Hur skapas demokratier? : Förklaring av demokratispridning genom systemdynamisk simulering

MIKAEL SANDBERG ar docent och lektor vid Hogskolan i Halmstad och Jonkopings internationella han­ delshogskola. Han har varit gastprofessor i statsvetenskap vid Karlstads universitet (2002), Karl Deutsch Guest Professor vid Wissenschaftszentrum Berlin fur Sozialforschung (1997), samt forskare vid FN-univer­ sitetets Institute for New Technologies, Maastricht (1995-96). Han doktorerade i statvetenskap vid Go­ teborgs universitet 1990 och var koordinatorfor dess Centrum for studier av Ryssland och astra Europa (1990-94). Sandberg har speciellt intresserat sigfor evolutionar systemteori och andra dynamiska ansat­ ser, sasom diffusionsteori, for analys avforandring inom politiska, sociala, och teknologiska system.

Hur skapas demok

ra

tie

r

?

Forklaring av demokratispridning genom systemdynamisk simulering

Demokratistudier har lange tillhort statsveten­

skapens karnomdiden. Anda har man inte inom amnet kunnat enas om en entydig forklaring till den moderna demokratins framvaxt, skriver stats­ vetaren Mikael Sandberg. En svaghet i manga analyser ar att man soker forklaringar till demo­ kratin genom statistiska sambandsanalyser med samtida faktorer och forbiser de forandringar som sker globalt snarare an nationellt, menar han. I ett forsok att komma till ratta med detta anvander han sig av en Bass-grundad diffusionsmodell for att

fa

fram en dynamisk forklaring till demokra­ tins spridning 1800-2000.

Idag finner vi ett stort antal teorier om vilb fak­ torer som ligger bakom demokratispridning. Till de mest !<anda hor moderniseringsteorier. Enligt denna uppfattning ar det samhallets "modernise­ ring" urolika aspekter,sasom vaxande valstand,in­ dusuialisering, urbanisering oeh utbildning, som

skapar gynnsamma forutsattningar for demokra­ tin. Andra forklaringar ar till exempel politisk [aV ­

Ian, jamlikhet, marknadsekonomi, politisk kultur, valbefinnande, tillit oeh sociala strukturer.

Harvardprofessorn Samuel P. Huntington ut­ gor ett undantag i sin analys av "den tredje va­ gens" demokratiseringar sedan 197o-talet. Han listar globala faktorer som gjorde att vissa av varldens ieke-demokratiska lander demokratise­

rades. Till dem hor radikaliseringen av katolska kyrkan under Johannes Paulus vilket till exem­

pel uppmul1trade Polen oen Solidaritet till att verkligen ta steget an frigora sig fran Sovjctim­ periet. En av de faktorer Huntington namncr ar oeksa "snobollseffekten", alltsft den mel<anism

som gor an framgangsrika demokratier pavcr­ kar ieke-demokr:ltier att vilja bli lika framgangs­ rib genom egen demokratisering.

DEMOKRATISERING SOM SPRIDNINC;SPROCESS Huntingtons fokus pa globala forandringar som paverkar ieke-demokratier inspirerar till an stu­ dera demokratisering som en spridningsproeess inom den globala populationen av stater. Den formaga demokratier har an locka andra att bli demokratiska ar en form av "mjuk makt", det viti saga en formaga att attrahera och mana till cftcr­ foljd eller imitation. Inom traditionell statsvetcn­

ska p finns emellertid inte metoder for an analyser:]

spridningsforlopp inom en population (med un­ dantag for den typ av spelteoretiska simuleringar av strategipopulationer som Axelrod ar

kand

for). Inom den forskning som studerar forandrings­ spridning - innovationsdijfusion - har det dock lange funnits matematiska !noddler vilka inspire­ rats av epidemiologin, som ju studerar sjuklig fo[­ andring i populationer. Inte mimt ar det analogin med sa kaHade SIR-l11odeller som lltnynj'][s.

SIR star for Susceptable, Infected, Recovered

(mottagliga, infekterade, tillfrisknade) oeh fick Frank M. Bass, professor i marknadsforing vid Univcr­

Sit)' of Texas, an utveekla en analogi for stuclicr

tt m u­ 'ss ed

nk

cr­ , ier

av innov~rionsspridning. Han resrade modellerna pa spridningen av hemelektroni k. Jy[ottagliga ar da porentiella kopare av en reknik, infelaemde de som innehar den, oeh tillfriskl1ade de som slutar ~nvJnda en teknik oeh clarmed bJir mon agliga for

nasr~ teknikgenerarion. Spridninge n enligr den epidemiologisb modellen ar s-formad (Iogisrisk) oeh nar err rak, dar endast de som vagrar anamma rekniken ifraga (de immuna) skiljer marrnadsni­ van fran der ror~!J anraler i populationen. Bass­ modellen har, visade det sig, overrasbnde god overensstammelse med verklig spridning av rek­ niska innovarioner inom en popularion.

