Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, språk och medier
Examensarbete
15 högskolepoängMotivation, Lärande och Skola
-‐ en kvalitativ studie om motivationens roll för lärandet i skolanur ett elevperspektiv
Motivation, Learning and School
-‐ a qualitative study of motivation’s roll for the learning process in school, through a pupil’s perspective
Carl Johan Huszár
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Kultur, medier och estetik
2010-‐06-‐10
Examinator: Els-‐Mari Törnquist Handledare: Tina Palm
Per Dahlbeck
Sammanfattning
Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.
I min studie har jag undersökt elevernas lärande: med fokus på hur inre och yttre motivation har påverkat deras lärande i och utanför skolan. I mitt arbete har jag utgått ifrån tre teman: Motivation, Lärande och Skola. Under vårterminen 2010 har jag genomfört åtta kvalitativa intervjuer med de tre eleverna. Resultatet visar att skolan inte till fullo utnyttjar alla läroprocesser som möjligen skulle kunna motivera fler elever. En skola med fokus på yttre motivation lyckas inte alltid övertyga alla elever om skolans olika ämnens viktighet. Trots detta har de elever jag studerat visat att de på egen hand utvecklat kunskaper inom musik och därigenom kunnat inspirera andra samt fungera som mentorer på skolan. På detta sätt har skolan indirekt medverkat till att ge eleverna inre motivation. Eleverna upplever att lärandet blir mer meningsfullt för dem genom inre motivation.
Under utförandet av denna studie samt under min praktik i skolan har jag dock märkt att det i skolan idag saknas medvetenhet om den inre motivationens betydelse. Med denna studie vill jag föra en diskussion om möjligheten till integration av inre motivation och läroprocessen i dagens skola.
Innehåll
Sammanfattning...3
1. Inledning...7
1.2 Bakgrund ...9
2. Syfte och frågeställningar...9
3. Litteraturgenomgång...10
3.1 Motivation ...10
3.1.2 Inre och yttre motivation...10
3.1.3 Motivation ur ett ekonomiskt perspektiv ...12
3.2 Lärande...12
3.2.2 Det sociokulturella lärandet och musiken...14
3.3 Skola...15
3.3.2 Lpo 94...15
3.3.3 Den dolda läroplanen...17
4. Metod ...17 4.2 Urval...18 4.3 Genomförande...19 4.3 Avgränsningar ...19 4.4 Forskningsetik...19 5. Resultat ...20 5.2 Motivation ...20 5.2.1 Gruppintervju 1...20 5.2.1 Gruppintervju 2...21 5.2.3 Enskilda intervjuer ...22 5.3 Lärande...22 5.3.1 Gruppintervju 1...23 5.3.2 Gruppintervju 2...23 5.3.3 Enskilda intervjuer ...24 5.4 Skola...26 5.4.1 Gruppintervju 1...26 5.4.2 Gruppintervju 2...27 5.4.3 Enskilda intervjuer ...28
6. Analys och tolkning av resultatet ...29
6.2 Elevernas beskrivning av inre och yttre motivation...29
6.3 Inre och yttre motivation i förhållande till lärande ...31
6.4 Skolans struktur i förhållande till lärande och motivation...33
7. Diskussion...35
7.2 Motivation, Lärande, Skola...35
7. 3 Reflektion över resultatet...36
7.4 Konsekvenser för framtida yrke...36
7.5 Förslag till förändringar...37
Referenser ...38 Bilagor
1. Inledning
Under min utbildning, har jag fascinerats av att se vad det är som driver en elevs intresse och lärande, d.v.s. hur intresse och lärande kan kombineras, och möjliggöras i en skolkontext.
Allt började med en till synes ”vanlig” händelse under en av mina praktikveckor. Det handlade om en aktivitet som fick eleverna att utebli från lektionen och istället ägna sig åt ett eget utforskande utanför klassrummet. Detta följdes av en rad projekt där jag antingen var ansvarig eller hade delat ansvar tillsammans med andra studenter för genomförandet. Dåförsökte vi kombinera intresse och skola i syfte till lärande.Detta har lett till att jag har velat fördjupa mig i vad det är som driver elevers lärande.
Min erfarenhet från praktik och projekt var att skolan missade intressanta läroprocesser där elever skapat förutsättningar för lärande utanför skolan. Elever som fått epitet ”problemelev” eller elever som var svåra att övertyga om att skolan var viktig, visade kvalitéer som inte alls stämde överrens med deras epitet.
Utmaningarna i den svenska skolan har uppmärksammats i samhällsdebatten. Svårigheterna för skolan att motivera alla elever blev för mig tydligt i synnerhet i samband med att Sveriges Television visade dokumentärserien ”Klass 9A”. TV-serien, där ordinarie lärare byttes ut under en termin och ersattes av ”superpedagoger”, gav upphov till tänkvärda diskussioner om skolan.Detta uppmärksammas även i den
undersökning om attityder till skolan som Skolverket genomförde 2009. I den beskriver lärare att den svåraste uppgiften och den brist som de ser som störst är att lyckas
anpassa undervisning efter elevernas behov. ”För att alla elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap behöver skolan fortsätta arbetet med att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar” (Skolverket, 2010 s16). Om lösningen på problemen med att nå elever är att anpassa undervisningen till de enskilda individernas behov så kan en undersökning om vad det är som gör att vissa ämnen är mer intressanta vara viktig. Det blir då också intressant att titta på vad det är som gör ett ämne intressant och vilka drivkrafter som styr eleverna.
Denna studie syftar till att belysa det informella lärandet, det vill säga det lärande som inte sker i skolans regi. Som blivande lärare funderar jag över om skolans ramar verkligen är de bästa för eleverna. Vad är egentligen en god miljö för lärande?
Mina tankar kring hur vi lär och hur goda lärandemiljöer skapas har varit många. I olika projekt genomförda på min praktikskola har jag fått möjligheten att observera elevers läroprocesser. Detta examensarbete har ökat mitt intresse att fortsätta utveckla min förståelse för läroprocesser och goda lärandemiljöer i min roll som lärare. Jag har använt utvecklingspsykologiska teorier i analysen för att se om dessa kunskaper är användbara i skolan idag. Kan jag som lärare skapa bättre lärande miljöer utifrån det jag vet om de mentala processer som ligger till grund för lärande?
I min studie beskrivs skolan utifrån tre elevers perspektiv, med avsikt att utifrån deras berättelser kunna förstå hur jag som lärare kan tänka i arbetet för att realisera en god lärandemiljö. Vidare kommer jag undersöka vad det är i skolan som eventuellt skulle kunna vara hinder för en sådan realisering.
Min undersökning kommer främst att beröra området lärande kopplat till inre och yttre motivation. Vidare handlar arbetet om hur vi som lärare kan förstå motivation kopplat till en pedagogisk kontext. I huvudämnespresentationen till Kultur, medier och estetik- en huvudämnespresentation (Lärarutbildningen, MAH, 2010) uttrycks ett
ställningstagande och en vision om vad skolan skulle kunna vara:
Skolan har inte monopol på lärande, och KME intresserar sig också för ”gränslandets pedagogik”, de informella läroprocesser som pågår i och utanför institutionerna. En ”öppen skola” skulle kunna vara ett offentligt kulturellt rum för lärande möten både inom och utanför skoltid (Lärarutbildningen, MAH, 2010 s 3).
Genom att göra denna studie ser jag en möjlighet att få ”tillgång” till information om vilka drivkrafter som finns i och utanför skolan. Framför allt elevernas aktivitet med musik och dess läroprocess. Att huvudämnet Kultur, Medier, Estetik (KME) bland annat syftar till att utveckla förmågan att, i vardagspraktiken i skolan, använda elevernas erfarenheter som en tillgång för kunskapandet.
