Faktorer som möjliggör och hindrar
engagemang i vardagsaktiviteter hos
personer med utmattningssyndrom
Mats Nilsson
Arbetsterapeut 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
F
aktorer som möjliggör och hindrar engagemang i vardagsaktiviteter
hos personer med utmattningssyndrom
Factors that enable and prevent involvement in persons
with fatigue syndrome
En litteraturstudie baserad på bloggar
Författare: Mats Nilsson
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Sammanfattning
Sammanfattning
Syftet med den här litteraturstudien var att identifiera faktorer som möjliggör respektive hind-rar engagemang i vardagsaktiviteter bland personer med utmattningssyndrom. För att besvara studiens syfte så granskades nio bloggar skrivna av personer med utmattningssyndrom. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier:
Fak-torer som möjliggör till engagemang i aktivitet, FakFak-torer som hindrar till engagemang i akti-vitet och Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hindrar engagemang. Resultatet
visade visar att den stora förändringen en person med utmattningssyndrom måste göra är att hitta nya strategier för att bryta sjukdomsbilden. Vidare visade det sig att det fanns en stor misstro till myndigheter och sjukvård. En viktig del i rehabiliteringen som nämns i bloggarna är att själv gå ut i naturen som visat sig ha en lugnande effekt. En viss skillnad mellan män och kvinnor med utmattningssyndrom kunde ses. Även en ökad suicid risk fanns. Förändring och nya strategier är två ledord som visat sig vara viktigt för personer som drabbas av utmatt-ningssyndrom för att nå en förändring. Där kan arbetsterapeuters kompetens komma att göra stor nytta då det handlar om möjligörande av engagemang i aktivitet.
Nyckelord: arbetsterapi, psykisk ohälsa, utmattningssyndrom, aktivitet och aktivitetsbegräns-ning, hälsa.
Abstract
The purpose of this literature study was to identify factors that enable or prevent people with fatigue syndrome to engage in everyday activities. To answer the study's purpose, nine blogs written by people with fatigue syndrome were reviewed. To analyze data, a qualitative con-tent analysis was used that resulted in three categories: Factors enabling engagement in activi-ty, Factors that prevent engagement in activity and Rehabilitation factors that enable and pre-vent engagement. Results showed that the big change a person with fatigue syndrome has to do is find new strategies to break the pathogenesis. Furthermore, it was found that there was a major mistrust of government and health care. An important part of the rehabilitation men-tioned in the blogs is to go out into nature, which proved to have a calming effect. A certain difference between men and women with fatigue syndrome could be seen. Even an increased suicidal risk existed. Change and new strategies are two words that have proven to be im-portant for people suffering from fatigue syndrome to achieve a change. There, the skills of occupational therapists can benefit greatly when it comes to enabling involvement in activity. Key word: Occupational therapy, mental illness, fatigue syndrome, activity and activity limi-tations, health.
Innehållsförteckning
Bakgrund 5
Syfte 9
Metod 9
Design 9
Urval och procedur 10
Tabell 1: Urvalskriterier 10
Tabell 2: Omfattning av bloggar 10
Analys 11
Tabell 3: Exempel på analys 11
Etiskt övervägande 12
Resultat 12
Faktorer som möjliggjort till aktivitet 12
Faktorer som verkat hindrande till aktivitet 14
Faktorer kring rehabiliteringen 16
Diskussion 18
Resultatdiskussion 18
Metoddiskussion 22
Slutsats 23
Bakgrund
Psykisk ohälsa är den största orsaken till att sjukskrivningstalet har stigit de senaste åren. Enligt försäkringskassans statistik (2014) har sjuktalet i Sverige ökat under 2013 och antalet som sjukskrivs på grund av stress, depression och smärtor har ökat mest. Eklund et.al (2012) påstår att den stress som infinner sig i dagens samhälle är en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Haddad (2013) beskriver att psykisk ohälsa är en av de största orsakerna till att ett socialt handikapp infinner sig för den som drabbas. Inom psykisk ohälsa är utmattnings-syndrom ett symtom som många människor drabbats av. Utmattningsutmattnings-syndrom har genom åren haft många benämningar. Det har varit bland annat utmattningssyndrom, utmattningsdepress-ion och utbrändhet (Åsberg, Grape, Krakau, Nygren & Währborg, 2010). Benämningen ut-brändhet myntades på 1970-talet i Sverige och kom från engelskans ”burnout” men räknades inte som en medicinsk term. År 2005 beslutade socialstyrelsen att utmattningssyndrom skulle bli en egen benämning. I slutet av 1990-talet började grupper inom kommun och landsting uppleva att de fick mindre kontroll över sin arbetssituation. Det var i den gruppen som sjuk-skrivningar med psykisk ohälsa började stiga (Theorell, 2009). Utmattningssyndrom har ofta sin grund av att en individ har en svag självkänsla där personen känner sig otillräcklig och är en “överpresterande människa”. I ett försök att kompensera otillräckligheten så presterar per-sonen över sin förmåga (Hallsten, Bellaagh & Gustafsson, 2002).
Utmattningssyndrom är en konflikt mellan en individs livsföring och dennes önskan hur livet vill levas (Arman, Hammarqvist & Rehnsfeldt, 2011) och anses vara en reaktion på långvarig stress där kraven överstigit resurserna (Innstrand et.al, 2008). Effekter av att under en lång tid utsättas för stress på både jobbet och fritiden där det överskrider personens egna resurser ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom (Assland et.al 2008).
Utmattningssyndrom kan ses som en process där individen nått botten och tvingas släppa det som varit. Istället för att försöka återgå till det gamla livet som det såg ut innan sjukdomen kan det leda till en nystart där individen kan utveckla nya sidor av sig själv (Ekstedt & Fager-berg, 2005). En individ som genomgår en kris efter skada eller sjukdom upplever ett behov att förändra sina mål och sin mening till livet (Levi, 2011).
Wilcock (2006) menar att det är främst tre faktorer som leder till utmattningssyndrom. Den första faktorn är en obalans när aktiviteter utförs, den andra faktorn är sysslolöshet och tredje faktorn är utanförskap. Baillon et.al (2014) har funnit att kvinnor drabbas oftare än män av utmattningssyndrom. Vid psykisk ohälsa har arbetsterapeut visat sig vara till stor nytta för den som drabbats genom att se svårigheter som kan uppstå, ge stöd och råd och hjälpa till att hitta aktiviteter som känns meningsfulla för patienten (Hughes, 2009).
Människan behöver mening i livet för att finna motivation och kraft för att klara av att lösa situationer som uppstår i livet (Strang & Beck-Fries, 2012). Utmattningssyndrom påverkar hela livsföringen och med bristande aktivitets utförande så är risken stor att hälsan försämras (Holland & Neimeyer, 2005). Känslomässiga krav, personliga konflikter och oro för ekonomi är vanligt förekommande orosmoment som leder till utmattningssyndrom (Klingberg Larson, 2000). Att inte känna att det finns nog med resurser för att kunna utföra aktiviteter beskrivs som en bidragande orsak till insjuknandet (Blom, 2011).
