Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn och ungdomsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng på grundnivå
Pedagogers arbete med barns inflytande i
förskolan
Educators work with children’s influence in preschool
Madelene Aune
Pia Clausen
Lärarexamen 210 hp
Barn och ungdomsvetenskap
Ange datum för slutseminarium 2011-12-19
Examinator: Jutta Balldin Handledare: Anne Harju
Förord
Litteraturen till arbetet har vi läst var och en för sig, sedan har vi träffats och diskuterat böckernas innehåll med varandra. Intervjuerna har vi båda varit med på, men vi delade upp arbetet med transkriberingen. Sedan gick vi igenom det transkriberade materialet tillsammans. Analysen och diskussionen gjorde vi tillsammans. Det är bara genomgång av böckerna och transkriberingen vi har gjort var för sig.
Sammanfattning
Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter. Samtidigt kan det förekomma situationer med styrt inflytande. Studien visar även att pedagogerna i arbetet utgår ifrån barns perspektiv och barnperspektiv.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7 2 Syfte och frågeställningar ... 8 3 Litteraturgenomgång ... 9 3.1 Pedagogernas arbete med inflytande ... 9-11 4 Begreppsdefinitioner ... 12 4.1 Barns perspektiv ... 12 4.2 Barnperspektiv ... 12 4.3 Inflytande... 12-13 5 Metod ... 13 5.1 Genomförande ... 13-14 5.2 Urval... 14 5.3 Forskningsetiska övervägande ... 14 6 Analys och resultat ... 15 6.1 Tankar om inflytande och delaktighet ... 15-16 6.2 Pedagogernas arbete med inflytande och delaktighet ... 17 6.2.1 Peters sätt att jobba med inflytande och delaktighet ... 17-18 6.2.2 Gretas sätt att jobba med inflytande och delaktighet... 18-20 6.3 Barns perspektiv eller barnperspektiv ... 20-21 6.4 Möjligheter och begränsningar ... 21 6.4.1 Barnets möjligheter vid inflytande ... 21-23 6.4.2 Begränsningar och problem när barnen får inflytande ... 23-24 7 Diskussion ... 24-25 7.1 Kritisk reflektion av vår studie ... 25 7.2 Framtida forskning ... 26 8 Referenslista ... 27-28
1. Inledning
Denna uppsats handlar om barns inflytande i förskolans verksamhet idag. Får barn överhuvudtaget inflytande? I vilka situationer har barn det mest? Det som bör ligga till grund för planering av den pedagogiska verksamheten i förskola är enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (2010) barns intresse och behov som de själva på olika sätt ger uttryck för. Planeringen ska också genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Vi var inledningsvis intresserade av skillnader mellan utomhuspedagogik och traditionell pedagogik inomhus med fokus på hur man arbetar med barns utveckling överlag, om barn lär sig på lika villkor. Efter många funderingar bestämde vi oss för att rikta in oss på rörelse och fin- och grovmotorik istället. Efter att vi varit ute och gjort våra intervjuer så fick vi en ny infallsvinkel, då pedagogerna gemensamt tog upp hur de arbetar med inflytande. De tog också upp olika situationer i förskoleverksamheten där barn har inflytande. Detta tyckte vi lät intressant eftersom det under hela vår utbildning och VFT, verksamhetsförlagd tid, har diskuterats mycket kring barns inflytande och hur man arbetar med det i förskola. Frågan är dock utifrån vems perspektiv det görs, pedagogernas eller barnens. Vårt perspektiv i uppsatsen är pedagogernas. Vi vill undersöka på vilket sätt de arbetar med inflytande i förskolan. Arbetet är viktigt i yrket delvis för att det står i Lpfö 98, men även för att barnen ska kunna påverka sin vardag i verksamheten.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan.
Frågeställningarna är:
Hur arbetar pedagogerna med barns inflytande i förskolan?
3. Litteraturgenomgång
Här kommer vi att ta upp tidigare forskning och historia som är relevant för uppsatsen. Vi nämner den delen av läroplanens historia som sträcker sig från slutet av 1980-talet till åren runt 2000-talet. Detta gör vi för att man ska kunna se hur arbetet med inflytande har varit förr i tiden jämfört med hur det är nu.
Arnér (2009) nämner en som har skrivit om vardagslivet på Stora Barnhuset i Stockholm på 1700-talet nämligen Per-Johan Ödman. Han beskriver att barnhuset präglades av en total styrning från personalens sida. Barnen hade det mycket svårt och de blev dagligen föremål för ett systematiskt godtycke och de måste acceptera det. Livet blev en kamp för överlevnad. Denna kamp innebar att barnen lärde sig att inte bry sig om det förtryck som pågick och slå dövörat till. Barnen utvecklade olika tillvägagångssätt för att anpassa sig till de regler som fanns. De utvecklade en likgiltighet för omvärlden som innebar ett skydd för dem. Man kan kanske inte jämföra barn i vårt land idag som går i förskolan med de barnen i barnhusen på 1700-talet. Men en sak man kan reflektera kring är barnens underordning i förhållande till vuxna och hur barns agerande framstår i förhållande till de vuxnas bemötande av dem.
3.1. Pedagogers arbete med barns inflytande
Den fjärde läroplanen, det situerade världsbarnets läroplan, sträcker sig från slutet av 1980-talet till åren runt 2000-1980-talet. Under denna period ses barnet som en kompetent medborgare med demokratiska rättigheter och inflytande. Istället för vuxnas barnperspektiv så är det barnets eget perspektiv som ligger till grund i verksamheten. Här läggs större ansvar på barnet genom att med samspel med sin omgivning utveckla kunskap och ta ansvar för sitt livs långa lärande. (Vallberg, Roth, 2002).