1.2 Bakgrund
Jag har på min verksamhetsförlagda praktik fått arbeta med olika mindre projekt. Under vårterminen 2007 fick jag möjlighet att arbeta med tre elever i årskurs 6 vars stora intresse var att åka skateboard. Min uppgift var undersöka möjligheten att göra ett projekt som skulle utgå från deras intressen och förena det med något av skolans ämnen. Realiseringen av projektet resulterade i en instruktionsfilm på engelska om
”skateboarding”. När projektet var slut och alla moment var genomförda gjorde jag en intervju med eleverna. Mina frågor handlade om hur de hade upplevt upplägget på undervisningen, vilka skillnader som fanns mellan det sätt som vi hade använt jämfört med deras ordinarie undervisning i engelska. Den omedelbara reaktionen var att det har varit en positiv upplevelse att få arbeta med något som tillhörde deras fritidsintresse samtidigt som det förenades med engelskan i skolans regi. Eleverna fick helt och hållet ta ansvar för produktionen och innehållet vilket medverkade till att de själva att fann det intressant och meningsfullt. När jag sedan tre år senare var tillbaka på skolan och träffade eleverna hade de en önskan om att få se filmen de producerat igen.Det
förefaller som att det vi gjorde för tre år sedan harsatt spår hos dessa elever och att det fortfarande finns i deras minne vilket jag finner intressant. För mig som blivande lärare är det av vikt att jag kan förstå de läroprocesser som fungerar för eleverna.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad inre och yttre motivation betyder för lärande. Genom intervjuer och gruppsamtal med tre elever i årskurs nio vill jag undersöka vad inre och yttre motivation innebär för dem i deras eget lärande. Jag vill utveckla kunskap och förståelse kring den inre och yttre motivationens betydelse för meningsskapande i skolans verksamhet. Studien har tre huvudfrågeställningar:
• På vilket sätt kan inre och yttre motivation beskrivas av elever? • Hur upplever elever att de lär genom yttre respektive inre motivation? • Hur uppmanar skolans struktur till lärande och motivation?
3. Litteraturgenomgång
Detta avsnitt är uppdelat efter de tre huvudbegreppen för mitt arbete, d.v.s. motivation, lärande och skola.
3.1 Motivation
Professor Gunn Imsen (2006), författare av Elevens Värld – Introduktion till pedagogisk psykologi, beskriver hur man kan förstå motivation. Enligt den klassiska behavioristiska synen på motivation är det belöningar och straff som gör att vi aktiverar oss. Det
handlar om att vi vet att vi kommer få en belöning, när aktiviteten är utförd. Aktiviteten görs om och om för att få fler belöningar. Det handlar inte med nödvändighet om fysisk belöning, den kan även vara symbolisk, som till exempel ett skolbetyg.
3.1.2 Inre och yttre motivation
Peter Gärdenfors som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet har skrivit en artikel i Sydsvenska Dagbladetmed titeln Skolans struktur tar kål på elevernas motivation (Gärdenfors, 2010). Där framhåller han varför motivation och förståelse är viktiga drivkrafter för lärande. Han jämför två sorters motivation: Inre och yttre motivation. Gärdenfors arbete tillhör den moderna kognitionsforskningen. Inre motivation handlar om att aktiviteten i sig är tillfredställande och meningsfull för den enskilde personen. Medan yttre motivation handlar om att en aktivitet görs för att den ska generera något som inte har med den ursprungliga aktiviteten att göra. Det vill säga att aktiviteten är i sig ingen belöning utan är vägen till en belöning. Gärdenfors ställer sig kritisk till den struktur inom vilken elever ska lära i dagens skola. Han menar att skolans struktur med betygsystem är det som är kontraproduktivt i skolan när det gäller att motivera elever att vilja lära sig något. Vidare menar Gärdenfors att betygen i skolan medverkar till att underminera den inre motivationen (Gärdenfors, 2010).
Lennart Sjöberg (1997), professor i ekonomisk psykologi, skriver i sin bok Studieintresse och studiemotivation om professor Edward L. Decis(1985)
självbestämmandeteori där det förklaras att för att skapa intresse och motivation krävs självreglering. Det handlar således om att försöka uppmuntra till självständighet i skolan för att stimulera en elevs motivation och intresse och därmed också studieresultat. Ett sätt är att låta elever själva få ha kontroll över sina skoluppgifter.
I pedagogikprofessorn Ken Robinsons (2006) föredrag med titeln Do schools kill
creativity? på Technology Entertainment Design-konferensen (TED) i Kalifornien i
februari 2006, berättar Robinson om att skolans struktur påverkar elevernas kreativitet
negativt genom att de lär sig att inte vara kreativa. Detta får till följd att aktiviteter som betingas av inre motivation inte får samma plats i skolan som de aktiviteter som kopplas till yttre motivation.
Imsen (2006) menar att skillnaden mellan inre och yttre motivation är av vikt i den pedagogiska praktiken. Ett skolideal kan vara att eleverna lär sig för att ämnet är
meningsfullt för dem själva. Det är dock lätt att den yttre motivationen blir dominerande i skolan. Betygssystemet gynnar den ena formen av motivation och balansen rubbas, vilket eventuellt skapar problem med omotiverade elever. En aktivitet kan önskvärt vara betingad av inre motivation. Detta upplevs mer meningsfullt. De aktiviteter som
betingas av yttre motivation är aktiviteter där belöningen inte har med aktiviteten att göra, utan ett krav för kommande belöning (Imsen 2006; Gärdenfors 2010).
Doktor William Glasser (1996) skriver i Motivation i klassrummet om stimulering och responsteori (S-R-teorin). Det handlar om något som motiveras av människor/händelser utanför oss. Problemet med denna typ av motivation är att den framstår som ett hot och vi gör något för att inte misslyckas eller bestraffas. Denna typ av aktivitet ger aldrig i sig en tillfredsställelse av ett behov och kan enligt Glasser (1996) endast motivera i kortare perioder. Han menar att skolans elever idag utsätts mycket för denna typ av motivation och att det finns elever som har blivit immuna mot detta. Han skriver dock att yttre motivation fungerar längre för enklare uppgifter som kräver mindre
tankeverksamhet.
I själva verket styr alla levande varelser, från enkla till komplexa, sig själva. Vi gör inte som vi blir tillsagda, om det inte är så att vi upplever större tillfredsställelse av det än av någonting annat som vi för tillfället kan göra (Glasser 1996 s.19).
Vidare skriver Glasser (1996) att inget av det vi gör kan stimuleras av någon person utanför oss själva. Man lär sig det man har intresse för.
3.1.3 Motivation ur ett ekonomiskt perspektiv
En intressant studie över motivation genomfördes av ekonomer från Massachusetts Institute of Technology, University of Chicago och Carnige Mellon University (Ariely, et.al., 2009). I denna artikel utreds hur stor inverkan pengabonus har på utfört arbete. Det visade sig att den grupp som fick störst bonus utlovat för väl utfört arbete utförde arbetet sämst. Störst skillnader sågs hos dem som skulle utföra uppgifter som krävde mer kognitivt tänkande. En parallell kan dras till skolans betygssystem: där betyg, som belöning, inte räcker för att motivera elever till lärande, särskilt inte när skolan vill uppnå mer utvecklande lärande. Den amerikanske föreläsaren och författaren Dan Pink (2010) beskrev i sin föreläsning ett australiensiskt företag som tog detta ett steg vidare och lade till komponenter som kreativitet och intressen. Det visade sig att de arbetare som utförde bäst arbete och utvecklades mest inom sitt jobb var de som fick arbeta med det som de var intresserade av. Kreativitet skapades. Pinks studier visar fördelarna med att premiera inre motivation istället för yttre motivation. Även om detta är en
socioekonomisk studie kan man dra paralleller till skolvärlden, där lärandet kanske skulle kunna bli mer betydelsefullt om man motiverade elever med något annat än betyg.
3.2 Lärande
I FerenceMarton, Dai Hounsell och Noel Entwistles (2008) bok Hur vi lär beskrivs skillnaderna på inlärningsprocessen vid inre och yttre motivation. De menar att inlärningen tenderar att bli ytinriktad om man känner påfrestningar och hot vilka är kopplade till yttre motivation. När en individ har ett intresse för något och själv kan relatera till ämnet kan inlärningen bli djupare.
Professor Jerome Bruner (2002) beskriver i sin bok Kulturens Väv att det återkommande problemet i skolan det senaste decenniet har varit för lärare att ”nå” eleverna och att samhällsdebatten handlar mer om prestationer och standarder i skolan än om hur elever lär och lärare lär ut. Han menar att en pedagogisk praktik per automatik definierar synen på lärande för den som lär vilket innebär att pedagogiken aldrig kan vara objektiv eller neutral. Således medför varje pedagogisk strategi eller teori en syn på vad lärande är
eller bör vara. Pedagogiska modeller har i någon mening alltid ett överordnat tankesystem (Bruner 2002 s 84).
