Balansera elevers
behov
En kvalitativ studie om fritidslärares förhållningssätt till elevers
olika behov inom fritidshemmets undervisning.
KURS: Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
FÖRFATTARE: Annie Johansson, Charlotte Davidsson
HANDLEDARE: Carin Falkner
EXAMINATOR: Karin Bertills
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11
JÖNKÖPING
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare, 15 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
VT2020
SAMMANFATTNING
Annie Johansson, Charlotte Davidsson
Balansera elevers behov
En kvalitativ studie om fritidslärares förhållningssätt till elevers olika behov inom fritidshemmets undervisning.
Coordinating between the needs of students
A qualitative study about after-school teachers’ approach towards students’ different needs in the after-school teaching.
Antal sidor: 28
Syftet med studien är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Frågeställningar som ställs i studien är: Hur resonerar fritidslärare om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning? Hur planerar fritidslärare sin undervisning i förhållande till elevers olika individuella behov?
I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom en semistrukturerad gruppintervju med fyra fritidslärare. Respondenterna i intervjun arbetar på samma skola men på två olika fritids spår. Innehållsanalys har använts för att analysera empirin.
Resultatet visar att fritidslärare är medvetna och respekterar elevers individuella behov i fritidshemmets undervisning, men har svårt att bemöta vissa behov i de stora elevgrupperna. De behov som lärarna tar upp i resultatet är tillbakadragna, mer introverta behov där eleverna behöver struktur, trygghet och lugn. De upplever att det är svårt att få tid till att tillgodose dessa behov i de stora elevgrupperna. Andra behov som diskuterades i studien var utifrån sociala behov och kön där det kunde uppstå grupperingar och exkludering vid olika platser samt aktiviteter på fritidshemmet. De planerar undervisningen till att göra aktiviteter för grupper med mindre antal elever för att lättare kunna möta behoven och blanda gruppen för att skapa nya relationer.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING
12. BAKGRUND
22.1 Elevers behov i styrdokumenten 2 2.2 Begreppen extrovert och introvert 2 2.3 Elevers behov 3 2.3.1 Introverta och extroverta behov 3 2.3.2 Sociala behov 5 2.3.3 Behov utifrån kön 5 2.4 Fritidshemmets miljö och gruppstorlek 6 2.5 Styrda aktiviteter och valfri lek 6
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
84. METOD
9 4.1 Kvalitativ metod 9 4.2 Semistrukturerad gruppintervju 9 4.3 Urval 10 4.4 Genomförande 10 4.5 Analys 11 4.6 Tillförlitlighet 12 4.7 Forskningsetiska aspekter 135. RESULTAT
155.1 Elevers olika behov i fritidshemmets undervisning 15 5.2 Svårigheter att möta behov i stora elevgrupper 17 5.3 Planerandet av fritidshemmets undervisningsmiljö 18 5.4 Deltagandet i planerade aktiviteter 19 5.5 Resultatsammanfattning 21
6. DISKUSSION
22 6.1 Resultatdiskussion 22 6.2 Metoddiskussion 25 6.3 Vidare forskning 277. REFERENSLISTA
28Bilaga 1. Kontakt med respondenter Bilaga 2. Intervjufrågor
1
1. Inledning
I dagens samhälle upplever vi att det finns ett ideal av att man ska vara social, spontan och kunna arbeta tillsammans med andra. Dessa drag kan benämnas som extroverta och personer med extroverta drag trivs bra i sociala situationer och får energi av andra. Personer åt det introverta hållet är mer eftertänksamma och behöver en lugn och mer stillsam miljö (Eysenck och Barrett, 2013). Det finns de som hävdar att det extroverta idealet i dagens samhälle återspeglas i skolan där det har blivit en omedveten strävan efter en social och livlig miljö med mycket grupparbeten och ett fokus på samarbete (Hjelmström, 2018).
Efter att ha analyserat Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) upplever vi att den uttrycker ett extrovert ideal. I syftet är det bland annat beskrivet att undervisningen på fritidshemmet ska vara grupporienterat och att eleverna ska lära sig tillsammans. Eleverna ska även ges möjligheten att utveckla sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Dessutom uttrycks det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och uppfattningar i möte och samspel med andra. Eleverna ska även vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten (Skolverket, 2019).
Det är många debatter på skolor angående det ökade antalet elever vilket skapar stora elevgrupper med färre behöriga lärare (Skolinspektionen, 2018). Vuxenstyrda aktiviteter har hamnat mer i fokus för att kunna stimulera fler elevers lärande och intressen (Skolverket, 2014). Vi upplever att detta kan skapa en svårighet när det kommer till att bemöta elevers individuella behov då lärarna inte hinner med att tillgodose varje elevs behov i de stora grupperna. Vilka behov uppmärksammar då fritidslärare i sin undervisning? Studien fokuserar på introverta och extroverta behov, men vi vill även undersöka behov utifrån kön och sociala behov i gemenskapen. Det är skolpersonalens ansvar att anpassa sin undervisning efter elevers behov och intresse för bästa möjliga lärande och trivsel för eleven (Skolverket, 2019). Studien kommer att undersöka fritidslärares uppfattningar och erfarenheter om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Bland annat undersöks hur fritidslärare planerar sin undervisning när det kommer till olika behov hos eleverna och om dessa behov går att bemöta i dagens stora elevgrupper på fritidshemmet. Med den här studien vill vi bidra till en ökad förståelse kring elevers olika behov och hur de påverkas av ett ideal som inte alltid stämmer överens med deras behov.
2
2. Bakgrund
Bakgrundens kapitel inleds med att beskriva studiens centrala begrepp och går sedan vidare med en analys av Lgr11 utefter vilka behov och ideal som förekommer. Därefter går kapitlet igenom behov utifrån introverta/extroverta personligheter, sociala behov och kön för att avslutningsvis redogöra för den problematik som stora elevgrupper och vuxenstyrda aktiviteter kan ge upphov till.
2.1 Elevers behov i styrdokumenten
Fritidshemmets verksamhet följer kapitel ett, två och fyra i Lgr11. I alla tre kapitel framgår det att man i skolan och fritidshemmets verksamhet ska respektera varje människas egenart och motverka kränkning. I kapitel ett står det skrivet att varje elev ska kunna finna sin unika egenart och kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Något som återkommer är även att undervisningen ska anpassas till varje elevs enskilda behov, förutsättningar och att det finns olika vägar att nå målen. Trots det återkommer ofta formuleringar om att eleverna ska mötas, lära och utvecklas tillsammans med andra. Självständighet, ansvarstagande och delaktighet i samarbete är egenskaper som läroplanen vill att eleverna utvecklar. I fritidshemmets eget kapitel fyra fokuseras det mycket på att eleverna ska lära och utvecklas tillsammans med varandra i grupp. Eleverna ska utveckla förmågan att kunna uttrycka sig med olika uttrycksformer och att samtala om olika företeelser. Lek är något som det läggs stor vikt vid och det uttrycks att eleverna ska kunna delta i grupporienterad lek (Skolverket, 2019). Det mer grupporienterade lärandet, samtalen och delaktigheten är mer anpassat för en extrovert person.
Det framgår även i Lgr11 formuleringar om att man ska respektera varandras integritet och kunna leva sig in i någon annans situation. I kapitel fyra nämns det också att eleverna ska få tid till vila och rekreation (Skolverket, 2019). Inslag för mer introverta behov förekommer alltså i läroplanen, och det förespråkas att kunna förstå någon annans situation och att alla elevers behov ska respekteras, samtidigt som mycket i läroplanen är formulerat för mer sociala situationer som är mer utmanande för en del individers behov.
