EXAMENSARBETE
Motivera lärande
Hur man som lärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever
Joakim Viklund
Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen 270/300/330 hp
Luleå tekniska universitet
Motivera lärande
Hur man som gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att
motivera sina elever
Av: Joakim Viklund
Luleå Tekniska Universitet
VT 2011
Allmänt utbildningsområde C-nivå
Abstrakt
Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten.
Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela. De faktorer som denna studie visade är viktiga för att motivation ska uppstå hos eleven är att läraren delar med sig av sina musikererfarenheter, att eleven trivs och känner sig trygg på lektionerna, att eleven känner sig delaktig, att elevens drivkraft stöttas och uppmuntras och att undervisningsmaterialet känns relevant och kan göras intressant.
Abstract
The purpose with this study was to research how guitar teachers in the gymnasium can work to motivate their students. To find out how I conducted a series of qualitative interviews where I interviewed six guitar teachers who together worked in three different gymnasiums, two in Norrland and one in Västerbotten.
The result showed that the interviewed teachers own view of motivation was that it was founded in their own will, drive and feeling. When it comes to working for motivation the teachers had some different opinions, several meant that it is important that the student gets an understanding for what they are doing in the lesson and why. Others claimed that the student’s motivation was directly linked to what genre the student got to play. Factors that this study showed as important for motivation to exist is that the teacher shares his musical experiences, that the student feels good and comfortable in the lessons, that the student feels that he is participating in the lessons, that the students drive is supported and encouraged and that the teaching material feels relevant and can be made interesting.
Förord
Jag vill tacka Anna-Karin Gullberg för hennes goda handledning och stöd. Jag vill även tacka de intervjupersoner som ställde upp för denna undersökning, utan er hade jag inte kommit långt. Jag vill också rikta ett stort tack till bibliotekspersonalen på institutionen för musik och medier i Piteå där man alltid får ett varmt och professionellt mottagande. Avslutningsvis vill jag tacka alla de lärare jag har haft som jobbat inom institutionen för musik och medier i Piteå, ni har alla på ett eller ett annat sätt varit delaktiga till att hjälpa mig att utvecklas till den jag är idag.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
2. Bakgrund... 2
2.1 Gymnasieskolans historia i Sverige ... 2
2.2 Motivation... 2
2.2.1 Historisk bakgrund... 3
2.2.2 Motivationsteorier... 3
2.2.3 Inre och yttre motivation... 3
2.2.4 Mål för motivation ... 4
2.2.5 Självstyrning ... 4
2.3 Inlärning – lärande ... 5
2.3.1 Behaviourismen ... 5
2.3.2 Det fenomenologiska perspektivet... 6
2.3.3 Proximala utvecklingszonen ... 6 2.3.4 Lärande ... 6 2.3.5 Lärarutbildning ... 7 2.3.6 Enskild undervisning ... 7 2.3.7 Instrumentalundervisning ... 8 2.4 Förankring i Styrdokument... 9 3. Syfte... 10 3.1 Frågeställningar... 10 4. Metod... 10 4.1 Kvalitativ intervjustudie... 10 4.2 Urval ... 11 4.3 Genomförande... 11 4.4 Bearbetning av data... 11 5. Resultat... 12
5.1 Presentation av intervjupersoner (fingerade namn) ... 12
5.2 Motivation för läraren (Intervjufråga 1) ... 13
5.3 När gitarrläraren är som mest motiverad (Intervjufråga 2)... 14
5.4 När gitarrläraren som elev varit som mest motiverad (intervjufråga3) ... 16
5.5 Att hitta elevens motivation (intervjufråga 4)... 17
5.6 Motiverade elever (intervjufråga 5) ... 20
5.7 Att medvetet motivera sina elever (intervjufråga 6a) ... 21
5.8 Diskutera motivation (intervjufråga 6b) ... 23
5.9 Vikten av motivation (intervjufråga 7a) ... 25
5.10 Att se motivation (intervjufråga 7b) ... 26
5.11 Motivation och inlärning (intervjufråga 7c) ... 27
5.12 Påverkan av den egna motivationen (intervjufråga 8) ... 28
5.13 Motivationsfaktorer (intervjufråga 9) ... 29
6. Diskussion... 32
6.1 Metoddiskussion ... 32
6.2 Validitet och reliabilitet ... 32
6.3 Resultatdiskussion... 33
6.3.2 Att arbeta för att motivera... 34
6.3.3 Viktiga faktorer för att motivation ska uppstå ... 35
6.3.4 Intressant gitarrundervisning ... 36
6.4 Pedagogiska implikationer... 36
6.5 Förslag på framtida forskning... 37
1. Inledning
Jag är nu 27 år och har tagit gitarrlektioner ända sen jag gick i årskurs 4 då jag var 10 år gammal. Det ger mig alltså 17 års erfarenhet av att ha varit gitarrelev. Mina upplevelser som elev har skiljt sig väldigt mycket ifrån varandra. Jag har varit med om lektioner som fått mig att känna att jag klarar av att spela vad som helst och att glädjen till instrumentet har varit enorm, samt att det nästan är någonting magiskt med att spela gitarr och musik. Jag har också varit med om lektioner som man mått riktigt dåligt av, när jag i princip skämts för att jag inte kunnat bättre och tappat all lust och glädje till musik. Ibland har det varit beroende på läraren vad jag har tyckt om lektionen men ibland så måste jag tro att mycket var beroende av mina känslor, ibland kanske det var så att jag bara var uttråkad och dåligt motiverad och att jag då hade behövt få någon slags skjuts från min lärare i form av inspiration eller tips för att igen bli sugen på att spela.
2. Bakgrund
Det otroliga var att jag ibland kunde gå från lektionen trots medvetenheten om språkets enorma vidd och mina mycket begränsade färdigheter och tänka: ”Jag kan franska, jag kan säga och göra vad som helst på franska, det här går ju bra för mig.” Andra gånger var det precis tvärtom. När lektionen var slut tänkte jag: ”Jag kan ingenting, det går aldrig, vad svårt det är med språk.” Allt berodde på känslan jag hade med mig från lektionen. (Schenck, 2000, s. 54)
Citatet ovan kommer från Robert Schenk´s bok Spelrum (2000) och prickar in precis kärnan i varför jag ville göra denna studie. Jag har lämnat lektioner med exakt samma känslor som Schenk pratar om. – För mig var det gitarrlektioner inte franska – jag vill då undersöka närmare vad detta fenomen beror på och förhoppningsvis kunna finna svar som gör mig och kanske andra till en bättre pedagog.
2.1 Gymnasieskolans historia i Sverige
Jag har gjort ett medvetet val att göra en kort sammanfattning av gymnasiets historia i Sverige då jag anser att läsaren av denna studie klarar sig gott med en överblick att koppla till studiens syfte.
Enligt Egidius (2001) fick Sverige sina första gymnasier redan år 1600 när Gustav II Adolf tillsammans med dåvarande regeringschefen Axel Oxenstierna bestämde sig för att göra om några katedralskolor till läroverk, funktionen var främst att utbilda tjänare åt kyrkan, namnet gymnasium kom ifrån Tyskland. Det var först kring 1970 som gymnasiet började likna det vi har idag där de praktiska linjerna hade två årskurser och de teoretiska tre. Därifrån framtill idag utvecklades gymnasiet till att innehålla program istället för linjer, kurser istället för ämnen och samtliga program har tre årskurser med undantag för det individuella programmet.