Imsen (2006) menar att inlärningsteori för många är vägen till att förstå hur man skapar goda lärandemiljöer. Dock menar hon att inlärningsteori i den vardagliga praktiken är oanvändbar på grund av att den bygger på laboratorieexperiment. Utformning och innehåll har lite gemensamt med den verkliga skolan. Om problematiken med att försöka förklara eller förstå hur vi lär oss, skriver Imsen:
Det finns inte bara en läroprocess och inte bara en, allomfattande inlärningsteori. Lärandet omfattar olika processer, beroende på lärostoff och aktivitet (Imsen 2006 s 201).
Gärdenfors (2006) skriver i Den meningssökande människan om sambandet mellan förståelse och kunskap. Han menar att ”förstå är att se ett mönster” och att detta är en central del i skolpraktiken där ”eleverna måste kunna se de stora mönstren” (Gärdenfors 2006 s 45). Författaren riktar kritik mot pedagoger och menar att skolan bör intressera sig mer för hur vi får elever att förstå. Antagandet om att ”förstå är att se mönster” argumenteras utifrån att vår hjärna inte är en passiv mottagare av bilder och ljud utan att den hela tiden söker mönster som sedan tolkas. Som lärare är det av stor vikt menar Gärdenfors (2006) att vara den som vägleder elever att se sambanden och
sammanhangen i de olika ämnena (Gärdenfors 2006). Vidare talar Gärdenfors (2006) om den mänskliga driften att förstå och att ständigt söka förståelse för vår omvärld. Utifrån detta synsätt är det sökandet efter förståelse som är drivkraften till viljan att lära sig något. Om drivkraften till att skapa mening skriver Gärdenfors: ”Sökandet efter kunskap om världens och livets sammanhang är en ofrånkomlig del av den mänskliga naturen” (Gärdenfors 2006 s 127). Sammanfattat är det således relationen mellan förståelse och mening som är intressant för de drivkrafter som påverkar oss till lärande. Detta skriver även Bruner (2002 s 76 f) om när han talar om barn som tänkande varelser och att det är pedagogikens uppgift att hjälpa barnen att nå en djupare förståelse genom diskussioner och samarbete. Han talar om en ömsesidighetens pedagogik (Bruner 2002 s77) som kräver interaktion mellan den som lär och lär ut. Detta ger möjlighet att uppnå en förståelse av det man lär och inte bara faktakunskap.
3.2.2 Det sociokulturella lärandet och musiken
I min studie hamnar lärandet i ett sociokulturellt sammanhang. I docent Silwa Claessons (2007) Spår av teorier i praktiken – Några skolexempel beskriver hon det
sociokulturella lärandets huvudprinciper. Teorin om det sociokulturella perspektivet härrör från Lev Vygotskij (Claesson, 2007). Språket framhålls som centralt för denna inriktning. Språket är det som binder oss samman med vår omvärld. I vår sociala kontext blir språket en väg till lärande. Genom att vara i ett sammanhang, i en kontext, sker lärande (Claesson, 2007). Ur ett sociokulturellt perspektiv lär vi ständigt genom att mötet med andra. Vidare bygger det sociokulturella perspektivet på att vi går från lärling till expert. Den lärande beskrivs som sökande i periferin men går successivt in mot centrum och blir då expert. Läroprocessen kan beskrivas som ett integrerande av tänkande och handlande (Claesson, 2007).
I inledningen av professor Lars Lilliestams (2009) bok, Musikliv -Vad människor gör med musik- och musik med människor, menar han att för att verkligen förstå varför musik är viktigt i våra liv måste vi se den utifrån ett socialt och kulturellt sammanhang. För att närma sig en förståelse för vad musik är presenterar Lilliestam en rad
uppfattningar. Det har genom historien diskuterats vad som verkligen kan anses vara musik. Några exempel på vad musik kan vara är: ”klingande struktur,
organiserat ljud, konst, forskning, en handling eller aktivitet, ett uttryck för värderingar och ideologi, ett hjälpmedel för orientering i tillvaron” (Lilliestam, 2009 s 33).
Lilliestam gör ett försök att definiera musik som ”icke-verbal av människor
organiserade ljud som hon på olika sätt använder socialt och tillskriver betydelser” (Lilliestam, 2009 s 33). Det viktiga här är musikens sociala funktion, hur musiken för människor samman av olika anledningar. Det finns två sätt att lära sig musik menar Lilliestam (2009). Genom formellt och informellt lärande når vi kunskap om musik. Med det formella lärandet menar författaren det lärande som sker inom skola eller liknande institutionaliserat lärande, d.v.s. lektioner styrda av kursplaner där lärandet sker från lärare till elev. Det informella lärandet sker utanför skolan och skulle kunna beskrivas som det formella lärandets raka motsatts med den enda likheten att vi lär oss någonting om något. I det informella lärandet är den lärande själv som sätter upp dagordningen för sitt lärande. Lärandet grundar sig då på lustfylldhet, nyfikenhet och
spontanitet samt att det inte finns någon definierad lärare i det informella lärandet (Lilliestam, 2009 s 120 f). Lilliestams sätt att förklara hur vi lär musik, oavsett om det är formellt eller informellt, kan jämföras med Claessons (2007) sociokulturella perspektiv, där vi lär genom att ingå i en kontext.
I professor Roger Säljös (2000) bok Lärande i Praktiken, ett sociokulturellt perspektiv beskrivs att vi skapar mening när vi är i sociala sammanhang. Det kan jämföras med Imsens (2006) bild av svårigheterna med att hitta en allomfattande lösning till hur vi lär bättre. Vidare argumenterar Säljö (2000) att lärande inte är begränsat till skolans värld. Lärande ligger i vår natur som art och att vi lär bygger på vår delaktighet i sociala kontexter. Vi lär i samspel med vår omvärld, vi är bundna till vår kulturella omgivning där vi lär och skapar mening med det vi lär oss. Vi är resultatet av de sociokulturella redskap som vi har utvecklat för att hantera vardagssituationer. Genom att vi är en del av ett större sammanhang har vi således möjligheten att tillägna oss dessa redskap (Säljö, 2000). Han menar att det finns tre företeelser som är viktiga i studiet av det sociokulturella lärandet.
- utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska/språkliga) redskap - utveckling och användning av fysiska redskap (eller verktyg)
- kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter
(Säljö, 2000 s 22f)
3.3 Skola
Skola kan beskrivas utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet finner vi i Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) och beskriver ramen inom vilken lärande ska ske. Det andra perspektivet skriver professor Donald Broady (2007) om i sin artikel, Den dolda läroplanen, som behandlar outtalade krav som ställs på alla som verkar i skolan.
3.3.2 Lpo 94
I Lpo 94 finns skolans grundläggande värden beskrivna (Utbildningsdepartementet, 2006). Detta dokument är vägledande för den obligatoriska grundskolan i Sverige.
Skolans värdegrund beskriver hur det offentliga skolväsendet vilar på en demokratisk grund. Skolans uppgift är att förmedla de värden som vårt samhälle vilar på. Vidare styrker den varje enskild elevs rätt att utveckla sin egenart för att sedan kunna fungera som en del i en större samhällelig demokrati (Utbildningsdepartementet, 2006). Skolans uppgifter är att föra vidare ett kulturarv för att säkra kommande generationers utveckling. Skolan skall verka tillsammans med hemmet för att fostra och utveckla individen. Individen skall förberedas med beständiga kunskaper som utgör den
gemensamma referensram som samhället vilar på. Elevernas roll i denna kontext är att de ska få möjlighet att utvecklas på ett personligt och socialt plan, ta ansvar och
utveckla sina kunskaper och förmåga att arbeta självständigt. Här är skolans roll att vara en god lärandemiljö så att individen får möjlighet att utvecklas. ”Gemensamma
erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet” (Utbildningsdepartementet, 2006 s. 6).
I Lpo94 beskrivs en god lärandemiljö i termer som, respektfull, levande social
gemenskap, trygghet samt vilja och lust att lära. Vidare uttrycks en rättighet för elever att känna glädje och tillfredställelse i det lärande som sker i skolan
(Utbildningsdepartementet, 2006).
