Vad är Projekt Lagandan? En enkätstudie med fokus på förekomst och åtgärder gällande stöld och skadegörelse på vägbyggen.

Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet

VAD ÄR PROJEKT LAGANDAN?

EN ENKÄTSTUDIE MED FOKUS PÅ

FÖREKOMST OCH ÅTGÄRDER GÄLLANDE

STÖLD OCH SKADEGÖRELSE PÅ

VÄGBYGGEN

OSCAR LJUNGQVIST

JENNIFER MATTSSON

FÖRORD

Ni ska snart få ägna Er tid åt att begrunda denna studie, men innan dess vill vi tacka några av studiens nyckelpersoner vars engagemang har gjort denna studie möjlig att genomföra.

Först ut vill vi tacka de respondenter som tog sig tid till att svara på våra frågor, vi vill även rikta vårt tack till Anna Karlsson, Projekt Lagandans representant från Trafikverket och Anders Buene, lokalpolis i Ljungby som delade med sig av sina kunskaper inom respektive område.

Vi vill också tacka vår handledare Marie Väfors Fritz, som genom värdefulla tips och idéer förde processen framåt, och som genomgående förhöll sig positiv till vårt uppsatsskrivande.

Genom att citera Bo Sundström (2006) vill jag, Jennifer, tacka Clas Elofsson för hans tålamod och support; ”...och det finns de som säger, jag tror det är sant, att

det finns ingenting, det finns ingenting vi inte kan, för vi har varann.”

Och till sist, men verkligen inte minst; trots rådande förutsättningar kan vi konstatera att det varit en fröjd samt ett stort nöje att skriva detta arbete ihop.

Vi riktar härmed ett stort tack till varandra.

VAD ÄR PROJEKT LAGANDAN?

EN ENKÄTSTUDIE MED FOKUS PÅ

FÖREKOMST OCH ÅTGÄRDER GÄLLANDE

STÖLD OCH SKADEGÖRELSE PÅ

VÄGBYGGEN

OSCAR LJUNGQVIST

JENNIFER MATTSSON

Ljungqvist, Oscar & Mattsson, Jennifer. Vad är Projekt Lagandan? En enkätstudie med fokus på förekomst och åtgärder gällande stöld och skadegörelse på

vägbyggen. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2020.

Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning Projekt Lagandan spridit sig till Trafikverkets vägbyggen i Götaland och Svealand samt att undersöka ifall

vägbyggen drivna i Trafikverkets regi hade upprättat brottsförebyggande åtgärder och/eller utsatts för stöld/skadegörelse. Syftet bestod vidare i att redogöra för vilka brottsförebyggande åtgärder samt vilka stölder och/eller skadegörelser som

påträffades på dessa vägbyggen. Metoden som användes var en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen baserades på en

enkätundersökning som innehöll både slutna och öppna frågor. Urvalet bestod av Trafikverkets projektledare stationerade i Götaland eller Svealand.

Analyssegmentet bestod dels av en deskriptiv kvantitativ tabell som förklarade svaren från de slutna frågorna, dels av en sortering och kategorisering av de öppna frågorna i syfte att utforma relevanta teman med utgångspunkt i respondenternas enkätsvar. Resultatet visade att endast två respondenter kände till Projekt

Lagandan och dess rekommendationer. Majoriteten hade vidtagit

brottsförebyggande åtgärder, det vill säga dagligen låsa in verktyg, maskiner och övrigt material, hålla rent och snyggt på plats samt utbilda och engagera personal. Vidare uppgav ungefär hälften av respondenterna att deras vägbygge utsatts för stöld och/eller skadegörelse i form av drivmedel, batterier och verktyg. Studiens resultat låg i linje med mycket av den tidigare forskning som bedrivits på området. Överlag betonades vikten av att försvåra genomförandet av stölden.

Erfarenhetsutbyte, återkoppling och att berörd personal följer de riktlinjer och rutiner som utfärdats var nödvändigt för att de brottsförebyggande åtgärderna skulle fungera.

Nyckelord: brottsförebyggande åtgärder, stöld, skadegörelse, Trafikverket, vägbyggen.

WHAT ABOUT PROJECT

LAGANDAN?

A SURVEY STUDY THAT FOCUS ON THE

PRESENCE AND PREVENTION REGARDING

THEFT AND VANDALISM TOWARDS ROAD

CONSTRUCTIONS

OSCAR LJUNGQVIST

JENNIFER MATTSSON

Ljungqvist, Oscar & Mattsson, Jennifer. What about Project Lagandan? A survey study that focus on the presence and prevention regarding theft and vandalism towards road constructions. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2020.

Firstly, the Purpose was to find out to what extent Project Lagandan and its crime preventions are spread to other road constructions under the Transport Agency, and to investigate whether the road constructions of the Swedish Transport

Agency had established crime prevention measures and/or was exposed to theft or vandalism. Secondly, the aim was to report what crime prevention measures and what thefts and/or vandalism were found on these road construction. The Method consisted of both qualitative and quantitative approaches. The method used to collect the study's empirical data was based on a survey that included both closed and open questions. The sample in the study consisted of project managers from the Transport Agency located in Götaland or Svealand. The analysis process was divided into two parts. First, a descriptive quantitative table was made to explain the answers to the closed questions, then a sorting and categorization of the open questions were made in order to formulate relevant themes based on the

respondents answers in the survey. The Result showed that only two respondents knew about Project Lagandan and its recommendations. The majority had taken measures to reduce the incidences by making tools, machines and other materials unavailable for unauthorized people, to keep it clean and tidy in the workplace on a daily basis and to train and engage staff. About half of the respondents stated that their road construction was exposed to theft or vandalism and that theft of fuel, batteries and tools were common. Overall, the importance of making the theft more difficult was emphasized. The present study was consistent with much of the earlier research in the field. The exchange of experience, feedback and the fact that the staff adhere to current procedures were essential for the prevention of crime.

Keywords: crime prevention, road construction, theft, Transport Agency, vandalism.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3.1 Design och ansats. ... 6

3.2 Procedur och urval ... 7

3.3 Datainsamling ... 8 3.4 Bortfall ... 8 3.5 Dataanalys... 9 3.6 Etik ... 9 4. BAKGRUND ... 10 4.1 Projekt Lagandan ... 10

4.2 Stölder fån byggarbetsplatser Stölde. ... 12

4.3 Internationella brottsnätverk ... 12 4.4 MärkDNA ... 13 4.5 Tidigare forskning ... 14 5. TEORI ... 15 5.1 Utveckling av teorin ... 16 6. RESULTAT ... 17

6.1 Enkätens slutna frågor ... 17

6.2 Teman och nivåer ... 17

7.1 Resultatdiskussion ... 21

7.2 Metoddiskussion ... 24

8. SLUTSATS ... 28

9. REFERENSER ... 30

1. INLEDNING

Infrastruktur är en betydande del av samhället och vägbyggen är något som de flesta stöter på i vardagen. Enligt Sertola m.fl. (2017) är det vanligt

förekommande att verktyg och maskiner av högt ekonomiskt värde på återfinns på vägbyggen, vilket resulterar i att dessa arbetsplatser blir attraktiva mål för stöld. Vägbyggen tenderar att utsättas för stöld och skadegörelse eftersom de är förlagda i anslutning till det rådande vägbygget, som många gånger genomförs på

obevakade platser, exempelvis mellan två samhällen, och därmed är upptäcktsrisken låg (a.a.).

Externa stölder anses i synnerhet utföras av ligor som tillhör den organiserade brottsligheten (Polismyndigheten 2019a; Sveriges byggindustrier 2012). Enligt bedömningar som gjorts av Nationella operativa avdelningen kommer tillgreppen uppvisa dagslägets tendenser, alternativt förvärras de närmaste två åren

(Polismyndigheten 2019a).

Brottsförebyggande rådet (2019a) kodar polisens data då de utför statistiska analyser av olika brott, dessa brottskoder är utformade på ett sätt som gör att brott begångna på vägbyggen inte kan särskiljas från brott på andra byggarbetsplatser. Det resulterar i att utbudet av svenska studier med fokus på stölder och

skadegörelser på vägbyggen är begränsat, detta gör således den föreliggande uppsatsen viktig i sitt slag. Begränsningen av tidigare forskning på vägbyggen specifikt gör det svårt att tillgodose läsaren med tillräcklig information som bakgrund till ämnet, därför kommer det i uppsatsen förekomma forskning kring byggarbetsplatser i allmänhet för att komplettera dessa kunskapsluckor. För läsaren är det bra att vara medveten om att begreppen “vägbyggen” och “byggarbetsplatser” kommer att användas beroende på vilken forskning som berörs. Tanken är emellertid att de båda begreppen ska tolkas synonymt i de resonemang och slutsatser som görs.