Utmattningssyndrom kan delas in i tre faser. Den första fasen är prodromalfas med psykiska och fysiska belastningssymtom. I denna fas karakteriseras tarmproblem, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, panikkänslor, värk i nacke och rygg samt irritabi-litet. Andra fasen är akutfasen som karakteriseras av fysik och psykisk trötthet. I akutfasen uppkommer även kognitiva problem. Dessa är minnes störningar och orienterings problem, dessutom är det vanligt att den som drabbas även blir ljud- och ljuskänslighet, får ångest, blir nedstämd och utvecklar en irritabilitet. Tredje fasen är återhämtnings fasen där symtomen börjar avta. Det är dock inte ovanligt att den som en gång drabbats av utmattningssyndrom har ökad risk att drabbas igen och att stresskänsligheten är stor (Åsbrink & Nyberg, 2012). Vid utmattningssyndrom är det inte ovanligt att den som drabbas får symtom som kan likna andra sjukdomstillstånd. Symtom som kan uppstå vid utmattningssyndrom är båda psykiska och fysiska och kan visa sig som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrations-svårigheter och ångest (Blom, 2011). Nedstämdhet samt koncentrations- och sviktande minne kommer successivt. Ett av de första symtomen som gör sig påminda är trötthet och sömnstör-ningar där den som drabbas ligger vaken och grubblar (Bengtsson, 2010). Personer som drab-bats av utmattningssyndrom uppvisar ofta en viss typ av personlighetsförändring. Detta kan
uppvisa sig som svårt att känna empati för andra och dålig självkänsla/självförtroende. De känner sig även ofta arg, rädd, frustrerad eller orolig. Sedan så förekommer även en viss ned-satt förmåga att hantera krav och jobba under tidspress (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2014). Eriksson, Johnsson, Tham och Eriksson (2011) har påvisat att sam-bandet mellan utmattningssyndrom och musculoskeletal smärta är starkt och att fysisk smärta och stress går hand i hand.
Rehabiliteringskedjan i Sverige startade 2008 i syfte med att bromsa den höga sjukfrånvaron. Under samma tidpunkt togs den tidsbegränsade sjukersättningen bort. Detta har upplevts som en stressfaktor hos många som varit sjuka och inte blivit beviljad sjukpenning. Speciellt per-soner med psykisk ohälsa har på senare tid blivit friskskrivna trots behovet av rehabilitering kvarstått (Sveriges kommuner och landsting, 2016). I Sveriges rekommenderas patienter med stressrelaterade sjukdomar att påbörja rehabiliteringen så tidigt i sjukdomsprocessen som möj-ligt, helst inom två månader. Rehabiliteringen bör bestå av åtgärder att hitta balans mellan aktivitet och vila, samtalsterapi, stress reduktion och arbetsrehabiliteringsstöd (Stenlund, Nor-din & Järvholm, 2012). Ett arbetssätt under rehabiliteringen är multimodalt team. Med multi-modalt menas det att flera professioner som till exempel läkare, psykolog, fysioterapeut, ar-betsterapeut och sjuksköterska samarbetar. Stressrelaterad ohälsa är ofta komplex varför kompetenser från olika yrkesroller behöver samverka (Welen-Andersson & Bengtsson, 2010). Grunden till den arbetsterapi som utförs idag kommer från Moral treatment rörelsen i slutet av 1800-talet. Det var en psykologiskt orienterad terapi där syftet var att hjälpa individer med psykiska funktionshinder att få ett bättre välbefinnande (Ikiugu, 2007). Med ett bättre välbe-finnande får personer en bättre aktivitetsförmåga (Kielhofner, 2004). Arbetsterapeutens syfte är att stödja individen på ett sätt så denna känner sig leva ett värdefullt liv med ökad livskva-lité och välbefinnande (Gahnsström-Strandqvist, Josephsson & Tham 2003). Målet med ar-betsterapi finns väl beskrivet i den Etiska koden (FSA, 2012) och lyder som följer: ”Att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen”.
Under rehabiliteringen så strävas det efter att fysisk aktivitet skall ökas successivt. I många fall krävs minskad belastning både i hemmet och på jobbet. Vid rehabiliteringen så är ut-gångspunkten individens tillgångar och inte diagnosen (Glise, 2007). Rehabiliteringen vid utmattningssyndrom fokuseras på att skapa en livsstilsförändring för individen, samt att för-bättra förmågan att hantera stress för att successivt kunna återgå till det normala livet (Åsberg & Nygren, 2012). Inom arbetsterapi används meningsfulla aktiviteter för att bedöma och behandla individer med sjukdom eller störning. Arbetsterapeuten fokuserar på individens förmåga att fungera självständigt och främja hälsa och välbefinnande genom meningsfulla aktiviteter (Kohn et.al, 2012). Innehållet i rehabiliteringen bör vara av sådant slag som skapar en väl balans mellan aktivitet, vila, stress, arbetsrehabilitering samt samtalsterapi (Nordin et.al, 2012). Både Wilcock (2006) och Kielhofner (2012) menar att det är viktigt för hälsan att få utföra aktiviteter som är socialt värderade och upplevs meningsfulla för individen. Eklund och Gunnarsson (2010) påvisar när någon drabbas av utmattningssyndrom så måste hela per-sonens aktivitetsmönster ses igenom. Detta innebär att man går igenom hur fördelningen av sömn, vila, arbete och fritid under hela dygnet. Vad som menas med balans är individuellt och insatserna bör då individanpassat (Eklund & Erlandsson, 2011). Personer med utmattnings-syndrom har ofta svårt med koncentrationen och att anstränga sig. Därför bör bedömning vara korta sessioner och kräva så lite ansträngning som möjligt (Tylor & Kielhofner, 2003). Tidi-gare forskning har visat att arbetslivsinriktad rehabilitering har störst positiv effekt. Där foku-seras rehabiliteringen på individens egna behov, ork och engagemang (Arneson & Ekberg, 2005).
Delaktighet kan ses som engagemang av aktiviteter i vardagen vilka har betydelse för
individens välbefinnande. Kielhofner (2012) beskriver att engagemanget går utöver utförandet av aktivitet. Det handlar om personens subjektiva upplevelse av både inre och yttre faktorer. De inre faktorerna är personens motivation och förutsättningar till aktivitet, medan yttre fak-torer handlar om miljön. Miljöfakfak-torer påverkar aktivitetsutförandet utifrån Kielhofners (2012) viljekraft, vanebildning och utförande kapacitet. Viljekraften är motivationen, vane-bildning är upprepning och utförande kapacitet är de fysiologiska och kognitiva förutsättning-ar en person hförutsättning-ar för att utföra en aktivitet.
I tidigare forskning kring utmattningssyndrom har datainsamling skett främst via intervjuer och observationer av personer som drabbats och dess upplevelser kring sjukdomen (Hitch et.al, 2012,Kielhofner och Taylor, 2003). Resultatet från Hitch et.al (2012) studie visar att män i mindre utsträckning än kvinnor erkänner en psykisk sjukdom. Kielhofner & Taylor (2003) visar vikten av arbetsterapi kring personer med utmattningssyndrom. Någon liknade forskning utifrån enbart bloggar har inte hittats. Med ett inifrån perspektiv hoppas författaren en ökad kunskap om den subjektiva upplevelsen för personer med utmattningssyndrom. Det arbetsterapeutiska arbetsområde stämmer väl överens med de problem som uppstår vid ut-mattningssyndrom och författaren hoppas denna uppsats ska hjälpa till i rehabiliterings syfte.
Syfte
Syftet med den här litteraturstudien var att identifiera faktorer som möjliggör respektive hind-rar engagemang i aktivitet för personer med utmattningssyndrom.