2.2 Motivation
Motivation
Sammanfattande term för de processer som sätter igång upprätthåller och riktar beteende. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvudtaget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra. De behövs för att vi ska förstå det faktum att organismer konsekvent strävar mot bestämda mål med hjälp av flexibla beteenden. (Nationalencyklopedin, 1994)
2.2.1 Historisk bakgrund
Motivation eller ”movere” som det på latin härstammar ifrån betyder ”att röra sig” Huvudfrågan inom motivation kan alltså uttryckas som: ”Vad är det som får människor att röra sig?” (Jenner, 2004, s. 37). Enligt Jenner (2004) kommer de ursprungliga teorierna om motivation från principen om hedonism. Denna princip går ut på att allt människan gör är i strävan efter njutning och välbefinnande samt att undvika smärta. Detta var filosofier grundade redan i antikens Grekland och höll i sig ända in till början av 1900-talet. Där utvecklades de från att enbart vara filosofier in till de nyare beteendevetenskapliga ämnena såsom psykologi och pedagogik. I och med att beteendevetarna fattade intresse för motivationsteorin så började de även att upptäcka bristerna i hedonismprincipen. En av dessa brister var tendensen till cirkelresonemang:
En människa sägs söka njutning; söker hon något måste det alltså vara njutningsfyllt. Men vad ska man då säga om t.ex. puritaner som undviker njutning? Naturligtvis kan man säga att en puritan finner njutning i att avstå från njutning, men den sortens argument kastar knappast ljus över frågan. (Jenner 2004, s. 38)
2.2.2 Motivationsteorier
Från ca1900-talet fram till 1920-talet fanns det tre viktiga förgrundsgestalter, William James, William Mcdougall och Sigmund Freud som menade att varje människa är utrustad med instinkter eller drifter som ligger bakom allt beteende. Under tjugotalet kritiserades dock dessa teorier hårt, främst för att listan på människors instinkter bara växte och växte tills enbart listan gjorde det nästintill omöjligt att hitta någon trovärdig förklaring till motivation (Jenner, 2004).
2.2.3 Inre och yttre motivation
Enligt Imsen (2000) skiljer man ofta på inre och yttre motivation. När en inlärningsprocess eller aktivitet drivs framåt av eget intresse, för att det känns kul eller meningsfullt menar man att det beror på inre motivation. Yttre motivation innebär att individen är motiverad endast för att denne hoppas erhålla en belöning eller uppnå ett mål som är ovidkommande i sig t ex om ett barn blir lovad choklad ifall det äter upp all maten på sin tallrik, eller att en elev presterar bra endast för ett högt slutbetyg. Vidare menar Karlsson (2002) har det visats att öppen extern styrning genom belöningar eller bestraffningar kan motverka inre motivation. I tidig forskning utgick man från att en yttre belöning endast förstärkte den totala motivationen, men senare forskning visade att extern styrning kan påverka individens inre motivation negativt.
Eleverna man undervisar på gymnasiet är människor som börjar nå vuxen ålder. Som lärare bör man då tänka igenom vad man själv gått igenom som elev från när man var yngre, vuxnare elever är ofta mer självständiga och frivilligt söker sig till musikaliska aktiviteter där yngre elever kanske bara är på grund av yttre påverkan (Roulston, 2010).
beginners as self-directed learners to make informed decisions about how to learn, what to learn and what course their journey might take. Music instruction for adult beginners may also call for adaptations to respond to the physiological changes that take place in adulthood. (Roulston 2010. s. 349)
2.2.4 Mål för motivation
Om målet är alltför långt borta, om det ligger bortom horisonten, så påverkas inte motivationen i termer av att jag skulle känna mig misslyckad om jag inte uppnått det. Man tänker snarare, att det här är ingenting för mig. - Vem vill inte bli Nobelpristagare, men hur många har på allvar gjort det till sitt mål i livet? (Jenner 2004, s44)
Med detta menar Jenner att i flesta fall skulle alla tycka att det vore fantastiskt om det hände dem att de blev nobelpristagare men det är inget de går och hoppas på. De kan önska mycket av livet men ser inga möjligheter att uppnå det, så varför försöka? Det kan även vara så att man tar för lätt på svårigheterna och tänker att det kommer lösa sig av sig självt bara jag får ett jobb t ex. Enligt Jenner (2004) är det i situationer som dessa upp till pedagogen att göra två saker:
– Visa att verkligheten överskattas, dvs. sänka målen.
– Visa att möjligheterna att lyckas underskattas, dvs. höja målen
Jenner menar här att om verkligheten överskattas ligger det på pedagogen att få eleven att sänka målen hellre än att få känslan varför-försöka? Och om möjligheterna att lyckas underskattas höja målen då det kan vara så att eleven ”skyddar” sig själv genom att sätta alldeles för låga mål i rädsla för att misslyckas.
2.2.5 Självstyrning
Med tanke på att en så stor del av elevens arbete vid musikstudier bedrivs genom övningar på egen hand har frågor om autonomi och självstyrningen stor relevans för musikstudier. (Karlsson, 2002, s. 42)
En viktig faktor för att självstyre ska finnas menar Karlsson är att individen/eleven förstår och känner sig trygg i den kontext hon/han befinner sig i. Varje elev har i bagaget med sig inlärda reaktionsmönster från andra kontexter såsom tidigare skolgång och från familjelivet. Avgörande blir om individen/eleven upplever att denne styr sitt eget lärande och känner att denne kan påverka sin omgivning (Karlsson, 2002).
Imsen (2000) delar frågan om självstyre i två delar, att nå framgång för egen del eller för att uppnå socialt erkännande. Imsen kallar det förstnämnda för det autonoma
prestationsmotivet och det sistnämnda för det sociala prestationsmotivet. Om målet för
(Imsen, 2000, s. 304)
2.3 Inlärning – lärande
I denna del beskriver jag närmare vad inlärning och lärande innebär. Jag ger en kortare historiskt inblick på inlärning och skriver vidare om hur utbildningen för musiklärare ser ut. Jag avrundar denna del med att ge en bakgrund om enskild undervisning samt
instrumentalundervisning som är det område detta arbete riktar sig mot.
Inlärning
I vid mening den process hos både människor och djur då upplevelser och erfarenheter påverkar och ändrar beteende. Detta kan ändras i både yttre och inre avseende i det senare fallet i sättet att tolka omgivningen. Hos de uppväxande sker större delen av inlärningen i alla kulturer informellt genom uppfostran i familjen och i den trängre krets de unga tillhör. Inlärning sker till största delen i samspel med omgivningen och bestäms sålunda såväl av sociala och kulturella faktorer som av individuella förutsättningar. Främst genom språket tillägnar sig individen kunskap samt förståelse av sin omgivning. Genom samspelet med vuxna, främst i hemmet, inlärs kulturella normer och sociala konventioner. Även uppfattningen av det egna jaget, dess värde och roll, inlärs på detta sätt. (Nationalencyklopedin, 1994)
2.3.1 Behaviourismen
Enligt Imsen (2000) är behaviorismen en psykologisk inriktning som utvecklades i USA första hälften av 1900-talet. Grunden var hämtad från den filosofiska traditionen att ”Sann vetenskap kan bara grunda sig på det som kan observeras, räknas och mätas.” Imsen (2000, s. 30). Enligt behavioristerna föds människan som en svart tavla, endast få reflexer är medfödda, all annan kunskap människan tillskansat sig är därför inlärt, och studier om inlärning är centralt för dem. Behaviourismen har en inlärningssyn som är empiristisk vilket innebär att lärandet ses grundat i de fysiska erfarenheter en individ gör. Företeelser som tänkande reflektion och andra mentala förlopp antas inte existera eller så är de ingenting som vetenskapen kan säga någonting om enligt behaviouristerna. I och med sina krav på observerbarhet och objektivitet i data har behaviourismen en när vetenskaplig samhörighet med positivismen. Den amerikanske psykologen B.F. Skinner
(1904-1990) drev behaviorismen vidare och fann att individer tenderar att upprätta vissa beteenden om man upplever ett positivt resultat, d.v.s. man får någon belöning eller beröm, eller där man kan undvika något obehagligt (Säljö, 2000).
