Klimatfasta: att avstå
för skapelsens skull
KURS:Examensarbete i globala studier, 15 hp
PROGRAM: Internationellt arbete - Globala studier
FÖRFATTARE: Elin Isaksson, Petronella Grune
EXAMINATOR: Åsa Nilsson Dahlström
TERMIN:VT20
Sammanfattning
________________________________________________________
Elin Isaksson & Petronella Grune
Antal sidor: 34
Klimatfasta: att avstå för skapelsens skull
En fallstudie om Equmeniakyrkans miljökampanj Klimatfastan
___________________________________________________________________________ Denna studie är en fallstudie av Equmeniakyrkans kampanj Klimatfastan, där de under 40 dagar uppmanade medarbetare och medlemmar att se över sitt klimatavtryck och göra beteendeförändringar utifrån detta. Tidigare forskning visar att religiösa miljöaktioner skiljer sig från sekulära miljöaktioner gällande metoder, fokus och budskap. Studien ämnar att undersöka hur Klimatfastan genomfördes, vilka effekter kampanjen hade på medlemmars miljömedvetna beteende samt vilka svårigheter och framgångsfaktorer som kunde identifieras. För att kunna dra slutsatser utifrån ett bredare perspektiv, undersöktes den nationella organisationen och en lokal församling i Equmeniakyrkan. Materialet som användes för att besvara studiens frågeställningar bestod av tre intervjuer med Equmeniakyrkans personal, en enkät riktad till en lokal församling och ett internt dokument. Resultatet visar att Equmeniakyrkans användning av resurser förstärktes genom användning av vad Bomberg och Hague (2018) definierar som andliga resurser genom hela processen. Detta identifierades som en framgångsfaktor för kampanjen. En skillnad mellan den nationella organisationen och den lokala församlingen var möjligheten att förutse och hantera hinder för medlemmarnas deltagande i kampanjen.
___________________________________________________________________________ Sökord:Andliga resurser, Resursmobiliseringsteorin, Community Based Social Marketing, Miljömedvetenhet, Religiös Ekologi, Fallstudie, Kristendom, Miljö, Kyrka
__________________________________________________________________________________ JÖNKÖPING UNIVERSITY Högskolan för Lärande Kommunikation (HLK) Examensarbete 15 hp Internationellt arbete Globala studier VT - 2020 Postadress
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 Jönköping Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036-10 10 00
Abstract
________________________________________________________________
Elin Isaksson & Petronella Grune
Number of pages: 34
Climate Fasting: Abstaining for the Sake of Creation
A Case Study about the Uniting Church in Sweden’s Environmental Campaign Climate Fasting ___________________________________________________________________________ This is a case study that examines the Uniting Church in Sweden´s (UCS) campaign “Klimatfastan” (Climate Fasting), during which members were encouraged to examine their carbon footprints and make lifestyle changes accordingly for 40 days. Previous research shows that religious environmental groups differ from secular groups when it comes to methods, focus areas and messages. The aim of this study was to examine how the Climate Fasting was implemented, which effects the campaign had on members’ pro-environmental behaviour, and which strengths and weaknesses the campaign had. To be able to draw conclusions based on a wider perspective, the campaign was examined through the lens of the national organisation and a local congregation. The material used to answer the study’s research questions consisted of three interviews with staff at UCS, a survey answered by members of a local congregation, and an internal document. The results show that UCS´s use of resources was enhanced by the use of what Bomberg and Hague (2018) define as spiritual resources throughout the campaign. This was identified as a strength. A difference between the national organisation and the local congregation was the ability to identify and counteract barriers for members’ participation in the campaign.
___________________________________________________________________________ Key Words: Spiritual Resources, Resource Mobilisation Theory, RMT, Community Based Social Marketing, CBSM, Pro-Environmental Behaviour, PEB, Religious Ecology, Case study,
Christianity, Environment, Church
___________________________________________________________________________
Jönköping University
School of Education and Communication
Bachelor´s Thesis 15 credits International Work
Global studies Spring - 2020
Mailing Address
School of Education and Communication Box 1026 551 11 Jönköping Address Gjuterigatan 5 Telephone 036 - 10 10 00
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Syfte och frågeställningar 2
3. Teoretiskt ramverk 2
3.1 Kristna aktörers potential för påverkan i miljöfrågor 2
3.2 Kristna gruppers agerande i miljöfrågor 4
3.3 Vikten av beteendeförändringar inom sociala rörelser 5
3.4 Kampanjer för ökat miljömedvetet beteende 6
3.5 Analysverktyg 7
3.5.1 Community Based Social Marketing 7
3.5.2 Resursmobiliseringsteorin – andliga resurser 7
4. Metod 8
4.1 Fallstudie som forskningsdesign 8
4.2 Intervjuer 9
4.3 Enkät 10
4.4 Dokument 11
4.5 Etiska överväganden 11
5. Resultat 12
5.1 Equmeniakyrkan som organisation 12
5.2 Genomförandet av Klimatfastan 2019 14 5.2.1 Mål 14 5.2.2 Strategier 14 5.2.3 Aktiviteter 16 5.2.4 Organisatoriska resurser 17 5.2.5 Humankapital 17 5.2.6 Nätverk 18
5.3 Församlingsmedlemmarnas svar på enkäten 19
5.3.1 Deltagande i Klimatfastan 19
5.3.2 Miljömedvetet beteende 21
5.3.3 Hinder för deltagande 22
5.3.4 Församlingens engagemang 23
5.4 Framgångsfaktorer 23
5.4.1 “Det kristna språket” 24
5.4.2 Fastan som ritual 25
5.5 Svårigheter 26
5.5.1 Svårigheter för den nationella organisationen 26
5.5.2 Svårigheter för den lokala församlingen 28
6. Diskussion 29
6.1 Klimatfastans användning av andliga resurser 29
6.2 Klimatfastans genomförande utifrån CBSM-modellen 31
7. Slutsats och förslag på vidare forskning 33
8. Referenser 35
Bilaga 1. Intervjuguide 38
1
1. Inledning
Frågan om kristendomen har hjälpt eller hindrat ekologisk hållbarhet är omdiskuterad. Under 1960-talet drev historikern Lynn White Jr. tesen att den judisk-kristna världsbilden är en bidragande orsak till den ekologiska kris världen står inför (White, 1967). Huruvida världsreligionerna har blivit mer miljövänliga med tiden går enligt Taylor, van Wieren och Zaleha (2016) inte att påvisa överlag. Även om religiösa miljögrupper och -satsningar har uppkommit under senare tid, hävdar de att miljöengagemang inom religiösa organisationer i huvudsak handlar om retorik och kan ses som ett ”elitprojekt”. Detta kan skapa ett glapp mellan lednings- och gräsrotsnivån gällande miljöfrågor menar de, vilket även Lundberg (2017) identifierar i sin studie om Svenska Kyrkans miljöarbete. I Agenda 2030 framhålls att en global målsättning för hållbar utveckling kräver engagemang på alla nivåer av samhället, från regeringar och internationella aktörer till den privata sektorn och civilsamhället (United Nations, u.å.). En väsentlig del av civilsamhället genom alla geografiska och historiska platser är religiösa aktörer och institutioner. Narayanan anser att de som vill jobba för hållbar utveckling, som är ett normativt och moraliskt begrepp, bör vara öppna för att samarbeta med och dra nytta av religionens roll i samhället, så att ett partnerskap mellan religion och vetenskap kan skapas (Narayanan, 2013). Religiösa aktörer bör ses som värdefulla samarbetspartners för hållbar utveckling på grund av deras starka resurser som innefattar gemensamma värderingar och kapaciteten att utifrån dessa inspirera till agerande (Narayanan, 2013; Hrynkov, 2017). Religiösa aktörer har breda nätverk med stark gräsrotsförankring (Posas, 2007), inger förtroende och legitimitet (Leonard & Pepper, 2015) samt anses enligt Bomberg och Hague (2018) inneha särskilda andliga resurser, såsom berättelser, symboler och traditioner. En annan resurs som förekommer hos religiösa aktörer är ekonomiska och materiella resurser, vilket inkluderar samlingsplatser och lokaler (Lundberg, 2017).