Skolans strävansmål beskriver skolans önskade mål gällande elevernas utveckling. I Lpo 94 beskrivs tolv punkter som beskriver dessa mål (Utbildningsdepartementet, 2006). Skolan har ett ansvar för att elever uppnår dessa tolv mål efter genomgången grundskola. Inom KME-området är följande mål av särskilt intresse:
Att eleven:
- behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,
- har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,
- kan kommunicera i tal och skrift på engelska,
- har kunskaper om medier och deras roll och har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val (Utbildningsdepartementet, 2006 s. 10).
3.3.3 Den dolda läroplanen
Broady (2007) menar att det i skolan finns ett överordnat tankesystem bakom de syften och lektionsplaneringar som en lärare ställer upp inför en lektion. Detta tankesystem överförs som krav som ställs på eleverna. I klassrummet ställs det krav på eleverna som inte har med ämnesmål och läroplan att göra. Detta är vad som kallas den ”dolda läroplanen”. Broady (2007) hänvisar till följande lista över krav som ställs på eleven i skolan i en dold läroplan:
• Kravet att arbeta individuellt. • Kravet att vara uppmärksam • Kravet att kunna vänta
• Kravet att kontrollera sig motoriskt och verbalt • Kravet att undertrycka sina egna erfarenheter
• Kravet att underordna sig lärarens osynliga auktoritet (Broady, 2007 s 15)
4. Metod
Studien har genomförts med kvalitativ undersökningsmetodik och är baserad på semistrukturerade intervjuer individuellt och i fokusgrupp.
Min studie har fokuserat på att förstå eleverna genom deras berättelser.Psykologen Jan Hartman (2004) skriver i sin bok Vetenskapligt tänkande om vad kvalitativa
undersökningar är och hur de definieras vilket också motiverar mitt val av metod. ”Kvalitativa undersökningar har som objekt att den livsvärld människor har, och därmed den mening de knyter till sig själva och sin situation.” (Hartman, 2004 s 273). Enligt Hartmans definition av vad kvantitativ undersökning är betonas den ”numeriska relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper.” (Hartman, 2004 s 207) Denna studie syftar inte till att mäta egenskaper utan att utforska och få en förståelse för elevernas lärande utifrån specifika perspektiv, nämligen inre och yttre motivation, utifrån individ och grupperspektiv.
Studien baseras på två metoder inom den kvalitativa intervjumetodiken. Psykologen Steinar Kvale (2009) skriver i boken Doing interviews angående intervjutekniker att det
finns flera ingångar till hur man genomför en intervju och på vilka grundval man väljer intervjumetod. Kvale (2009) talar om en konceptuell intervjuform, som syftar till att nå en bredare förståelse för ett fenomen. Det innebär att man använder sig av ett tema som man förhåller sig till under hela intervjun. Frågor kan därför vara öppna och
intervjuformen är halvstrukturerad. Gällande de berörda ämnena lämpar sig den konceptuella intervjun bra för att beskriva dikotomier, det vill säga exempelvis för att utröna skillnader mellan yttre och inre motivation. Frågorna kan ge svar som kan berätta om skillnader mellan till exempel formellt och informellt lärande. Den konceptuella intervjun kan även genomföras genom att man tillsammans med informanterna upplever fenomenet, som vi till exempel gjorde när vi tittade på den gamla filmen som eleverna hade producerat tre år tidigare. Denna halvstrukturerade intervjumetod ger möjlighet till djup snarare än bredd. Denna metod användes både på grupp- och individnivå.
Den andra metoden som studien baseras på kallas ”Focus group interviews” (Kvale, 2009). Syftet är att få flera synsätt på ett givet tema och att i intervjusituationen ge informanterna möjlighet att utveckla sina åsikter i ett gemensamt forum. Det ger även möjlighet till fler spontana upptäckter från informanterna. Här blir intervjuaren något mer passiv och samtalet mellan informanterna blir friare än intervjun som görs individuellt.
4.2 Urval
Urvalet för studien grundades på ett tidigare samarbete med de berörda eleverna, som är tre tonårspojkar.De blev kontaktade och ville delta i studien. Innan intervjuer
påbörjades hade jag fått godkännande från elevernas föräldrar.
I texten benämns eleverna Anders, Bertil och Carl vilket inte är deras riktiga namn. De tre eleverna är lika gamla och bor i samma stadsdel. De går på samma högstadieskola i en större svensk stad. Två av eleverna, Bertil och Carl, går i samma klass. Anders går i deras parallellklass och de kommer alla avsluta sin grundskoleutbildning under
vårterminen 2010. Deras gemensamma intressen består i musik och idrott, både i och utanför skolan. De spelar alla i band och två av dem producerar eget material.
4.3 Genomförande
Under perioden 2010-04-14 – 2010-04-27 intervjuades de tre eleverna. Det skedde under fyra tillfällen, där två av tillfällena var i grupp och två av tillfällena individuellt. Intervjuerna var behandlade tre teman: Motivation, Lärande och Skola.
Intervjuerna genomfördes på elevernas skola i ett rum som annars används som
redigeringsrum. Vid intervjuerna användes digital diktafon. Vid två tillfällen användes mobiltelefon för att spela in intervjuerna. I direkt anslutning till intervjuerna har materialet överförts materialet till dator. Därefter har delar av intervjumaterialet transkriberats och analyserats i studien.
Därefter har materialet kategoriserats och analyserats efter de ovanstående tre teman.
4.3 Avgränsningar
Studien handlar om motivation, lärande och skola. Studien har fokuserat på motivation men inte i utfallet i form av kunskap. Det går dock inte att helt undvika att belysa kunskapsbegreppet. Frågan om etnicitet och genus är inte belyst. Urvalet grundades på tidigare samarbete med eleverna. Studien syftar till att förstå hur elevernas lärande påverkas av motivation, i och utanför skolan. Min avsikt är inte att undersöka alla perspektiv av läroprocessen. För att ringa in och avgränsa arbetets omfång väljer jag att koncentrera det på det som gör att vi vill lära oss något, och koppla det till en
skolkontext.
4.4 Forskningsetik
Dokumentet för de forskningsetiska principerna för humanistisk-samhällsvetenskapliga området vilar på fyra grundregler: Informationskravet. samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2010).
Före första intervjun fick elevernas föräldrar ett dokument (Bilaga I)som beskrev avsikten med studien, vad materialet skulle användas till och i vilket forum det skulle
visas i. Dokumentet beskrev även att material som lämnas till en statlig institution kan användas och efterfrågas av vem som helst enligt offentlighetsprincipen. Dokumentet garanterade att uppgifterna kommer att behandlas anonymt och konfidentiellt. I
dokumentet framgick även att eleverna när som helst under studiens gång kunde avbryta sin medverkan.
Judith Bell (2008) skriver i Doing your Research Project att det är av stor vikt att information delges de som är berörda av undersökningen. Vidare menar Bell att
datainsamling inte kan börja innan den underskrivna medgivande blanketten lämnats till forskaren. Under materialinsamlingen har tydligt informerats om när intervjun påbörjats och avslutats. Allt som sagts innan eller efter inspelningarna finns inte med i studien.
5. Resultat
I denna del presenteras vad som framkom under intervjuerna avseende respektive tema: Motivation, Lärande och Skola. Vi samtalar om skolan i förhållande till deras intresse för musik, och vi har talat om deras drivkraft till lärande.
5.2 Motivation
Begreppet motivation för eleverna handlar mycket om delaktighet. Det handlar om att känna gemenskap samtidigt som det man gör måste kännas meningsfullt för att kunna motivera. En del i detta är att få ta eget ansvar och utöva något praktiskt, det är motiverande. Inspirationskällor/förebilder är också en viktig del i motivation, då man kan se att andra lyckas och har användning av det man lär sig. Dessa elever uttrycker att musik är ett bra exempel på vad som ger dem motivation. Det är ett område de vill bli bättre på. De beskriver också att om ett ämne är intressant så vill de lära sig mer av det.