2.3.2 Det fenomenologiska perspektivet
Fenomenologerna har precis som behavioristerna som mål att kunna förutsäga beteende med den viktiga skillnaden att behavioristerna har som mål att förutsäga reaktioner utifrån påverkan och kan därmed principiellt styra personens handlingar, så nöjer sig fenomenologerna med att förvänta sig vad en person kan tänkas göra utifrån förståelse av personens intentioner och förväntningar. ”Vi kan inte styra personens handlingar, bara förstå intentionerna bakom dem och förvänta oss vad personen kommer att göra.” (Imsen, 2000, s. 33) Som pedagoger menar Imsen beter sig de flesta som fenomenologer i och med att de försöker föreställa sig saker och ting ur elevens perspektiv och inte låter sig ledas av yttre synliga beteendedrag (Imsen 2000).
2.3.3 Proximala utvecklingszonen
Psykologen Lev Vygotsky grundade principen om den proximala utvecklingszonen (Zone of Proximal Development) som innefattar att alla människor både har en egen nivå av utveckling och samtidigt en proximal zon av utveckling. Den proximala zonen är det som träder fram när vi får hjälp och assistans utifrån från någon med mer erfarenhet än oss själva. Ett exempel är om någon frågar ”Vad heter huvudstaden i Bulgarien?” Och man svarar att man inte vet. Sedan får man veta ”Det börjar på bokstaven S.” Då kanske man kan komma på att det är Sofia. Ifall man hade fått frågan på ett prov så hade poängen man fått varit noll vilket på papper säger att man vet mindre än vad verkligheten återspeglar. Det är detta som är grunden i Vygotskys princip och som han sedan utvecklade vidare (Lloyd & Fernyhough, 1999).
2.3.4 Lärande
Hur människor lär kan aldrig reduceras till en fråga om enbart teknik eller metod, vilket det ibland finns en tendens att göra särskilt inom skola och utbildning. Inte ens den mest kraftfulla informationsteknologi löser lärandets problem, den ändrar bara dess villkor. (Säljö, 2000, s. 12)
Vidare menar Säljö att problemet med hur vi lär är en fråga om hur vi tar till oss de resurser för att tänka och utföra praktiska projekt som är delar av vår kultur och omgivning. Dessa kunskaper och färdigheter har inte sitt ursprung i biologiska processer i vår hjärna, även om förutsättningarna till dessa processer redan finns. De har istället med mening och innebörd att göra, och mening och innebörd är kommunikativa, och inte biologiska företeelser (Säljö, 2000).
”Teaching and learning” blir synonymt med lärande. Lärande betraktas som något mer än bara inlärning, den undervisande delen är också en del av lärandet (Alerby, 2000).
2.3.5 Lärarutbildning
Musiklärarutbildningen och speciellt instrumentallärarutbildningen är präglad av färdighetsträning i instrumentalspel (Brändström & Wiklund, 1995). De Musikhögskolor som erbjuder lärarutbildning i Sverige har alla särskilda antagningsprov där spelskicklighet samt kunskaper i musikteori har avgörande betydelse för valet av nya studenter (Rostvall & West, 2001).
Vidare beskriver Rostvall & West att stor del av musiklärarutbildningen saknar kursplaner eller teoretisk kurslitteratur ur ett vetenskapligt pedagogiskt perspektiv. Att musiklärarutbildningen bygger på en traditionell utbildning av yrkesmusiker, det så kallade mästar-lärlingförhållandet (Rostvall & West, 2001). Mästar-lärlingsystemet uppkom redan på medeltiden och separerade kunskapsförmedlingen och färdighetsträningen från familjen. För att skaffa sig yrkeskunskaper blev man tvungen att gå in som lärling i en yrkesgemenskap. Individen var tvungen att lära sig både de fysiska samt de intellektuella redskap som krävdes för att kvalificera sig för det aktuella yrket (Säljö, 2000). Enligt Nielsen & Kvale (2000) blir mästarläran en process där lärlingen ständigt lär sig av andra, såsom andra lärlingar, gesäller och mästare i praxisgemenskapen.
Att det är musikintresset som är den primära grunden i valet att söka till musiklärarutbildningen konstaterar Brändström & Wiklund (1995), denna preferens ligger främst hos männen då kvinnor i högre grad betonar det pedagogiska intresset. Vidare skriver Brändström & Wiklund att den personen som påverkar mest valet av yrkesutbildning är den musiklärare man har haft i sin tidigare skolgång.
2.3.6 Enskild undervisning
framåt. Som nackdel visade sig vara att en del elever kan börja följa sina lärares åsikter för nära och att detta i sin tur kan leda till att det hindrar eleverna från att utveckla sin egen artistiska röst.
It was also clear that students adopted similar opinions to those held by their teachers about key aspects of the one-to-one relationship such as the social place of the relationship and the ethical boundaries around the relationship, even though the teachers by no means all held similar opinions. This alignment of views suggested that students were creating as close a fit as possible to their current teacher, which would probably preclude them from being overtly critical, and could impede the expression of their own artistic voice. (Gaunt, 2009, s. 204)
2.3.7 Instrumentalundervisning
Att vara instrumentallärare kan tyckas vara enkelt, att lära någon spela ett instrument, men det tillkommer betydligt mer än så. Enligt Schenck (2000) har vi tre roller när vi undervisar i ett instrument.
Vi är instrumentallärare = I
När vi t. ex lär ut grepp eller tonbildningsteknik Vi är musiklärare = M
När vi t. ex undervisar i notläsning eller frasering1
Vi är pedagoger = P
När vi t. ex uppmuntrar till samarbete och hänsyn.
Vi lärare är en av de närmsta förebilderna som eleverna har och får inte glömma kraften av inspiration och imitation.
Eleverna kommer alltid att påverkas mer av hur vi själva spelar eller sjunger, hur vi själva sitter eller står, av våra egentliga attityder till olika typer av musik och till musikaliska framträdanden, och av vår egentliga tolerans för olika kulturer och personlighetstyper, än av allt som vi säger i ord. (Schenck, 2000, s. 39)
Vi är också troligtvist den enda eller i alla fall viktigaste musikauktoriteten som eleverna träffar under veckan. Under våra instrumentallektioner står vi för stor del av elevens attityd till musik och musicerande i allmänhet för resten av livet (Schenck, 2000). Schenck menar vidare att vi instrumentallärare lätt, kan medvetet eller omedvetet, lägga väldigt stor vikt på instrumentspecifika mål, trots att om vi själva hade varit föräldrar till eleven hade våra önskemål varit mycket bredare.” Visst vill föräldrarna att barnen lär sig spela bra, men framför allt vill de att barnen ska utvecklas, trivas och ha roligt under tiden!” (Schenck, 2000, s. 25)
Den Norska piano- och musikpedagogen Oluag Fostås säger om instrumentalundervisning: ”Undervisning er, som musikk, et temporalt fenomen, og
undervisningsprocessen kan både vaere en «improvisasjon» og en «komposisjon».” (Fostås, 2002, s. 115). Fostås diskuterar också förhållandet mellan produkt och process inom instrumentalundervisning, produkten, konstverket är slutprodukten av lärandet. T ex stycket man har jobbat med att lära sig i flera veckor. Processen är vägen dit, lärandet i sig. Fostås menar att ofta kommer vägen dit i skymundan.
En sterkt produktorientert instrumentalundervisning kan lett føre til fokusering på slit og strev og forsakelse i gråmørke tunneler. Før man kommer frem i dagslys og glede, med et ferdig produkt. Er man derimot ekstremt prosessorientert, kan man oppleve sorg og savn når et musikkstykke er brakt frem til konsertnivå. En spennende og glederik vektsperiode er over. Veien till målet har vaert solrik. Med en dynamiske balanse mellom nedturer og oppturer. (Fostås, 2002, s. 115)
Karlsson och Juslin (2008) föreslår att det finns både positiva och negativa sidor i den traditionella instrumentalundervisningen. Positivt är att lärarna kan ha översikt på flera aspekter samtidigt av elevens framförande och kan erbjuda ett överflöd av information till eleven samtidigt som denne spelar, lärarna har också en viktig roll som mentorer och kan hjälpa eleverna att bygga deras självförtroende och uppmuntra dem att våga spela uttrycksfullt. Negativt är att lärarens återkoppling till eleven inte alltid är systematiskt genomtänkt och därför kan mycket information gå förlorad.
