Ett projekt för att implementera evidensbaserad omvårdnad

Malmö högskola, Hälsa och samhälle

Evidensbaserad omvårdnad

Rapport nr 1

Ett projekt för att implementera

evidensbaserad omvårdnad

– ett samarbete mellan

Universitetssjukhuset MAS,

Malmö och Malmö högskola

Ania Willman

Chatarina Björdal

Sara Carlsson

Maria Eiman

Roland Nilsson

Sammanfattning

För att bidra till sjuksköterskornas engagemang för en god vård startade Malmö högskola, Hälsa och samhälle, hösten 1999, Enheten för evidensbaserad omvårdnad. Efter en omorganisation i november 2002 ingår verksamheten i Enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap,

folkhälsovetenskap och omvårdnad. Ett av nio mål är att i samarbete med nyckelgrupper identifiera och implementera effektiva strategier för spridning och tillämpning av forskningsresultat.

Vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) har ett visionsdokument kallat ”Målbild 2005” utarbetats. Ett av målen för UMAS verksamhet är att en lärande organisation och en evidensbaserad vård ska införas vid sjukhuset (Enheten för verksamhetsutveckling – Informationsenheten UMAS, 2001). Som en del i att förverkliga målbilden, startades ett projekt mellan UMAS och Malmö högskola. Samarbetsprojektet syftade till att förverkliga en del av målbildsarbetet på UMAS, öka Malmö hög-skolas samarbete med det omgivande samhället samt utveckla projektdeltagarnas kompetens. Fyra legitimerade sjuksköterskor från tre olika vårdenheter vid UMAS har deltagit i projektet. Projektet var tidsbegränsat till sex månader, under år 2002. Varje deltagare har avsatt 20 % av sin heltids-tjänstgöring, vilket innebär en arbetsdag per vecka, för projektet. Tidsfördelningen har varit lika mellan Malmö högskola och UMAS. Projektet skulle öka sjuksköterskornas möjligheter att följa utvecklingen inom omvårdnadsforskningens område, vilket i sin förlängning förväntades öka kvaliteten på verksamheten och den vård som ges till patienterna.

Med hjälp av nya kunskaper har projektdeltagarna förmedlat budskapet på sjukhuset och kunnat ge arbetskamrater introduktion och vägledning i ämnet evidensbaserad omvårdnad. Genom att projekt-deltagarna arbetar kliniskt finns kompetensen aktiv ute på avdelningarna och då kan också intresset spridas på ett naturligt sätt i det dagliga arbetet till andra bland personalen. Projektdeltagarnas över-gripande och gemensamma erfarenhet är att det är en stor tillgång att få kombinera kliniskt arbete med forskning. Vårdenhetscheferna har positiva erfarenheter av samarbetsprojektet. De anser att målen för projektet är uppfyllda och att projektdeltagarna har fått en ökad kompetens. Intresset för evidensbaserad omvårdnad har väckts bland medarbetarna, men ännu kan det inte märkas några syn-bara effekter av den ökade medvetenheten om evidensbaserad omvårdnad i deras arbetssätt. Den fråga som vårdenhetscheferna nu anser vara viktig att fortsätta arbeta med är, hur

Innehåll

Bakgrund

Syfte

Genomförande

Redovisning av projektdel ”deltaga i förekommande

forsknings- och undervisningsuppdrag”

Forskning 5 Undervisning 6

Andra uppgifter 6

Redovisning av projektdel ”främja verksamhets- och

kvalitetsutveckling vid respektive vårdenhet”

Planering och genomförande 7

Projektlitteratur 7

Utvärdering 7

Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid Kvinnokliniken 8

Introduktionsföreläsningar 8

Undervisning 8

Utvärdering 9

Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid vårdenheten CRS

(Centrum för Rörelseorganens Sjukdomar) 9

Introduktionsföreläsning 9

Undervisning 9

Utvärdering 10

Redovisning av projektdel ”påbörja en individuell

projektplan för fortsatta studier”

Erfarenheter

Förslag för framtiden

Slutord

Referenser

Bilagor

Bakgrund

Evidensbaserad hälso- och sjukvård definieras på olika sätt i olika länder, men kärnan i definitio-nerna är; ”en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut” (Willman & Stoltz, 2002, s 15). Utvärderingsforskning är en annan benämning på den evidensbase-rade forskningen, eftersom det är ett sätt att systematiskt sammanställa all litteratur inom ett speci-fikt område. Evidensbaserad hälso- och sjukvård är ett begrepp som vuxit fram sedan början av 1970-talet, då den engelske läkaren Archie Cochrane pläderade för att systematiska kunskaps-sammanställningar om olika behandlingsmetoders effekter behövdes, och att forskningsresultat borde användas i den kliniska verksamheten i större utsträckning än vad som gjordes. Hälso- och sjukvårdpersonalen bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt, för att patienterna ska få en god och säker vård (Willman & Stoltz, a a), och är ålagda enligt lag att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 1998:531). Det blir allt svårare att efterfölja dessa åligganden, eftersom forsknings-volymen ständigt ökar. Vårdpersonalen har inte möjlighet att tillgodogöra sig resultatet av hela denna volym och måste i stället lita till kunskapssammanställningar av olika slag (Willman & Stoltz, a a).

För att bidra till sjuksköterskornas engagemang för en god vård startade Malmö högskola, Hälsa och samhälle, hösten 1999, Enheten för evidensbaserad omvårdnad, som ingår i det internationella nätverket för utvärderingsforskning inom omvårdnad. Efter en omorganisation i november 2002 ingår verksamheten i Enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad. Det finns nio mål för verksamheten, se ruta 1 nedan. Ett av målen är att i samarbete med nyckelgrupper identifiera och implementera effektiva strategier för spridning och tillämpning av forskningsresultat.