2.2 Begreppen extrovert och introvert
Begreppen extrovert och introvert används ofta för att beskriva två sidor av personligheter. Dessa begrepp är inte definitiva, utan mer en generell kategorisering för olika sidor av personlighetstyper. Enligt Eysenck och Barrett (2013) är de typiska dragen av extroverta att de
3
uppskattar praktiska skämt och har oftast svar på tal. De trivs i större sociala kretsar och gillar att delta i sociala aktiviteter. De får energi av andra människor och kan framstå som impulsiva, de gillar också att ta risker i deras eftersträvan av spänning. Den extroverta uppmuntrar förändring och trivs när det är liv och rörelse. De gillar inte att studera eller läsa för sig själva och har stort behov av att prata med folk. De vanligaste dragen enligt Eysenck och Barrett (2013) hos introverta är att de är tystlåtna och folkskygga. De uppskattar sin egen tid och trivs i lugnet av en stilla tillvaro mer än att delta i stora sociala sammanhang. Bland människor blir
introverta trötta då interaktion tar mycket energi från dem. Introverta är reserverade runt andra
människor men mer öppna till sina nära vänner. De observerar och kalkylerar sin omgivning och det kan överbelasta de olika sinnena hos den introverta personen med alla intryck och koder de tolkar.
Lewis (1993) beskriver både extroversion och introversion som attityder i förhållande till en funktion och att det som attityden förhåller sig till måste definieras. Han utgår ifrån Jungs fyra funktioner; uppfattning, intuition, tänkande och känsla. Lewis menar att om en funktion lutar mot en inre värld är just den funktionen introvert för en person. Personer kan luta mot en mer inre eller yttre värld och när en persons funktion lutar mot en mer inre värld, blir den funktionen introvert. En person är därmed inte enbart introvert eller extrovert, men deras funktioner kan vara introverta eller extroverta (Lewis, 1993). Det ger en mer nyanserad bild av personlighetstyperna då det ger en bild av variation i hur olika delar av ens personlighet kan luta åt olika håll.
2.3 Elevers behov
Elevers olika individuella behov hos elever i fritidshemmets undervisning är det centrala för denna studie. I denna studie kommer introverta och extroverta behov att vara i fokus, men även behov utifrån kön och social förmåga kommer att belysas i den här delen.
2.3.1 Introverta och extroverta behov
Ett mer introvert drag är tillbakadragenhet och att vara tystlåten, eller blyghet som det skulle kunna uppfattas som av andra. En studie i Norge undersökte hur lärare i obligatoriska skolan upplevde blyga elever i klassrummet (Mjelve, Nyborg, Edwards & Crozier, 2019). Tre teman återkom i hur lärarna kategoriserade blyghet hos sina elever, det första var att eleverna var ofta tillbakadragna och inåtvända. Det andra temat var att elever upplevdes ängsliga och rädda för att göra misstag och det sista temat var att eleverna ofta hade dålig självkänsla. Tillbakadragna
4
och inåtvända elever beskrevs som osynliga av lärarna vilket kunde bli ett problem om lärarna inte var medvetna om att eleverna var där, alltså fanns ett behov att uppmärksamma de tillbakadragna eleverna. Tystnad skapade också ett behov av att ha eleverna i åtanke då de inte frågar efter hjälp, de kunde upplevas som ointresserade om lärarna inte mötte behovet av att uppmärksamma och fråga eleverna ifall de behövde hjälp. Ängslighet och en rädsla för att göra fel skapade ett behov av perfektionism och att ha kontroll hos eleverna. För att möta det behovet fokuseras det på att skapa miljöer med mindre stress för eleverna. Ängsliga elever hade även ett behov av struktur och stabilitet, de behövde en översikt och planering för dagen för att minska stress. Elevernas dåliga självkänsla orsakade att eleverna var själva på rasterna och i behov av hjälp att komma in i gemenskapen. Lärarna bemötte det behovet med att ge eleverna roller i lekar exempelvis att de kunde ge elever ledarroller där de fick ta ansvar för att leken gick bra till.
I tidigare forskning om relationsarbete i fritidshemmets verksamhet framkommer det att fritidspedagoger uttrycker en viss oro över elever som väljer att leka två och två då detta kan leda till sårbara situationer för eleverna men även gemenskapen. Pedagogerna upplevde att tvåsamheten kunde skapa allianser och då exkludera andra elever. De uttryckte även att elever som väljer att leka två och två kan bli för beroende av varandra och kan då skapa en sårbarhet när en av dem är borta (Dahl, 2014). Det finns olika uppfattningar bland fritidspedagoger om varför vissa elever väljer att vara ensamma. En del menar att elever kan vara nöjda med att vara ensamma för att få tid till reflektion och att elever som väljer ensamhet inte verkar känna sig utanför och sakna gemenskap. En annan tolkning är att elever inte uppfattar att de avviker från normen i sin ensamhet och därför inte upplever det som ett problem. Andra menar att framförallt yngre elever inte väljer ensamhet utan att det istället handlar om att välja att vara ifred en kort stund. Det antyds att det finns en norm om elevers relationsarbete och god barndom, där egenskaper som initiativ, engagemang och självförtroende värderas positivt. Däremot så uttrycks inte ensamhet som något helt negativt ifall det är självvalt. Eftertänksamhet är en egenskap som fritidspedagogerna lyfter som mer positivt bland de ensamma eleverna.
2.3.2 Sociala behov
Barn och ungdomar har ett behov av att vara omtyckta, respekterade och accepterade. Social status är något som har blivit viktigare i dagens samhälle, barn och ungdomar idag börjar att jämföra sig med sina jämnåriga redan i tidig ålder. Det är en stor press på att vara som andra i ens omgivning, men även att visa upp ett framgångsrikt liv. Vuxnas närvaro och bekräftelse av
5
barnets behov, att bli sedd och hörd, har stor betydelse för barns psykiska välbefinnande. Det är dessutom viktigt att utmana barn i lagom utsträckning när det kommer till påfrestningar för att utveckla barns självförtroende. Barn som får upplevelsen att de inte klarar av påfrestningar får däremot en negativ framtidstro (Bris, 2018).
2.3.3 Behov utifrån kön
En studie i Sydafrika om hur elever skapar könsgränser på skolgården beskriver hur de delar upp skolgården och aktiviteterna efter kön. Pojkarna spelade fotboll och flickorna hoppade hopprep, de som avvek från normen hånades av andra elever och sågs som annorlunda. Detta skapade en atmosfär där eleverna inte riktigt vågade att leka de aktiviteterna eller vistas på den delen av skolgården som ansågs vara för det motsatta könet trots att de egentligen trivdes bättre där. Det framgick att det verkade mer acceptabelt för flickorna att delta i “pojkaktiviteterna” än att pojkarna deltog i “flickaktiviteterna”. Författaren såg ett behov av att erbjuda eleverna kunskap som utmanar och motverkar diskriminationen som eleverna byggde upp på skolgården utifrån kön (Mayeza, 2017). En annan studie om pojkar som är mer intresserade av typiskt kvinnligt associerade aktiviteter än av typiska manliga stereotyper, framförallt sport kom fram till att familjesituationen skapade skillnader i hur mycket pojkarna som avvek från det som associerades som manligt påverkades. I vissa familjer uppmuntrades det mer och var mer accepterat att avvika, medan i andra familjer sågs pojkarna som annorlunda även i hemmet (Mennesson, Bertrand & Court, 2019). I båda studierna framgår det att speciellt pojkar inte accepteras i lekar och aktiviteter som är mer kvinnligt associerade av omgivningen, därför framstår ett behov av att motverka könsdiskriminerande tankar och territorier, speciellt i de aktiviteter som pojkarna avviker från.
2.4 Fritidshemmets miljö och gruppstorlek
Miljön och gruppstorleken i fritidshemmet är andra faktorer som kan påverka elevers individuella behov. Fritidspedagoger uttrycker en vilja att låta elever själva välja hur de vill spendera sin fritid men lokalerna och utrymmena som delas med skolan gör detta svårare för fritidshemsverksamheten (Dahl, 2014). Elevernas lek begränsas av detta och därmed friheten att välja hur de vill leka med varandra. Fritidspedagoger är lyhörda för elevernas önskemål och försöker konstruera miljöer för mindre grupper, vilket ger möjlighet för eleverna att leka ostörda. Att skapa miljöer för mindre grupper blir ett sätt att möta elevernas behov och det finns en förståelse om vad som är viktigt för eleverna. Det finns dock en problematik med att balansera både individens och gemenskapens behov när det kommer till miljöerna på ett
6
fritidshem. Även Falkner och Ludvigsson (2019) tar upp gruppstorlekens påverkan när de skriver om lärare i fritidshems identitet. De skriver då om hur lärare i fritidshem hanterar de stora elevgrupperna som förekommer i verksamheten. För att skapa trygghet i gruppen delar lärarna på fritidshemmet in eleverna i mindre grupper. De organiserar även obligatoriska aktiviteter. Lärarna bestämmer dessutom ibland vad eleverna ska leka och med vilka, med motiveringen att eleverna då lär känna fler i gruppen och för att sysselsätta eleverna.