Metod Design
För att få svar på studiens syfte så valde författaren att göra en litteraturstudie där bloggar skrivna av personer med utmattningssyndrom har analyserats. Styrkan att använda sig av bloggar är att läsaren får en tydlig uppfattning om hur det är att leva i en speciell situation, med en sjukdom eller en funktionsnedsättning (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Urval av narrativ data gjordes där personer med utmattningssyndrom själva berättat om sina upplevelser i bloggar. En kvalitativ ansats gjordes då syftet var att ta del av deskriptiv data där personer med utmattningssyndrom fått beskriva sina upplevelser att leva med utmattnings-syndrom. Sedan gjordes det en kvalitativ innehållsanalys på den narrativa data som valdes ut allt för att studiens syfte skulle uppfyllas (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012).
Urval och procedur
Ett urval i enlighet med Hartman (2004) har gjorts för att kunna granska och välja datamateri-al som svarar till studiens syfte. För att få en ökad tillförlit i den data som användes i studien har inklusionkriterier utarbetats (tabell 1). Urvalsproceduren av bloggar begränsades av att de
skulle vara skrivna från 2010 till 2017, skrivna på svenska, skrivna av personer i arbetsför ålder, innehålla minst 100 inlägg och vara skrivna under minst 3 år. Jonsson, Heuchemer och Josephsson (2012) menar att det urval av berättelser som görs ska vara av rikligt innehåll. Därför skulle bloggarna innehålla inlägg under tre år och innehålla minst 100 inlägg för att ge ett så stort djup i datamaterialet som möjligt. Bloggar hittades via Google med söktermen utmattningssyndrom och via sociala medier. Nio bloggar valdes ut när de ansågs vara så rele-vanta att de motsvarade studiens syfte. Bloggarna lästes igenom från de första inlägget som var skrivet till det sista för att få en helhet över personernas upplevelse kring utmattnings-syndrom. Efter bloggarna hade lästs igenom så skapades ett dokument för var och en blogg där meningsbärande enheter lades in för att sedan kondenseras och kodas.
Tabell 1: Urvalskriterier
_________________________________________________________________ Inklusionskriterier
Bloggar skrivna på svenska.
Bloggar skrivna av personer som drabbats av utmattningssyndrom. De som skrivit bloggarna skulle vara i arbetsför ålder.
Blogg > 100 inlägg.
Bloggar skrivna under minst 3 år. Sjukskriven
_________________________________________________________________
Tabell 2: Omfattning av bloggar
_______________________________________________________________
Länkar *Sidor Årtal
_______________________________________________________________ http://frokenduktig.blogg.se 96 2010-2017 http://niklasnygren.se 53 2016-2017 http://nour.droppen.se 62 2014-2017 http://evasvard.com 89 2015-2017 http://mumindalen.org 33 2010-2014 http://charlottehelaaret.se 28 2012-2014 http://gladcoach.bloggspott.se 32 2011-2014 http://pappamammabarn.bloggspott.se 83 2010-2014 http://iamcharlotte.blogg.se 88 2012-2014 ________________________________________________________________ *Antal sidor i pdf storlek 10
Analys
Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys utifrån Granskär & Höglund- Nielsen (2012). Bloggarna har analyserats induktivt eftersom texterna baseras på berättelser om upplevelser. Bloggarna lästes igenom i sin helhet för att sedan plocka ut texterna i me-ningsbärande enheter, kondenserad meme-ningsbärande enhet, kod, underkategori och kategori (a.a). Den data som inhämtas har analyserats på ett sådant sätt så att fokus ligger på hur per-soner med utmattningssyndrom upplever sin vardag, vilka problem som de stöter på och hur de hanteras (Friberg, 2006).
Tabell 3: Exempel på analys:
Meningsbärande enhet
Kondenserad enhet
Kod Under kategori Kategori
I början av min sjukdomstid var en av mina oaser att gå typ fem minuter ut i sko-gen. Att komma ut i skogen var stär-kande för mitt välbefinnande. Hitta menings-fulla aktiviteter. Meningsfulla aktiviteter som verkat stödjande till aktivitet Faktorer som möjliggör enga-gemang Att ha kontakt med försäkrings-kassan och bli bemött med non-chalans har gjort att självkänslan blivit sämre. Kontakt med försäkringskas-san försämrade måendet.
Myndigheter Dålig självkänsla Faktorer som verkat hindrande i engagemang
Med samtals terapi fick jag den hjälp som behövdes att vända på det negativa Samtalsterapi var vändningen Självkänslan stärktes
Självkänsla Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hindrar en-gagemang.
Etiskt övervägande
Eftersom bloggarna som använts i studien ligger offentligt på internet och det är fritt att an-vända sig av dem ansågs att autonomiprincipen enligt Olsson och Sörensen (2011) har till-godo-setts. Eftersom all data som använts i studien var offentligt i denna studie så har inte klientgrupper behövts belastas. Då studiens syfte kan förbättra förståelsen kring utmattnings-syndrom anses godhetsprincipen ha tillgodosetts allt enligt Olsson och Sörensen (2011). De krav på anonymitet hos personerna i studien som Olsson och Sörensen (2011) beskriver ut-gjorde ett övervägande att utesluta information som kom utifrån bloggarna då de kan identi-fieras via internet. Då personerna själva valt att lägga ut materialet på sina bloggar så ansågs det inte nödvändigt att ta detta i beaktande.
Resultat
I bloggarna framkom det att drabbas av utmattningssyndrom innebär en helomläggning av livspusslet för återfå livsglädjen. Det framkom också en viss skillnad mellan män och kvinnor med utmattningssyndrom. Bland annat att kvinnor sökt hjälp i ett tidigare skede än vad män-nen gjort och att kvinnor lättare kunnat berätta för andra vad de drabbats av.
Den innehållsanalys som gjorts mynnade ut i tre kategorier; Faktorer som möjliggör till
engagemang i aktivitet, Faktorer som hindrar till engagemang i aktivitet och Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hindrar engagemang i aktivitet. Resultatet redovisas i
löpande text och med utvalda citat.
Faktorer som möjliggör engagemang i aktivitet
Att acceptera sin sjukdom har en viktig faktor för att hitta orsakerna som hindra till engage-mang i aktivitet. En kartläggning av vad som varit orsaken till utmattningssyndrom har varit en viktig faktor för att hitta orsaken till sjukdomen. Vidare har stödet från familj och vänner varit en viktig faktor för att möjliggöra engagemang i aktivitet. Att inte behöva känna sig pre-sterande utan att bli accepterad även en dålig dag har varit en trygghet hos de personer som känt stödet från sin omgivning.
”Jag måste lära mig att acceptera detta. Det är så svårt, men jag måste hitta acceptans för att inte fortsätta klanka ner på mig själv för att jag inte kan bidra till samhället genom arbete”
En faktor som nämnts som ökade lusten till engagemang i aktivitet har varit att vistas ute i naturen. Resultatet visar att vistas i naturen ger en inre ro. Naturen har nämnts vara en helande faktor under sjukdomsperioden. Bara komma ut i naturen och den friska luften har varit läkande för samtliga personer i bloggarna. Tystnaden som infunnit ute i naturen har varit en räddning under de dagar där måendet varit sämre. Bara att komma ut i naturen och få egen tid har varit viktigt under rehabiliteringen för att återfå engagemang i aktivitet.