Johanessen och Sandvik (2009) skriver att i förskolesammanhang så handlar inflytande och delaktighet om barnens rätt till att blir hörda på samma sätt som alla andra. Oftast slutar diskussionen kring inflytande om vem som ska bestämma. Att ha rätt till inflytande handlar enligt författarna inte om att bestämma. Det är något mer. Det handlar om att alla är del av en gemenskap där man måste inkludera och visa respekt, oavsett inställning och åsikter. Det handlar inte om att barn ska ta lika mycket ansvar som de vuxna, utan det formella ansvaret
ska ligga hos de vuxna. Inflytande är inte något man utövar var för sig utan det handlar om hur man samspelar, lyssnar till och respekterar varandra.
Johanessen och Sandvik (2009) hävdar också att inflytande inte heller handlar om att få sin vilja igenom, utan det handlar om gemenskapen och att påverka det som händer med sina uttryck och åsikter. Det handlar om vad som skapar en bra vardag i förskolan. Den stora utmaningen blir att få in inflytande till en del i vardagen på förskolan och inte bara som ett begrepp. Det krävs mycket av vuxna för att jobba med små barn och deras rätt till inflytande. De vuxna måste möta vardagen med öppna ögon och våga sätta sig själva på spel.
Arnér (2009) skriver att barnens inflytande i vardagen ses som en viktig del av verksamheten. Det står också tydligt beskrivet i lärarnas uppdrag avseende verksamheten i läroplan för förskolan (Lpfö98) att det är de vuxna som har makten om barns röster blir hörda och respekterade eller inte.
Utbildningsdepartementet (Regeringen, 2003) gjorde en rapport för att utreda möjligheten till utökat och reellt barn, elev- och föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Några utgångspunkter som nämndes i rapporten är att det är pedagogernas ansvar att inspirera barnen till aktiviteter som bygger på barnens idéer. Enligt rapporten finns det på ett teoretiskt plan bland personalen en enighet att de yngre barnen ska få ha inflytande, men svårigheten kan vara hur och i vilken grad barnen ska få ha inflytande. Uppfattningen bland de yngre barnen i förskolan kan vara att de skall eller kan påverka hur verksamheten ska se ut. En annan uppfattning är att barnen får inflytande genom pedagogernas syn på dem, då pedagogerna anser att de vet vad barnen vill. Barnen skall i förskolan tillsammans med vuxna och andra barn aktivt delta i beslut om den pedagogiska miljöns utformning. Bland annat att barnen ska ha möjlighet att få välja tema, medverka i temats innehåll och även att barnen ska ha möjlighet att välja mellan material och aktiviteter.
Westlund (2011) skriver i sin avhandling att pedagoger har varierande arbetsformer i arbetet med barns inflytande. Att skapa handlingsutrymme för barnen, då barnen inte behöver vara beroende av pedagogerna är en av arbetsformerna. En annan arbetsform är när pedagogerna ordnar möjligheter för att samtala med barnen, vilket kan vara att barngruppen delas upp i mindre grupper, på så sätt kan barnen komma till tals. Att barnen exempelvis ska
kommunicera med varandra, genom att pedagogerna stödjer barnen när det gäller barnens inflytande i relationen med andra barn, är en tredje arbetsform. En fjärde arbetsform är när
barnen får vara med i planering av verksamheten, då pedagogerna utgår ifrån barnens intressen och behov.
En av de fyraarbetsformerna är att ge barnen möjlighet att få välja och bestämma, som delas upp i fyra delar som: att låta barnen komma med förslag, ge barnen valalternativ, uppmuntra de initiativ som barnen kommer med och komma med förslag och erbjudande till barnen. Även en femte arbetsform kom fram i hennes avhandling. Den arbetsformen är att barnen ska få möjlighet att ta ansvar. Westlund skriver vidare att det är inte bara är arbetsformer som gör att barnen får inflytande utan även att förhållningssättet har betydelse. Hon ”ser
förhållningssätt som något som genomsyrar hur pedagogerna agerar och som i vissa
situationer kan uppfattas som avgörande för huruvida man kan säga att barnen har inflytande eller inte” (Westlund, 2011: 155).
Genom att ha variationer av arbetsformerna så bidrar det enligt Westlund (2011) till att barnen på olika sätt kan utöva inflytande i förskolan. Det kan vara genom möjligheter som pedagogerna skapat, genom eget initiativ från barnen men även genom när verksamheten ska planeras och pedagogerna indirekt tar hänsyn till barnens intressen. Dock kan det ibland förekomma att de arbetsformer pedagogerna använder för att barnen ska få inflytande även kan användas för att styra barnen i önskvärda riktningar. Ett exempel som Westlund (2011) nämner är genom att man ställer en fråga till barnen vad de vill göra, kan vara ett sätt att få barnen att göra någon annan aktivitet än just den aktivitet de håller på med för stunden. Detta kan tolkas som en form av dold styrning från pedagogerna, men även som ett sätt för pedagogerna att få barnen med på just den aktiviteten som pedagogerna vill att barnen ska göra, utan att pedagogerna ska säga till på ett auktoritärt vis.
4. Begreppsdefinitioner
Här förklarar vi för uppsatsen relevanta begrepp.
4.1 Barns perspektiv
Pramling, Samuelsson och Sheridan (2003) skriver för att vuxna skall kunna göra barn delaktiga är det en förutsättning att de har en förmåga att ta barns perspektiv.
Författarna menar att barnen har inflytande när barnen blir hörda och sedda och när deras intressen tas tillvara på ett respektfullt sätt. Även Arnér (2009) hävdar att barns perspektiv är barnens egna föreställningar om sina liv, att se med barns ögon och att se ur barnens synvinkel. Arnér och Tellgren (2006) nämner hur viktigt det är att barnen blir lyssnade på och att de får göra sin röst hörd.
4.2 Barnperspektiv
Arnér (2009) skriver att barnperspektiv är ett svårtolkat och komplicerat begrepp som kan vara svårt att få ett tydligt grepp om. Barnperspektiv handlar enligt henne om vuxnas syn på barn. Att de vuxna ska så långt de kan sätta sig in i barnets situation och hur det är att vara barn idag. Halldén (2007) nämner att barnperspektiv är att verka för barnets bästa och ta tillvara på barnens villkor.