2.5 Styrda aktiviteter och valfri lek
I detta stycke jämförs styrda aktiviteter med valfri lek och hur lärare motiverar användandet av styrda aktiviteter när det kan finnas behov hos eleverna att vara mer ensamma.
I en studie av Hjalmarsson (2013) intervjuades en grupp fritidslärare om dilemmat mellan styrda aktiviteter och elevernas inflytande i val av sin egen fritid. Lärarna i intervjun uttrycker att de organiserar aktiviteter som ska locka eleverna till att delta, samtidigt som de vill respektera elevernas val att få vara ensamma. De försökte även att erbjuda ett “smörgåsbord” av olika aktiviteter för eleverna att välja det som tilltalade dem mest. Aktiviteter organiserades och erbjöds till eleverna på ett sätt så att de stora elevgrupperna kunde hanteras och som ett sätt att ge eleverna valmöjlighet. När man inte erbjöd eleverna någon planerad aktivitet upplevdes det som barnpassning och om eleverna inte var sysselsatta upplevdes det också ge en negativ syn på verksamhetens status. Lärarna tog upp att många elever redan deltar i vuxenstyrda aktiviteter på sin fritid. Fritidshemmet behöver därför användas som en frizon där eleverna kommer ifrån pressen att prestera och delta i styrda aktiviteter.
Fria aktiviteter ger elever mer valmöjlighet över sin egen tid, men friheten kan även bli problematisk då elever kan uteslutas från gemenskapen. Valfriheten i verksamheten kan till och med förstärka uteslutning då fritidshemmets mer fria verksamhet kan bidra till vissa sociala exkluderingshandlingar. En av de exkluderande handlingarna är osynliggörande. En situation som kan bli värre av att de även blir osynliggjorda av lärarna som förbiser att de är ensamma. Lärarna är inte lika närvarande i den mer fria leken vilket skapar risk för att situationer för uteslutning bland eleverna uppstår (Lago & Elvstrand, 2019).
Detta kapitel har gått igenom olika behov som kan finnas i fritidshem, bland annat personlighet (introvert/extrovert), social förmåga och kön. Något som sågs som problematiskt för att möta olika behov var gruppstorlek och miljö. Vidare är planeringen av fritidsverksamheten viktig för
7
att möta den problematiken. Styrda aktiviteter med stora elevgrupper kan gå emot elevers valfrihet över sin fritid och sina behov. Denna studie kommer därför att rikta in sig på att undersöka vad lärare uppmärksammar när det kommer till elevers individuella behov i fritidshemmets undervisning och hur de planerar sin undervisning utefter de individuella behoven i sitt fritidshem.
8
3. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning.
1. Vad uppmärksammar fritidslärare om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning?
2. Hur planerar fritidslärare sin undervisning i förhållande till elevers olika individuella behov?
9
4. Metod
Kapitlet inleds med att redogöra hur vår kvalitativa studie genomfördes. Därefter redovisas urvalet och genomförandet av gruppintervjun för att senare analysera empirin. Kapitlet avrundas med studiens tillförlitlighet och de forskningsetiska aspekterna.
4.1 Kvalitativ metod
Efter diskussion om vilken metod som varar lämplig att använda för studien bestämdes att semistrukturerad gruppintervju med öppna frågor var mest relevant för att få så rikliga svar som möjligt. Larsson (2011) skriver att kvalitativa metoder försöker beskriva ett fenomen eller sammanhang. Arbeten som genomförs med kvalitativ metod ger möjligheter till stor variation av data för vidare analys. Datamaterialet kan bland annat bestå av observationer, intervjuer, brev och bilder.
4.2 Semistrukturerad gruppintervju
En relevant kvalitativ metod för studien är gruppintervju eftersom studien undersöker hur lärare upplever och reflekterar över elevers behov i relation till fritidshemmets undervisning. Gruppintervju är en metod som öppnar upp för diskussion och berättande kring arbetet. Det ger möjlighet till den intervjuade (respondenten) att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter av ämnet. Genom en gruppintervju kan man få reda på hur respondenten förhåller sig till samhällsfenomen berättar Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015). Gruppintervju är en metod som ger möjlighet till att höra fritidslärarnas tankar och reflektioner. Semistrukturerad intervju med öppna frågor används för att få mer diskussion utan att påverka och styra svaren. En semistrukturerad gruppintervju utmärker sig i att processen är mer flexibel och att tonvikten ligger på hur intervjupersonen uppfattar och tolkar skeenden. En semistrukturerade gruppintervju håller sig till specifika teman med hjälp av en guide. Intervjupersonen har däremot en stor frihet till att svara på dessa teman. Gruppintervju innebär att respondenter diskuterar många olika frågeställningar som endast delvis behöver relatera till varandra.
Fokusgrupper är ett liknande koncept men skillnaden är att respondenterna diskuterar specifika
10
4.3 Urval
Ett bekvämlighetsurval gjordes vid en första kontakt och mejl skickades (Bilaga 1) till behöriga fritidslärare på en skola där en av oss har varit förut. Här kom snöbollsurvalet väl till användning för att få kontakt med ytterligare respondenter för gruppintervjun. Snöbollsurval eller kedjeurval handlar om att i sökandet av respondenter tar intervjuaren kontakt med ett antal människor som hen kan tänka sig intervjua men att hen därefter ber dem fråga runt om fler är intresserade att delta i gruppintervjun (Bryman, 2018). De sju fritidslärare vi skickade mejl till var från fyra olika fritidsspår på en mellanstor skola. Varje fritidsspår har minst tre fritidslärare och meddelandet gick ut till varje fritidsspår för att öka chansen till så många respondenter som möjligt. Av de sju fritidslärare blev det fyra respondenter som tackade ja till att delta i gruppintervjun. Respondenterna avidentifierades med de fingerade namnen Amanda 51 år, Camilla 35 år, Lisa 62 år och Sarah 42 år. Amanda och Camilla jobbar i samma fritidsspår med förskoleklass, årskurs ett och två. Lisa och Sarah jobbar också med förskoleklass, årskurs ett och två men i ett annat fritidsspår på samma skola.
4.4 Genomförande
På grund av Covid-19 har vissa delar i studien fått anpassats för att kunna utföra momenten i undersökningen. Vi kontaktade sju fritidslärare via mejl på en mellanstor skola som arbetade på fyra olika fritidsspår. I mejlet gav vi information om vår studie och vi erbjöd respondenterna att bestämma när intervjun skulle äga rum. Inför intervjun skrev vi en intervjuguide (Bilaga 2) med öppna frågor som underlag som stöd i genomförandet av gruppintervjun. Vi gjorde ett missivbrev (Bilaga 3) med samtyckesblankett inför gruppintervjun där vi även informerade om att de kommer att avidentifieras och all information kommer att förvaras på ett säkert sätt. I intervjusamtalet var en av oss på plats för samtyckesblanketternas namnanteckning som tog cirka 5 minuter och genomförandet av gruppintervjun varade i 41 minuter med fyra respondenter. Materialet vid gruppintervjun var bland annat frågorna, privat mobil med ljudinspelningsapp. Gruppintervjun skedde med en av oss på plats i ett av fritidsrummen som respondenterna hade bokat. En av oss följde gruppintervjuns process genom videosamtal och förde anteckningar medan den som var på plats ledde intervjun. Samtalet spelades in som ljudfil på plats med hjälp av mobiltelefon. En extra åtgärd vi tog var att spela in samtalet även på datorn i videoformat. Detta för att säkerställa att vi fick med all information och även att man kunde se vem som sa vad. I slutet av intervjun fanns då två ljudfiler och en video redo att transkriberas.
