Elevers motivation till lärande

1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Timmy Svensson

Elevers motivation till lärande

Hur motiveras elever till inlärning

Students motivation to learning

How to motivate pupils to learn

Examensarbete 210 hp

Lärarprogrammet

Innehåll

Abstract ... 3 Sammanfattning ... 4 1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställning ... 6 2. Litteraturbearbetning ... 6 2.1. Styrdokument ... 6

2.2 Teori och motivation ... 7

2.2.1 Teori om lärande ... 7

2.2.2 Motivationsteorier ... 8

2.3 Forskning till lärande ... 10

3. Metod ... 11

3.1 Urval ... 11

3.2 Genomförande ... 12

3.3 Databearbetning... 12

3.3.1 Inspelning ... 12

3.4 Reliabilitet och validitet ... 12

4. Resultat ... 13

4.1 Ämnen ... 13

4.2 Arbetssätt ... 13

4.2.1 gruppdynamik- grupparbeten ... 13

4.2.2 It och teknik ... 14

4.3 Vad påverkar elevens lärande ... 14

4.3.1 Elevers kringaktiviteter ... 14

4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation ... 14

4.4 Lärarnas slutsats ... 15

5. Diskussion ... 15

6. Slutsats ... 18

Referenser ... 20

3

Abstract

The purpose of the study is to investigate how pupils motivate to learning, how you as a teacher can stimulate pupils to knowledge acquisition, and how you stimulate them to learning. This was done by qualitative interviews where three teachers in compulsory school were interviewed. The best learning method through qualitative interviews was when pupil together with the teacher designs the widest method for knowledge acquisition. Different and varied design of the lesson gives students an outlet for individual learning, like working in groups as much as working with pulpit teaching with collaborative learning. The most important thing according to the teachers in the interview is for the pupils to have involvement and interest in learning.

4

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig.

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Hur man kan motivera barn och elever till att vilja lära sig att gå på lektionerna med en vilja till inlärning oavsett ämne.

Under en vanlig skoldag och skolvecka är det många arbeten och lektioner som görs i olika ämnen där eleverna har ett krav på vad de ska göra och prestera. Det går inte med enkelhet säga att alla elever tycker allting är intressant eller roligt. Anledningen är flera då vi ofta är olika.

Problemet eller frågeställningen som jag vill undersöka är hur lärarna upplever elevers

motivation till lärande och inlärning. Många elever idag ser jag blir allt tröttare och har längre och längre dagar då de varvar dagen mellan fritids och skola. Här finns det kopplingar till prestationen på kunskapsinhämtning, ska på ett meningsfullt sätt stimulera barnen vilket inte alltid går så bra.

För att motiveras till inhämtning av kunskap och finna det värdefullt att gå till skolan måste stimulansen till det finnas hos eleven, (Hattie 2009). För oss som pedagoger måste vårt arbete främja undervisningen och göra den anpassad till varje elevs behov.

6

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning om hur eleverna kan motiveras till sin inlärning. Med andra ord hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Undersökningen sker genom kvalitativa intervjuer.

1.3 Frågeställning

Hur motiveras elever till lärande enligt lärarna? Hur tar motivationen sig uttryck i lärandeprocessen? Vad främjar elevers inlärning och lust till lärande?

2. Litteraturbearbetning

2.1. Styrdokument

I Lgr 11 beskrivs skolans värdegrund som säger att de ska främja elevers utveckling samt ge en livslång lust att lära. Vidare så ska skolan främja förmåga till inlevelse och till att inhämta kunskaper. Och stimulera elevers nyfikenhet, kreativitet och självförtroende till att prova egna idéer. Läroplanen poängterar att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna

svårigheter.