5.2.1 Gruppintervju 1
Eleverna beskriver musiken som en känsla som de kan försvinna in i och att den träning som ligger bakom den färdighet de har idag har varit kravlös. Kravlösheten innerbär att det är för sin egen skull som de vill bli bättre i musiken. Eleverna berättar om känslan att klara av en svår låt eller att färdigställa en egen låt som den huvudsakliga drivkraften
till att fortsätta att utveckla sina färdigheter inom musiken. Anders berättar att vid ett utvecklingssamtal hade läraren sagt att ”han skulle nog inte satsa så mycket på
musiken” – för att det inte var lika viktigt som de andra ämnena. Anders menar att det gjorde att han ville satsa än mer på musiken. Jag frågar hur mycket tid de lägger på sin musik svarar Anders: ”Det är inget man planerar utan det är bara att man går upp och spelar” (Gruppintervju, 2010-04-14).
Musik är för eleverna motiverande då det är kopplat både till gemenskap och
delaktighet. Det finns en spontanitet och en kravlös atmosfär kring deras musicerande. Detta gör att ämnet blir meningsfullt för dem. Något de tycker saknas inom de
naturorienterade ämnena (NO). De beskriver NO som ett ämne där man läser mycket men sällan får känna på ämnet genom experiment, vilket i sin tur ger dem mindre motivation till att lära sig det. Aktiviteten med musik är direkt kopplat till den belöning de känner av att känna att de utvecklas både som personer och som musiker.
I sjätte klass bildade eleverna ett band tillsammans och de andra fritidsintressena som fanns fick ge vika för musiken. Anders berättar att han ibland söker efter biografier på en artist som han är intresserad av. Där kan han läsa om hur artisten har gjort för att nå dit denne är idag i sin karriär (Gruppintervju, 2010-04-14). Kunskapen om hur artisten skapat en karriär är det som är intressant för eleverna, inte hur artisten spelar. De berättar om hur de har inspirerats av andra musiker som har börjat från ingenstans och blivit framgångsrika och att det inte är omöjligt att lyckas om man bara tränar.
Artisternas framgång ser de som en motivation och inspirationskälla. Att träna för att bli bättre upplever de inte som en uppoffring.
5.2.1 Gruppintervju 2
Intresset för idrott är också stort. Skolan driver en ideell idrottsförening där elever från nian håller i idrottsaktiviteter efter skolan. Eleverna har en framträdande roll i denna förening tillsammans med andra niondeklassare. Där tar de ansvar för aktiviteter för yngre elever. Carl berättar om hur de kanske ses som förebilder för vissa och att det är en positiv sak. Alla är överens om att det känns viktigt att vara förebilder. När det handlar om kunskap som status beskriver Anders och Bertil varför en äldre person är någon man ska lyssna på, lära av och som kan motivera en att vilja lära sig något.
Om man konverserar med någon som kan mer än vad du kan så har man chans att lära sig något
Samma sak i spel om man möter någon som är bättre så ser du hur de spelar så gör du som dem och sen blir du bättre spelare
(Gruppintervju, 2010-04-24)
Vi kommer återigen på ämnet hur mycket tid de kan lägga ner på musiken. De beskriver hur de spelar varje dag efter skolan men att det varierar hur länge. Motivationen att fortsätta spela menar de att de får från sig själva, de gillar att musiken ökar självkänslan och de känner att de kan erövra ny mark med ny kunskap.
5.2.3 Enskilda intervjuer
Under de enskilda intervjuerna framkommer att motivationen för musik är större än den för de flesta ämnen i skolan. Det handlar i elevernas berättelser om att ett ämne måste vara intressant för att de ska bli motiverade att fortsätta studera.
Skolan är alltid kul att gå i men det är fortfarande ett måste. Det är fortfarande jobbigt så efter varje termin så känner man om man gjort sitt bästa så är det värt allting. Det är värt det som när man kanske sitter uppe en natt och skriver en låt och är övertrött dagen efter så är det ändå värt det. På något sätt måste man träna o så (Anders, Gruppintervju, 2010-04-26).
5.3 Lärande
Genomgående i diskussionerna kring lärande är att det måste finnas intresse och motivation för att lära sig något. Samtidigt krävs det att man får använda sina nya kunskaper för att lära sig dem på riktigt. Träning, teori kopplat till praktik och att lära ut själva är en viktig del i lärandet. Det är även viktigt att eleverna förstår varför man ska lära sig något för att de ska lära sig dem.
5.3.1 Gruppintervju 1
Eleverna har sedan sjätte klass utvecklat intresse för idrott och musik. Det som blev startskottet för deras musikintresse säger Bertil var att de förbjöds att åka skateboard på skolan (Gruppintervju, 2010-04-14). Till en början var musiklärandet ett utforskande på egenhand, men därefter övergick det till att lära med och av varandra. I deras
utforskande och lärande med att spela har de i stor utsträckning använt sig av internet. De berättar att det finns kurser på internet som är gratis om man vill lära sig spela samt att det finns internetsidor med ”tabs” som de kan lära sig hur man spelar. ”Tabs” kommer från engelskans ”tablature” vilket innebär ett gitarrackord som är utskrivet där man kan se exakt var varje finger ska placeras för att det ska låta rätt. Anders berättar att ”man kan anmäla sig till gitarrkurs på internet så får man ett mail varje vecka om vad man ska göra” (Gruppintervju, 2010-04-14)
De beskriver en samlad bild av hur deras intresse för musik har växt där de initialt har varit varandras mentorer och inspiratörer. Bertil säger: ”vi var hemma hos Anders ibland så spelade han och jag ville också lära mig jag tyckte det var häftigt” (Gruppintervju, 2010-04-14).
De har alla fått möjlighet att arbeta med musik i skolan. De har 35 minuters musiklektioner i veckan, men de har utnyttjat denna tid väl och lärt sig mycket av musik. Denna kunskap tycker de att de har haft mycket nytta av. De berättar också att de får hjälpa till på lektioner med att instruera andra hur man ska spela. Eleverna berättar att de växer av att få bli delaktig och behandlad som någon som faktiskt kan
(Gruppintervju, 2010-04-14).
5.3.2 Gruppintervju 2
De berättar om hur musiken har gjort att de har fått roller som förebilder och ledare för sina klasskamrater på musiklektioner tillsammans med läraren. Skolan har varit en plats där de fått möjlighet att uppträda och att det gett dem träning i scenisk gestaltning. Det framgår i intervjuerna att de från början upplevde ett obehag inför uppträdanden i skolan medan de idag kan bjuda på sig själva och känna sig trygga på scenen (Anders & Bertil, Gruppintervju 2010-04-26).
Eleverna är överens om att man måste träna för att bli bra. De ser ingen skillnad mellan att studera en låt väl än att sitta med en läxa eller skolarbete. Är man inne i en process så finns det inget bättre – menar Anders och om målet med musiken säger han:
Just nu är målet att musiken inte får bli något man måste göra utan något som man alltid vill göra. Till musiken vill jag alltid vilja gå till och sen längre fram till sist kunna leva på min musik de e mitt mål inte att bli legend men att kunna leva på den det är mitt mål och tycka det är kul hela livet (Gruppintervju, 2010-04-26).
De förklarar hur ämnen i skolan lärs in samt hur de själva lär sig att spela en låt eller att skapa en egen. De har en samlad erfarenhet av hur man lär sig en låt och processen de går igenom. Eleverna menar att det initialt måste finnas ett intresse för det som ska läras. De börjar med att leta upp en låt som de vill spela. Därefter utforskar de hur låten ska spelas. Målet är att kunna spela. Då har man tagit ytterligare ett steg i sin utveckling (Gruppintervju, 2010-04-26).
Anders beskriver att för att få tillräckligt bra betyg så måste man anstränga sig. Eleverna känner till vilka deras styrkor och svagheter är. Det vet hur de bäst lär och vad de har svårt för. Eleverna beskriver att de måste ha ett intresse för att de ska kunna lära sig något. De beskriver också känslan av att klara något som man inte kunnat tidigare och att det i sig ger kraft att fortsätta att träna och bli bättre.
5.3.3 Enskilda intervjuer
Jag frågar eleverna om de förstår hur de lär sig nya saker och ber dem förklara hur det går till när de ska lära sig en ny låt eller göra en egen.
Det börjar med att jag sätter i ett tyst rum sitter alltid i förrådet sen börjar jag spela en melodi sen försöker jag komma på en melodi genom att nynna med rösten sen lägga till några ord så skriver man ner sen försöker man skapa några meningar (Bertil, Enskild intervju, 2010-04-29).
När jag frågar om läroprocessen när han lär sig andra ämnen som t.ex. historia menar han att det inte ser ut på samma sätt och dessutom svårare att se slutet på ämnet.