”Jag har förmånen att ha allt det här strax utanför min dörr. Att kunna vandra sakta i skog och mark. Att kunna se och känna naturen omkring mig precis när det passar mig och när orken finns”
Resultatet visar att chanserna för att kunna utföra meningsfulla aktiviter ökade i takt att måendet blev bättre. Att åter känna glädje och finna ork till engagemang i aktivitet nämns som en viktig faktor för att kunna återfå engagemang i aktivitet. Vidare visade det sig att utföra aktiviteter som ansågs meningsfulla var viktigt för att få bäst förutsättningar att kunna komma tillbaka till det normala. När det gäller just utmattningssyndrom visade resultatet att just aktiviteter som är meningsfulla är viktiga för att må bra och känna att man är något. Ytterligare en faktor som framkom var motion som ökade välbefinnandet hos personer med utmattningssyndrom. Att hitta rätt motionsform har varit en balansgång. Det viktigaste har varit att inte anstränga kroppen mer än nödvändigt. Viktigt har varit att börja i liten skala och öka intensiteten i takt med att måendet blivit bättre. I resultatet framkom det att motion måste vara individuellt från person till person för att vara meningsfullt.
"Det är bra med motion, men var och en måste utgå från sin egna situation. För den ena kan optimal motion vara 5 km löpning 3-4 gånger i veckan, för den andre kanske det är ett stort steg att komma ur sängen."
En faktor som är återkommande var att hitta balans i mellan sömn, kost och motion. När balans mellan dessa hittats så har även måendet blivit bättre och aktivitet i engagemang har börjat komma tillbaka.
”Om du hela tiden pressar framåt mot ett motstånd och trycket helt plötsligt lättar. Då är det svårt att låta bli att fortsätta framåt, för det går av sig själv. Du kommer få svårt att hålla balansen, och kanske till och med ramlar.”
Faktorer som hindrar engagemang i aktivitet
I resultatet framkom att personerna pressat sig till det yttersta tiden innan de drabbats av utmattningssyndrom. Balansen mellan aktivitet, vila och sömn har varit obefintlig. En faktor som bidragit till detta var stressen att hinna med arbete, familj och fritid i tron att
omgivningen inte tycker att det räcker till. När stressen blivit för stor så har sömnen blivit lidande och på så sätt har inte kroppen fått den vila som behövs för att kunna återhämta sig. När inte vilan varit tillräcklig så har det blivit bristande engagemang i aktivitet . I resultatet kom det fram att oron att få leva med en ökad stresskänslighet varit stor. En faktor som besk-revs som ett hinder var att personerna haft svårt att säga nej till andra trots att orken inte fun-nits. Detta med rädsla för att verka negativ och ohjälpsam.
Bristande engagemang i aktivitet har varit störst tiden innan utmattningssyndromet brutit ut. När energin inte funnits där och tron på sig själv varit som sämst visar resultatet att även ång-est har tillstött. I och med att ångång-esten kommit så har personerna avskärmat sig allt mer ju längre tiden gått. När självkänslan blivit sämre så har även socialfobi tillstött och personerna avskärmat sig från sin omgivning.
Faktorn som beskrivits som en av de jobbigast i resultatet har varit rädslan att inte klara av att gå och handla själv. En form av “värdelöshet känsla” har smugit sig in och självkänslan har blivit sämre. Rädslan att behöva vistas bland stora folksamlingar visade sig vara en stor faktor till bristande engagemang i aktivitet. Att drabbas av panik och misslyckas i stora folksamling-ar hfolksamling-ar vfolksamling-arit så stor att personerna dragit sig för att utsätta sig för detta och detta hfolksamling-ar medfört att en viss socialfobi att tillstött.
En faktor som verkat hindrande att utföra aktiviteter var kontakten med myndigheter, framför allt försäkringskassan, och sjukvården. I resultatet har misstro till försäkringskassans hand-läggare visat sig vara vanligt. Personer med utmattningssyndrom har många gånger haft
svå-righeter att få sjukdomen godkänd av försäkringskassan och detta har medfört att de varit tvungna att återgå till arbete trots de inte varit friska. Detta har medfört att utmattnings-syndromet och dess symtom förvärrats och rehabiliterings tiden förlängts.
”Psykiatriska kliniken avråder alltså bestämt från att arbetsträna men försäkringskas-san menar att jag snart fått den ersättning jag har rätt till och då måste ut och arbeta alternativt gå en arbetslivsintroduktion”
I resultatet framkom det att kontakten med sjukvården kan liknas med samma som med för-säkringskassan. En faktor som misstro på sjukvården har medfört att personerna dragit sig att uppsöka läkare för sina symtom. Resultatet visar att i ett första skede så har sjukvård uppsökts på grund av andra symtom än utmattningssyndrom tillexempel tryck över bröstet och and-ningssvårigheter. När inte någon orsak till besvären hittats har en känsla av att bli ifrågasatt av läkare och annan sjukvårdspersonal medfört att sjukvård har inte har prioriterats av den som drabbats av utmattningssyndrom. Detta medför att välmåendet påverkats negativt och bris-tande engagemang i aktivitet uppstår.
Arbetskamrater och chefer är något som nämnts som en stressfaktor och detta har medfört att självkänslan blivit sämre och bristande engagemang i aktivitet. Chefer har i många fall pressat individen att komma tillbaka till arbetet. Resultatet visar att rädsla att bli av med jobbet så har personerna gått tillbaka till arbetet trots måendet inte tillät detta. Arbetskamrater har nämnts som en bidragande faktor till att personerna känt sig otillräckliga. Kommentarer från kollegor har varit en faktor som gjort att känslan att återgå till jobbet inte varit bra och det har bidragit att självkänslan hos de drabbade blivit sämre. Kommentarer som nämnts under sjukdomstiden är;
”Du ser ju så glad ut, du kan ju inte vara sjuk”, ”Du klarar ju av att handla, nog kan du väl arbeta”.
Att inte klara av att återgå till arbetet på grund av misstroendet från chefer och arbetskamrater framkom i resultatet som en stor faktor till byte av arbetsplats är vanligt. Något som samtliga personer i bloggarna nämner som hindrande till engagemang i aktivitet är rädslan av att alltid
bära med sig en stresskänslighet och rädsla att åter insjukna i utmattningssyndrom. I resultatet framkom att tankar om suicid funnits. Detta beroende på att när allt kändes hopplöst kom tankarna på att göra pinan kort och lämna allt kändes som enda utväg. Inget suicid försök framkom i bloggarna, endast tankarna på det.
Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hindrar engagemang i aktivitet
I resultatet har det framkommit att lägga om livsmönstret varit en av de första faktorer som varit viktig att ta tag i. För att klara detta har flera professioner varit delaktiga i processen. Att hitta nya strategier för att klara av vardagen på ett tillfredställande sätt har varit en brytpunkt under rehabiliteringen för att återfå engagemang i aktivitet.
”Jag försöker att göra mina dagar så bra som möjligt, efter mina förutsättningar. Tränar på att leva efter dagsform och förmåga”
Samtliga nämner att de någon gång i början av sjukdomsperioden har mött vårdpersonal som verkat arrogant och ointresserad av att lyssna på dem. Det dåliga bemötandet har fått en negativ inverkan på rehabiliteringen på grund av att personerna känt en misstro och dragits sig för att söka sjukvård. I de aktuella resultatet kunde en viss skillnad mellan män och kvinnor med utmattningssyndrom ses. Bland annat att kvinnor sökte hjälp i ett tidigare skede än män-nen och att kvinnorna hade lättare att prata om sina problem än mänmän-nen.