Lagandan är ett projekt som aktivt arbetar för att förebygga stöld och

skadegörelse på den vägsträcka tillhörande Europaväg 4 utanför Ljungby som mellan 2019–2022 är under ombyggnation (Polismyndigheten 2019a). Lagandan har tagit del av polisens erfarenheter kring vägbygget av riksväg 50 vid Askersund som drabbades av omfattande stölder, detta erfarenhetsutbyte är i stort sett den enda information som inhämtats (a.a.). Anledningen till detta förklaras av tidsbrist samt avsaknad av forskning rörande brottslighet kring vägombyggnationer (a.a.). Ansvariga personer för projektet har som mål att delge samt bistå andra

vägarbetsplatser med Lagandans brottsförebyggande åtgärder. Polisen i Ljungby efterfrågade därmed information angående vilken utsträckning “Projekt

Lagandan” nått ut till andra vägbyggen.

”Polisen varnar för GPS-stölder ur entreprenadmaskiner”, löd rubriken som förra året fanns på polisens hemsida (Olars 2019). En byggarbetsplats i Örebros län hade drabbats av GPS-stölder till ett värde av två miljoner kronor (a.a.). I augusti samma år kunde man läsa om en liknande stöld vid ett vägbygge på E14 (Alamaa och Lindblom 2019). Polismyndigheten har sedan 2010 fört statistik över stölder som drabbar byggarbetsplatser, se Bilaga 1 s.34. Antalet anmälda brott från byggarbetsplatser i Skånes, Blekinges, Kalmars och Kronobergs län var år 2010 totalt 2013, 2016 anmäldes 2893 brott och 2019 låg antalet anmälda brott på 3219 och är den högst uppmätta siffran hittills.

Aktuell studie kommer bidra till att fler får kännedom om Lagandan och de brottsförebyggande åtgärder som en tredjedel in i vägarbetet visat sig fungera bra. För att förebygga brottslighet på vägbyggen behöver tydliga

kommunikationsvägar etableras och studien vill därmed lyfta fram att fungerande samverkan på lokal nivå är vad som krävs för att nå effektiv brottsprevention. Det är viktigt att Lagandan som brottsförebyggande koncept sprids i landet, något som föreliggande studie vill åstadkomma, så att dessa kunskaper inte stannar och stagnerar inom respektive byggprojekt. I förlängningen kan föreliggande studie inspirera till bättre kommunikation, ge ett utökat kunskapsutbyte samt bidra till att ekonomiska medel fördelas på ett adekvat sätt när det kommer till

brottsförebyggande åtgärder vid vägbyggen.

2. SYFTE

Syftet är att ta reda på i vilken utsträckning Projekt Lagandan spridit sig till Trafikverkets vägbyggen i Götaland och Svealand samt att undersöka ifall vägbyggen drivna i Trafikverkets regi upprättat brottsförebyggande åtgärder och/eller utsatts för stöld/skadegörelse. Syftet består vidare i att redogöra för vilka brottsförebyggande åtgärder samt vilka stölder och/eller skadegörelser som påträffas på dessa vägbyggen.

2.1 Frågeställningar

• Hur många av Trafikverkets projektledare känner till Projekt Lagandan och dess brottsförebyggande åtgärder?

• Har brottsförebyggande åtgärder upprättats på vägbyggen och i så fall vilka?

• Har berörda vägbyggen utsatts för brott och i så fall vilken typ av stöld/skadegörelse?

• Vilka brottsförebyggande åtgärder på vägbyggen framhålls som viktiga?

3. METOD

Detta avsnitt beskriver studiens tillvägagångssätt, vilka respondenter som deltog och hur analysen av materialet har hanterats och bearbetas.

3.1 Design och ansats

I huvudsak höll studien en kvantitativ ansats gällande utformandet av frågor samt val av design. För bearbetning av data valdes flermetodsforskning, vilket innebär en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys (Bryman 2011). Designen utformades som en tvärsnittsstudie, vilket innebar att respondenterna vid ett och samma tillfälle fick fylla i ett frågeformulär (Denscombe 2014). Tvärsnittsstudier är fördelaktiga när det gäller bakgrundsinformation, men försvårar etablering av kausalitet, istället lutar man sig åt teoretiska antagande för att få stöd åt de orsakssamband som föreslagits (Bryman 2011). Tillvägagångssättet ska hållas transparent för att efterkommande forskare ska kunna replikera studien (a.a.).

Enkäterna var enkla att handha och medförde ingen kostnad då de distribuerades via mail, inte heller påverkade metodvalet respondenternas svar (Bryman 2011). Från respondenternas perspektiv var detta till fördel eftersom det gavs valfrihet gällande när och under vilka förutsättningar respondenterna kunde svara på enkäten (a.a.). Nackdelarna var bland annat att inga följdfrågor kunde ställas till respondenterna, om så hade önskats (a.a.). Viktigt var att begränsa antalet frågor i syfte att undvika att respondenterna skulle tröttna och därmed inte fullfölja enkäten (a.a.). För att säkerställa trovärdigheten i studien användes ett tydligt språk och tolkningsutrymmet hölls på minimal nivå (a.a.). Inga antaganden eller ledande frågor ställdes och enkäten innehöll sakfrågor med logisk följd och klar struktur (a.a.).

3.2 Procedur och urval

Idén till det aktuella uppsatsämnet växte fram efter att ha tagit del av en efterfrågan, som utfärdats av polisen i Ljungby. Efter dialog med polisen i Ljungby skapades således ett syfte, vilket blev utgångspunkten för vilken typ av data som skulle samlas in. Dessutom konsulterades Lagandans kontakt från Trafikverket via telefon angående deras roll i sammanhanget. I samband med detta valdes Trafikverkets hemsida som stöd för att dels göra ett geografiskt urval, dels införskaffa mailadresser till individer som arbetar som projektledare på Trafikverket stationerade i Götaland eller Svealand. Enligt Trafikverket (2016) innefattar projektledarens arbetsuppgifter att planera, samordna, driva, genomföra samt följa upp olika projekt som bedrivs under Trafikverkets regi. Vidare har ett så kallat bekvämlighetsurval kombinerats med ett sannolikhetsurval vad gäller urvalsförfarandet (Bryman 2011). Denscombe (2014) skriver att

bekvämlighetsurval karaktäriseras av att forskaren väljer ut lämpliga och lättillgängliga respondenter. För mindre och tidspressade forskningsprojekt är detta ett relevant tillvägagångssätt (a.a.). Urvalet representerades av projektledare och kunde därmed anses representera dessa, därav gjordes även ett

sannolikhetsurval (Bryman 2011; Denscombe 2014).

De mailadresser som införskaffats via Trafikverkets hemsida har varit den huvudsakliga delen av urvalet, denna process har genomförts på ett delvis

systematiskt sätt. Befintliga vägbyggen med tillhörande informationsdokument på Trafikverkets hemsida har öppnats i syfte att samla in mailadresser till

projektledare. Inte sällan har namnet på identifierad projektledare googlats eftersom i dokumentet, tillhörande specifikt vägbygge har endast telefonnummer funnits som kontaktuppgift. Mailadressen till personen har sedermera återfunnits i andra dokument tillhörande liknande vägbyggen som Trafikverket tillhandahåller. Även Linkedin har använts för att leta mailadresser till projektledare inom ramen för den aktuella målgruppen. Initialt hölls urvalets geografiska begränsningar till Götaland utifrån antagandet att projektledare från denna region i störst

utsträckning skulle ha kännedom om Lagandan och dess rekommendationer, vilket förhoppningsvis skulle bidra med adekvata svar och en godtagbar svarsfrekvens. Till följd av den låga svarsfrekvensen och det höga externa bortfallet gjordes dock ett val som innebar att projektledare i Svealandsregionen kontaktades utefter samma premisser som i Götaland, se Figur 1 s. 8. För att operationalisera frågorna till enkäten införskaffades ytterligare information om Lagandan från lokalpolisen i Ljungby, som även ansvarade för den

3.3 Datainsamling

Sammanlagt erbjöds 56 projektledare från Götaland och 31 från Svealand

deltagande i undersökningen. Anledningen till att enkäter skickades vid två olika tillfällen var att befintliga mailadresser i Götalandsregionen inte kunde hittas vid det första tillfället. Enkäten skickades till respondenterna så snabbt som möjligt för att påskynda arbetsprocessen. Kontaktuppgifterna som eftersöktes var mailadresser samt yrkesroll/titulatur. Enkätundersökningen och

informationsbrevet skickades till de vars yrkesroll enligt Trafikverkets hemsida betecknades som projektledare, se Bilaga 2 s.35 och Bilaga 3 s. 36. De

respondenter som återkopplade via mail och meddelade att de inte ville delta i undersökningen fick inte några fler påminnelsemail. Nedan följer ett så kallat flödesschema som redovisar hela förfarandet beträffande datainsamlingen (Hagberg 2019). Figuren förklarar svarsfrekvensen i antal och i procent vid tre olika tillfällen, det initiala utskicket, första påminnelsen och andra påminnelsen.