4.3 Inflytande
Arnér (2009) hävdar att begreppen inflytande och delaktighet ofta används synonymt, dels i vardagligt tal inom förskolan och dels i vissa forskningssammanhang. Man kan tolka begreppen olika beroende på de sammanhang begreppen ingår i. Enligt Arnér och Tellgren (2006) är skillnaden mellan inflytande och delaktighet att vid inflytande har barnen en reell möjlighet att påverka sin situation och vid delaktighet så får de vara med i något som redan är bestämt. Johannesen och Sandvik (2009) menar att inflytande inte är något man utövar var och en för sig själv. Det handlar om hur människor lyssnar till, samspelar och respekterar varandra i en gemenskap. På Nationalencyklopedins (2011-10-17) hemsida står det att
inflytande betyder möjlighet att påverka, medan delaktighet betyder aktiv medverkan.
5. Metod
Vi har gjort intervjuer på två olika förskolor. En av förskolorna är en I Ur och Skur förskola och den andra är en vanlig förskola utan speciell inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, för enligt Johansson och Svedner (2006) är den typen av intervjuer ett sätt att få den som blir intervjuad att ge så uttömmande svar som möjligt. Frågorna måste då vara anpassade så att personen som intervjuas kan ta upp allt den har på hjärtat i förhållande till det vi undersökte. Författarna skriver vidare att om man ska ställa följdfrågor så är det bra om den intervjuade kan besvara frågorna genom att berätta utifrån sina egna erfarenheter. Om man ställer frågor och den intervjuade säger ett svar och man inte förstår då ber man den intervjuade att förtydliga eller utveckla sig mer.
Vi anser att genom att använda oss av intervjuer på plats med pedagogerna så har vi fått mer ut av deras svar än om vi skulle lämnat frågorna till dem. Detta eftersom vi hade chansen att ställa följdfrågor och be dem utveckla sina svar. För att underlätta för oss när vi gick igenom vårt insamlade material spelade vi in intervjuerna. Johansson och Svedner (2006) menar att det kan vara till hjälp med inspelning för att förstå vad som sägs vid t ex: pauseringar, tonfall och avbrutna meningar och att man kan skriva ut eller lyssna på dem om och om igen. Det kan vara lätt att missa vad pedagogerna säger när man bara skriver ner deras svar så därför har inspelning varit ett bra hjälpmedel för att kunna lyssna flera gånger.
5.1. Genomförande
Vi har varit i kontakt med två pedagoger vid två tillfällen. I uppsatsen kallas de för Peter och Greta och de arbetar på olika förskolor. När vi gjorde våra intervjuer första omgången intervjuade vi Peter på plats, andra omgången vi skulle intervjua honom fanns det inte tid. Peter svarade istället på frågorna via e-post. Första omgången vi skulle intervjua Greta fick vi svaren i pappersform, vi träffades inte på plats då det inte fanns tid just då. Andra omgången träffade vi Greta och kunde göra intervjun på plats. Svaren vi fick ifrån Greta första gången är inte relevant för vad vårt arbete kom att handla om. När vi träffade pedagogerna på plats så spelade vi in intervjun. Vi anser att användningen av intervjuer passade oss bra men vi skulle
velat intervjua alla pedagoger på plats men eftersom tiden inte räckte till så gick inte det. De intervjuer vi spelade in transkriberades. Sedan läste vi igenom materialet några gånger för att hitta ingången till hur vi skulle lägga upp arbetet. Från vårt empiriska material har vi använt lika mycket ifrån båda intervjuerna, både ifrån det skriftliga och det inspelade materialet. Hade vi haft mer tid så hade vi gjort observationer också. Vi tror att vi hade fått mycket intressant och användbart material från observationer.
5.2. Urval
Förskolorna vi besökt ligger i en stad respektive by i Skåne. Förskolorna ligger nära grönområden och lekplatser. Avdelningen som har utomhuspedagogik som inriktning har 20 barn. Där jobbar tre pedagoger. På avdelningen som är en traditionell förskola har 21 barn. Där jobbar tre pedagoger. För att underlätta vår undersökning valde vi förskolor som ligger nära vår bostadsort.
5.3. Forskningsetiska övervägande
Vi informerade pedagogerna på förskolorna om att vi inför ett examensarbete behövde ställa några frågor till dem. De fick själva bestämma om de ville ställa upp på en intervju eller inte. Bell (2006) skriver att man inför en intervju ska klargöra för respondenten att det är frivilligt. Att deltagarna ska vara anonyma och inte kunna identifieras på något sätt. Bell nämner att deltagarna ska vara medvetna om syftet med undersökningen. Varför man intervjuar dem, vilken typ av frågor som ska ställas och vad man ska göra med informationen. Vi informerade att dem om att de är helt anonyma i undersökningen och att förskolornas riktiga namn inte kommer finnas med i arbetet. Patel och Davidson (1991) skriver att man måste värna om de enskilda individernas integritet, att uppgifterna man får ifrån individen ska vara konfidentiellt. Vilket innebär att man inte får lämna uppgifterna till någon utomstående eller att man i slutresultatet inte kan identifiera en enskild individ. Pedagogerna fick även veta att vårt examensarbete är en allmän handling och därmed tillgänglig på internet.
6. Analys och resultat
Syftet med vår uppsats är att undersöka pedagogernas arbete med barns inflytande i förskola. Vilka möjligheter och begränsningar som finns i arbetet. På de förskolor där vi gjorde våra undersökningar kom det fram att båda avdelningarna jobbar med inflytande i vardagen. Vår analys och resultatdel har vi valt att dela upp följande rubriker: pedagogernas tankar om inflytande och delaktighet, arbetet med inflytande, barns perspektiv eller barnperspektiv och möjligheter och begränsningar. Vi har valt att lägga upp det så för att det ska vara lätt för läsaren att följa texten och innehållet. Första delen handlar om pedagogernas tankar om inflytande och delaktighet och hur de skiljer på de två begreppen.