I resultatet framkom det att medicinering för andra symtom så som ångest och depression varit ett första steg i rehabiliteringen för att återfå engagemang i aktivitet. Medicinering har varit både som hindrande och möjliggörande för engagemang i aktivitet under under rehabili-teringen. Resultatet visar att medicinering har varit en viktig del i början av sjukdomstiden. Detta för att lindra ångest och depression. Rädslan av att bli beroende visas i resultatet och det var vanligt att medicineringen avslutades på eget bevåg. Detta har verkat hindrande till enga-gemang i aktivitet då rehabiliteringstiden förlängts då måendet försvårat tillfrisknandet. En faktor som bidragit till att rehabiliteringen varit lyckosam var samtalsterapi. Med samtals-terapi visar resultatet att det varit bra med att få hjälp med att bearbeta det som varit, samt få hjälp med att hitta ny strategier för att handskas med till exempel stress och ångest. Resultatet
visar även att fortsatt samtalsterapi när måendet blivit bättre varit positivt. Tryggheten att kunna berätta sådant som inte kan lyftas med någon närstående har gjort att engagemang i aktivitet till ökat och kvarstått. Gruppterapi visade sig också vara en faktor som möjliggjorde till engagemang i aktivitet. Deltagande i gruppterapi gjorde att personerna såg att de inte var ensamma med utmattningssyndrom, samt att de personer som deltog i gruppterapin verkade hjälpande till varandra. Att ingå i gruppterapi visade sig vara både stärkande för både
välmåendet och självkänslan. En gruppterapi form som framkom i resultatet och såg falla väl ut för personer med utmattningssyndrom är "Vardagsrevidering". I Vardagsrevidering får in-dividen jobba i tre steg; Fokus på hemmet, fokus på arbetsplatsen och praktik på den egna arbetsplatsen.
I resultatet visade det att när det blev dags för att återgå till arbetet fanns glädje att komma tillbaka, men samtidigt fanns där en rädsla. En viss rädsla för få elaka kommentarer från ar-betskamrater och chefer var en faktor som hindrade till engagemang i aktivitet. En faktor som framkom för att möjliggöra engagemang i aktivitet var att inte börja arbetsträningen med för långa arbetspass för att vänja kroppen på fysik ansträngning. I resultatet framkom det att 1-2 timmars arbete 1-2 dagar i veckan var en lämplig början. Det framkom även att rädslan att återgå till den gamla arbetsplatsen varit stor och därför är det vanligt att byte av arbetsplats och yrke är vanligt.
”I höstas började jag hälsa på, på mitt gamla jobb en timme om dagen. Sen fick jag några arbetsuppgifter i liten elevgrupp. Det gick inte alls bra, så jag fick gå hem en stund och backa bandet”
”Igår började jag att utöka min arbetstid från två till två och en halv timme tre gånger i veckan. Det gick jättebra”
Faktorer som hjälpmedel visade det sig var positivt till engagemang i aktivitet. I resultatet framkom det att hjälpmedel som ofta utprovats var tyngdtäcke och aktivitetsschema. Att få tyngdtäcke utprovat av arbetsterapeut visade goda resultat med att gå ner i varv när kroppen varit stressad och sömnen har dessutom blivit bättre. Att få hjälp med aktivitetsschema har varit viktigt för personerna för att få hjälp med att planera sin vardag.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med den här litteraturstudien var att identifiera faktorer som möjliggör respektive hindrar engagemang i aktivitet bland personer med utmattningssyndrom. Resultatet presente-rades utifrån tre kategorier: Faktorer som möjliggör till engagemang i aktivitet, Faktorer som
hindrar till engagemang i aktivitet och Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hind-rar engagemang.
I kategorin faktorer som möjliggör till engagemang i aktivitet framkom att en viktig del till ett tillfrisknande var att acceptera sin sjukdom. Stödet från sin närmaste omgivning har varit vik-tigt för personerna i bloggarna. Att få ha en dålig dag och slippa känna press på att prestera visade det sig var en positiv del. I en studie av Rebeiro (2001) framkom att social acceptans möjliggör aktivitetsutförande för personer som lider av psykisk ohälsa. Han menar också att en social bekräftelse från andra som har liknande problem ökar livskvalitén och det stämmer med vad som kom fram i resultatet. I en studie av Sutton, Hocking och Smythe (2012) fram-kom att ett avståndstagande från samhället och dagliga aktiviteter gör att personer känner en upplevelse av kravlöshet.
I en studie av Chronister, Chou, Kwan, Lawton och Silver (2015) framkom att i likhet med resultatet att det social stödet är av högt värde för att klara av att utföra dagliga aktiviteter. Att få en förståelse för symtom som följer med utmattningssyndrom och hur de kan inverka på det dagliga livet har en stor betydelse av socialt stöd hos personer som lider av psykisk ohälsa. Resultatet visade att familj och vänner haft en viktig del till personernas aktivitetsutfö-rande genom att stötta och uppmuntra de dagar de varit extra jobbig precis som Chronister, et al. (2015) anser vara viktigt. Det social stödet anses också minska stressnivån som kan uppstå i pressade situationer där symtom riskerar att förvärras (Thomas, Muralidharan, Medoff & Drapalski, 2016).
Resultatet visade att bara komma ut i naturen har varit stärkande. Welén- Andersson (2010) nämner i sin studie att få stanna upp och vara i “nuet” är betydelsefullt och en del i läknings-processen. I de aktuella bloggarna framkom det att vistas ute i naturen har verkat positivt på
deras sjukdomstillstånd. Sahlin (2010) menar också att naturen verkar stressreducerande på människor. Dessutom har naturen har en viss avslappnande förmåga på människor.
Att vara ute i naturen har även en läkande effekt, både fysiskt och psykiskt (Sahlin, 2010). Nilsson (2009) menar dessutom att känna igen dofter och växter från barndomshemmet kan ge en känsla av tillfredsställelse. Känns även en aktivitet meningsfull så kan tid och rum glömmas bort och känslan att bara vara infinner sig (Griffiths & Corr, 2007). Att hitta aktivi-teter som var meningsfulla för personerna i de aktuella bloggarna visade sig var viktiga för att de skulle känna glädje och återfå orken att utföra aktiviteter. Dahlin-Ivanoff, Håkansson och Sonn (2006) beskriver vikten av att känna meningsfullhet i aktivitet för att hitta strategier för att klara av att utföra dagliga aktiviteter. Regelbunden motion har visat sig minska stress och öka välbefinnandet (Christiansen & Matuska, 2011).
Resultatet visade på att motion var en viktig faktor. Personerna i studien påtalade att när de blev så pass pigg att de kunde motioner så påskyndades tillfrisknandet. Detta visar också Godfrey et.al (2001) studie att motion ökar hälsan och välbefinnandet samt framförallt är ång-estdämpande.Ytterligare en faktor som framkom i resultatet var att lära sig leva med utmatt-ningssyndrom är att hitta balansen mellan sömn, kost och motion. När en balans hittas mellan dessa kommer glädjen till livet tillbaka. Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2011) beskriver att det är viktigt att hela aktivitetsmönstret ses igenom och försöka hitta tillbaka till den rätta balansen. Haglund och Lundgren (2009) menar att infinner sig balans mellan aktivitet och vila så påverkas välbefinnandet positivt.
I kategorin faktorer som hindrar till engagemang i aktivitet framkom i resultatet situationer som försvårat vardagen. Resultatet visade att symtom som koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav, känslomässig labilitet och sömnstörning vara vanliga för personer med utmattningssyndrom (Eriksson, 2016). I resultatet framkom det att rädslan att misslyckas gjorde att personerna heller stannade hemma än att gå och handla. Dahlin-Ivanoff, Håkansson & Sonn (2006) beskriver att rädslan att misslyckas gör att personer avskärmar sig från enga-gemang i aktivitet.