Läraren ska utgå från att eleverna personligt kan och vill ta ett ansvar för inlärning och för sitt arbete i skolan. Vidare ska läraren svara för att eleverna får reellt inflytande på arbetssätt, innehåll och arbetsform i undervisningen där eleverna tillsammans med läraren ska få planera och utvärdera undervisningen. Det poängteras vidare att lärarna ska hålla föräldrarna

7

2.2 Teori och motivation

Motivation är viljan att göra någonting, en självinsikt som kan vara känslomässig enligt Dahlin (2002). Motivation bygger i huvudsak på önskningar och behov hos individen, det kan handla om att bli bättre i klassen eller hålla mer ordning sammanbundet med reflektion. Motivation kan ha med psykosociala behov att göra, det vill säga vilken psykisk påverkan som ligger bakom och hur du som individ drivs till att göra det du gör eller ska göra. Löwenborg & Gíslason (2002).

Pedagogerna Doverborg och Pramling menar att det inte är barnens intresse i sig som ska styra innehållet i undervisningen utan läraren är hela tiden medveten om vad hon ska göra synligt för barnen. Den typ av kunskap det talas om är förståelse, och det ses som att denna konstitueras i mötet mellan barnet och omvärlden. Med förståelse menas att man skapar innebörd och mening i olika fenomen och företeelser genom att se samband och relatera saker till varandra. Att förstå är att se en annan struktur i något än man tidigare gjorde (Doverborg och Pramling, 1995).

Dahlin och Ingelman pekar på att arbete baserat på skriftligt material och instruktioner kan ge elever en ambition och studiemotivationsgrund, vilket blir mindre beroende på om en

personlig kontakt med lärare finns eller inte, detta för att arbetslusten ska hållas uppe (Dahlin och Ingelman 2002). Vidare skriver Dahlin (2002) att ett sätt för att höja motivationen, men också ambitionsnivån är betygen, samtidigt kan betygen få en motsatt effekt. Många elever tänker att det är ingen idé att anstränga sig för det blir ingen utdelning, jag får mitt G även om det enligt läraren kan vara ett starkt G. Ifall betygen sänker motivationen, ambitionsnivån till att på ett lustfyllt sätt leva skollivet måste de betraktas som något ont snarare än något gott. Med betygen i fokus i samtal mellan lärare och elever kan en rättvis bild ges av hur det ser ut men besjälat blir det inte. Sådana samtal blir en form av personlig kontakt men det kanske inte hjälper omotiverade elever till arbetslust. Dahlin tar upp en fråga som är värd att beakta. Skulle en skola utan betyg göra att elever lärde sig mer och må bättre i skolan? Dahlin (2002)

2.2.1 Teori om lärande

8

Vidare hänvisar Imsen till den tyske pedagogen Rrich Weniger utarbetade på 1960-talet en definition av förhållandet mellan teori och praktik, Weniger hävdar att vi kan skilja mellan tre olika former av pedagogisk teori, första, andra och tredje graden. Den första teorin är själva praktiken med lärares och elevers handlingar.

Fig 1. T3 Metateoretisk reflektion T2 Lärarens ”vardagsteori”

T1 Praktik

Imsen (1997, s49).

Andra gradens teori är lärarens medvetna och explicita, Imsen (1997) förklarar att teori exempel av andra graden är tänkande av typen ”eleverna lär sig bäst när läraren ritar och förklarar så tydligt och långsamt som möjligt på tavlan”. Tredje gradens teori är mer övergripande, teorier som är åtskilda av generell och principiell karaktär (ibid).

Célestin Freinet skiljer sig från Weniger och menar att det är det trevande försöket till att lära sig via att undersöka verkligheten som är viktig, eleverna är fullvärdiga, jämlika människor som med respekt genom fantasi och skaparlust ges utlopp för detta;

”barnet blir inte trött av att utföra ett arbete som hänger ihop med dess eget liv, som så att säga är funktionellt. Barnets trötthet är en mätare på pedagogikens kvalitet” (ur ”för folkets skola”) Freinet (1975, s185 )

Inom Freinetrörelsen står människosynen i fokus som Freinet menar utgår från att eleverna har en nyfikenhet från grunden till att med arbetslust försöka förstå världen och sig själva. Där aktivitet och produktivitet utvecklar barnet i ett meningsfullt sammanhang, människovärdet blir till nytta om arbetet man gör är meningsfullt. Inom kunskap värdesätter Freinet att man själv får välja och prioritera i det hav av information på olika områden och då är det viktigt att nyfikenheten som eleverna har inte förstörs. Skolans struktur och förhållningssätt mot barnen omvandlas till värdefull kunskap Maltén (1997).