On the positive side is the fact that teachers are able to consider several performance aspects simultaneously and can provide abundant information to the student while the student is playing. They also serve important roles as personal ‘mentors’, who help to build students’ self-confidence and encourage them to ‘dare’ to play expressively. On the negative side, though, teachers’ feedback is not always provided in the most systematic fashion, wherefore much of the information might be lost during lessons. (Karlsson & Juslin, 2008, s. 330)
2.4 Förankring i Styrdokument
Här tar jag upp delar ur styrdokumenten lpf94 och kursplaner från Skolverket som är relevanta till den här studiens syfte.
Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper (lpf94. s. 5)
Lpf94 är styrdokumentet för det frivilliga skolväsendet vilket innefattar bland annat gymnasieskolan. Skolans uppgift är att överföra värden och förmedla kunskap till dess elever. Eleverna ska även bli förberedda på att klara sig ute i det komplexa samhället där informationsflödet är stort och förändringarna är snabba. Skolan ska ge eleverna en grund till ett livslångt lärande så att de kan möta ny teknologi, förändringar i arbetslivet och internationaliseringen. Elevernas förmåga att ta ansvar och initiativ ska utvecklas.
Jag har även valt att visa delar ur skolverkets kursplan för huvudinstrumentkurs på gymnasiet. Denna kursplan avser i princip alla instrument även sång, men min utgångspunkt är riktad mot gitarrundervisning, då syftet för min studie endast avser lärare inom gymnasieskolan.
Mål för kursen:
Kursen skall ge grundläggande kunskaper om hur ett musikinstrument eller sångrösten kan användas till skapande. Kursen skall även ge grundläggande övning i instuderingsteknik och memoreringsförmåga samt enkelt not- och gehörsspel. Kursen skall också ge kännedom om instrumentets konstruktion och egenskaper respektive röstens fysiologi. Dessutom skall kursen ge kunskaper om grundläggande principer för interpretation. (www.skolverket.se)
Att kursen ska ge grundläggande övning i instuderingsteknik kan innebära för en gitarrlärare att man söker att stärka elevens självkänsla och försöker ge näring åt dennes inre motivation.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall: kunna musicera på en grundläggande nivå. Kunna instudera enkla musikstycken. Känna till grundprinciper för gehörssång/spel och improvisation. Känna till instrumentets konstruktion och röstens fysiologi. (www.skolverket.se)
3. Syfte
Syftet med denna studie är att ta reda på hur man som gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever.
3.1 Frågeställningar
Vad är gymnasielärarnas syn på motivation?
Hur arbetar gitarrlärare för att motivera sina elever? Vilka faktorer är viktiga för att motivation ska uppstå? När blir gitarrundervisningen intressant?
4. Metod
Här beskriver jag och motiverar mitt val av metod.
4.1 Kvalitativ intervjustudie
intervjupersonens syn på motivation och hur denne hade för tankar kring det samt hur han/hon jobbade med att motivera sina elever.
När det gäller grad av strukturering handlar det om vilket ”svarsutrymme” som intervjupersonen får. En helt strukturerad intervju lämnar ett mycket litet utrymme för intervjupersonen att svara inom och vi kan förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. (Patel & Davidson, 2003, s. 72)
En kvalitativ intervjustudie ställer stora krav på intervjuaren, enligt Kvale (1997) är det viktigt att intervjuaren känner till de viktigaste beståndsdelarna inom ämnet, är tydlig och ställer enkla, lätta och korta frågor. Det är också viktigt att man är vänlig, låter intervjupersonen avsluta vad han/hon säger, prata i sin egen takt och att man tolererar pauser.
4.2 Urval
Eftersom att syftet med min uppsats är att ta reda på hur gitarrlärare på gymnasiet kan motivera sina elever sökte jag mig till sex olika gitarrlärare som alla har elever i gymnasiet. Fem av dessa var verksamma i Norrbotten och en i Västerbotten, jag sökte mig till lärare som inte var alltför långt ifrån där jag själv bor av tidsmässiga och ekonomiska skäl. Av de sex lärarna så var endast en kvinnlig, jag hade gärna haft en större representation av kvinnor med men tyvärr hittade jag inga fler verksamma kvinnliga gitarrlärare på något av gymnasierna inom det område som jag hade tid och ekonomi att besöka.
4.3 Genomförande
Innan jag genomförde min intervjustudie genomförde jag en pilotintervju med hjälp av en kompis för att få en aning om hur lång tid intervjun kunde tänkas ta samt om frågorna kändes bra och relevanta. Därefter tog jag kontakt med de sex gitarrlärarna hädanefter kallat intervjupersonerna. Jag kontaktade hälften via personlig kontakt och hälften via telefon. När jag kontaktade intervjupersonerna informerade jag dem om min studies syfte, och att intervjun inte skulle ta längre än 45 minuter. Jag informerade också om att de skulle vara helt konfidentiella i min studie vilket innebär att deras svar endast skulle användas av mig till just denna studie och att deras integritet och privatliv skulle vara skyddade från insyn (Vetenskapsrådet, 2011). Jag berättade också att jag hade för avsikt att spela in intervjuerna med hjälp av inspelningsutrustning och att detta endast skulle avlyssnas av mig och skulle förstöras efter bearbetning. De fick själva bestämma var intervjun skulle äga rum och för de flesta blev det i deras egna arbetsrum, av de övriga intervjuerna genomfördes en i ett lärarrum och en i ett ensemblerum.
4.4 Bearbetning av data
uttalanden pressas samman till kortare uttalanden (Kvale, 1997). Jag valde att behålla vissa citat från intervjupersonerna för att behålla deras språk, endast vissa stavningar har justerats. Sedan följde meningskategoriseringen som innebär att långa uttalanden reducerades till enkla kategorier. Och att jag i den sammanfattande analysen av varje svar lyfte fram de rubriker jag funnit i intervjupersonernas svar.
5. Resultat
Resultatet från min undersökning har jag valt att lägga upp så att jag börjar med att presentera intervjupersonerna och deras bakgrund, samt ger en sammanställning av deras svar, och detta följt av en sammanfattande analys i vilken jag lyfter fram de nyckelord som jag stötte på.
5.1 Presentation av intervjupersoner (fingerade namn)
SörenFöddes 1971 och blev intresserad av musik när han var elva år. Ville spela trummor först men fick inte för föräldrarna så då blev det gitarr istället. Han gick inte via någon skola då utan tog privatlektioner ända tills han började på musikgymnasiet i Göteborg och gick där i tre år. Där spelade han både elgitarr och klassisk gitarr och sökte till musikhögskolan i Stockholm på båda men kom endast in på klassisk gitarr. Där gick han musikerlinjen i fyra år och läste sedan till gitarrpedaog. Han har undervisat som gitarrlärare i sexton år.
Frank
Föddes 1979 och började spela gitarr när han var tolv år och hade en musiklärare i skolan som också var hans gitarrlärare. I årskurs åtta och nio var han med i en studiecirkel som hette musik och scen, gick sedan tre år på estetiskt gymnasium i Umeå. Efter det hamnade han i Piteå på studiomusikerutbildningen och gick den i två år för att sedan hoppa över till lärarutbildningen. Han har nu jobbat som gitarrlärare i åtta år.
Björn
Är född 1950 och har ingen formell musikutbildning utan är helt självlärd. Han har varit professionell musiker i trettio år och arbetat som gitarrlärare i sexton.
Tore
Pernilla
Hon föddes 1958 och började med att spela fiol för att hennes föräldrar ville det, men hon sparade ihop till att köpa en gitarr själv, och lärde sig själv. Efter gymnasiet sökte hon till Mellansels folkhögskola och kom in och gick musikerlinjen där i tre år, och därefter kom hon in på musikhögskolan i Piteå där hon läste till gitarrpedagog. Som gitarrlärare har hon jobbat i tjugofem år.