11
4.5 Analys
Intervjuer ger ofta mycket empiri att transkribera för att sedan analysera. Det kan uppstå problem som Rennstam och Wästerfors (2015) kallar kaosproblemet, representationsproblemet och auktoritetsproblemet. Kaosproblemet beskriver de som en
oordning i den enorma mängd material man får i en kvalitativ studie. Representationsproblemet är omöjligheten att visa allt i materialet i sin studie, att forskaren behöver beskära sitt material.
Auktoritetsproblemet går in på att jämföra sin empiri med tidigare forskning och hur ens studie
skiljer sig ifrån den. Deras lösningar på de problemen blir att sortera, reducera och argumentera.
Bryman (2018) förklarar att kodning är ett mycket viktigt steg vid en innehållsanalys och att det sker genom att använda sig av ett kodningsschema. Kodningsschema handlar om att förenkla kodningen av en innehållsanalys och skrivs oftast i punktform för att kartlägga innehållet som ska analyseras.
• Transkribering: När vi transkriberade intervjun använde vi olika färgmarkörer för att tydliggöra de svar som hörde till de olika respondenterna samt intervjuaren.
• Kategorisering: Efter att transkriberingen var klar kategoriserade vi de olika samtalsämnena som uppkom under intervjun. De olika kategorierna skrevs i separata dokument genom ett digitalt redigeringsprogram för att vi båda skulle få åtkomst till innehållet och underlätta kommunikationen i arbetsprocessen. Kategorierna vi handplockat till de olika dokumenten genomgick två olika kodningsscheman, ett för om innehållet var relevant för studiens frågeställningar och det andra om vilka teman som respondenterna faktiskt besvarade. Detta gjorde att det blev lättare att se mönster i datan som vi senare kunde analysera vidare.
• Analys: Genom att vi använde oss av innehållsanalys kunde vi lättare beskriva innehållet och minskade risken att missa viktiga detaljer som kunde vara avgörande för resultatet. Efter att kodningsschemat var klart blev det lättare att analysera respondenternas svar från intervjufrågorna och jämföra det med frågeställningarna i syftet samt se vad respondenterna i huvudsak tog upp. Det vi fick fram var fyra teman; Styrd aktivitet och
deltagande, Miljö, Behov och anpassningar, Gruppstorlek.
Dessa fyra teman använde vi oss av för att redovisa studiens resultat i nästa kapitel. De fyra temana formulerades om i resultatet till; Deltagandet i planerade aktiviteter,
12
Planerandet av fritidshemmets undervisningsmiljö, Elevers olika behov i fritidshemmets undervisning, Svårigheter att möta behov i stora elevgrupper.
4.6 Tillförlitlighet
En kvalitativ studie uppnår tillförlitlighet genom att följa de fyra delkriterierna Bryman (2018) lyfter fram; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Bryman (2018) beskriver att en forskares arbete får trovärdighet i sin studie beroende på den beskrivning forskaren har kommit fram till. Detta är avgörande för hur acceptabel studien är i andras ögon. Vi har följt de forskningsetiska aspekterna för att säkerställa att studien är gjord på ett trovärdigt sätt. De forskningsetiska aspekterna består av informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och detta kommer vi att förklara
ytterligare under nästa rubrik (Vetenskapsrådet, 2002). Nästa kriterium är överförbarhet och handlar om hur möjligt det är att överföra studiens kontext till vidare forskning i andra liknande studier. För att uppnå detta behövs så ”fyllig” eller ”tät” beskrivning av detaljerna inom studiens ämne som möjligt (Bryman, 2018). För att uppfylla kriteriet har vi skrivit tydligt hur vi har genomfört studien för att det ska kunna användas för vidare studier. Det tredje kriteriet
pålitlighet handlar om att kunna redogöra alla tagna steg i studiens olika ”faser” i
forskningsprocessen som gjort att det har lett till det existerande resultatet. Det är viktigt att inte utelämna något som riskerar att bli tolkningsbart åt läsaren för det kan påverka studiens trovärdighet. Pålitlighet innebär även en granskning av studien från kollegor vars syfte är att granska forskningsprocessen och kvaliteten på procedurerna samt hur de tillämpas (Bryman, 2018). I vår studie har vi kontinuerligt haft handledning av handledare men även kamrathandling av studenter för att uppnå den kollegiala granskningen Bryman (2018) talar om. Det fjärde och sista kriteriet handlar om möjligheten att styrka och konfirmera studien. Det handlar om att intervjuaren ska kunna styrka och konfirmera att hen har agerat i god tro i förståelse att samhällelig forskning inte kan uppnå en fullständig objektivitet. När slutsatsen av studiens undersökning är färdigställd ska det vara en självklarhet att intervjuaren inte har låtit personliga värderingar eller teoretiska inriktningar påverka studiens resultat (Bryman, 2018). För att bevara en så neutral grund som möjligt i arbetet har vi utformat intervjufrågor med öppna svar för inte påverka resultatet av studien. Dessutom har vi under studiens arbetsprocess kontinuerligt reflekterat över våra egna ståndpunkter för att undvika felaktiga bedömningar som kan färga arbetet.
13
4.7 Forskningsetiska aspekter
Forskning är både viktigt för samhället och individers utveckling, därför finns det forskningskrav som gör att kunskaper utvecklas och metoder förbättras. Forskningskravet innebär dessutom att samhället och dess medlemmar kan ställa krav på att forskning bedrivs med hög kvalité och relevanta frågor. Individsskyddskravet finns för att balansera forskningskravet. Det ser till att samhällets medborgare får ett skydd mot psykisk och fysisk skada, även mot kränkningar och insyn i deras privata livsförhållanden. Forskare måste väga forskningskravet och individsskyddskravet mot varandra inför sina vetenskapliga undersökningar för att följa forskningsetiska aspekter (Vetenskapsrådet, 2002). Individskyddskravet kan delas upp i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven kommer nu att förklaras och redovisas hur
dessa har beaktats i denna studie.
Informationskravet: innebär att forskaren ska informera deltagarna om villkor för deras
deltagande och deras uppgift i studien. Deltagarna ska informeras om att deras deltagande är frivilligt och när som helst kan avbrytas och de ska dessutom informeras om de inslag som kan påverka deras villighet till deltagande i studien (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie skickades först ett mejl ut till respondenter (Bilaga 1) där intresse för deltagande efterfrågades men även information om studiens innehåll och att deras identiteter hålls anonyma. Efter att ha fått svar av intresserade fick de återigen information via missivbrevet (Bilaga 3) om studiens syfte, deras anonymitet och att de kunde välja att avbryta sin medverkan när som helst.
Samtyckeskravet: forskaren ska få samtycke av deltagarna över deras deltagande. Ifall
deltagarna är under 15 år ska man inhämta samtycke från vårdnadshavare. Deltagarna bestämmer själva hur länge och på vilka villkor de deltar och kan välja att avbryta sitt deltagande utan några negativa följder för dem. I beslut om deltagande eller avbrytande får forskaren inte påverka deltagaren i sitt beslut (Vetenskapsrådet, 2002). Denna studie använde sig av missivbrev för att uppfylla detta krav där deltagarna informerades över deras rätt till att avbryta sitt deltagande och de fick underteckna med sin signatur att de samtyckte till att delta i studien. Alla deltagarna i studien var över 15 år och därför behövdes inga vårdnadshavare kontaktas för denna studie.
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om personer ska hanteras så att de inte kan bli identifierade
14
projektet ska underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande uppgifter som kan vara etiskt känsliga eller berör identifierbara personer (Vetenskapsrådet, 2002). Den här studien använder sig av fingerade namn på respondenterna och andra personer vars namn kom upp under intervjun med respondenterna. Även platser som nämns, till exempel namn på fritidshem, har fått fingerade namn för att avidentifiera deltagarna i studien.
Nyttjandekravet: Alla insamlade uppgifter för studien får endast användas i forskningsändamål.
Uppgifter som samlas in får inte återanvändas för icke-vetenskapligt bruk. Personuppgifter får heller inte användas till åtgärder som påverkar personen utan hens medgivande (Vetenskapsrådet, 2002). Alla uppgifter som samlats in till denna studie kan endast nås av de två författarna av studien. Efter avslutad studie kommer allt material att raderas för att inte kunna återbrukas för något annat syfte.