Ruta 1. Målbeskrivning

Målbeskrivning

1. att identifiera effektiv, kostnadseffektiv, nyttig och god omvårdnadsverksamhet genom grundforskning såväl som genom systematiska litteraturöversikter

2. att stödja utvecklingen av en evidensbaserad omvårdnad genom att genomföra egen forskning av god kvalitet

3. att sprida resultat av denna forskning samt initiera, leda och utveckla tillämpning av denna forskning

4. att samarbeta med nyckelgrupper för att identifiera och implementera effektiva strategier för spridning och tillämpning av forskningsresultat

5. att genomföra forskning kring implementering av, och undervisning om, evidensbaserad omvårdnad

6. att uppmuntra till att begreppet evidensbaserad hälso- och sjukvård, inklusive evidensbaserad omvårdnad, inkluderas i utbildningsplaner för sjuksköterskors utbildning samt att utveckla enstaka kurser och bedriva utbildning inom området

7. att både lokalt, nationellt och internationellt, medverka till att medvetenhet om och förståelsen för begreppet evidensbaserad hälso- och sjukvård ökar inom omvårdnadsområdet

8. att utvärdera forskningsenhetens verksamhet

9. att samarbeta med andra forskningsenheter inom Malmö Högskola och sprida kännedom om metoder för utvärderingsforskning och systematisk litteraturgranskning.

Vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) har ett visionsdokument kallat ”Målbild 2005” utarbetats. Ett av målen för UMAS verksamhet är att en lärande organisation och en evidensbaserad vård ska införas vid sjukhuset (Enheten för verksamhetsutveckling – Informationsenheten UMAS, 2001). Som en del i att förverkliga målbilden, startades ett projekt mellan UMAS och Malmö högskola. Projektet ska öka sjuksköterskornas möjligheter att följa utvecklingen inom

omvårdnadsforsk-ningens område, vilket i sin förlängning förväntas öka kvaliteten på verksamheten och den vård som ges till patienterna.

Syfte

Samarbetsprojektet syftade till att förverkliga en del av målbildsarbetet på UMAS, öka Malmö högskolas samarbete med det omgivande samhället samt utveckla projektdeltagarnas kompetens. Detta skulle uppnås genom att projektdeltagarna;

• deltog i förekommande forsknings- och undervisningsuppdrag relaterade till evidensbaserad omvårdnad

• främjade verksamhets- och kvalitetsutveckling vid respektive vårdenhet • påbörjade ett eget arbete med projektplan.

Genomförande

Fyra legitimerade sjuksköterskor från tre olika vårdenheter vid UMAS har deltagit i projektet; Chatarina Björdal och Roland Nilsson, båda från Anestesikliniken, Sara Carlsson från

Kvinnokliniken samt Maria Eiman från vårdenheten CRS (Centrum för rörelseorganens sjuk-domar). Professor Giggi Udén har varit ansvarig för projektet. Administratör och handledare har varit universitetslektor Ania Willman, chef för Enheten för evidensbaserad omvårdnad. Projektet var tidsbegränsat till sex månader, under år 2002. Varje deltagare har avsatt 20 % av sin heltidstjänstgöring, vilket innebär en arbetsdag per vecka, för projektet. Tidsfördelningen har varit lika mellan Malmö högskola och UMAS.

Redovisning av projektdel

”deltaga i förekommande forsknings- och

undervisningsuppdrag”

Forskning

En stor del av arbetet har bestått i att assistera Ania Willman i något av de projekt som hon deltar i. Alla fyra projektdeltagarna har fått olika uppgifter.

Chatarina Björdal har arbetat med litteratursökning i ett forskningsprogram.

Sara Carlsson har bistått Ania Willman i ett arbete som är initierat av Alertrådet. Alertrådet arbetar parallellt med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och har till uppgift att bevaka det vetenskapliga underlaget för nya metoder inom hälso- och sjukvården. En arbetsgrupp har tillsatts av Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) för att inventera vilka omvårdnadsmetoder som finns

beskrivna i litteraturen. Sara Carlsson har deltagit i arbetet med att inventera omvårdnadsmetoder samt med sammanställningen av rapporten till SSF (Willman et al, 2003).

Maria Eiman har varit behjälplig i ett SBU-projekt angående ”Metoder att behandla långvarig smärta”. Ania Willman ingår i SBU:s projektgrupp. Arbetet skall resultera i en systematisk kunskapssammanställning. Maria Eiman har bland annat arbetat med litteratursökning till detta arbete.

Roland Nilsson har gjort en kompletterande litteratursökning till SBU-projektet avseende ”Metoder att behandla långvarig smärta”.

Malmö högskola, Hälsa och samhälle har regelbundna möten, s k FoU-råd (Forsknings- och

Utvecklingsråd), där lektorer och doktorander diskuterar olika vetenskapliga arbeten, under ledning av professor Giggi Udén. Där har projektdeltagarna medverkat en till två gånger vardera. Inför ett av mötena genomförde Sara Carlsson en litteratursökning som redovisades och som var en del i granskningen av en doktorsavhandling. Genom att få delta i dessa möten har projektdeltagarna fått inblick i hur forskningsvärlden fungerar.