6.1. Tankar om inflytande och delaktighet
Nedan kommer vi att ta upp hur de två medverkande pedagogerna förklarar vad inflytande är för dem och hur de ser på skillnaden mellan begreppen inflytande och delaktighet.
De två pedagogernas syn på skillnaden mellan inflytande och delaktighet skiljer sig åt. Peters syn på skillnaden är mer utförligt förklarad än Gretas. Detta för att när Peter pratar om skillnaden mellan begreppen så nämner han både inflytande och delaktighet, medan Greta bara nämner delaktighet just i det sammanhanget. Men vi fick fram vad inflytande innebär för Greta och kunde på så sätt tolka skillnaden mellan begreppen. Även Peter och Gretas synsätt på vad inflytande är skiljer sig mot varandra. Peter menar att inflytande är när alla inblandade får uttrycka sina åsikter och tankar, medan Greta menar att inflytande är att bestämma. Deras syn på delaktighet är lika då de menar att man är med på något som redan är bestämt. Åberg och Lenz, Taguchi (2005) skriver att barnen får många tillfällen i vardagen där de kan uttrycka sina åsikter och tankar och lyssna på andras synpunkter. Om pedagogerna lyssnar på barnens olika tankar ges barnen därför en möjlighet att tillsammans med vuxna ta ansvar för sig själv och andra. Vardagen i förskolan kan genom detta också påverkas. Enligt Åberg och Lenz, Taguchi har barnen ingen möjlighet att påverka sin vardag om pedagogerna inte tar ansvar för att ge barnen en chans att utveckla sina åsikter. Det som Åberg och Lenz, Taguchi skriver tar Peter upp när han pratar om inflytande.
Inflytande för mig är demokratiska värderingar, att alla får vara med och utforma den
pedagogiska lärmiljön och ha ett reellt inflytande över hur ens vardag är utformad. Inflytande betyder också ansvar, att man tar ansvar för sina val och ett gemensamt ansvar för sin miljö. Att
man får tid och möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter. Att jag som pedagog och mitt arbetslag har ett förhållningssätt gentemot barnen som tar vara på deras vilja till inflytande och ger dem förutsättningar att utöva det. (Intervju, Peter 2011-10-06)
När Peter pratar om demokratiska värderingar så kan man koppla det till vad Johannesen och Sandvik (2009) skriver. De skriver att begreppet inflytande och delaktighet ofta är knutet till ett annat svårt och stort begrepp nämligen demokrati. Författarna skriver vidare att det ofta finns en uppfattning i förskolan om att inflytande och delaktighet handlar om att barnen ska vara med och ta beslut, vara med och bestämma och att det är knutet till att välja. Åberg och Lenz, Taguchi (2005) tar upp det som Peter ger uttryck för, det vill säga att demokrati är något som man lever i och bygger tillsammans i en pågående process, det är inget man kan lära barnen genom bara ord.
För Johannesen och Sandvik, (2009) handlar det inte om att bestämma när det gäller delaktighet och inflytande. Utan det handlar om gemenskap där man visar respekt och blir inkluderad oavsett åsikt och inställning. För Greta däremot handlar inflytande om att bestämma: ”Att få vara med och bestämma på olika saker, de tycker jag är inflytande” (Intervju, Greta 2011-10-06). Här har Greta en annan syn på begreppet inflytande än vad författarna anser. Medan Greta anser att inflytande är att bestämma så säger Johannesen och Sandvik tvärtemot, att det inte alls handlar om att bestämma utan det är oavsett åsikt och inställning att man i gemenskapen visar respekt och blir inkluderad.
Sammanfattningsvis tycker Greta att det är skillnad mellan inflytande och delaktighet. Man kan vara delaktig utan att ha något direkt inflytande, det kan vara att man är med men att någon annan har bestämt det man är med i. Peter menar också att det är skillnad då: ”vid delaktighet är man med men någon annan utformar huvudidén, medan inflytande är det en gemensam sak baserat på mina och de inblandades idéer, tankar och åsikter”(Intervju, Peter 2011-10-06) Arnér och Tellgren (2006) har också samma syn som Peter och Greta då de nämner skillnader mellan att få påverka och ha inflytande och att vara delaktig. Delaktighet för dem är att få vara med i processen till skillnad från att stå vid sidan om och att ha möjlighet att påverka. När det gäller delaktighet har Peter och Greta samma syn, båda nämner att det är när man med på något som någon annan har bestämt. Skillnaden när det gäller deras syn på inflytande är att Greta tycker att inflytande är att bestämma medan Peter tycker att inflytande är när alla inblandade får uttrycka sina tankar och åsikter.
6.2 Pedagogernas arbete med inflytande
Vi har valt att dela på Peters och Gretas svar för att få en tydlig uppdelning och för att det ska underlätta för läsaren. I detta kapitel kommer vi att ta upp hur Peter och Greta arbetar med inflytande i olika situationer Vi kommer även att ta upp om de arbetar utifrån barns perspektiv eller barnperspektiv.
6.2.1 Peters sätt att arbeta med inflytande
Här kan man se hur Peter använder sig av de olika arbetsformerna som Westlund (2011) tar upp i sin avhandling. Den arbetsform som man kan koppla samman med exemplen nedan är att barnen får vara med i planering av verksamheten, då pedagogerna utgår ifrån barnens intresse och behov. När det gäller barnens val av aktivteter så arbetar Peters avdelning på så sätt att om barnen är mitt uppe i leken så behöver man inte avbryta leken för att äta frukt. Pedagogerna väntar istället tills barnen lekt färdigt. Har ett barn påbörjat en aktivitet dagen innan och fortfarande vill göra det när barnet kommer till förskolan dagen efter så får de fortsätta med sin aktivitet. Peter säger att: ”Är det något vi börjat på dagen innan och är intresserade av så kör vi på det” (Intervju, Peter 11-09-14). Ett annat sätt när barnen får inflytande på Peters avdelning kan vara att de får välja vilken lekplats de ska gå till eller vara ute eller inne. När barnen får välja vilken lekplats eller om de ska vara ute eller inne så får de ett ”friare” inflytande då de får välja själva vad de ska göra. Johannesen och Sandvik (2009) nämner en sak man kan tänka på när det gäller barns inflytande är att barnen ska ha möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Annars har de ingen chans att påverka sin vardag. De skriver vidare att det man kan göra för att barnen ska få mer inflytande är att barnen får vara med i förhandlingarna om vad som skapar en bra vardag i förskolan. Ett annat sätt kan vara att barnen får vara med och bestämma vad som ska finnas i barnens dokumentationspärmar. Utifrån Peters citat nedan kan man se hur barnen är med i förhandlingarna om t.ex. hur en dag på förskolan kan se ut.
