Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation- Inriktning
Statsvetenskap 180hp
Folkhögskola - annan möjlighet till hållbar
utveckling av samhället?
En kvalitativ studie’’ Om hur väl studie- och
yrkevägsledare i Halland förhåller sig vid implementering
till folkhögskolans utbildningsform’’
Statsvetenskap 15hp
2020-06-08
Folkhögskola – annan möjlighet till hållbar utveckling av
samhället?
En kvalitativ studie’’ Om hur väl studie- och yrkevägsledare i Halland förhåller sig vid implementering till folkhögskolans utbildningsform’’
Shkelqim Ramadani
Högskolan i Halmstad, akademin för lärande, humaniora och samhälle VT-20 Samhällsanalys och kommunikation, inriktning statsvetenskap 180h Kandidatuppsats statsvetenskap, 15hp Handledare: Petra M Svensson Examinator: Sara Svensson
FÖRORD
Jag vill först och främst rikta ett varmt tack till alla studie- och yrkesvägledare från Halland som har låtit sig intervjuas. Utan dem skulle det här examensarbetet inte ha kunnat förverkligas. Ett särskilt tack skall även riktas till min handledare från Högskolan i Halmstad, Petra Svensson som har väglett med synpunkter och råd under studiens resa. Jag vill även tacka alla övriga lärare som har gett mig synpunkter och goda råd som har lett till att jag har utvecklats som individ. Era råd och kommentarer har utvecklat min konstruktiva förmåga, för att kunna tänka på ett vetenskapligt perspektiv.
Shkelqim Ramadani,
Högskolan i Halmstad,
2020-06-01
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
1.Inledning ... 2
1.1. Syfte och frågeställningar ... 3
1.2. Disposition ... 4
1.3. Bakgrund till studien: Folkhögskolan som utbildningsform ... 4
1.3.1. Historiskt och politiskt ... 5
1.3.2. Folkhögskolans utbildningar ... 6
1.3. 3 Studieomdömen ... 7
1.3.4. Folkhögskolans särdrag och pedagogik ... 7
1.3.5 Studie- och yrkesvägledare ... 9
2 Tidigare forskning ... 10
2.1. Folkhögskolans triumf i förhållande till det reguljära utbildningsväsendet. ... 10
2.2. Folkhögskolan och karrirävalen ... 11
2.3. Fördelen att studera inom folkhögskolan ... 11
2.4. Sättet att befrämja understöda grupper i samhället ... 12
2.5. Sammanfattning ... 13 3. Teoretisk ramverk ... 14 3.1. Implementeringsforskning ... 14 3.1.1 Top-down perspektivet ... 14 3.1.2 Bottom-upp perspektivet ... 15 3.1.3 Syntesperspektiv ... 16
3.1.4 Förstå, kunna och vilja ... 16
3.2. Teori användning ... 17
4. Metod och metodval ... 19
4.1. Urval och material ... 19
4.1.1 Etiska ställningstaganden ... 21
4.2. Datainsamling och analysmetod ... 22
5 Studie-och yrkevägsledarnas vägledning till folkhögskolan – förstår, kan
och vill de? ... 23
5.1. Resultat av intervjuundersökningen ... 23
5.1.1 Att förstå ... 23
5.1.2 Att kunna ... 26
5.1.3 Att vilja ... 27
6 Diskussion kring möjligheter för implementering ... 29
6.2. Diskussion kring studie-och yrkevägsledarnas förmåga. ... 30
6.3. Diskussion kring studie-och yrkevägsledarnas vilja ... 32
7. Avslutande diskussion ... 33
7.1. Sammanfattning av studiens resultat ... 33
7.2. Teoridiskussion ... 33
7.3. Framtida forskning ... 34
1
Abstract
Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Ett utbildningssystem som kan hjälpa dessa individer med att klara skolan och försätta med sina studier är folkhögskolans mål. Vidare för att hitta folkhögskolans miljö, framför de står en yrkesgrupp som studie-yrkevägsledare som kan hjälpa de. Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Resultaten av denna studie är baserad på tolv intervjuer med studie-yrkevägsledare från gymnasier och yrkevägsledningscentrum i Halland. Analysen av materialet visar att studie-och yrkevägsledare förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Deras arbete med att erbjuda elever folkhögskolan som ett alternativ, istället för andra utbildningar visar att de förstår vikten med folkhögskola för att minska samhällsklyftor. Det visar sig även att studie-och yrkevägsledare kan implementera sitt arbete eftersom de har kännedom och kunskap om lärande processer som finns inom folkhögskolan. Vilket kan leda till att de kan erbjuda elever möjligheten till rätt utbildning. Resultaten har prövats utifrån tidigare forskning samt de material som har hämtats från folkbildningsrådet.
Nyckelord: Utbildning, Folkhögskola, Studie-och yrkevägsledare, Implementering, Samhällsklyftor
2
1.Inledning
Den klassiska utbildningsvägen i det svenska skolsystemet är grundskola och gymnasium följt av eventuella högskolestudier. Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Skolan är viktig för alla individer i samhället, möjligheten till att lära om och lära nytt är viktigt. Fejes (2018) menar att möjligheten till vuxnas lärande är viktigt för att människor ska kunna utnyttja sina rättigheter och ta ödet i sina egna händer. Lipset (1959) menar att höjd utbildningsnivå samt utveckling av samhället där de sämst ställda får det bättre kommer bidra positivt till det demokratiska klimatet. Utifrån det perspektivet arbetar Region Halland med att erbjuda det livslånga lärandet som är centralt för ett hållbart lärande samhälle (Region Halland). Detta livslånga lärande kan förstås som en del av det demokratiska idealet där människor behöver kunskap för att kunna delta i det demokratiska samhället med upplyst förståelse (Dahl 1999:173–174). Folkhögskolan kan bidra till detta lärande eftersom det är en skolform som bygger på ambitionen att minska samhällsklyftor (Larsson 2005:188). Folkhögskolan kan alltså betraktas som en del av ett utbildningspolitiskt förhållningssätt där lärande ska vara tillgänglig för alla. Ett bra utbildningssystem för såväl barn som vuxna och Region Hallands utveckling innebär att klara av att möta arbetsmarkandes föränderliga behov av kunskap och kompetens. Folkhögskolan är en utbildningsform som kan sägas minskar klyftor i samhället, pga. sin specifika pedagogik. Många människor i Sverige under 1900-talet som har studerat på folkhögskolan säger att denna skolform har varit avgörande för deras utveckling (Gustavsson 2009:11)). Inom forskning om folkhögskolan lyfts fram att grundtanken är att man på svenska folkhögskolor utbildar sig både som människa och medborgare. Folkhögskolan har ständigt varit i takt till förändringar med samhällets och utbildningssystemet utveckling (Gustavsson 2009:11–12).
En yrkesgrupp som är av stor vikt när individer ska välja utbildning är studie- och yrkevägsledarna. Dessa finns inom de flesta utbildningsorganisationer, såsom gymnasiet, högskolor, grundskolor och de kommunala studie- och yrkevägsledningscentrumen. Studie och yrkevägsledarna har till uppdrag att verkställa beslut som regleras av’’ Skolverket’’. Deras arbete är att implementera policy som fattas av politikerna. De har direkt kontakt med medborgarna och kan därför kallas frontlinjebyråkrater (Rothstein 2014:19; Lipsky 1980:3; Vedung, 2016:89) Lipsky menar att det är genom dessa frontlinjebyråkrater som politiska beslut
3
Frontlinjebyråkrater kännetecknas av ett stort handlingsutrymme, vilket också är fallet med studie och yrkevägsledarna. Studie – och yrkevägsledare har också en tydlig roll inom den offentliga processen. En klassisk modell för att tolka detta handlingsutrymme, hur det änvänds för att implementera politiska beslut är Lundquist (1987) modell’’ kunna, vilja, förstå’’ (citerad i Vedung 2016:83). Denna modell fångar in tre avgörande aspekter för implementering: huruvida närbyråkraterna kan, vill och förstår hur ska de hantera en fråga. I detta fall handlar det om huruvida studie-och yrkevägsledare har den kunskapen, viljan och förståelsen som behövs för att kunna hantera folkhögskolan som ett alternativ när de möter individer i rådgivningsprocesser. Deras roll och uppdrag är en del av det demokratiska valet. De kan skapa balans mellan utbildningsutbud och erbjuda hållbar utveckling för länet.