Skapandet av en låt menar Bertil har en början och ett slut och att man kan lägga till och dra ifrån precis som man vill.
Om samtal kring varför man ska lära sig grunderna till alla ämnen i skolan säger Bertil: Vissa saker förstå inte jag varför jag ska kunna faktiskt. Kommer inte
använda dem, men sen så är det på ett sätt bra. Som Historia till exempel, andra världskriget till exempel, det är ändå bra man ska liksom inte glömma det. Det var ändå så stort. Såna stora saker kan jag förstå men lite mindre saker jag vet inte riktigt…(Enskild intervju, 2010-04-29).
Anders svarar på frågan hur han lär sig en låt.
Om jag hittar en låt jag gillar på internet det finns sidor för det ackord och riff så söker man på låten så kommer det upp olika versioner eller sitter man med sin gitarr och tar ut låten och tänker denna var bra. Ibland när man hör en låt försöker man hitta melodin och sen kan man ta ut ackorden på pianot (Enskild intervju, 2010-04-29).
När vi talar om andra ämnen säger Anders att det krävs att ämnet är intressant för att han ska kunna lära sig det. Vi pratar om historia. Eleverna får uppgifter av läraren och bara om ämnet är intressant gör han research via internet och läroböcker. Annars gör han inte mer än vad han behöver.
Som andra världskriget tyckte jag var jätteintressant, medan judendomen inte var precis lika intressant. Där fick uppgifter som utgick ifrån dom. Men Andra världskriget letade jag information själv också. För att det var intressant. Om det inte är intressant söker jag bara information till
uppgifterna. Så jag blir klar med dem (Enskildintervju, 2010-04-29).
Nyfikenhet är en del i Carls lärande. Inom musiken vill han utvecklas och menar att en väg till att lära är genom att vara nyfiken. Han vet hur han bäst lär sig spela trummor,
vilket är genom att lyssna och spela samtidigt. Han kopplar aktiviteten till sitt lärande i direkt anslutning. (Enskild intervju, 2010-04-27).
5.4 Skola
Skolan ses som en plats för att lära sig det sociala spelet samt grunderna till alla ämnen. Men det är också är plats med hinder för lärandet för dessa elever, och upplevs stundom som en ganska otrygg plats. De får viss tid att utöva sina intressen i skolan, men det skulle kunna kombineras ännu mer med andra ämnen. De söker andra vägar att få lära sig i skolan. De efterfrågar andra tillvägagångssätt i skolan för att göra alla ämnen mer intressanta och praktiserande. Återigen uppkommer ord som delaktighet och
meningsfullhet.
5.4.1 Gruppintervju 1
Eleverna berättar om en brokig väg från sexan till nian. De berättar att de upplevt situationen på skolan som otrygg och det har varit brist på fast anställda lärare. Deras skolgång har enligt dem själva stundom varit katastrof.
Det är ganska svårt att kunna engagera sig i olika skolarbeten och skolområden om man inte har böcker om man inte har lärare[…] så kommer lärare som byts ut hela tiden o då har man svårt att engagera sig i olika områden (Anders, Gruppintervju, 2010-04-14). Svårigheter så som brist på skolmaterial har också medverkat till en negativ
upplevelse av skolan. Det finns en uttryckt längtan bort från skolan och att det ska bli skönt att få börja på gymnasiet. Anders, Bertil och Carl menar att då får de gå med andra som delar deras intressen och att det är på en mognare nivå. De berättar om hur deras bild av de ”vuxna” eleverna som gick i nian när de gick i sexan och hur de såg upp till niorna. De menar att det har förändrats och att den synen på äldre elever inte finns längre. Det framgår av deras berättelse att de hade en syn på att de äldre eleverna visste mer. Faktumet att de äldre eleverna hade mer kunskap än dem var något som lockade.
Skolan beskrivs som en viktig social plats men även en plats där de har fått träning i att spela inför publik och redovisa på andra sätt än traditionell redovisning. Traditionell
redovisning som enligt dem består i att man läser innantill i papper inför klassen. Eleverna anser att det är viktigt att få båda delarna i skolan, dels möjligheten att
redovisa traditionellt men även möjlighet att redovisa så att man kan berätta på sitt eget sätt (Gruppintervju, 2010-04-14).
Samtidigt som eleverna uttrycker att skolan kan vara jobbig bitvis och känns som ett måste, är det i slutändan värt allt slit. Måstet i denna kontext betyder att skolan är obligatorisk.
Skolan är mer reglerad i fråga om hur man ska lära sig och vad man ska lära sig jämfört med hur man lär sig någonting hemma. Anders menar att i hemmet finns det inga gränser som sätter stopp för vad han kan lära sig eller undersöka. Hemma finns fler tillvägagångssätt till att hitta kunskap och göra den till sin egen.
De förklarar hur musiken är en fristad och att det är en prioritering de gör att arbeta med musik på fritiden istället för att plugga. Dock menar de alla att i nian har det blivit mindre musik då det är viktigt att komma in på de utbildningar de har sökt. De har alla blivit preliminärt intagna till respektive gymnasieval. Bertil och Carl har valt att söka till yrkesförberedande gymnasieutbildningar och Anders har valt estetisk musik.
5.4.2 Gruppintervju 2
Anders påpekar ändå att skolan bör ges uppskattning för dess sociala värde och dess funktion att förbereda elever för det som komma skall. På frågor som handlar om vad skolan är för dem svarar de att skolan handlar om att få grunderna i en rad ämnen. De ser skolan som en plats där man lär grunderna till det som det man ska kunna inför gymnasiet och framtida studier. (Gruppintervju, 2010-04-26).
Bertil och Carl menar att matematiken är viktig då deras gymnasieutbildning kommer att innebära en hel del matematik. ”Att göra ett ämne intressant” enligt eleverna är kopplat till att man är delaktig. När det gäller fysiken så är det inte på ”riktigt” när man bara läser och räknar på olika saker, man måste få delta och göra själv.
5.4.3 Enskilda intervjuer
I skolan drivs Anders i huvudsak av hur intressant han tycker ett ämne är. Det påverkar huruvida han söker information själv och anstränger sig för att lära sig. Anders menar att skolan tar för givet att de ämnena som lärs ut är viktiga. Han har dock aldrig fått förklarat för sig varför det är viktigt. Han tror att man som elev skulle känna trygghet med att tala om hur ämnena är förankrade i samhället, och nyttan med ämnena: Jag förstår inte hälften av det vi gör i skolan (Enskild intervju, 2010-04-29)
När jag frågar Bertil om vilken roll skolan har för hans motivation att lära möts jag av en skepsis gentemot skolan. Han menar att det känns som att man aldrig blir färdig på det sätt man kan bli färdig med en låt. Låten har en början och ett slut, medan ämnena i skolan bara fortsätter vilket är jobbigt. Han ser inte slutet på något. Han förklarar att biologin och kemin i skolan var spännande och intressant att lära sig till en början. Han beskriver det som coolt, men att han samtidigt inte hade en aning om vad han skulle använda kunskaperna till. Vidare berättar han att bara läsa om saker ger honom inget, men när läsandet kopplas till en aktivitet så blir det lättare att förstå och lärandet blir mer givande (Enskild intervju, 2010-04-29) .
För att ämnen ska bli viktiga för eleverna i skolan borde de vara intressanta och funktionella för eleven. Det framgår när musikens roll ställs i förhållande till de
naturorienterande ämnena. Anders menar att det inte finns någon poäng i att sträva efter fördjupad kunskap i matematik för sin egen del. Han hänvisar till att det inte behövs för hans framtid på samma sätt som musiken. Anders berättar att om han är nyfiken och vill lära sig mer om något ämne kan han alltid gå till en lärare och fråga. Han beskriver en önskan om att kunskap ska sitta kvar när man jobbat med det i skolan, men detta är svårt. Anders talar om uppgifter och arbeten som ska bli klara i tid och att det påverkar hur man lär sig. Det är svårt att lära sig saker som sätter sig när man känner stress och press. (Enskild intervju, 2010-04-27 & 2010-04-29).