Som ni nu forsrar kan en spridningsmodel\ liknande Bass-modellen, men dar den rotala popularionen oeksa !<an variera ove r rid , ave n provas pa demokrarins spridning globalr bland varldens srater. Bland de mottagliga finner vi err srorr amal ieke-demokrarier, bland de infekterade finner vi alia de redan demokrariska staterna, oeh bland de till{rislmade ;\rerfinns de som miss­ lyekats med an vidmakrhaUa sin demokrari oeh ;lrergarr rill nagon form av ieke-demokrari. De immUl1tl ar de starer som svarJigen kan tankas

bli

demokrarier i den form som da sprids. Det ar naturligrvis analogin maremati sk r vi viJJ poang­ tera i denna modell, ime arr likna demokrarin vid en sjukdom, vilkcr kritiker ibland havdat.

Den B~ss-liknande spridningsmodellen i figur

1 pa nas t~ uppsl~g passar som synes val (R' = 0,93) de dara over demokr;1risering i varlden 1800­

2000 som det amerikanska Poliry IV till handa­

haller. Demokrati clefinieras i renner av oppen konkurrens mellan panier oeh poliriska elirer j

val oeh ramliga begransningar i den verksti l­ I~nde makren. Tydligt framgar demokrarisprid­ ningens vagor som Hunringron beskrivit. Mo­ dellen forurskiekar en motvag i var rid, efterso l11 a\Halet demokrarier ar 2000 visar arr der da var en vagropp. Prognosen ar att der nu oeh fr~m till cirka 2040 kommer arr skapas nagra dussin nya de)1lokrarier. Vi befinner oss lite over mirrpunk­ ten i spridningskurvan som naddes genom Sov­ jerunionens upplosning 1991. Orsakcr rill sprid­ ningen ar sv:ha arr uppskarra i den mening vi ar vana fran empirisk forskning. Bass-modellen ger sn;Jrare en rraffallde m;Jremarisk formulering av spridningen. Vi kan heller ime forklara vagrorel­ sen i denna enkla modell med andra faktorer.

"

...forsk'

nmgs

­

s

amarb

e

ten ...

ar avgorande

for

d

emokratin

s

attrakti

o

nskr

a

ft

och d

a

rmed de

ss

di

ff

usion.

"

tvarsnitt 4/08 37

Tota la antalet stater

Antal demokratiska stater (Inst Dem 6-10)

Anta l auk toritara , ta l er (1 l1 sl Dem l-S)

Antal total it"ra stater (Inst Dem 0) Spridn ingsmodellen

" .,

...

.. J ...

,'t "

fO :.'. ' _.:..'~""WI"'-:r.

Figur 1. Tillvaxten av demokrati i v;;rldssystemet av stater: Polity IV-data kontra den matematiska spridningmodel len.

z

w 0

....

100 ­ £II: :<

>

£II:

...

~

<

~ 11'1

....

<

~ 50 Z

<

,

._ ....,.;f.-...

: I '-~••' I _ J o

Data: Polity IV (alia stater i varlden med over 500 000 invanare). Anm. R2=0,93 blir hogst nar det;;r ett tak p~ '40 demokra­ tiska stater i varlden. Demokratiska stater har varde 6-10 pa variabeln institutionell demokrati enligt Polity IV, auktorit;;ra stater har 1-5, totalitara stater o. For ovriga definitioner och ovriga kommentarer se Sandberg (kommande).

Andra tekniker kan dock hjalpa oss au fa fram

betydelsen av olika forklaringsfaktorer till sprid­

ning inom en varierande population. En sadan

ar den teknik for numerisk Aodesanalys som Jig­

ger till grund for sysremdynamisk simulering.

Man betraktar da overgang fran icke-demokrati

till demokrati som ett Aode mellan tva tillstand.

Onwanda Aoden rill icke-demokrari kan fore­

komma, Iiksom uppkomst ocll upphorande av

bade demokrariska och icke-demokratiska sta­

rer. Dessa Aoden kan darefrer modelleras som

38 tvarsnitt 4/08

beroende ;tv forandringar i andra faktorer over

tid. Program iir tillgangliga for att modellera

Bass-modeller och u tveckla dem vidare. I en

stlldie som ar under publicering i International

Interaction, anvander jag systemdynamisk si­

mulering av en utvecklad Bass-modell for au fa

fram en dynamisk ocll global forklaring till de­

mokra tins spridning 1800-2000.

"En svaghet... ar att man s

aker

fark

l

aringar till demokratin genom

statistiska sambandsanalyser med

sa

m

tida faktorer..."

KOMMUNIKATIONEN HAR STOR BETYDELSe

En forsta upptackr vid modellering av en enkel

Bass-modell man foranderliga forklaringsfakto­

rer ar an V.lgbildningen och de sma "hacken" i

kurvan over demokratier de senast 200 .lren inte

alls beror pa faktorer kopplade till dernokratins

spridning. Spridningskurvan har lurat oss au tro

art orsaker till avvikelser fran s-kurvan maste ha

med demokratins ojamna spridning att gora. I

sjalva verket ar det koUapser av demokrari i vissa

stater, sa mr narioners uppkomsr och fall, som

skapar vagor ocll ojamnherer.