15
5. Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet från gruppintervjun. Det respondenterna diskuterade under intervjun har kartlagts i fyra underrubriker; diskussion kring elevers olika behov i
fritidshemmets undervisning, svårigheter att möta behov i stora elevgrupper, planerandet av fritidshemmets undervisningsmiljö och deltagandet i planerade aktiviteter.
5.1 Elevers olika behov i fritidshemmets undervisning
Elever med introvert personlighet behöver mindre grupper för att få det lugn de har behov av och struktur i verksamheten. Fritidslärarna diskuterar behov utifrån flera olika synvinklar. Camilla och Amanda pratar mycket om elever som inte är i behov av särskilda anpassningar men som ändå kan behöva tydligare instruktioner. De pratar dessutom om introverta elever som glider undan resten av gruppen, att de inte trivs i miljöer med så stora grupper som det är på fritidshem.
Camilla: Och sen är det ju ingenting med dem, men alla tycker ju inte om åh säga, hej här är jag. Äh, utan då liksom väljer du kanske lite den undanglidande.. Det är väl kanske deras sätt och hantera det här, åh va i en sån här grupp. De tycker inte om det. De försöker glida undan.
Lisa och Sarah pratar särskilt kring elever med särskilda behov och att det krävs mer förståelse för att de eleverna kan behöva vara i mindre grupper eller tydligare förberedelse och stöttning under dagen. Lisa uttrycker dessutom att hon upplever det som en ökning av elever med mer tillbakadragna drag. Elever med en mer iakttagande och försiktig personlighet. De vågar inte riktigt testa nya saker eller att de inte vågar göra vissa aktiviteter.
Lisa: Du vill stå och titta, man vågar inte göra, vågar inte sätta mig på cykeln eller jag vågar inte va med i den leken och bli dattad, att de ska jaga mig till exempel. Så just vid sådana tillfällen, det tycker jag har ökat mycket mycket mer. Åh jag vet inte varför, men jag tycker det.
Elever som faller mellan behov och individuella anpassningar beskrivs som att de befinner sig i en slags gråzon. De elever som de menar är i en gråzon har inte direkt särskilda behov som det behövs en resurs till, men kan bli oroliga i vissa situationer, eller att de är tystlåtna och åt det introverta hållet. De kan ha svårt för situationer som uppstår men har inte direkt ett behov av särskilda anpassningar och stöd. Eleverna kräver mer tid och stöd, men inte tillräckligt för att de ska få den anpassningen. Det rör sig både om mer försiktiga elever men också mer utåtriktade elever som de beskriver blir väldigt oroliga i vissa situationer. Relation till eleverna är något som fritidslärarna lägger vikt vid. Lisa menar att en bra relation med elever bygger på tillit och trygghet. Eleverna behöver känna sig trygga och att de kan lita på sina lärare för att
16
man ska kunna få ut det lärande som finns på fritidshemmet som bygger mycket på relationer och att lära tillsammans.
Lisa: Ah, relationerna är, asså det… jag säger återigen asså, relationer, relationer, relationer, det är det viktigaste som jag tycker vi har. Sen får lärande faktiskt komma lite i andra hand. Men har du inte trygga ungar som känner att de kan lita på dig, så når du dem inte liksom med, ah… samlingar och intellektuella saker vi ska hålla på asså för att… ah det är skitviktigt.
Anpassningar till elevers olika behov är något de diskuterar mycket. Lärarna talar även om många olika slags behov som kan finnas på ett fritidshem och om hur de bemöter de behoven. Det kan handla om tysta elever, så kallade introverta, eller elever som har svårt att komma igång och behöver något att välja mellan. Lärarna kommer här in på studiens andra frågeställning om planering för att möta behoven, vilket återkommer senare i kapitlet igen. Ett sätt som nämns för att både minska gruppstorleken men även för att möta behovet av vila är aktivitetsgrupper innan mellanmålet. Eleverna erbjuds några olika aktiviteter att välja mellan och ett alternativ är en lugn aktivitet, för att möta det behovet hos elever som behöver mer vila och lugn.
Lisa: Vi har ju gjort så, som jag sa förut, det här med våra aktivitetsgrupper. Från 13.10 fram till mellanmålet. Att där har vi också haft att de får välja på en lugn aktivitet. Så det har varit allt ifrån sagopromenader till äh, massage till avslappningsövningar
Sarah: Ah precis, när de lyssnar till musik och så
Lisa: Och de är ju precis som du säger, det är ju jättepopulärt. Mm, för där är det lugnt.
Ett annat behov som togs upp var sociala behov och svårigheter med att komma in i gemenskapen. Camilla och Amanda pratar om hur de har utgått ifrån elevernas aktuella behov för att blanda deras elevgrupp mer. På grund av att de upptäckte att några elever inte direkt ingick i någon grupp på fritidshemmet, dessutom blev vissa platser på fritidshemmet som territorier där endast vissa elever fick leka. Fritidshemmet hade en väldigt öppen miljö, vilket bidrog till att elever valde platser som blev “deras”. Det skapade en exkludering för andra elever att använda de platserna och vissa elever hamnade utanför grupperingarna. En annan effekt av att det blev som territorier på fritidshemmet var att det blev könsuppdelat, ett behov av att blanda gruppen mer mellan könen uppstod. Lärarna beskriver till exempel legohörnan som en killdominerad plats. De svarar därefter på studiens andra frågeställning med hur de planerade för att göra platserna mindre köndominerade. Anpassningarna de gjorde för att intressera flickorna mer för platsen var att flytta leksaker som de upplevde mötte deras behov till legohörnan, såsom gosedjur. De talar om hur de även har anpassat materialet efter elevernas behov för att blanda grupperna mer och skapa nya relationer, något de upplevde behövdes för att få in elever i gemenskapen. Ett exempel de tar upp är hur de har tänkt om i hur de presenterar
17
skapande aktiviteter för eleverna. Skapande aktiviteterna hade oftast djur som tema innan lärarna tänkte om. Pojkarna visade inte mycket intresse, så för att få med dem i skapande aktiviteter utgick de efter deras behov mer med Pokémon. De uttrycker att det har blivit en skillnad och att pojkarna är mer intresserade av att delta i skapande aktiviteter efter förändringen av materialet för att möta pojkarnas behov.
5.2 Svårigheter att möta behov i stora elevgrupper
Fritidslärarna i studien uttrycker att stora grupper i dagens fritidshem är något som påverkar deras möjligheter att bemöta elevers olika behov. De uttrycker en frustration över att de inte får den tid de behöver för att bygga trygga relationer med alla elever. Speciellt rör det osäkra elever som behöver en stark relation och tillit till de vuxna som arbetar på fritidshemmet för att känna trygghet, då de eleverna kan ha svårt för främmande personal.
Fritidslärarna diskuterar att det var stora grupper även när de själva gick i skolan men att det då var mer auktoritärt och mindre valmöjligheter för eleverna. Eftersom det var mer styrt hade lärare mer kontroll över grupperna vilket gjorde att det fungerade att ha stora grupper. Elevernas behov uppmärksammades däremot inte på den nivån som idag då elevernas egna val är mer centrala i undervisningen. Gruppstorleken från förr fungerar inte riktigt idag när eleverna har mer valmöjligheter och behov som lärare ska bemöta. Fritidsläraren Lisa beskriver situationen i jämförelse med sin egen skoltid:
Lisa: Men det är ju, det är ju, för i min ålder, som är, har ju minnen sen när de gick i skolan ah, herregud… I min klass var vi 35 stycken och där satt vi på led ja. Hur var läget då? De hade ju inte alls lika mycket att välja på till exempel, det är ju också en sån sak. Nu var det det här som gällde bara, det var så… auktoritärt.
De stora elevgrupperna blir ett problem när lärarna ska bemöta de olika behov som kan finnas hos eleverna. Det upplevs att de inte har tid eller möjlighet till att bemöta behoven som kan finnas i gruppen. Elever som behöver mer vila eller mer närhet för att bygga en relation får inte riktigt det stöd som de skulle behöva då det är för lite personal till de stora grupperna. De upplever hur lärare idag behöver vara mer flexibla för att möta elevers behov i stora grupper, speciellt när någon i personalen är borta. Lisa kommer in på hur verksamheten påverkas mycket av när personal är borta. Det påverkar framförallt elever med särskilda behov då det större ansvaret för hela gruppen faller på de få ordinarie lärarna i gruppen som dessutom måste finnas för att stödja de eleverna med särskilda behov. Det finns helt enkelt inte tid för att både stödja de elevernas behov när de också har en stor grupp på lite personal.