Det finns en risk att det uppstår ett gap mellan studie- och yrkevägsledare och politiker när det gäller vägledning inför karriärvalen. Politikerna fattar beslut om olika föreskrifter som sedan ska implementeras av närbyråkrater. Men en rad förutsättningar som att inte förstå dessa föreskrifter eller har inte resurser för att implementera kan göra så att studie- och yrkevägsledare inte förhåller sig vid utbildningsformen i praktiken. I skollagen 2 kapitel står det att elever i alla skolformer utom förskola och förskoleklass, ska kunna få stöd av kompetent personal till att vägleda de inför val av framtida utbildning och yrke. Vägledning ska vara ihopkopplad i vetenskaplig mening och utföras professionellt (SFS 2010:800, 29§). Denna studie fokuserar på just gruppen studie- och yrkevägsledare och deras förhållande till folkhögskolan som utbildningsform, då detta är ett område som inte tidigare har undersökt utifrån ett statsvetenskapligt studie.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Studiens övergripandefråga är:
Studiens frågeställning kommer besvaras med hjälp av information som har hämtas från informanterna. Lundquist (1992:75) menar att det finns tre viktiga förutsättningar för att en policy ska utföras. För att implementera ska närbyråkrater förstå uppdraget samt kunna och vilja genomföra detta. Utifrån dessa förutsättningar har följande frågeställningar utformats för att kunna dra slutsatser om hur dessa närbyråkrater förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform:
4
ѻ Ser studie- och yrkevägsledare folkhögskola som ett alternativ istället för de andra vanliga utbildningsformerna? Vad har de för kunskap om folkhögskolan som utbildningsform? Utgör studie-och yrkevägsledarnas förståelse goda möjligheter för att de ska förhålla sig till folkhögskolan som utbildningsform?
ѻ Hur väl kan studie-och yrkevägsledare implementera sitt arbete. Påverkar resurser studie-och yrkevägsledare arbete mot implementering av deras arbete?
ѻ Vilket material presenteras ifrån studie- och yrkevägsledare till elever inför valet av karriärer? Finns det en vilja att presentera materialet till elever om folkhögskolan som utbildningsform?
1.2. Disposition
Uppsatsen är uppdelad i sju kapitel. I kapitel ett redovisas problemformulering, studiens syfte och frågeställningar. Under kapitel ett har bakgrundsmaterial tagits fram om folkhögskolan för att få en djupare förståelse om folkhögskolan som utbildningsform. Under kapitel två ligger tidigare forskning om folkhögskolan. Vidare under kapitel tre har valt ett teoretisk ramverket och följs av metodval i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras studiens resultat och i kapitel sex analyseras resultaten med hjälp av tidigare teorier. Avslutningsvis i kapitel sju ger förslag till framtida forskning inom vissa områden.
1.3. Bakgrund till studien: Folkhögskolan som utbildningsform
Det finns inte så mycket tidigare forskning om folkhögskolan. Mycket av information som jag presenterar här är tagen Folkbildningsrådet och Folkhögskolans informationstjänst (Folkbildningsrådet /FIN). Till detta har jag även lagt fram material om studie- och yrkesvägledarnas arbete och under vilka förutsättningar de vägleder eleverna inför valet av karriären.
Samtidigt kommer ges en liten presentation av regional politik som är positivt till folkhögskolan som utbildningsform. De anser att folkhögskolan kan bidra till att minska samhällsklyftor
5
genom att inkludera alla medborgarna i utbildningsystemet vilket senare kan leda till hållbar utveckling av länet.
1.3.1. Historiskt och politiskt
Folketsbildning började redan på 1800 talet som ett folkuppror i Frankrike, detta var främst att motverka revolution och missnöje. Innan fanns det inga skolor, undervisning skedde i kyrkans eller statens regi. Den första folkhögskolan som nämns ofta är den fria högskola som 1844 grundandes i Rödding i Danmark av Nicolai Frederik Grundtvig. Grundaren var en präst och författare som hade idé och kunde inspirerar människor till sina egna liv. Grundtvig var annorlunda där han förespråkade en skola för folket i kontrast till den föråldrade danska statsskolan (Folkbildningsrådet/FIN). Grundtvigs bärande idé var att unga människor genom
det levande ordet skulle komma i kontakt med kunskap och kultur. Detta ställs i skarp motsats
till den allmänna skolans’’ döda bokstav’’ utantilläxor och latindrill (Gustavsson, Andersdotter, Sjöman 2009:19).
De första svenska folkhögskolorna grundandes 1868, då det var ståndsriksdagen som avskaffades som ledde till att bönder fick mer makt. De första folkhögskolor var Hvilan i Skåne och Önnestads folkhögskola i Östergötland och Lunnevads. Alla dessa tre hade en inriktning på medborgarbildning för unga män ur bondeklassen. Senare folkhögskolan höjdes på ett demokratiskt perspektiv, där de första kvinnliga eleverna kom 1873 på en sommarkurs.
I början av 1900 talet bildades många nya folkhögskolor som hade starka kopplingar till de framväxande folkrörelserna- arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Till en början fanns folkhögskolorna bara på landsbygden och hade ofta internaboende. Folkhögskolorna fyllde en viktig funktion eftersom det formella utbildningssystemet inte gav plats för stora delar av befolkningen. Många folkhögskolor är än i dag starkt engagerade i samhällsutveckling. Detta kännetecknar Sveriges bakgrund i relation till folkhögskolan. Idag finns 156 folkhögskolor i Sverige (Folkbildningsrådet 2016).
Idag bedrivs många folkhögskolor i regional politik. Olika regioner förhåller sig på olika sätt till folkhögskolan som utbildningsform. Folkhögskolans kursutbud visar genom sitt varierade kursinnehåll på en mångfald av bildnings- och utbildnings ambitioner som möter olika behov i samhället (Folkbildningsrådet 2017:15). Bilden av folkhögskolorna att det är en plats med starka kopplingar till folkrörelser och civilsamhället och som tar hänsyn till deltagarnas’’ behöv’’ har bildads som en grund till politisk vilja. Folkbildningens ökade betydelse inom arbetsmarknadspolitiken kan ses som en del av en allmän trend där det civila samhället i allt
6
större utsträckning involveras som utförare av välfärdstjänster (Folkbildningsrådet 2017:17). Civilsamhället utgör en brokig arena med rötter i människors engagemang i föreningsliv och politik. Att det lyfts i det politiska sammanhanget handlar om dess betydelse av demokrati och medborgarinflytande. Ambitionen att involvera folkbildningen som utförare av offentliga tjänster kan ses som en förändrad civilsamhällspolitik där den traditionella styrningen kombineras med upphandlingar och uppdrag från regeringen (Folkbildningsrådet 2017:18). Staten involveras genom att dela insatser till folkbildning och folkbildningsrådet ordnar utbildningarna med hjälp av andra statliga myndigheter som t.ex. landsting och kommuner.
1.3.2. Folkhögskolans utbildningar
Folkhögskolan som en utbildningsform är till riktad mest till de som räknas vuxna människor över 18år, men det innebär inte att de får förbjuda barn som är under 18år. Folkhögskolan är lite annorlunda än de andra studieformer, pedagogiken betonas mer hos folkhögskolan genom ett aktivt deltagande, samtal och gemensamt lärande i grupp. Idén har alltid varit att folkbilda individer genom en utbildning som är anpassad efter förkunskaper och erfarenheter. Genom att erbjuda speciella kurser, det gör att verksamheten på olika folkhögskolor blir mångfacetterad än förut (Gustavsson, Andersdotter, Sjöman 2009:24). Folkhögskolorna är inte bundna av centralt fastställda kurs- eller läroplaner, de har varierande utbildningar. Man kan nämna en rad linjer som bjuds från folkhögskolan som estetiska, musik och dans eller yrkesutbildningar som finns numera. Verksamheten på folkhögskolan skall till innehåll och form vara sådan att den ökar den studerandes medvetenhet om sina egna om omvärldens villkor, vidgar förmågan att känna och uppleva, utvecklar kritiskt omdöme, självständighet och samarbetsförmåga, ökar den studerandes möjligheter att vara skapande samt stärker viljan och förmågan att i solidaritet med andra aktivt påverka arbetsliv och samhälle (SFS1997:551). Folkhögskolan är en unik utbildningsform som fyller en viktig funktion i det svenska samhället.