Figur 1. Figuren visar flödesschemat för datainsamlingen, (=i =inga svar).

3.4 Bortfall

Med externt bortfall menas det som utgörs av tilltänkta respondenter som inte svarar på enkäten (Bryman 2011). Detta kan givetvis bero på en mängd olika anledningar, t.ex. att respondenten aldrig nåddes av enkäten, inte vill delta i undersökningen eller glömde att skicka tillbaka enkäten (a.a.). Internt bortfall är det som utgörs av de svar som respondenten i fråga skickat in, men som på grund av olika anledningar inte kan användas i resultatet, vilket ofta beror på att enkäten är ofullständigt ifylld (a.a.). Det interna bortfallet kan gälla delar av enkäten, såväl som hela (a.a.).

Det externa bortfallet var stort i båda regionerna (76%) och har förmodligen påverkat undersökningens tillförlitlighet. Det interna bortfallet var lågt och för att förhindra alltför stort internt bortfall upprättades ett informationsbrev och

frågorna hölls enkla och tydliga med en logisk följd. Flera iakttagelser angående bortfallen har gjorts, vilket kommer diskuteras i uppsatsen senare delar.

3.5 Dataanalys

Data analyserades med en kombination av ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt; kompensation och fullständighet (Bryman 2011). Vid angreppet kompensation kompletterar frågorna i enkät varandra för att studien ska kunna nå empirisk styrka. Upplägget vid fullständighet innebär att kvantitativa och

kvalitativa frågor blandas och svaren fyller tillsammans i de kunskapsluckor som finns i materialet (a.a.). Utav de 29 frågor som ställdes i enkäten bestod tretton av ja eller nej-svar, dessa frågor klassas som dikotomier och presenteras mest fördelaktigt i lättöverskådliga frekvenstabeller som visar såväl antal som andel ja och nej i den specifika frågan, se Tabell 1 s.17., (Bryman 2011). Resterande frågor var öppna där respondenten själv kunde skriva fritt (Bryman 2011; Roxell och Tiby 2006). Dessa frågor delades vid analysen in i kategorier som utgick från enkätfrågornas beröringsområden (a.a.). Kategorierna sorterades under sju teman, detta behövdes för att separera data och grunda för en tematisering, se Tabell 2 s. 18., (Bryman 2011; Rennstam och Wästerfors 2015; Roxell och Tiby 2006). Aktuella teman tolkades sedan ytterligare och utkristalliserade fyra olika nivåer av brottsförebyggande arbete för respektive tema, detta är ett sätt att försöka förstå vad som sägs bortom det skrivna ordet och nya begrepp kan skapas (a.a.). På så sätt kunde en fördjupad bild nås och variationen inom de olika teman kunde påvisas genom de olika nivåerna (a.a.).

3.6 Etik

I studien har inte några känsliga personuppgifter hanterats, utan endast

mailadresser, yrkesfunktion och namn har behandlats. Det empiriska underlaget bestod av respondenternas svar och uppfattningar vilket hade en direkt koppling till deras yrke. De etiska aspekterna, kopplade till uppsatsarbetet har genomsyrats av tre viktiga principer (informerat samtycke, konfidentialitet och nyttjandekravet som bör tillämpas vid forskning som hanterar personuppgifter (Ahrne och

Svensson 2015; Bryman 2011). Vad gäller det informerade samtycket utformades ett informationsbrev som skickades på mail med tillhörande enkätundersökning. Informationsbrevet redogjorde för studiens syfte, bakgrund samt generella

innebörd. Dessutom stod det uttryckligen att deltagandet i studien är helt frivilligt och att det går att avbryta sin medverkan när som helst. Gällande

konfidentialiteten i studien så har det insamlade materialet tagits om hand utan åtkomst för obehöriga, då uppgifterna har samlats in via mail har de förvarats där fram tills att uppsatsens resultatdel påbörjades.

I redogörelsen av det insamlade materialet har uppgifter inte kunnat kopplas samman med specifik individ, läsaren kan endast utläsa vilka titulaturer samt vilken geografisk region som är representerade i studien. Angående

nyttjandekravet, det kommer inte gå att koppla det insamlade materialet till enskild individ. Det innebär att resultatet av studien kommer att kunna användas för att t.ex. upprätta brottsförebyggande åtgärder. Det insamlade materialet har endast använts för att söka besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket därmed innebär att materialet inte kommer nyttjas för andra ändamål. En kopia på studien skickades till Anders Buene och Anna Karlsson, polis respektive

projektledare på Trafikverket, för genomläsning. Båda har gett sitt godkännande angående deras medverkan som muntlig referens i studien. Data och andra tillhörande uppgifter kommer att förstöras så fort uppsatsen är godkänd.

4. BAKGRUND

Följande avsnitt inleds med en introduktion till Projekt Lagandan med tillhörande säkerhetsutbildning. Vidare följer information vad gäller brottsförebyggande arbete i allmänhet och mot bygg- och vägarbetsplatser i synnerhet. Avslutningsvis presenteras tidigare forskning med syftet att ringa in det nuvarande kunskapsläget.

4.1 Projekt Lagandan

Syftet med Projekt Lagandan är att bistå personal på vägbygget med kunskap och hjälp under den tid som den 39 kilometer långa sträckan utanför Ljungby byggs om till motorväg (Hollti 2018). Insatserna består främst av att utbilda personal på plats i stöldmärkning och maskinspårning (a.a.). Visionen är att antalet stölder vid vägbyggen ska minska, och att vid de tillfällen brott begås ska

uppklaringsmöjligheterna vara så pass bra att gärningspersonen lokaliseras och lagförs (a.a.). Vidare ämnar projektet bidra till minskade ekonomiska och tidsmässiga förluster för alla inblandade parter i vägbygget (a.a.). Dessutom ska handledning i säkerhet och stöldskydd i form av en metodbok upprättas för kommande vägbyggen (a.a.).

Det behövs nya konstellationer och arbetsmetoder för att det brottsförebyggande arbetet ska fungera på vägbyggen. Lagandan satsar på samverkan mellan lokala samhällsaktörer och därmed bidrar projektet på flera olika plan i det

brottsförebyggande arbetet (Polismyndigheten 2019a). Polisen vill, i samarbete med lokala samhällsaktörer, arbeta fram säkerhetsfrämjande arbetsrutiner som framtida vägarbeten kan använda sig av för att upprätthålla det

brottsförebyggande arbetet på lång sikt (a.a.). Barslund, som är Projekt Lagandans entreprenör, har låtit DNA-märka maskiner och verktyg samt ordnat säkrare förvaring för utrustningen (a.a.). Efter arbetsdagens slut ska utrustning ställas upp enligt ett visst system som försvårar åtkomst till maskinernas tanklock, dessa åtgärder har införts i syfte att förhindra drivmedelsstölder samt försvåra tillgrepp av maskinerna (Farinloye m.fl. 2013; Fenelly och Perry 2017; Setola m.fl. 2017). Barslund har även installerat kameraövervakning på strategiskt utvalda ställen (Polismyndigheten 2019a).

Projekt Lagandan har pågått sedan april 2019 och planen är att arbetet ska vara klart våren 2022 (Hollti 2018). Det innebär att Lagandans brottsförebyggande program avverkat en tredjedel och en första utvärdering bör göras inom kort. Viktigt blir att uppmuntra de involverade aktörerna så att det dagliga

brottsförebyggande rutinarbetet hålls vid liv (Boba och Santos 2007; Brottsförebyggande rådet 2016; Fenelly och Perry 2017).

4.1.1 Säkerhetsutbildning

Målet med säkerhetsutbildningen är att ge de yrkesverksamma medarbetarna grundläggande kunskaper i säkerhet- och riskanalys på en arbetsplats

(Polismyndigheten 2019a). Medarbetarna informerades om vikten av att dagligen låsa in och inventera all utrustning, samt hålla rent och snyggt på plats (a.a.). Att inkludera och engagera personal på det här sättet är enligt Farinloye m.fl. (2013) av största vikt för att nå framgång i det brottsförebyggande arbetet. Vidare hade Stöldskyddsföreningen som mål att uppmärksamma säkerhetsmedvetandet, riskhantering och skyddsåtgärder (a.a.).