2.2.2 Motivationsteorier

9

geniet inom oss. För elevens engagemang i lärandeprocessen så är den inre motivationen viktig.

Den inre motivationen har följande fyra motivationskrafter:

• Nyfikenhetsmotivet, utnyttjas i samband med allt som är oklart eller ouppklarat vilket då väcker frågor

• Kompetensmotivet, driver eleven till att behärska sig själv och omgivningen

• Identifikationsmotivet, eleven ska vara lik någon annan, efterlikna i sitt sätt att vara och sökande efter värderingar

• Ömhetsmotivet, vilket söker sig till en social gemenskap Maltén,(2002, s157).

Enligt det kognitiva sättet att se på personlighetsteorier som Maltén (2002) tar upp dit Bruners motivationsteori hör, är den inre motivationen givande för en bra lärandeprocess. Lewin (1951) utgår ifrån den socialpsykologiska personlighetsteorin i vilket man pratar om

interaktiv motivation där motivationen bildas i samspel mellan person och situation. Utifrån detta synsätt, det kognitiva, kan man konstatera följande:

”Ingenting är så lätt att det inte kan bli svårare om det görs motvilligt” Maltén (2002, s 157)

Hattie, (2009) har i sin studie delat in de påverkansfaktorer inom synligt lärande dit eleven är knuten till fyra huvudområden, bakgrund, förhållningssätt och attityder, kroppslig påverkan och erfarenheter från förskolan. När det kommer till eleven själv är det dennes kunskaper och erfarenheter sen tidigare som är största påverkansfaktorn, där förväntningar och öppenhet för nya erfarenheter samtidigt som tron på värdet av att i lärande investera spelar roll. Elevens förmåga och engagemang att skapa sig en självkänsla finns genom detta engagemang.

10

förväntningar och ambitioner för barnet. Sammanfattningsvis så är de viktiga och

betydelsefulla faktorerna för lärande enligt Hattie, hemmet som studiemiljö för eleven och dennes tidigare kunskaper och uppfattningar av skolan. Vilket stämmer överrens med detta citat ut Maltén:

”En verkligt motiverad person kan lära sig precis vad han vill utan att sitta i ett klassrum”,

Maltén (2002, sid 212)

I Lendahls och Runessons bok beskrivs konsten att kunna stimulera, balansera, utmana, och frågande handledande till att ligga i lärarkompetensen vilket är en variation och med flera grader av frihet att väcka elevernas lust att fråga. Problembasering måste arrangeras i en undervisningsmiljö som väcker frågorna. Det är i det utvecklade klassrummet som

grogrunden för frågeställningarna eleverna har och den inre motivationen blir mest gynnsam, vilket ligger i lärarens egen kompetens att ordna sådana bra miljöer. I undervisning som baseras på exempel studiebesök och läraren vidare jobbar med det som studiebesöket skall innehålla är det som utgör ett utvecklat klassrum (Lendahls & Runesson 1995).

2.3 Forskning till lärande

Ntoumanis & Strandage (2009) genomförde en studie där 22 lärare i England intervjuades om hur de identifiera jobbrelaterade influenser för lärares val av strategier gällande motivation. Lärarna berättade att betoningen på elevernas bedömning och deras resultatutvärdering gav ett tryck för att anpassa sig till andra lärares metoder och olika kulturella normer sammankopplat till PE (physical education) Vilket kan beskrivas som självstyrande, engagerande och

lärarstödjande undervisningsmetod. Lektioner påverkade dem i valet av strategi till motivation. Vidare menar Ntoumanis & Strandage att en viktig fråga är hur lärarnas motivationsstrategi påverkar elevernas motivation. Den frågan undersökte Taylor &

Ntoumanis, (2007) genom en enkät frågades 787 engelska studenter som sammanlagt hade 51 PE lärare (Physical Education). Fler nivå analyser visade att elevers uppfattningar av lärare som använde stöd och engagemang, positivt förutspådde deras egen självstyrande motivation i physical education, medierad av tillfredställelse av självstyrande och kompetens. Eleverna behöver känna att de kan och får ut en tillfredställande motivation, enligt Taylor& Ntoumanis, (2007).