Matuska och Charles (2008) påstår att en sund livsstil med för lite mening blir otillräckligt för att ha en balanserad livsstil. I Grossi och Perski (2004) studie framkommer att utmattnings-syndrom är mest förekommande hos människor i kontakt yrken som tillexempel vården och skola. Olson-Mcbride, Quinn-Lee och Untenberger (2014) anser att det kan bero på den känslomässiga intensiteten som dessa yrken har. I resultatet framkom att de personer som medverkat i studien alla hade så kallade kontaktyrken. Vidare visade resultatet att stressen som infann sig för personerna när de inte kände sig tillräckliga var den bidragande faktorn till utmattningssyndrom.
Resultatet visade att den bristande aktivitetsbalansen varit något som verkat hindrande i akti-vitet under sjukdomsperioden. Det har även varit stora svårigheter med att hitta just balans i aktiviteter under dagen. Det är precis som Roche och Tylor (2005) beskriver vara viktigt för ett tillfrisknande. Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2011) påpekar att det viktigt att hitta rätt aktivitetsbalans för att ett tillfrisknande överhuvudtaget ska kunna ske. Det har dock visat sig svårt att hitta rätt balans i aktiviteter från person till person. I resultatet framkom att vad som är ”lagom” varierar stort från individ till individ (Eklund, Gunnarsson och Leufstadius, 2011).
I resultatet framkom det att personer med utmattningssyndrom upplevde en misstro vid kon-takt med myndigheter och till viss del även från sjukvårdspersonal. Taylor och Kielhofner (2003) menar att personer som drabbats av utmattningssyndrom ofta upplever en viss misstro av omgivningen i allmänhet då det gäller sjukdomen. När personerna i bloggarna kände sig misstrodda av sjukvården drog sig för att kontakta dessa och i vissa fall undvek kontakt för att slippa bli misstrodd. Basset och Lloyd (2001) anser att det finns brister i utbildningen kring just utmattningssyndrom. Att inte bemötas med respekt och tilltro vid besök hos sjukvården orsakar förvirring kring den egna upplevelsen och det kan vidare medföra att hopplöshet och tvivel att få hjälp ökar (Eriksson, 2016), precis vad som framkom i resultatet.
Att säga nej till andra trots att energin inte funnits där visade sig vara svårt för personerna i bloggarna. Åsbrink (2008) menar att det är viktigt att kunna säga nej och ta ansvar över sin egna intressen istället för andra. Detta är en grund till att återfå balansen i livet. I resultatet
nämner personerna att rädslan att återgå till arbetet på grund av eventuella negativa kommen-tarer och dåligt stöd från kollegor eller chefer. Det finns dock inte någon vetenskaplig grund på detta då för få studier har gjorts (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2014). Men författaren tror att det finns ett starkt samband mellan dåligt stöd från kollegor eller chefer och utmattningssyndrom. Det bristande stöd som upplevs i de aktuella bloggarna är i engiftet med SBU (2014) där det beskrivs att personer som upplever bristande stöd har ökad risk att drabbas av utmattningssyndrom.
Skammen att lida av en psykisk sjukdom nämns med jämna mellanrum de aktuella bloggarna. I resultatet framkom att det inte är ovanligt att den som drabbas av utmattningssyndrom någon gång under sjukdomsperioden känner att det inte finns något att leva för och tänker sig ett sui-cidförsök. Detta oftast när ångest symtomen är som starkast och hjälplösheten är som störst. Ekberg et.al (1986) menar att drabbas någon av utmattningssyndrom så försämras självbilden och livsgnistan försämras som i värsta fall kan leda till ett suicidförsök.
I kategorin Faktorer kring rehabilitering som möjliggör och hindrar engagemang framkom vilka rehabiliterings åtgärder som personerna upplevt positiva och negativa. Precis som resul-tatet visar och som Nordin et.al (2012) nämner bör rehabilitering av psykisk ohälsa sättas in senast 2 månader efter sjukdoms tillfället. För ju längre tid det tar innan rehabiliteringen star-tar ju längre tid blir rehabiliteringen precis som Tylor och Kielhofner (2003) star-tar upp i sin stu-die. Att få hjälp med färdighetsträning beskrivs också som en viktig del i tillfrisknandet och när själv-förtroendet stiger så spelar inte det social stödet lika stor roll. Detta beskriver Tho-mas, Muralidharan, Medoff och Drapalski (2016) vara en viktighet i del av starten på rehabili-teringen. Chronister, Chou, Kwan, Lawton och Silver (2015) har beskrivit att det är viktigt att få råd och stöd med bland annat kontakt med myndigheter och detta har kommit fram i resul-tatet att det var viktigt för personer med utmattningssyndrom.
Resultatet visade en misstro mot både myndigheter och sjukvård. Detta medför att personer med utmattningssyndrom drar sig för att kontakta dessa med rädsla att bli misstrodd. Glise (2013) menar att det är vanligt att personer psykisk ohälsa känner sig misstrodd av sin omgiv-ning.
Rehabilitering av utmattningssyndrom innefattar både medicinsk behandling och
alternativa behandlingsmetoder. I resultatet framkom att avsluta den medicinska behandlingen i förtid av rädsla att bli beroende var vanligt. En medicinsk behandling är dock nödvändigt till en början då ofta kognitiva problem finns (Grossi & Perski, 2004). Samtalsterapi var något som kom fram i bloggarna som vanligt, både i grupp och enskilt. Eklund och Erlandsson (2011) har utarbetat en terapiform som heter ”Vardagsrevidering” där personerna får redskap för att kunna analysera och åtgärda de problem som kan uppstå i vardagen både på jobbet och fritiden. Detta har visat sig vara positivt.
Arbetsträning har varit en viktig del för personerna i bloggarna. Att få återgå till arbetslivet har varit stärkande för självkänslan. Det var dock viktigt att inte starta i för stor utsträckning med risk att falla tillbaka i rehabiliteringen. Socialstyrelsen (2003) rekommenderar att perso-ner som ska återgå till arbete efter en lång sjukskrivning bör endast arbeta ett par timmar i veckan. Arbetet bör också vara väl anpassat för att minimera risken till åter insjuknande.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie grundade sig utifrån bloggar och det gjordes en innehållsanalys. Då datainsamlingen framskred utan fysiska möten kunde en större objektivitet till den data som samlades in bibehållas som ett fysiskt möte annars kunnat riskera detta med till exempel kroppsspråk och egna tolkningar (Lundman och Hällgren, 2017). Det resultat som kommit fram kan dock ha påverkats när inte syftet kunnat säkerställas varför bloggarna skrevs. Då endast ett fåtal personer med utmattningssyndrom deltog i studien kan trovärdigheten i data-materialet ifrågasättas. Viss begränsning i studien kan också ifrågasättas då endast bloggar använts. Författaren anser också att en viss begränsning kunnat skönjas då ett större djup hade behövts för att få en större överblick av situationen. Studiens trovärdighet begränsas då den är så liten. Hade fler deltagare deltagit hade en större mängd data kunnat användas och fler fak-torer kunnat kartläggas och då hade studiens tillförlit förhoppningsvis höjts. Resultat hade också kunnat bli ett annat om studien hade innehållit fler bloggar (Granskär och Höglund, 2012). Författaren tror dock att resultatet blivit det samma då samtliga bloggar som använts visar liknande berättelser om erfarenhet av utmattningssyndrom. Genom att ha en röd tråd
under hela uppsatsen så har trovärdigheten ökat precis som Granskär och Höglund (2012). beskriver.