4.1.2 Samtal med Anna Karlsson, Lagandans kontaktperson från Trafikverket.

Anna Karlsson1, Lagandans kontaktperson från Trafikverket i Växjö berättar att Trafikverkets intresse i projektet baseras på det faktum att stora delar av

vägarbetet utförs i ett vattenskyddsområde. Karlsson menar att tillgrepp av t.ex. oljetankar medför stor risk för oljeläckage som kan leda till skada av de

vattendepåer som finns i området. Karlsson säger att hon, såhär en bit in i projektet, är positivt överraskad av de åtgärder som vidtagits på vägbygget i och med Lagandan. Främst tror Karlsson att det är uppställningen av maskiner och fordon som hittills genererat färre stölder än man först trott. Med uppställning menas att de mest stöldbegärliga maskinerna omges av mindre stöldbegärliga maskiner som samtliga har sina tanklock vända “inåt”, bort från betraktaren, detta försvårar tillgrepp av såväl utrustning som drivmedel (Hollti 2018). Karlsson understryker att det i dagsläget är svårt att uttala sig om några konkreta

orsaksförhållanden, det går inte att dra några slutsatser förens längre fram i tiden. Karlssonberättar vidare att lokalpolisen uppgett att de kommer synas mer på plats, vilket i sin tur kan ha inverkan på nivån av brottsligheten i området. Karlsson poängterar vikten av att alla parter behöver samarbeta för att det

brottsförebyggande arbetet ska fungera framöver och få hållbar effekt. 4.1.3 Samtal med Anders Buene, lokalpolis i Ljungby

Anders Buene2, lokalpolis i Ljungby berättar att han och Thomas Devenyei från Stöldskyddsföreningen ansvarade för den säkerhetsutbildning personalen på Barslund fick genomgå. Det var totalt 32 deltagare på utbildningen som hölls den 2:e april 2019, varav 25 deltagare representerade Barlsund och sju var externa aktörer. Buene berättar att han informerade om vikten av att polisanmäla de brott som vägbygget eventuellt utsätts för. Under utbildningen poängterade han vikten av att upprätta tydliga rutiner för vem som polisanmäler och informerar om vad som hänt, när det hänt och hur det hänt. Bueneframhöll framförallt att det är de dagliga insatserna, utfärdade av personal på plats, som är nyckeln till den minskade brottsligheten på vägbyggen.

Buene framhåller tre faktorer som utmärker sig när det kommer till

brottsförebyggande insatser, (1) GPS-spårning i maskiner (2) kameraövervakning på plats (3) DNA-märkning av verktyg. Enligt Bueneär den kvarstående

utmaningen att stöld av drivmedel ska minska. Drivmedel går av naturliga skäl inte att märka upp på samma sätt som verktyg och maskiner och stölden är därmed svår att bevisa. Buene uppger att många av stölderna begås av lokala profiler, detta för att försörja ett narkotikabehov eller för att betala av skulder. Stölderna gäller oftast stöld av drivmedel och eftertraktat material som till

exempel koppar. Stöld av maskiner kräver planering och tillgång till stora fordon, dessa stöldräder är ofta utförda av kriminella nätverk vars planer är att snabbt föra ut maskinerna ur landet.

Enligt Buene har cheferna från Barslund ställt sig positiva till de

brottsförebyggande åtgärderna. Buene låter emellertid något bekymrad, han förklarar att det är personal på plats som behöver arbeta med de

brottsförebyggande metoderna, och de behöver inges av en känsla att allt extra arbete är värt mödan. Ett Projekt som Lagandan kräver ständiga utvärderingar och 1 _{Karlsson, Anna. Projektledare Trafikverket, telefonsamtal den 8 april 2020.}

är beroende av personalens engagemang för att de brottsförebyggande åtgärderna ska utföras dagligen.

För att en förundersökning ska kunna inledas krävs det bevismaterial som kan föra ärendet framåt, t.ex. att gärningspersonen går att identifiera på filmen från en övervakningskamera, berättar Buene. Är bevisföringen bristfällig kommer ärendet att läggas ner direkt, detta är något som de yrkesverksamma i byggbranschen vet om och väljer därför att inte polisanmäla den brottsliga handlingen.

Förhoppningen är nu att genom märkning, spårning, övervakning, tydliga rutiner och riktlinjer så kommer fler brott vid vägbyggen klaras upp. Buene menar dessutom att det kan räcka med själva vetskapen om att arbetsplatsen är kameraövervakad för att avskräcka en potentiell gärningsperson.

4.2 Stölder fån byggarbetsplatser

Stölder från byggarbetsplatser är ett vanligt förekommande fenomen. Enligt Brottsförebyggande rådet (2019b) har det sedan Schengenavtalet trädde i kraft, blivit allt svårare att lagföra kriminella ligor som regelbundet tar sig till Sverige för att stjäla attraktivt byggmaterial, verktyg och maskiner (a.a.). Schengenavtalet innebär fri rörlighet för individer inom Schengenområdet som består av de

medlemsstater som ingår i Europeiska Unionen samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz (a.a.). Vid in- och utträde över dessa landsgränser behöver ingen resehandling visas upp (a.a.).

Stöld av drivmedel, maskiner och byggmaterial leder ofta till stora förseningar i arbetet, vilket skapar frustration hos både de yrkesverksamma aktörerna och hos allmänheten (Brottsförebyggande rådet 2019b). Utav det gods som tillgrips är det huvudsakligen försäkrade gods som polisanmäls, stöld av mindre verktyg och skadegörelsebrott når sällan över företagets självriskkostnader och anmäls därför i betydligt mindre utsträckning (a.a.). Farinloyes m.fl. (2013) forskningsresultat vittnar om att stora byggföretag tenderar att utsättas för fler stölder än mindre byggföretag. Resultaten kan dock vara missvisande eftersom mindre byggföretag ofta har en sämre ekonomi och saknar därmed tillräckligt med ekonomiska medel för att bekosta en försäkring för skador eller förluster (a.a.). Många av de brott som begås på vägbyggen kommer således aldrig till polisens kännedom, detta innebär att mörkertalet är stort (Farinloye m.fl. 2013; Sakurai m.fl. 2008).

4.3 Internationella brottsnätverk

Nationella operativa avdelningens underrättelseenhet kom 2019 ut med en rapport angående de internationella stöldligornas förekomst och opererande i Sverige (Polismyndigheten 2019a). De stora vinstchanserna med brottet, i kombination med att risken är låg för att bli upptäckt och att behöva avverka ett längre

fängelsestraff motiverar dessa stöldligor att bedriva brottslig verksamhet i Sverige (Clarke 1999; Polismyndigheten 2019a). Den operativa avdelningen erfar att internationella brottsnätverk är känsliga för förändringar och byter såväl inriktning som geografisk plats om polisen får kännedom om ligans

brottsmönster, detta försvårar polisens kartläggning av kriminella nätverk (a.a.). Gärningspersonerna inom de brottsliga nätverken tar sig vanligtvis till Sverige via färjor från Baltikum och Polen, eller med bil via Öresundsbron (a.a.). I Sverige bor de företrädesvis hos bekanta, nätverkets utövare eller i hyrda stugor som också används som förvaring för stöldgods (a.a.). Det tillgrips alltmer dyr utrustning från byggarbetsplatser, stölderna har dessutom brett ut sig över hela landet och ligornas teknik utvecklas ständigt (a.a.). Upplägget vid stöldräderna brukar innebära att några står för tillgrepp av gods och andra för utförseln av gods

ur landet (a.a.). För att hindra godsspårning använder sig ligorna av störsändare, något förenklat sänder en störsändare ut signaler på samma frekvens som på GPS: en tillhörande det specifika godset, detta medför att signalen slås ut (a.a.).

Lite drygt hälften av alla stölder är av handverktyg, andra vanliga stölder är maskiner och drivmedel (Polismyndigheten 2019a). Det drivmedel som främst tillgrips är diesel från lastbilar och maskiner som är tillgängliga på

uppställningsplatsen (a.a.). Alla veckodagar är i liknande utsträckning drabbade av stölder och dessa sker företrädesvis på kvällen, vilket beror på att personal då gått hem för dagen (a.a.). Andrahandsvärdet på material och maskiner från byggen ligger högt på svarta marknaden, dessa specialtillverkade maskiner produceras inte i massupplagor och blir därför unika i sitt slag, vilket leder till att

marknadsvärdet aldrig mättas (a.a.). Avsaknaden av väktare och dålig belysning gör att dessa byggarbetsplatser är attraktiva och enkla att ta sig in på i syfte att begå brott (a.a.).

4.4 MärkDNA

En av de säkerhetsåtgärder Lagandan vidtagit innefattar DNA-märkning av verktyg. MärkDNA framställs i laboratorier, främst på syntetisk väg men kan även hämtas från växtriket (Skydd och säkerhet 2014). MärkDNA består av en färglös vätska som kan användas på alla typer av material, det unika DNA-mönster som penslas på önskat föremål blir visuellt under fluorescerande ultraviolett (UV) ljus (a.a.). Märkningen håller i minst fem år vid exponering av utomhusmiljö och håller troligtvis längre i inomhusmiljö (a.a.). Rent praktiskt går det till så att ägaren för inventarielistor över de föremål som DNA-märkts, listan skickas sedan till det ställe märkDNA-kitet införskaffats på (Polismyndigheten 2019c). Med hjälp av det unika DNA-mönstret kan ägaren kopplas till föremålet om detta skulle återfinnas som stöldgods (a.a.).