Oskar
Är född 1962 och började sin musikaliska skolgång med att spela blockflöjt i årskurs tre via folkhögskolan som då bedrev övningsundervisning. Han fortsatte sedan i mellanstadiet med att spela fiol vi kommunala musikskolan, och tog sedan ett uppehåll med musiken tills han började i gymnasiet och började ta privatlektioner i akustisk gitarr. Efter gymnasiet och lumpen läste han på Framnäs i två år och läste sedan vidare till lärare på musikhögskolan i Piteå i fyra år.
5.2 Motivation för läraren (Intervjufråga 1)
SörenFör Sören kan motivation vara olika saker, delvis kan det vara att man har en vilja och lust till någonting, och det kan också vara ”… att man har en morot liksom, det kan ju vara både och liksom en piska kan det ju också vara.” Främst säger Sören dock att det handlar om lust, vilja och en egen drivkraft.
Frank
Frank säger att motivation för honom är en stor del att göra någonting bra ”… att jag blir motiverad att göra bra saker!” Samma sak tänker han med sina elever att man peppar dem på ett sådant sätt de känner sig motiverade att kunna göra någonting bra av en gitarrläxa, eller ett uppspel och liknande.
Björn
Enligt Björn så behövs ingen motivation, han ser på toner som känslor och ett annat universum. Att fråga vad motivation är var som att fråga ”Varför har du känslor?” säger Björn. Men han berättar också att även han kan hitta sina ”morötter”, ”Men alltså det är klart att det finns små morötter i livet eller har funnits för mig till exempel en konsert om man ska spela med ett band åsså övar man för det eller man skriver musik till det.”
Vidare berättar Björn att när han var fjorton år så tog han en treklang2 på gitarr och efter det har det bara växt.
Tore
Tore ser sig själv dels som musiker och dels en som övar mycket, han börjar sin dag med att lyssna på musik i en halvtimme. Om varför han gör det säger han såhär: ”det är ju det man vill göra man vill kanske spela den låten, spela som den spelar i ett sånt band spela den stilen eller någonting liknande. Så det är en fantastisk trigger för å komma igång.” Tore berättar att han fått lära sig om olika triggers av en lärare han hade när han gick på
Skurups folkhögskola. Han påpekar också att motivation måste vara någonting lustfyllt för honom och det försöker han föra över till eleverna också.
Pernilla
För Pernilla innebär att vara motiverad till något att man har lust till något. Och det är just att hon tycker att det är jättekul som gör att hon orkar åka ut till alla sina 72 elever varje vecka. Hon tycker också det är viktigt at eleverna känner lust för sin egen skull. ”Först och främst ska de ju få känna att de har lusten att spela, och det ska vara för deras skull inte för min skull.” Hon säger också att är man inte motiverad så gör man ingenting.
Oskar
Enligt Oskar är motivation viljan att vilja lära sig någonting. Att man måste ha motivation för att vilja, att känna ” jomen det här känns kul, det här vill jag göra.”
Sammanfattande analys:
Nyckelorden jag finner här när vi talade om lärarnas egen motivation är lust, vilja och
drivkraft. Alla sex lärarna pratar om lust på ett eller ett annat sätt, det kan vara lusten att
spela för sig själv eller lust att spela bra för andra på ett uppspel. Det kan också vara
lusten att undervisa. En del av lärarna pratade om både lust och vilja på samma sätt och
en del pratade endast om vilja. Det kunde vara viljan att lära sig någonting, eller viljan att spela en låt på ett speciellt sätt i ett speciellt band. Drivkraft kommer fram när två av de intervjuade pratar om att de har hittat olika morötter i sitt liv och spelande som driver dem framåt, d.v.s. belöningar i form av en konsert man övar inför eller enbart för den egna lusten.
5.3 När gitarrläraren är som mest motiverad (Intervjufråga 2)
SörenSören säger att när han är som mest motiverad är när det känns som att det flyter på när han undervisar, han beskriver det såsom att ”Man har liksom en musikalisk upplevelse liksom när man, på lektionen man känner att både jag och eleven får någon sorts musikaliskt utbyte på lektionen.” Men han säger även att det inte behöver vara just då han är som mest motiverad utan det kan vara när han sitter med någon fingersättning som är jätteintressant, och man gör det intressant på något sätt och eleven också tycker det. Han säger även att han tycker att inspiration är en form av motivation och att han kan få inspiration från att gå på en konsert eller lyssna på någon skiva.
Frank
Björn
En av motivationerna för Björn är pengar säger han, ” Man måste ju ha pengar, det är ju en orsak till varför man jobbar…” En annan motivation är att han började göra sitt eget undervisningsmaterial. Han skapar sina egna gitarrlåtar, om det är rocklåtar eller solostycken för en gitarr, Däri ligger den stora motivationen.
Tore
Tore beskriver att han är som mest motiverad när han har någonting som han kan plocka ur sin egen erfarenhet ”Det är som att man har sett en film, fasen vad bra film jag har sett den måste du se…” Tore säger också att han har en filosofi att han försöker få ner kunskapen till de lägre åldrarna. Just nu jobbar han mycket med referensrytmer, att klappa nio slag över fyra slag i en takt eller sju över fyra o.s.v. Han har en kompbakgrund som han brukar spela de här grejerna över för att visa hur de låter och även spela dem tillsammans med eleven. Det är när han får lära ut någonting som han verkligen brinner för och tror på som han känner sig som mest motiverad och då anser han att det blir mest motivation från eleven också.
Pernilla
Pernilla menar att hon har som mest motivation när eleverna är som mest taggade, ”man känner att åh du har hittat en lust vad kul!” Och det kan variera från när hon sitter med tjejer i årskurs 4 som ska spela en låt av Kelly Clarkson och tycker att det är jätteroligt, till eleverna i gymnasiet som ska ut och söka in till Framnäs folkhögskola och behöver hjälp inför det.
Oskar
Oskar känner att hans motivation är som störst när han känner att eleven vill lära sig, då hittar han motivation att driva vidare och kanske finna nya vägar. Han nämner även att han vill kunna ha en dialog med eleven för att känna att undervisningen drivs framåt. Han tycker också det är viktigt att han får feedback3 av eleven, om han inte får det då kanske hans egen motivation svalnar.
Sammanfattande analys:
De nyckelord jag finner här är musikaliskt utbyte, och vilja och intresse. En del av lärarna talar om ett musikaliskt utbyte eller att hålla en dialog med eleven, de känner motivationen som starkast när det sker något slags utbyte med eleven, att de känner att de delar den musikaliska upplevelsen när de ska lära ut något de brinner för och att det spiller över till eleven också. Nyckelordet vilja täcker upp ganska stor del i ovan givna svar gällande lärarens motivation, det kan vara elevens vilja att lära sig, lärarens vilja att lära ut eller viljan att skapa sitt eget undervisningsmaterial. Intresse från elevens sida tar fem av de sex lärarna upp som viktigt biståndsdel i deras egen motivation, att eleven helt enkelt visar ett intresse av vad de håller på med på lektionen och vill lära sig mer.
5.4 När gitarrläraren som elev varit som mest motiverad
(intervjufråga3)
Sören
Sören tänker tillbaka att han nog var ganska besvärlig som elev eftersom att han inte tyckte om att öva på det han fick utav sin lärare utan hellre hittade egna saker att öva på. Men att han har haft många fina lektioner med sina lärare säger han, och det har främst varit när han känner att han utvecklats, och att han är bra som elev. ”När man själv känner att man kan det man håller på med. Det är väl då man får nån sorts motivation…”
Det kunde ibland vara så att jag fick en låt eller ett musikstycke då av en lärare som kanske var svårt och jag kanske inte tyckte det va speciellt kul å sen ett halvår senare så plockade jag upp det där stycket och helt plötsligt så började jag tycka om det jättemycket.