7
1.3. 3 Studieomdömen
Betygsystemet inom folkhögskolan är annorlunda. Folkhögskolan använder annat betygsystem som gör att de studerande kan bli bedömda med en sammanfattande bedömning av den elevens förmåga.
Studieomdömet sätts på en sjugradig skala (Folkbildningsrådet/FIN). * 4 utmärkt studieförmåga
* 3,5 Mycket god – Utmärkt studieförmåga * 3 Mycket god studieförmåga
* 2,5 God- Mycket god studieförmåga * 2 God studieförmåga
* 1,5 Mindre god- God studieförmåga * 1 Mindre god studieförmåga
Studieomdömet sätts gemensamt av alla undervisande lärare. Folkhögskolan är en institution där elever har möjligheten att läsa upp sina betyg på enklare sätt än i de traditionella skolorna. Detta innebär om att få en andra chans av elevens studieförmåga. På sådant sätt möjliggör till att eleven kan nå målen i folkhögskolans skolor, som sedan kan användas till högskolan. Folkhögskolan är en rekryteringskälla till högskola och universitet genom att vara tilldelad i en särskild kvot för antagning (Gustavsson, Andersdotter, Sjöman 2009:13).
1.3.4. Folkhögskolans särdrag och pedagogik
Folkhögskolan har fungerat som en alternativ skolform eftersom den har varit mer präglad av friare ramar där de har haft möjlighet att själva ordna sina kurser istället från de traditionella som ordnas av skolverket. Skolans form av integrering för nya grupper av människor som kvinnor, arbetare, handikappade, invandrare och så vidare. Denna skolform har lett till att få en explicit roll för att tillgodose hos de som har haft sämre tillgång till utbildning. Under senaste tiden fokusen till att skapa kurser för grupper som är riktade mot personer med olika funktionshinder har ökat (Gustavsson, Andersdotter, Sjöman 2009:56–57). På folkhögskolan utgår lärandet från deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Det som är unikt med det
8
skolformen är att man deltar med fri vilja i de läroprocesser som ingriper socialt samspel, samarbete och diskussion.
Varje skola bestämmer själv över sin profil, sina kurser och sitt arbete. Detta ger möjlighet till individen att påverka sitt eget liv, framtid och samhället. Folkhögskolan grundbärande idé är till att den är öppet för alla individer som har hinder i andra utbildningsformer eller svårigheter. Folkhögskolan strävar efter att vara en bildande och samhällskritisk röst, detta utgör ett hållbart demokratiskt samhälle (Folkbildningsrådet/FIN)
Folkhögskolans pedagogiska modell har blivit ledande som har flest deltagande personer med funktionsnedsättningar. Även att det finns andra skolformer denna skolform har lyckats bäst. informationstjänst (FIN) på sin hemsida formulerar ordet Pedagogik på annat sätt än andra vanliga skolor. Ordet pedagogik innebär för folkhögskolan att vara öppen för alla och tillvaron av dessa individer är viktigast (Folkbildningsrådet/FIN). Det som poängteras igen är individernas vikt där de ska få lära sig få egna insikter i de undervisning som sker i skolorna. Samtalet står i fokus och de studerandes aktiva deltagande är viktigt del i folkhögskolans pedagogik. Genom mindre studiegrupper som följs åt under studietiden uppnås ett klimat där alla får plats. Friheten från läroplaner där elever kan lära nytt på annat sätt än den vanliga skolan, gör att elever kan utvecklas utifrån elevernas egna erfarenheter.
En annan sak som ligger i folkhögskolans pedagogik är internatformen. I internat betyder att man kan bo på skolan, vilket gör att man kommer i kontakt med andra deltagare även på fritiden. Att vara på internat möjliggör för individ att bli mer självständigt och ta mer ansvar över sig själv (Folkbildningsrådet/FIN). Ytterligare ett annat sätt som folkhögskolan arbetar med eleverna är de specifika undervisningsmetoder. Många folkhögskolor erbjuder anpassad undervisning, socialt stöd och en tillgänglig miljö för studerande med funktionsnedsättning.
9
1.3.5 Studie- och yrkesvägledare
Studie- och yrkevägsledning måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut (Skolverket 2013:11). Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till personal som besitter kompetens inom studie- och yrkevägsledning och ska vara till stöd vid elevernas framtida studie- och yrkesval (SFS 2010:800, 29§). All personal på olika skolor ska ha som målsättning att förbereda alla elever med kunskaper som behövs för att kunna göra väl underbyggda val (Skolverket 2013:23). Det är viktigt att elever ska kunna göra väl genomtänkt val gällande deras framtid, därför så de måste ha tillgång till studie och yrkesvägledning (Skolverket 2013:11).
Studie- och yrkesvägledningen inom skolan ska vara till stöd för att vidga elevernas
perspektiv och förhindra elevernas val att begränsas av deras omgivning, såsom sina vänner eller familj (Skolverket 2013:35). Studie och yrkevägsledare bör se till att eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sina studiemål (Skolverket 2013:31). I vägledningen ska elever få information om sina studieekonomiska möjligheter, möjlighet till fortsatta studier och om arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov (Skolverket 2013:37).
Studie-och yrkevägsledare anses som frontlinjebyråkrater, eftersom det är de som möter medborgarna. Deras arbete är viktigt för politiska beslut för att om en handling ska utsättas i praktik, det är de som har en avgörande roll och anses som kuggarna i implementeringsprocessen. Det är tillämpning och tolkning som ger gräsrotsbyråkraterna en maktposition. Det är först här som ett beslut blir till handling och som policys får en reell innebörd och mening (citerad i Dahlström 2018:210).
10
2 Tidigare forskning
Tidigare forskning när det gäller folkhögskolan i Sverige ur ett statsvetenskapligt perspektiv är begränsad. I detta kapitel lyfter jag upp både den nationella och internationella forskningen på grund av bristfälliga forskning. Dessa studier kommer bidra till att förstå om hur väl studie- och yrkevägsledare i Halland förhåller sig vid implementering till folkhögskolans utbildningsform. De studier jag fokuserat på är fyra artiklar. Dessa studier är utförda av Stefan Larsson, Fejes & Dahlstedt, Borgen & Borgen samt Smart, Julie F and Smart David W. Dessa studier handlar om folkhögskolan som ett alternativ istället än andra utbildningar, valen till karriären, betydelsen med att läsa på folkhögskolan. Det sista artikeln handlar om individen som ska synas utifrån ett helhetsperspektiv snarare än att fokusera bara på individens hinder. I slutet av kapitlet lägger jag fram en sammanfattning av tidigare forskning.
2.1. Folkhögskolans triumf i förhållande till det reguljära utbildningsväsendet.
Staffan Larsson (2005) belyser i avhandling’’ Förnyelse som tradition’’ hur folkhögskolorna var föregångare när det gäller att bryta det bildningsmonopol som genom läroverken var knutet till städerna. Syfte med denna studie är att förklara hur de folkbildande verksamheter har genom sin historia’’ gått före’’ andra utbildningsinstitutioner i sådan utsträckning som kan anses som identitet eller tradition (Larsson 2005:169). Folkbildningen har gått före det andra utbildningsystemet, genom att skapa nya verksamheter som har blivit allmänna och dominerande i utbildningsystemet. Genom att denna utbildning har förnyats under hela historian och skapat planer vad som ska studeras och vem har, detta har lett till att lyckas som utbildningsystem (Larsson 2005:170). Etablering av folkhögskolan blir en motvikt till en extrem regional ojämlikhet i tillgången på utbildning på grund av skillnaden mellan land och stad. Folkhögskolans etablering som ett utbildningsystem i ett högre perspektiv inom samhället bidrog till att bryta bildningsmonopolen inom städerna (Larsson 2005:172). Folkhögskolans bildningsinstitution med mer allomfattande studier har varit ledstjärna både som social och könsmässigt jämlikt inom utbildningssystemet (Larsson 2005:175). Statens ambition är ofta snarare att producera enhetlighet och fokuserad på att skapa kunskap för arbetsmarknadens och produktionens behov. Folkhögskolan förbund och många andra folkhögskolor fokuserar istället på individernas intresse (Larsson 2005:188). Ett levande civilsamhälle är avgörande för att vi skall kunna tala om en demokrati (Larsson 2005:190).