Barnens intresse som styr, efteråt dokumenterar vi. Detta gör vi tillsammans med barnen, de ska in så mycket i verksamheten, de som styr den mer eller mindre (Peter, 2011-09-14).
Med det menar Peter att barnen får vara med och reflektera med pedagogerna vad barnen vill ha in i sina dokumentationspärmar. När barnen får vara med och reflektera får de ett större
inflytande. Detta då pedagogerna tar hänsyn till barnens egna åsikter och synpunkter på vad de vill ha med i pärmen. På så sätt kan pedagogerna enligt Arnér (2009) tillägna sig nya sätt att tänka, handla och resonera till nästa gång. Pedagogerna tänker på ett sätt, men genom att involvera barnen får de ett nytt sätt och se på hur barnen tänker. På detta sätt får pedagogerna nya synsätt som kan vara användbara vid nästa dokumentation.
Samtidigt finns det situationer där pedagogerna styr barnen och begränsar barnens inflytande. Som vi nämnde ovan kan barnen på Peters avdelning få lov att fortsätta med sin aktivitet dagen efter. För de barnen som inte har någon aktivitet som de vill fortsätta med har de som Peter säger: ”Annars har vi, låter fel, färdiga val” (Peter, 2011-09-14). I denna situation arbetar Peter och hans kollegor med den maktposition som Westlund (2011) beskriver i sin avhandling då pedagogerna i förväg har valt ut vilka stationer som barnen kan välja mellan. Peter menar att de får möjlighet och välja aktiviteter ur en låda med olika stationer som pedagogerna har bestämt. Barnen tar sitt namn ur lådan, och går till den station som de vill vara på. Med stationer menas att barnen får gå till t.ex. dockrum, bygg och teknik. Pedagogerna kommer överens med barnen hur många det ska vara på varje station. Westlund (2011) skriver att med den maktposition som pedagogerna har i förskolan, som de har i förhållande till barnen, kan det tänkas att pedagoger styr barnens aktiviteter oavsett om det är avsikten eller inte. Huvudsakligen sker barnens inflytande inom det utrymme som pedagogerna på förhand har bestämt. Barnen får inflytande men inom styrda ramar eftersom det är pedagogerna som har valt vilka stationer barnen kan välja mellan. I denna situation är barnen bara delaktiga. De barn som fortsätter med sin aktivitet dagen efter får mer inflytande då de får fortsätta med det de var intresserade av. På Peters avdelning är synsättet att barnen ska få ännu större möjlighet att utöva inflytande. Detta görs genom ett nystartat projekt där barnen får göra val av aktiviteter utifrån sina intressen. En annan sak är att det görs förändringar i den pedagogiska miljön, lokalerna används mer som en avdelning.
6.2.2 Gretas sätt att arbeta med inflytande
Ett sätt Greta och hennes arbetskollegor arbetar med inflytande är vid temaarbete. I Lpfö 98 står det att med ett temainriktat arbetssätt kan lärandet för barnen bli sammanhängande och mångsidigt. Genom att utgå ifrån barnens intresse, motivation och drivkraft så kan barnen söka kunskaper. Som det står i Lpfö 98 nämner Greta i nedanstående citat att när de jobbar med temaarbete har barnen inflytande:
Temaarbete där utgår vi hela tiden utifrån barnen. Barnen får komma med förslag och då frågar man ju alla naturligtvis; är det något du skulle vilja veta någonting mer om, vad tycker du att vi ska jobba med. Så där är det barnen som får komma med förslag och idéer. (Intervju, Greta 2011-10-06)
En annan situation Greta nämner kan vara när barnen leker inomhus har barnen inflytande, men de får inte lov och leka vilda lekar. Barnen har inflytande i och med att de får lov och leka med vad de vill och med vem de vill när de är inomhus, men samtidigt så styr pedagogerna barnens inflytande då barnen inte får lov och leka vilda lekar.
En som nämner detta med vilda lekar är Ericsson (2005), då hon skriver att det finns goda möjligheterna för att utveckla barnens grovmotoriska rörelsemönster genom att låta dem leka stora vilda "svarta" lekar. Vilket innebär att barnen får utrymme, tid och tillåtelse att leka fartfyllda lekar med hela kroppen. Detta kan barnen göra utomhus där de kan leka fritt. Utomhus har de som mest inflytande då de får välja fritt vad de vill göra. När barnen leker inomhus så utgår pedagogerna delvis från barnen och delvis ifrån sig själva. När barnen inte får leka vilda lekar utgår pedagogerna ifrån sig själva. När barnen får välja vad och vem de vill leka med så utgår pedagogerna ifrån barnen. Greta berättar vidare att under den fria leken så bestämmer barnen vad de vill göra, de har enligt henne därför inflytande varje dag. Men hon nämner även att: ”Jo vi kan ju bestämma sysselsättningar t.ex. typ ett visst sätt att måla på eller någon ny speciell teknik som man vill att de ska prova på. Där kan vi bestämma” (Intervju, Greta 2011-10-06). Greta säger att barnen har inflytande varje dag, men det finns dagar då de har styrda aktiviteter som i citatet ovan. Detta nämner Westlund (2011) i sin avhandling då hon också tar upp pedagogernas styrning genom följande citat:
I pedagogernas styrning finns dels den subtila styrningen som sker genom det sätt som pedagogerna uppmuntrar en viss typ av lek eller ställer frågor till barnen om vad de vill göra, dels genom en form av en lärarkontroll där barnen ges begränsade möjligheter att påverka utformning och innehåll i förskolans aktiviteter (Westlund, 2011: 161).