I studien har det varit svårt att hitta manliga deltagare som skrivit bloggar om utmattnings-syndrom. En möjlig förklaring kring detta framför Pedersens och Macafees (2007) i deras studie som visar att det är framförallt kvinnor som skriver bloggar om personliga ämne och sitt liv. Att få en jämnare fördelning könsmässigt i studien hade kunnat ge ett annat resultat. Att ha variation bland deltagarna, så som både män och kvinnor gör att möjligheterna ökar att få problemet belyst från olika erfarenheter (Granskär och Höglund-Nielsen, 2012).
Svagheterna med att studera bloggar har varit att lägga egna tolkningar åt sidan precis som Granskär och HöglundNielsen (2012) beskriver. Samtidigt är styrkan den att i bloggar kan personerna berätta utifrån egna erfarenheter utan att behöva försköna texten. Resultatet kan ha blivit annorlunda om intervjuer använts då följdfrågor kunde ha använts vid behov.
Det har varit både en fördel och nackdel att ha förförståelse om utmattningssyndrom. Genom att ha förståelse under processen ges det möjlighet att upptäcka ny kunskap och djupare för-ståelse. Samtidigt kan egna slutsatser tas om förståelse i ämnet finns och detta kan påverka resultatet (Granskär och Höglund-Nielsen, 2012).
Slutsats
I denna studie har faktorer som påverkar aktivitets engagemang hos personer med utmatt-ningssyndrom undersökts. Resultatet visar att personer med utmattutmatt-ningssyndrom är i stort behov till en stor förändring över hela sin livssituation för att hantera sjukdomens negativa konsekvenser. Personerna behöver hjälp med att strukturera upp vardagen på ett sådant sätt så aktiviteter blir överskådliga. Familj och vänner visade vara både hindrande och stödjande under sjukdomstiden. Det viktiga för personer med utmattningssyndrom är att de accepterar sin situation, först då kan rehabiliteringen starta. Det är viktigt för dessa personer att när det är dags att återgår till yrkeslivet att skynda långsamt och att jobbet är väl anpassat så inte perso-nerna drabbas igen. Acceptansen och kunskapen kring psykisk ohälsa är väldigt låg ute i sam-hället idag och måste bli större. Det visat sig att om någon drabbas av utmattningssyndrom är
detta mer eller mindre livslångt. Förändring och nya strategier är två ledord som visat sig vara viktigt för personer som drabbas av utmattningssyndrom för att nå en förändring. Resultatet av bloggarna visar att om någon drabbas av utmattningssyndrom är det viktigt att hitta nya strategier för att klara av vardagen. Till den hjälpen kan arbetsterapeuten vara till stor nytta till att hitta nya strategier till engagemang i aktivitet då det är ett av arbetsterapeutens arbetsom-råden.
Referenslista
Arneson, H. & Ekberg, K. (2005). Evaluation of empowerment processes in a workplace
health promotion intervention based on learning in Sweden. Health Promotion International,
(20(2005)4s, 351-359.
Arman, M., Hammarqvist, A-S., & Rehnsfeldt, A. (2011) Burnout as an existential deficiency
- lived experiences of burnout sufferers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2),
294-302, doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00825.x
Assland.O-G, Espens.G-A, Falkum.E, Innstrand.S-T & Melbye.E (2008). Positive and
nega-tive work-family interaction and burnout: A longitudinal study of reciprocal relations. Work
& Stress. Vol.22, No 1, January-March. 1-15
Backman, C. (2004). Occupational balance: Exploring the relationships among daily
occupa-tions and their influence on well-being. Canadian Journal of Occupational Therapy 71. (4).
202-9.
Baillon.C , Distelmans.W, Eelen.S, Bauwens, Jacobs.E & Verzelen.A (2014). The prevalence
of burnout among oncology professionals: oncologists are at risk of developing burnout.
Psy-cho-Oncology 23: 1415-1422.
Bassett.H & Lloyd.C (2001). Occupational Therapy in Mental Health: Managing Stress and
Burnout. British Journal Of Occupational Therapy. Volume: 64 Issue: 8 p. 406-411.
Bengtsson, I-L. (2010). Lugn och ro öppnar fönster för läkning. I P. Grahn & Å. Ottosson. Trädgårdsterapi- Att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning (s.105-114). Bokförlaget Bonnier Existens.
Blom.V (2011). Striving for self-esteem. Conceptualizations and role in burnout. Department of Psychology, Stockholm University. Sverige
Broich.K, Kaschka W & Korczak, D (2011). Burnout—a fashionable diagnosis. Deutsches Ärzteblatt International, 108 (46): 781-7. doi: 10.3238/arztebl.2011.0781
Chronister, J., Chou, C-C., Kwan, K-L. K., Lawton, M., & Silver, K. (2015). The meaning of
social support for persons with serious mental illness. Rehabilitation Psychology, 60(3),
232-245, doi: http://dx.doi.org/10.1037/rep0000038
Dahlin-Ivanoff, S., Håkansson, C. and Sonn, U. (2006). Achieving Balance In Everyday Life. Journal of Occupational Science, 13(1), pp.74-82.
Edner.A & Magnusson.A (2012). Physical Activities and their Importance to the Health of
People with Severe Mental Illness in Sweden. Issues in Mental Health Nursing, 33:676-679.
Ekberg.J, Foxall.M & Griffith.N (1986). Spouse burnout syndrome. Journal of Advanced-Nursing 11, 161-165.
Eklund.M & Erlandsson.L-K (2011). Ny struktur på vardagen - en hjälp vid stressrelaterad
ohälsa. Läkartidningen nr.36 2011 Volym 108.
Eklund, M. & Erlandsson, L-K. (2011). Vardagsrevidering. Läkartidingen, nr 36, volym 108. Eklund.M, Erlandsson.L-K & Johansson.G, (2012). Everyday hassles and uplifts among
women on long-term sick-leave due to stress-related disorders. Scandinavian Journal of
Oc-cupational Therapy. 2012; 19: 239-248
Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (red.) (2010). Aktivitet & relation: mål och
medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, T., Jonsson, J., Tham, K. & Eriksson, G. (2011). A comparison of perceived
occu-pational gaps between people with stress-related ill health or musculoskeletal pain and a ref-erence group. Scandinavian Journal of Occupational Therapy (early online) 1-10 doi:
10.3109/11038128.2011.620984
Eriksson.A-K (2016). Vid utmattningens gräns. Utmattningssyndrom som existentiellt
till-stånd-Vårdtagares och vårdgivares erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext. Doktorsavhandling i hälsovetenskap,
Sunds-vall 2016.
Ekstedt, M., & Fagerberg, I. (2005), Lived experiences of the time preceding burnout. Journal of Advanced Nursing, 49(1), 59-67.
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensar-beten. Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA).
Försäkringskassan (2014). Sjukpenningtalen 2013. Hämtad: 3 april, 2014 från
https://docs.google.com/document/d/1GkCQDtTmmXmOwdBOTK4laTxcBg9j-UT6q-O0_KhbQQo/edit
Gahnström-Strandqvist, K., Josephsson, S. & Tham, K. (2003). The Narrative Structure of
Occupational Therapists´Actions and Roles and Outcomes in Psychosocial Rehabilitation in the Community. I K. Gahnström-Strandqvist. Rehabilitation in a Changing Context
Respons-es, Difficulties and Competence from the View of Occupational Therapists, (submitted). Glise, K. (2007). Stressrelaterad psykisk ohälsa - hur ser problemet ut? Socialmedicinska tidsskriften 2, 94-101.