11
2.2. Folkhögskolan och karrirävalen
Fejes & Dahlstedt (2018) belyser i artikeln’’ Choosing one’s future? Narratives on educational and occupational choice among folk high school participants in Sweden’’ hur deltagare motiverar sina val av utbildningar. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur studenternas livshistoria är sammanlänkade med sociala strukturer, och för att förstå hur och varför yrkesval görs (Fejes & Dahlstedt 2018:32). Samhällen kännetecknas av en ökad individualisering vilket tillskrivs bara när individens misslyckande anses som framgång (Fejes & Dahlstedt 2018:33). Individer ger mening till sina upplevelser och deras existens genom att berätta sin livshistoria både till sig själv och andra. Är således individens berättelse utgångspunkten för att förstå deras utbildningsval (Fejes & Dahlstedt 2018:35).
Författarna presenterar fem olika typer av sociala problem för elever som vill läsa inom folkhögskolan. Det är en grupp läser för att komma tillbaka på rätt spår eller rehabilitering. En tredje grupp läser för att hitta sin väg och att ha en anställning någonstans. Fjärde gruppen av deltagare läser kanske för att byta yrken. Den sista kategorin handlar om studenter som vill förverkliga sina drömmar eller personlig utveckling (Fejes & Dahlstedt 2018:31). Utifrån deltagarnas analys, resultatet visar att det finns en variation när det gäller karriär valet. Detta beror på olika faktorer som socioekonomisk status, kön, ras och utbildningsnivåer i familjen. Individer från familjer med högre socioekonomisk position tenderar att göra ett aktivt val mot högre yrkesprofessioner, medan de från låginkomstfamiljer har en tendens att gå i samma fotspår som familj och vänner (Fejes & Dahlstedt 2018:33).
2.3. Fördelen att studera inom folkhögskolan
Solveig Borgen och Nicolai Borgen belyser i artikeln’’ Student retention in higher education: Folk high schools and educational decisions (2016)’’ att studenter som läser inom folkhögskolan är positiva till vidareutbildning som högskola eller universitet (Borgen och Borgen 2016:505). Deras syfte är att undersöka om studenter som studerat på folkhögskolor i större utsträckning fullföljer sina studier på universitet och högskola än studenter med annan utbildningsbakgrund som tex gymnasiestudenter (Borgen och Borgen 520–522). Författarna menar att folkhögskolans arbetar för att främja en miljö där eleverna får hjälp för att ta reda vad vill de inför valet av karriären. Utifrån detta vill författarna undersöka huruvida folkhögskolor leder till att dessa övervägda val leder till minskade avhopp av elever till studier (Borgen och Borgen 520:22). I deras resultat visas att elever som har studerat inom folkhögskolan inte har
12
genomfört mer övervägda val än de andra elever från andra skolor. Men undersökning visade emellertid att retention berör mer på individer som tidigare har läst på folkhögskolan oftast är äldre när de genomför sina val till universitetet. Detta kan bero på deltagarnas ålder där de blir mer mogna och äldre vilket kan göra att de kan välja rätt och minska avhoppet från studier i framtiden (Borgen och Borgen 520:522). Folkhögskolan är inte avsedd att ge råd till karriärvägen utan istället att utveckla elevernas personliga utveckling.
2.4. Sättet att befrämja understöda grupper i samhället
Dörte Bernard och Per Anderson uppmärksammar i artikeln’’ Swedish Folk High Schools and Inclusive Education (2017)’’ folkhögskolans utbildningsform som gynnar specifika grupper i samhället. Syftet med artikeln är att ge insikt i förutsättningarna och konsekvenserna av växande antal deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar (Anderson & Bernard 2017:88). Studien visar att folkhögskolan ger lärandemöjlighet för vuxna grupper och blir särskilt relevant för missgynnande grupper att öka sitt sociala deltagande i samhället.
De specifika grupper som studerades av forskarna var individer med funktionsvariationer som ADHD, Aspergers, dyslexi, synnedsättning och andra fysiska funktionsnedsättningar (Anderson & Bernard 2017:91). Resultaten från deltagarnas visar sig att pedagogiken och goda relationer med lärare är två faktorer som gör så betydelsefull folkhögskolan.
Det som betonas är också planering och strukturering av lektioner som är anpassad efter individerna (Anderson & Bernard 2017:96). I studien framkommer att vissa elever med funktionsnedsättningar i många fall har upplevts ha misslyckats på gymnasieskolan. Detta har lett vidare att dessa individer inte har blivit tillgodosedda. Författarna belyser fram att deras forskning visar tydligt att dessa speciella grupper behöver stödinstanser för att läsa inom folkhögskolan (Anderson & Bernard 2017:99). Både författarna lyfter folkhögskolan i ett höggradigt skal och att det bör studeras mer internationellt (Anderson & Bernard 2017:100).
13
2.5. Sammanfattning
Den nationella forskning av Staffan Larson belyser hur folkhögskolorna anses vara som en ledstjärna istället för de andra utbildningsystemet som finns i Sverige. Folkbildningen har gått före andra utbildningsystemet genom att skapa nya verksamheter som har blivit allmänna och dominerade i utbildningsystemet (Larsson 2005:169). Den nationella forskning av Fejes & Dahlstedt belyser fram att deltagarna som väljer folkhögskolan eller gör sin valskarriär påverkas av sociala strukturen. Studenternas livshistoria är kopplat till sociala strukturer, vilket påverkar vad som är möjligt för individen (Fejes & Dahlstedt 2018:32). Den tredje artikeln från Borgen och Borgen visar betydelsen av studier på folkhögskola. Deras forskning visar att det finns tendenser att elever som studerar på folkhögskolan minskar avhoppet i universitet och fullföljer sina studier (Borgen och Borgen 2016:205). Den sista artikeln är från Dörte Bernard och Per Anderson studiet visar att folkhögskolan ger lärandemöjlighet för vuxna grupper och blir särskilt relevant för missgynnande grupper till ökat socialt deltagande i samhället. Forskningen argumenterar alltså för att elever som läser inom folkhögskolan i större utsträckning fullföljer sina studier senare i livet. Folkhögskolan pedagogik och utbildning är viktig för framtiden och kan bidra till att individer utvecklas. Denna tidigare forskning kommer vidare styrka vissa föreställningar samt å andra sidan visa på bristfälliga föreställningar som finns bland studiens informanter.
14
3. Teoretisk ramverk
I följande kapitel redogör jag de teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens analys. Valda teorier som jag tar upp är implemeteringsteorin som handlar om genomförandet av politiska beslut och policys (Sannerstedt 2001:18). Vidare tar jag upp teorier om närbyråkrater, dessa teorier handlar om personer som studie-och yrkevägsledare som arbetar inom det offentliga sektor. De är frontlinjebyråkrater som träffar medborgare och utsätter politiska beslut i praktik. I slutet av kapitlet presenteras studiens analysverktyg.
3.1. Implementeringsforskning
Hargrove (1975) menar att policyimplementering började i början av 70-talet i USA och senare under samma årtionde kom en våg av studie om implementering. Motivering till detta var i studiens politik har funnit en’’ felande länk’’ mellan intresset för policyskapande och utvärdering av de politiska resultaten (refererad i Hill 2007:180). Forskning visar sedan på 70-talet intresset för studie av hur policy omsätts i handling är svag. Utbrottet av implementeringsstudier innebär ett viktigt framsteg inom policyanalysen (Hill 2007:180). Rothstein (2008) menar att genom att studera implementering kan vi förankra ett politiskt beslut eller om en reform som är ute i verksamheten (citerad i Bengtsson 2012:32). När studiet av implementering växte fram till 1900talet uppstod två studiemodell: top-down och bottom-upp perspektivet (Hill 2007:182). Ett annat perspektiv som har kommit upp är syntes perspektiv vilket bidrar till att förstå bättre implementeringsforskning (Rothstein 2014:190). Dessa perspektiv bidrar till att teckna övergripande bilder av makten och interaktionerna på implementeringsarenan där man kan förstå bättre och veta varför det blir som det blir (Rothstein 2014:191). Relationen mellan beslutfattare och verkställare kan beskrivas i termer av styrning och kontroll (Sannerstedt 2001:20).