När Greta och hennes kollegor bestämmer sysselsättning får barnen begränsad möjlighet att påverka utformningen då det är pedagogerna som har bestämt vilken teknik de ska prova på. I detta fall är det pedagogerna som uppmuntrar barnen till den aktivitet de ska göra, barnen har här inget inflytande. En annan situation Greta nämner är barnens inflytande när de har mblgruppen, medbestämmandelagsgruppen.
Vi arbetar på det här sättet dels har vi en som vi kallar mbl grupp, där vi väljer ut 3-4 barn varje vecka. Som under en vecka då alltså är med i den här mbl gruppen och den gruppen får då bestämma t.ex. vilken lekplats man ska gå till och de är också med när vi lagar mat själv, hjälper till och vilka grönsaker vi ska ha med som vi ska äta den dagen. Och de hjälper till att fixa maten också (Intervju, Greta 2011-10-06).
När pedagogerna arbetar med mbl gruppen kan man med hjälp av Westlund (2011) avhandling se olika positioner i förskolan som barnen kan inta. En av dem positionerna hon tar upp är drivande position vilket innebär att barnens förhållande till varandra blir ojämlik. Barnen i en drivande position tar mycket eget initiativ och de påverkar de andra barnen. De andra barnen hamnar i passiva positioner när den drivande får sin vilja igenom. Barnen på Gretas avdelning får inflytande varje vecka genom att pedagogerna väljer ut tre till fyra barn som får fundera över vilken lekplats de vill gå till, välja vilka grönsaker de ska ha till maten, de hjälper även till vid matlagningen. När barnen har funderat färdigt får de presentera sina förslag och de andra barnen väljer vem de vill ställa sig bakom när det gäller val av lekplats. Det barnet som har flest barn bakom sig, den lekplatsen går man till. När barnen får välja vilken lekplats de vill gå till så får de inflytande till en viss del, men det blir inom de styrda ramarna. Eftersom de barn som inte var med i mblgruppen får bara välja mellan fyra olika val.
6.3 Barns perspektiv eller barnperspektiv
I detta avsnitt utgår vi ifrån de situationer vi har nämnt i avsnitten ovan. Vi kommer att skriva samman Peter och Gretas sätt att arbeta och diskutera detta i förhållande till barns perspektiv och barnperspektiv.
Både Peter och Greta säger sig utgå ifrån barns perspektiv, vilket utifrån våra tolkningar stämmer i vissa situationer men inte i andra då de utgår ifrån barnperspektiv. Arnér (2009) skriver att man som vuxen vill barnens bästa men samtidigt kan det innebära att barnens eget perspektiv försummas. Ett exempel kan vara när Greta ska planera ett temaarbete. Hon nämner att barnen får ge förslag och utifrån det så väljs ett tema. För de barn som får igenom sitt förslag utgår Greta ifrån barns perspektiv. Vad gäller de andra barnen som inte har fått igenom sitt förslag kan man säga att pedagogerna utgår ifrån barnperspektiv. Då pedagogerna tror även att de andra barnen är intresserade av det temat som valdes. Likadant med mbl gruppen, pedagogerna utgår ifrån barns perspektiv när det gäller de fyra barn som pedagogerna väljer ut. De andra barnen får varken barns perspektiv eller barnperspektiv då de
barnen får bestämma utifrån vad de fyra barnen har valt. Pedagogerna har gett makten till fyra barn och tar bort möjligheten för inflytande och delaktighet för de andra i gruppen. Johannesen och Sandvik (2009) skriver att i relationen till barn är vuxna alltid i en maktposition. Barnens möjlighet till inflytande och delaktighet påverkas av pedagogernas syn på den egna makten i förhållande till barnen. Några andra som också tar upp makten pedagoger har är Åberg och Lenz, Taguchi (2005) som skriver att det är pedagoger som har makten att ge eller ta ifrån barnens möjligheter till delaktighet när det gäller utformningen under en dag.
Peter nämner att pedagogerna har färdiga val som barnen får välja mellan. Det kan sägas vara ett barnperspektiv, då pedagogerna väljer vad de tror att barnen vill göra. Vid val av aktivitet verkar det som om Peter är medveten om den maktposition som pedagogerna har. I tidigare avsnitt om hur Peter arbetar med inflytande nämns det att de har färdiga val till barnen. I den andra intervjun berättar han om deras nystartade projekt. Som handlar om att barnen ska få större möjligheter att utöva sitt inflytande genom att de får göra val av aktiviteter utifrån sina intressen. Det kan ses om ett nytt sätt att se den maktposition som pedagogerna har och försöka arbeta emot det. Istället för att arbeta utifrån barnperspektiv kan de genom projektet närma sig på barns perspektiv.
När Greta säger att det är pedagogerna som bestämmer på vilket sätt barnen ska måla eller att de vill att barnen ska prova på någon ny speciell teknik, då har pedagogerna en makt position över barnen. Pedagogerna utgår då ifrån barnperspektivet, eftersom pedagogerna anser sig veta vad barnen vill göra. Vi kom fram till att båda förskolorna har inflytande inom styrda ramar, men på olika sätt beroende på aktivitet.
6.4 Möjligheter och begränsningar
I detta kapitel kommer vi att, utifrån de två medverkande pedagogernas perspektiv, ta upp möjligheter och begränsningar i förhållande till arbetet med barns inflytande.
6.4.1 Barnets möjligheter vid inflytande
I detta avsnitt tar vi upp några möjligheter barnen har vid inflytande. De möjligheter som kommer upp är regler, påklädning och hur barnen växer som människor.