Anders förklarar varför han valt att fokusera på musiken. Han berättar att han har medelbetyg i de flesta ämnena och att det är främst musik, idrott och
samhällsorienterande ämnen han är stark i. Han berättar att hans val att satsa på musiken är främst av att det är ett intresse där han strävar att bli bättre. Att bli bättre är ett mål han har ställt upp själv. Och han menar att det är viktigt att han ska tycka det är roligt för att spelandet ska få en mening.
Carl menar att ämnen som han inte är intresserad av kanske hade fått en chans om de blivit introducerade tidigare och att han skulle fått längre tid till att utvecklas inom de ämnena. Han menar att de flesta ämnen är viktiga eftersom man använder sig av dem dagligen även utanför skolan. Han berättar att han lär sig använda engelskan med hjälp av internet. På så sätt tränar han sin engelska när han kommunicerar med människor runt om i världen (Enskild intervju, 2010-04-27).
Tempo och stress är inget som passar Carl och när han beskriver vad man gör i skolan berättar han om förberedelserna inför stundande nationellt prov.
…de vill ha det på så kort tid dom drar inte ut på det man ska lära sig nu när vi ska ha no ska vi läsa 365 eller 400 s på två veckor sen ska vi ha nationella prov på det (Enskild intervju, 2010-04-27).
6. Analys och tolkning av resultatet
Analys och tolkning av intervjumaterial sker utifrån de tre huvudfrågeställningarna: • På vilket sätt kan inre och yttre motivation beskrivas av elever? • Hur upplever elever att de lär genom yttre respektive inre motivation? • Hur uppmanar skolans struktur till lärande och motivation?
6.2 Elevernas beskrivning av inre och yttre motivation
Under intervjuerna framkommer att motivation är en viktig del i elevernas skolgång. Eleverna uttrycker att deras intresse för musik är en stor motivationskälla. Musiken ger dem belöning i form av lustfullhet, något som driver dem till att fortsätta med musiken och att utvecklas inom den. Detta är ett exempel på inre motivation. För eleverna handlar det om att tillgodogöra sig kunskap som är meningsfull för dem. De menar att
den inre motivationen förstärks när de får möjligheten att lära ut idrott och musik till andra. Då får de känna ansvar och känna att de är bra på något.
Eleverna talar också om att för att något ska kunna ge motivation måste syftet vara klart för dem. Detta anger eleverna att de saknar inom NO-ämnena. Där efterfrågar de i högre utsträckning att få göra mer experiment, som de själva har ansvar för. Detta att koppla teori till praktik kan göra att ämnet får ett tydligare syfte för dem.
Exempel på yttre motivation beskriver eleverna när de talar om skolans måsten. Carl beskriver att det är viktigt med betyg när han ska söka till gymnasiet (Gruppintervju, 2010-04-26).
I litteraturen beskrivs inre motivation som något som skapas där aktiviteten själv är en belöning och ger en meningsfullhet. Den yttre motivation är istället en drivkraft som drivs av en belöning som inte har med den ursprungliga aktiviteten att göra (Imsen 2006; Gärdenfors 2010). I skolan skulle alltså ett ämne som intresserar och som aktiviteten i sig är lustfylld vara ett exempel på inre motivation, medan betyg fungerar som yttre motivation.
Gärdenfors (2006) skriver om viljan till mening är att förstå, och skapa sammanhang till det man lär sig och lär ut. Det handlar om att skapa mening, vilket även eleverna söker i skolans ämnen.
Pink (2010) talar i sin föreläsning om att när man jämför inre och yttre motivation, är det den inre motivationen som är den viktigaste för att kunna utvecklas inom ett visst område. Elevernas intervjusvar anknyter till det som Pink menar driver oss att
utvecklas:
1. Autonomi (Autonomy): att processen att göra något är självreglerad. Vilket engagerar individen.
2. Behärskande (Mastery): drivkraften att vilja bli bättre 3. Syfte (Purpose): att det man gör har ett syfte
Pink (2010) menar i likhet med Edward L. Deci (Sjöberg, 1997) att en viktig del att främja motivation är att göra en aktivitet självreglerad för att skapa intresse för något. Det kan handla om att eleven själv kan få ansvara för en uppgift och sätta upp egna mål för denna. Att uppmuntra till självständighet skulle kunna vara ett sätt att skapa
motivation, intresse och studieresultat hos eleven. Detta beskriver eleverna i studien att lärarna inom musik och idrott har lyckats med. De har låtit eleverna ta ansvar och därmed drivit deras motivation framåt.
6.3 Inre och yttre motivation i förhållande till lärande
Eleverna är överens om att ett ämne måste vara intressant för att man ska vilja lära sig det, och de tycker att det är lärarens uppgift att göra ämnet intressant och därmed försöka stimulera elevens inre motivation. Läraren har enligt eleverna en roll att beskriva varför ämnet i sig är viktigt, inte bara locka med betyg. Betyget är inte tillräckligt att driva elevernas motivation till att lära sig något. De kan ibland sakna meningsfullhet. På så vis kan man säga att eleverna menar att inre motivation är viktigare än den yttre motivationen för lärandet. Detta återkommer också i litteraturen (Marton, et.al., 2008).
Däremot finns det tillfällen då inre och yttre motivation kan samverka. Exempelvis i musikundervisningen där eleverna drivs av både betyg och tillfredställelse.
För att hålla ett bra betyg så kan man använda sin kunskap till att hjälpa andra ja man får bra betyg
(Anders, Gruppintervju, 2010-04-26)
I ovanstående citat tar Anders också upp en annan del av lärandet, nämligen att vi lär oss när vi lär ut till andra, något som betonas ur ett sociokulturellt perspektiv. Eleverna blir en del av lärandet för andra. Claesson (2007) menar att det är i sociala gemenskaper som lärandet sker.
Om man konverserar med någon som kan mer än vad du kan så har man chans att lära sig något. Samma sak i spel om man möter någon som är bättre så ser du hur de spelar så gör du som dom och sen blir du bättre spelare” (Anders, Bertil, Gruppintervju 2010-04-24).
Anders och Bertil talar om att man kan lära sig genom att kommunicerar med någon. De belyser att genom att se hur andra spelare spelar så blir man själv en bättre spelare. Detta är ett exempel på hur sociokulturellt lärande. De beskriver precis som Säljö (2000) att det är i ett sammanhang man lär sig. Inom musiken har de tillgodogjort sig kunskap framförallt i gemenskap. Där blir deras lärande är en del av ett större
sammanhang och de får använda sina redskap. De beskriver också hur deras lärande i musik drivs på nyfikenhet och lustfylldhet precis som Lilliestam (2009) beskriver att det informella lärandet går till, där lärande drivs av inre motivation.
Det framgår att motivation påverkar informanterna på olika sätt. Carl och Bertil är relativt styrda av yttre motivation. De anstränger sig i skolan för att nå betyg som ska garantera dem en plats på gymnasielinjen de har sökt. Anders å andra sidan beskriver hur han satsar på musiken och att han inte ser någon poäng med att anstränga sig mer än vad som behövs för att komma in på sitt gymnasieval. Han styrs delvis av inre men även av yttre motivation. Han har till en början lyckats utveckla färdigheter inom musiken utan yttre motivation. Men han medger också att betygen, det vill säga yttre motivation, påverkar honom när han vill komma in på sitt gymnasieval där han vill fortsätta med musiken.
Att motivation främjar inlärning är känt. Det är tydligt även för de intervjuade eleverna. De beskriver att läraren har en viktig roll att uppmuntra elevernas motivation och få eleverna att vilja lära. Detta kanske genom att ta vara på elevens intresse och försöka kombinera dem med skolans mål.
Vid jämförelse av inre och yttre motivation ses att inre motivation skapar en djupare och tydligare inlärning hos eleven (Marton, et.al., 2008). Vill man att elever ska lära sig så borde man utnyttja elevernas inre motivation och istället för att enbart motivera med betyg.
Gärdenfors (2010) skriver om lärarens roll gentemot elevens lärande: Hjärnforskare, kognitionsforskare och erfarna lärare bör samarbeta om hur en modern utbildning skall läggas upp. Kunskap om vad som leder till motivation och förståelse måste också bli centrala i lärarnas utbildning (Gärdenfors, 2010).
Detta skulle innebära att om man som lärare är medveten om vad som driver en elevs motivation och nå elever på ett annat sätt skulle man kunna erbjuda ett bättre lärande för fler elever (Bruner, 2002).