Frank
När Frank var elev var han som mest motiverad när han hade en gitarrlärare som kunde spela inspirerande och hade ett förtroende för Frank att han skulle klara av uppgifterna eller läxorna. Det kändes bäst när hans lärare var duktig och kunde sin sak såpass att Frank blev inspirerad att vilja lära sig det han spelade. Det funkade också som en kick för att få honom att bli motiverad att öva mer och bli bättre. Han ville också gärna känna att han hade lite krav på sig. “Jaa ibland behöver jag krav för att kunna motiveras om man har en deadline eller man har någonting som gör att man måste göra en uppgift, det kan vara en låt som man repar in inför en spelning eller vad som helst.”
Björn
(Har aldrig varit elev)
Tore
För Tore så var hans motivation som elev störst när han hade en lärare som han kände var ärlig och kunde visa på någonting riktigt från hur det ser ut i verkliga livet när man är ute och spelar, det var också väldigt viktigt att han kände att läraren brann för det han gjorde. En av hans mest minnesvärda lektioner var när han läste för gitarrläraren Mulle Holmkvist på Skurups folkhögskola.
Jag ställde en fråga till Mulle jag sa ”Hörrudu andra ackordet i someday my prince will come jag har alltid spelat D7+9+5 men nu har du skrivit här E9+11 å vilket är rätt?” Jag ville bara veta vilket om var rätt och fel, nått måste det ju vara. ”Äh du kan spela vad du vill, vill du ha det soundet så spela it´s up to you man” Å det kom jag på sen fasen det var ju det mest lärorika jag hade varit med om pedagogiskt. Att jag fick göra ett val där. Å hans grej var ju inte ackorden utan bara tankesättet, fascinerande tycker jag.
Pernilla
Pernilla säger rakt av att hon vart som mest motiverad när hon läste gitarrkurser om brasiliansk gitarr och keltisk gitarr, samt två kurser i fingerstyle4, anledning till att det var
4 Både en spelteknik och en genre, tekniken är att man plockar strängarna med olika mönster i högerhanden
som bäst då var att hon kände att hon verkligen brann för den musiken. Vanligtvis spelar hon väldigt mycket klassisk musik och kan den genren väl, men hon ser inte sig själv som en människa som lyssnar mycket på klassisk musik.
Oskar
Oskar har alltid haft ett inre driv och har tyckt att det är kul med musik. Han nämner själva nöjesfaktorn i att bara spela, samt att han velat lära sig nya saker. Han säger också att det är viktigt att ha en inspirerande lärare och hur han/hon kan vara inspirerande.
Han kan ju vara inspirerande genom att vara fruktansvärt bra på det han gör. Dels kan han ju vara en bra pedagog utan att vara så fruktansvärt bra musiker, men det kan ju också vara tvärtom att, det har man ju hört många… dom som har haft duktiga musiker som lärare som har varit ganska usla pedagoger kanske. Men bara för att dom är duktiga och kanske kända eller någonting så blir man inspirerad, man vet att dom är himla bra på lira å därför tycker man att det är kul. Man blir impad helt enkelt
Sammanfattande analys:
Två nyckelord jag finner här är inspiration och nöjesfaktor. Flera av lärarna nämnde att
inspiration var väldigt viktigt när de var elever, främst då hur inspirerande de upplevde
att gitarrläraren de hade var, det var inte ett måste att gitarrläraren de läste för skulle vara en duktig pedagog utan det kunde räcka med att de visste att han var väldigt duktig på att spela och det räckte för att de själva skulle bli motiverade att öva och spela för att blir bättre. Nöjesfaktorn var också ett återkommande nyckelord, bara det enkla nöjet att få spela musik, hålla på med någonting som man tycker om, att få spela en genre som de brinner för eller att de märker att gitarrläraren verkligen brann för just det de höll på med.
5.5 Att hitta elevens motivation (intervjufråga 4)
SörenSören har haft elever som spelat elgitarr och de har spelat blueslåtar, rockriff, spelat solon och improviserat. Men för vissa har det känts som att de aldrig har tyckt att det har varit roligt, att Sören har upplevt att de har suttit och lidit sig genom lektionerna, när han själv tyckt att materialet de hållit på med är jättekul, att de spelar roliga låtar o.s.v. Och sen en dag kommer eleven och säger att han bara vill spela klassisk gitarr, också helt plötsligt så börjar allting går bra för den här eleven. Det var kanske både fel instrument och fel sorts musik för den här eleven.
Frank
Frank berättar att det ibland kan vara så att en del elever kanske inte riktigt förstår varför man gör vissa övningar, till exempel en fingerövning eller plektrumövning eller någon teoridel. Då kan man enligt Frank om man vet vilken musik de gillar, ta en låt som eleven tycker om, och visa på en ackordsföljd eller en melodislinga som ska spelas på ett visst sätt, ”Så att dom förstår okej om du vill att det ska låta som nu på skivan så måste du kunna tänka såhär” Det är därför du använder dom här upp och nerslagen, eller den här ackordsföljden kan du använda i en annan låt sen.” Det är viktigt att eleverna får ett sammanhang säger Frank, dels för att de ska kunna känna att uppgiften känns kul och dels att man kan baka in det teorietiska. Han nämner också att han som lärare börjat leta efter låtar där han känner att han kan få in olika moment och övningar, och det är något som han känner att han blir bättre och bättre på.
Jag tror nog att det är säkert en blandning av att man inte förstått själv och när man liksom har kommit på en teknik eller en teoretiskt grej så undrar man ”varför var det ingen som sa såhär till mig?” åsså kanske man kanske kan ta en sån sak vidare och göra nått bra av det. Förhoppningsvis att någon annan ska förstå det bättre än vad jag gjorde.
Björn
Björn återkommer till tonernas universum som han pratade om under intervjufråga 1, och han beskriver det såsom att han har sett elever som kommit till honom på lektionen och inte kunnat någonting alls när de börjar, men sen har han sett när det inre har vaknat och flödat iväg. ”Så har dom hittat några bitar i det här universumet så har dom anat att det finns mer därinne å sen är man på väg va.” Björn säger att han i princip alltid kan upptäcka när just detta sker också ” Jag ser nästan alltid när det tar tag i nån alltså känslomässigt. Även om det bara är så det kan vara en treklang man bara ”oj” åsså ser man det i ögonen liksom. Å då kan det ju fortsätta.” De blir motiverade att fortsätta att spela och utforska tonernas universum mera menar Björn.
Tore
Tore berättar om en elev han hade som gick i årskurs sju, den här eleven ville bara spela hårdrock på lektionerna och det var han väldigt duktig på. Tore provade då en lektion att spela lite jazzblues med den här eleven och han såg då direkt hur ögonbrynen for ner och eleven blev inte så sugen. Men Tore spelade i alla fall den där jazzbluesen för eleven och brände ut en skiva med lite olika jazzgitarrister som han fick med sig hem.
Åsså kom han tillbaks nästa gång och spelade ju den där jazzbluesen hur bra som helst! Och jag frågade ju han hur han hade kommit till det och det var ju det dels att han hade lyssnat på musiken å dels att jag hade hållit på med den där och verkligen spelat den där, vi hade ju hållit på några gånger. Och jag försöker spela för eleverna det jag kan och spela så bra jag kan. Även om det är nån stil som jag inte riktigt behärskar så försöker jag göra det. För att det är ju närmsta förebilden.
Tore hade den här eleven ända tills han gick ut gymnasiet, och han berättar att i årskurs tre på gymnasiet så satt han och den här eleven och jammade5 på Giant steps6, det var inte
bara som lärare och elev utan det var två musiker som satt och spelade tillsammans. Anledningen till att den här eleven blev så motiverad var att…
Jag tror att det var för att han såg en ärlighet och han blev ju inspirerad av att jag spelade. Och att jag spelade bra för han. Å det var inte någonting som finns på papper för det gör ju ofta ni, ni går omvägar eller man går omvägar via en mp3fil… inte alltid men det är ibland så att man hamnar själv i tredje part så att säga.