En möjlighet Greta tar upp är reglerna de har på förskolan. Hon säger: ”Vi har ju regler här, t.ex. som vi har gjort tillsammans med barnen och de har själv fått komma med förslag, det är deras egna förslag vi har satt där faktiskt” (Intervju, Greta 2011-10-06). Åberg och Lenz, Taguchi (2005) skriver att genom att pedagogerna lyssnar på barnens olika röster ger barnen en möjlighet att tillsammans med vuxna ta ansvar för sig själv och andra, och vardagen i förskolan kan genom detta påverkas. Detta kan man se när barn och pedagoger arbetar fram regler som de kommit överens om. Det är kanske lättare för barnen att komma ihåg reglerna när de själva fått vara med och komma på reglerna. En av reglerna var att man inte skulle ta sönder leksaker, vilket Greta anser har gjort att barnen är försiktigare med leksakerna. En annan möjlighet Greta nämner är: ”när de ska gå ut så får barnen själva välja vad de ska ha på sig, men om det skulle bli för tokigt så får vi vuxna se till att det blir rätt klädsel till rätt väder” (Intervju, Greta: 2011-10-06). Här kan man se en koppling mellan vad Greta säger och vad författarna som vi nämnt tidigare i avsnittet skriver när det gäller att barnen får många tillfällen i vardagen där de kan uttrycka sina åsikter och tankar och kunna lyssna på andras synpunkter. Barnen har ingen möjlighet att påverka sin vardag om pedagogerna inte tar ansvar för att ge barnen en chans att utveckla sina åsikter. Dessa två situationer är två tillfällen i vardagen där barnen har stor möjlighet till inflytande och ansvar då de får tänka och fundera utifrån sina egna åsikter och tankar, innan pedagogerna kommer och styr upp, om det behövs. Om det behövs så är det ett tillfälle för barnen att lyssna på andras synpunkter, just då i detta tillfälle menar vi pedagogernas.
I Lpfö 98 står det att verksamheten ska genomföras så att den utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Att utveckla sin identitet och känna sig trygg i den är ett mål som förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar. Ett annat mål förskolan ska sträva efter är att varje barn: ”utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga”(Lpfö 98: 9). Några möjligheter Peter tar upp i citatet är: ”att barnen växer som människor och får ett demokratiskt synsätt på sina läroprocesser och även på lärmiljön” (Intervju, Peter 2011-10-06).
När barn får möjligheter till inflytande menar Peter att barn växer som människor och utvecklar sin identitet genom att de får göra det de är intresserade av, de får känna att de kan och är duktiga. Arnér, (2009) skriver att ”förskolan sägs ha en demokratisk möjlighet, eftersom den utgör en social mötesplats för flickor och pojkar, olika kulturer och olika sociala grupper. Här ska barn ges utrymme att utvecklas till självständiga människor som kan påverka och fatta kloka beslut”(Arnér, 2009: 23). Peter nämner att barnen utvecklar sin läroprocess på olika sätt, t.ex. genom att välja olika tillvägagångssätt att arbeta med, olika aktiviteter, var på
förskolan de vill vara är ett sätt för barnen att uttrycka sitt demokratiska synsätt. Gren (2007) tar upp detta genom att nämna när barnen får praktiskt övning så får de en upplevelse och inblick i demokratins betydelse. Barnen förbereds för ett aktivt deltagande i samhällslivet när de får inflytande över, och när de får ta del av ansvaret i verksamheten. Detta måste ske utifrån varje barns mognad och förutsättningar. Författaren nämner vidare att demokrati i förskolan innebär att barnen aktivt kan delta i beslutsprocesser och att de ges möjlighet och uppmuntran till att självständigt bilda sig sin åsikt. Peter nämner även här att barnen får ett demokratiskt synsätt på lärmiljön, vilket barnen kan få genom det som står i Lpfö 98, det står att barnen ska erbjudas en trygg miljö, som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Miljön ska vara öppen, inbjudande och innehållsrik.
Både Peter och Greta tar upp möjligheter vid inflytande, men på olika sätt. Greta pratar mer om de två situationer som hon har sett med barnen och ser det som möjlighet till inflytande. Medan Peter utgår ifrån själva barnen och vad de utvecklar. Samtidigt kan man även tolka Gretas svar som att barnen växer som människor när de får pröva sig fram i påklädningen och känna att detta gjorde jag bra. Gretas svar är mer vardagligt tolkat medan Peters kan sägas vara mer utvecklings baserat.
6.4.2 Begränsningar och problem i arbetet med inflytande
I detta avsnitt kommer vi ta upp vad pedagogerna anser att de finns för problem och begränsningar när barnen får inflytande i verksamheten. De begränsningar som kommer upp är de organisatoriska och säkerhetsrelaterade.
Det finns givetvis organisatoriska begränsningar. Lokalernas begränsningar, ekonomiska begränsningar och personalantal. På grupp och individ nivå kan jag bara se helt säkerhetsmässiga begränsningar (Intervju, Peter 2011-10-06)
När det gäller problem med att barnen får inflytande menar Peter att: ”Aldrig om det är väl förankrat i arbetslaget och introduceras som en process i barngruppen. Man måste fokusera på processen och inte fastna på att nå ett mål” (Intervju, Peter 2011-10-06). En begränsning Peter pratar om när barnen får inflytande, är hur lokalerna kan begränsa för barnens inflytande, likaså personalantal kan begränsa för barnen att få inflytande då för få pedagoger försvårar möjligheten att se varje barn. Detta problem tar Westlund (2011) upp i sin avhandling det vill säga att pedagogerna upplever krav på sig, som gör att de inte alltid kan låta barnen få det inflytande som de egentligen tycker att barnen har rätt till. Det kan vara krav från kollegor
eller bristande personalresurs. En annan begränsning Peter nämner är det säkerhetsmässiga. Vilket kan menas att barnen får inflytande så länge det inte går ut över deras säkerhet.
Greta nämner även begränsningen med säkerheten. ”Barnen får välja vad och vem de vill leka med så länge det inte går ut över säkerheten” (Intervju, Greta 2011-10-06).
Ett problem Greta nämner är att de barn som oftast brukar leka sätter sig bredvid varandra t.ex. under samlingen och det kan bli lite stökigt. Men då får barnen en chans och rätta till det innan pedagogerna kommer in och styr upp och flyttar på ett av barnen.