3.1.1 Top-down perspektivet
Top-down perspektivet är djupt rotat i en modell som innebär att man gör en klar distinktion mellan utformning av en policy (beslutfattande) och dess implementering av tjänstemän (Hill 2007:183). Denna teori bygger på att politiska beslut fattas på central nivå och att genomförandet dvs, implementering sker nedåt i förvaltningarna genom närbyråkrater. Det är politikerna genom sina beslut och styrningsstrategier är’’ herre på täppan’’ och bestämmer implementerings huvudsakliga inriktning (Rothstein 2014:189). För att tydliggöra top-down
15
perspektivet hur är distinktionen mellan utformning av policy och implementering kan man titta på det klassiska implementeringsstudiet från Pressman och Wildavsky (1973). Denna studie’’ Implementation: How Great Expectations in Washington are Dashed in Oakland’’ analyseras hur det federala stadsutvecklingsprogrammet implementerar policy bland visa etniska folkgrupper i Oakland (Hill 2007:184). Studien visar på misslyckandet av implementering på grund av regeringssystem som är uppbyggd på flera nivåer. Pressman och Wildavsky analys menade för att implementering ska vara framgångsrikt så måste graden av samarbete mellan olika instanser vara 100 % för att inte ska uppstå försämrat resultat (Hill 2007:184). Lundquist (1992) menar för att ett beslut ska implementeras beror på relationen mellan politikern och förvaltning (citerad i Bengtsson 2012:75). Utgångspunkten för denna teori som kallas för den traditionella är att beslutfattaren styr, och att tillämparen förväntas följa styrningen (Sannerstedt 2001:21).
3.1.2 Bottom-upp perspektivet
Bottom-upp perspektivet är en motbild till top-down perspektivet det är ett slags antites i implementeringsprocessen. Bottom-upp perspektivet fokuserar mer målformulerandet av policyn där man kan mäta och hur den ska uppnås (Hill 2007:190). Bottom-upp perspektiv är skeptiskt mot centrala beslutfattarnas förmåga att styra i implementeringsprocessen. Behoven av flexibilitet, samverkan och passning gör att policy som möter medborgarna bör förstås underifrån (Rothstein 2014:190). Detta perspektiv är kopplad med teorin om gräsrotsbyråkraterna som Michael Lipsky (1980) formulerad i hans bok’’ The Street – Level Bureaucrat’’. Det är då främst de aktörer, närbyråkrater som direkt arbetar med genomförande som kan ha störst inflytande (citerad i Bengtsson 2014:32). Närbyråkrater personer som jobbar i de offentliga instanserna kallas för frontlinjebyråkrater. Dessa frontlinjebyråkrater kallas sådant enligt teorin eftersom de här tjänstemännen är i direkt kontakt med medborgarna. I med att de är i kontaktmedborgarna de har även maktspel att utforma den offentliga politiken (Rothstein 2014:19; Vedung, 2016:89).
Dessa närbyråkrater i sin yrkesutövning har ett betydande handlingsutrymme, anledning till detta är att de befinner i de platser som kännetecknar deras arbete. Den verksamheten styrs av närbyråkrater så det blir svårt för politikerna att kunna styra över implementering. Sannerstedt (2001) säger att dessa individer har kontakt med medborgare därför deras sätt att tolka och implementera regler ligger hos närbyråkraterna (citerad i Rothstein 2014:200). Lipsky (1980)
16
menar att gräsrotsbyråkraterna är fångad i en struktur av otillräckliga resurser, att prata om handlingsfrihet är missvisande (citerad i Rothstein 2014:201). Jämfört med den traditionella teorin där beslut fattas från toppen, här i det perspektivet beslut kommer från tjänstemän (Sannerstedt 2001:23).
3.1.3 Syntesperspektiv
Den tredje perspektiven är som ett mellanting mellan bottom-upp och top-down. Detta perspektiv handlar om olika nätverk som framhålls av aktörer som är avgörande för politikutformningen (Sannerstedt). Sannerstedt (2001:23) menar att dessa två teori är inte skilda med varandra. Utifrån nätverksperspektiven kan förstås dessa metodiskteorier för att kunna implementera en policy. Vilket som är lämpligast, beror på vad som ska implementeras. Enligt Sannerstedt för ett beslut ska fattas av politiska aktörer och ska implementeras av närbyråkrater bottom-upp är den bästa. För mer detaljerade regler och lagar bottom-upp implementering
gäller bättre än bottom-upp (Sannerstedt 2001:25).
3.1.4 Förstå, kunna och vilja
Implementeringsprocesser är många gånger komplexa, därför det kan var vanskligt att ge sig på att identifiera villkor för en framgångsrik implementering och precisera under vilka förutsättningar lyckas implementering. Men enligt (Lundquist 1992:75) för att lyckas med implementering avgörs på aktörsplan av relationen mellan den styrande och hos den som är underifrån och styr dvs tjänstemän. De tre villkor eller egenskaper som tjänstemän ska ha för att lyckas implementering: förstår, kan och vill. Enligt Sannerstedt (2001) kunskap, engagemang och vilja att förstå de konkreta problemen och behoven är nödvändiga förutsättningar för god implementering (citerad i Hedlund 2009:95). Om tillämparen förstår beslutet och förfogar över tillräckliga resurser i olika avseenden, så kommer beslutet också viljas vilket innebär att kriterium är uppfyllda för implementering (Sannerstedt 2001:29).
Att förstå handlar om att ha egenskap att de som implementerar en policy ska förstå innebörden i det som ska styras. Detta innebär att för att kunna genomföra innehållet av en policy måste de som implementerar förstå vad som förväntas och kunna tolka de regler som styr deras arbete (Lundquist 1992:76). Den styrning som direkt anger innehållet består till stor del av olika typer av regler som sedan förvaltningen skall tillämpa i konkreta fall (Bengtsson 2012:75). Detta som
17
första villkoret innebär att den direkta styrningen skall vara entydig (Sannerstedt 2001:29). För ett politiskt beslut ska vara genomförbart handlar inte om alltid att tjänstemän förstår vad som ska implementeras. Det kan uppstå problem när politiska beslut är vaga, motstridiga eller otydliga. Då blir komplicerad för tjänstemän att förstå en policy (Sannerstedt 2001:30).
Att kunna handlar om aktörens förmåga att verkställa beslut. Forskningen menar att en av de viktigaste faktorerna för att ett beslut ska implementeras måste tjänstemän ha förmågan att genomföra ett beslut i praktiken (Lundquist 1992:76). Förutom att kunna ta beslut, det andra villkoret innebär även att tillämparen har de resurser ifråga om lokaler, utrustning, teknik, personal, pengar och tid för att kunna genomför beslutet (Sannerstedt 2001:29). Ett exempel kan man i skolan där anses undervisning mer effektiv i mindre klasser, detta innebär mer resurser i skolan mer fler lärare och fler lokaler kan bidra till en positiv utveckling av skolan (Sannerstedt 2001:35). Sådana exemplar är anledning till att en policy kan eller ej kan implementeras.
Att vilja handlar om huruvida aktören vill verkställa styrningen. Det kan finnas många skäl till att som implementerar vill inte genomföra ett beslut (Lundquist 1992:76). Att vilja är en annan aspekt i implementeringsprocessen som handlar om tjänstmänens egna vilja att genomföra ett beslut. Egenskaper hos tillämparen kan orsaka ett implementeringsproblem där olika omständigheter kan göra så att inte en policy kan implementeras eller motsätta sig beslutet (Sannerstedt 2001:37).