Equmeniakyrkan, som är ett kristet samfund i Sverige med 660 medlemsförsamlingar, presenterar via sin hemsida en tydlig vilja att inkludera miljöfrågor i sitt arbete. På sin hemsida skriver de bland annat att ”Equmeniakyrkan vill fördjupa, utveckla och synliggöra kyrkans och församlingars arbete för miljö, klimat, rättvisa och fred”. Ett exempel på hur samfundet arbetat med miljö och klimat är genom kampanjen Klimatfastan. Klimatfastan genomfördes för första gången under den kristna fasteperioden 2019, 40 dagar fram till påsk, där man uppmanade till livsstilsförändringar angående transport, kost och konsumtion för att bidra till ekologisk hållbarhet (Equmeniakyrkan, u.å.a). Livsstilsförändringar kan ses som ett viktigt verktyg för att motivera människor att engagera sig för miljöfrågor och på så sätt nå ekologisk hållbarhet (McKenzie-Mohr, 2011). Inom forskningen benämns detta som Pro-Environmental Behaviour (PEB) och avser hur individer gör medvetna beteendeförändringar för att minska negativ miljöpåverkan (Ghazali, Nguyen, Mutum & Yap, 2019). Inför Klimatfastan 2019 sa Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson i ett pressmeddelande: ”Ibland talar handling starkare än ord. När vi visar på ett annat sätt att leva så hoppas vi inspirera till ett ansvar för hela skapelsen som sträcker sig längre än bara under fastetiden.” (MyNewsDesk, 2019).
2
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att granska Equmeniakyrkans kampanj Klimatfastan, som ett exempel på hur en religiös aktör arbetar med miljö- och klimatfrågor och vilken påverkan kampanjen har haft för dess medlemmars miljömedvetna beteende.
Studiens frågeställningar är:
1. Vilka strategier, resurser och aktiviteter har genomförts av Equmeniakyrkan på nationell och lokal nivå inom ramen för kampanjen?
2. Har kampanjen påverkat medlemmars miljömedvetna beteende och i så fall hur? 3. Vilka faktorer har varit särskilt betydelsefulla för framgång, respektive svårigheter?
3. Teoretiskt ramverk
Denna studie grundar sig på forskning från olika vetenskapliga fält, såsom religiös ekologi, sociala rörelser, miljökommunikation, social marketing och ekoteologi. I detta kapitel presenteras tidigare forskning under olika områden i syfte att ge en förståelse av studiens teoretiska kontext och relevans. Dessa presenteras genom kategorierna: Kristna aktörers potential för påverkan i miljöfrågor (3.1), Kristna gruppers agerande i miljöfrågor (3.2), Vikten av beteendeförändringar inom sociala rörelser (3.3) och Kampanjer för ökat miljömedvetet beteende (3.4). Kapitlet avslutas med att presentera de teoretiska analysverktyg som används för att bearbeta och analysera det insamlade materialet och svara på studiens frågeställningar (3.5). Dessa teorier är Community Based Social Marketing (3.5.1) och Resursmobiliseringsteorin (3.5.2).
3.1 Kristna aktörers potential för påverkan i miljöfrågor
Kopplingen mellan kristendom och miljö är ett omdebatterat ämne inom forskning och samhällsdebatt efter Whites inflytelserika artikel från 1967, där han hävdar att den judisk-kristna världsbilden är en stor bidragande faktor till den ekologiska kollaps som världen nu befarar. Skapelseberättelsen där Gud ger människan rätt att bruka jorden för sin egen vinning, har bidragit till en filosofi som enligt White har präglat det kapitalistiska och antropocentriska systemet. Han hävdar vidare att eftersom orsaken till den ekologiska krisen i grunden är religiös måste lösningen också vara religiös, och uppmanar till att överge den antropocentriska bilden av naturen (White, 1967). Whites artikel har efter sin publicering blivit otroligt inflytelserik och Taylor, van Wieren och Zaleha (2016) argumenterar för att det religiösa miljöengagemanget sedan 1960-talet har direkt eller indirekt svarat på Whites uppmaning.
Den forskning som undersöker religionens roll inom utvecklingsarbete relaterat till miljö- och klimatfrågor fokuserar ofta på den potentiella möjligheten i att driva på en förändringsprocess. När det kommer till etiska och moraliska aspekter av miljö- och klimatfrågor anses religion kunna göra skillnad. Detta baseras på religionens traditionella roll som bärare av moral i samhället (Hrynkov, 2017; Narayanan 2013; Posas 2007; Lestar & Böhm 2020). Funktionen som bärare av moral kan potentiellt vara till nytta i den allmänna debatten, samt uppmuntra till både individuell och kollektiv förändring vad gäller hållbara val och livsstilar (Hrynkov, 2017). Lestar och Böhm (2020) med flera tror att vetenskaplig forskning med tekniska lösningar behöver kombineras med mjukare värden såsom moral och vördnad för ekosystemen, vilket religion många gånger fokuserar på. Posas (2007)
3
lyfter att religion även har en naturlig plats på gräsrotsnivå, vilket gör det möjligt att nå ut till samhällen över hela världen. Religiös undervisning innehåller ofta en strävan efter att göra det rätta och i det förespråka livsstilar som varken skadar samhället eller individen utan i stället är gynnsam för alla parter.
Allmänna religiösa principer som kan utnyttjas i ett miljösyfte kan exempelvis vara vördnad för naturen (Lestar & Böhm, 2020) självuppoffring (Chung et al., 2019), förnöjsamhet (Grønvold, 2013), långsiktighet (Posas, 2007) och solidaritet med människor som negativt påverkas av miljöförstöring (Hrynkov, 2017). Vidare finns det teologer och forskare som talar om den ekologiska krisen som en andlig eller existentiell kris, grundad på mänsklig själviskhet, girighet och apati. Hrynkov tar det längre genom att kalla det för en socio-ekologisk kris och tror att religion kan ha en stor roll att spela genom kopplingen till mänskligt lidande. Gottlieb (2007) föreslår också att den religiösa tanken om synd och botgörelse eller förlåtelse kan vara användbara redskap som kan föra samhällen framåt och poängterar att religiösa miljöaktivister är tidiga att erkänna sina egna misstag och ge självkritik.
Religiösa institutioner kan spela en viktig roll vad gäller trovärdighet och legitimitet i det som framförs. Detta lyfts av Leonard och Pepper (2015) som i sin studie visar att australiensiska kyrkobesökare hade högt förtroende för religiösa ledare i frågor om klimatförändringar. Gottlieb (2007) exemplifierar detta genom en händelse då tanzaniska fiskare slutade fiska med dynamit när de blev tillsagda att ekologisk förstörelse gick emot Koranen. Detta kan dock variera beroende på region och kontext. I jämförandet mellan två fallstudier, Norge och Ghana, framgår det att religiösa aktörer kan spela en betydande roll i samhällen trots olika grader av sekularisering. I ett religiöst samhälle som Ghana spelar religiösa ledare och institutioner en avgörande roll. I Norge som anses vara ett mer sekulärt samhälle där kyrkan är separerad från staten, är kyrkan ändå en stark politisk aktör då 80% av norrmännen är medlemmar i Norska kyrkan (Golo & Yaro, 2013; Grønvold, 2013). När Påven, som en stor auktoritet för världens 1,3 miljarder katoliker, valde namnet Franciskus efter ett helgon med stark koppling till naturen, var detta delvis ett bevis på hans engagemang för miljöskydd. Påvens signalering i detta kan ge en tyngd i debatten om miljöfrågor i och utanför kyrkan (Taylor, van Wieren & Zaleha, 2016).
Narayanan (2013) lyfter ytterligare en aspekt av religioners potentiella påverkan, vilket är förmågan att inspirera till aktivism och engagemang i sociala och ekonomiska frågor och att utifrån moraliska principer uppmana till agerande, en tes som även Hrynkov (2017) driver. Gottlieb (2007) tar upp Martin Luther King Jr och Mahatma Gandhi som inflytelserika aktivister som var djupt påverkade av sin religiösa tro. Narayanan (2013) poängterar samtidigt att religionens engagemang inte alltid varit positivt. Han tar bland annat upp exemplet hur katolska kyrkans motsättning mot preventivmedel bidrog till HIV:s spridning i Afrika. Golo och Yaro (2013) poängterar att det inom religioner finns väldigt spridda perspektiv, då evangelikala kyrkor i Ghana predikar budskap om överflöd och rikedom och därmed skiljer sig från andra kristna kyrkor i landet som är mer fokuserade på hållbarhet och miljö. Det kan också vara så, menar de, att om klimatförändringar ses som ett tecken från Gud att “den sista tiden” närmar sig kan det leda till passivitet. Taylor, van Wieren och Zaleha (2016) beskriver hur skepticism inför klimatförändringar hos kristna kan grunda sig i synen att det är arrogant att tro att människan har makt över världen. Tendensen från religioner att fokusera på att rädda själar gör att det materiella ofta inte värderas högt, inklusive planeten.