I Polisens målade bilar finns UV-lampor för snabbare hantering av misstänkt stöldgods (Polismyndigheten 2019c; Risoluti m.fl. 2019). För att Nationellt forensiskt centrum ska kunna analysera DNA-märkningen behövs endast en fjärdedel av märkningen och om en polisutredning skulle bli aktuell står polisen för samtliga analyskostnader (Falkena m.fl. 2018; Skydd och säkerhet 2014). MärkDNA är i första hand tänkt att verka avskräckande och därmed

brottsförebyggande, det är därför viktigt att tydligt skylta med att märkDNA används på arbetsplatsen (Farinloye m.fl.; Fenelly och Perry 2017;

Polismyndigheten 2019c). MärkDNA ska ses som ett komplement till andra inbrott- och stöldskydd som till exempel lås, larm och kameraövervakning (a.a.).

Raphael (2015) analyserade effekten som skyltning av märkDNA genererade på antalet inbrott i det studerade området, resultatet jämfördes sedan med ett bostadsområde som inte skyltat med märkDNA (a.a.). Det visade sig att

bostadsinbrotten hade minskat med 45 % i det område som skyltat med bruk av märkDNA, hos kontrollgruppen låg motsvarande andel på 21 % (a.a.). Dessutom minskade antalet vardagliga brott som till exempel rån, misshandel och

narkotikabrott överlag i båda bostadsområden (a.a.). Ytterligare en effekt var att drygt hälften av de hushåll som deltog i experimentet upplevde sig tryggare i både hemmet och närområdet (a.a.).

4.5 Tidigare forskning

Sveriges byggindustrier (2012) utformade en rad tips och råd i syfte att motverka förekomsten av brott på byggarbetsplatser. Huvudsakligen avsåg dessa

rekommendationer att ansvariga personer på byggarbetsplatser skulle klarlägga var, när och hur bygget skulle genomföras (a.a.). Andra viktiga faktorer var att kartlägga personalens uppfattningar om vad stöld och skadegörelse kunde innefatta (Fenelly och Perry 2017; Sveriges byggindustrier 2012). Dessutom visade det sig vara viktigt att anpassa de brottsförebyggande åtgärderna efter området, det vill säga platsens brottsprofil som t.ex. förekomsten av aktiva stöldligor, geografins betydelse eller historik av skadegörelse, samt vilka insatser som kunde vidtas för att göra det så svårt som möjligt för obehöriga att tillträda arbetsplatsen (a.a.). Både externa och interna stölder var vanligt förekommande, men det fanns en klar överrepresentation gällande stölder av extern karaktär (Munthe 2012; Sveriges byggindustrier 2012).

Trulsson (2017), verksam för polismyndigheten i region syd rekommenderade följande installationer i sin rapport om brottsförebyggande åtgärder vid

vägbyggen; larm, övervakningskameror, spårsändare, ljussensorer, lås och DNA-duschar. Dessa åtgärder återkommer i ett flertal studier som berör ämnet

(Farinloye m.fl. 2013; Fenelly och Perry 2017; Sakurai m.fl. 2008; Setola m.fl. 2017; Swallow 1997). Vidare hänvisade Trulsson (2017), yrkesverksamma

aktörer att sätta upp bommar eller stenblock för att säkra vägbyggets infart. Setola m.fl. (2017) och Fenelly och Perry (2017), uppmanade till att beakta naturligt förekommande övervakningssystem runt omkring byggarbetsplatsen och menade att faktorer i närmiljön kunde användas som försvar och borde utnyttjas (a.a.). Att försvåra åtkomst till drivmedel genom att tömma maskiner vid dagens slut var också något som Trulsson (2017) belyste som viktigt. Om arbetsplatsen tydligt skyltade med att märkDNA och kameraövervakning användes, kunde detta fungera tillräckligt som avskräckning (a.a.).

I studien gjord av Clarke och Goldstein (2003) gällde analysen av det

brottsförebyggande arbetet främst stöld av interiör från nybyggda hus. Edwards och Holt (2008), undersökte byggbranschens rutiner kring stöldskydd och sedermera återhämtning från stöld. Gwyn m.fl. (2005) studerade förekomsten av stölder på byggarbetsplatser i olika länder. Clarkes och Goldsteins (2003) studie fokuserade främst på stöld av interiör, i resultatet framkom att den mest effektiva åtgärden för att förhindra stölder var att låta tilltänkta personer flytta in i det färdigbyggda huset innan nästa hus påbörjades (a.a.). Sakurai m.fl. (2008) rapporterade att 65 % av de 3400 tillfrågade australiensiska byggföretagen följde Clarkes och Goldsteins rekommendationer gällande att låta husköpare bo i nybygget innan nästa husbygge påbörjades, en strategi som enligt byggföretagen höll stölderna borta från byggarbetsplatser (a.a.). Denna åtgärd kan härledas till rutinaktivitetsteorin som menar att brott begås då tre element är ett faktum; motiverad förövare, ändamålsenligt objekt och frånvaro av kapabla väktare (Felson och Boba 2010). I detta fall var åtgärden att tillsätta nyinflyttade som agerade kapabla väktare och därmed bidrog till att stöldinbrotten minskade (Clarke och Goldstein 2003).

Farinloye m.fl. (2013) och Sakurai m.fl. (2008) uppgav att verktyg och

maskindelar som märkts upp med företagets logga hade större chans att återfinnas efter tillgrepp, detta eftersom det möjliggjorde att en potentiell köpare på så vis

kunde misstänka att föremålet slutits. Edwards och Holt (2008) hade ett liknande exempel, de föreslog att markera upp utrustning med UV-penna, detta för att polisen snabbare skulle kunna lokalisera ägaren om utrustningen påträffades stulen (a.a.). Ett annat förslag var att fysiskt förhindra maskinstölder genom att fästa hydrauliska lås på hjulen (som via tryckkraft förhindrar rörelse), dessa lås tar tid att få upp och kräver specifika instrument, vilket gör att risken för upptäckt blir större och åtgärden verkar därmed avskräckande för gärningspersonen (a.a.). Edwards och Holt (2008) tipsade även om att låta upprätta unika nycklar för respektive maskin då det oftast är en och samma huvudnyckel till maskiner av samma märke.

Edwards och Holt (2008) konstaterade att det brottsförebyggande arbetet är beroende av att kunskapen om effektiva åtgärder sprids. Forskarna menade att detta är en förutsättning för att stölder på byggarbetsplatser ska minska (a.a.). Av oklar anledning börjar och stannar dock oftast information om effektiva

stöldskyddsåtgärder vid enskilda byggen (a.a.). De finner det beklagligt att nästa bygge får börja om på “ruta ett” gällande arbetsplatsens stöldskyddsåtgärder (a.a.).

Gwyn m.fl. (2005) och Clarke och Goldstein (2003) menade att

försäkringsbolagen borde införa en minimistandard av säkerhet och stöldskydd som policy på alla byggarbetsplatser. Det polisiära brottsförebyggande arbetet är enligt Clarke och Goldstein (2003) i dagsläget uppbyggt av eldsjälar vilket inte är hållbart i längden. Byggarbetsplatser har varken policys eller metodhandböcker att följa vad gäller det brottsförebyggande arbetet och därför bör dessa åtgärder prioriteras och en problemlösande enhet upprättas (a.a.).

5. TEORI

Cohen och Felson (1979) konstruerade rutinaktivitetsteorin i syfte att kartlägga förekomsten av brott utifrån ett kontextbundet perspektiv. Stora delar av

författarnas förhållningssätt kan ställas i relation till klassisk humanekologi, vilket inbegriper ett tvärvetenskapligt forskningsperspektiv som undersöker förhållandet mellan människor och deras sociala miljöer som tillsammans upprättats (a.a.). Vidare innefattar teorins fundament huvudsakligen att individers dagliga aktiviteter och rutiner inverkar på risken för brott, och det är företrädesvis strukturella rubbningar i individens rutinaktiviteter som resulterar i detta (a.a.). Cohen och Felson använder sig av en brottstriangel för att förklara brottets generella förekomst: (1) motiverad förövare (2) ändamålsenligt objekt och (3) frånvaro av kapabla väktare (a.a.). (1) är en person som har de egenskaper som krävs för att genomföra en brottslig handling, men särskild tyngd läggs här på att det finns en motivation som driver förövaren att begå ett brott (a.a.). (2) är ett föremål eller en individ som utifrån ett flertal förövares preferenser har de attribut som gör det lämpligt att begå brott. Vanligt förekommande i det här

sammanhanget är att gärningspersonen tar hänsyn till huruvida objektet är synligt och disponibelt (a.a.). Gärningspersonen ställs inför en situation där en värdering av brottets risker ställs emot de eventuella vinster brottet skulle kunna generera (Boba och Felson 2010). Vidare skriver Cohen och Felson (1979) att (3) kan inbegripa både individer och yttre omständigheter vars frånvaro bidrar till att en brottslig handling inträffar. I de fall kapabla väktare finns tillgängliga är brott inte aktuellt (a.a.). När de tre ovanstående företeelserna inträffar och samspelar i tid

och rum är brott ett rationellt utfall och vice versa, vilket betyder att brott inte kommer att begås i de fall någon av komponenterna avviker i tid och rum (a.a.). Fortsättningsvis, teorins fokus är inte att begripliggöra förekomsten av brott genom att tillskriva eller förklara mänskligt beteende som den primära orsaken till brott (Cohen och Felson 1979). Teorin tar snarare sikte på kontexten och de faktorer som går att identifiera som möjliga orsaker till temporära

situationsbundna brott (a.a.). Det skapar således förutsättningar att resonera kring brottslighet på ett något annorlunda sätt till skillnad från många andra

kriminologiska inriktningar, vars förklaringar till brott snarare handlar om

individuella/sociala omständigheter (a.a.). Kriminellt beteende är bestående, vilket med andra ord innebär att motiverade förövare alltid kommer vara en del av den gemensamma tillvaron (a.a.).