Undervisning

Chatarina Björdal och Roland Nilsson har föreläst vid en FoU-dag som Anestesikliniken arrangerat. Chatarina Björdal presenterade en systematisk litteraturstudie, vilket är ett examensarbete från en magisterkurs i evidensbaserad omvårdnad, med titeln "Är lokalbedövning med bupivacain en effek-tiv och komplikationsfri behandling mot postoperaeffek-tiv smärta?”. Roland Nilsson höll ett anförande om evidensbaserad hälso-och sjukvård. Båda har även haft individuella presentationer i samband med Omvårdnadsforskningens dag på Malmö högskola, där de presenterade sin magisteruppsats "Omvårdnadsåtgärder för personer som drabbats av stroke eller TIA". Roland Nilsson har även del-tagit i undervisning i samband med en introduktionskurs i evidensbaserad omvårdnad.

Sara Carlsson och Maria Eiman har deltagit i tre respektive fyra seminarier där de har presenterat sitt examensarbete från sjuksköterskeutbildningen ”Hälsa hos patienter med lungcancer. En syste-matisk litteraturstudie om sjuksköterskans möjliga omvårdnadsåtgärder”, men även informerat om samarbetsprojektet mellan UMAS och Malmö högskola. Seminarierna har hållits på UMAS och Malmö högskola. Maria Eiman har även föreläst för högskolelärare i Halmstad tillsammans med Ania Willman och Peter Stoltz.

Andra uppgifter

I arbetet har även andra uppgifter ingått så som att besvara telefonsamtal, skriva brev på svenska och engelska samt sammanställa och korrekturläsa dokument, kursutvärderingar och arkivmaterial. Under projekttidens sex månader har Sara Carlsson och Maria Eiman för att fördjupa kunskaperna inom området även deltagit i en tredagars introduktionskurs om evidensbaserad omvårdnad.

Redovisning av projektdel

”främja verksamhets- och kvalitetsutveckling vid

respektive vårdenhet”

Projektdelen ”främja verksamhets- och kvalitetsutveckling vid respektive vårdenhet” har fått olika uppläggning vid de tre deltagande vårdenheterna. Vid Anestesikliniken arbetade Chatarina Björdal och Roland Nilsson tillsammans med en grupp intresserade sjuksköterskor för att genomföra en systematisk litteraturstudie. Vid Kvinnokliniken och vårdenheten CRS gavs allmän och specifik information och undervisning om evidensbaserad omvårdnad till olika grupper av sjuksköterskor och undersköterskor. Sara Carlsson och Maria Eiman utarbetade ett gemensamt studiematerial före det att undervisningen påbörjades (Carlsson & Eiman, 2003). Studiematerialet har delats ut till alla som deltog i undervisningen, men även till andra intresserade sjuksköterskor och undersköterskor vid dessa vårdenheter.

Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid Anestesikliniken

Verksamhets- och kvalitetsutvecklingen vid Anestesikliniken genomfördes som ett arbete med en systematisk litteratursammanställning. I samråd med verksamhetsledare och avdelningsföreståndare beslöts att projektet skulle fokusera på en enskild fråga. Arbetet skulle koncentreras till en specifik grupp bestående av totalt sex personer. Projektdeltagarna benämndes som ’experter’ och ledde arbetet, två sjuksköterskor benämndes som kunniga och hade tidigare genomgått introduktionskurs i evidensbaserad omvårdnad (omfattande tre dagar) på Malmö högskola. De återstående två sjuk-sköterskorna benämndes som ’noviser’ och hade ingen tidigare formell förkunskap om evidens-baserad omvårdnad.

Planering och genomförande

För att kunna arbeta med frågan drogs en detaljerad plan upp där gruppen träffades tre timmar var fjortonde dag vid totalt sju tillfällen. Vid varje tillfälle diskuterades vissa moment i processen evidensbaserad omvårdnad, vilket innebar att deltagarna var förberedda genom att ha läst igenom motsvarande avsnitt i projektlitteraturen (se nedan). Vid träffen föreläste även projektdeltagarna om avsnittet i fråga och gav praktiska exempel. Arbetssättet innebar att samtidigt som man arbetade med en fråga av intresse och/eller betydelse för verksamheten så lärde man sig metoden för syste-matisk granskning av vetenskaplig litteratur. Inriktningen har varit att så konkret och noggrant som möjligt följa arbetssättet vid en systematisk litteratursammanställning.

Projektlitteratur

För att ha en gemensam grund i arbetet inköptes ”Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet” av Ania Willman och Peter Stoltz (2002) till alla i gruppen. Förutom boken har artiklar använts som referenslitteratur. Dessutom införskaffades ”Evidence-Based Medicine – How to Practice & Teach EBM” (1997) av David L. Sackett och medarbetare.

Utvärdering

En enkät för utvärdering bjöds till de fyra deltagarna (ej till ’experterna’) (se bilaga 1 för samman-ställning). Deltagarna var i huvudsak positiva till undervisningen, men tyckte att det enskilda arbetet var tidskrävande.

Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid Kvinnokliniken

I samråd med Kvinnoklinikens vårdenhetschef och avdelningsföreståndare fördes en diskussion och en plan gjordes upp för hur verksamhets- och kvalitetsutvecklingen skulle främjas på kliniken. Målet var att väcka ett intresse och att öka kunskapen. Kunskaperna inom detta område är inte utbredda bland sjuksköterskor och undersköterskor på kliniken. För att fånga personalens intresse och att nå ut med kunskapen var det viktigt att både undersköterskor och sjuksköterskor, oavsett bakgrund, skulle kunna vara delaktiga. Det bestämdes också att ”många skulle få lite information och några skulle få djupare undervisning”.