4
Taylor, van Wieren och Zaleha (2016) har i sin rapport gått igenom 700 artiklar som behandlar religionens påverkan på pro-environmental (miljövänliga) attityder och beteenden. Deras forskning har ämnat att kartlägga forskningen från 1960-talet fram till idag. I deras avsnitt om kristendomen har de fokuserat på kristendomen i USA, där majoriteten av undersökningarna skett. Syftet med studien var att testa greening of religion-hypotesen som forskare har drivit och som påstår att världsreligionerna har blivit “grönare” med tiden. Rapporten har dock, i motsatt till hypotesen, funnit att religiositet överlag verkar korrelera negativt till miljövänliga attityder. Författarna pekar dock på att det skiljer mycket mellan olika kristna inriktningar och att det har skett många förändringar inom det amerikanska kristna landskapet sedan dessa studier genomfördes. Den tidiga forskningen fokuserade ofta på kristnas attityder till miljön med fokus på Bibelns formulering om att människan härskar över naturen. Sedan 90-talet och framåt har forskningen till stor del dominerats av synen på klimatförändringar och kristendomens potential att hjälpa eller hindra den så kallade miljörörelsen. Koncept som förvaltarskap, det vill säga att Gud har gett människorna i uppdrag att ta hand om jorden, har börjat bli mer vanligt samtidigt som detta inte verkar ha nått den genomsnittliga kyrkobesökaren. Även om det finns studier som pekar på en liten greening av protestantiska kristna från 90-talet fram till nu, verkar kristendomen som helhet korrelera negativt med miljöengagemang. I sin diskussion konstaterar författarna att det inte är troligt att religionerna kommer att komma till undsättning i kampen om planetens framtid. Även artiklar som upphöjer religioners roll i miljörörelsen, hävdar de, fokuserar mer på potentialen än bevis på effektivitet.
3.2 Kristna gruppers agerande i miljöfrågor
Inom forskningsfältet förekommer olika fallstudier om kyrkor eller religiösa gruppers agerande i förhållande till miljön, exempelvis Svenska Kyrkan (Lundberg, 2017), Norska Kyrkan (Grønvold, 2013), olika religiösa grupper i Ghana (Golo & Yaro, 2013) och skotska kristna församlingar (Bomberg & Hague, 2018). Utöver detta har Lestar och Böhm (2020) undersökt vad de kallar för ”spiritual eco-communities” (andliga eko-samhällen).
En typ av agerande är retorik och debatt, vilket kan exemplifieras av Påvens encyklika om ekologi, Laudato Si’, där han uppmanar till omsorg om planeten (Taylor, van Wieren & Zaleha, 2016) och Svenska Kyrkans artiklar och uttalanden om sin ambition att vara tydliga röster i relation till klimatförändringarna (Lundberg, 2017). Även politiska strider kan iakttas då Norska Kyrkans uttalande mot oljeutvinning i Lofoten mötte starka reaktioner, då vissa ansåg att kyrkan inte skulle blanda sig i politik (Grønvold, 2013). En satsning av evangelikala kristna i USA gick ut på att ifrågasätta bilindustrin med parollen What Would Jesus Drive? (Gottlieb, 2007). När det kommer till retorik och teologi finns det en tendens att miljö inom religion ses som ett “elitprojekt” för teologer och ledare men att det inte sipprar ner till församlingsmedlemmarna, vilket verkar bekräftas av studier från USA och Sverige (Taylor, van Wieren & Zaleha, 2016; Lundberg, 2017). Det finns också stora forsknings- och opinionsdrivande organisationer med religiöst fokus som The Eco-Justice Initiative of the US National Council of Churches, Evangelical Climate Initiative och European Society for the Study of Religion and Nature, för att nämna några (Golo & Yaro, 2013).
Exempel på religiösa miljögrupper är Svenska Kyrkans Miljövärn, som bildades 1992 med ett teologiskt syfte och som kan ses som en stark grund i Svenska Kyrkans miljöarbete. De har bland
5
annat har en miljöcertifiering för sina församlingar, dock har relativt få församlingar certifierat sig (Lundberg, 2017). Liknande miljöcertifieringar finns i många länder, såsom Danmark, Norge och England (Grønvold, 2013). Lestar & Böhm (2020) diskuterar religion och ekologisk hållbarhet i relation till livsstilar. De menar att en ”eco-spiritual” (eko-andlig) världsbild är grundad i etiska aspekter som rör tro, vilket i sin tur gynnar miljömedvetna attityder och beteenden och kan återfinnas oberoende av vilken religion gruppen tillhör. Det kan gälla etiska överväganden vid konsumtion och val av livsmedel såsom kött, att välja att leva ett enkelt och sparsamt liv, vara villig att låna ut det man äger samt leva ett liv nära naturen. Bomberg och Hagues (2018) undersökning av skotska församlingar poängterar också att kyrkornas miljöaktioner ofta fokuserar på självreflektion och förändring av jaget snarare än kritik av neo-liberalism och kapitalism, då de inte vill ses som för politiska. Ett exempel på en religiöst kodad miljöaktion är Climate Offerings, det vill säga att offra för klimatet, som iakttogs i Skottland. Även bön för klimatet är en central aktivitet för dessa grupper.
3.3 Vikten av beteendeförändringar inom sociala rörelser
För att öka engagemanget för frågor om klimat och hållbarhet kan beteendeförändringar vara ett viktigt verktyg. Miljö-psykolog McKenzie-Mohr skriver (2011, s. 171):
Changes in behavior not only directly affect our progress toward sustainability, but they can also powerfully affect how people view themselves. For example, when people engage in actions that reduce CO² emissions, such as turning off their vehicle engines, they are likely to come to see themselves as the type of person who cares about climate change based upon their engagement in the behavior. These changes in how they view themselves can significantly affect their support for policy changes.
Beteendepsykologins koppling till sociala rörelser när det kommer till beteendeförändringar kan inte underskattas. Stern, Dietz, Abel, Guagnano och Kalof (1999) påtalar att en rörelses stöd är lika viktigt som aktivism. Människor som inte själva deltar i förändringsarbete på politisk eller strukturell nivå har viktiga funktioner i att ge stöd, rösta för grön lagstiftning och anamma beteendeförändringar. Dessa grupper kan kategoriseras som de som påverkar och de som påverkas. För att påverka det bredare samhället, hävdar de, måste man adressera människors värderingar, tro och attityder.
I denna studie definieras miljömedvetet beteende eller Pro-Environmental Behaviour (PEB) som alla typer av medvetna beteenden med syfte att skydda naturen eller minska negativa effekter av mänskligt agerande. Detta baseras på definitionen som presenteras i Ghazali et al (2019). Vilka beteenden som klassas som PEB kan variera. Olika typer av PEB kan vara att delta i klimatdemonstrationer, engagera sig i miljöorganisationer, bojkotta skadliga produkter och företag, konsumera miljövänliga produkter, åka kollektivtrafik, källsortera eller minska sin materialanvändning. I en studie av Cleveland, Kalamas och Laroche (2012) där olika typer av konsumenter undersöktes, menar de att benägenheten att föredra vissa typer av PEB före andra motiveras av olika faktorer, såsom sociala normer, ökad kunskap om ekologiska konsekvenser av vissa produkter och material eller kollektivistiska värderingar.
6
I forskning om PEB finns ett stort fokus på vad som får människor att handla på ett miljövänligt sätt. Något som konstateras i flera inflytelserika forskningsartiklar (Kollmuss & Agyeman, 2002; Cleveland, Kalamas & Laroche, 2012) är att beteendeförändringar är komplexa att analysera och att det ofta inte finns heltäckande förklaringsmodeller för individers handlande. Några viktiga faktorer som Kollmuss och Agyman identifierar i sin genomgång av modeller är emellertid: demografiska, interna och yttre faktorer.
De demografiska faktorerna som tenderade att vara betydelsefulla för att förutse PEB var kön och utbildningsnivå. Överlag hade män mer kunskap om miljöfrågor men kvinnor var mer emotionellt engagerade och tenderade att förändra sitt beteende i högre grad. Utbildningsnivån korrelerade med ökad kunskap om problematiken men inte nödvändigtvis högre grad av PEB. Externa faktorer som spelade stor roll var infrastruktur och ekonomi, det vill säga hur tillgängliga miljövänliga alternativ var för människor. Kulturella och sociala normer var också viktiga faktorer.
När det kommer till interna faktorer som var betydelsefulla var dessa: motivationsgrad, kunskap och medvetenhet om miljöproblem, värderingar, attityder, prioriteringar, ansvarskänsla, känslan av att kunna påverka samt känslomässigt engagemang. En anmärkningsvärd slutsats var att kunskap och medvetenhet om miljöproblem såväl som attityder inte var starka faktorer för att människor skulle förändra sitt beteende, annat än i kombination med andra viktigare faktorer (Kollmuss & Agyeman, 2002).