Glasser (1996) skriver att motivation är inte något som kan komma utifrån och därför behöver man hitta sätt att nå elevers motivation för lärande och viljan till att lära. ”Även om det inte råder något tvivel om att vissa lärare är bättre på att motivera än andra, kan ingen lärare, hur skicklig han är, lära en elev som inte vill lära sig” (Glasser, 1996 s. 19). Det handlar därför om att försöka få eleven själv att vilja lära sig.
6.4 Skolans struktur i förhållande till lärande och motivation
Eleverna ger under studien sitt perspektiv av skolan.Skolan, som eleverna beskriver den, har gett dem möjligheter att lära sig grunderna i flera ämnen. Men skolan är för dem en plats där de känner måsten. De känner press på att utföra vissa uppgifter, både tids- och innehållsmässigt. De styrs ofta av den yttre motivationen och de tror att detta även kan påverka deras vilja till att lära. Problemet i skolan är att det saknas tillvägagångssätt för att motivera alla elever. Elever behöverengageras också av annat än betyg. De behöver bli instruerade om varför de ska lära sig något och varför viss kunskap är viktigt att ha. Eleverna uttrycker också en önskan om att få använda sina teoretiska kunskaper i praktiken, för att göra ämnet mer intressant och mer tillgängligt. Kanske är det en tydligare dialog mellan elev och lärare som krävs, så att eleverna får känna deltagande och att deras intressen uppmärksammas och tas till vara på. Detta för att stimulera inre motivation hos eleven.
I skolan måste man, enligt Carl, vara snabb för att klara sig vilket blir problematiskt. Här kan det handla om ett krav på att kunna arbeta fort för att klara sig. Det skulle vara möjligt att tolka det som ett krav som inte går att finna i Lpo 94 och därmed är ett krav som faller inom ramen för det Broady (2007) kallar den dolda läroplanen. Frågan är om det är rimligt att under den press som Carl känner inför det nationella provet helt kunna förstå och lära sig på ett sätt som är givande och meningsfullt för honom. Det står dock i skolans uppdrag att ”Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter” (Utbildningsdepartementet, 2006).
Gärdenfors (2010) skriver om skolan som en traditionellt uppbyggd struktur med scheman, läroplaner och lektioner som bygger på yttre motivation snarare än inre motivation. Han menar att den är uppbyggd så, utan att det finns någon forskning som skulle visa att det är det bäst för lärandet.
Det är bara skickliga lärare som lyckas övervinna det motstånd som skolans struktur innebär och motivera sina elever (Gärdenfors, 2010).
Vidare menar Gärdenfors (2010) att en lärare måste dirigera elevens motivation till att viljan att lära inte ska ligga på betygen utan på ändamålet/kunskapen i sig. Gärdenfors (2010) menar att betydelsen av att en elev förstår det som lärs är viktigt för motivationen. Om det finns en förståelse så blir det fortsatta utforskandet och lärandet förmodligen lustfyllt, meningsfullt och motiverande. Det vill säga att ju mer vi förstår av ett ämne desto mer motiverande blir det att utvecklas inom detta. När vi inte förstår det vi lär oss får det motsatt effekt. Det är tydligt att eleverna i studien efterlyser en annan skolstruktur där aktiviteter är kopplade till intressen där inre motivation stimuleras.
Skolan bygger således mycket på yttre motivation, vilket inte räcker för att nå alla elever. Enligt Glasser (1996) finns de många elever i skolan som har blivit
”immuna” för den här typen av motivation. Motivation är inget som kan komma utifrån utan måste genereras från eleven själv. Därför är det av vikt att fokusera på vad som får varje enskild elev att bli engagerad.
Robinson (2006) menar att skolans struktur kan förstöra elevers kreativitet och motivation. Han efterfrågar en skolrevolution, där nya utlärningsstrukturer behövs, vilket kan tolkas efterfrågas av eleverna från studien också. Han menar på att skolans strukturella utveckling inte har utvecklas i samma takt som mänskligheten (Robinson, 2010). Skolans struktur bygger på att vi människor utvecklas linjärt medan vi i praktiken är mer komplexa än så.
Skolans struktur skulle kunna förklaras med hjälp av Lpo 94 samt de krav som ställs utifrån en dold läroplan (Broady, 2007), vars syfte i huvudsak är att fostra
elever till att stå ut med skolan. Dessa skolramar gör det svårare att tillgodose det som Pink (2010), Gärdenfors (2006; 2010), Robinson (2010) och eleverna ifrån studien eftersträvar, d.v.s. öppenhet, dialog, förståelse, bejakande av intressen och stimulering till motivation.
7. Diskussion
Syftet var ”Att få en förståelse för vad inre och yttre motivation betyder för lärande” och jag vill framhäva varför det är viktigt att förstå ungdomars mentala drivkrafter.
7.2 Motivation, Lärande, Skola
Eleverna i studien har alla en vilja att lära sig om musik samt att utveckla sina
musikaliska färdigheter. Detta sker genom egen planering och genomförande utan yttre krav, och de har utvecklat färdigheter som är meningsfulla för dem. Det som har blivit tydligt i denna studie är att eleverna inte finner alla skolans metoder för lärande tillräckligt lustfyllda, intressanta och meningsfulla.
Studien belyser att medvetenheten om vad som gör att en individ vill lära är viktig. Det räcker inte med att locka med betyg eller annan belöning för att motivera alla elever. Elever behöver hitta något som de kan relatera till, så att lärandet blir meningsfullt för dem. För detta krävs att elever involveras i sin egen skolgång. Att deras erfarenheter tas i beaktande. Att deras intressen blir sedda.
En samverkan av inre och yttre motivation är nödvändig. I denna studie har det visats att för musik är inre motivation en viktig faktor. Inom andra ämnen kanske båda typer behövs för att driva en elev till att vilja lära. Det hade varit intressant att studera vad som gäller för andra ämnen.
I skolan idag läggs störst vikt på den yttre motivationen enligt denna studie. Studien belyser behov av en skolstruktur som kunde ta tillvara elevers inre motivation, detta då den har betydelse i läroprocessen. Imsen (2006) menar att betygsystemet gynnar den ena formen av motivation och balansen mellan inre och yttre motivation rubbas. Att möjliggöra aktiviteter i skolan som är betingade av elevernas inre motivation vore önskvärt. Hur ska skolans struktur ändras för att kunna tillgodose detta behov?
Lärarens roll som motivationskapare i läroprocessen är viktig enligt denna studie. Det vore intressant att undersöka lärarnas syn på detta.
För att skapa ett förhållande mellan motivation och lärande i skolan är det viktigt att bevara elevers intressen för aktiviteter, så att de kan utvecklas inom dessa. Samtidigt vore det önskvärt att ta till vara på elevens inre motivation och kunna kombinera detta inom flera ämnen och på sätt undvika att de tappar intresset för ämnen som inte berör dem på samma sätt.
Sammanfattningsvis: För att öka motivationen hos elever och därmed uppnå mer meningsfullt lärande krävs att man som lärare skapar sig en uppfattning av vad elever har för intressen och försöka kombinera dem med skolans mål. Man kan aldrig tvinga en person till motivation men man kan stimulera dem till att vilja lära. Enligt
motivationsteorin: stimulering ger respons (Glasser, 1996). Önskvärt är då att låta elever själva ta kontroll och lägga upp sina studier mer och låta lärandet få ett syfte. Samtidigt som läraren kan använda sin inre motivation för utlärandet av ämnet och inspirera sina elever.
7. 3 Reflektion över resultatet
Syftet med studien var att få en förståelse för vad inre och yttre motivation betyder för lärande. Några svagheter med studien:
1. Intervjuarens tidigare relation till eleverna.
2. Litet urval: Dessa elever representerar inte alla elever som grupp. Det är därmed svårt att dra allmänna slutsatser. I studien intervjuas elever som hittat ett intresse som de ägnar mycket tid och engagemang åt. Dessa tre elever brinner verkligen för sin musik och har en stark inre motivation, vilket gjorde att deras erfarenhet och synpunkter var intressanta att undersöka. Det skulle dock vara intressant att upprepa studien på fler elever, som är bra på något annat ämne än musik, och undersöka deras motivation.
3. Omfång: Området hade kunnat kompletteras med begrepp som kunskap samt påverkan av arv och miljö.