Introduktionsföreläsningar

Samtliga avdelningsföreståndare vid Kvinnokliniken har vi ett tillfälle fått en kort information på 15 minuter om vad evidensbaserad omvårdnad är och hur kunskapen kan användas i den kliniska verksamheten. Vid ett av Kvinnoklinikens mottagnings avdelningsmöten i november introducerades evidensbaserad omvårdnad kort och information om projektet gavs. Vid ett avdelningsmöte i

februari gavs en längre information om evidensbaserad omvårdnad och projektet presenterades ytterligare en gång. Alla sjuksköterskor och undersköterskor (dag och natt) fick då erbjudande om att delta i en undervisningsgrupp. Erbjudandet gavs även via personliga brev för att alla berörda säkert skulle få information.

Vid en arbetsplatsträff på förlossningen och BB gavs under 50 minuter en introduktion till ämnet evidensbaserad omvårdnad och dess betydelse i den kliniska verksamheten. Dessutom beskrevs processen som följs vid arbetet med att sammanställa vetenskaplig litteratur.

Undervisning

Sex sjuksköterskor och två undersköterskor deltog i den fördjupade undervisningen. Undervisning gavs i kombination med praktiska övningar för att öka förståelse och inlärning. Gruppen träffades på Kvinnokliniken vid fyra tillfällen under våren, 1,5 – 2 h per gång.

Vid första tillfället introducerades deltagarna i ämnet och innehållet i evidensbaserad omvårdnad beskrevs övergripande. Därefter påbörjades en beskrivning av hur arbetsprocessen vid samman-ställning av litteratur fortlöper; att ställa en fråga till litteraturen och att därefter söka litteratur. De andra stegen i arbetsprocessen beskrevs under de nästföljande träffarna. Tillsammans med deltagar-na genomfördes litteratursökningar som illustrationer och exempel. Avslutningsvis delades under-visningshäftet ut (Carlsson & Eiman, 2003).

Vid det andra undervisningstillfället fördes en diskussion kring vad vetenskaplighet är och informa-tion gavs om hur man granskar ett vetenskapligt dokument. Bedömningsmallar för granskning av vetenskapliga artiklar introducerades.

Till det tredje undervisningstillfället hade deltagarna läst två vetenskapliga artiklar på svenska och gjort en granskning med hjälp av bedömningsmallar. Vid undervisningstillfället studerades artik-larna i gruppen och en diskussion kring granskningen av dem fördes. Undervisningen förtydligades genom en diskussion om litteratursammanställningars användning i den kliniska verksamheten och dessutom demonstrerades SBU-rapporter inom området kvinnosjukvård.

Den fjärde och sista träffen utgick från deltagarnas egna önskemål. Då dator med uppkoppling till Internet och sökmotorer inte fanns tillgängligt hade en sökning gjorts av kursledaren utifrån en fråga ställd av deltagarna. Sökningen och dess resultat var utskriven på overhead och steg för steg kunde sökningen därmed visas även utan en dator på plats.

Enligt de första planerna skulle en kortare introduktionsföreläsning likt den på BB och förloss-ningen hållas på de två gynekologiska avdelningarna. Därefter skulle Sara Carlsson ingå i redan

befintliga projektgrupper för att undervisa och vara en resurs i deras utvecklingsarbete. Trots flera samtal med avdelningsföreståndaren blev tyvärr resultatet att ingen undervisning gavs på avdel-ningarna. Det gavs inte tid och utrymme till att undervisa och efter samtal med vårdenhetschefen bestämdes det att undervisningen inte skulle tvingas fram utan istället avvakta efterfrågan.

Utvärdering

En enkät för utvärdering distribuerades vid den sista träffen (se bilaga 2 för sammanställning). Sammanfattande kan sägas att erfarenheterna är positiva av såväl undervisningen som av ämnet ”evidensbaserad omvårdnad”.

Verksamhets- och kvalitetsutveckling vid vårdenheten CRS

(Centrum för Rörelseorganens Sjukdomar)

Tillsammans med vårdenhetschef bestämdes att målsättningen vid vårdenheten CRS skulle vara att sprida kunskap om vad evidensbaserad omvårdnad är. Det var inte något känt begrepp sedan tidi-gare, varför en introduktion till ämnet evidensbaserad omvårdnad skulle ges till flertalet medarbe-tare. För att öka genomslagskraften och visa hur evidensbaserad omvårdnad praktiskt skulle kunna tillämpas var även en mer riktad undervisning aktuell. De sjuksköterskor och undersköterskor som redan var engagerade i pågående utvecklingsarbeten på vårdenheten, bedömdes vara de som bäst kunde tillämpa undervisningen i det praktiska arbetet.

Introduktionsföreläsning

En föreläsning med fokus på allmän information och introduktion till ämnet ”evidensbaserad omvårdnad” gavs av Maria Eiman på respektive avdelning som ingår i vårdenheten CRS

(Ortopeden avd 2, avd 3 och avd 4, vårdavdelningen Plastik-öron-näsa-hals, Reumatologen samt Ortopedens mottagning), för att flertalet av medarbetarna skulle ges möjlighet att närvara vid före-läsningen. Under den cirka 20 minuter långa föreläsningen berördes evidensbaserad omvårdnad som förhållningssätt och process, men med tyngdpunkten på förhållningssättet. Målet var att åhörarna skulle få en förståelse för begreppet och reflektera över de metoder som dagligen används på avdel-ningarna och varför just de metoderna används. Vidare introducerades hur en fråga kan ställas till den vetenskapliga litteraturen och fokuserades enligt den engelske omvårdnadsforskaren Kate Flemmings struktur (1998).