3.4 Kampanjer för ökat miljömedvetet beteende
Kollmuss och Agyeman (2002) konstaterar att den tidiga modellen för kampanjer om miljö och klimat utgick från principen att kunskap om miljöförstöring automatiskt leder till att människor agerar, men att så inte är fallet. Trots detta finner de att detta synsätt fortfarande ligger till grund för många kampanjer som förespråkar PEB. McKenzie Mohr (2011, s. 4–10) bekräftar detta och redogör för att kampanjer som har informationsspridning som metod har liten eller ingen effekt för miljömedvetna beteendeförändringar, vare sig när det gäller information om miljön eller information om hur miljömedvetna val kan minska den ekonomiska kostnaden för individen. Detta, argumenterar han, har ingen effekt om det inte samtidigt skapas förutsättningar för att människor ska kunna implementera dessa förändringar, som exempelvis förbättrad infrastruktur. I en studie som undersökte ett initiativ av ett amerikanskt universitet för att minska användandet av engångsartiklar i from av vattenflaskor, fann forskarna att de studenter som hade fått återanvändningsbara vattenflaskor var mer positiva till att förbjuda engångsartiklar i plast. Slutsatserna som forskarna drog var att kampanjen lyckades förändra attityder genom att förändra normer och beteenden (Santos & van der Linden, 2016).
Steg och Vlek (2009) påvisar genom sin litteraturgenomgång av olika artiklar om hur beteendeförändringar ska uppmuntras, att de bästa strategierna är de som är systematiskt genomtänkta, planerade och utvärderade. De huvudsakliga faktorerna att adressera är att identifiera vilka beteenden som man vill förändra, förstå vilka faktorer som spelar in när det kommer till detta beteende, genomföra interventionen med fokus på dessa bakomliggande orsaker och sedan utvärdera.
7 3.5 Analysverktyg
I detta avsnitt presenteras de två teorier som är relevanta för analys av materialet, Community Based Social Marketing och Resursmobiliseringsteorin. Resursmobiliseringsteorin kommer i huvudsak att kopplas till frågeställning 1 (Vilka strategier, resurser och aktiviteter har genomförts av Equmeniakyrkan på nationell och lokal nivå inom ramen för kampanjen?) och Community Based Social Marketing kommer i huvudsak att kopplas till frågeställning 2 (Har kampanjen påverkat medlemmars miljömedvetna beteende och i så fall hur?). För att svara på frågeställning 3 (Vilka faktorer har varit särskilt betydelsefulla för framgång, respektive svårigheter?) kommer båda teorier att användas. Detta görs för att möjliggöra fler förklaringsmodeller för vad som bidrog till kampanjens styrkor och svagheter.
3.5.1 Community Based Social Marketing
En strategi för att förändra människors miljömedvetna beteende är Community Based Social Marketing (CBSM) som presenteras av miljöpsykolog McKenzie-Mohr (2011). Modellen är framtagen utifrån forskning om beteendepsykologi och sociala rörelser och bygger på fem steg. Det första steget handlar om att välja de beteenden som ska förändras. Det andra steget är att identifiera barriärer för beteendeförändringar och nyttan som dessa förändringar kan bidra med. Det tredje steget är att utveckla strategier som förstärker nyttan och försvagar barriärerna. Det fjärde steget är att genomföra en pilotsatsning, vilken sedan ska utvärderas. Detta följt av det femte och sista steget vilket är implementering i större skala.
Inom kategorin för strategiutveckling presenterar McKenzie-Mohr olika typer av verktyg som kan användas för att minimera påverkan av barriärer. Dessa verktyg som måste inkorporeras i en effektiv strategi är enligt modellen att skapa någon mekanism av förpliktigande, skapa stöd inom gruppen för att påverka sociala normer, främja social spridning (att få människor att påverka varandra), skapa mekanismer som regelbundet påminner människor om deras beteende, skapa effektiva budskap, skapa incitament samt att göra det enkelt för människor att agera på det åtråvärda sättet. Vidare menar McKenzie-Mohr att olika barriärer kräver olika typer av verktyg. Exempelvis kan brist på motivation förhindras med normer, incitament och förpliktigande. Att glömma bort sitt agerande kan motarbetas med påminnelser. Om det är brist på social påverkan kan arbete med normer vara viktigt. Brist på kunskap kan motverkas genom förbättrad kommunikation och social spridning. Om kampanjen gör det enkelt att agera på det önskvärda sättet kan detta motarbeta strukturella barriärer (2011, s. 131–132).
I en studie av Vantamay (2019) undersöks en kampanj som genomfördes i Thailand med mål att förändra konsumtionsbeteende hos universitetsstudenter genom att använda CBSM-modellen. Studien fann att användandet av CBSM var effektivt och den grupp som var involverad i projektet visade bättre resultat i samtliga parametrar som undersöktes. Vantamay kom fram till att ramverket var mycket användbart i arbete med hållbara beteendeförändringar.
3.5.2 Resursmobiliseringsteorin – andliga resurser
Resursmobiliseringsteorin (RMT) är en teori inom sociala rörelser som säger att nyckeln till att lyckas med sin rörelse är tillgången till resurser och hur rörelsen använder dessa. Det kan röra sig om tillgång till lokaler, ekonomiska resurser, möjlighet att trycka broschyrer och affischer och så vidare. Det handlar sedan om till vilken grad organisationen eller gruppen lyckas mobilisera sina
8
resurser för att åstadkomma social förändring. Teorin utvecklades under slutet av 1960-talet och har sedan 1970-talet varit den dominerande teorin vid analys av sociala rörelser. Teorin uppkom som en reaktion mot teorierna om social oro vilka menade att sociala rörelser var irrationella fenomen. Utifrån RMT ses medlemmarna inom sociala rörelser istället uppträda rationellt och målinriktat (Giddens & Sutton, 2014, s. 652, 655).
Bomberg & Hague (2018) applicerar en anpassad version av RMT i sin studie av skotska kristna församlingar genom att presentera begreppet andliga resurser. Andliga resurser menar de utgörs av andliga identiteter, värderingar, berättelser, symboler och riter som tillsammans kan främja kollektivt agerande i miljöfrågor. De presenterar andliga resurser som särskilt viktiga för religiösa grupper men poängterar att dessa inte räcker för att motivera till agerande om de inte kombineras med andra resurser såsom ledarskap, organisatoriska resurser och nätverk. I deras forskning undersöker de bland annat hur de skotska församlingarna arbetade med olika miljöinriktade initiativ i jämförelse med sekulära miljöinriktade grupper. De ville undersöka om det var något som utmärkte sig vad gällde tillgången till resurser och mobiliseringen av dem. Författarna lyfter i sin analys, att när det kom till vilka berättelser grupper delar för att motivera och stabilisera gruppen uttryckte sig de sekulära grupperna oftare i termer av katastrof och ett mer eller mindre apokalyptiskt språk medan de kristna grupperna uttryckte sig med ord som hopp, helande och återupprättelse.
4. Metod
För att besvara frågeställningarna har studien designats som en fallstudie som kombinerar olika metoder för datainsamling: tre intervjuer, en enkät samt analys av ett dokument. Kapitlet inleds med att forskningsdesignen presenteras (4.1), följt av en beskrivning av datainsamling, bearbetning av data och analys av data (4.2, 4.3 & 4.4) Kapitlet avslutas med en diskussion om forskningsetik och forskarens roll i arbetsprocessen (4.5).
4.1 Fallstudie som forskningsdesign
För att besvara studiens syfte och frågeställningar anser vi att en fallstudie lämpar sig väl för att undersöka Klimatfastan som kampanj både ur ett nationellt och lokalt perspektiv. Yin (2007, s. 61– 62) redogör för fyra typer av fall som är lämpliga att undersöka med en enfallsstudie: ett kritiskt, unikt, avslöjande eller ett typiskt fall. Equmeniakyrkans kampanj Klimatfasta kan ses som ett unikt fall då det är en särskild kampanj gjord av ett svenskt kristet samfund för klimatfrågor i nationell skala. En fallstudie som forskningsdesign möjliggör även flera kompletterande metoder för datainsamling för att ge fler perspektiv på det aktuella fallet. Detta görs för att kunna förstå och beskriva fallet så tillförlitligt som möjligt. Enligt Yin ska forskningsdesignen även innefatta motivering till val av analysenheter, vilka metoder som ska användas för insamling av data samt vilka teorier som analysen ska grunda sig i.