Rutinaktivitetsteorin kommer i den föreliggande uppsatsen att användas som teoretiskt ramverk eftersom den besitter en adekvat förklaringskraft i relation till det valda ämnet. I relation till det valda ämnet kan följande kopplingar dras mellan rutinaktivitetsteorin och aktuell studies syfte; motiverade förövare huserar ständigt i den gemensamma tillvaron, vilket betyder att det med stor sannolikhet finns kriminella individer som väljer att rikta sin uppmärksamhet mot vägbyggen. Kapabla väktare gestaltas ofta som individer, men kan också vara andra saker som på ett eller annat sätt bidrar till att brott inte begås. Ur den aktuella studiens

perspektiv skulle detta kunna handla om larm, övervakningskameror eller

ljussensorer. Ändamålsenliga objekt aktualiseras i den här kontexten av främst två anledningar. Dels har värdet av de objekt som hör till vägbygget säkerligen en avgörande betydelse i de fall en gärningsperson väljer att begå brott. Dels handlar det om tillgängligheten att ta sig till platsen, stjäla godset och slutligen

transportera det ifrån brottsplatsen. Således är både de berörda objekten och platserna av betydelse och därmed intressanta att undersöka vidare med stöd av teorin.

5.1 Utveckling av teorin

Brottstriangeln är ett användbart instrument som den svenska polisen använt i syfte att beskriva samt analysera brott (Clarke och Eck 2006). Deras bidrag är att addera brottstriangeln med något de benämner som controllers (a.a.). Med utgångspunkt i rutinaktivitetsteorin bidrar controllers till att synliggöra vilka insatser som har en preventiv effekt inom olika problemområden (a.a.). Övervakare är en av de kontrollerande funktionerna som kan främja att en motiverad förövare avhåller sig från att begå brott (a.a.). Övervakare är oftast personer som har en nära anknytning till förövaren, såsom vänner eller

familjemedlemmar (a.a.). Beskyddaren är den andra kontrollerande funktionen som symboliserar ändamålsenligt objekt. Beskyddaren innebär vanligtvis att individen söker skydda sina egna, grannars och anhörigas ägodelar från att bli stulet (a.a.). Den tredje och sista kontrollerande funktionen är den platsansvarige. Denna person är inte detsamma, men kan liknas vid en kapabel väktare, vilken oftast karaktäriseras av en individ som har en betydande roll i en specifik kontext, som till exempel en lärare i skolan (a.a.). Den platsansvarige har dessutom en viktig roll när det kommer till att upprätta eventuella insatser samt justera faktorer som kan hämma förekomsten av brott på särskilt utsatta platser (a.a.). I aktuell studie går brottstriangeln att applicera på förekomsten av stöld/skadegörelse gentemot vägbyggen och projektledarens betydelse.

6. RESULTAT

Avsnittet innehåller två typer av tabeller, Tabell 1 s.17., redogör för enkätsvaren som begränsades till ja- eller nej. Tabell 2 s.18., är baserad på teman och

kategoriseringar som uppkommit efter en bearbetning och sortering av de öppna frågorna i enkäten. Avsnittet innehåller dessutom ett segment där den sistnämnda tabellen åskådliggörs i löpande text, vilket innebär att vanligt förekommande svar och nyansskillnader i resultatet kommer att lyftas fram.

6.1 Enkätens slutna frågor

Tabell 1. Tabellen nedan är en illustration av respondenternas svar på de frågor som var begränsade till ja-eller nej alternativ. Svaren presenteras i både frekvens och procent under respektive svarsalternativ.

n=antal undersökningsenheter.

a_{Nio respondenter uppgav att vägbygget drabbats av stöldförsök och åtta} respondenter besvarade frågan huruvida stölden polisanmäldes eller ej.

b_{Tolv respondenter uppgav att vägbygget utsatts för fullbordad stöld och tretton} respondenter besvarade frågan angående polisanmälan.

Med stöd av Tabell 1 s. 17., besvaras det huruvida vägbyggen upprättat brottsförebyggande åtgärder samt i fall bygget utsatts för stöld och/eller skadegörelse, vilket syftar på två av studiens frågeställningar; “Har

brottsförebyggande åtgärder upprättats och i så fall vilka?” och ”Har berörda vägbyggen utsatts för brott och i så fall vilken typ av stöld/skadegörelse?

”Dessutom ges svar på frågan gällande respondenternas eventuella kännedom av Projekt Lagandan; “Hur många av Trafikverkets projektledare känner till Projekt Lagandan och dess brottsförebyggande åtgärder?”

Fråga _(n) Ja Nej _{(n) (%)} Ja _(%) Nej n

Har ert bygge vidtagit några brottsförebyggande åtgärder som ämnar bidra till att skadegörelse och stöldförsök minimeras?

15 5 75% 25% 20

Har ert bygge drabbats av försök till skadegörelse? 8 12 40% 60% 20

Om ja, har försöket polisanmälts? 6 2 75% 25% 8

Har ert bygge drabbats av skadegörelse? 8 12 40% 60% 20

Om ja, har skadegörelsen polisanmälts? 6 2 75% 25% 8

Har ert bygge drabbats av stöldförsök? 9 11 45% 55% 20

Om ja, har försöket polisanmälts?a 5 3 62,5% 37,5% 8 Har ert bygge drabbats av fullbordad stöld?b 12 7 63,2% 36,8% 19

Om ja; har stölden polisanmälts 10 3 76,9% 23,1% 13

Känner ni till ”Projekt Lagandan? 2 18 10% 90% 20

Om ja: har/kommer Lagandan påverka projektets

förebyggande åtgärder för att minska stöld? 2 - 100% 0% 2 Skulle ni rekommendera andra aktörer att följa Projekt

Lagandans brottsförebyggande åtgärder? 6 1 86% 14% 7 Har polisens insatser i projektet någon positiv betydelse

för er?

6.2 Teman och nivåer

I frågan som berör Lagandan, se Tabell 2 s.18., har inga tolkningar gjorts utan det som står skrivet mellan citattecken är respondenternas egna ord.

Tabell 2. Tabellen visar sju olika teman som baseras på enkätens frågeställningar.

Tabellen visar även de 28 nivåer som är unika för respektive tema och baseras på de svar som respondenterna rapporterat i enkätundersökningen.

TEMA, NIVÅ. Initialt Löpande Avskräckande Vid obemannat

Brottsförebyggande

åtgärder Trafikverkets upprättelse av entreprenad-kontrakt med fokus på säkerhet. Risk och problem-analys i planerings-stadiet. Förlägga basstation vid upplyst, befolkat område. Förvaring av stöldbegärligt material inlåst.

Plocka upp material och hålla rent och snyggt. Planering av materialåtgång för det enskilda arbetspasset. Inhägnat område. DNA-märkning Larm Skyltar som signalerar stöldskydds-åtgärder. Väktare Kamera-övervakning Belysning Tömda drivmedels-tankar. Särskild formation av maskiner.

TEMA, NIVÅ. Vanliga

stölder Enkla stölder Avancerade stölder ”Hyss”

Stöld Drivmedel Batterier Verktyg Material GPS-utrustning. Datorer Elverk Antenner Bilar Markvibratorer Kabeltrummor Hjul Ortsskyltar Hastighetsskyltar Älgskyltar Ljussignaler

TEMA, NIVÅ. Ringa skada Måttlig skada Stor skada Fara för

allmänheten Skadegörelse Skador i samband med stöldförsök t.ex. uppbrutna lås. Klotter på föremål

tillhörande vägbygget. Krossade rutor på nya busskurer

Sönderslagna maskiner. Förstörda trafikljus. Avstängda trafikljus.