3.2. Teori användning
I denna studie kommer jag att använda dessa teorier för att analysera svaren från intervjufrågorna. Med hjälp av dessa teorier sedan att kunna förstå hur studie- och yrkevägsledare från Halland förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Detta har jag gjort genom att konstruera ett analysverktyg (Figur 1). Verktyget har utformats utifrån de tre perspektiv som beskrivs av Lundquist (1992) som förstå, kunna och vilja för att kunna dra slutsatser om hur dessa närbyråkrater förhåller sig till folkhögskolan i sitt vägledningsarbete.
18
För att kunna säkerställa en hög grad av validitet det var en utmaning för mig att utforma intervjufrågorna, för att säkerställa att jag undersöker det jag avser (Bryman 2011:352). För att uppnå studiens mål har jag noga övervägt frågorna för att de ska fånga in huruvida studie-och yrkevägsledarna förstår sitt uppdrag om de kan och vill erbjuda folkhögskolan som ett alternativ istället för andra utbildningsvägar. Vidare kommer jag använt tidigare forskning till relation om studie-och yrkevägsledarnas arbete och vad innebär att förstå, kunna och vilja genomföra vägledning. Analysverktyget har använts som ett stöd vid utformandet av interjvumallen som man kan titta i bilaga 1. Frågorna begriper studie-och yrkesvägledarnas föreställningar och förmåga om folkhögskolan vilket kan ge en bild av hur de förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Genom att se deras kunskap och kännedom om folkhögskolans pedagogik kan man veta att de kan genomföra uppdraget. Viljan handlar om att erbjuda material inför valet av karriären. Utifrån resultatet jag har från informanterna tex om de ser folkhögskolan som ett alternativ, kunde jag få förklaring att de ser folkhögskolan som utbildningsform.
19
4. Metod och metodval
Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats som handlar om att förstå och tolka särdrag i det sammanhang som undersökning genomförs (Bryman 2011:651). Denna metod valdes eftersom syftet med denna studie är att undersöka om hur väl studie- och yrkevägsledare i Halland förhåller sig vid implementering till folkhögskolans utbildningsform’’. Undersökning är gjord enligt den kvalitativa metoden som beskrivs i Bryman (2011:344–345). Detta innebär att jag genomförde 6 ljudinspelade intervjuer som i efterhand transkriberade och bearbetad utifrån det som var relevant. Intervjuerna varade mellan 25-30min. En intervju genomfördes på informantens arbetsplats och de resterande 5 skickade mejl på grund av stort geografiskt avstånd. Anledning till att jag föredrog den kvalitativa metoden istället för kvantitativa metoden är att den reflexiva intervjun som genomförs med informanterna ger bättre förståelse över deras föreställningar (Bryman 2011:357). Jag har använd mestadels mina frågor som jag anpassade speciellt till studie- och yrkevägsledarna för att knuta till mitt syfte. Intervjumallen med frågor finns i bilaga (1), förutom dessa frågor har ställt ytterligare frågor som ansågs relevant till mitt arbete. Genom att utföra undersökning på sådant sätt, har hjälpt mig att fokusera på resultat och få en djupare förståelse om deras relation till folkhögskolan som utbildningsform.
4.1. Urval och material
Urvalet i denna studie utgörs av utbildade studie-och yrkevägsledare på gymnasieskolor i Halland i överenstämmelse med studiens syfte, där jag genomförde tolv intervjuer. Det är många forskare som lägger tyngd på skrifterna att för att man ska behandla en teori måste något som kommer ur data. Men vissa kvalitativa forskare hävdar även att det går och pröva en teori utan data (ibid. 348). Genom att utföra undersökning på sådant sätt, har hjälpt mig att fokusera på resultat och få en djupare förståelse om deras relation till folkhögskolan som utbildningsform. Bryman (2011) hävdar att många forskare i deras studier saknas utförligt förklaring varför intervjupersonerna valdes ut (ibid. 433). För att förklara urvalet i min studie handlar det om att studera studie-och yrkevägsledarna eftersom de är de yrkesgruppen som har till uppgift vägleda individer till rätt utbildning. De har som uppgift till att följa skolverket riktlinjer där alla elever ska vägledas på ett professionellt sätt och ska stödjas inför valet av karriären, därför läggs så mycket vikt på de.
20
Urvalstekniken som jag har använt är den vanliga i kvalitativ forskning som grund på sig på intervjuer. I min forskning jag har använd målriktat urval vilket innebär att man väljer enheter med direkt hänvisning till de forskningsfrågor som man har formulerats (Bryman 2011:434). Detta innebär att jag valde studie-och yrkevägsledarna genom att jag tittade alla studie-och yrkevägsledare som finns på gymnasieskolor i Halland på nätet. Utöver detta valde jag även att intervjua studie-och yrkesvägledare inom kommunala vägledningscentrum för att få bredare kunskap om de kan vägleda elever. Problemet är att vissa elever som inte klarat gymnasiet eller efter gymnasiet har pausat från skolan, kan ha svårt att träffa dessa studie-och yrkevägsledare på gymnasieskolor vilket det blir att de vänder sig till kommunala vägledningscentrum. När jag hittade alla mejl och telefonnummer från alla studie-och yrkevägsledare som finns på gymnasieskolor och kommunala vägledningscentrum så skickade jag ett mejl till de och informerade om mitt arbete. Vilket det var några som kunde inte delta men till slut kunde jag få kontakt med tolv respondenter av 20 som har kontaktat. I mejlet presenterade jag mig själv och erbjöd möjligheten antigen de kan svara till mina frågor via telefon eller skickar mejl till de där de kunde besvara. De sex samtal som gjordes spelades in via telefonen där inspelning varierade mellan 25-30min. Intervjuerna skedde via telefonen på grund av stort geografiskt avstånd och tänkte på miljön att inte resa långt till Kungsbacka, Varberg. Dessa materialet spelades sedan och transkriberades för att kunna göra analysen. De frågor som skickades till resterande behövdes inte transkriberades för att de hade redan svarat och skickat tillbaka till mig via mejl. En intervju gjordes på plats för att det var här i Halmstad och hade möjlighet att gå ditt. Samtalet tog ungefär 35 min. Materialet till denna studie består av insamlade intervjumaterialet, till material man kan tillägga även papper och penna för anteckning till de frågor som var utgjorda för underlaget.
Jag intervjuade alla dessa studie- och yrkevägsledare från Halland för att inte var för selektiv. Alla dessa studie- och yrkevägsledare ingår i samma län så det kan man säga att de har nästan liknande kursplaner. Däremot det viktigaste är deras föreställningar för alla har olika föreställningar om saker och ting. För att säkerställa kravet på anonymitet enligt de fyra forskningsetiska principerna kommer jag, i presentationen av respondenternas, endast ange hur intervjuer har skett och i vilken verksamhet befinner sig de. Vidare tar jag inte upp informanternas kön, etnicitet eller ålder eftersom ser ingen betydelse som kan vara relevant till det som ska undersökas. Nedan visas i tabell 1 följer en presentation av respondenterna.
21
Tabell 1.
Studie- och yrkevägsledare Samtal/Mejl/Besök Nuvarande verksamhet
Respodent1 Mejl Gymnasiet
Respondent 2 Telefonsamtal Gymnasiet
Respondent 3 Telefonsamtal Gymnasiet
Respondent 4 Mejl Vägledningscentrum
Respondent 5 Telefonsamtal Gymnasiet
Respondent 6 Telefonsamtal Vägledningscentrum
Respondent 7 Mejl Gymnasiet
Respondent 8 Telefonsamtal Gymnasiet
Respondent 9 Mejl Gymnasiet
Respondent 10 Besök Vägledningscentrum
Respondent 11 Mejl Gymnasiet
Respondent 12 Telefonsamtal Gymnasiet
4.1.1 Etiska ställningstaganden
Den etiska ställningstagande från min sida skedde i samband med att informanterna tackade ja till att medverka i min undersökning där jag informerade de, om de fyra etiska principer som beskrivs av Vetenskapsrådet (2002). Nedan beskrivs anges en kort beskrivning av dem:
ѻ Informationskravet som innebär att personer som deltar i undersökning ska upplysas om syftet samt deras roll i undersökning. Jag har informerat var och en om tillvägagångssätt. Informanterna har fått veta om att deltagandet är frivilligt och kan avbryta sin medverkan när de vill. Respondenterna fick veta jag var, vilken utbildning och undersöknings syfte. ѻ Samtyckskravet att deltagare i undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. I så fall den medverkande känner sig inte för att svara har rätt till att neka till undersökning. ѻ Konfidentialitetskravet innebär att informanterna är anonyma och allt som sägs kommer förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Detta har uppfyllts där jag har undanhåller informanternas namn, och platser var de befinner. Informanterna informerades att om alla inspelningar kommer raderas.