”Under samlingen sätter barnen sig som de själva vill. Och ibland blir det stökigt, men då säger vi till. Funkar det inte efteråt så flyttar vi ett av barnen” (Intervju, Greta 2011-10-06).
Utifrån vår analys kan vi se att Peter och Greta har olika syn på vilka begränsningar och problem som kan uppstå i arbetet med barns inflytande. Peter pratar om det organisatoriska t.ex. lokalernas begränsningar och personalantal. Men en sak som både Peter och Greta tar upp är att säkerheten är en del av begränsningarna, vilket inte går att göra någonting åt. Barnen ska vara säkra när de går i förskolan. Pedagogerna kan se säkerheten på olika sätt, t.ex. man får inte springa inomhus, det gör man bara ute. Med säkerheten tolkar vi även att det har med och göra hur stora lokalerna är, hur många barn de har, hur mycket möbler det finns och hur de är placerade i rummen.
7. Diskussion
Vi har i vårt resultat kommit fram till att pedagogerna som vi intervjuade arbetar med inflytande i verksamheten, men i vissa situationer så får barnen inflytande till en viss del eller inget inflytande alls. Pedagogerna nämner att inflytande är något som ska finnas i verksamheten, men styrt inflytande kan förekomma. En fråga vi ställer oss är om pedagogerna är medvetna om att barnens inflytande inte får komma fram i de styrda situationerna. Kan det vara så att Peters och hans kollegors nystartade projekt är deras sätt att vara medvetna om barnens icke inflytande när det gäller val av aktiviteter. Pedagogerna pratar om att en av möjligheterna med att arbeta med barns inflytande är att barnen växer som människor, vilket är viktigt för barnets självförtroende då de får känna att de kan det här och är duktiga. En del av begränsningarna som pedagogerna tar upp är delvis det organisatoriska, att det kan ställa till problem för att arbeta med inflytande. Just i det organisatoriska kan man kanske inte påverka att personalantalet är för lite, eller att lokalerna är för små. Båda pedagogerna nämner
att säkerheten är en begränsning, samtidigt som man vill att barnen ska ha inflytande så vill man inte att barnen ska komma till skada.
Under intervjun tyckte vi att det lät bra att barnen fick ha så mycket inflytande och komma till tals i mbl gruppen. Men efter att vi gått igenom materialet och börjat skriva på arbetet kom vi underfund med att det inte var så bra som vi först trott. Eftersom de barn som inte är med i mbl gruppen inte får en chans till och komma med förslag var de vill gå, så får de nöja sig med de val som barnen i mbl gruppen valt. Vad händer med det barn som vill gå till en helt annan än de fyra olika lekplatser mbl gruppen valt. Det barnet får inget inflytande överhuvudtaget, istället får barnet tänka om och vara delaktig i en av de andra valen. De barn som har den drivande positionen har makten över de andra barnen just i det tillfället. Under arbetets gång har det kommit en hel del funderingar kring hur pedagogerna tänker på saker i olika situationer bland annat med mbl gruppen som Gretas avdelning arbetar med.
Ser pedagogerna det på samma sätt som vi gör med att det är barnen som får makten, barnen emellan, att bestämma var de ska gå någonstans.
7.1. Kritisk reflektion av vår studie
Från början var vi ute på tre olika förskolor, gjorde tre intervjuer och lämnade ut frågorna till sex personer som svarade på frågorna skriftligt. Men eftersom vi ändrade inriktning i vårt arbete fick vi gå ut med nya intervjufrågor, vi gick tillbaka till de förskolor vi varit på innan och intervjuat. Dock var det bara två av pedagogerna som ställde upp. En av pedagogerna hade tid att träffa oss, medan den andre pedagogen tyvärr inte hade tid och träffas, men kunde svara på frågorna via e - post. Vi fick bra empiri ändå, men vi hade kunnat få mer om vi hade träffats. Vi har använt oss av det skriftliga och det inspelade materialet lika mycket. Om vi hade kunnat intervjua alla pedagogerna som tanken var från början så hade de kanske svarat annorlunda än deras kollegor svarade. Vår tanke var även att göra observationer från början, men vi valde bort det för att tiden inte räckte till. Men att göra observationer hade gett mer empiri att arbeta med, även kunna jämföra det pedagogerna säger gentemot hur de arbetar.
7.2. Framtida forskning
Det hade varit intressant och få reda på hur Greta tänker kring mbl gruppen som de har på Gretas avdelning. Det hade även varit intressant och se om de arbetar på samma sätt om några år. Likaså att få följa det nystartade projektet som Peters avdelning börjat med. Intressanta frågor att ställa skulle vara: Vad var det som gjorde att de startade ett nytt projekt? Hur ska de gå tillväga, varför bara på syskonavdelning? Och sedan efter projektets arbetsgång få se hur det har utvecklats och vad pedagogerna tycker hur det har gått.
Under examensarbetets gång har vi fått nya sätt och tänka när det gäller barnens inflytande. En av sakerna vi har funderat över är hur vi ska arbeta med inflytande när man kommer ut i arbetslivet. Kommer man arbeta enligt det man lärt sig under utbildningen eller kommer man arbeta som pedagogerna på avdelningen när man börjar arbeta.
8. Referenslista
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Fjärde upplagan
Gren, Jenny (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Stockholm: Liber
Halldén, Gunilla (2007) Den moderna barndomen och barns vardags liv. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009) Små barns delaktighet och inflytande. Stockholm: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Pramling, Samuelsson Ingrid & Sheridan, Sonja (2003), Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 70-84.
Vallberg, Roth Ann-Christine (2002). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En demokratididaktisk studie. Malmö högskola: Lärarutbildningen
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin. Tillgänglig: 2011-10-17 på http://www.ne.se.support.mah.se/sve/
Regeringen. Tillgänglig 2011-12-04 på
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf
Skolverket (2010) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010. Tillgänglig 2011-05-29 på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