11

kollektiv nivå – viktigt att ha med sig är att lärande inte är någon homogen eller endimensionell företeelse eller process, enligt Säljö (2000).

”Bara att delta i och bli uppskattad i en grupp ger motivation för fortsatt lärande” Dysthe (2003, s 38)

3. Metod

Jag har valt att genomföra kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs fyra för att få en bild av en aktiv situation som elevers motivation till lärande. Innan intervjuerna börjar så har de fått information angående vilket område det kommer att handla om, och jag har valt att kalla dem M1, K1 och K2 då det var en manlig lärare och två kvinnliga. I Patel & Davidsson, (1991) beskrivs vikten av att syftet och den utfrågades roll i intervjun klargörs och hur de svar som framkommer kommer att behandlas.

Att på plats kunna höra pedagogernas egna åsikter kring hur de upplever undervisningen och inlärning i olika ämnen för eleverna gör intervjuerna relevanta då de tydligt kan kopplas till mina frågeställningar och ger en bra bild av hur de ser på elevernas motivation till lärande. Att intervjua lärare kring hur de uppfattar elevernas motivation till inlärning och hur de pedagogiskt kan stimulera dem till att vilja lära sig, kan vara känsligt då det berör lärarna och deras arbetssätt.

Alternativt hade varit att intervjua fler lärare i olika klasser, men nackdelen hade varit att undersökningen hade blivit för stor och svårgreppbar då eleverna är i olika stadier både åldersmässigt och undervisningsmässigt.

Viktigt är att man i kvalitativa intervjuer upptäcker och identifierar de egenskaper och beskaffenheter, som den intervjuades egna uppfattningar kring något fenomen. (Patel & Davidsson 1991).

3.1 Urval

12

klass fyra ger en bra utgångspunkt i undersökningen då eleverna i den årskursen har kommit in i lärandeprocessen på ett utvecklande sätt samtidigt som de fortfarande är en del av fritidstiden.

3.2 Genomförande

Innan intervjuerna började tog jag kontakt med den aktuella skolan och frågade om jag fick komma och intervjua dem, sedan bokade in tid med lärarna då de kunde. Jag presenterade vad undersökningen handlade om och att jag ville intervjua dem om barns motivation till lärande och deras syn på det. Vid intervjutillfället presenterade jag mig och berättade vad det var jag skriver om och vill undersöka i intervjuerna. Jag berättade att det hela skulle spelas in och att det var helt konfidentiellt vilket innebär att jag vet vem av dem som svarat vad, men inte skriver ut deras namn. Vi valde att göra intervjuerna i en lugn och stressfri miljö, en av dem gjordes i lärarens klassrum och de andra blev i lärarrummet. Vilket i sig passade bra för dem och de kunde känna sig bekväma i frågorna och i sina svar. Varje intervju tog ungefär 15 minuter men sammantaget blev det ungefär 30 minuter då det blev diskussioner och samtal innan och efteråt. När mikrofonen var avstängd blev det ventilation och samtal kring de ämnen vi berörde i intervjun som gav en trevlig stund. Det som är redovisat är det som är inspelat från intervjun.

3.3 Databearbetning

3.3.1 Inspelning

Intervjuerna inspelades in för att i efterhand kunna lyssna av och gå tillbaka för att höra vad och hur de svarade på en specifik fråga. Och att med inspelning då vara friare att fokusera sig på den intervjuade.