TEMA, NIVÅ. Statiska Föränderliga Bristfälliga Oförutsägbara

Stöld orsakad av

bristande rutiner Entreprenören bär huvud-ansvaret.

Felberäkning av materialåtgång för dagen.

Rutiner upprättade efter första stölden.

Brister i rutinkollen. Kvarglömt material. Trasiga övervaknings-system. Avancerade stölder under pågående vägarbete.

Polisens betydelse Besöker vägbyggen för utförande av risk- och säkerhets-analys. Informerade angående specifikt vägbygge vid eventuell utryckning. Närvarande och synliga i området. Utförande av hastighetskontroller vid vägbyggen. Önskan om att polisen ska utreda brott trots svårlösta fall.

Önskan om att bli lyssnad på då skadegörelse kan upplevas som hotfullt. Önskan om utökad närvaro såväl dagtid som nattetid. Insatta i polisens brist på resurser i dagsläget.

TEMA, NIVÅ. Anpassning Rutiner Teknik ”Rent och

snyggt” Erfarenheter kring det brottsförebyggande arbetet Väg noga kostnaden för åtgärderna som behövs mot de insatser som krävs. Vid kritisk deadline, eller ”utsatt” område; överväg ännu fler åtgärder.

Säkerställ att allt material, alla verktyg och maskiner är omhändertagna enligt riktlinjer. Lås Stängsel Larm Strålkastare Kameraövervakning ”Förläng” genomförandet av stöld genom avancerade tekniska lösningar. Ha överlag bättre uppsikt på material, verktyg och maskiner. Plocka ihop lösa delar.

Städa alltid upp vid arbetsdagens slut.

TEMA, NIVÅ. Känner inte

till

Känner till något Har kunskap Önskar vidare kunskap Projekt Lagandan och dess tillämpningar i Götaland/ Svealand

”Vet inte men kan väl inte skada.” ”Vet inte vad Lagandan innebär.” ”Har ej fått information om detta tidigare.”

”Det fungerar bra.” ”Samarbete med

polisen, speciella uppställnings-platser, övervakning, dna-märkning, utbildning av personal i säkerhetstänkande.”

”Nu känner jag inte till projektet men då problemet är stort för vissa arbetsplatser så tror jag att entreprenören gärna vill ha stöd och hjälp.”

6.3 Sammanställning och nyansskillnader

Tabell 2 s.18., tillsammans med den sammanställande texten nedan ger svar på följande tre frågeställningar; “Har brottsförebyggande åtgärder upprättats och i

så fall vilka?”, “Har berörda vägbyggen utsatts för brott och i så fall vilken typ av stöld/skadegörelse?” och “Vilka brottsförebyggande åtgärder på vägbyggen framhålls som viktiga?

6.3.1 Brottsförebyggande åtgärder

Majoriteten av respondenterna har vidtagit brottsförebyggande åtgärder på

respektive vägbygge, några av dessa uppger att man på planeringsstadiet utfört en risk- och problemanalys av tänkbara situationer som skulle kunna uppstå. Flera respondenter betonar vikten av att göra allt från bränsle till verktyg så

som viktiga funktioner med övergripande tillsyn över vägbygget. Endast en respondent framhåller att DNA-märkning och larm används.

6.3.2 Stöld och skadegörelse

Cirka hälften av respondenterna uppger att vägbygget drabbats av skadegörelse, främst gäller det klotter på vägbyggets maskiner. I ett fåtal fall innefattar

skadegörelsen vandalism. Några meddelar att stöldförsök, i vissa fall, upptäckts via en kontroll i övervakningskameran. Andra upptäckter uppdagades via uppbrutna tanklock och av gärningspersonens kvarglömda verktyg på plats. En respondent avbröt en gärningsperson under pågående stöldförsök då

gärningspersonen försökte ta sig in i en farmartank. Majoriteten av

respondenterna uppger att de utsatts för stöld, varav lika stor andel framhåller att drivmedel tillgrips i störst utsträckning. Några nämner även stöld av verktyg och batterier, medan ett fåtal uppger att de blivit av med maskiner.

6.3.3 Stöld orsakad av bristande rutiner samt polisens betydelse

Flera respondenter, vars vägbygge utsatts för stöld, uppger att de inte brustit i några rutiner. Några påpekar att det huvudsakliga ansvaret för upprättandet av rutiner ligger hos entreprenören. Respondenter som rapporterar att de funnit brister i rutiner lyfter fram en rad olika anledningar, se Tabell 2 s.18., En

respondent menar att den stöld vägbygget utsatts för, var så pass “fräck” att den aldrig hade gått att förutse oavsett rutiner.

Majoriteten framhåller polisens positiva inverkan till att minimera brott på plats. En respondent meddelar att polisen besökt vägbygget i syfte att förbättra det brottsförebyggande arbetet samt förbereda för eventuell utryckning. Några respondenter menar att polisens resurser inte är tillräckliga för den utredning som krävs vid begånget brott, andra önskar att polisen ska vara mer närvarande vid vägbygget dygnet runt.

6.3.4 Erfarenheter kring det brottsförebyggande arbetet

Majoriteten framhåller vikten av att försvåra genomförandet av stölden i så stor utsträckning som möjligt, detta exemplifieras genom att larm och avancerade lås används, samt säkerställa att området runt vägbygget är inhägnat. Andra förslag är att hålla området rent och snyggt och se till att inget material lämnas kvar på vägbygget under natten.

Några respondenter lyfter fram vikten av att anpassa de brottsförebyggande åtgärderna efter rådande kontext och miljön där det aktuella vägbygget är förlagt. Enligt respondenterna kan dessa åtgärder skilja sig åt beroendes på om vägbygget utförs på landet eller i stan. Samma respondenter menar dessutom att anpassning av åtgärder bör tillämpas om vägbygget har en tajt tidsbudget eftersom stöld och skadegörelse ofta medför stora förseningar i arbetet.

6.3.5 Projekt Lagandan och dess tillämpningar i Götaland och Svealand

Två respondenter känner till Projekt Lagandan, varav den ena respondenten tydligt klargör för vilka brottsförebyggande åtgärder som vidtagits. Flera

respondenter menar att brottsligheten är omfattande på vägbyggen, det gör att allt som rör förslag och lösningar på hur stölder och skadegörelse kan minska är välkommet. De önskar att få mer kunskap om projektet, vilket i förlängningen hade kunnat bidra till bättre dialog med entreprenörer och leverantörer.

7. DISKUSSION

I nedanstående avsnitt kommer läsaren inledningsvis att ta del av en diskussion med utgångspunkt i studiens resultat. Uppsatsens föregående delar, såsom bakgrund, teori och tidigare forskning kommer att återkopplas till resultatet. Därefter följer en metoddiskussion med underrubriker som dels kommer att bestå av en problematisering med ett huvudsakligt fokus på studiens bortfall, dels kommer styrkor/svagheter samt yttre omständigheter att diskuteras i förhållande till slutresultatet av studien.

7.1 Resultatdiskussion

Överlag, och i enlighet med studiens resultat anas en viss uppgivenhet hos personal på vägbyggen, erfarenheter av ständigt nedlagda förundersökningar i brist på bevis avspeglar anmälningsbenägenheten. Anmälningsfrekvensen varierar mellan 56–77% för skadegörelse, försök till stöld och stöld. I Tabell 1 s.17., går det att utläsa att flera respondenter inte besvarat frågorna huruvida en

polisanmälan för de olika brotten upprättats eller inte, och eftersom dessa frågor hängde ihop med en föregående fråga, som i princip alla respondenter besvarade, finns det fog att påstå att vissa respondenter helt enkelt undvikit att svara. Det kan antas att denna fråga av någon anledning är känslig, möjligtvis på grund av spekulationerna kring respondenternas uppgivenhet som nämns ovan. Resultaten visar dock att 61,5% ställer sig positiva till polisens insatser och 38,4% förhåller sig tveksamma och poängterar vad polisen kan göra annorlunda.