Glise.K (2013). Utmattningssyndrom. Institutet för stressmedicin.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom
Grape, T., Krakau, I., Nygren, Å., Rodhe, M., Wahlberg, A., Währborg,P & Åsberg, M.(2010). Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidningen, nr 19.
Griffiths, S. & Corr, S. (2007). The use of creative activities with people with mental Health
problems: a survey of Occupational therapists. British Journal of Occupational therapy. 70(3)
107-114.
Grossi.G & Perski.A (2004). Behandling av långtidssjukskrivna patienter med
stressdiagno-ser. Läkartidningen Volym 101.
Godfrey.E, Chalder.T, Ridsdale.L, Seed.P & Ogden.J. (2001). Investigating the ‘active
ingre-dients’ of cognitive behaviour therapy and counselling for patients with chronic fatigue in primary care: Developing a new process measure to assess treatment fidelity and predict out-come. British Journal of Clinical Psychology (2007), 46, 253-272
Haddad, M (2013). Promoting mental health in men. Nursing Standard. 27, 30, 48-57. Haglund, L. & Lundgren Pierre, B. (2009). Arbetsterapi för personer med
depressionssjuk-dom och/eller ångestsyndrom. Forskning i Praxis. Tidningen Arbetsterapeuten, 8, 1-4.
Hallsten, L., Bellaagh, K. & Gustafsson, K. (2002). Utbränning i Sverige: en
populationsstu-die. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Holland, J. M., & Neimeyer, R. A. (2005). Reducing the risk of burnout in end-of-life care
settings: The role of daily spiritual experiences and training. Palliative and Supportive Care,
3, 173-181. doi:10.1017=S1478951505050297
Hughes, J. L. (2009) Chronic Fatigue Syndrome and Occupational Disruption in Primary
Car: is there a Role for Occupational Therapy?. British Journal of Occupational Therapy,
72(1), 2-10. doi: 10.1177/030802260907200102
Ikiugu, M. N. (2007). Psychosocial conceptual practice model in occupational therapy:
building adaptiva capability. St. Louis: Mosby
Innstrand.S.T, Melbye Langballe.E, Espnes.G.A, Falkum.E & Olaf Gjerløw Aasland.O (2008). Positiva and negativa arbete familj interaktion och utbrändhet: En longitudinell
stu-die av ömsesidiga relationer. Work & Stress Vol. 22, nr 1.
Jonsson, H., Heuchemer, B., & Josephsson, S. (2012). Narrativ analys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:a uppl.)
(s. 121-131). Lund: Studentlitteratur
Klingberg Larson, S. (2000). Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kohn.M, Hitch.D & Karen Stagnitti.K (2012). Better Access to Mental Health program:
Inu-ence of mental health occupational therapy. Australian Occupational Therapy Journal 59,
437-444.
Kielhofner,G. (2004). Conceptual foundations of occupational therapy (3rd ed). Philadelphia: F. A. Davis Company
Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Levi, R. (2011, januari). Nio tankar om neurologisk rehabilitering. Neurologi i Sverige, nr 1, 12-16.
Lundberg, U. (2005). Stress hormones in health and illness: The roles of work and gender. Psychoneuroendocrinology, 30, 1017-1021.
Matuska.K & Christiansen.C. (2008) A proposed model of lifestyle balance. Journal of occu-pational Science vol 15(1), April 2008
McEwen, B. S. (2004). The end of stress as we know it. Washington DC: National Academy Press.
Nilsson, G., Grahn, P. & Börjesson, B. (2009) Trädgårdsterapi. Student litteratur
Nordin.M, Slunga Järvholm.L & Stenlund.T (2012). Effects of rehabilitation programmes for
patients on long-term sick-leave for burnout: A 3-year follow-up of the rest study. J Rehbil
Med 2012; 44: 684-690.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
per-spektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Olson-Mcbride.L, Quinn-Lee.L & Unterberger.A (2014). Burnout and Death Anxiety in
Hos-pice Social Workers. Journal of Social Work in End-of-Life & Palliative Care, 10:219-239,
2014.
Perski A (2006). Ur balans [Out of balance]. Stockholm: Bonnier Fakta.
Pedersen, S., & Macafee, C. (2007). Gender differences in British blogging. Journal of Com-puter-Mediated Communication, 12(4), 1472-1492. doi: 10.1111/j.1083-6101.2007.00382.x Rebeiro, K. L. (2001). Enabling occupation: The importance of an affirming environment. Canadian Journal of Occupational Therapy, 68(2), 81-89, doi:
https://doi.org/10.1177/00084174010680020.
Roche.R & Tylor R.R (2005). Coping and Occupational Participation in Chronic Fatigue
ahlin . . atur mot stress – vad säger forskningen? I Larsson, E.-L. (red.) röna
ehab öteborgs botaniska trädgård. öteborg öteborgs botaniska trädg rd ss. 29-35
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Arbetsmiljöns betydelse för
symtom på depression och utmattningssyndrom: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Steensma.H, Den Heijer.M & Stallen.V (2007). Research note: Effects of resilience training
on the reduction of stress and depression among dutch workers. Quarterly of Community
Health Education, Vol. 27(2) 145-159, Baywood Publishing Co., Inc. doi: 10.2190/IQ.27.2.e. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4., rev. uppl.) Stock-holm: Liber.
Sutton, D. J., Hocking, C. S., & Smythe, L. A. (2012). A phenomenological study of
occupa-tional engagement in recovery from mental illness. Canadian Journal of Occupaoccupa-tional
Thera-py, 79(3), 142-150, doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.2182/cjot.2012.79.3.3 Sveriges kommuner och landsting (2016). Arbetslivsinriktad rehabilitering: i kommuner,
landsting och företag. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sverige. Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom [Elektronisk resurs] : stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Taylor. R & Kielhofner. Gary W (2003). An Occupational Therapy Approach to Persons with
Chronic Fatigue Syndrome: Part Two, Assessment and Intervention. Occupational Therapy in
Health Care. Vol. 17(2) 63-87.
Thomas, E. C., Muralidharan, A. Medoff, D., & Drapalski, A. L. (2016). Self-efficacy as a
mediator of the relationship between social support and recovery in serious mental illness.
Psychiatric Rehabilitation Journal, 39(4), 352-360, doi: http://dx.doi.org/10.1037/prj0000199 Theorell T. Det svenska 1990-talet i ett stressmedicinskt perspektiv. Arbetsmarknad & Ar-betsliv 2009; 15:43-56.
Welen-Andersson, L. & Bengtsson, I-L. (2010). Vägen vidare går genom trädgården.
Träd-gårdsterapi - Att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. (s.13-27). Bokförlaget Bonnier
Existens.
Wilcock, A.A. (2006). An occupational perspective of health. (2. ed.) Thorofare, N.J.: Slack. Grape, T., Krakau, I., Nygren, Å., Rodhe, M., Wahlberg, A., Währborg,P & Åsberg,
M.(2010). Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidningen, nr 19.
Åsberg, M. & Nyberg, Å. (2012). Depression och utmattning i människovårdande yrken.
DU-projektet. Slutrapport. Stockholm: Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska
Åsbrink. M (2008). En nystart i livet, Hitta tillbaka till livsglädjen efter utbrändhet. Bokför-laget Forum: Stockholm.