Tore betonar vikten av att läraren spelar själv för eleven och att man gör det ordentligt, speciellt på riktiga konserter. Det brukar uppskattas väldigt mycket av eleverna när de får se sina lärare stå på scen ute i det riktiga livet så att säga.
Pernilla
Pernilla berättar om en av hennes yngre elever som läser gitarr för henne i en grupp med tre andra elever. Den här killen övar aldrig och tycker inte att det är särskilt kul att spela heller. Hon säger att om det går bort någon lektion så att det blir två veckor mellan lektionstillfällena istället för en så måste hon ha något extra roligt att presentera för eleven.
Men har jag nåt kul å extra roligt såhär… Å då finns det en speciell låt som jag vet går hem bland dom här nybörjarna, å han: ”Åh det här va en rocklåt nu vill jag gå hem och öva!” Så liksom ja han var omotiverad när han kom, han var motiverad när han gick ut. Därför att jag vet att den låten funkar.
Hon berättar att många av de unga gillar rockbaserad musik idag och att de får så lätt tillgång till allting via Internet, hon kompar gärna eleverna när de ska spela upp sin läxa så att det låter som ett litet rockband.
Oskar
Oskar nämner att under gymnasietiden så hinner eleverna bli ganska mycket äldre och förändras ganska mycket från det att man är 15-16år när man börjar och 19år när man tar examen. Speciellt vilken musikgenre de är intresserade av kan komma att ändras.
…han kanske bara är intresserad av metal till exempel, det är ju väldigt vanligt kanske haha. Men som lärare vill man ju lära dom andra saker också, och då kan man ju känna ett motstånd: ”jomen det där är ju inte min grej…” å ju längre åren går då i trean då kanske ”Jomen det där var nog ganska kul ändå!”
Oskar tror att den främsta orsaken till varför eleverna kan bli lite mer vidsynta när det går i årskurs 3 gentemot 1 är att under den här tidsperioden så utsätts de för många olika musikaliska sammanhang, eleverna får prova på att spela många olika genrer och det kanske får dem att öppna ögonen för olika musikstilar.
Sammanfattande analys:
från en genre som de tycker om. Mognad är indirekt kopplad till detta nyckelord då vissa av lärarna menar att många av eleverna utvecklas under de tre gymnasieåren och att de blir mer vidsynta och börjar tycka om flera olika genrer. Att läraren kan vara
inspirerande är också ett viktig nyckelord som tas upp av några av lärarna, att eleverna
får se att deras lärare verkligen kan spela att han/hon vågar visa sin kunskap och inte enbart använder sig av inspelningar eller videos.
5.6 Motiverade elever (intervjufråga 5)
SörenSören känner att de flesta är det. Inte alla men många.
Frank
Frank säger att eleverna i överlag är motiverade men att det kan vara ganska varierande också, mycket beroende på vad de håller på med för uppgifter, övningar och låtar. Han märker det mest på övningsresultatet, alltså om de övat på läxan. Om de går ut peppade från en lektion så kommer de att komma tillbaks med ett gott övningsresultat nästa vecka.
Björn
Björn upplever också att de flesta eleverna är motiverade men att det finns undantag, när han känner att det är kanske inte elevens grej att spela gitarr, han/hon borde kanske syssla med något annat, det märker han om eleven aldrig övar eller utvecklas under en längre period.
Tore
För Tore så är det också så att en del är motiverade och en del är det inte, men det är också en fråga om de är motiverade till det de håller på med på lektionerna.
För många av mina elever är ju musikanter som dom är ute och spela å spelar med sina polare och ibland kan dom ju säga också ”Jag har inte hunnit göra den där grejen som du visade för att jag har haft så mycket spelningar eller jag har repat med bandet eller så” Men man vet att dom är väldigt motiverade till gitarr i stort över en längre tid.
Han berättar vidare att han just nu har en elev som ska söka till Framnäs folkhögskola, och att eleven kom till lektionen och var jättemotiverad att jobba med sina sökningslåtar. Men han hade inte hade haft någon motivation till att kolla in det han fått i läxa från den föregående lektionen. Tore menar att man måste då som lärare avväga vad som är viktigast, och såklart så blev det så att de jobbade med sökningslåtarna på den lektionen. Sen kan det vara så att en del elever är fel ute när de inte alls är motiverade, de ska kanske inte spela gitarr. De kanske bara kommer för att deras föräldrar vill det eller för att få gå ifrån någon annan lektion. Där tycker Tore att vi lärare måste var öppna och kanske till och med hjälpa eleven att hoppa över till något annat.
”Nämen det är mamma som tycker att jag ska gå”… eller någon säger ”jomen det är så skönt och komma ifrån engelskan.” Eller då kan jag säga det är som en kö utanför dörren där härifrån till Sunes och alla vill spela gitarr och när du går ut då kommer nästa in och vill spela och jag tycker använd din tid till att öva och spela det finns inget som har ångrat sig att han lärt sig spelat gitarr eller ett instrument. Så att det är väl viktigt också att bereda plats för nya också så att man inte bara håller dom till varje pris, om dom är omotiverade. Pernilla
Pernilla upplever att elevernas motivation har förändrats mycket under de senaste fem åren och tyvärr till det sämre.
Jag tror att många tänker mer ”instant” snabbkaffe, allt möjligt det ska vara snabbt! Man liksom bläddrar på nätet ”Nähä det var inge kul å spela gitarr för att det tog emot!” Man måste faktiskt träna ingen vaknar och tänker ”åh idag kan jag plötsligt spela gitarr!” Utan det ligger en träning bakom. Å det är ingen som riktigt… eller det är väldigt få som har fattat den grejen.
Pernilla anser också att eleverna inte får någon påtryckning till motivation hemifrån, eleverna får sluta så fort de vill, de ger upp för fort helt enkelt.
Oskar
För Oskar varierar elevernas motivation också mycket, det är sällan det händer att en elev är motiverade varje vecka i tre år. Oftast är många väldigt motiverade i början då de inte kommit så långt med sitt spelande för då blir utvecklingskurvan väldigt brant. Men sedan planar det ut lite och man känner att det inte händer så mycket, och då sjunker oftast motivationen lite också. Oskar berättar vidare att om man ska generalisera så är det oftast så att eleven är väldigt motiverade i ettan och sen så blir det en liten dipp i tvåan och i trean när de kanske ska ut och söka vidare så stiger motivationen igen.
Sammanfattande analys:
Under denna intervjurubrik fann jag dessa nyckelord, variation, anledning och
föräldrarna. Samtliga lärare anser att det varierar, dels om alla elever de har är
motiverade och dels också när de är motiverade och till vad. Om det gäller sökningar till olika skolor eller olika uppgifter och läxor. Anledning dyker upp tillsammans med
föräldrarna, vad är anledningen till att eleven spelar gitarr? Beror det på att eleven själv
vill det eller är det föräldrarna som trycker på och vill att han/hon ska spela ett instrument. En av lärarna hävdade i princip tvärtom att föräldrarna trycker på för lite idag för att eleven ska kämpa och lägga ner den tid som krävs för att bli duktig på ett instrument. Eller är det egentligen meningen att eleven kanske inte ska spela gitarr, att det är kanske i någon annan aktivitet som det stora intresset ligger men eleven har bara inte funnit det.
5.7 Att medvetet motivera sina elever (intervjufråga 6a)
Sörensätt vad de håller på med, så att det inte bara blir så att de kommer till lektionen och bara får en ny läxa, att man bara byter sida i läroboken d.v.s.
Frank
Frank säger att det är viktigt att eleverna trivs bra med honom på lektionen, och ett knep kan vara att man inte frågar eleven om du gjort läxan direkt de kommer in i rummet. De kanske får sätta sig och spela och värma upp lite och sedan kanske man frågar efter en stund hur det har gått med läxan.