I resultatet framgår att endast en respondent använt sig av märkDNA som brottsförebyggande åtgärd, detta trots att flera studier visat att tekniken har välfungerande avskräckande effekter (Farinloye m.fl. 2013; Fenelly och Perry 2017). MärkDNA kan med stöd av rutinaktivitetsteorin, både utifrån kapabel väktare och ändamålsenligt objekt förklara flera effekter av brottsförebyggande åtgärder på vägbyggen (Cohen och Felson 1979). För det första kan märkDNA fungera som en form av kapabel väktare och därmed är det viktigt med skyltar som tydliggör budskapet, för det andra bidrar märkDNA till att attraktiva föremål blir olämpliga att stjäla. Enligt Cohen och Felson (1979), Farinloye m.fl. (2013) och Fenelly och Perry (2017) styrs föremålets lämplighet även av hur

gärningspersonen värderar vinst mot risk inför en brottslig handling. Ponera att gärningspersonen, trots vetskap om att verktyget är utrustat med märkDNA väljer att begå brott och dessutom lyckas genomföra stölden. I sådant fall är risken att polisen kan spåra och härleda föremålet till gärningspersonen fortfarande påtaglig. Att installera GPS: er i maskiner är en ytterligare brottsförebyggande aspekt som är relevant att lyfta fram utifrån ovanstående resonemang. Precis som märkDNA kan GPS: er i maskiner verka avskräckande och därmed hindra gärningspersonen att stjäla dessa (Trulsson 2017). I förlängningen skapar dessa två åtgärder en svårhanterlig situation för gärningspersonen som ändå väljer att begå brott, både vad gäller stöld och vidareförsäljningen av stöldgods. Vidare vittnar resultatet om platsens betydelse i sammanhanget. Några respondenter menar att de

brottsförebyggande åtgärderna måste anpassas efter den specifika kontext i vilken vägbygget genomförs, då det skiljer sig från landsbygd eller stadsmiljö. Detta resonemang återfinns även i tidigare forskning där vikten av att ta hänsyn till platsens brottsprofil betonas som en vital aspekt för att göra det möjligt att

upprätta korrekta och verkningsfulla brottsförebyggande åtgärder på byggarbetsplatser (Fenelly och Perry 2017; Sveriges byggindustrier 2012).

Resultatet visar att de föremål som tillgrips stämmer överens med såväl tidigare forskning, som de allmänna brottsförebyggande rekommendationer som delvis baseras på egna erfarenheter (Clarke och Goldstein 2003; Edwards och Holt 2008; Gwyn m.fl. 2005; Polismyndigheten 2019a; Trulsson 2017). Respondenterna uppger att de vanligaste stölderna företrädesvis är av drivmedel, batterier och verktyg. Utmärkande för aktuell studie är förekomsten av tillgripna vägskyltar, detta tillgrepp är inte något som den Nationella operativa avdelningen noterat i sin analys av internationella brottsnätverk. Utifrån denna vetskap kan det antas att det är lokala gärningspersoner som står för tillgrepp av vägskyltar, och inte

internationella brottsnätverk.

Ett rimligt antagande är att oövervakade och dåligt upplysta vägbyggen, som därtill innehar attraktiva objekt, är samstämmiga med motiverade

gärningspersoners preferenser. I resultatet kan det utläsas att flera respondenter satsat på brottsförebyggande åtgärder för att förhindra att denna, för

gärningspersonen, optimala situation uppstår. Dessutom uttrycks vikten av att försvåra själva genomförandet av stölden. Respondenterna uppger att starka strålkastare, kameraövervakning och inlåst material, förvarat i containrar, har bidragit till färre stölder. Resultatet i studien vittnar om att rutiner i det dagliga arbetet är viktigt för att undvika förekomst av stöld och skadegörelse, likaså har bristande underhåll av dessa rutiner, som att glömma kvar material på plats och trasiga övervakningssystem, bidragit till en ökning. Liknande resultat bekräftas även i tidigare forskning och genom rutinaktivitetsteorin, bristen på

ändamålsenliga objekt minskar risken att en motiverad förövare blir frestad att begå brott (Bobo och Santos 2007; Cohen och Felson 1979; Farinloye m.fl. 2013; Fenelly och Perry 2017; Sakurai m.fl. 2008; Setola m.fl. 2017; Swallow 1997). Ovanstående överensstämmer också med Lagandans säkerhetsutbildning där ansvariga utbildare betonar vikten av att upprätta brottsförebyggande åtgärder (Polismyndigheten 2019a; Trulsson 2017).

För det första visar resultatet att en viktig beståndsdel i det brottsförebyggande arbetet är att göra stölden oattraktiv genom att vidta ett antal åtgärder; märkDNA, kameraövervakning, spårsändare etc. För det andra handlar det om, i de fall gärningspersonen väljer att begå brott, att göra det faktiska genomförandet av stölden så svår som möjlig; genom robusta lås, larm, stängsel etc. Ur en gärningspersons perspektiv kan det vara svårt att bedöma hur pass lämplig en stöld faktiskt är fram tills dess att genomförandet av stölden startar. Därmed finns det flera brottsförebyggande vinster med att minimera objektets attraktivitet, men också göra stölden omständlig och tidskrävande. Summeringen ovan får stöd av Edwards och Holt (2008). De föreslog nämligen hydrauliska lås på maskiner som brottsförebyggande exempel, vilka tar såväl tid som specifika instrument i anspråk (a.a.).

Studiens resultat samt tidigare forskning (Clarke och Goldstein 2003; Edwards och Holt 2008; Fenelly och Perry 2017; Gwyn m.fl. 2005; Sveriges byggindustrier 2012; Trulsson 2017), visar enhetlighet att adekvata insatser och åtgärder är betydelsefulla för att minska förekomsten av stöld och skadegörelse. Det är viktigt med ansvariga personer som ser till att det brottsförebyggande arbetet efterlevs och följs upp i största möjlig mån, och Trafikverkets projektledare har här en

betydande roll. Clarke och Eck (2006) skriver om den platsansvarige som en del av brottstriangeln, vilken de benämner som en kapabel väktare i det här fallet. Den platsansvarige har en central funktion i den specifika kontexten och vanligt förekommande är att denne etablerar, upprätthåller och vid behov, förändrar insatser som syftar till att minimera förekomsten av brott (a.a.). Den

platsansvariga kan ställas i relation till projektledarens betydelse i det

brottsförebyggande arbetet eftersom projektledaren besitter ett helhetsansvar vad gäller att driva och planera vägbyggen (Trafikverket 2016). Det är emellertid viktigt att betona att resultatet i studien vittnar om att entreprenörerna till respektive vägbygge har ett stort ansvar när det kommer till brottsförebyggande åtgärder. Det kan följaktligen konstateras att fler personer än projektledaren kan ses ha en ansvarande roll på plats, med viktiga funktioner som ämnar minimera förekomsten av brott. Delar av resultatet vittnar dessutom om att entreprenören har det övergripande ansvaret gällande upprättandet av rutiner och att dessa efterföljs. Värt att belysa utifrån ovanstående är dock att majoriteten av resultatet inte bekräftar att entreprenören har det primära ansvaret. Det man

sammanfattningsvis kan konstatera är att respondenternas uppfattningar varierar, alternativt är samarbetet mellan entreprenör och projektledare något som skiljer sig åt vägbyggen emellan. Projekt Lagandan och Barslund tycks vara ett exempel på när dialog och samverkan mellan projektledare och entreprenör fungerar bra och ansvarsfördelningen är tydlig.

Efter ett samtal med Ljungbys lokalpolis framkommer det att metodboken, som nämnts tidigare i uppsatsen, i dagsläget inte är påbörjad och kommer troligtvis inte blir aktuell inom överskådlig framtid. Detta kan eventuellt förklara varför många av projektledarna inte känner till Projekt Lagandan och dess koncept. I enlighet med det som har betonats tidigare tenderar projekt med ambitioner likt Lagandan inte bli av. Goda kunskaper inom brottsförebyggande åtgärder vid vägarbeten finns, och lika goda resultat påvisas i dessa projekt. Kunskapen tycks emellertid inte föras vidare och fungerande riktlinjer uteblir till nästkommande projekt. Ett rimligt argument är att Lagandan med fördel borde utveckla sin marknadsföring, företrädesvis i form av vedertagna riktlinjer, styrdokument, metodhandbok eller liknande. Lagandans brottsförebyggande åtgärder verkar till synes fungera, det är därför beklagligt att den tilltänkta metodboken tycks utebli. I de fall metodboken likväl sammanställs och sprids till andra vägbyggen kommer med största sannolikhet förekomsten av stöld och skadegörelse gentemot

vägbyggen att minskas. Det sistnämnda bekräftar Clarke och Goldstein (2003) som förklarar att det saknas både policys och metodböcker med fokus på att förbättra det brottsförebyggandet arbetet på byggarbetsplatser.

Några respondenter har ett någorlunda pessimistiskt förhållningssätt gentemot polisen och menar att det finns andra åtaganden som prioriteras framför

vägbyggen som utsatts för brott. Clarke och Goldstein (2003) belyser också detta problem när de resonerar kring behovet av att upprätta en polisiär enhet som enbart fokuserar på att förebygga brottslighet vid vägbyggen. Som replik till ovan är det ett stort antal respondenter som däremot framhåller polisens insatser som betydelsefulla och den huvudsakliga faktorn är helt enkelt närvaro. I relation till Lagandan förklarar Karlsson att lokalpolisen uppgett att de kommer närvara i större utsträckning runt och kring vägbygget, vilket hon tror har, och även fortsättningsvis kommer minska förekomsten av brottslighet i området3.