Efter intervjuerna som blev inspelade sammanställde jag det som framkommit i ett dokument för varje lärare och deras svar. I intervjuerna var det tre lärare deltagande vilket gav en bra respons och spridning för mina frågeställningar. Lärarnas svar sammanställdes till ett dokument. Nackdelen med intervjuerna var att lärarna själva refererade till att det gjorts en studie eller forskning kring någon av frågorna, vilket jag inte kan verifiera, men även att det framkom svar från dem på någon av frågorna efter det att mikrofonen var avstängd. Materialet lyssnades igenom flera gånger och skrevs ner i flera utkast för att sedan stämma överrens.

3.4 Reliabilitet och validitet

13

tankar kring frågeställningen hur de motiverar eleverna till inlärning. Materialet har

sammanställts och redovisats i enlighet med de svaren lärarna gav. Det finns risk att jag under intervjuerna inte ställt följdfrågor som kunde ha nyanserat svaren mer ingående och detaljerat

4. Resultat

I resultatet har jag sammanställt svaren i följande kategorier 4.1 ämnen, 4.2 metod, 4.2.1. Gruppdynamik- grupparbete, 4.2.2. It och teknik, 4.3 Vad påverkar elevens lärande, 4.3.1 elevens kringaktiviteter och 4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation Jag upplevde pedagogerna, vilka här kallas M:1, K:1 eller K:2, som ganska överrens när det kom till hur de upplever elevernas motivation till skolan och att komma dit.

Generellt upplevs det som positivt och att många vill till skolan, dels för att få vara med i en gemenskap. Motivationen är i jämförelsen hög de flesta vill till skolan. Och det kan komma sig av att eleverna vill lära sig och få en utmaning, de som är duktiga och har lätt för sig ska få en utmaning samtidigt som de som har det svårare för sig också får en utmaning. Även sociala faktorer och hemmaförhållanden kan vara ledande faktorer. De barn som når bäst resultat i skolan där är det kopplat till hur det fungerar hemma, viktigt att ha ett bra samarbete, de är bra för barnet att veta att fröken, mamma och pappa pratar med varandra hur det ska vara för barnet och hur det går.

4.1 Ämnen

Matte och engelska är de ämnena som brukar fungera bäst hos eleverna och som de finner intressant, men även praktiska/estetiska ämnen och svenska får bra stöd. Men överrens är pedagogerna om att alla elever generellt inte brinner för alla ämnen, utan det finns oftast någon som har svårt för något eller några ämnen som kanske andra har lättare för. Detta förändras genom tiden vad eleven tycker är intressant. Trots det här kan konstateras att ämnen är en avgörande faktor för motivationen.

4.2 Arbetssätt

4.2.1 gruppdynamik- grupparbeten

Gruppdynamik och arbete flera stycken elever tillsammans är genomgående svar från lärarna som har gett bra utslag och fungerat bra då eleverna lär sig av varandra men också har chans att väcka nyfikenhet och kanske viljan till att lära mer. Sen katederundervisning kontra

individuell inlärning ställdes emot varandra då lärare M:1 tyckte att ”en undervisning som var

14

bra arbetssätt för vissa” samtidigt som lärarna K:1 och K:2 instämde i det men också i att

individuellt få jobba med något utefter att först ha fått genomgång och filmvisning för att kartlägga tidigare kunskaper kan vara ett bra arbetssätt för andra. Enbart individuellt arbete var inget som pedagogerna rekommenderade.

4.2.2 It och teknik

Genomgående var det att pedagogerna själva såg tekniken som en given naturlig del i undervisningen och som ett bra sätt att locka eleverna till undervisningen genom att göra det mer levande och spännande via exempel film eller powerpoints. Eleverna skulle rent av själva ha det som arbetsuppgift att få göra en powerpoint eller liknande. Film och Pc – kanon är bra tillskott i undervisningen. Och att för instruerandet av ett ämne eller arbete kunna göra det via tekniken och på så vis göra det hela mer spännande.