18
Lisa: Åh, då när vi äh, när de har varit sjuka, då har det liksom blivit att det har hängt på mig åh ha både klassen plus de här två. Och vi har faktiskt gjort så lite grann, för att det är många gånger som det lönar, eller, det hjälper, liksom att, få upp ett äh, en tillit till de här barnen. Så att bara plocka in någon utifrån, det hjälper inte så mycket utan de måste ju veta vad det är, det måste va känd personal.
Fritidsläraren Camilla uttrycker också svårighet med de stora elevgrupperna och en frustration över att inte hinna med att finnas där för de elever som är mer oroliga och behöver mer förberedelse när hon samtidigt måste hålla i aktiviteter.
Camilla: Så är det ju väldigt svårt med tre personal på typ 55 barn va vi har. Det är ju väldigt svårt och ge ett barn, om man tänker att det är ett oroligt barn, som behöver mycket vuxenkontakt och mycket förberedelse. Det är ju svårt att kunna ge det på 55 barn. För du har ju så många relationer åh, som sagt, man ska hålla i grejer. Det är svårt att följa ett barn och stötta upp som har mer behov.
Annie: Även fast man vill?
Camilla: Ja men precis, även om man vill så, är det, det är ju svårt att hinna med det. Åh kanske bara att bygga de relationerna som vissa barn behöver för att va trygga i dem stora grupperna som är. Du hinner inte med liksom. Äh, utan det är ju så, vissa dagar så… hinner man inte sätta sig ner en sekund knappt. Utan, det händer någonting där, jag behöver det, Camilla, Camilla, Camilla… Liksom, det…
Storleken på elevgruppen är något som de återkommer till under intervjun. En känsla av att inte ha tid eller möjlighet att möta de behov som finns hos en del elever är något som uttrycks av samtliga lärare, speciellt när det är personal frånvarande. Lärarna i studien är medvetna om de olika behov som kan finnas hos elever och de svårigheter som uppstår i stora grupper. De diskuterar att inte alla mår bra av att vara i stora elevgrupper och att de upplever att det finns situationer då de inte kan göra mycket åt det. Det upplevs att samhället idag är anpassat för mer sociala situationer och interaktioner och lärarna upplever då att de behöver förbereda de elever som är åt ett mer introvert håll till att klara av det.
5.3 Planerandet av fritidshemmets undervisningsmiljö
När lärarna svarade på frågor kopplade till studiens andra frågeställning om hur de planerar verksamheten i förhållande till elevers individuella behov, fokuserades det mycket på lokalerna på fritidshemmet och hur det påverkade möjligheten till att bemöta behov. Det här stycket kommer därför att belysa lokalerna och miljön specifikt.
Lärarna planerar verksamheten till att använda sig av grupper med färre elever innan mellanmålet, eftersom det är många elever på fritidshemmet under den tiden. Det är en anpassning de gör för att kunna möta elevernas behov. En metod som Lisa och Sarah nämner för att skapa mindre grupper, men även för att öva eleverna i samspel och bygga nya relationer med varandra, är en kortleks-metod. Eleverna drar ett kort ur en kortlek, de som får samma
19
tecken spelar samma spel. Det skapar grupperingar som eleverna kanske inte själva skulle initiera och det har visats sig vara mycket uppskattat av eleverna. En effekt som lärarna har lagt märke till är att några elever i årskurs 2 som lärarna upplever att de behöver ta mer hänsyn till vanligtvis, har stärkt sig och tagit en mer ansvarig roll när de spelar med yngre elever.
Fritidsläraren Camilla berättar hur miljön ser ut i skolans lokaler och förklarar att det är brist på lugna vrår till eleverna. Fritidslärarna går in på hur stora grupper tillsammans med personalbristen begränsar hur mycket eleverna kan sprida ut sig. Hon avrundar sitt svar med att lyfta fram att elever har rätt till lugna platser där de kan gå undan vid behov.
Camilla: Det står ju också i läroplanen. Att man har dåligt, asså speciellt när det är så stora grupper och lite personal, vi har väldigt få ställen man kan få den här enskildheten man egentligen har rätt till. Och den här lite lugna, äh, stunden och lugna platsen. Det har vi ju inte mycket lokaler till. Så att det, nä man, man har ju rätt att gå undan och ta det lite lugnt. Så är det ju.
Camilla förklarar att det hade varit önskvärt att ha separata rum som fokuserar på specifika syften till exempel ett vilorum och ett aktivitetsrum. Syftet med separata rum förklarar hon hade gynnat elevers individuella behov då eleven i fråga får möjligheten att gå undan när hen upplever miljön för högljudd och stökig.
Annie: Om ni hade platsen på skolan, vad hade ni tänkt er då? Om det skulle finnas en viloplats? Camilla: Mn, jag tycker egentligen det som vi har är bra med en soffa och det finns lite böcker och så där. Det enda är väl bara att den liksom inte är ostörd. Den är ju i samma rum som andra aktiviteter. Man skulle ju egentligen ha ett litet rum som är lite tysta rummet där det liksom inte är en massa andra ljud. För det är väl det man inte kommer ifrån, att det är massa andra ljud och andra barn runt omkring. Att man behöver en enskild plats så.
5.4 Deltagandet i planerade aktiviteter
Till studiens andra frågeställning om planering togs det upp att styrda aktiviteter var ett sätt för att minska grupperna något och möta behovet av vila, men även för att få in elever i gemenskapen. Deltagandet i de styrda aktiviteterna var en fråga som togs upp i intervjun för att gå tillbaka till den första frågeställningen om elevers individuella behov, då det framgår i bakgrunden av studien att det finns elever som föredrar att leka två och två eller mer ensamt. Det här kommer att återkomma i studiens diskussion senare.
Under intervjun förklarade fritidslärarna hur de tänker i sitt arbete med styrda aktiviteter och hur elevers deltagande fungerar. När en ny aktivitet hålls försöker fritidslärarna att uppmuntra elever till att våga testa den nya aktiviteten men att eleven har rätt att säga nej till deltagandet.
20
Amanda förklarar att det är viktigt att de uppmuntrar eleverna till att våga delta i nya aktiviteter för att eleven ska få möjligheten att upptäcka vad hen tycker om att delta i.
Sarah: Ah man försöker locka barnen på nått sätt, man kan vara med och så är det. Men absolut ska man acceptera det här, att jag vill inte vara med. Ah, så är det.
Amanda: Eller så kan man vid vissa tillfällen säga, äh, nu ska vi göra en sak som vi inte har gjort förut, så alla är med och testar första gången och sen om man inte vill vara med andra gången så behöver man inte det. Men en gång kan alla vara med. Vissa grejer kan man ju säga så. Om det är något som de inte känner till...
Lisa förklarar att efter skolan blir det fritidslärarnas tid att undervisa enligt de mål elever behöver uppfylla och att det är lärarna som äger tiden från uppropet fram till mellanmålet. När fritidslärarna har planerat aktivitetsgrupper för måluppfyllanden är det obligatoriskt för eleverna att delta förklarar Lisa. Hon förklarar att det kan vara allt från läsning eller värdegrund till digitalisering.
Lisa: Och tänker vi inte rastaboden, utan vi tänker vanliga aktiviteter. Så brukar vi tänka så här att i från det att skolan slutar och vi har upprop så är det vi som äger den tiden lite grann fram till mellanmålet. Och då vill vi att de är med på nånting för att vi har ju våra mål som vi ska uppnå också och det är ju läsning och värdegrund och all digitalisering och sånt. Så där har ju vi haft våra aktivitetsgrupper för att uppnå de målen och då måste de vara med. Sen har de sitt eget efter mellanmålet istället. Men det handlar asså om en 45 minuter ungefär och då, då bestämmer vi.