Kampanjen innefattar två olika perspektiv: den nationella organisationen och lokala församlingar. För att undersöka perspektiven har vi delat upp fallet i två analysenheter (se Tabell 4.1). För att undersöka perspektivet från lokala församlingar har en församling valts ut och undersökts djupare, genom intervju med en av församlingens pastorer (benämns som Respondent C) och en enkät som skickades ut till församlingens medlemmar. Församlingen valdes efter samtal med nationell
9
personal och ligger i södra Sverige med cirka 240 medlemmar. Då ingen utvärdering har gjorts av olika församlingars deltagande under Klimatfastan 2019, är det inte möjligt att avgöra vad som kännetecknar en representativ församling. På grund av detta valdes en församling som deltagit i Klimatfastan 2019 på ett tydligt sätt och därför kan kategoriseras som en unik församling. Den nationella organisationen undersöktes genom två intervjuer med personal på Equmeniakyrkans nationella kansli (benämns som respondent A och B) samt genom analys av ett internt dokument (benämns som Dokument A).
Tabell 4.1 Översikt av forskningsdesignen
Källor Beskrivning av källorna Metod Analysenhet
Besvarar forskningsfråga Respondent A
Anställd på Equmeniakyrkans nationella
kansli- ansvarig för Klimatfastan 2019 Intervju
Nationella
organistionen 1 & 3 Respondent B
Anställd på Equmeniakyrkans nationella kansli-
kommunikatör Intervju
Nationella
organisationen 1 & 3 Respondent C
Pastor i den lokala församlingen som studien
undersöker Intervju
Lokal
församling 1, 2 & 3 Enkätsvar (R1-R90)
Församlingsmedlemmar i den lokala församlingen
som studien undersöker Enkät
Lokal
församling 2 & 3
Dokument A
Internt dokument-
Enkätsvar från Equmeniakyrkans personal
(jämställdhet, hållbarhet och fred) Textanalys
Nationella organisationen 3
Yin (2007, s. 125–129) presenterar olika principer för datainsamlingen vars syfte är att öka validiteten och reliabiliteten för fallstudien, bland annat användningen av flera informationskällor för att triangulera resultatet. Denna studie uppnår metodologisk triangulering då den använder sig av enkäter, intervjuer och textanalys. För att triangulering av resultatet ska uppnås, krävs att flera källor används för att besvara samma forskningsfråga. Den första forskningsfrågan (Vilka strategier, resurser och aktiviteter har genomförts av Equmeniakyrkan på nationell och lokal nivå inom ramen för kampanjen?) besvaras genom intervju med Respondent A, B och C. Forskningsfråga 2 (Har kampanjen påverkat medlemmars miljömedvetna beteende och i så fall hur?) besvaras utifrån intervjun med Respondent C och via enkätsvaren från medlemmar i den lokala församlingen. Den tredje frågeställningen (Vilka faktorer har varit särskilt betydelsefulla för framgång, respektive svårigheter?) besvaras med grund i samtliga källor.
Lindgren beskriver att kvalitativ forskning inte kan begränsas till endast ett deduktivt eller induktivt angreppssätt (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2018, s. 67). I bearbetning och analys av materialet har vi därför arbetat iterativt, då en deduktiv utgångspunkt låg till grund för processen samtidigt som nya teman har tillkommit under arbetets gång. Materialet har analyserats utifrån de analysverktyg som beskrivits i 3.5.1 och 3.5.2.
4.2 Intervjuer
Efter ett initialt samtal med en person på Equmeniakyrkans nationella kansli kontaktades tre personer för intervju (se Tabell 4.1). Dessa kontaktades via mail och gavs information om studiens
10
övergripande syfte och ämnesområde. En semistrukturerad intervjuguide togs fram (se Bilaga 1) med utgångspunkt i studiens teoretiska analysverktyg och frågeställningarna 1 och 3. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med anledning av tidpunkten för denna studie, som genomfördes under våren 2020 då den globala covid-19-pandemin hindrade människor från att resa. Intervjuerna spelades in samt transkriberades med tillåtelse från respondenterna.
För att analysera materialet från intervjuerna transkriberades de först i sin helhet. Vid en första genomläsning av delar av materialet gjordes korta kommentarer i marginalen för sådant som återkom som centrala begrepp och som speglade studiens frågeställningar. Följande kategorier definierades därefter med utgångspunkt i RMT och frågeställningarna: resurser, mål, strategier, aktiviteter, framgångsfaktorer, svårigheter och lärdomar. Ytterligare teman tillkom under tematiseringen, såsom evangelisation, förutsättningar och resultat. Vidare sammanställdes de markerade delarna i ett tematiseringsdokument för att utgöra en grundstruktur för hur materialet sedan kom att presenteras i studiens resultat.
4.3 Enkät
Enkäten utformades för att i huvudsak besvara studiens andra frågeställning. Enkäten konstruerades i Google Forms och bestod av totalt 16 frågor som skickades ut till medlemmar i den lokala församlingen (se Bilaga 2). 10 frågor besvarades via fasta svarsalternativ och 6 frågor gav respondenten möjlighet att utveckla sina svar genom öppna frågor. I enkäten segregerades datan till viss del vad gäller variabler som ålder och kön.
Fråga 11 i enkäten (Vilka av dessa potentiella hinder för att delta i Klimatfastan upplevde du?) utformades med direkt utgångspunkt i studiens analysverktyg CBSM och fokuserade på vilka hinder respondenterna identifierat för att delta i kampanjen. Inom CBSM finns det fem typer av barriärer som anses typiska inom kampanjer för att främja hållbart beteende. Dessa hinder benämns som: glömma att agera, brist på motivation, brist på social press, brist på kunskap samt strukturella hinder (Mc-Kenzie Mohr, 2011, s. 132). Dessa potentiella barriärer låg till grund för de fasta svarsalternativen i frågan.
En pilotstudie av enkäten genomfördes och besvarades av 7 personer i olika åldrar med koppling till Equmeniakyrkan. Efter pilotstudien justerades en av frågornas formulering samt en svarsskala. Enkäten skickades sedan ut till 164 mailadresser, vilket var antalet adresser i församlingens maillista. Dessa mailadresser tillhör vuxna medlemmar som är aktiva i församlingen. Respondenterna fick totalt 17 dagar på sig att besvara enkäten (21/4 - 8/5). Två påminnelser skickades ut. I mailutskicket beskrevs studiens ämne, huvudsakliga syfte, samt upplysning om respondentens anonymitet och att det är frivilligt att delta, i enlighet med Vetenskapsrådets etiska principer (Vetenskapsrådet, u.å.). Totalt 90 personer besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 55%. Enligt Bryman (2011) bör svarsfrekvensen ligga på minst 60% för att vara acceptabel i en enkätstudie. Vi anser att antalet svar är godtagbara då den totala populationen är 240 varav flera är barn, vilket innebär att en stor andel av populationen besvarat enkäten. Då enkäten skickades ut under covid-19-pandemin fanns inte möjlighet att informera om studien på gemensamma samlingar, vilket kan antas ha bidragit till ett något lägre deltagande. I fråga om validitet är fallstudien som metod utformad på ett sådant sätt att syftet inte är att statistiskt generalisera utifrån enkäten. Generaliseringen bygger
11
snarare på analys och en vilja att se ett större mönster utifrån en teori, vilket skiljer den från en survey-undersökning (Yin, 2007, s. 58).
För att bearbeta datan från enkäten överfördes svaren till Google Sheets där de sammanställdes och analyserades utifrån CBSM-teorin med ett särskilt fokus på vilka barriärer och fördelar som respondenterna upplevt i samband med Klimatfastan 2019. Svaren som getts i de öppna frågorna har även använts för att till viss del bekräfta information som Respondent C angett under intervjun. 4.4 Dokument
Under inledande samtal med nationell personal fick vi tillgång till ett internt dokument (Dokument A) som är en sammanställning av svar från en enkät om Equmeniakyrkans arbete med fred och konflikt, jämställdhet och mångfald samt miljö och klimat. I analysen har endast frågor om Klimat och Miljö granskats. I dokumentet återfinns åsikter och tankar från nationell, regional och lokal personal. Dokumentet analyseras för att komplettera övriga metoder och ge en mer heltäckande bild av kampanjen. Dokumentet kodades och kategoriserades efter samma koder som vid bearbetning av intervjuerna. Då dokument A analyserades efter bearbetning av intervjumaterialet, kunde teman som framkommit där användas vid bearbetning av dokumentet.
4.5 Etiska överväganden
I behandlingen av material har vetenskapsrådets fyra etiska principer efterföljts: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.). Samtliga medverkande i intervjuer och enkäter fick information om hur materialet skulle användas och gav sitt samtycke. För att konfidentialitetskravet ska uppnås har inga namn skrivits ut. Detta gäller även den lokala församlingens namn och geografiska position. För att stärka trovärdigheten i studien är det viktigt att vara transparent angående författarnas relation till forskningsobjektet. En av författarna (EI) är medlem i Equmeniakyrkan, dock inte i den lokala församlingen som undersökts och hon har heller inte haft tidigare kontakt med de personer i den nationella personalen som kontaktats i samband med studien. Den andra författaren (PG) är inte medlem och kände inte till Klimatfastan sedan tidigare.