4.3 Vad påverkar elevens lärande

Stor tyngd gällande elevernas motivation till lärande låg på hur eleven uppfattar skolan, vilka svårigheter respektive mer lättsamma saker som kan ligga till grund, ofta saker som inte syns direkt. K1 ”Alla barn vill lära sig, sen är det bara att undervisningen ligger på sådan nivå

som de klarar”

4.3.1 Elevers kringaktiviteter

Kringaktiviteter och vad eleven gör på sin fritid och vilka de umgås med förändrar den självuppfattning och motivation de kan ha för ämnet i fråga och det engagemang som de väljer att lägga ner i skolarbetet. K2 ” än så länge så gläds man åt att gå till skolan, men

samtidigt så påverkar vad eleven gör på fritiden det intresse som finns för skolan”

4.3.2 Innehållet i undervisningen påverkar elevens motivation

Det är viktigt att läraren ser det som eleverna gör bra, även om det inte alla gånger är bra, det jobbiga blir om läraren hela tiden ska peka på det som var dåligt. Det viktigaste är att eleven ska få reda på vad som behöver förbättras. Läraren i sig har en stor roll i det hela, är läraren motiverad och har intresse för det den gör så påverkar det eleverna, elever och lärare i samspel ger en utvecklad inlärning.

Olika sätt att arbeta är bra enligt en av lärarna som säger så här;

K:2 Att ha frågesport och jobba tillsammans i grupp, har jag märkt i efterhand så har dem

15

minns, kommer ihåg de vann den tävlingen eller kunde det svaret. De kommer ihåg det mer om man gör det på ett lustfyllt sätt”

K:1 ”Alla snappar upp olika mycket, en del mer medans andra mindre, vissa fungerar bättre i

skriftliga sammanhang medans andra fungerar bättre där det gäller samtal och diskussioner”

Pedagogerna var överrens om att hemmaförhållandet som eleven kan ha, har påverkan på hur det går i skolan. Om föräldrarna har tiden som krävs för att intressera sig i sitt barn och

spendera tid tillsammans, vilken utbildning föräldrarna har och vilka krav som finns hemifrån. K:2 ”Att barnen inte har stimulans hemma, och kanske inte diskuterar så stor utsträckning

ger utslag kunskapsmässigt i skolan. Det blir en skillnad i allmänbildningen”

4.4 Lärarnas slutsats

Sammanfattningsvis framgår det att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste

kunskapsinhämtningen. Men det är bra att ha med sig att alla elever är olika och har olika förutsättningar vilket gör att läraren skall sätta ribban på en nivå som alla klarar av eller har möjlighet att klara.

5. Diskussion

De svaren jag fick från intervjuerna gav en bra och konkret bild av frågeställningarna hur barn motiveras till lärande och hur motivationen tar uttryck i lärandeprocessen och

vad som främjar barnens inlärning och lust till lärande, samt vilka faktorer som ligger bakom ökad respektive minskad motivation. Det som jag tydligast kunde se från intervjuerna var att hur läraren bygger upp sin undervisning och hur de instruerar de olika ämnena har påverkan på elevernas motivation och intresse för det samma.

Bruner (1971) säger att uppgiften läraren har är att arrangera en god utvecklingsmiljö för eleven, som menas med att det ska vara bra inlärningsförutsättningar genom att utnyttja inre motivation och få igång uppmärksamheten som medel mot målet att utveckla det personliga geniet inom oss. Detta stämmer överrens med det som lärarna i intervjun påpekade som en viktig faktor, är läraren motiverad och har intresse för det den gör så påverkar det eleverna. Elever och lärare i samspel ger en utvecklad och god inlärning. K2 sa att ” mycket handlar om