Undervisning

Mer utförlig information och undervisning, med tonvikten på hur evidensbaserad omvårdnad kan ses och förstås som en process, gavs till de etablerade projektgrupperna. Det fanns tre aktiva grupper som arbetade med utvecklingsarbeten inom sårvård och omvårdnad vid elimination samt nutrition. Deras uppgift var att utarbeta gemensamma riktlinjer för vårdenheten. Samtliga tre grupper fick undervisning, anpassad efter var de befann sig i sitt arbete. Deltagarna i sårvårds-gruppen hade redan tidigare utarbetat en standard för omläggning, de arbetade nu med ett nytt område och hade flera andra ämnen som de skulle fortsätta med därefter. Det bedömdes därför att de skulle få flera tillfällen för undervisning. Sammanlagt gavs tre tillfälle á 1-1½ timme per tillfälle under två månader. Eliminationsgruppen och nutritionsgruppen var båda relativt nystartade och hade ännu inte formulerat någon problemställning. Respektive grupp fick därför en två timmar lång föreläsning.

Innehållet i undervisningen baserades på det studiematerial som hade utarbetats (Carlsson & Eiman, 2003). Ett av målen för undervisningen var att deltagarna skulle kunna tillämpa kunskaperna i respektive utvecklingsprojekt och därför ingick praktiska övningar som en viktig del.

Sårvårdsgruppen

Vid första undervisningstillfället presenterades evidensbaserad omvårdnad ur en allmän synvinkel. Begreppet kan ses som förhållningssätt och process, vilket beskrevs. Vid detta tillfälle var det första steget i processen; att ställa en fråga till den vetenskapliga litteraturen, i fokus. Deltagarna fick själv försöka formulera en fråga utifrån Flemmings (1998) struktur, och sedan diskuterades deras frågor i gruppen.

Vid andra undervisningstillfället fortsatte undervisningen med nästa steg i processen; att söka efter den vetenskapliga litteraturen. Deltagarna fick veta hur de ska gå vidare utifrån sin fråga, omvandla den till användbara sökbegrepp och sedan söka i olika databaser. Hela sökprocessen presenterades. Det fanns ingen tillgång till dator vid tillfället och därför redovisades, på overhead, hur en litteratur-sökning i Medline via Pubmed kan gå till. Därefter introducerades kvalitetsbedömning och gransk-ning av olika typer av studier. Deltagarna erhöll en artikel med kvalitativ metod som de till nästa tillfälle skulle granska och kritiskt värdera. Denna artikel var på förhand utvald för att kunna vara ett pedagogiskt exempel. Den var skriven på svenska för att alla deltagarna skulle kunna

tillgodogöra sig informationen.

Vid tredje undervisningstillfället diskuterades den lästa artikeln och i denna diskussion gavs möjlig-het att åskådliggöra de aspekter som är särskilt viktiga vid granskning.

Eliminations- och nutritionsgruppen

Eliminations- och nutritionsgruppen fick båda samma föreläsning. Föreläsningen introducerade begreppet evidensbaserad omvårdnad som förhållningssätt och process och sedan låg fokus på de två första stegen i processen. Efter en teoretisk genomgång fick deltagarna, utifrån Flemmings (1998) struktur, först formulera en fråga och därefter söka efter litteratur, som svarade på deras fråga, i databasen Medline via Pubmed.

Utvärdering

Undervisningen utvärderades med hjälp av en enkät som bjöds till samtliga deltagare. Samtliga deltagare var positiva till undervisningen, men de menar att det behövs fler och återkommande träffar för att ytterligare kunna öva och tillgodogöra sig kunskaperna. (se bilaga 3a-3c)

Utvecklingsarbetet vid vårdenheten CRS finns presenterat i en artikel skriven av Ania Willman och Maria Eiman (2002).

Redovisning av projektdel

”påbörja en individuell projektplan för fortsatta studier”

Under de månader som samarbetsprojektet har pågått, har möjliga forskningsämnen och idéer diskuterats vid återkommande träffar med professor Giggi Udén. Även andra aktiva forskare har engagerats i dessa diskussioner, beroende på vilken inriktning ämnena tagit. Deltagarna har

utformat projektskisser för fortsatta studier, för magisterutbildning såväl som för doktorandstudier. Chatarina Björdal och Roland Nilsson, som båda har en magisterexamen, har valt att inte studera mer för tillfället. Sara Carlsson och Maria Eiman har valt att fortsätta sin magisterutbildning.

Erfarenheter

Individuella

I projektet har arbetet skett utifrån en i förväg bestämd plan, med krav på resultat och redovisning av arbetet. Det har gett kunskaper i hur ett sådant arbete bör planeras och struktureras, vilket är en erfarenhet som är användbar även i andra sammanhang. En stor del av projektet har bestått av infor-mation och undervisning till olika grupper. Det har gett en ökad vana och en ökad säkerhet i att framföra ett budskap till en grupp människor, men det har också medfört ökade kunskaper i ämnet ”evidensbaserad omvårdnad”. Arbetet har gett träning och en ökad färdighet i såväl granskning av olika artiklar som litteratursökning. Ökade kunskaper i aktuell omvårdnadsforskning är ytterligare ett resultat av projektet.

Betydelsefulla för andra

Med hjälp av nya kunskaper har projektdeltagarna förmedlat budskapet på sjukhuset och kunnat ge arbetskamrater introduktion och vägledning i ämnet evidensbaserad omvårdnad. Genom att projekt-deltagarna arbetar kliniskt finns kompetensen aktiv ute på avdelningarna och då kan också intresset spridas på ett naturligt sätt i det dagliga arbetet till andra bland personalen. Projektdeltagarna har tillägnat sig en kompetens som är värdefull för sjukhuset att behålla, eftersom kunnig personal i organisationen medför att det skapas möjligheter att sprida kunskap vidare till andra medarbetare. Genom att utbilda flera personer på varje avdelning sprids kunskaperna till flera intresserade och möjligheterna för införande av evidensbaserad omvårdnad stärks.