Fördelar med att vara en del av den grupp som undersöks är enligt Greene (2014) förkunskap, lättare tillgång samt förenklad interaktion mellan forskaren och respondenterna. Förkunskap har spelat en betydande roll under denna studie då den genomfördes under en kort tid och detta tillät oss att gå djupare i ämnet. En förförståelse för kulturen och specifika uttryckssätt har underlättat i bland annat intervjuerna, för att ställa relevanta frågor och följdfrågor. De största riskerna med att ha ett insider-perspektiv på en studie är risken för minskad objektivitet och riskerna för validiteten, på grund av att forskaren kan anses partisk och vara för subjektiv (ibid). Genom att ha två författare med var sitt perspektiv (insider och outsider) har fördelarna kunnat förstärkas och nackdelarna minskats. Samtliga intervjuer har genomförts av båda författarna och materialet har bearbetats och diskuterats gemensamt. Detta gör att tidigare kunskap har kunnat nyttjas men författarna har aktivt arbetat för att svaren från intervjuerna och enkäten inte övertolkats för att passa in i författarnas förförståelse.
12
Enligt Bryman (2011) är det snarast omöjligt att som forskare anse sig var helt objektiv i förhållande till sin forskning då forskarens värderingar inte kan kontrolleras fullt ut. De kan spela en roll i allt från valet av forskningsområde till analys och tolkning av data, vilket kan störa forskningsprocessen. Utifrån detta är det viktigt att forskaren ständigt reflekterar över sin roll samt är öppen mot läsaren (Bryman, 2011, s. 43–45). I presentation av resultatet har vi valt att tolka och sammanställa data som är relevant för att besvara forskningsfrågorna. Citat har använts för att förtydliga och förstärka resultatet från intervjuer, dokument och enkäter. Detta tillvägagångssätt medför en risk för författarnas subjektiva tolkningar men har valts för att sammanfatta större delar av materialet och presentera hur olika källor kompletterar varandra.
5. Resultat
Kapitlet inleds med en beskrivning av fallets kontext i avsnitt 5.1, vilken är Equmeniakyrkan som organisation och det bredare arbetet med miljö och klimat inom organisationen. Avsnitt 5.2 besvarar den första forskningsfrågan genom att redogöra för genomförandet av Klimatfastan utifrån de 3 respondenter som intervjuats. Avsnitt 5.3 besvarar den andra forskningsfrågan genom enkätsvar från de lokala församlingsmedlemmarna med stöd från intervjun med Respondent C. Avsnitt 5.4 och 5.5 besvarar den tredje frågeställningen genom att presentera vilka svårigheter och framgångsfaktorer som har identifierats huvudsakligen utifrån intervjuerna men även utifrån enkätsvaren och dokument A.
5.1 Equmeniakyrkan som organisation
Equmeniakyrkan är ett svenskt kristet samfund som bildades 2011 genom sammanslagningen av tre samfund - Missionsförbundet, Metodistkyrkan och Baptistkyrkan, vilka bildades mellan 1848 och 1878. Namnet Equmeniakyrkan kommer från ordet ekumenik som beskriver enhet mellan olika delar av kristenheten. Samfundet består av 660 församlingar som är uppdelade i sex geografiska regioner. Utöver den nationella personalen finns det även i varje region personal anställd av samfundet, inklusive en regional kyrkoledare. Tillsammans med ungdomsförbundet Equmenia beräknas 124 000 personer delta på olika sätt i Equmeniakyrkans och Equmenias verksamhet. Det högst beslutande organet i Equmeniakyrkan är Kyrkokonferensen som genomförs varje år och dit alla församlingar har rätt att skicka ombud, vilket enligt deras hemsida gör den till Sveriges största ombudsförsamling (Equmeniakyrkan, u.å. b; g; h).
Equmeniakyrkan är en del av ett större nätverk av organisationer, kyrkor och samfund. Internationellt är de medlemmar av Kyrkornas Världsråd (WCC), Europeiska Kyrkokonferensen (KEK) och Fria Evangeliska Kyrkor (IFFEC) (Equmeniakyrkan, u.å.a). I Sverige är Equmeniakyrkan huvudman för flera organisationer för sociala frågor, såsom Hela Människan och Sociala Missionen. Samfundet bedriver även internationell mission med sociala projekt och är huvudman för Diakonia. Tillsammans med Equmenia är Equmeniakyrkan huvudman för fem folkhögskolor och Enskilda Högskolan i Stockholm. Samfundet har ett nära samarbete med studieförbundet Bilda (Equmeniakyrkan, u.å.i). Equmeniakyrkan är även en aktiv medlem i Sveriges Kristna Råd (Sveriges Kristna Råd, u.å).
13
Gemensamt för Equmeniakyrkans ursprungssamfund (Metodistkyrkan, Baptistkyrkan och Missionskyrkan) är att de genom historien har haft ett stort fokus i sina organisationer på demokrati, samhällsengagemang och individers personliga tro (Sveriges Kristna Råd, u.å.). Detta återspeglas i Equmeniakyrkans vision, som lyder: ”Equmeniakyrkan vill vara en kyrka för hela livet – där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen” (Equmeniakyrkan, u.å.h). I deras verksamhetsplan finns det fem nämnda fokusområden: församlingsutveckling, församlingsgrundande, internationella relationer, samhällsengagemang och förvaltarskap. Inom fokusområdet för samhällsengagemang har Equmeniakyrkan som mål att medlems-organisationerna ska arbeta med integration och mångfald, samt att miljö och klimat ska integreras i verksamhetsplanering och påverkansarbete (Equmeniakyrkan, u.å.c; f). En viktig inriktning för Equmeniakyrkans nationella arbete är klimat- och hållbarhetsfrågor. På hemsidan skriver de: ”Equmeniakyrkan vill fördjupa, utveckla och synliggöra kyrkans och församlingars arbete för miljö, klimat, rättvisa och fred” (Equmeniakyrkan, u.å.d). I Equmeniakyrkans teologiska grund står det att kyrkan bland annat ska ”ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse” (Equmeniakrykan, u.å.j). Klimatfastan genomfördes 2019 under den kristna fasteperioden som pågår under 40 dagar fram till påsk. Under Klimatfastan skulle den nationellt anställda personalen inte resa med fossildrivna fordon och fick inte reseersättning för resor som genomfördes på detta sätt (Respondent B). Utöver detta fanns det också en uppmaning att förändra sina kostvanor under perioden och äta mer vegetarisk mat med ett fokus på säsongsbaserad, ekologisk och närproducerad kost. Konsumtion var också ett område som omfattades av Klimatfastan (Respondent A; B). För enskilda församlingar var deltagandet i Klimatfastan frivilligt och informationen spreds på sociala medier, hemsidan och i utskick till församlingarna. Nivån på engagemanget skiftade i olika församlingar, från att helt ställa om sina aktiviteter för att passa in under Klimatfastan till att inte uppmärksamma det alls (Respondent A; B; Dokument A).
Respondent A och B framhåller att klimat- och miljö har uppmärksammats i Equmeniakyrkan på ett särskilt sätt från nationell nivå under 2019 och 2020. Klimatfastan 2019 ser Respondent A och B som en startkampanj som genomfördes för att lyfta samtalet kring frågorna inom samfundet. Kyrkokonferensen 2019 som hölls i Jönköping i slutet av maj hade ett tydligt hållbarhetstema med flera seminarier om klimat och hållbarhet, digitala handlingar och ekologisk, lokalproducerad mat, som till stor del var vegetarisk (Ottestig, 2019). Kyrkokonferensen 2019 knöt an till Equmeniakyrkans temaår “Till jordens yttersta gräns” som utgick från Apostlagärningarna, en av böckerna i Nya testamentet, och fokuserade på klimat, internationell mission och bibelläsning. Grön Kyrka lanserades också under konferensen, vilket är ett nätverk av kyrkor som vill jobba för klimat- och miljöfrågor (Grön Kyrka, u.å.). Till fastan 2020 valde Equmeniakyrkan nationellt att bredda sin fastesatsning och ha klimat som en av tre inriktningar av fastan. Scouterna, riksorganisationen för scouting i Sverige, valde 2020 att genomföra satsningen “40 dagar för klimatet” som var inspirerad av Klimatfastan (Mendelin, 2020).