16

Doverborg & Pramling tar upp att det inte är barnens intresse i sig som ska styra innehållet i undervisningen utan läraren är hela tiden medveten om vad hon ska göra synligt för barnen. Vilket i sig utgör en bra grund för eleverna att få den stimulans och intresseväckande upplevelse som lektionen och inlärningen bör ge. Den typ av kunskap som Doverborg & Pramling talar om är förståelse, och det är som att denna konstitueras i mötet mellan barnet och omvärlden. Med förståelse menar dem att man skapar innebörd och mening i olika

fenomen och företeelser genom att se samband och relatera saker till varandra. Att förstå är att se en annan struktur i något än man tidigare gjorde. Den innebörden kan man i mötet med olika strukturer och inlärningsmetoder uppnå om man vidgar sina tidigare lektionsupplägg till att innefatta elevernas engagemang i sammanhanget. Detta blir som en av lärarna i intervjun menade, att en undervisning byggd på både att läraren berättar och visar samtidigt som man kör en mer elevbaserad del i undervisningen, vilket då kopplar till elevens engagemang och vilja för att ta mer eget ansvar för förståelsen i inlärning och undervisning.

I LGR 11 beskrivs det att läraren ska utgå från att eleverna personligt kan och vill ta ett ansvar för inlärning och för sitt arbete i skolan. Vidare ska läraren svara för att eleverna får reellt inflytande på arbetssätt, innehåll och arbetsform i undervisningen där eleverna tillsammans med läraren ska få planera och utvärdera undervisningen. Vilket stämmer bra överrens med vad lärarna i intervjun kom fram till. Intervjuerna ger konkreta svar på mina frågeställningar om hur man motiverar barn till inlärning och hur motiverade de är till att vilja lära sig och gå till skolan, det ger en verklighetsbild av hur lärare ute på fältet hanterar och uppmärksammar den problematik som elever kan ha för att vilja och kunna lära sig in. Genom att konkretisera och väcka intresset för ett ämne på olika sätt och involvera olika metoder för att nå motivation och stimulans ger det eleverna en utvecklande och bred inlärningsgrund att stå på.

Intervjuerna visade på att en varierande lektion med både teknologiska och gruppsammansatta arbeten ger en mångsidig och individuell möjlighet att utforma undervisningen så den passar olika typer av elever. Att varje elev kan känna att de förstår, lär sig och utvecklar sitt egna sätt att ta in information.

Att skapa självförståelse för sin egen inlärning och möjlighet att på eget vis får vara med och påverka sin studiegång ger en förståelse för sin inre motivation och skapar ett engagemang till fortsatt inlärning. Läraren är den som tillsammans med eleverna skapar klassrummets

17

förmåga att reflektera och tänka igenom sin undervisning, vilket är värdefullt för att kunna vidareutveckla sin verksamhet så den för eleverna blir meningsfull.

”De faktorer som associeras med eleven själv, kan påverkas i hemmet, i förskolan och successivt under skoltiden. Det gäller exempelvis intellektuellt engagemang och positiva attityder till lärande och känslan av att vara en lärande individ” Hattie (2009, s 17).

Detta är ett bevis på att innehållet och studiemiljön i klassrummet är en stor påverkansfaktor för kvalitén i pedagogiken

Att man i klassrummet använder sig av variation av grupparbeten och arbete kring förförståelse och diskussioner skapar en motiverande inställning hos eleven, det ser vi i lärarnas svar på intervjun. Men att det samtidigt har stor betydelse hur inställningen till

inlärning är i hemmet och hur mycket man hemma pratar kring skolan och vad eleven kan och inte kan.

Taylor & Ntoumanis (2007) menar att eleverna behöver känna att de kan och får ut en tillfredställande motivation från lärarnas undervisning vilket speglar det som intervjun visar. Att om lärarna innan de börjar med ett arbete eller ämne instruerar det på ett inspirerande sätt, genom att berätta om det eller gå igenom på tavlan, visar film eller powerpoint ger en

intresseväckande och motiverande engagemang hos eleverna. Om eleverna förstår vad läraren går igenom och känner att de får ut något av det stimulerar deras inre motivation och det ger en tillfredställelse.