Krav på resurser

För att ett projekt av den här typen ska fungera krävs att de som står bakom projektet stödjer, skapar förutsättningar och ger de praktiska möjligheterna för genomförandet. Det är viktigt att få vägled-ning och guidvägled-ning för att hitta rätt bland den uppsjö av forskvägled-ningsmaterial som finns idag. Det krävs en bra handledare som har både kunskap och förmåga att inge entusiasm för det nya. En del av pro-jektdeltagarna kunde utarbeta ett individuellt schemaförslag innan projektet påbörjades. Ett i förväg fastställt schema har varit positivt för alla de inblandade parterna, som i god tid kunnat planera arbetet och därmed haft framförhållning i planeringen av vikarier eller uppdragsfördelning.

Vårdenhetschefernas erfarenheter

Vårdenhetscheferna har positiva erfarenheter av samarbetsprojektet. De anser att målen för projektet är uppfyllda och att projektdeltagarna har fått en ökad kompetens. Intresset för

evidensbaserad omvårdnad har väckts bland medarbetarna, men ännu kan det inte märkas några synbara effekter av den ökade medvetenheten om evidensbaserad omvårdnad i deras arbetssätt. Den fråga som vård-enhetscheferna nu anser vara viktig att fortsätta arbeta med är, hur

Förslag för framtiden

Projektdeltagarnas övergripande och gemensamma erfarenhet är att det är en stor tillgång att få kombinera kliniskt arbete med forskning. Både arbetet vid UMAS och Malmö högskola utvecklas i kombination med att en personlig utveckling för projektdeltagarna sker. För att fortsätta arbete med evidensbaserad omvårdnad behövs personer i organisationen med specifikt intresse för ämnet som kan driva utvecklingsarbetet framåt. Det behövs tid avsatt från det kliniska arbetet för att ge sjuk-sköterskorna möjlighet att inhämta ny kunskap och därefter tillämpa den i vardagen.

Slutord

Genom att arbeta med frågor väsentliga för såväl den enskilde som för verksamheten och dess patienter har vi förhoppningsvis väckt ett visst mått av uppmärksamhet och intresse för arbets-metoden ”evidensbaserad omvårdnad”. Projekttiden är slut, men det är gruppens ambition och önskan att arbetet ska fortsätta att utvecklas på UMAS och att resultatet ska presenteras såväl munt-ligt som skriftmunt-ligt för spridning till andra sjukhus och högskolor. Samverkansprojektet har varit en föregångare och visat på hur en väg för att införa evidensbaserad omvårdnad i klinisk vardag kan se ut. Det återstår dock mycket arbete innan visionen om en evidensbaserad vård till patienterna på Universitetssjukhuset MAS är uppfylld.

Referenser

Carlsson, S. & Eiman, M. (2003) Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Evidensbaserad omvårdnad, Rapport nr 2.

Enheten för verksamhetsutveckling – Informationsenheten, UMAS (2001) Öppenhet och innovation. Strategisk utvecklingsplan 2005, Universitetssjukhuset MAS. Malmö: Universitetssjukhuset MAS.

Flemming, K. (1998) Asking answerable questions. Evidence-Based Nursing, 1 (2), 36-37. Sackett, D. L., Richardson, W. S., Rosenberg, W., Haynes, R. B. (1997) Evidence-Based

Medicine - How to Practice & Teach EBM. New York: Churchill Livingstone.

SFS 1998:531. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialstyrelsens författningssamling.

Willman, A. & Eiman, M. (2002) Tillämpning av evidensbaserad omvårdnad i praktiken. Klinisk Sygepleje. 16 (4): 4-12.

Willman, A. & Stoltz, P. (2002) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Forsberg, A. & Strömberg, A. (2003) Metoder i omvårdnad och i sjuksköterskans arbete – inventering som underlag för SBU Alerts utvärderingar. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Bilagor

Förteckning över bilagor

Bilaga 1 Utvärdering från Anestesikliniken Bilaga 2 Utvärdering från Kvinnokliniken

Bilaga 3a Utvärdering Sårvårdsgruppen, vårdenheten CRS Bilaga 3b Utvärdering Eliminationsgruppen, vårdenheten CRS Bilaga 3c Utvärdering Nutritionsgruppen, vårdenheten CRS

Bilaga 1

Utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad – ett projekt på Anestesikliniken UMAS,

april – oktober 2002

Sammanställning: 4 av 4 har besvarat utvärderingen. 1 Syfte med kursen:

Att introducera deltagarna till vad som är evidensbaserad omvårdnad och betydelsen av detta.

I vilken omfattning anser du att syftet har uppnåtts?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 4.0, 4.0, 4.2 och 4.9.

2 I vilken omfattning anser Du att föreläsningarnas/undervisningens innehåll har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 3.1, 4.0, 4.0 och 4.0.

3 I vilken omfattning anser Du att det gemensamma arbetets innehåll (vid träffarna) har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 4.0, 4.0, 4.2 och 4.9.

4 I vilken omfattning anser Du att det enskilda arbetets innehåll (utanför träffarna) har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 1.8, 3.0, 3.0 och 4.0.

5 Vad anser Du om fördelning av föreläsningar/gemensamt arbete/enskilt arbete?

Samtliga deltagare markerat - Tillfredsställande Kommentarer:

Dock ganska krävande enskilt arbete.

6 Vad tycker Du om projektets praktiska arrangemang?

Samtliga deltagare har markerat - Tillfredsställande

7 Har projektledarna motsvarat Dina förväntningar?

Samtliga deltagare har markerat - Ja

8 Kan Du rekommendera denna sortens projekt som arbetsform?

Samtliga deltagare har markerat - Ja Kommentarer:

Om man är beredd att lägga ned mycket tid.

9 Har Du förslag på förändringar av kursens innehåll och uppläggning?

Inga kommentarer angivna

10 Vad anser Du om kursmaterialet?

Bilaga 2

Utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad 19/3, 3/4, 23/4 och 7/5

Samarbete mellan Kvinnokliniken, UMAS och Malmö högskola

Sammanställning: 6 av 8 har besvarat enkäten. 1 Syfte med kursen:

Att introducera deltagarna till vad som är evidensbaserad omvårdnad och betydelsen av detta.

I vilken omfattning anser du att syftet har uppnåtts?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

1. 2. 3. 3,5 - 1 st 4. 4,5. - 1 st 5. - 4 st

2 I vilken omfattning anser Du att föreläsningarnas innehåll har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

1. 2. 3. 4. - 1 st 4,5 - 1 st 5. - 4 st Kommentarer:

Hade ingen aning om vad det handlade om från början riktigt. Visste ej riktigt vad evidensbaserad omvårdnad var.

3 Vad tycker Du om kursens praktiska arrangemang, det vill säga antal träffar, tidsåtgång vid varje träff, gruppstorlek, lokal etc.?

Tillfredsställande - 6 st Icke tillfredsställande - 0 st Kommentarer:

Lokalen på plan 4 var bäst, mer gemenskapskänsla. Bra med få deltagare.

Då jag vet något om detta är nyfikenheten väckt.

Ovanstående har varit bra. Jag tror det är en fördel med undervisning i mindre grupper så att alla deltar aktivt. (Om gruppen hade varit större hade det kanske varit en fördel att ha tillgång till overhead varje gång.)

4 Har kursledaren motsvarat Dina förväntningar?

Ja - 6 st Nej - 0 st Kommentarer:

Sara har gjort ämnet intressant, hon kan och är entusiastisk. Tagit sig tid och förklarat.

Kursledaren har varit mycket engagerad och mån om att alla deltagarna förstår. Sara lyckades också att presentera ämnet på ett okomplicerat sätt.

5 Kan Du rekommendera denna kurs till Dina kollegor?

Ja - 6 st Nej - 0 st

Kommentarer:

Detta är det nya i sjukvården, absolut.

Innehållet i kursen är lätt att ta till sig eftersom det presenteras så bra. Därför tror jag att den upplevs som givande oavsett om deltagarna haft forskningsanknytning i sin grundutbildning eller inte.

6 Har Du förslag på förändringar av kursens innehåll och uppläggning?

Nej

Har inte kunskaper nog för det.

7 Vad anser Du om kursmaterialet?

Tillfredsställande - 6 st Icke tillfredsställande - 0 st Kommentarer:

Kan inte tillräckligt för det.

Mycket bra med en artikelgenomgång så att vi själva fick tillämpa det hela i praktiken. Det var också bra att artikeln anknyter till något som vi möter i vardagen.

8 Vad är ditt sammanfattande omdöme av kursen?

Har gett mig mer än inblick i vad det handlar om, intressant. Bra!

Fördjupar mig gärna i ämnet.

Blev positivt överraskad om innehållet. Det väckte mitt intresse.

Jag tyckte kursen var intressant och att jag fick inblick i ett ämne som det skulle vara roligt att veta ännu mer om.

Efter den första kursdagens förklaring till vad evidensbaserad omvårdnad är, väcktes en lust att prova på detta. Jag önskar att jag inte arbetat de andra gångerna. Förslaget på böcker om ämnet, som du gav, var därför speciellt värdefullt.

Övriga synpunkter:

Bilaga 3a

Utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad 2/4, 7/5 och 14/5 – Sårvårdsgruppen.

Samarbete mellan vårdenheten CRS, UMAS och Malmö högskola

Sammanställning: 8 av 11 enkäter. 1 Syfte med kursen:

Att introducera deltagarna till vad som är evidensbaserad omvårdnad och betydelsen av detta.

I vilken omfattning anser du att syftet har uppnåtts?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

0. 1. 2. 3. - 3 st 4. - 2 st 4,5. - 1 st 5. - 2 st

2 I vilken omfattning anser Du att föreläsningarnas innehåll har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

0. 1. 2. 3. - 1 st 4. - 4 st 4,5. - 1 st 5. - 2 st

3 Vad tycker Du om kursens praktiska arrangemang, det vill säga antal träffar, tidsåtgång vid varje träff, gruppstorlek, lokal etc.?

Tillfredsställande 5 st

Icke tillfredsställande 0 st

Mitt emellan 1 st

Ej svarat 2 st

Kommentarer:

Skulle velat ha fler antal träffar och gärna praktisk tillämpning på dator visad.

Dålig uppslutning av gruppdeltagare. Var själv bara med på den sista. Hade jag vetat mer innan finns möjlighet att jag kommit in på ledig tid.

Fler träffar.

Det är lagom med 1,5 h. Man klarar ej att ta in så mycket mer sedan. Har varit med endast 1 ggr (7/5).

4 Har kursledaren motsvarat Dina förväntningar?

Samtliga svarade - Ja. Kommentarer:

Kunnig och pedagogisk. Dock inte så lätt uppgift att lära ut detta på så begränsad tid. Lugnt och metodiskt.

Pedagogisk och tydlig är du Maria!