Församlingen som undersökts i studien har 240 medlemmar och är en landsbygdsförsamling i södra Sverige i nära anslutning till en stad. Församlingen har enligt Respondent C haft ett ökande engagemang för klimat- och miljöfrågor under flera års tid och har, i likhet med Equmeniakyrkan nationellt, haft ett särskilt fokus på det under 2019–2020. Under denna period inkorporerades Klimatfastan i församlingens sedvanliga utformning av fasteperioden. Församlingen anordnade en
14
hållbarhetshelg tillsammans med andra kyrkor i närområdet och medlemmar deltog från församlingens sida i flera större klimatstrejker under hösten 2019. Det har nyligen bildats en arbetsgrupp för att klimat- och miljöperspektivet ska integreras i samtliga delar av kyrkans verksamhet och församlingen har tagit steget att gå med i nätverket Grön Kyrka.
5.2 Genomförandet av Klimatfastan 2019
I detta avsnitt presenteras svaren från studiens tre intervjuer utifrån den första forskningsfrågan. De olika avsnitten som presenteras är Mål (5.2.1), Strategier (5.2.2), Aktiviteter (5.2.3), Organisatoriska resurser (5.2.4.), Humankapital (5.2.5) och Nätverk (5.2.6).
5.2.1 Mål
Genom de tre intervjuerna framgår inget uttalat mål med Klimatfastan, däremot beskrivs flertalet indirekta mål där samtliga respondenter ger uttryck för vikten av att lyfta frågan om miljö och klimat utifrån den kristna tron och väcka ett samtal kring ämnet.
Respondent A, som var ansvarig för Klimatfastan 2019, beskriver att syftet med Klimatfastan var att tydligt lyfta in klimatfrågan i kyrkans budskap och att den nationella personalen under en period skulle få möjlighet att reflektera över sina rutiner genom att få avstå något, som exempelvis att resa med fossila bränslen. Han beskriver vidare vikten av att få igång ett kontinuerligt stöd och uppmuntran till församlingarna kring de här frågorna, inte bara under fasteperioden. Respondent B som arbetar som kommunikatör i Equmeniakyrkan, utvecklar att det Equmeniakyrkan som nationell kyrka kan göra är att ”inspirera människor att vara en förebild” och visa på ett sätt att leva som kristna i en tid av klimatförändringar.
Respondent C, en av pastorerna i den lokala församlingen, uttrycker en önskan att engagera så många som möjligt i frågorna om miljö och klimat både i och utanför kyrkan och att erbjuda en gemenskap där folk inte behöver känna att de står ensamma i kampen mot klimatförändringarna. Ett stort mål och en längtan, menar han, är att skapa en rörelse som förändrar världen och mer konkret poängterar han möjligheten att förändra folks sätt att leva. Samtidigt som han vidhåller att det kan vara svårt att mäta resultatet av en satsning som Klimatfastan, poängterar han att resultatet inte är det viktiga:
Vad blir det av detta? Ja men [säg att] det hände inget med vår klimatfasta, ja men det spelar egentligen ingen roll för vårt uppdrag är att leva sanna och ett rättfärdigt liv. Det ska vi göra [...] vårt fokus måste vara [att] tillsammans med Kristus förvandla liv och världen. (Respondent C) 5.2.2 Strategier
De olika respondenterna skiljer sig något i beskrivningen av vad de anser vara Klimatfastans strategi. Gemensamt för dem är vikten av att arbeta med klimatfrågan utifrån en kristen grund med tydlig förankring i Bibeln samt betydelsen av att tänka och arbeta långsiktigt med frågor som rör miljö och klimat. Valet av fokusområdena resande, mat och konsumtion är också gemensamt för den nationella organisationen och den lokala församlingen, däremot har fokusområdena kommunicerats på olika sätt.
15
Fokusområdena resande, mat och konsumtion var medvetet valda för att knyta an till fastans tradition av att göra livsstilsförändringar angående mat och konsumtion och att adressera vad Respondent A kallar för organisationens ”akilleshäl” när det kommer till klimatpåverkan, vilket han menar är resandet. Då en stor del av personalstyrkan gör församlingsbesök i sin tjänst, i Sverige och internationellt, var ambitionen att få den nationellt anställda personalen att avstå från resande under en period för att som organisation uppmärksamma klimatfrågan. Gruppen som arbetade med Klimatfastan bestämde därför att den nationella personalen inte skulle resa med fossila bränslen under Klimatfastan. Detta konkretiserades genom att Equmeniakyrkan inte betalade ut några reseersättningar för resor med fossila bränslen under perioden för Klimatfastan (Respondent B). Därefter valdes de andra två fokusområdena mat och konsumtion, efter diskussioner om hur fastan kunde breddas. Detta innebar att personalen uppmanades att dra ner på sin konsumtion och att maten under samlingar skulle vara vegetarisk och fairtrade-certifierad (Respondent A).
Från nationell nivå återkommer respondent A vid flertalet tillfällen till vikten av att Equmeniakyrkan bedriver sitt arbete utifrån ett ”teologiskt tänk” och att det är tydligt i alla dokument och planer. Han beskriver vikten av att ”lyfta fram frågorna men att göra det på ett väldigt tydligt kristet sätt”. Respondent B beskriver att kampanjens strategi var att göra Klimatfastan till en symbolisk och tidsbegränsad handling för att uppmärksamma klimatförändringarna och det kristna svaret på dem. Att det finns en tvåtusenårig tradition av att avsäga sig lyx och ”överdriven konsumtion” under fastan ger enligt honom en substans som satsningen ”skulle ha fallit platt utan”. Att använda det kristna språket ses som viktigt för att som kyrka motivera till olika typer av klimatengagemang. Vidare poängterar respondenten vikten av att inte ”komma ovanifrån” och tala om för de lokala församlingarna vad de ska göra, utan istället uppmuntra dem, ge konkreta verktyg och skapa utrymme för den symboliska handling som Klimatfastan anses vara. Han säger: ”sen har vi sett rent kommunikativt att när vi ger människor verktyg, så är de ganska bra på att själva ta det vidare och göra nånting produktivt av det” (Respondent B). Respondent A är inne på samma linje och förklarar att när församlingarna visar ett så stort intresse för att vilja engagera sig så är det viktigt att det finns material och stöd till dem. Han menar att församlingarna blir en ”motor i att dra samfundet vidare och ställa krav på samfundet”.
Respondent C berättar att den lokala församlingen under ett antal år arbetat med påskfastan och förklarar att det fanns ett värde i att hålla fast vid vissa mönster och aktiviteter som redan var etablerade. Under 2019 och 2020 inkorporerade församlingen klimataspekten i den etablerade strukturen. Respondenten betonar vikten av att hjälpa och uppmuntra människor att i alla fall ta små steg i att förändra sitt liv och sätt att tänka. En del av mönstret för fastan var att för sig själv avlägga ett löfte om vad man ville avstå från och vad man skulle vilja lägga mer tid på istället.
Löftet är viktigt har jag upptäckt, att det är mycket lättare att hålla saker när man har förbundit sig till några andra människor. Därför har vi på nåt sätt, utan att man har offentliggjort sitt löfte så har man fått skriva det och i det på nåt sätt [uttrycka], ”ja, vi är många som har lovat”. Det finns kraft i det tänker jag. (Respondent C)
Respondent C berättar att de använt sig av sina vanliga kommunikationsvägar för att informera om Klimatfastan, såsom mail, sociala medier och information på gudstjänster. Han förtydligar även
16
vikten av att gå ut i församlingens olika verksamheter och prata om klimatarbetet. Det räcker inte med att bara skicka ut information. Det personliga mötet behöver vara centralt menar han. Konsumtion, kost och resande har också varit viktiga delar för församlingen men har kommunicerats utifrån modellen av ”Fyra ben”: bilen, bostaden, biffen och börsen. Detta, beskriver Respondent C, är indelningen som använts tidigare i budskapet om miljö i församlingen.
5.2.3 Aktiviteter
I detta avsnitt benämns aktiviteter som sådant som gjorts med syfte att bidra till Klimatfastans genomförande och måluppfyllelse. På nationell nivå låg fokus på att ta fram material som de lokala församlingarna kunde använda samt samtal och diskussioner kring miljö- och klimatfrågor, både med den nationella personalen och med lokala församlingar. Material som producerades för Klimatfastan var exempelvis hemsidan ”klimatfasta.nu”, andakts- och reflektionsmaterial, underlag för en klimatmässa och grafiskt material för marknadsföring (Respondent B). Respondent A berättar även att en manual togs fram för hur personalen på den nationella organisationen kunde hantera hinder som uppstod i sina arbeten på grund av Klimatfastan. Församlingsbesök gjordes av bland annat Respondent A under perioden, då Klimatfastan adresserades genom seminarium och temagudstjänst. Det personliga mötet med församlingsmedlemmar anser Respondent A vara viktig för Klimatfastans genomförande, särskilt i förhållande till de motsättningar som kampanjen väckte (se avsnitt 5.5.1). Respondent A menar att flerparten av Klimatfastans aktiviteter skedde i de lokala församlingarna.