Enligt Hattie (2009

)

så leder tidigare kunskaper och erfarenheter från uppväxttiden och förskolan till förväntningar kring lärande som fungerar som uppmuntran eller tvärtom till möjligheter som ges i skolan, i detta har prestation en betydande roll. Detta har en påverkan på eleven och dess intryck av skolan, även föräldrarnas uppmuntran och tidigare erfarenheter av skolan påverkar eleven hemma. Detta poängterades under intervjuerna med lärarna, att föräldrarnas engagemang och även utbildningsgrad har en inverkan på eleven och dennes studiereslutat. Den elev som har lätt för sig i skolan och når bra reslutat kan ha

18

Det negativa i prestationsrankningen kan motverkas genom tidig uppmuntran i hemmet till lärande, men vidare behövs det ett inre och delat engagemang. Tyvärr så är många elever fysiskt närvarande men mentalt frånvarande i klassrummet. Hattie (2009)

Det sociala samspelet kring skolan och aktiviteter på fritiden har betydelse för elevens självuppfattning av både skolan och sig själv vilket göra att den inre motivationen till prestation och engagemang i skolarbetet förändras. Finns det en gemensam och fungerande vilja i hemmet och på fritiden till engagemang och prestation hjälper det eleven i inlärningen. För att kunna arbeta med det som Hattie (2009) skriver om angående förhållningssätt och bakgrund hos eleven, kräver det att engagemanget och viljan att försöka finns hos både eleven själv, omvärlden och skolan. Att motiveras till inhämtning av kunskap och finna det värdefullt att gå till skolan måste stimulansen till det finnas hos eleven, vilket det kan göra om rätt verktyg och förutsättningar ges i hemmet men mest i skolan. Användandet av olika metoder som lärarna i intervjuerna påtalar ger en möjlighet till anpassad studiemiljö som kan främja entusiasmen hos eleven, lika mycket som för lärarna.

Om man förändrar och anpassar lärandet till att involvera olika metoder, teknologier och arbetsformer utvecklar det kvalitén i den pedagogik som läraren använder. Men det är bra att ha med sig i bakhuvudet att alla är vi individuella och har på olika sätt en egen väg för motivation och inlärning, detta ser olika ut för olika elever och där har vi det svåra i

pedagogiken. Att anpassa undervisningen så den passar alla på sitt eget sätt, är enligt mig den pusselbiten som knyter ihop den egensydda studieplanen varje elev medvetet eller omedvetet borde ha.

Samtidigt ger det olika effekter beroende på vilken metod läraren väljer att använda i sitt arbete med att främja elevernas intresse för sitt ämne eller arbete. Som intervjuerna visade kan en av de bästa sätten vara att varva katederundervisning med eget arbete i grupp och

genomgångar både teoretiskt som praktiskt.

6. Slutsats

19

20

Referenser

Bruner, J.S. (1971). På väg mot en undervisningsteori. Gleerups. Lund Dahlin, B. & Ingelman, R. (2002). Besjälat lärande. Studentlitteratur. Malmö.

Doverborg, E. & Pramling, I. (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Liber AB. Stockholm Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Lund

Freinet, C. (1975) För folkets skola. Wahlström & Widstrand. Stockholm.

Hattie, J.A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.

Hemberg, M. (1995). Vägar till elevers lärande. Studentlitteratur, Lund

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande. Sveriges kommuner och landsting, SKL. Stockholm. Imsen, G. (1997). lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur. Lund Lendahls, B. & Runesson, U. (1995). Vägar till elevers lärande. Studentlitteratur. Lund Löwenborg, L. & Gíslason, B. (2002). Lärarens arbete. Liber. Stockholm

Lewin, K. (1951). Field Theory on social science. New York: Harper.

Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Studentlitteratur. Lund Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Studentlitteratur. Lund

Patel, R & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. Lund

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3

21

Bilagor

Intervju Lärare

Hur upplever du elevernas motivation att gå till skolan?

Upplever du att eleverna tycker om att gå till skolan?

Hur tror du eleverna ser på de olika ämnena i skolan?

Hur arbetar du som lärare när det gäller elevens lärande - vad är viktigast?

Hur motiverar och uppmuntrar du eleverna i dina ämnen till att vilja lära sig?