22
ѻ Nyttjandekravet innebär den insamlade information som har fått från deltagarna ska användas endast till forskningsändamål. Detta är något som informanterna har fått kännedom om inför intervjuerna.
4.2. Datainsamling och analysmetod
Det empiriska materialet jag har samlat in med hjälp av tolv verksamma studie-och yrkevägsledare där jag har använt intervju med intervjuformulär med utrymme till stödfrågor. Detta är en strukturerad intervju med öppna svar. Forskaren ställer samman ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor, det kan man se även i min underlag bilaga (1) (Larsen 2009:84). Det innebär att man tänker väl frågorna innan man ställer till informanterna, frågorna ställs i ordningsföljd. Fördelen med sådana intervjuformulär är att man reducerar informationsmängden och att det blir lättare att efterarbete. Alla svara också på samma frågor vilket gör jämförelse lättare (Larsen 2009:84). Innan jag har ställt frågorna, har tänkt noga till skapandet av frågorna för att inte påverka informanterna och ställa ledande frågor. Enligt Larsen man bör ställa frågorna på sådant sätt så att inte man påverkar informanten. När man ställer även stödfrågor ska vara klara så att intervjupersonen ska uppleva sig tryggt (Larsen 2009:87).
När det gäller analysera intervju Larsen (2009) menar att kunna genomföra en studie man måste göra en reducering och systematisering av analysen. Här görs detta med hjälp av innehållsanalys. Syftet är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Vid innehållsanalys görs empirin till texter med hjälp av texter som sedan koda (Larsen 2009:101). Dessa identifierade mönster utvärderas mot existerande forskning och teorier för att överförbara ny kunskap (ibid 102). På det här sättet man kan ge en bild om studie-och yrkesvägledarnas implementering inom en region vilket kan bidra i framtiden till eventuella forskning och bredare kunskap. Under tiden görs även en lättare klassificering av anteckningar för att få en överblick för att belysa en bestämd frågeställning (Larsen 2009:104).
23
5 Studie-och yrkevägsledarnas vägledning till folkhögskolan – förstår, kan
och vill de?
5.1. Resultat av intervjuundersökningen
I detta avsnitt kommer jag presentera resultaten av de utförda intervjuerna. I det kapitlet kommer jag presentera de citat som skiljer lite mer från den vanliga informationen som jag fick av resten av informanterna. Utifrån detta kommer jag då presentera empiriska materialet som framställer de faktorer av studie-och yrkevägsledarnas förståelse om att vägleda till folkhögskolan som alternativ. Därefter beskriver jag huruvida de arbetar samt om de har kunskap och vilja till att vägleda elever inom folkhögskolan. En analys kommer föras kring var och en av de förutsättningarna för att implementera vägledning. Kapitlet avslutas med en sammanvägd bedömning över dessa tre förutsättningarna för implementering.
5.1.1 Att förstå
5.1.1.1 Ser studie-och yrkevägsledare folkhögskolan som ett alternativ?
De individer som kan påverka elever till att välja en viss inriktning är studie- och
yrkevägsledarna. Samlade bedömning ligger hos studie- och yrkevägsledarna vilket de träffar olika individer och kan rikta elever till den vanliga traditionella skolan eller till folkhögskolan som ett annat alternativ. Varje kommun och skola enligt skolinspektionen har som uppgift att ha en studie-och yrkevägsledare till att hjälpa elever göra rätt val. Hur väl känner de
pedagogiska modellen som finns på folkhögskolan? De studie- och yrkevägsledarna kan antigen tala om folkhögskolan som ett alternativ eller utestänga från denna alternativet. Från de intervjuerna framkom olika tankar hur de ser folkhögskolan som ett alternativ.
’’ Det svenska skolsystemet är väldigt fyrkantigt på så sätt att det förutsätter att alla elever klarar grundskolan och sedan gymnasiet. Men alla individer är olika, och har olika förutsättningar och gymnasiet kanske inte passar för alla. Jag ser ut utbildningsformen folkhögskola som ett mycket positivt alternativ till de
stundtals alltför stelbenta, fyrkantiga reguljära utbildningsformerna’’(Resp.11)
De flesta informanterna anser folkhögskolan som ett bra alternativ istället för den klassiska utbildningsformen. Folkhögskolan anses som ett bra alternativ för elever som kan ha olika problem, eller att den kan vara anpassningsbart efter deras behöv. De tycker att denna modell kan bidra till att de kan få en annan chans i livet. En annan sak som är viktig är att de påpekar
24
hela tiden att de informerar bara om skolformen och kan rekommendera om även andra utbildningsformer.
’’En jättebra alternativ, försöker prata om detta. Innan pratade med en elev som inte klarar kanske examen helt, då pratade vi om folkhögskolan som alternativ. En mix måste, måste tipsa om detta’’(Resp.5)
5.1.1.2 Hur mycket kan ungdomar om folkhögskolan?
I Lundquist (1992) teori förklaras vikten med att politikerna ska fatta beslut som ska vara tydliga och inte vaga för förståelse både för tjänstemän och allmänheten. Problemet här uppstår att de flesta studie-och yrkevägsledare anser att de ungdomar som tänker söka in till folkhögskolan har inte så mycket kunskap om folkhögskolan. Detta innebär att politikerna som fattar beslut är otydliga eftersom de inte skapar otydliga regler för skolor för att informera barn inför valet av karriären. Därför det blir svårt för policyn ska implementeras. Så här beskriver en studie-och yrkevägsledare om barnen som tänker söka till folkhögskolan:
De har inte alls mycket kunskap, det är väldigt få. Det är alldeles för lite information som ungdomar har. (Resp.7)
I privata gymnasier kunskapen om folkhögskolan är ännu mindre och svårare att informationen kommer fram till ungdomarna. Det finns elever med olika bakgrund som läser både på den offentliga och privata skolor. Så här förklarar en av studie-och yrkesvägledare som arbetar inom privata skola om elevernas kunskap om folkhögskolan:
Det är olika en del av vet inte mycket, men en del har mycket koll. Många nya anlända i Sverige som inte har bott i Sverige, de är inte så insatta med folkhögskolans utbildningsform. (Resp.10)
Förutom de andra barn det finns även nyanlända barn som läser på gymnasier i Sverige som kan ha svårt i det vanliga gymnasiet att klara skolan. Även för de uppstår denna utmaning med information. Det här citat som kom från vägledare visar på att otydliga regler kan vara svårt att policyn ska implementeras. Studie-och yrkevägsledarna kan inte minska samhällsklyftorna på
25
grund att dessa ny anlända ungdomar inte kan delta till folkhögskolan vilket det hade kunnat vara en bra plats för att de ska integreras i samhället.
5.1.1.2 Hur bedömer studie-och yrkevägsledare sin kunskap och kännedom om folkhögskolan?
Av de intervjuerna som är gjorda så har ställts till samman på följande sätt. De flesta av informanterna vet om folkhögskolan, men när det gäller om hur mycket kunskap de har varierar. Vidare hur upplever informanterna kunskapen om folkhögskolan, framkommer en hel’’ bilder’’.
’’Hyggligt bra kunskap, har koll om allmän och särskild kurs’’(Resp.3)
’’ Relativt bra, men mycket går att läsa till’’(Resp.8)
’’ Lika bra som alla andra utbildningar’’(Resp.9)
Utifrån dessa bilder märks att de flesta har kunskap om folkhögskolan som utbildningsform. Ibland vissa tycker att de har inte helt en klar bild om folkhögskolan på grund av många alternativ som finns som utbildningsform. En av de informanterna har uttryckte sig att hans kunskap är bra, men ibland det är svårt att överblicka utbudet. Lite mer grundlig information hade varit bättre. Utöver detta hur mycket kännedom har de då framkommer lite annorlunda svar.