21
5.5 Resultatsammanfattning
Studiens syfte var att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Den första av studiens frågeställningar går in på vad fritidslärare uppmärksammar kring elevers behov i fritidshemmets undervisning och utifrån resultatet av intervjun framgår det att lärarna är medvetna om olika behov hos eleverna. De behov som lärarna i studien tar upp i resultatet är tillbakadragna, mer introverta behov där eleverna behöver struktur, trygghet och lugn. Det togs dessutom upp sociala behov då det kunde uppstå exkluderingar från en del platser och ett behov av att blanda grupperna mer för att få in elever i gemenskapen. Behov utifrån kön togs även upp kring exkluderingen av platser, men också kring vissa aktiviteter. Speciellt att pojkarna inte var särskilt intresserade av skapande aktiviteter tidigare. Det finns en förståelse hos lärarna att vissa elever väljer att “glida undan” och vara mer för sig själva eller två och två, det undanglidande beteendet ses som ett sätt att hantera den stora elevgruppen som finns på fritidshemmet. Stora elevgrupper är något som återkommer i resultatet eftersom det påverkar elever med behov av mer stillsamhet och lugn. Något som återkommer om de stora elevgruppens svårighet i relation till att se till elevernas behov, är att det helt enkelt inte finns tillräckligt med tid. Det är för få personal, speciellt vid bortfall av ordinarie personal, och de mer tillbakadragna och försiktiga eleverna påverkas av detta då de behöver en stark relation till personalen för att känna sig trygga.
22
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet i förhållande till studiens syfte och den tidigare forskningen följd av reflektion av metodvalet och genomförandet av studien. Slutligen presenteras eventuell vidare forskning i området.
6.1 Resultatdiskussion
Från vårt resultat framgår det att aktivitetsgrupper och obligatoriska aktiviteter är något som planeras, både för att minska den stora gruppen men också för att bemöta behovet av vila och att få in de mer tillbakadragna eleverna i gemenskapen. En kortleks-metod nämndes för att dela in eleverna i olika grupper. Det skapar nya relationer och grupper med färre elever för att få ett lugn. Kortleks-metoden var framgångsrik och uppskattad på fritidshemmet i denna studie, men det finns kanske risk att elever som är i behov av färre men starka relationer blir otrygga i en sådan aktivitet. Mjelve et al. (2019) skriver om tillbakadragna och ängsliga elevers behov av struktur och planering, kortleks-metoden blir kanske ett medel för att ge dem den strukturen och planeringen de behöver. Vidare beskriver Mjelve et al. (2019) hur tillbakadragna elever ofta har dålig självkänsla och att lärarna i deras studie löste det med att ge roller till eleverna i lekar. Lärarna i vår studie upplevde att kortleks-metoden stärkte de elever de annars behöver ta mer hänsyn till, då de tog ansvar över de yngre eleverna i leken och fyllde en ledarroll. Falkner och Ludvigsson (2019) skriver om lärare som organiserade aktiviteter för att dela in eleverna i mindre grupper och hur lärarna kunde bestämma vad och vilka eleverna skulle leka med för att få eleverna att lära känna andra och sysselsätta dem. Även Hjalmarsson (2013) skriver om organiserade aktiviteter och dilemmat mellan styrda aktiviteter och elevers egna inflytande. Elever som inte sysselsatte sig kunde upplevas som en negativ syn på verksamhetens status, då det kunde ses som “barnpassning.” Dahl (2014) går vidare på att just lokalerna spelar stor roll för att ge eleverna möjlighet att välja själva utefter deras behov vad de vill sysselsätta sig med och leka ostörda. Lärarna som Dahl (2014) skriver om försöker att konstruera miljöer för mindre grupper för att möta elevernas behov, men eftersom lokalerna delas med skolans verksamhet blir det svårt. Lärarna i den här studien upplever också att lokalerna är problematiska för att möta elevers behov, det finns inte utrymme till mer lugna miljöer som en del elever behöver. Lärarna önskar att det hade funnits möjlighet till separata rum för vila och lugnare aktiviteter, dit elever kan gå när de har behov av mer stillsam och ostörd lek.
23
Enligt Lgr11 ska elever få möjlighet till vila och rekreation. Det står även att man ska respektera varandras integritet och att man ska kunna leva sig in i någon annans situation (Skolverket, 2019). Trots det ges inte elever riktigt den möjligheten till vila i de stora elevgrupperna med lite personal, de elever som är i behov av mer stillsamhet kommer lite i andra hand när mycket av undervisningen i fritidshem är riktat mot grupporienterat och socialt lärande. Vi ska lära eleverna att respektera varandras integritet, samtidigt som deras behov inte respekteras på grund av yttre faktorer som gruppstorlek och samhällsideal. Lärarna i denna studie upplever att samhället idag är anpassat för mer sociala situationer och interaktioner. De upplever att de behöver förbereda elever med mer introverta drag för ett sådant samhälle. I Dahls (2014) studie om relationsarbete i fritidshemmets verksamhet, uttryckte fritidspedagogerna i studien att det fanns en norm om elevers relationsarbete och god barndom. Initiativ, engagemang och självförtroende värderas positivt och pedagogerna uttryckte en oro över elever som valde att vara själv eller två och två. Oron över tvåsamheten handlade om att det kunde skapa allianser och exkludering som leder till otrygghet i gruppen. Det fanns även en föreställning om att elever som väljer att leka två och två kunde bli för beroende av varandra vilket ger en sårbarhet när en av dem är borta. Fritidslärarna i den här studien uttryckte liknande uppfattningar.
Det framgår i denna studie att extroverta ideal värderas högre än introverta drag i samhället vilket överensstämmer med tidigare forskning (Dahl, 2014). Fritidslärarnas upplevelse av att de behöver förbereda elever för ett mer extrovert samhälle innebär då att de tysta eleverna måste anpassa sig för ett ideal de inte passar in i. I resultatet av denna studie framgår det att lärarna tycker det är viktigt att eleverna har rätt att säga nej till att delta i planerade aktiviteter. Lärarna uppmuntrar eleverna till att testa nya aktiviteter för att erbjuda nya erfarenheter och när det är något helt nytt är alla med och testar första gången. Det diskuteras även att planerade aktiviteter för att uppfylla målen är obligatoriska, lärarna använder sig då av aktivitetsgrupper där eleverna får välja mellan olika aktiviteter. I fritidshemmets kapitel i Lgr11 finns det inte direkta mål, utan det ska skapas möjligheter för eleverna att utforska och upptäcka nya erfarenheter och kunskaper (Skolverket, 2019).
Det kan återigen kopplas till hur fritidspedagogerna i Hjalmarssons (2013) studie upplevde att de behövde erbjuda eleverna aktiviteter att välja mellan för att verksamheten skulle få en status och inte ses som barnpassning. Även i Hjalmarssons studie fanns det en vilja att respektera elevernas behov av ensamhet, men en press från kollegor och samhället gör att fritidslärarna lutar mer åt planerade aktiviteter. De vill inte att deras verksamhet ska upplevas som barnpassning och fritidslärarna får en känsla av att de behöver planera aktiviteter för att det ska finnas en mening i verksamheten.
24
I bakgrunden togs det upp forskning om att elever kunde dela upp platser på skolgården och vissa aktiviteter i könsstereotyper (Mayeza, 2017). Forskningen visade dessutom att det var mindre acceptabelt för pojkar att delta i aktiviteter som klassificerades som mer feminina, även i deras familjer (Mennesson, Bertrand & Court, 2019). I Lgr11 (2019) står det tydligt att elever ska få möjlighet att finna sin egen unika egenart och vi ska arbeta för att motverka kränkning, det är därför viktigt att motverka en uppdelning av miljön på fritidshemmet till att bli könsfördelad. Resultatet i denna studie visar att lärarna hade uppmärksammat att vissa platser på fritidshemmet var uppdelade efter kön och de gjorde aktiva insatser för att förbättra det. Även lärarna i denna studie gav exempel där pojkar inte var särskilt intresserade av aktiviteter som ibland klassificeras som att vara mer riktade till flickor. Fritidslärarna anpassade då innehållet i aktiviteten till att intressera just pojkarna mer. Detta gjorde fritidslärarna genom att utgå från ett stort Pokémon intresse som fanns hos pojkarna och gjorde då skapande aktiviteter med Pokémon för att engagera pojkarna.