I den lokala församlingen har flera typer av aktiviteter genomförts under fasteperioden. Fastan inleddes med en samling på askonsdagen, då det gavs ett föredrag och den som ville kunde avge ett fastelöfte då man lovar sig själv att avstå från någonting och lägga till något annat, exempelvis bön. Detta kunde medlemmar göra genom att skriva ner sitt fastelöfte i ett häfte för att konkretisera det. De som ville kunde ansluta sitt mobilnummer för att varje vecka få en bibeltext, en bön och ett förslag på en fasteutmaning som var kopplat till klimatet. Detta gjordes för att det skulle vara enkelt att delta genom konkreta förslag och påminnelser. Utöver detta fanns det även möjlighet att fläta ett fastearmband som fungerade som en påminnelse och ett tecken på gemenskap under fastetiden. Vad gäller fastelöftet beskriver Respondent C att det även innefattade att ”så gott det går delta i våra onsdagskvällar och att be så gott det går de tre enkla tidebönerna som finns i det här fastehäftet”. Under onsdagskvällarna under fastetiden samlades en grupp i kyrkan för att fira nattvard tillsammans, be samt lyssna på ett föredrag med bibelundervisning där klimatfrågan fanns med. Deltagarna fick tips på praktiska saker de kunde göra i samband med Klimatfastan och fick möjlighet att samtala med varandra om svårigheter och glädjeämnen. Under gudstjänsterna togs klimat och miljö upp i predikningar och församlingen fick en så kallad andlig övning, eller utmaning inför kommande vecka. Detta kunde vara att be för klimatet, hålla hastigheten vid bilkörning eller tänka över sin konsumtion. Vidare uppmanades församlingsmedlemmar att inte åka bil till kyrkan om de bodde närmare än en halvtimmes gång från kyrkan och att äta mer vegetariskt och närproducerat. Respondent C nämner också ett bibelstudium för unga som kallades ”Dra sitt strå till stacken” och frågorna togs även upp i scoutverksamheten samt i konfirmationsundervisningen.
17 5.2.4 Organisatoriska resurser
Equmeniakyrkans organisatoriska struktur, med en nationell personalstab, geografiska regioner och de individuella församlingarna, har varit en förutsättning för hur arbetet med Klimatfastan har genomförts. Respondent A återkommer ofta till hur viktiga styrdokument, policys och beslut från kyrkokonferenser var i arbetet med att internt motivera kyrkans ledning och medarbetare att kyrkan ska engagera sig i frågor om miljö och klimat. I den teologiska grunden för Equmeniakyrkan finns formuleringen att man har ett ansvar att ”förvalta skapelsen”. Detta menar Respondent A ger legitimitet för samfundets arbete med miljö- och klimatfrågor. Det poängteras av samtliga respondenters intervjuer att frågorna har historisk bakgrund i samfundet och Respondent B framhåller att det inte är ”någonting nytt och trendigt i kyrkan”. Detta skapar tillsammans en form av organisatorisk legitimitet, vilket förstärks av ett starkt stöd från kyrkoledningen och lokala församlingar som under flera år har skrivit motioner om klimat- och miljöfrågor till kyrkokonferensen.
En motion till en konferens i våra sammanhang innebär ju ändå att 100-tals församlingar kommer att ta upp det på sina församlingsmöten och förbereda sig inför konferensen och då nämns den här frågan och folk får in i sitt medvetande att det här är med i vår kyrkas arbete. (Respondent A)
Kyrkokonferensen 2019 nämns av Respondent A som en viktig mötesplats för att utvärdera Klimatfastan genom exempelvis storseminariet “Klimatfastan - och sen då?”, fånga upp ett intresse, belysa klimat- och miljöarbetet genom konferensens tema “Till Jordens Yttersta Gräns” samt för lanseringen av Grön Kyrka. Vinterkonferensen, en medarbetarkonferens för Equmeniakyrkans anställda, var också en betydelsefull plattform för att informera om Klimatfastan innan satsningen lanserades enligt Respondent B. Andra plattformar för att kommunicera och sprida kampanjen var sociala medier och hemsidor samt den kristna tidningen Sändaren med starka kopplingar till Equmeniakyrkan.
Respondent C lyfter fram kyrkobyggnadens roll för arbetet med Klimatfastan, då det är en samlingsplats dit medlemmar kommer regelbundet till olika samlingar som gudstjänst, barn- och ungdomsaktiviteter och en förskola som drivs i kyrkans lokaler. Kyrkan som lokal förknippas, enligt Respondent C, med gemenskap vilket förstärker känslan av att man deltar i Klimatfastan tillsammans. Söndagsgudstjänstens regelbundenhet fungerar också som en påminnelse och förstärkande av den gemenskapskänsla som Respondent C trycker på samt ett tillfälle att nå ut med budskapet.
5.2.5 Humankapital
Vid förberedelserna inför och under genomförandet av Klimatfastan lyfts det personliga engagemanget hos personal och medlemmar fram som viktiga resurser och en nyckelfaktor för genomförandet. Respondent A, som själv besitter lång erfarenhet av arbete med frågor som rör miljö och klimat, beskriver hur engagemanget och stödet från kommunikationsavdelningen varit oerhört viktigt för att kunna genomföra satsningen. ”Det fanns en vilja från kommunikationsavdelningen [som är] jätteviktig om man ska få något gjort i ett sammanhang. Och den där viljan där ville jag gärna haka på.” (Respondent A). Respondent B som är en av Equmeniakyrkans kommunikatörer beskriver hur kollegorna arbetade fram material och en egen hemsida för Klimatfastan som innehöll information och praktiska tips på hur man som församling
18
kunde delta. Respondent A lyfter även att 17 personer från olika håll hjälpt till att skriva texter och material som användes i kampanjen. Han berättar att de fick välja mellan ett antal bibelord och sedan skriva en text med anknytning till Klimatfastan.
Respondent A hade formellt en deltidstjänst på 20% för att arbeta med projektet men då han upptäckte att intresset från församlingarna växte valde han att engagera sig ideellt, vilket resulterade i att han jobbade närmare heltid under ett halvår inför och under Klimatfastan. Detta kan ses som ett exempel på när det personliga engagemanget var avgörande för Klimatfastans genomförande. Vidare beskriver han hur engagemanget i församlingarna ofta beror på det personliga intresset hos enskilda medlemmar: ”Det hänger väldigt mycket [på] om det finns några som driver det och om pastor och liknande är med på det här.” I linje med detta framgår det under intervjun med Respondent C, att han varit en nyckelperson i initieringen och genomförandet av Klimatfastan 2019 i sin församling. Han lägger stort värde även vid de små handlingarna som visar på en vilja att leva mer hållbart och värna om klimatet och inkluderar ofta ett klimatperspektiv i predikningar och annan undervisning. Han berättar att när Klimatfastan initierades från nationell nivå kändes det helt naturligt och självklart att de som församling skulle vara en del av satsningen.
5.2.6 Nätverk
Resurser i form av nätverk har en naturlig del i Klimatfastan. Dels är samfundet som nätverk en viktig resurs i sig själv, då man genom sina ca 660 församlingar och sin verksamhet har många människor knutna till organisationen. Nätverket har använts för att sprida och samla in material. Ett exempel som Respondent A lyfter är att man under fastan spred material som församlingar själva tog fram, inklusive en kalender med tips på aktiviteter för enskilda medlemmar att göra varje dag under fastan. De använde också Facebook-gruppen ”Equmeniakyrkan klimat/hållbarhet” för att diskutera frågor som kom upp i anslutning till Klimatfastan och senare för att ta del av församlingars arbete med fastan (Respondent B).
Equmeniakyrkans samarbeten med andra organisationer som Sveriges Kristna Råd, där man sitter med i en arbetsgrupp för klimat och hållbarhet, har varit viktiga för samtal och inspiration (Respondent A). Satsningen med Klimatfastan har gjorts till viss del tillsammans med ungdomsförbundet Equmenia som har kopplingar till Scoutförbundet genom sina ”Equmeniascouter”. Kyrkan är en av huvudmännen för Diakonia, där Respondent B drar jämförelser med påverkansarbetet som Equmeniakyrkan gör inom kyrkan med påverkansarbetet som Diakonia gör och säger att man jobbar ”väldigt tätt med i sådana här frågor”.
Respondent C beskriver hur den lokala församlingen utnyttjat sina kontakter och samarbeten när det kommer till arbetet under Klimatfastan och det övriga arbetet med frågor som rör miljö och klimat. Under Klimatfastan 2019 samarbetade tre församlingar i området med Klimatfastan som en gemensam satsning. Detta samarbete utökades inför klimathelgen som hölls under hösten 2019 som sex församlingar arrangerade tillsammans och marknadsförde det till alla hushåll i hela närområdet.