’’ Har information utifrån ett studiebesök som vi har varit med studie- och yrkevägsledarna’’(Resp.12)
’’ Det man läser på nätet, ofta man pratar om historiskt hur man läser, oftast på nätet, en bra alternativ’’ (Resp.1)
’’ Att de jobbar med olika grupper av människor, nära elever, små grupper’’(Resp.3).
Vägledarnas kännedom är varierande vissa har lite mer information än de andra, mycket har de läst på nätet och några av dessa har varit på studiebesök på folkhögskolor. De känner till skolformen hur det går till, vilka kurser finns samtidigt vilka möjligheter som finns för att komma vidare till livet.
26
Studie-och yrkevägsledarna de flesta känner till om den pedagogiska modellen och betydelse som kan ha för elever med funktionsnedsättningar. De flesta tycker folkhögskolans modell är bra och hjälper individer vidare till karriären. Några av dessa studie-och yrkevägsledare beskriver på följande sätt kunskapen om folkhögskolans pedagogiska modell:
’’ Mindre grupper, man tittar inte bara på resultat och omdömet man tittar hela individen i helhet’’ (Resp.4)
’’Elever som har svårt att fokusera i stora grupper, lättare att stöta varandra’’(Resp.9).
’’ Många elever som skulle trivas i den miljön. Det finns bred linje! Bra för elever med NPF’’ (Resp. 10).
’’ Vi ser att det gynnar elever med funktionsnedsättningar’’(Resp.2).
Dessa påstående från studie- och yrkevägsledarnas visar deras föreställningar som de har om folkhögskolan. Deras föreställningar bygger runt den pedagogiska miljön. En av de studie- och yrkevägsledare talar att pedagogiska bilden som han har är det han hört talas från andra. Några av dessa studie- och yrkesvägledarna har varit på studiebesök på folkhögskolor och har sett den pedagogiska modellen. Vilket de tycker att den skolformen har en bra inlärningprocess och är en möjlighet för dessa elever att minska utbildningsklyftor i samhället. I intervjuerna framkommer ofta jämförelsen mellan folkhögskolan och den traditionella skolan som byggs runt den pedagogiska modellen. Där i vanliga skolor beskrivs den traditionella utbildningsformen som sker i envägskommunikation från lärare till elev. Medan på folkhögskolor läraren talar och lyssnar. påpeka
5.1.2 Att kunna
De har olika förutsättningar för att kunna implementera vägledning presenteras här. För att kunna implementera en policy förutom att ha förmågan att verkställa ett beslut, måste tillämpas andra kravet som innebär frågan om resurser (Sannerstedt 2001:29). För att kunna implementera studie-och yrkevägsledare menar att det saknas tid och mer resurser till att implementera sin policy på ett bra sätt.
En av lärarna som jobbar på privata gymnasieskola säger att hon har svårt att presentera något material om folkhögskolan, för att inte vet så mycket och har inte kunnat ta del av information.
27
De information som de presenterar baseras oftast utifrån deras bild som de har fått på de besök som har varit inom folkhögskolan. Detta ansågs ifrån henne att folkhögskolor eller skolverket erbjuder inte så mycket information eller uppdateras inte med information. En annan studie-och yrkevägsledare menar att hon har hittat information bara på nätet. Så här förklarar hon:
Jag presenterar bara det kunskapat som jag har hittat från nätet. Berättar bara att de ligger i Katrineberg, det känner jag till igenom. (Resp.3)
5.1.2.1 Vilka nackdelar de ser med folkhögskolan?
Studie-och yrkevägsledarnas anser att ett problem som uppstår inför valet till folkhögskolan är urvalsprocessen som finns för att läsa vidare. Sannersted (2001) menar förutom att kunna ta beslut, det andra villkoret innebär även att tillämparen har de resurser ifråga om lokaler, utrustning, teknik, personal, pengar och tid för att kunna genomför beslutet. Studie-och yrkevägsledarnas vägledning beror inte bara på att de kan eller inte, det handlar om resurser eller som platser som kan påverka negativ till att barnen inte väljer folkhögskolan. Ungefär 8 av de 12 studie-och yrkevägsledarna uttrycker sig så här:
Sök kvoten vissa platser men väldigt få. Det är kan vara ett problem när elever söker vidare för platserna är minimala. (Resp 10).
Jag försökte lägga vikt på den frågan lite mer för att se till om deras synsätt om kvoten kan påverka vägledning. Egentligen de tar mest upp att det bör kanske i framtiden skapa fler platser för dessa individer sedan ska kunna välja folkhögskolan.
5.1.3 Att vilja
Viljan är den allra viktigaste i genomförandet av policyns implementering, där gräsrotsbyråkrater har makten (Lundquist 1992:76). Hur ser viljan bland studie-och yrkevägsledarna att presentera folkhögskolan som ett material till elever inför valet av karriären? Nio av tolv studie-och yrkevägsledare tycker att vägledning utgör efter individens egenskaper, de påpekar att de inte får vägleda individen efter deras vilja. En av de citerar på följande sätt:
28
När vi är ute i klasser och pratar om vad som händer efter gymnasiet, om eftergymnasiala studier och om vad kan göra om de inte får sin gymnasieexamen, så pratar vi alltid om olika vägar att gå. Sedan är det upp alltid till eleven att välja själva vilken väg hen vill gå. Vi som studie-och yrkevägsledare säger aldrig vad en elev ska välja. Vi är vägledare inga rådgivare. (Resp.12)
5.1.3.1 Vilka erfarenheter har studie-och yrkevägsledare av folkhögskolan?
Utifrån de erfarenheter som de har om folkhögskolan kan relateras med deras vilja sedan att implementera beslutet vilket innebär att de är berättigade att vägleda elever till folkhögskolan. Studie-och yrkevägsledarna beskriver sina erfarenheter på olika sätt, vissa har varit inom folkhögskolan medan vissa de har läst bara på nätet. Studie-och yrkevägsledarna upplevelse av folkhögskolan:
Utifrån det jag har varit på studiebesök inom folkhögskolan bra, plats med mindre grupper. (Resp. 6)
Goda erfarenheter, vad gäller bemötandet av elever. Folkhögskolor i hög utsträckning utgår från varje individens unika potential (Resp.3).
Studie-och yrkesvägledarnas upplevelse om folkhögskolan är relativt bra. De har en vilja att gå tillbaka inom folkhögskolan och ser nya möjligheter som kommer för barnet. En av studie-och yrkevägsledarna visar att hon är engagerad och visar intresse om folkhögskolan:
Välkommande och bemötande personal. Har regelbunden kontakt och studiebesök på relevanta folkhögskolor (Resp. 4).
Men alla studie-och yrkevägsledare är öppna och villiga att delta på studiebesök inom folkhögskolan. De tycker att det bör träffas med kollegor mer och diskutera inom folkhögskolan. De tycker att folkhögskolan gör inte så mycket så som de borde göra genom att reklamera mer folkhögskolan så att elever ska kunna veta om folkhögskolan.
29
6 Diskussion kring möjligheter för implementering
De mest återkommande svaren i min studie presenteras nedan i Figur 2.’’ Goda möjligheter’’ tar upp de resultat som jag menar att det finns chans för bra implementering. Under’’ svårigheter’’ beskrivs de resultat som jag har uppfattat kan förankra implementering och däremot bör förbättras.
6.1. Diskussion kring studie-och yrkesvägledarnas förståelse
Utgör studie-och yrkevägsledarnas förståelse goda möjligheter för att de ska förhålla sig till folkhögskolan som utbildningsform? Som man kan ser i Figur 2 ovanpå, de flesta av studie-och yrkevägsledare anser folkhögskolan som ett bra alternativ än de klassiska utbildningarna. Detta liknar det som Larsson (2005) menar att folkbildningen har gått före än det andra utbildningsystemet, genom att skapa nya verksamheter som har blivit allmänna och dominerande i utbildningsystemet. Genom att förnya sin utbildning under hela historian och skapa planer vad som ska studeras och vem har, detta har lett till att lyckas som