Vårt resultat visar att lärarna i studien är medvetna om elevers olika behov och vill bemöta dem, men det finns en frustration över att det inte finns möjlighet till det i verksamheten. Elevgruppens storlek och för lite personal gör det svårt att bemöta elevers individuella behov trots att viljan finns där. Lärarna planerar mer styrda aktiviteter för att ge större möjlighet att bemöta behov av mer stillsam aktivitet och nya relationer. Elevers behov påverkas alltså mycket av hur verksamheten ser ut i dagens fritidshem och att balansera behoven i stora grupper blir svårt för personalen.
25
6.2 Metoddiskussion
I beslutet om undersökningsgrupp övervägdes det både att fokusera studien på lärare eller elever. Då studiens syfte är mer inriktat på hur verksamheten ser ut och planeras, beslutades det att lärarna var mer relevanta för denna undersökning än eleverna. Antalet respondenter som var tänkt att ha i deltagandet av undersökningen kunde inte uppnås men vi fick mycket material från gruppintervjun som vi kunde använda för att fastställa ett resultat. Genomförandet av gruppintervjun gjordes med fyra fritidshemslärare som jobbar i två olika fritids spår på samma skola. De samtyckte kring de olika kategorierna igenom hela intervjun och diskussionerna var intressanta men det hade varit spännande att intervjua fritidspersonal på fler skolor för att det hade öppnat upp till mer möjligheter för undersökningen. Det hade kunnat ge större variation i respondenternas svar då deltagarna kanske hade haft fler variationer i personligheter och sociala förmågor. Det hade varit intressant om manliga fritidslärare hade tagit del i intervjun, med tanke på att ett av behoven som togs upp i studien var kön. Faktum är att tanken var att vi skulle ha respondenter som varierade i kön, ålder och skola i genomförandet av intervjun. Detta fick anpassas på grund av begränsningar som tid och intresse hos de efterfrågade fritidslärarna. Respondenterna som var tillgängliga råkade vara kvinnor och därför blev det en homogen gruppintervju. Detta kan ha påverkat resultatet då män kan ha andra synpunkter och erfarenheter som inte framkommer i studien då respondenterna bestod av enbart kvinnor.
Det har fungerat väl att använda sig av semistrukturerade intervjuer som verktyg för undersökningen. Det gav oss den datan vi behövde för att besvara studiens frågeställning och syfte. Men det hade varit en fördel att använda oss av både individuella intervjuer och fler gruppintervjuer för att kunna få mer skilda svar kring de olika kategorierna. Det finns alltid en risk när man utför en gruppintervju att det inte blir lika lätt att få respondentens egen åsikt då yttre omständigheter kan påverka svaren. Det kan handla om tryggheten att kunna yttra sig om sina åsikter i sällskap av kollegor och inte påverkas av vad övriga i gruppen säger. Det kan även hända att respondenterna omedvetet justerar sina svar efter varandra och inte ger samma svar som i en individuell intervju. Bryman (2018) berättar att som intervjuare är det viktigt att ta hänsyn till de yttre omständigheterna som kan påverka respondenternas svar. Det handlar om att vara flexibel och kanske använda sig av fler än en intervjumetod då några kan trivas med individuella intervjuer medan andra kan vilja ha en gruppintervju för stöd av varandra och skapa trygghet. Intervjun i denna studie blev lyckad då det upplevdes som att respondenterna var uppriktiga med sina svar och de verkade väldigt bekväma i varandras närvaro.Detta ser vi som
26
en positiv inverkan på tillförlitligheten, då det inte upplevdes som att någon av respondenterna inte vågade uttrycka sin åsikt. Alla deltog i diskussionerna med varandra och svarade på de frågorna vi hade.
De svårigheter vi stött på i metodvalen var framförallt att göra intervjufrågorna så neutrala som möjligt utan att påverka respondenternas svar och vi hade velat ha lite mer tid att finslipa på frågorna. Frågorna var bra och vi var relativt nöjda med dem när vi använde materialet i intervjun eftersom vi fick mycket information som behövdes för studien. Men det finns utrymme för förbättring. En och annan fråga vid intervjun gjorde att respondenterna kom in på samma svar som tidigare och upplevde att de redan hade svarat på frågan. Det är viktigt att tänka på att en fråga kan svara på fler frågor på samma gång och att vara uppmärksam på att inte ställa frågor som redan har blivit besvarade.
Något vi såg som en fördel i intervjun var att vi använde oss av två olika metoder för att anteckna respondenternas svar. Ett var att en av författarna befann sig i intervjun via videosamtal där vi kunde filma intervjun. Att kunna återskapa intervjun i video hjälpte med transkriberingen då vi kunde jämföra videon med ljudfilerna som hade spelats in via en mobil app. Ibland var det svårt att höra vilka av respondenterna som svarade, men med stöd av videon kunde vi pussla ihop informationen.
27
6.3 Vidare forskning
I början av studien hade vi tänkt fokusera på introvert, extrovert och ambiverta (både introverta och extroverta) drag hos elever och lärare i fritidshemmets undervisning. Vi upptäckte att det saknades forskning kring det vi efterfrågade till vår undersökning och vi fick tänka mer brett för att hitta relevant information. Det skulle vara intressant för fortsatt forskning att ta upp vår originaltanke kring ämnet och fokusera studien helt på introverta, extroverta och ambiverta drag. Det skulle också vara intressant att även undersöka hur lärarnas egna personligheter påverkar hur de uppmärksamma och bemöter elever med personligheter olik deras egna. En annan tanke för vidare forskning är att fokusera mer på andra behov än de vi undersökt i denna studie, t.ex. utifrån kön, ålder, etnicitet, särskilda behov etc.
28
7. Referenslista
Bris. (2018). Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan. (Rapport nr. 2018:1).
https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport- 2018/bris_arsrapport_2017.pdf?fbclid=IwAR1Noizh11yy4xzEzrwlYQhxRrfrECis1UCBdf3u-Sz9f4f0-mXDXBQzmrA
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3.uppl.). Stockholm: Liber. Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34–53). Stockholm: Liber.
Eysenck, S., & Barrett, P. (2013). Re-introduction to cross-cultural studies of the EPQ (Report). Personality and Individual Differences, 54(4). https://doi.org/10.1016/j.paid.2012.0 9.022
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: Pedagogiskt arbete med barns olika
relationer [Licentiatuppsats, Linnéuniversitet]. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf
Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children in Swedish leisure-time centres: Leisure-leisure-time teachers interpreting their tasks
and everyday practice. International Journal for Research on Extended Education, 1(1), 86– 95.
Hjelmström, D. (2018, 29 april). Därför missgynnas introverta av dagens skola. Dagens
samhälle. Hämtad från: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/darfor-missgynnas-introverta-av-dagens-skola-21890
Lago, L., Elvstrand, H., (2019), ”Jag har oftast ingen att leka med” [“Usually I have no-one to play with”]: Sociala exkludering på fritidshem [peer rejection in leisure-time centres], Nordic Studies in Education, 39(2), 104–120. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-02-03 Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lewis, R. (1993). A jungian guide to competences. Journal of Managerial Psychology, 8(1), 29. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1108/02683949310024441
Ludvigsson, A., & Falkner, C. (2019). Fritidshem - ett gränsland
i utbildningslandskapet. Nordisk Tidsskrift for Pedagogikk Og Kritikk, 5. https://doi.org/10.23 865/ntpk.v5.1181
29
township primary school in South Africa, Gender and Education, 29:4, 476-494. doi:
10.1080/09540253.2016.1187262
Mennesson, C., Bertrand, J. & Court, M. (2019). Boys who don’t like sports: family lifestyle
and transmission of dispositions, Sport, Education and Society, 24:3, 269-282. doi:
10.1080/13573322.2017.1361397
Mjelve, L.H., Nyborg, G., Edwards, A. & Crozier, W.R. (2019). Teachers’ understandings of
shyness: Psychosocial differentiation for student inclusion. Br Educ Res J, 45: 1295–1311..
doi:10.1002/berj.3563
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220–234). Stockholm: Liber.
Skolinspektionen, (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och
kommunikation samt natur och samhälle. Kvalitetsgranskning Rapport 2016:207. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket, (2014). Allmänna råd för fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom
