Examensarbete i fördjupningsämnet Samhällskunskap
och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
En neutral skola
En kunskapsöversikt om hur lärares politiska åsikter påverkar
samhällskunskapsundervisningen
A neutral school -
An Overview on How Teachers Political Views Affect Social Studies
Agnes Alm
Ämneslärarexamen, 300 hp Examinator: Lars Pålsson Syll
Datum för slutseminarium: 2021-03-24 Handledare: Janna Lundberg
Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningen: På vilket sätt kan lärares politiska åsikter påverka samhällskunskapsundervisningen? I texten presenteras en bakgrund till ämnet samt några uppmärksammade fall. Metodkapitlet beskriver informationssökningsprocessen samt materialet som har använts under arbetets gång. I resultatdelen beskrivs läroplanen, samhällskunskapens centrala innehåll och yttrandefriheten för att sedan sättas i relation till frågeställningen i diskussionsdelen. Resultatet visar att många lärare upplever att de ej har full yttrandefrihet i sin yrkesroll och att det kan vara svårt att kombinera lärarrollen med ett öppet politiskt engagemang. Inför framtida forskning skulle det kunna vara intressant att spinna vidare på hur lärares vardag återspeglar sig i undervisningen. Ett exempel på en framtida forskningsfråga skulle kunna vara: På vilket sätt kan lärares religiösa uppfattningar påverka religionsundervisningen?
Innehållsförteckning
1. Inledning ...3
2. Syfte och frågeställning ...4
3. Bakgrund ...5
3.1 Lärare med politiska uppdrag ...6
3.2 Läroplan ...7
3.2.1 En likvärdig utbildning ...7
3.2.2 Gymnasieskolans uppdrag ...8
3.2.3 Kunskaper och lärande ...8
3.2.4 Övergripande mål och riktlinjer ...8
4. Metod ...10
4.1 Swepub och ERIC via EBSCO ...10
4.2 Google Scholar ...10
4.3 Styrdokument ...11
5. Resultat ...12
5.1 Styrdokumenten ...12
5.2 Lärare, yttrandefrihet och opartiskhet ...13
5.3 Politik i klassrummet ...14
Diskussion ...16
6.2 Styrdokumenten ...16
6.3 Lärare, yttrandefrihet och opartiskhet ...17
6.4 Politik i klassrummet ...17
7. Slutsats ...19
1. Inledning
”Skolans undervisning ska vara icke-konfessionell, bygga på demokratiska värderingar samt belysa människors lika värde och jämställdhet”. (Läroplan för gymnasieskolan [Gy11], 2011) Så lyder några av de grundläggande värden som presenteras i läroplanen för gymnasieskolan. Lärarens uppdrag är att ge eleverna en så bred kunskap som möjligt om allt från religion till politik. Denna uppsats diskuterar lärare som är politiskt aktiva och hur detta påverkar deras arbete och huruvida det går att vara helt och hållet neutral samt opartisk i sin samhälls-kunskapsundervisning. Den skrivna uppsatsen tar också upp vad styrdokumenten säger kring den politiska undervisningen och lärarens roll. Eftersom skolan är en av de platser där elevernas identiteter formas som mest har skolpersonalen och främst lärarna i deras närhet stort inflytande i den processen. Lärarna har möjlighet att påverka sina elever och vägleda dem i livets alla frågor. Detta kan bli ett problem om en lärare öppet är aktiv i ett politiskt parti eftersom dessa har olika hjärtefrågor och anser att vissa saker är viktigare än andra. Om det visar sig vara ett parti som eleverna och/eller deras föräldrar inte håller med kan det få konsekvenser för undervisningen.
2. Syfte och frågeställning
Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur lärares egna åsikter och ställningstaganden i politiska frågor påverkar samhällskunskapsundervisningen. Fokus kommer främst ligga på gymnasieskolan då texten ska kunna kopplas till skribentens kommande lärarroll, vilket i detta fall är ämneslärare i samhällskunskap och religion med inriktning mot gymnasieskolan. Översikten syftar även till att granska styrdokumenten för att ta reda på vad som står skrivet angående lärares politiska neutralitet samt vad som bör tas upp i undervisningen.
Frågeställning: På vilket sätt kan lärarens politiska åsikter påverka samhällskunskaps-undervisningen?
3. Bakgrund
Under 2018 publicerades flera artiklar som handlade om politiskt aktiva lärare och objektiv-itet i klassrummet. Två av dessa artiklar gavs ut i oktober av Skolvärlden, en svensk tidskrift samt lärarnas riksförbunds medlemstidning, behandlade samma händelse utifrån två olika perspektiv. Vid tiden som artiklarna författades hade en lärare redan blivit anmäld till skol-inspektionen för att ha kallat Sverigedemokraterna för ett rasistiskt och nazistiskt parti. Enligt etik- och didaktikforskaren David Kronlid, som intervjuats i den här artikeln, går det inte att för-medla kunskap om politik på samma sätt som till exempel klimatförändringar. Man måste skilja på att undervisa om fenomen där det finns ett “rätt” och “fel” och där man undervisar om åsikter. Kronlid hävdar att lärarens uttalande kan leda till en lärsituation då det skapas en debatt. Han anser också att det faller sig naturligt att denna typ av uttalanden kommer fram i klassrummet precis som ute i övriga världen, då man alltid möter någon som inte delar samma värderingar som en själv. Artikeln avslutas med att belysa att den anmälda läraren har fått stöd ifrån rektorn som i sin tur har haft kontakt med föräldrarna som gjorde anmälan. Rektorn berättar att uttalandet är taget ur ett sammanhang och att när hon fick hela bilden klar för sig valde att stötta läraren i fråga (Hedman, 2018).
Den 19 oktober 2018, två dagar efter att den föregående artikeln publicerades, kommer en ny artikel författad av samtliga fyra medlemmar i Sverigedemokraternas utbildningsutskott. Skribenterna håller inte med om Kronlids åsikt, som nämndes i föregående artikel, kring att lärarens uttalande skulle leda till en debatt och skapa en lärsituation. De hävdar att eleverna aldrig skulle ha en chans i en argumentation med en betygsättande lärare. Artikeln belyser också att om denna lärare får uttrycka sin kritik mot Sverigedemokraterna betyder det att alla lärare skulle tillåtas att uttrycka sina åsikter, även de som sympatiserar med det nämnda partiet. Författarna påminner också om samhällskunskapsläraren Richard Jomshof, riksdags-ledamot för Sverigedemokraterna, som fick lämna sitt arbete på grund av att han var öppen med sitt politiska engagemang. Han förhöll sig neutral i sin undervisning och propagerade aldrig sin politik i skolan men fick ändå gå på grund av vilket parti han tillhörde.
Avslutnings-vis skriver politikerna som författat artikeln följande (Reslow, StenkAvslutnings-vist, Rubbestad & Grubb, 2018):
Vi hade skolor på exempelvis sjuttiotalet där lärare mycket väl kunde deklarera hur de röstade, och till och med tala om ifall de var med i ett politiskt parti. Där-efter kunde de inta en objektiv position i samhällskunskapen och tala utifrån sin lärarroll, utan att höja de egna politiska preferenserna till skyarna eller kalla de politiska motståndarna för hemska saker. De klarade av att inta en neutral lärar-roll. Vi frågar oss nu varför detta verkar vara så omöjligt i dag?
3.1 Lärare med politiska uppdrag
Under 2018 lämnade Gustav Fridolin, tidigare språkrör för miljö-partiet, sitt ämbete för att återgå till att jobba som historia-, religion- och samhällskunskapslärare. Efter att ha varit språkrör i åtta år och utbildningsminister i fyra av dessa vill han gå tillbaka till att undervisa igen. Anledningen bakom beslutet var att han ansåg att man som politiker hamnar långt ifrån dem som påverkas av ens beslut vilket är helt annorlunda från att jobba som lärare i skolan (Persson, 2018). Fridolin är dock långt ifrån ensam med att vara både lärare och politiker, även om detta är ett fenomen som inte alltid är uppskattat bland arbetsgivare, föräldrar och elever.
Sverigedemokraternas ledamot Richard Jomshof arbetade tidigare som lärare i samhälls-kunskap, historia, geografi och psykologi men fick sedan sparken på grund av sina politiska åsikter. Första gången 2002 förlorade Jomshof sin anställning som lärare på gymnasieskolan Af Chapmangymnasiet i Karlskrona. Lite mer än två år senare hände samma sak, denna gång tvingades han gå från skolan Procivitas i Växjö. Under hela tiden har han hållit fast vid att han aldrig har förespråkat sina politiska åsikter i klassrummet och han har även fått stöd från
sina elever som bekräftat detta. Trots det fick han inte behålla sina anställningar och arbetar idag endast med politiken (Wahlgren, 2010).
3.2 Läroplan
De grundläggande värden som tas upp i skolans värdegrund utgår från skollagen. Skolväsen-det ska bygga på en demokratisk grund och främja elevernas utveckling och bidra till ett livslångt lärande. Utbildningen ska utgå ifrån de mänskliga rättigheterna och grundas på de demokratiska värderingar som dagens svenska samhälle bygger på. Här framförs också att undervisningen ska baseras på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt lyfta fram människans egenvärde (Gy11, 2011). Eftersom läroplanen inte innehåller konkreta exempel på exakt vad som bör tas upp och diskuteras ger det lärarna ett tolkningsutrymme att avgöra vad som är relevant. Lärarens val lägger grunden till vad eleverna får för kunskaper och läraren avgör även vad som är det viktigaste i samhället som ska läras ut. Detta är väldigt individuellt för alla människor och eftersom styrdokumenten är lite av en tolkningsfråga kan det göra att elever med lärare som har olika intressen också får olika kunskaper med sig från skolan.
3.2.1 En likvärdig utbildning
En likvärdig utbildning handlar om att undervisningen ska vara just likvärdig oavsett var i landet den anordnas och vilken skolform det än gäller. Detta betyder inte att undervisningen behöver vara utformad på samma sätt överallt eller att resurserna måste fördelas lika för alla. Det handlar om att skolan tar hänsyn till elevernas förutsättningar, behov och kunskapsnivå och ge dem verktyg att nå målen. Särskild uppmärksamhet riktas mot de elever som inte når målen vilket gör att utbildningen aldrig kan utformas på samma sätt. Skolan har också ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättningar och att ge dem de förutsättningar som behövs för att underlätta deras skolgång. Skolan ska även medvetet och aktivt främja män och kvinnors lika rätt och möjligheter samt arbeta för att eleverna kan utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt eller kvinnligt (Gy11, 2011).
3.2.2 Gymnasieskolans uppdrag
Gymnasieskolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla sina kunskaper. Utbildningen ska se till elevernas allsidiga utveckling samt vägleda dem till att bli ansvarskännande människor som bidrar till och utvecklar arbets- och samhällslivet. Skolan ska förbereda inför framtiden med värderingar och kunskap som gör att eleverna kan verka i samhället. Under skoltiden ska elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras och uppmuntras. Skolans uppdrag delas ofta in i fyra olika perspektiv, vilka är miljöperspektivet, det etiska, det internationella och det historiska. Miljö-perspektivet handlar om att upplysa eleverna om de globala miljöfrågorna och hur de själva kan medverka och hindra miljöförstöring. Undervisningen ska informera hur man kan leva och arbeta för en hållbar utveckling i samhället. Det etiska perspektivet tas upp på många olika sätt i undervisningen men handlar om att eleverna ska kunna skapa egna ställnings-taganden samt att agera ansvarsfullt likväl mot andra som mot sig själva. Det internationella perspektivet utvecklar elevens förmåga att se sin egen verklighet ur ett globalt perspektiv. Undervisningen ger eleverna kunskap om bland annat Europeiska Unionen, internationella relationer och kulturell mångfald. Det sista perspektivet, alltså det historiska, ska utveckla elevernas förståelse för dåtiden, samtiden och framtiden (Skolverket, 2011).
3.2.3 Kunskaper och lärande
Skolans uppdrag är att lära ut kunskap och sålla ut vilket som är viktigt idag och i framtiden. Undervisningen ska lära ut alla typer av kunskap som till exempel förståelse, fakta och färdighet. Skolan ska ge eleverna möjligheten att se samband och att kunna dra egna slut-satser samt lära dem att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper (Gy11, 2011).
3.2.4 Övergripande mål och riktlinjer
Följande lista består av några av de övergripande målen som eleverna ska ha uppnått efter avslutad gymnasial utbildning (Gy11, 2011).
• Har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.
• Kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfaren-heter.
• Ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka kon-sekvenser dessa kan ha.
I läroplanen presenteras inte endast målen som eleverna ska uppnå utan också riktlinjer som all skolpersonal bör följa:
• Aktivt främja likabehandling av individer och grupper.
• Visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. • Gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska
skol-miljön.
Några riktlinjer är specifikt till för lärare, de ska:
• Tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskap-erna vilar på och vägleda elevkunskap-erna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas.
• Se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställd-hetsperspektiv.
• Klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser.
• Öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, upp-fattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa.
• Uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det (Gy11, 2011).
4. Metod
I detta kapitel redovisas urvalsprocessen samt hur frågeställningen har formulerats och hur arbetet har genomförts. Här beskrivs också vilka databaser och nyckelord som har använts för att samla information om ämnet.
4.1 Swepub och ERIC via EBSCO
Till en början användes sökmotorn Swepub för att få information, dock var resultatet väldigt begränsat och det fanns ingenting som stämde överens med ämnet som undersöktes. Sök-orden lärare, politik, neutralitet och opartisk användes i olika ordning men gav endast fyra träffar. Även databasen ERIC via EBSCO användes. För att få fler träffar utökades sökningen till engelska för att få ett mer internationellt perspektiv i frågan. Problemet här var att det blev för mycket material att gå igenom och dessutom var planen från början att arbetet skulle rikta in sig på den svenska skolan och dess styrdokument. Istället för att släppa grundidén och titta på det internationella perspektivet provades några andra databaser för att se om det gav mer material av det som söktes.
4.2 Google Scholar
En sökning i databasen Google Scholar med användning av nyckelorden lärare och politik gav 32600 träffar. Efter att ha hittat flertalet intressanta arbeten om ämnet bland de trettiotvå-tusen träffarna togs ett beslut att avgränsa med ytterligare nyckelord för att verkligen komma åt det mest relevanta. Efter att ha lagt till orden neutral, opartisk och gymnasie blev resultatet 709 träffar. Eftersom sökningar i Google Scholar sorteras efter relevans så hittades många
texter med koppling till ämnet snabbt. Längre bak i sökningarna blev sambandet mellan nyckelorden och resultaten allt mer diffusa vilket gjorde det lätt att välja ut de som var mest lämpade.
4.3 Styrdokument
Läroplanen för gymnasieskolan samt skollagen har använts och granskats för att ha en utgångspunkt i arbetet. Eftersom alla lärare bör arbeta utifrån läroplanerna och följa skolans värdegrund faller det sig naturligt att dessa är en del av en uppsats som behandlar lärar-professionen. Eftersom läroplanen innehåller ett antal mål och riktlinjer som gäller både för elever, lärare, rektorer och övrig skolpersonal gjordes ett urval. De mål och riktlinjer som var mest relevanta och kan kopplas till uppsatsens ämne valdes ut och presenterades sedan i resultatdelen. Urvalet gjordes för att avgränsa arbetet och skapa en röd tråd där allt i texten kan kopplas till frågeställningen som uppsatsen har baserats på.
5. Resultat
Detta kapitel kommer att redovisa vilken information källorna har givit för att besvara den aktuella frågeställningen angående lärares politiska neutralitet.
5.1 Styrdokumenten
Samhällskunskap som ämne är tvärvetenskapligt, det innebär att det bygger på flera olika vetenskaper, och har sin bas i nationalekonomi, sociologi samt statsvetenskap. Ämnet inne-fattar även andra samhällsvetenskapliga teorier och humanism som förklaras och förstås med hjälp av teorier, begrepp, metoder och olika modeller. Undervisningen har också ett historiskt perspektiv till viss del (Skolverket, 2011).
För att specificera och granska det centrala innehållet för att koppla det till frågeställningen valdes kursen Samhällskunskap 1b. Kursen läses främst av förstaårselever på gymnasiet och behandlar grundläggande kunskaper inom ämnet som bland annat politik, ekonomi, källkritik, mänskliga rättigheter, media och demokrati. Här nedan är en del av det centrala innehållet för Samhällskunskap 1b som kan kopplas till frågeställningen (Skolverket, 2011):
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor angående demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhälls-byggande och välfärdsteorier.
Objektivitetsprincipen som innebär att vara saklig och opartisk är svår att upprätthålla i en undervisning som ska lära ut om moraliska och politiska värderingar (Sandin, 2015, s. 52.53). Även läromedel som är helt opartiska kan vara svåra att hitta (Mattlar, 2008, s. 36-37). Läromedel kan också användas för att sprida budskap som läraren inte vill säga rätt ut men ändå förmedla till eleverna. Eftersom de böcker, filmer, artiklar och så vidare som används i undervisningen är valda av läraren kan även dessa vara opartiska och bör kritiskt granskas (Johnsson Harrie, 2012, s. 100).
5.2 Lärare, yttrandefrihet och opartiskhet
Yttrandefriheten innebär att alla människor får yttra och uttrycka sina åsikter utan någon begränsning eller bestraffning. Yttrandefriheten går hand i hand med tryckfriheten då man ut-trycker sina åsikter i skrift. Förutsättningen för att ett land ska klassas som en demokrati är att alla måste få tycka vad de vill, annars råder diktatur. Hur fungerar yttrandefriheten för lärare? Bör och får man säga precis vad man tycker?
En enkätundersökning gjordes under 2019 i samband med ett examensarbete där lärare fick svara på om de upplevde att de hade full yttrandefrihet i sitt arbete, om denna var begränsad eller inte. Samtliga fyra lärare som deltog i studien var överens om att deras yttrandefrihet var begränsad men att det inte var något problem med det. En av lärarna uttryckte: “jag har begränsad yttrandefrihet i min lärartjänst men motsatsen vore propaganda.” En annan lärare beskrev det såhär: “min yttrandefrihet är begränsad men jag har ett uppdrag att utföra.” De ansåg att de fick uttrycka sina åsikter så länge dessa inte bröt mot skolans värdegrund (Jonsson, 2019).
Karlsson har intervjuat lärare tillhörande olika politiska partier och sammanfattat tre olika förklaringar till lärares förhållningssätt kring öppenheten om deras egen partitillhörighet. Det första förhållningssättet härleds till lärarens förebilder. En lärare i studien berättar att en av hennes gymnasielärare under hennes skoltid höll sig helt neutral och eleverna kunde aldrig
lista ut vart läraren befann sig politiskt. Hon säger att hon såg upp till denne läraren och ville bli likadan själv. Det andra förhållningssättet härleds till lärarens undervisningsämne. Flera av lärarna i undersökningen menade att undervisningsämnet bestämde vilket förhållningssätt man hade i frågan. I ett ämne som innefattar politik kan det bli svårare för läraren att öppna upp sig angående sina egna åsikter. Det tredje förhållningssättet styrs av vilket parti man till-hör och vilka politiska frågor man förespråkar. Två lärare i studien menar att vissa politiska åsikter och partier inte hör hemma i skolvärlden, de båda ger Sverigedemokraterna som ett exempel. De anser att det är det enda partiet vars åsikter inte alltid funkar bra ihop med skollagen och läroplanerna. Karlsson avslutar med att understryka att det finns förhållnings-sätt än de ovanstående som påverkar hur läraren väljer att arbeta. Han nämner exempelvis personlighetsdrag och klimatet på arbetsplatsen som ytterligare indikatorer (Karlsson, 2014).
5.3 Politik i klassrummet
”Är det så att läraren visar sin åsikt för eleverna är det framförallt i klassrumssituationen, det är i klassrummet de flesta diskussionerna föds, och det är i klassrummet som en lärare kanske har svårast att ha ett neutralt förhållningssätt och inte delge vilken åsikt eller ställning hen tar. Det är i klassrummet som de flesta diskussioner kring kontroversiella frågor tar plats. Det är också här den är som viktigast, eleverna ska kunna yttra egna åsikter så länge de inte strider mot de lagar och förordningar som det här landet styrs av. Eleverna ska också kunna vara kritiska mot läraren utan att känna att det påverkar dem negativt. Det här är lite kärnan av min studie, om en lärare är tydlig med sin ståndpunkt; vågar man då som elev att framföra kritik mot dennes åsikter?” (Persson, 2015)
Hur man som lärare ska förhålla sig till och ta upp känsliga ämnen i klassrummet kan vara svårt att veta. Det är viktigt att man är noggrann och förberedd som lärare innan man tar upp kontroversiella frågor med eleverna. Kontroversiell innebär att frågan skulle kunna väcka starka känslor hos eleverna som till exempel ilska och obehag. Dessa typer av frågor kan i sin tur lägga grund till att stora konflikter uppstår i klassrummet om de tas upp på ett felaktigt
sätt. Detta kan i sin tur leda till att eleverna får en negativ syn på skolan och läraren. Lärare har flera olika strategier för hur kontroversiella frågor ska lyftas i skolan, några exempel är undvikarna, grävarna och taktikerna. Undvikarna drar sig för att belysa dessa frågor i klass-rummet då man vet att de kan väcka starka reaktioner. Grävarna har en mer aggressiv och attackliknande strategi för att ta sig an frågorna. Taktikerna är de som har gjort mest research innan frågan tas upp i klassrummet. Taktikern väger alla för och nackdelar samt förutspår alla scenarion innan frågan lyfts till eleverna. Taktikern är den typen av lärare som använder beprövade metoder för att lösa olika problem. Denna typen av lärare har störst chans att belysa kontroversiella frågor på ett “säkert” sätt eftersom dessa har granskats ur alla olika perspektiv innan de tas upp för diskussion. Vad som är en kontroversiell fråga kan variera beroende på vilken plats man befinner sig på och vilken typ av elevgrupp det gäller. Det är inte bara ämnen och frågor som kan vara kontroversiella utan även läraren och dennes åsikter. Lärare får berätta för sina elever vad han eller hon röstar på men får inte på något sätt driva någon propaganda eller tala illa om andra partier. För den ultimata undervisningen gällande kontroversiella ämnen ska undervisningen vara transparent, jämställd, rättvis och tolerant (Långström & Virta, 2011, s. 243).
Enligt skolverket ska undervisningen bedrivas i demokratiska former och förbereda eleverna inför samhällslivet. Skolan är ett offentligt rum där åsikter och övertygelser kan utbytas och det är framförallt i klassrummet diskussioner uppstår och utvecklas. Skolans uppgift är att förespråka mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati, vissa kontroversiella frågor som tas upp i skolan kan bryta mot dessa värdegrunder och det är lärarens roll är att aktivt och systematiskt arbeta med dessa frågor och stå upp för värdegrunden och de mänskliga rättigheterna (Gy11, 2011).
Diskussion
I detta kapitel kommer resultatet diskuteras i kronologisk ordning för att besvara den aktuella frågeställningen.
6.2 Styrdokumenten
För att gå in på samhällskunskapsämnet mer specifikt eftersom frågeställningen är utformad till det så diskuteras dess centrala innehåll här. Problematiken som togs upp i resultatdelen angående att styrdokumenten är öppna för tolkning finns även här. Dock är riktlinjerna lite mer detaljerade i det centrala innehållet än i läroplanen. I kriteriet som behandlar politik på lokal, nationell och internationell nivå står det att demokrati och politiska system ska grans-kas men ingenting angående vilka partier eller ideologier som ska undervisas om. Detta leder till att läraren ännu en gång måste göra val kring vad som är viktigt och mest relevant att ta med (Skolverket, 2011).
Att välja ut läromedel är ytterligare någonting som läraren måste göra. Även här finns friheten att välja det som man själv anser är mest relevant och spännande. Problematiken med detta är att många böcker och filmer med mera inte är helt opartiska och kan väcka mycket tankar och känslor. Det är även viktigt att granska vem eller vilka som har gett ut läromedlet då till exempel vissa författare, företag eller producenter kan förespråka åsikter som krockar med skolans värdegrund (Johnsson Harrie, 2012, s. 90-91).
6.3 Lärare, yttrandefrihet och opartiskhet
Att lärare inte skulle ha hundraprocentig yttrandefrihet är en oskriven regel som inte uttrycks någonstans i styrdokumenten. Trots detta upplever många lärare att de inte kan yttra sina personliga åsikter i sin profession (Jonsson, 2019). Detta är någonting som borde uppmärk-sammas och granskas för att skapa tydlighet. Lärare ska inte vara rädda för att uttrycka sina åsikter eftersom man är osäker på hur styrdokumenten ska tydas. I dagsläget borde ingen lärare som inte uttryckligen har brutit mot värdegrunden vara rädd att få lämna sitt arbete, bli anmäld eller inte bli erbjuden jobb på grund av sina politiska åsikter. Om en lärare bör vara opartisk och själv inte få välja stoffet i sin undervisning så måste styrdokumenten förklara det tydligare, i dagsläget svävar alla i en slags ovisshet om vad som är rätt eller fel.
Att det finns många bakomliggande orsaker till vilket förhållningssätt lärare anammar på sin undervisning redovisades i tidigare kapitel, exempelvis förebilder (Karlsson, 2013). Eftersom den undersökningen var begränsad till ett fåtal lärares erfarenheter skulle den ytterligare forskningen kunna bidra till ännu fler förklaringar till lärares agerande gällande sina politiska åsikter.
6.4 Politik i klassrummet
Att bedriva diskussioner kring kontroversiella frågor i klassrummet kräver mycket struktur och planering. En fördel är om läraren känner eleverna väl innan dessa ämnen tas upp. Då är man förberedd på hur eleverna troligtvis kommer att reagera och vilka åsikter de har i frågan. Vilket som är det rätta tillfället och platsen att lyfta en sådan fråga är upp till läraren att av-göra. Om det till exempel är den sista lektionen innan helg eller lov samt att eleverna är trötta kan vara ett typiskt dåligt tillfälle. Uppstår det en konflikt i klassrummet kanske läraren inte
hinner få bukt på den innan lektionens slut vilket kan göra att eleverna fortsätter konflikten utanför skoltid via exempelvis internet. Vid en sån situation har läraren tappat kontrollen över situationen och kan göra mycket lite för att stoppa den. Därför är det viktigt att läsa av stämningen i klassen innan ett kontroversiellt ämne tas upp (Långström & Virta, 2011, s. 89). Det är även viktigt att läraren styr upp olika förhållningsregler och informerar eleverna om dessa inför exempelvis en debatt där kontroversiella frågor tas upp. Exempel på demokratiska regler kan vara att alla elever får uttrycka sina åsikter, ingen får lägga några kränkande kommentarer och alla måste lyssna på varandra samt visa repekt (Skolverket, 2020).
7. Slutsats
Om lärare bör vara helt neutrala och opartiska i sin undervisning är svårt att veta då styrdokumenten inte uttrycker detta i detalj men ändå hintar om det på vissa ställen. Huruvida lärarens politiska åsikter påverkar samhällskunskapsundervisningen beror på hur de uttrycks och på vilken elevgrupp det gäller. Denna kunskapsöversikt har visat att det finns både positiva och negativa aspekter med att uttrycka sina politiska åsikter som lärare. En av nack-delarna som tas upp i texten är att det finns de som har blivit anmälda och dessutom fått sluta på sin arbetsplats på grund av sina politiska åsikter. Som lärare bör man vara försiktig med vad man uttrycker i klassrummet men också utanför, exempelvis på sociala medier. En av de positiva aspekterna med att som lärare berätta för eleverna var man står politiskt är att det öppnar upp för debatt. Det ger också eleverna en bild av att alla människor, även lärare, har åsikter och inte är helt neutrala till vardags. Detta kan ge eleverna en känsla av samhörighet gentemot läraren även om man inte står lika i alla politiska frågor.
Referenser
Hedman, E. (2018, 17 oktober). Efter SD-anmälan: “Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”. Skolvärlden.
Johnsson Harrie, A. (2012). Sponsrade läromedel i samhällskunskap. LiU-tryck. (S. 90-91, 100)
Jonsson, A. (2019). “Jag har aldrig trott på censur och kommer aldrig att göra”. [Examensarbete, Linnéuniversitetet]. Digitala vetenskapliga arkivet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326918/FULLTEXT01.pdf
Karlsson, S. (2014). Opartisk? Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet. [Examensarbete, Göteborgs universitet]. Gothenburg University Publications Electronic Archive. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41304/1/gupea_2077_41304_1.pdf
Långström, S., & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik Utbildning i demokrati och
samhällsvetenskapligt tänkande. Studentlitteratur. (S. 89, 243)
Mattlar, J. (2008). Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som
andraspråk. Uppsala universitet. (S. 36-37)
Persson, Daniel. (2018, 24 oktober). Gustav Fridolin hoppar av: "Längtar efter att undervisa".
Lärarnas tidning.
Persson, L. (2015). Samhällskunskapsläraren - ett neutrum? [Examensarbete, Karlstads universitet]. Digitala vetenskapliga arkivet. https://www.diva-portal.org/smash/get/ diva2:783645/FULLTEXT01.pdf
Reslow, P., Stenkvist, R., Rubbestad, M & Grubb, J. (2018). “Lärare bör vara objektiva i sin undervisning - i samtliga ämnen”. Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/larare-bor-vara-objektiva-i-sin-undervisning-i-samtliga-amnen
Sandin, L. (2015). Det beslöjade rummet – Ideologiska samhällsbilder i grundskolans
samhällskunskap. Mittuniversitet. (S. 52-53)
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/ gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2020) Samhällskunskap: Att arbeta med kontroversiella frågor. https:// www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/ samhallskunskap-att-arbeta-med-kontroversiella-fragor
Skolverket. (2010). Skolor som politiska arenor. http://oru.diva-portal.org/smash/get/ diva2:337502/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (2011). Ämne - Samhällskunskap. https://www.skolverket.se/undervisning/ gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/ amne?
url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang %3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