För att frågar man direkt om du inte gjort läxan så kan det bli så att dom blir lite låsta eller en del kan ju bli stötta det är svårt att veta. Det där märker man ju eftersom att man har dom en och en så märker man ganska fort hur personer jobbar. Och då får man så gott man kan ta hänsyn till hur dom tar emot konstruktiv kritik eller beröm, hur mycket man kan prata med dom om vissa saker. En del kan man ju prata sig i fördärvet med å det går ovanför huvudet Å då kanske man inte behöver göra det utan då fokuserar man på andra uppgifter istället.
Frank berättar vidare att det tar några lektioner innan man börjar lära känna eleven, då försöker han skapa en avslappnad miljö för eleven när han/hon kommer till lektionen. Kanske med lite dämpad belysning eller att han har på lite musik i bakgrunden, så att de kan komma in och slappna av och det inte blir så stelt. Han försöker helt enkelt ha en avslappnad attityd från början och känna av hur det funkar.
Björn
Björn säger att han inte har någon medveten strategi för att motivera sina elever utan att han använder sig av sin ålder och sina erfarenheter, samt att han försöker vara så ärlig och öppen han kan till eleverna och på så sätt får han och eleven tag i varandra. Det bildas ett förtroende och så känner Björn med nästan alla hans elever.
Tore
Tores strategi att motivera sina elever är att spela för dem. Han tycker att det är kul att undervisa och spela och om han varit ute och spelat med något band och det har skrivits en artikel om spelningen så tar han gärna med den till lektionen och visar för sin elev. ”jag har knackat bort Jante7 från axeln och jag kan säga kolla här vad det gick bra för oss när vi spelade. Det kan jag göra, läsa upp någonting sådant för att motivera dom och berätta hur det är att vara musiker.” Tore har också varit utomlands och spelat, och berättar även om detta väldigt mycket för eleverna. Hur mycket han fick lov att öva innan, att han verkligen satt i sex timmar varje dag en tid innan han skulle åka och övade på olika tekniker, kollade ljud etc. Han berättar om allt för eleverna för att de ska förstå, tro och motivera dem att det verkligen ger något att öva. Tore jobbar även med att skapa situationer i undervisningsrummet som den han beskriver nedan.
Man kan säga nämen nu har du en spelning du får tre minuter på dig att kolla in dom här ackorden. Åsså har jag en pianist som kommer in åsså går jag och sätter mig vid pianot åsså okej nu ska vi spela den här låten nu gäller det du kan få det här speljobbet åsså tjänar du 2000 spänn. Så att man får lite nerv i matchen och lite… ja gör det kul helt enkelt.
Pernilla
Pernilla tror på att alltid ha ett extra kort i rockärmen, att alltid ha bredvidmaterial, i princip mer bredvidmaterial än fasta böcker. Hon säger även att om någon elev frågar om hon kan någon viss låt, så går det fort att kolla in den via Internet och youtube också kan hon planka8 den direkt på plats så att eleven får med sig i alla fall en liten del hem så kan hon ta ut och renskriva resten till nästa vecka. ”lite grann att möta dom på deras vilja men sen säga om du gör den här låten som jag ger dig, då gör jag din låt. Då plankar jag din låt hemma så man liksom turas om. Ett lite utbyte, du måste om jag måste”
Oskar
Oskars strategi är att ha undervisningsmaterial som han själv tror på, han tror inte att det just måste vara insmickrande roligt men om han själv tror på det och kan lägga fram det på ett positivt sätt för eleven så kan det motivera, eller om han kan förklara för eleven varför man ska göra just den uppgiften och sätter den i ett sammanhang så kan det också motivera.
Sammanfattande analys:
Här finner jag nyckelorden delaktighet, trivsel, erfarenheter och material. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i sin undervisning att de får vara med och ta beslut om vad de ska hålla på med, samt att det kan ske ett utbyte, att eleven får spela sin låt om han/hon spelar lärarens låt först. Trivsel är en annan viktig faktor, att läraren kan skapa en avslappnad miljö för eleven så att denne inte ska behöva känna sig spänd och nervös inför och under lektionen. Läraren och eleven bör vara öppna och ärliga mot varandra så att det kan skapas ett förtroende sinsemellan. Även dela med sig av sina
erfarenheter är en stor del av undervisningen, att berätta för eleven om när man har varit
ute och spelat och ge dem en inblick hur det riktiga livet som musiker kan vara. Eller att man försöker skapa en skarp situation i undervisningsrummet som kan likna en riktig livssituation. Vilket material man använder sig av spelar också in, om det är material som är roligt för eleven att spela eller kanske inte är det men läraren kan motivera det ändå och ge ett sammanhang och en bakgrund till varför det kan vara bra för eleven att lära sig just det.
5.8 Diskutera motivation (intervjufråga 6b)
SörenSören berättar att han kanske inte brukar använda just ordet motivation, men att spelglädje och lust brukar dyka upp. Oftast blir det dock så att det kommer på tal när eleven inte har någon lust eller inte är motiverad, det finns som ingen anledning att ta upp det om eleven är motiverad anser Sören. När han för det på tal brukar han försöka att göra det lite försiktigt för man vet inte alltid orsaken bakom, det kan finnas ett antal olika anledningar, problem i hemmet eller att en pojkvän/flickvän gjort slut etc.
Jag märker ju direkt om dom inte kan sina låtar när dom kommer på lektionen och inte har övat, så då frågar man ju varför dom inte gjort det. Jag gör ju inte det för att dom ska få dåligt samvete eller känna sig skyldiga, utan bara rent allmänt om du har spelat mycket å sådär. Man får akta sig för att skuldbelägga dom för att dom inte övar för då får det en motsatt effekt det måste finnas nån slags lust till att ta fram gitarren när de kommer hem. Frank
Frank försöker att diskutera motivation med de flesta av hans elever, en del springer ut direkt efter lektion och en del vill stanna kvar lite extra, så de som är intresserade brukar han prata med. Det kan handla om vad de behöver om de ska söka vidare till en högre utbildning eller vad de behöver jobba rent tekniskt. En del kan vara väldigt duktiga att spela men saknar teorikunskapen och då försöker Frank att motivera dem till att ta tag i den biten också.
Björn
Även Björn brukar prata motivation med sina elever men då blir det utifrån konkreta situationer. Ett exempel han nämner är att många kan vara nervösa inför en spelning och då de ska upp på scenen. Då brukar han ge dem olika tips som han själv använt sig av för att hantera nervositeten och att kunna koncentrera sig på varför man tycker om att spela istället för nervositeten att stå på scenen.
Tore
Hur Tore diskuterar motivation med eleverna är att han försöker visa på hur han fungerar och vad han gör som lärare och musiker.
Pernilla
Pernilla börjar prata motivation med sina elever redan när de går i årskurs 4 ”Varför spelar du gitarr? Hur vill du lära dig? Hur kan jag bli bättre för att hjälpa dig?” Det är frågor som hon kontinuerligt ställer till sina elever, och det anser hon vara jätteviktigt för alla är ju olika och behöver bli bjudna på olika valmöjligheter.
Oskar
För Oskar är det också så att han brukar ta upp motivation främst när han märker att eleven inte har det, att eleven kanske planat ut lite grann och står still i utvecklingen. Han berättar om en elev som klarat sig länge på enbart sin talang och inte behövt lägga ner så mycket jobb för att klara av uppgifterna, men då efter ett tag kommit så pass långt att det börjar gå tyngre och eleven måste lägga ner mycket mer tid och arbete för att klara av det, en sådan gång brukar Oskar kliva in och prata motivation med eleven för att suget och lusten ska komma tillbaka.
Sammanfattande analys:
Behov är det sammanfattande nyckelordet jag finner under denna rubrik. Det är först när
lärarna anser att eleven brister i motivation eller spelglädje som de anser att det finns ett
behov att prata om motivation med eleven och att man då gör det lite försiktigt då