Berraffande den nymornade debauen om

icke-demokratiska, kapi ralisriska staters roll i

varlden idag utgor allrsa dessa lander den mot­

vag SOI11 demokrarispridningens tidigare vag­

topp forutskickat. Om vi Fimfor och tanker oss

;m vi israller skulle riiknar anral sjuka i inA uensa

i en befolkning, skulle dena resulrar innebara atr

vagor over tid i anral sjuka mer ar en effekt av

tillfrisknanden, inAyttade och urAyttade, an av

sjalva sminan. Om ingen skulle rillfriskna skulle

ju snabbr hela popularionen (utom de immuna)

vara kroniskt sjllk och darfor ingen vagbildning

vara mojlig.

En andra viktigr resulrat av Bass-modelle­

ringen med systemdynamisk reknik ar an en

enkel 1110dell man variabla forklaringsfaktorer

inte kan forklara den extra skjuts del11okrarise­

ringarna fan under efrerkrigstiden. Nagon d­

ler nagra faktorer under efterkrigstiden driver

rer :ra en wi si­ fa ie­ kel to­ 1" i nrc tins ero : ha a. I issa :om om III i lot-lag­ oss :nsa

r

an

f

av

~

~:

f

~a)

~l11g dIe­

t

en prer nse­

~.

cl­ 'lver

logi med Bass-modellen maste denna faktor ha med hur "sminspridning" av demokrati sker,

det viII saga med vi lka medel som ieke-demo­

kratier paverkas av demokratiers framgang oeh

mjuka makt. Medlet ar i det har fallet kommu­

nikation am demokratier. Kommunikationen hal'

okat dramatiskt under framst efterkrigstiden.

Kommunikationsmedlens spridning globalt, i

dena fall bland ieke-demokratier, f1nns delvis

tillgangliga i inrernationella databaser. Banks

Internationals statistik pa radions oeh TV: ns

spridning kan fungera som indikatorer. Dator­

kommunikationer pa massniva sprids jll forst

pa 1990-talet. Dock ar det jll sa an kommuni­

kation inre tillats i helt slutna stater, som man kan kalla iml1111na Eller totalitara stater. Darfor Jagger jag oeksa in andel totaJitara stater bland de ieke-demokratiska enligt Polity 1V som en

hinder for kommllnikationer om del11okrati.

Den andelen har drastiskt minskats genom

Ostbloekets demokratisering. En n)' provning

av denna lltveeklade Bass-modell har trots de

enkla uppskanningarna av fakrorer en m),cket

sror traffsakerl1et.

Resultatet visar an kOl11munikation bland

varldens stater, liksom andelen ieke-rotalitara

av de icke-demokratiska staterna,

frambring-Figur 2. Totala antalet demokratier 1800-2000 och simulerat antal demokratierenligt en vidareutvecklad Bass-mode" inklu­

derande faktorer sam kommunikationsmedlens spridning och

andelen totalitara bland de icke-demokratiska staterna.

Anm : Det simulerade antalet demokratier med svart linje. det verkliga antalet med rod linje.

Data: Databanks Internationa l. Banks Cross-National Time­ Series Data Archive, Polity IVd, Polity IV. En utvidgning av Bass­ modellen och inkluderade variabler sasom kommunikation och andelen totalitara av de icke-demokratiska staterna enligt Sandberg (kommande).

ar en spridningskurva som ar sl<'lende iik den

verkliga enligt Polity Iv-data. Moderniserings­

teorins funna samband med demoh-ati kan

darfor forklaras med att modernisering aven

"Den formaga demokratier har

a

tt lock

a

andra att bli demokra­

tiska ar en form av

'mjuk

makt

'

...

"

skapar banre kommunikationer for de ieke­

demokratiska staternas befolkningar. Speciellt

gali.er det i vaxande grad under efterkrigstiden

med radions oeh TV:ns spridning. Det betyder ocksa an demokratibist<lnd bor arbeta for att ut­

veekla mOjligheterna for de ieke-demokratiska

hinders befolkningar an pa olika san inhamta

information om demokratiska landers forhal­

landen, inte bara politiskt oeh institutionellt,

ucan inom alia sa mhalJsomraden. Sad ana moj­

ligheter an bilda sig en egen uppfattning om

andra lander gynnas av modernisering pa olika

san, men det ar uoligen utbildning, Spdlkklln­

skaper, studieutbyten, forskningssamarbeten,

massmedia oeh nu internet som ar avgorande

for demokratim attraktionskraft oeh darmed

dess diffusion. _ 80 Ill:

...

J­ <I: J­ \1\ - l <I: J­ Z <I: REFERENSER: Sa:;;. Frank M. (1969), A new

prodLIC growth for model consumer durables. Ma­

nagement 5cieoce vol 15. s. 21_5-22).

Bass's Basement Research

Ins rtule (2008 ). "The Bass Model·', (http/lwvvw bassbasement.org/BassMo­

deJ/Default.aspx) S"ndberg. M.k;;el, (kommande)

"Soft Power. World System Dynamics. and Demo­

ratizaUon: A Bass Model of Democracy Diffusion 1800 -2000".International InteractIOns tvarsnitt 4/ 08 39 - Demokr ier 60 - DemokiatierS.m 40 20