5 Kan Du rekommendera denna kurs till Dina kollegor?

Samtliga svarade - Ja.

6 Har Du förslag på förändringar av kursens innehåll och uppläggning?

Svårt att kommentera då jag missade första mötet.

Inte under rådande tidsaspekt. Vore intressant att fortsätta t ex få hjälp med att söka litteratur. Vi behöver mer tid.

7 Vad anser Du om kursmaterialet?

Samtliga svarade - Tillfredsställande. Kommentarer:

Men det hade varit bättre om vi haft tillgång till datorer när vi var där.

8 Vad är ditt sammanfattande omdöme av kursen?

Svårt att svara på eftersom jag bara varit med en gång men att den var bra. Intressant, ger mersmak men också behov av praktisk träning.

Bra introduktion av innehållet. Stort område, svårt att hinna igenom på 3 tillfällen. Intressant – men svårt, behövs träning.

Bra! Synd att inte fler deltog!

Kunde varit fler träffar, man har inte möjlighet att gå alltid.

Visste inte alls vad evidensbaserad omvårdnad var. Har fått mersmak. Och har sökt vidare inom detta.

Fick ut mycket mer av föreläsningarna än jag hade förväntat mig. Jag är jättenöjd.

Övriga synpunkter:

Tyvärr kunde jag inte deltaga alla gångerna p g a ledighet + internat. Bra jobbat, Maria!

Bilaga 3b

Utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad 16/4 – Eliminationsgruppen.

Samarbete mellan vårdenheten CRS, UMAS och Malmö högskola

Närvarande: 2 av 5 gruppmedlemmar.

Anledningar till frånvaro: sjukskrivning, föräldraledighet, ej möjlighet att gå ifrån avdelningen. Sammanställning: 2 av 2 har besvarat utvärderingen.

1 Syfte med kursen:

Att introducera deltagarna till vad som är evidensbaserad omvårdnad och betydelsen av detta.

I vilken omfattning anser du att syftet har uppnåtts?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 3, ”kan ej svara eftersom bara 2 deltagare var med”.

2 I vilken omfattning anser Du att föreläsningarnas innehåll har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat: 3; 4,5.

3 Vad tycker Du om föreläsningens praktiska arrangemang, det vill säga tidsåtgång vid varje träff, gruppstorlek, lokal etc.?

Båda svarade - Tillfredsställande. Kommentarer:

Fler tillfällen.

För oss som bara var 2 st var lokalen lagom. Lite liten grupp. Tiden – bra.

4 Har kursledaren motsvarat Dina förväntningar?

Båda svarade – Ja. Kommentarer:

En mycket positiv kursledare man såg. Viktigt att hon gick in för det hon föreläste om.

5 Kan Du rekommendera denna föreläsning till Dina kollegor?

Båda svarade – Ja.

6 Har Du förslag på förändringar av föreläsningens innehåll och uppläggning?

Nej

7 Vad anser Du om kursmaterialet?

8 Vad är ditt sammanfattande omdöme av föreläsningen?

Lite repetition, svårt att komma ihåg allting.

Positivt. Vi lärde oss hur vi skulle söka på datorn + hur vi skulle strukturera upp vårt arbete.

Övriga synpunkter:

Bilaga 3c

Utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad 29/5 – Nutritionsgruppen.

Samarbete mellan vårdenheten CRS, UMAS och Malmö högskola

Närvarande: 7 av 7 gruppmedlemmar. 5 av 7 deltog i hela föreläsningen.

2 tvungna att gå innan föreläsningen var avslutad, har ej besvarat utvärderingen. Anledningar: dubbelbokad till annan föreläsning, krismöte på avd.

Sammanställning: 5 av 5 har besvarat utvärderingen. 1 Syfte med kursen:

Att introducera deltagarna till vad som är evidensbaserad omvårdnad och betydelsen av detta.

I vilken omfattning anser du att syftet har uppnåtts?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

0. 1. 2. 3. 3,5. – 2 st 4. – 3 st 5.

2 I vilken omfattning anser Du att föreläsningarnas innehåll har motsvarat Dina förväntningar?

På en skala mellan 0 och 5 där 0 står för ’Inte alls’ och 5 står för ’Fullständigt’ har deltagarna svarat:

0. 1. 2. 3. 3,5. - 1 st 4. - 4 st 5.

3 Vad tycker Du om föreläsningens praktiska arrangemang, det vill säga tidsåtgång vid varje träff, gruppstorlek, lokal etc.?

Samtliga svarade - Tillfredsställande. Kommentarer:

Bra

½ timme till hade behövts.

4 Har kursledaren motsvarat Dina förväntningar?

Samtliga svarade – Ja. Kommentarer: Tydlig och bra.

5 Kan Du rekommendera denna föreläsning till Dina kollegor?

Samtliga svarade – Ja. Kommentarer:

Bra om man ska göra någon form utav studie. Även bra av privata skäl, IT sökning hemma.

6 Har Du förslag på förändringar av föreläsningens innehåll och uppläggning?

Nej

Mera tid

7 Vad anser Du om kursmaterialet?

Tillfredsställande – 3 st

2 st ej svarat med kommentar: (1) har ej hunnit läsa det ännu, kan därför inte uttala mig. (2) Ej hunnit läsa det.

8 Vad är ditt sammanfattande omdöme av föreläsningen?

Intressant och bra.

Bra, intressant, lätt att förstå.

Den var givande men skulle behöva mera tid för praktiska övningar. Bra introduktion.

Bra – nödvändig och borde vara återkommande vid olika tidpunkter i gruppens arbete.

Övriga synpunkter: