Sida 1 av 41
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Max Björk OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 10923
Peter Thunholm Beteckning Kurskod
1OP415
Operation Atalanta – piratbekämpning och upprorsbekämpning.
ABSTRACT:
Since 2008 the EU has, through Operation Atalanta, supported the UN in protecting humanitarian trans-ports off the Somali coast. This thesis examines if Operation Atalanta has also contributed to the de-creased pirate activity, which is evaluated by applying counterinsurgency theories to the operation. Can theories on counterinsurgency explain the success of Operation Atalanta in reduced piracy?
A theoretical framework has been developed based on factors believed to trigger piracy and discourage insurgence. This has been applied to the operation to test if its actions can be related or linked to coun-terinsurgency. The result shows that the operation’s activities can be connected to counterinsurgency and is therefore believed to have contributed to the decrease in pirate activity.
Nyckelord:
Piratbekämpning, upprorsbekämpning, pirater, piratverksamhet, Operation Atalanta, Christian Bueger, David Kilcullen
Sida 2 av 41
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.1.1 Operation Atalanta ... 5 1.2 Problemformulering ... 6 1.3 Tidigare forskning ... 6 1.3.1 Om piraterna utanför Somalias kust ... 7 1.3.2 Militära insatser i Somalia och Operation Atalanta ... 8 1.3.3 Sammanfattning tidigare forskning ... 10 1.4 Syftet med undersökningen ... 10 1.5 Forskningsfråga ... 11 1.6 Avgränsningar ... 11 1.7 Centrala begrepp ... 11 1.8 Disposition ... 11 2. Metod ... 12 2.1 Forskningsdesign ... 12 2.2 Metod för insamling av empiri ... 12 2.3 Källkritik ... 13 2.4 Forskningsetik ... 13 3. Teori ... 13 3.1 Christian Buegers – uppkomst av pirater ... 14 3.1.1 Faktor 1 - Geografi (Geography) ... 14 3.1.2 Faktor 2 - Försvagad brottsbekämpning (Weak law enforcement) ... 14 3.1.3 Faktor 3 - Maritim osäkerhet (Maritime insecurity) ... 15 3.1.4 Faktor 4 - Ekonomiskt utanförskap (Economic dislocation) ... 15 3.1.5 Faktor 5 - Kulturell acceptans och färdigheter (Cultural acceptability and skill) ... 15 3.1.6 Faktor 6 - Kriminella entreprenörer (Entrepreneurs) ... 16 3.2 David Kilcullen – den moderna upprorsbekämpningen ... 16 3.2.1 Perspektiv 1 – Mobilisera ... 16 3.2.2 Perspektiv 2 - Inflytande ... 17 3.2.3 Perspektiv 3 – Konfliktkontroll ... 17 3.2.4 Perspektiv 4 – Samarbete ... 18 3.2.5 Perspektiv 5 – Media ... 18 3.2.6 Perspektiv 6 - Seger ... 18 3.2.7 Perspektiv 7 – Underrättelse ... 19 3.3 Operationalisering ... 19 3.3.1 Geografi ... 20 3.3.2 Försvagad brottsbekämpning ... 20 3.3.3 Maritim osäkerhet ... 21 3.3.4 Ekonomiskt utanförskap ... 22 3.3.5 Kulturell acceptans och färdigheter ... 22 3.3.6 Kriminella entreprenörer ... 23 3.3.7 Sammanfattning åtgärder ... 24 3.4 Diskussion om användandet av teorierna ... 24 3.4.1 Pirater som upprorsmakare ... 25Sida 3 av 41
3.5 Uppbyggnad av analysverktyg ... 25
3.5.1 Analysverktyg ... 26
4. Analys och Resultat ... 27
4.1 Geografi ... 27 4.2 Försvagad brottsbekämpning ... 29 4.3 Maritim osäkerhet ... 30 4.4 Ekonomiskt utanförskap ... 31 4.5 Kulturell acceptans och färdigheter ... 32 4.6 Kriminella entreprenörer ... 33 4.7 Resultat av analys ... 34 5. Avslutning ... 34 5.1 Diskussion av resultat ... 34 5.2 Svar på frågeställning ... 35 5.3 Metod- och teoridiskussion ... 36 5.4 Vidare forskning ... 36 5.5 Relevant för professionen ... 37
Sida 4 av 41
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Piratverksamhet är inget nytt fenomen utan har historiskt sett funnits under en lång tid. Denna kriminella form av verksamhet kan även ses som ursprunget till den marina krigföringen.1Ett handelsfartyg kan hantera och frakta stora mängder gods över långa distanser där kombinionen av värdefull last, långa seglatser över öppet hav samt låg säkerhet gör fartygen till at-traktiva mål för pirater.2 Ett område som i modern tid har varit hårt drabbat av pirater är So-malia. 3
Upprinnelsen till piratverksamheten i Somalia sträcker sig tillbaka till 1990-talets början. I samband med det somaliska inbördeskriget störtades landets regering, vilket ledde till både laglöshet och anarki med en ickefungerande kustbevakning som följd. 4
Konsekvensen av att inte ha en fungerande kustbevakning var att utländska trålare, från bl a Europa och Asien, började bedriva illegalt fiske i stor skala på somaliskt vatten.
Missnöje bredde ut sig bland befolkningen, framförallt hos de somaliska yrkesfiskarna. De beväpnade sig och gick till attack mot de utländska fiskefartygen för att försvara sitt fiskevat-ten. 5 Attackerna utvecklades till piratverksamhet och blev fler till antalet, eftersom det visade sig vara lönsamt. Utvecklingen innebar till en början att piraterna krävde en avgift för farty-gens passage genom vad de ansåg vara deras vatten. Den kriminella verksamheten eskalerade ytterligare, vilket ledde till kapningar av både fisketrålare och handelsfartyg med besättning som gisslan samt krav på lösensumma för frigivning.6 Den ökade piratverksamheten under 2000-talet ledde till Europeiska Unionens (EU) insats, Operation Atalanta. 7
1 Sörenson, Karl & Widen, Jerker (2014) Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy, Terrorism and Political
Vio-lence, 26:3, 399-418, DOI: 10.1080/09546553.2012.725681 s.399
2 Ibid
3 http://www.framsynmedia.se/?p=247 4 https://www.globalis.se/Laender/Somalia
5 Ismail Samatar, Abdi, Lindberg, Mark & Mahayni, Basil (2010) The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor, Third World
Quarterly, 31:8, 1377-1394, DOI: 10.1080/01436597.2010.538238
6 Sörenson, Karl & Widen, Jerker (2014) Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy, Terrorism and Political
Vio-lence, 26:3, 399-418, DOI: 10.1080/09546553.2012.725681 s.399 s.405
Sida 5 av 41
1.1.1 Operation Atalanta
Handelstrafikens betydelse för världsmarknaden har lett till en ökad militär närvaro i Adenvi-ken, med syfte att skydda handelsfartyg från rån och kapningar när de färdas längs med kus-ten samt öka den maritima säkerhekus-ten i området i sin helhet.8 Piratverksamheten påverkar den internationella handeln eftersom det årligen passerar cirka 20 000 handelsfartyg genom Adenviken utanför Jemen och Somalia. Den ekonomiska verksamheten blir även påverkad ef-tersom den uppskattade summan för utbetalade lösensummor är närmare 35 miljoner dollar per år. Dessutom har försäkringen av fartyg har ökat tiofalt.9
Hösten 2008 beslutade EU att sätta upp en marin styrka, European Union Naval Force
Soma-lia (EUNAVFOR), som skulle genomföra Operation Atalanta. Bakgrunden till insatsen var
oron för den effekt som somaliska pirater och de väpnade rånen till sjöss hade på handelstrafi-ken längs Somalias kust.10 Denna oro gjorde att Förenta nationerna (FN) begärde 2007 stöd i form av eskort för sina sjötransporter med livsmedel till Somalia genom World Food Pro-gramme (WFP). Tillsammans med Nato:s ”Operation Allied Provider” med uppstart samma år, 2008, utgjorde även Operation Atalanta ett stöd till organisationen. 11
Operation Atalantas första mandat sträckte sig fram till december 2012. Därefter har mandatet förlängts och sträcker sig fram till december 2020.12 Under första mandatet utökades även op-erationsområdet till att täcka in Somalias kust och territorialvatten.13 Operation Atalantas mandat består huvudsakligen av att skydda WFP:s fartyg och African Union Mission in So-malias (AMISOM) fartygstransporter, att avskräcka, förebygga och avvärja piratattacker samt att bidra till fiskeövervakning utanför Somalias kust.14 Insatsen genomförs av medlemsstater i EU, där olika länders styrkor roterar in och ut i insatsen.
I takt med att operationen etablerats på platsen så har piratverksamheten minskat, men samti-digt finns det indikationer på att allt högre lösensummor har betalats ut och med det kvarstår
8 Ismail Samatar, Abdi, Lindberg, Mark & Mahayni, Basil (2010) The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor, Third World
Quarterly, 31:8, 1377-1394, DOI: 10.1080/01436597.2010.538238 s. 1386
9 Ibid s. 1389
10https://eunavfor.eu/mission/
11 Weitz, Richard. "Countering the Somali Pirates: Harmonizing the International Response." Journal of Strategic Security 2, no. 3 (2010):
1-12. DOI: http://dx.doi.org/10.5038/1944-0472.2.3.1, s. 4-5
12https://eunavfor.eu/mission/
13 Council of the European Union (2012). Council extends EU counter-piracy operation Atalanta, 23 mars 2012,
Sida 6 av 41 lönsamheten för piraterna.15 Under tiden Operation Atalanta har varit på plats har även pira-ternas utgångspunkt ändrats. Pirater har setts utgå från andra platser än innan och attacker har inte enbart skett i Adenviken. Pirater har även utgått från södra Somalia för att genomför sina attacker, samt att de genomfört attacker längre ut i Indiska oceanen. Detta påkallade ett för-ändrat agerande från Operation Atalantas sida, vilket innebär ett större engagemang på spa-ning för att tidigt kunna upptäcka pirater.16
1.2 Problemformulering
Information som har samlats in från insatsens start 2008 visar att Operation Atalanta, med sina samarbetspartners, har dessutom varit effektiv gällande att förutse och förhindra piratat-tacker. Deras arbete har bidragit till att kapningarna minskade från 32 stycken under 2011 till inga förekomster av sådana under 2016.17 Sedan 2008 har Operation Atalanta även lyckats skydda alla WFP-fartyg som levererat förnödenheter till Somalia och AMISOM. Operationen har också inneburit garanterat skydd till annan sårbar trafik som har färdats inom IRTC (Inter-national Recommended Transit Corridor) och High Risk Area. Insatsen har dessutom av-skräckt, förebyggt, förhindrat attacker och väpnade rån tills sjöss samt gripit och förflyttat pi-rater till andra myndigheter för åtal. 18 Huvudmålet för Operation Atalanta, att skydda de hu-manitära transporterna, har fått som följd att piratverksamheten minskat.
Det råder dock tvivel på om operationen, med sina samarbetspartners, har handlat för att be-kämpat piratverksamhet. Skulle den militära närvaron försvinna och därmed upphöra att av-skräcka piratverksamhet, finns risk att den återuppstår. 19 Avsaknad av en långsiktig piratbe-kämpning finns i dagsläget, denna studie undersöker hur påföljden av minskad piratverksam-het kan jämföras med existerande teorier om upprorsbekämpning och piratuppkomst eller om det finns ett behov att utveckla en ny teori om piratbekämpning.
1.3 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen har två huvudområden dels hur piraterna arbetar och vilka de är, dels hur militära operationer i Somalia har arbetat och hur arbetet har fungerat. Den tidigare forskningen kommer därför att inledas ett avsnitt om pirater för att sedan fortsätt att handla om militära insatser i Somalia och Operation Atalanta.
15 Hagström Frisell, Eva, Tham Lindell, Magdalena, Skeppström, Emma, Land i sikte?: EU:s samlade ansats gentemot Somalia, Försvarets
Forskningsinstitut, 2012, FOI-R—3462—SE.
16 Ibid
17https://eunavfor.eu/mission/ 18 Ibid
19Winn, Neil & Lewis, Alexandra (2017) European Union anti-piracy initiatives in the Horn of Africa: linking land-based counter-piracy
Sida 7 av 41
1.3.1 Om piraterna utanför Somalias kust
I artikeln ”The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor”, förklarar författarna Abdi Samatar Ismail, Mark Lindberg och Basil Mahayni att yrkesbakgrunden hos piraterna varierar och delar därför in dem i olika kategorier beroende på vilket yrke de hade innan de började med piratverksamhet.20 Exempelvis arbetade piraterna såsom somaliska fiskare som blev utkonkurrerade av fiskare från andra nationer eller så arbetade de som statligt anställda, exempelvis kustbevakningens anställda som inte blivit avlönade.21 Författarna menar att an-ledningen till att man gav upp sitt yrke för piratverksamheten var missnöjet avseende hur de-ras yrke negativt påverkades efter att den somaliska statens fall. Trots den ökade militära när-varon eskalerade piratverksamheten väsentligt från 2007 och 2009 hade Somalia den högsta frekvensen av piratverksamhet i världen.2223
Författarna Sarah Percy och Anja Shortland anser i sin artikel ”The Business of Piracy in So-malia”, att piratverksamheten i Somalia kan kategoriseras som organiserad brottslighet, ef-tersom element av organiserad brottslighet återfinns inom piraternas organisation.24 Dessa element är hierarki, hållbarhet samt inblandning i flera olika kriminella aktiviteter.
Hierarkin påvisas bl a genom fördelning och uppdelning av arbetsuppgifter under en piratop-eration, där även lönesummans andel speglar rollen som de har under operationen. Samtliga pirater följer även en kodex som innebär att inga besättningsmän skall skadas.25 Den hierar-kiska strukturen inom piratorganisationerna återspeglas ofta från klanerna som piraterna har sitt ursprung ur.26 Hållbarhet, menar författarna ses utifrån fyra olika aspekter: tålamod,
för-måga till förnyelse, återinvestering och utländska investerare. Dessa aspekter strävar mot en
fortsatt gemensam verksamhet inom hierarkin och inte att enstaka grupper genomför piratop-erationer på egen hand.27 Detta menar författarna stärker deras argument till att betrakta pirat-verksamhet som organiserad brottslighet. 28 Inblandning i flera olika kriminella aktiviteter menar författarna är svårt att bevisa, men ger antagande att pengarna från piratverksamheten
20 Ismail Samatar, Abdi, Lindberg, Mark & Mahayni, Basil (2010) The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor, Third World
Quarterly, 31:8, 1377-1394, DOI: 10.1080/01436597.2010.538238s.1384
21 Ibid, s.1385 22 Ibid, s.1389
23https://www.theguardian.com/news/datablog/2009/oct/27/piracy-attacks-somalia-2009
24 Percy, Sarah & Shortland, Anja (2013) The Business of Piracy in Somalia, Journal of Strategic Studies, 36:4, 541-578, DOI:
10.1080/01402390.2012.750242, s.553
25 Ibid, s.555 26 Ibid s.557 27 Ibid s.554 28 Ibid, s.553
Sida 8 av 41 troligtvis har återinvesterats i annan kriminell verksamhet. Det med tanke på att Somalias re-gim är svag och där avsaknad av lag och ordning inte gör det möjligt att på ett korrekt sätt be-visa om piratverksamheten är organiserad och om pengar återinvesteras i verksamheten.29
1.3.2 Militära insatser i Somalia och Operation Atalanta
I artikeln ”Irregular Warfare and Tactical Changes: the case of Somali Piracy” undersöker författarna Karl Sörensson och Jerker Widen hur det taktiska uppträdandet har ändrats i Adenviken och längs med den somaliska kusten.30 För att förklara de taktiska ändringarna som har genomförts, använder författarna sex grundläggande faktorer, vilka kan återfinnas i den svenska doktrinen: ledning, verkan, rörlighet, skydd, underrättelse och uthållighet.31
Författarnas slutsats blir att piraterna har gått från att råna fartygen och dess besättning, till att kapa hela fartygen för att senare kunna begära lösensumma för både fartyget och dess besätt-ning. Däremot har inte de marina styrkornas taktik ändrats nämnvärt med undantag för om-tolkningen av Rules of engagement (ROE) som resulterade i färre insatser på land, mer än en ökning av förebyggande insatser mot misstänkt piratverksamhet.32
I Gilberto Carvalho de Oliveras artikel ”Naval Peacekeeping and Piracy: Time for a Critical Turn in the Debate” beskriver han hur insatserna i Adenviken kan skapa en kritisk vändning i debatten om fredsbevarande operationer till sjöss. Författaren menar att debatten om fred och säkerhet till sjöss behöver anta en mer kritisk syn samt ett mer reflexivt förhållningsätt till be-greppet om fredsbevarande till sjöss.33 Carvalho de Olivera beskriver även historiska operat-ioner till sjöss och kommer fram till att dessa har varit en förlängning av fredsinsatsen på land, som stödjande operationer. Den maritima fredsbevarande debatten måste omfatta fak-torer så som ursprung och kopplingar till strukturella rötter både lokalt, regionalt och globalt, samt historiska orsaker till den maritima osäkerheten. En slutsats som författaren drar är att det saknas forskning för hur autonoma operationer till sjöss skall bedrivas. Med utgångspunkt från det presenterar Carvalho de Olivera en hypotes som innebär att fredsbevarande insats inte
29 Percy, Sarah & Shortland, Anja (2013) The Business of Piracy in Somalia, Journal of Strategic Studies, 36:4, 541-578, DOI:
10.1080/01402390.2012.750242, s.558
30 Sörenson, Karl & Widen, Jerker (2014) Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy, Terrorism and Political
Vio-lence, 26:3, 399-418, DOI: 10.1080/09546553.2012.725681 s399 s.401
31 Ibid s.401 32 Ibid s.417
33 Carvalho de Oliveira, Gilberto (2012) Naval Peacekeeping and Piracy: Time for a Critical Turn in the Debate, International Peacekeeping,
Sida 9 av 41 enbart fokuserar på problemet med pirater, utan även på faktorer som orsakar piratverksam-heten.34
Santiago Inglesias Baniela och Juan Vinagre Ríos analyserar i sin artikel ”Piracy in Somalia: A Challenge to The International Community” strategins påverkan på insatserna mot de so-maliska piraterna. Strategin har fokuserats på insatser till sjöss samt att undersöka om det finns förslag för en lösning på land.35 Författarna menar att Somalia har blivit en så kallad ”failed state”, vilket skapar gynnsamma förhållanden för uppkomsten av piratverksamhet. Vi-dare belyser de vikten av att ha en landbaserad operation. Författarna förklarar att pirater har lyckats få fäste på platser längs kustens fastland, vilket har skapat olika ekonomiska möjlig-heter för att kunna driva och föra sin verksamhet framåt.36 Även om sjöstyrkor är nödvändiga för att skapa säkerhet i den maritima miljön, så är det inte ett tillräckligt effektivt sätt att utrota piratverksamheten. Slutsatsen som författarna påvisar är att om det internationella sam-fundet vill bekämpa piratverksamheten i Somalia måste landbaserade åtgärder genomföras. 37
Neil Winn och Alexandra Lewis anser i sin artikel ”European Union anti-piracy initiatives in the Horn of Africa: linking land-based counter-piracy with maritime security and regional de-velopment” att EU:s fokus på militära lösningar i Adenviken inte är tillräckliga och att det un-derliggande problemet inte hanteras. De menar att behovet av långsiktiga landbaserade meto-der är rätt väg att gå.38 Vidare presenteras en överblick från inbördeskriget och statsskiktet vilket sedan analyseras. Winn och Lewis påvisar också hur klasstrukturerna i landet påver-kade säkerheten och stabiliteten i Somalia. Därefter förklaras det hur piratverksamheten har uppkommit som följd av detta och hur det sedan ställs mot EU:s åtgärder. En slutsats som dras, för att kunna hantera säkerheten där det behövs, är att både land och maritima lösningar är nödvändiga. Inte minst med tanke på piratverksamhetens höga uppmärksamhet och stora globala påverkan. De menar också att även om piratattackerna har minskat i takt med den ökade militära närvaron i regionen så är sannolikheten stor att den kommer att öka igen om den militära närvaron skulle försvinna.39
34 Carvalho de Oliveira, Gilberto (2012) Naval Peacekeeping and Piracy: Time for a Critical Turn in the Debate, International Peacekeeping,
19:1, 48-61, DOI: 10.1080/13533312.2012.642154, s.58
35 Iglesias Baniela, Santiago, Vinagre Ríos, Juan (2012) Piracy in Somalia: A Challenge to The International Community, s693 36 Ibid s.696
37 Ibid, s.702
38 Winn, Neil & Lewis, Alexandra (2017) European Union anti-piracy initiatives in the Horn of Africa: linking land-based counter-piracy
with maritime security and regional development, Third World Quarterly, 38:9, 2113-2128, DOI: 10.1080/01436597.2017.1322460, s.2113
Sida 10 av 41
1.3.3 Sammanfattning tidigare forskning
Den tidigare forskningen framhäver att piratverksamheten i Adenviken, med hjälp av insatser som stärkt den maritima säkerheten, nästan helt har upphört. Men forskarna tvivlar på att detta är en långsiktig lösning för att bekämpa piratverksamheten för gott och även vikten av de so-ciala strukturerna inom piratverksamhet måste tas i beaktande för att uppnå detta.
Utifrån den tidigare forskningen, och speciellt utifrån Gilberto Carvalho de Oliveras tankar, anser jag att det behövs vidare forskning av autonoma maritima fredsinsatser och hur dessa kan anpassas för att långsiktigt bekämpa piratverksamheten. Det finns även ett möjligt behov att vidareutveckla, eller att se till existerande teorier om irreguljär krigföring och dess ele-ment, samt bakomliggande faktorer till uppkomst av piratverksamhet för att uppnå piratbe-kämpning.
Detta belyser det tomrum i tidigare forskning där man kan fråga sig hur man kan utveckla krigföringen för att motverka de bakomliggande faktorer till piratverksamhet? Har insatserna i Adenviken bidragit till bekämpning av pirater? Kan existerande teorier om upprorsbekämp-ning förklara effekterna av de genomförda insatserna? Finns det behov av att en ny teori om piratbekämpning utvecklas? Frågorna kommer att avgränsas för att lämpa sig till detta själv-ständiga arbete.
1.4 Syftet med undersökningen
Attackerna och kapningarna längs med Somalias kust har minskat i takt med den ökade mili-tära närvaron i området där Operation Atalanta har medverkat. Studiens syfte är att genom op-erationalisering av två teorier, där den ena handlar om uppkomsten av pirater och den andra om upprorsbekämpning, framta ett analysverktyg med avsikt att undersöka om upprorsbe-kämpning kan användas för att bekämpa piratverksamhet. Analysverktyget prövas i studien genom att appliceras på det utvalda fallet Operation Atalanta. Undersökningen har som avsikt att vara teoriutvecklande eftersom de två teorierna som ligger till grund för författarens ana-lysverktyg, används som ett bidrag i ledet att utveckla en ny teori om piratbekämpning. Mål-sättningen med denna teoriutveckling av en piratbekämpningsteori är att den ska kunna appli-ceras på liknande och fler fall rörande pirat och piratverksamhet.
Sida 11 av 41
1.5 Forskningsfråga
• Hur kan ett analysverktyg, baserat på Christian Buegers teori om piratuppkomst och David Kilcullens teori om modern upprorsbekämpning, användas till att förklara pirat-bekämpning?
• På vilket sätt kan analysverktyget förklara, Operation Atalantas, framgång till den minskade piratverksamheten?
1.6 Avgränsningar
Studien kommer att avgränsas till Somalia och den EU-ledda insatsen Operation Atalanta. Studien utgår från att pirater redan är verksamma innan insatsen började.
Empirin som analysen baseras på är hämtad från perioden 2007 till 2019.
1.7 Centrala begrepp
Pirat En individ som rånar eller begår illegalt våld till sjöss eller längs kusten;
en skurk eller tjuv.
Piratverksamhet I detta arbete definieras piratverksamhet som organiserad kriminell
verk-samhet som utförs av pirater till sjöss eller längs kusten.
Upprorsmakare En individ som kämpar mot en regering eller invaderande styrka; en
re-bell eller revolutionär.
Upprorsbekämpare I detta arbete definieras upprorsbekämpare som de organisationer som utför militära, paramilitära, ekonomiska, psykologiska och civila åtgär-der för att bekämpa uppror och upprorsmakare.
1.8 Disposition
I kapitel 2 presenteras metoden för undersökningen samt metoden för den empiriska in-samlingen. Vidare kommer forskningsetik och källkritik att presenteras. I kapitel 3 presente-ras två teorier: Christian Buegers teori om faktorer som triggar uppkomsten av pirater samt David Kilcullens teori om upprorsbekämpning. Dessa teorier kommer sedan att jämföras för att få fram möjliga åtgärder som sedan används i det framtagna analysverktyget, dessa presen-teras i slutet av kapitel 3. I kapitel 4 finns analys och resultat av Operation Atalanta presente-rad där svaren utifrån analysverktyget sammanfattas och förklaras.
Sida 12 av 41 I kapitel 5 förs en diskussion baserad på resultatet från analysen, följt av svaret på frågeställ-ningen. Kapitlet avslutats med diskussion om teori och metod samt förslag om vidare forsk-ning. Uppsatsens uppbyggnad görs så att läsaren enkelt ska kunna följa tillvägagångsättet och på så sätt förstå författarens resonemang.
2. Metod
I detta avsnitt redogörs studiens forskningsdesign, insamling av empiri, källkritik och forsk-ningsetik.
2.1 Forskningsdesign
För att kunna besvara forskningsfrågorna, under rubrik 1.5, kommer arbetet att genomföras som en förklarande teorikonsumerande fallstudie. 40 Undersökningen kommer även att vara teoriutvecklande eftersom de två teorierna som ligger till grund för författarens analysverktyg, har som målsättning att kunna bidra till en framtida utveckling av en piratbekämpningsteori som går att appliceras på liknande och fler fall rörande pirat och piratverksamhet. Denna stu-die är avgränsad till att enbart undersöka Operation Atalanta, det hade varit önskvärt att öka generaliserbarheten av analysverktyget genom att pröva den mot fler fall, men det är en upp-gift för framtida studier.
Arbetet, med att synliggöra vad Operation Atalanta har bidragit med för att motverka pirat-verksamheten i Adenviken, är teorikonsumerande med Buegers teori som grund och Kilcul-lens teori som jämförelse. Vid en teorikonsumerande studie är det inte heller lika viktigt i vil-ken utsträckning som resultatet är giltigt i andra sammanhang, eftersom det centrala är att pröva ifall en given faktor ger en tillfredställande förklaring av det givna fallet.41 Utifrån arbe-tets upplägg kommer operationaliseringen att ske sammanfattat i slutet av teorikapitlet för att sedan överföras till analysverktyget. Detta görs i syfte att underlätta för läsaren samt att arbe-tet får en naturlig ordningsföljd.
2.2 Metod för insamling av empiri
Insamlingsmetoden i denna uppsats är kvalitativ textanalys. Empirin som insamlats till ana-lysen är fakta från skriftliga källor rörande Operation Atalanta, i form av hemsidor,
40 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s.37, s.42
Sida 13 av 41 forskningsrapporter och artiklar. 42 Denna metod anses bäst lämpad eftersom det inte är möj-ligt att via observation samla data för den perioden som ska analyseras, eftersom dessa årtal har passerat samt att området där Operation Atalanta verkar är beläget i en annan världsdel. Interjuver från personer som skulle kunna bidra till ytterligare empiri för analysen överväg-des, men ansågs för komplext att genomföra. Validiteten för analysen anses hög eftersom em-pirin är hämtad från flertalet källor.43 Analysens delar har förklarats noggrant för att öka relia-bilitet. Dessutom har beslut och dragna slutsatser tydliggjorts och motiverats för att höja stu-diens replikerbarhet.44
2.3 Källkritik
För att bedöma trovärdigheten i det insamlade materialet nyttjades de fyra kriterierna för käll-kritik; Äkthet, Oberoende, Samtidighet, och Tendens.45 Äktheten i uppsatsen bedöms utifrån
de flertalet källor i empiriinsamlingen som tillhör delvis officiella hemsidor samt även obero-ende forskningsartiklar. De officiella hemsidorna, tillhörande bl a EU, har granskats mot obe-roende källor så som artiklar, för att stärka äktheten. Likväl har samtliga källor granskats till-sammans för att ständigt ge en rättvis sammanfattning av de händelser som ligger i grund i analysen, för att stärka dess äkthet, samtidighet, oberoende och tendens. 46 För att undvika
tendens har empirin ständigt jämförts med flertalet källor. Teorierna som används i denna stu-die är i första hand baserad på teoretikernas egna verk och kan såldes anses vara tillförlitliga förstahandskällor.
2.4 Forskningsetik
Undersökningen behandlar inte människor utan utgår enbart från empiri som har insamlats i form av artiklar och dokument, varför inga oetiska aspekter identifierats.47 Undersökningen kommer även att särskilja på vad som är författarens egna tankar och vad som är inhämtat från empirin i enlighet med god forskningssed.
3. Teori
Eftersom det inte har identifierats någon teori som inriktar sig mot piratbekämpning, kommer denna undersökning kombinera två teorier för att bidra till vidare skapande av en sådan teori.
42 Ibid, s.211
43 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s.211
44 Ibid, s.58-59 45 Ibid, s.290 46 Ibid, s.290–295
Sida 14 av 41 I detta kapitel kommer dessa två teorier presenteras. Den första teorin är Christian Buegers, som inriktar sig på uppkomsten av pirater och vilka faktorer som triggar uppkomsten. Däref-ter presenDäref-teras den andra teorin av David Kilcullen, vilken handlar om modern upprorsbe-kämpning. Dessa teorier kommer sedan att föras samman i ett resonemang, vilket är studiens operationalisering, där möjliga åtgärder framställs utifrån sammanfogandet av teorierna. Dessa möjliga åtgärder kommer sedan utgöra analysverktygets parametrar som presenteras i slutet av detta kapitel.
3.1 Christian Buegers – uppkomst av pirater
Professor Christian Bueger är författare och redaktör för böcker och artiklar om global styr-ning samt även teoretiker inom bl a internationell praxis, maritim säkerhet och brottslighet. 48 I sin artikel ”Learning from piracy: future challenges of maritime security governance”, pre-senterar Bueger vilka faktorerna som han identifierat som orsak till piratverksamhetens upp-komst i Adenviken och längs Somalia kust. De sex faktorerna är följande; geography, weak
law enforcement, maritime insecurity, economic dislocation, cultural acceptability and skill, entrepreneurs.
Valet av teorin är dels baserat på att den i väl förklarande termer förklarar pirater och pirat-verksamhet samt att den tydligt presenterar vad som triggar uppkomsten av piratpirat-verksamhet.
3.1.1 Faktor 1 - Geografi (Geography)
Enligt Buegers utgör en region med nära anslutning till en vattenväg en hög riskfaktor för eta-blering av piratverksamhet. Övriga riskområden, under faktorn Geografi, är anslutningar som ligger nära huvudleder med stora transporter samt stora hamnar. En svag stat som inte kan kontrollera sina hamnar möjliggör att pirater kan använda dem till sina operationer.49
Geografi syftar även till existensen av gömställen som finns på platser vilka är svåra att nå el-ler kontrolel-lera, t ex vid kustremsor elel-ler på öar. Dessa gömställen är nödvändiga för att förbe-reda kommande piratoperationer, exempelvis kapning av fartyg med gisslantagande av besätt-ning och krav på lösensumma. Gömställena kräver också infrastruktur såsom vägar och när-liggande byar för att säkerställa logistiken för operationerna.
3.1.2 Faktor 2 - Försvagad brottsbekämpning (Weak law enforcement)
Denna faktor belyser att ju lägre risken är att bli gripen och straffad, desto högre är sannolik-heten för att piratverksamhet uppstår. Givetvis ökar eller minskar denna sannolikhet beroende
48http://bueger.info/cv/
49 Bueger, Christian (2015) Learning from piracy: future challenges of maritime security governance, Global Affairs, 1:1, 33-42, DOI:
Sida 15 av 41 på hur effektiva de brottsbekämpande enheterna är. Här är de avgörande faktorerna hur väl kustbevakning och sjöstyrkor patrullerar områden till havs, på vilket sätt polisen kan samla information och bevis i land samt hur väl juridiska sektioner fungerar för att kunna fälla pira-ter i domstol. Det finns även tendenser som pekar på att en ökad korruption stimulerar och ökar sannolikheten för piratverksamhet. En förklaring till det är att pirater inte alltid agerar utanför lagens gränser utan att man är i maskopi med de som ska upprätthålla den. Pirater agerar även över olika maritima gränser, vilken medför att samspelet mellan nationer måste fungera för att effektivt kunna bekämpa piratverksamheten.50
3.1.3 Faktor 3 - Maritim osäkerhet (Maritime insecurity)
Mellan faktor 3, Maritim osäkerhet och faktor 2, Försvagad brottsbekämpning råder en slags symbios, vilket innebär att ju mer den maritima miljön utsätts för brottslighet desto mer ökar den maritima osäkerheten. Piratverksamhet tenderar att inträffa i vatten där det redan finns kriminell verksamhet så som människohandel, smuggling och olagligt fiske. Detta är inte en-bart relaterat till frågan om bevakning av kusten eller brottsbekämpning till havs, utan hur våld och osäkerhet till havs ses som en norm. Om normen även bidrar till normalisering av bärande av vapen ökar även det sannolikheten för piratverksamhet.51
3.1.4 Faktor 4 - Ekonomiskt utanförskap (Economic dislocation)
Piratverksamhet har ofta beskrivits som en affärsmodell och har därför betraktats utifrån ett perspektiv som primärt handlar om ekonomiska motiv. Även om piratverksamhet kan ses som ett inkomstbringande alternativ, så finns det ingen direkt koppling mellan piratverksamhet och befolkningens fattigdom eller brist på laglig anställning. Istället är ekonomiskt utanför-skap det mer avgörande. Samhällen som tenderar att operera inom piratverksamhet är de som är ekonomiskt utsatta där de har blivit marginaliserade av ekonomisk utveckling, globali-seringen eller inte kunnat ta del av ekonomiska möjligheter.52
3.1.5 Faktor 5 - Kulturell acceptans och färdigheter (Cultural acceptability and skill)
En dimension, för att en piratverksamhet ska kunna vara verksam, är att det krävs både legiti-mitet och kulturell acceptans av företeelsen. Här handlar det bl a om att få invånarnas stöd för piratoperationer samt rekrytering av personer till verksamheten, eftersom den är beroende av stödet hos invånarna för att få skydd, mat och andra förnödenheter. En annan kulturell
50 Bueger, Christian (2015) Learning from piracy: future challenges of maritime security governance, Global Affairs, 1:1, 33-42, DOI:
10.1080/23340460.2015.960170, s.34
51 Ibid s.35 52 Ibid s.35
Sida 16 av 41 dimension är de färdigheter som behövs för att kunna genomföra piratoperationer. Dessa fär-digheter innefattar navigation, bordning, vapenhantering samt kunna förhandla vid gisslanta-ganden.53
3.1.6 Faktor 6 - Kriminella entreprenörer (Entrepreneurs)
Till en viss grad kräver piratverksamheten att enstaka individer planerar, förbereder och inve-sterar i piratoperationer. Det kan ses som en affärsplan där arbetskraften hyrs in för att ge-nomföra arbetet. Uppkomsten av piratverksamhet må utlösas av de tidigare nämnda fak-torerna, men kommer alltid vara beroende av kriminella entreprenörer som driver verksam-heten och skapar möjligheter för pirater att ingå i en piratverksamhet.54
3.2 David Kilcullen – den moderna upprorsbekämpningen
Dr. David Kilcullen har en bred militär bakgrund och har under sin karriär arbetat med upp-rorsbekämpning. Han menar att en av de mest avgörande åtgärderna inom modern upprorskämpning är att finnas och att verka på plats, genom att t ex närvara och bekanta sig med be-folkningen. Kilcullen argumenterar för att den modern upprorsbekämpningen handlar om att styra bort fienden och vinna anpassningskampen för att på så sätt åstadkomma integrerade åt-gärder för att besegra upprorstaktik genom politiska, administrativa, militära, ekonomiska, psykologiska och informativa medel. 55 I detta avsnitt presenteras Kilcullens öppna ställnings-tagande i form av sju perspektiv; mobilisera, inflytande, konfliktkontroll, samarbete, media,
seger och underrättelse.
Valet av denna teori grundar sig i de öppna ställningstagandena, vilka möjliggör att undersöka om teorin kan tillämpas på den utvalda empirin, pirater och dess verksamhet.
3.2.1 Perspektiv 1 – Mobilisera
Den vinnande sidan är den som kan mobilisera och bäst aktivera sina globala, regionala och lokala stödbaser och genom det förhindrar sin motståndare att göra detsamma.
Perspektivet visar att den klassiska uppfattningen om uppror kan ses som en kamp om mobili-sering. Moderna upprorsmakare behöver inte ha som mål att störta en stat eller att ta över makten, utan istället förlitar sig på sin egen förmåga att mobilisera sympatisörer på en global nivå och generera ett lokalt stöd. Således kan lokala myndigheters legitimitet vara en
53 Bueger, Christian (2015) Learning from piracy: future challenges of maritime security governance, Global Affairs, 1:1, 33-42, DOI:
10.1080/23340460.2015. 960170, s.36
54 Ibid s.36
55 Kilcullen, David Twenty – Eight Articles: Fundamentals of Company – level Conterinsurgency, Edition 1, 2006,
Sida 17 av 41 sekundär faktor. Likaså måste upprorsbekämparna kunna mobilisera befolkningen, värdlan-det, den globala publiken, befolkningen hos allierade och neutrala länder samt militär och andra statliga myndigheter. Framgång kan handla mindre om lokal legitimitet och mer om förmågan att aktivera och mobilisera stöd, samt att förneka motståndaren att stöd.56
3.2.2 Perspektiv 2 - Inflytande
Säkerhetsstyrkors inflytande behöver utvidgas för att täcka in grannländers lokala och glo-bala intresseområden.
Juridiska och politiska instanser kommer generellt och troligtvis att förhindra militär aktivitet utanför ett lands operationsområde. Beträffande gränsbevakning, pengaöverföring, okontrolle-rade områden, etniska minoriteter, flyktingar och media i grannländer så är dessa instanser mer sårbara och är därför av stor betydelse för upprorsmakare. Detta p g a att dessa lättare kan påverkas utifrån jämfört med länders juridiska och politiska instanser. Detta innebär att upp-rorsbekämparna måste kunna påverka dessa i samma grad som upprorsmakarna.
När det gäller upprorsmakarnas propagandaspridning, finansiering, rekrytering samt stöd sker detta ofta på ett globalt plan. För att upprorsbekämparna ska kunna bekämpa och störa upp-rorsmakarnas propaganda samt störa finansieringen och rekryteringen, behöver länders rege-ringar verka för ett globalt samarbete. Detta innebär en kraftig ökad roll för diplomati, global underrättelsekontakt och informationsinsatser.57
3.2.3 Perspektiv 3 – Konfliktkontroll
Säkerhetsstyrkor behöver kontrollera ett ”konfliktekosystem” istället för att bekämpa en spe-cifik grupp av motståndare.
Den klassiska upprorsbekämpningen fokuserade på att säkra befolkningen snarare än att slå ut motståndaren. Samtidigt finns en grundläggande syn på konflikten som en binär kamp mellan upprorsmakare och upprorsbekämpare. Moderna upprorsbekämpare motsäger sig detta binära synsätt, eftersom det ofta finns flertalet konkurrerande upprorsstyrkor som slåss mot varandra såväl som statliga styrkor. Det innebär att denna miljö kan ses som ett ”konfliktekosystem”, med flertalet konkurrerande enheter som vill maximera sin överlevnad och inflytande.
56 Kilcullen, David (2006) Counter-insurgency Redux, Survival, 48:4, 111-130, DOI: 10.1080/00396330601062790, s.121 57 Ibid, s.121-122
Sida 18 av 41 Upprorsbekämparnas uppgift blir således inte att besegra upprorsmakarna, utan snarare införa ordning i en instabil och kaotisk miljö.58
3.2.4 Perspektiv 4 – Samarbete
Gemensam diagnos av problemet och möjliggörande av samarbeten, kan ha större betydelse än en formell enhetlig ansträngning över flera myndigheter.
En nyckelkomponent i den klassiska upprorsbekämpningen är enhetlig ansträngning, kontroll av alla maktelement, lokal till nationell nivå samt mellan myndigheter. Detta är en nedskuren version av det militära hierarkisystemet. Idag är internationella hjälporganisationer, global media, icke statliga organisationer och religiösa ledare betydelsefulla för att nå framgång, men ändå utanför upprorsbekämparnas kontroll. Många av dessa enheter accepterar inte att få en specifik inriktning med sitt arbete, och kan därför förhindra framgång om inte ett samar-bete uppnås. Lyckligtvis har internationella hjälporganisationer utvecklat ett samarbets- och informationsdelningsverktyg, designat för att få en gemensam diagnos för komplexa nödsitu-ationer, som möjliggör samarbete i dessa situationer. Ett liknande tillvägagångsätt kan fun-gera för den moderna upprorsbekämpningen.59
3.2.5 Perspektiv 5 – Media
Modern upprorsbekämpning kan vara hundra procent politisk, då omfattande mediabevak-ning kan vinkla varje enkel stridshandling till ren politisk krigföring.
Med tanke på den omfattande mediabevakningen och det omedelbara propagandautnyttjandet utav stridshandlingar, kan upprorsbekämpande nu vara helt politiskt. Specialister inom upp-rorsbekämpning är medvetna om detta, men att vidga denna kunskap till reguljära styrkor med högt uppsatta chefer skulle skapa ett nytt förhållningssätt. 60
3.2.6 Perspektiv 6 - Seger
En seger kan bli kortvarig om permanent inlåsning inte sker för att förhindra att upprorsma-kare förvandlas till terrorister.
58 Kilcullen, David (2006) Counter-insurgency Redux, Survival, 48:4, 111-130, DOI: 10.1080/00396330601062790, s.122 59 Ibid, s.122
Sida 19 av 41 Den klassiska upprorsbekämpningen definierar seger som en militär besegring av upprorsma-karna och undergång för deras politiska organisation. Upphävningen av upprorsmaupprorsma-karna tar oftast decennier, men när den är permanent, så anses upprorsmakarna inte längre vara ett hot.
Detta synsätt är inte längre något som tillämpas inom den moderna upprorsbekämpningen. Anledningen till det är att cellbaserade organisationer, bombbaserade taktiker och global kommunikation gör det lättare att marginalisera upprorsrörelser till terroristgrupper. Att sträva efter den klassiska definitionen av seger över upprorsmakare, särskilt om det kan kopplas till en terroristgrupp, kan helt enkelt skapa osynliga terroriströrelser i tidigare upprorsrörelser. Terrorister är inte i behov av en huvudbas, vilket kan bidra till konflikt istället för att avsluta den. Den moderna upprorsbekämpningens seger behöver definieras så som avväpnade och återanpassande av upprorsmakarna till samhället. I kombination med folkligt stöd för perma-nenta anti-terroriståtgärder som minimerar risk för att nya terroristceller bildas ur tidigare upprorsrörelser.61
3.2.7 Perspektiv 7 – Underrättelse
Öppen information kan vara mer betydelsefull än hemlig underrättelse.
Hemlig underrättelse kan vara mindre relevant än information som är öppen, däremot kan den öppna informationen vara svåråtkomlig. Inom upprorsbekämpnings-operationer kan informat-ionen från befolkningen vara avgörande. ”Human intelligence” och taktisk signalspaning är avgörande och ytterligare ansträngningar inom dessa områden skulle vara mycket värdefulla. Inom den moderna upprorsbekämpningen finns det inget ensamt upprorsnätverk som ska pe-netreras, utan kan snarare betraktas som en kulturell demografisk djungel av befolkningsgrup-per som ska kontrolleras. En viktig faktor i underrättelsen är genom s.k. ”Basic intelligence”, vilket ger detaljerad kunskap om fysisk, humanitär, kulturell och informativ terräng, baserat på en kombination av öppna källor och svåråtkomlig områdesetnografi.62
3.3 Operationalisering
I denna del kommer ett resonemang att föras mellan de två olika teorierna som har presente-rats ovan. Denna diskussion är studiens operationalisering där Buegers teori ligger som grund och Kilcullens teori om upprorsbekämpning appliceras för att framställa de möjliga
61 Kilcullen, David (2006) Counter-insurgency Redux, Survival, 48:4, 111-130, DOI: 10.1080/00396330601062790, s.123 62 Ibid, s.123-124
Sida 20 av 41 åtgärderna som ska ingå i analysverktyget. Dessa kommer att utgöra analysverktygets para-metrar som ska testas genom att tillämpa fallet Operation Atalanta.
3.3.1 Geografi
Enligt Bueger är de platser som är fördelaktiga för pirater de; nära anslutning till vattenvägar, huvudleder, avlägsna platser som är gynnsamma för gömställen samt obevakade hamnar.
Kilcullen menar att det är viktigt att närvara och att verka på dessa platser. Med mobilisera menar han att det är av stor vikt för upprorsbekämparna att ta kontroll över de viktiga områ-den där upprorsmakare kan agera ostört samt förhindra sympatisörer att välj upprorsmakarnas sida. Enligt Kilcullen, behöver upprorsbekämpare kunna erbjuda befolkningen något som är mer eller lika gynnsamt som upprorsmakarnas erbjudande. Detta bidrar till ett försvårande för upprorsmakare att få fäste på platsen. En upprorsbekämpare behöver dessutom kunna erbjuda befolkningen skydd mot upprorsmakarna. Detta är lättare att göra på specifika platser så som hamnar och byar, men svårare på avlägsna och svåråtkomliga platser. Kilcullens perspektiv om underrättelse visar på vikten av samarbetet med befolkningen, där viktig information kan bidra till lokalisering av dessa avlägsna och svåråtkomliga platserna.
För att bekämpa piratverksamheten sammanfattas möjliga åtgärder inom geografi att vara: • Identifiera strategiskt viktiga platser, för pirater och deras verksamhet.
• Etablering på de strategiskt viktiga platserna.
3.3.2 Försvagad brottsbekämpning
Om pirater inte grips och straffas menar Bueger att deras agerande inte leder till någon konse-kvens, vilket i sin tur sannolikt leder till fortsatt och även ökad piratverksamhet.
Kilcullens perspektiv om samarbete belyser att samarbete är av stor vikt för att en operation ska kunna fortsätta och vara effektiv. Utan ett samarbete kan de organisationer som inte age-rar med upprorsbekämparna motverka framgången. För att minimera chanserna till rekryte-ring av upprorsmakare måste dess verksamhet framstå som negativ i ett brett perspektiv, vil-ket även återges i perspektivet om att mobilisera. Det innebär att propaganda måste motverkas och att upprorsbekämparna måste sprida egen propaganda på flera fronter i linje med perspek-tivet inflytande. Om detta inte görs i tillräckligt stor omfattning finns en uppenbar risk att pi-raters propaganda sprider sig både nationellt och internationellt.
Sida 21 av 41 Perspektivet seger visar att det finns behov av att pirater fängslas permanent för att på så sätt motverka att piratverksamhet övergår till terrorism. För att detta ska vara möjligt krävs bl a ett rättssystem som inte är korrupt. En möjlig lösning kan vara att pirater kan gripas av internat-ionella myndigheter på fler platser än internationellt vatten samt bli rättsligt prövade i en in-ternationell domstol.
Samarbete mellan myndigheterna, inom och utanför landet och de enheter som stödjer upp-rorsbekämpningen, är av stor vikt för att detta ska fungera. Sammanfattningsvis har följande möjliga åtgärder till försvagad brottsbekämpning framtagits:
• Klassificering och lagföring av pirater.
• Ökade rättigheter för internationella myndigheter, för att kunna lagföra pirater.
3.3.3 Maritim osäkerhet
I Buegers teori är kriminalitet den bidragande orsaken till osäkerheten, samt hur det kan för-värras om det ses som en norm.
Utifrån Kilcullens perspektiv mobilisera och samarbete tolkas för att kunna skapa en säkrare maritim miljö behöver myndigheter verka och samarbeta. Således måste man kunna mobili-sera personal och gemensamt diagnostimobili-sera problemet så att samtliga strävar mot samma mål. Det är även av stor vikt att informera och arbeta med befolkningen så de välkomnar styrkan istället för att motarbeta den. Detta fordrar till att en part måste ha ett övergripande ansvar och färdigheter i att koordinera operationerna för att säkra den maritima miljön, som visar att detta måste arbetas fram och inte alltid finns från en början.
För att bekämpa hoten i den marina miljön kommer underrättelse behövas, vilket kräver en kreativitet i inhämtandet och delgivandet av denna. Kilcullen beskriver i perspektivet
under-rättelse även öppna källor som intressanta, eftersom den kan innehålla mer avgörande
inform-ation än den som klassificeras som hemlig. I skapandet av säkerhet så är det av stor vikt att vara underrättad, därför är det stort fokus på bl a signalspaning och att fysiskt närvara i områ-det.
Sida 22 av 41 Som i avsnittet ovan är samarbete av stor vikt för att även kunna stärka den maritima säker-heten, dels med myndigheter men även med befolkningen, vilket sammanfattas i följande möjliga åtgärder:
• Samarbete med myndigheter till sjöss.
• Inhämtning av underrättelse hos befolkningen och via signalspaning. • Utbilda och etablera regionala säkerhetsstyrkor.
3.3.4 Ekonomiskt utanförskap
Bueger menar att samhällen som tenderar att operera inom piratverksamhet är de som är eko-nomiskt utsatta och blivit marginaliserade av ekonomisk utveckling, globalisering eller inte kunnat ta del av ekonomiska möjligheter.
Att bekämpa ekonomiskt utanförskap är en stor utmaning. Orsaken till ett ekonomiskt utan-förskap kan variera mellan olika platser i landet, således behöver man identifiera problemati-ken i de samhällen där man vill agera. För att dessa samhällen inte ska stå på upprorsmakar-nas sida måste upprorsbekämparna kunna övertyga samhället att det är mer fördelaktigt att vara på bekämparnas sida.
Enligt Kilcullens perspektiv inflytande, media och mobilisering, visar att man genom finan-siering och uppbyggnad av olika faciliteter i samhället med största sannolikhet gynnar synen till upprorsbekämpare. På så vis kan man sprida den egna propagandan, där resultatet innebär att upprorsmakarna grepp blir svagare. Att bringa frihet till samhället och låta utvalda organi-sationer och ledare leda, samt bidra till skydd, kommer gynna synen på upprorsbekämparna.
Sammanfattningsvis anses en möjlig åtgärd för lyckas bekämpa ekonomiskt utanförskap att vara att:
• Utforska finansieringsmöjligheter, i syfte att främja synen på upprorsbekämparna.
3.3.5 Kulturell acceptans och färdigheter
Piraterna behöver enligt Bueger skapa känslan av legitimitet för sin verksamhet för att kunna skaffa sympatisörer hos den egna befolkningen.
Sida 23 av 41 För att kunna skaffa sympatisörer hos befolkningen krävs det dels spridning av propaganda, dels att kunna erbjuda något i utbyte mot skydd. Här handlar det t ex om mat eller andra för-nödenheter från en by eller dylikt, men även om att kunna erbjuda lagliga arbeten. När det gäller att motverka piraternas propaganda behöver upprorsbekämparna sprida egen propa-ganda, men också ha något att erbjuda som är lika bra eller bättre än vad piraterna erbjuder. För att detta ska kunna vara möjligt krävs det information om befolkningen och piraterna, kul-turerna, och hur människorna lever.
I Kilcullens perspektiv om underrättelse återfinns dessa delar. Informationen som samlas in kan användas för att ge upprorsbekämparna ett inflytande efter problematiken har identifie-rats. I linje med perspektivet inflytande behöver upprorsbekämparna sprida egen propaganda och med det skapa en negativ bild av piraterna, i ett led för att minska rekrytering till pirat-verksamhet. Baserat på de ovan nämnda perspektiv, sammanfattas de framtagna möjliga åt-gärderna till:
• Insamling och spridning av underrättelse hos befolkning, för att motverka
sympatisö-rer till piraterna.
• Främja befolkningens möjlighet till lagligt arbete.
3.3.6 Kriminella entreprenörer
Enligt Buegers finns dessa kriminella entreprenörer som investerar i piratverksamheten. Pira-terna som genomför piratverksamhet är oftast inte de som bestämmer eller finansierar operat-ionerna. Med andra ord har inte piraterna resurser för att kunna genomföra attacker eller kap-ningar utan dessa tillförs utifrån. I Buegers förklaring till denna faktor beskriver han att dessa entreprenörer alltid kommer vara en bakomliggande faktor för piraters och piratverksamheters uppkomst. Han menar även att denna faktor har en något större betydelse än de övriga fak-torerna.
Kilcullens perspektiv konfliktkontroll kallar detta fenomen för ett ”konfliktekosystem”, där upprorsbekämparnas uppgift inte behöver vara att besegra piraterna utan att snarare införa ordning i en kaotisk miljö. I och med att piraterna är verksamma till sjöss och att deras mål är fartyg, blir således upprorsbekämparnas uppgift att säkra fartygen mot piratattacker.
En ytterligare viktig del i arbetet är att förhindra entreprenörerna att investera i piratverksam-heten. Vidare handlar det om att i linje med perspektiv samarbete skapa förutsättningar för
Sida 24 av 41 samarbete mellan statliga aktörer i landet där utbildning och information enkelt kan spridas så att ordning kan införas.
Det handlar om att skapa grund för ett gemensamt syfte för upprorsbekämpning samt utrota piraternas inflöde av resurser och påverka så att investeringar i piratverksamhet blir alltför kostsam. Sammantaget skulle detta innebära positiva effekter för en minskad piratverksamhet, vilket leder till följande möjliga åtgärder:
• Säkra fartyg mot piratattacker.
• Samarbete med statliga aktörer, för att införa och upprätthålla ordning.
3.3.7 Sammanfattning åtgärder
Nedan listas förkortningar av samtliga framtagna åtgärderna utan inbördes ordning, dessa för-kortningar kommer att användas i analysverktyget:
• Identifiera strategiskt viktiga platser
• Etablering på de strategiskt viktiga platserna • Klassificering och lagföring av pirater
• Ökade rättigheter för internationella myndigheter • Samarbete med myndigheter till sjöss
• Inhämtning av underrättelse hos befolkningen och via signalspaning • Utforska finansieringsmöjligheter
• Utbilda och etablera regionala säkerhetsstyrkor
• Insamling och spridning av underrättelse hos befolkningen • Främja befolkningens möjlighet till lagligt arbete
• Säkra fartyg mot piratattacker • Samarbete mellan statliga aktörer
3.4 Diskussion om användandet av teorierna
Christian Buegers teori har tidigare applicerats på piratverksamhet vilket gör att den lämpar sig väl även i denna studie. Med den som grund och David Kilcullens teori applicerad, möj-liggör det att föra en diskussion som resulterar i de möjliga åtgärder som presenterats ovan. Eftersom även Kilcullens teori enligt han själv, kan ses mer som öppna ställningstagande än
Sida 25 av 41 slutsatser, möjliggör detta även att undersöka om teorin kan tillämpas på den utvalda empirin, pirater och dess verksamhet.63
3.4.1 Pirater som upprorsmakare
Det finns många likheter mellan piratverksamhet och organiserad brottslighet. Dessa är sär-skilt utmärkande i betraktelsen av typen av struktur och hierarkier som återfinns i klaner som valt piratverksamhet som inkomstkälla. I artikeln ”The Business of Piracy in Somalia”, menar författarna att det inom klanerna finns en hierarki, ett återinvesterande från piratverksamheten och en uthållighet för att klara av att tiden mellan operationerna. 64
I artikeln ”Irregular Warfare and Tactical Changes: the case of Somali Piracy”, menar förfat-tarna att piraterna, som från början var hederligt arbetande yrkesfiskare, övergick till pirat-verksamhet p g a missnöje när deras pirat-verksamhet blev hotad och i princip eliminerad i sam-band med den somaliska statens kollaps.65 Liknande resonemang återfinns även i artikeln “The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor”.66
Dessa argument påvisar att uppkomsten av piratverksamhet kan anses som uppror, även om upproret inte är direkt riktat mot landets stat. Dock vill författaren belysa att det enbart är upp-komsten som kopplas till uppror, eftersom den fortsatta piratverksamheten, mer liknar organi-serad brottslighet med ekonomiska motiv än politiska.
3.5 Uppbyggnad av analysverktyg
De framtagna möjliga åtgärderna kommer att jämföras med händelser under Operation Ata-lanta. Därefter sker analys och värdering där resultatet av svaren Ja/Nej/Delvis (t.h. i tabellen) visar i hur hög grad analysverktyget kan besvara om Operation Atalanta verkat för de fram-tagna åtgärderna avseende uppkomsten och tillväxt av piratverksamhet.
63 Kilcullen, David (2006) Counter-insurgency Redux, Survival, 48:4, 111-130, DOI: 10.1080/00396330601062790, s121 64 Percy, Sarah & Shortland, Anja (2013) The Business of Piracy in Somalia, Journal of Strategic Studies, 36:4, 541-578, DOI:
10.1080/01402390.2012.750242, s. 550-557
65 Sörenson, Karl & Widen Jerker (2014) Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy, Terrorism and Political
Vio-lence, 26:3, 399-418, DOI: 10.1080/09546553.2012.725681 s.405
66 Ismail Samatar, Abdi Lindberg, Mark & Mahayni, Basil (2010) The Dialectics of Piracy in Somalia: the rich versus the poor, Third World
Sida 26 av 41 Graderingen av svarsalternativen är enligt följande:
Svar Ja, innebär att åtgärder helt har uppfyllts. Vid svar Nej, har inga åtgärder uppfyllts och vid svar delvis har vissa åtgärder vidtagits. Resultaten av analysen kommer sedan att sam-manfattas och presenteras i kapitel 4 för att ge läsaren en samlad bild.
3.5.1 Analysverktyg
Buegers faktorer Möjliga åtgärder JA/NEJ/DELVIS
Geografi • Identifiera strategiskt viktiga
plat-ser
• Etablering på de strategiskt vik-tiga platserna
Försvagad brottsbekämp-ning
• Klassificering och lagföring av pirater
• Ökade rättigheter för internation-ella myndigheter
Maritim osäkerhet • Samarbete med myndigheter till
sjöss
• Inhämtning av underrättelse hos befolkningen och via signalspa-ning
• Utbilda och etablera regionala sä-kerhetsstyrkor
Ekonomiskt utanförskap • Utforska finansieringsmöjligheter
Kulturell acceptans och fär-digheter
• Insamling och spridning av underrättelse hos befolkningen • Främja befolkningens möjlighet
till lagligt arbete
Kriminella entreprenörer • Säkra fartyg mot piratattacker
Sida 27 av 41
4. Analys och Resultat
I detta avsnitt görs en presentation av varje faktor, rubrik 4.1–4.6, med syfte att testa det fram-tagna analysverktyget på det utvalda fallet Operation Atalanta. Det efterföljs av analys av re-spektive möjlig åtgärd samt sammanfattning av resultatet där ett resonemang förs med argu-ment och motiv till respektive val av svar. Analysen har inte som mål att primärt förklara ut-fallet av händelserna av operationen utan enbart se om händelserna har ägt rum och att de kan testas genom att tolkas och bearbetas i analysverktyget med hjälp av de två teorierna. Analys-verktyget är det som tidigare presenterades i kapitel 3 och de möjliga åtgärderna kommer att besvaras med JA/NEJ/DELVIS.
4.1 Geografi
• Identifiera viktiga platser
Operation Atalantas operationsområde täcker in södra delen av Röda havet, Adenviken, och stor del utav den Indiska Oceanen vilket inkluderar Seychellerna, Mauritius och Komorerna. Även Somalias kust och inkluderande territorialvatten ingår. Platsen som operationen har identifierat som viktig är High Risk Area, som följer Somalias kust och täcker södra delen utav röda havet, inkluderat Internationally Recommended Transit Corridor (IRTC) genom Adenviken.
High Risk Area är den plats där det bedömts finnas en högre risk för piratverksamhet för de humanitära transporterna och där de förbipasserande fartygens självförsvar är av stor vikt.67 IRTC är en hårt övervakad passage för förbipasserande fartyg, där militära styrkor har kon-centrerad närvaro för att skydda fartygen. 68
I teoriavsnittet förklaras en strategisk viktig plats som en plats som är gynnsam för pirater. Platserna ska ha en närhet till vattenvägar och huvudleder samt vara avlägsna, t ex en passage eller hamn. 69 Åtgärderna är således att identifiera dessa viktiga platser som är gynnsamma för piraterna. Ser man till Operation Atalanta är High Risk Area 70 en plats som ses som en viktig plats för Operation Atalanta att vara verksamma inom, eftersom zonen även är
67
http://www.imo.org/en/OurWork/Security/PiracyArmedRobbery/Docu-ments/HRA%20Revisions%20and%20Supporting%20Guidance%20Oct-2015.pdf
68https://www.myseatime.com/blog/detail/gulf-of-aden-and-somalian-waters
69 Bueger, Christian (2015) Learning from piracy: future challenges of maritime security governance, Global Affairs, 1:1, 33-42, DOI:
10.1080/23340460.2015.960170, s.34
Sida 28 av 41 gynnsam för somaliska pirater. 71 Av den anledningen anses denna möjliga åtgärden uppnådd av Operation Atalanta. Resultatet blir således ett JA.
Bild 1 High Risk Area med IRTC markerad, hämtad från http://www.eunavfor.eu/mission/
• Etablering på de strategiskt viktiga platserna
Sedan starten 2008 har Operation Atalanta eskorterat sårbar trafik med stor framgång, där samtliga WFP-fartyg nått sin destination säkert. 72 Utöver eskorterna har operationen även bi-dragit med undsättning av fartyg som blivit attackerade av pirater.73 När IRTC skapades har även operationen patrullerat sträckan för att snabbare kunna motverka piratverksamheten längs med den. 74 Utöver patrulleringen genomförs även övervakningsoperationer med örlogs-fartyg samt flyg, det har även genomförts bordning med bordningsstyrka ombord på miss-tänkta fartyg.75 71https://eunavfor.eu/mission/ 72https://www.auswaertiges-amt.de/en/aussenpolitik/europa/aussenpolitik/-/209172 73https://eunavfor.eu/eu-navfor-warship-fgs-berlin-responds-to-emergency-call-in-the-gulf-of-aden/ 74https://www.maritimeprofessional.com/news/navfor-stops-suspected-pirates-again-211900 75https://eunavfor.eu/mission/
Sida 29 av 41 Att Operation Atalanta har lyckats etablera sig inom High Risk Area och inom IRTC påvisas väl eftersom man både eskorterar fartyg, ingriper vid nödanrop samt patrullerar sträckan med både örlogsfartyg och flyg. 767778 Med det anses denna möjliga åtgärd vara uppfylld vilket resulterar i ett JA.
4.2 Försvagad brottsbekämpning
• Klassificering och lagföring av pirater
I Artikel 101 av United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS) definieras de brott som pirater gör sig skyldiga till i sitt utövande av piratverksamhet.79 Operation Atalanta ser pirater som vanliga kriminella och med den anledningen förser operationen Interpol med relevant information om somaliskt baserade pirater. EU stöttar aktivt ett samarbete bland åklagare i de berörda länderna. För att reducera korruptionen i domstolarna stöttar EU de län-ders domstolar som agerar rätt och förhåller sig till lagen, således får piraterna som nu klassas som kriminella rättvis prövning. 80
Operation Atalanta ser piratverksamheten som organiserad brottslighet, i och med den definit-ionen kan pirater i enlighet med lagar om kriminell verksamhet, lagföras. 81 Något som är gynnsamt i bekämpningen av piratverksamheten eftersom pirater genom klassificeringen inte kan agera fritt utan att det löper en större risk att bli gripna. Detta leder i sin tur till att de som sett piratverksamhet som en möjlig inkomstkälla, avstår från detta för att inte riskera fängelse-straff i enlighet med UNCLOS föreskrifter. 82 Alltså anses det att klassificering och lagföring av pirater har gjorts som vilket ger denna möjliga åtgärd ett JA.
• Ökade rättigheter för internationella myndigheter
Inom Operation Atalantas operationsområde kan enheter som ingår i insatsen gripa och trans-portera misstänkta personer som har tänkt att utföra, utför eller utfört piratverksamhet. UNCLOS föreskriver att alla stater har en skyldighet att i största möjliga utsträckning samar-beta i bekämpningen mot pirater (artikel 100). De har även universell jurisdiktion på öppet hav för att beslagta piratskepp, fartyg eller flygplan, som tillfångatagits eller står under
76https://www.auswaertiges-amt.de/en/aussenpolitik/europa/aussenpolitik/-/209172 77https://www.maritimeprofessional.com/news/navfor-stops-suspected-pirates-again-211900 78https://eunavfor.eu/eu-navfor-warship-fgs-berlin-responds-to-emergency-call-in-the-gulf-of-aden/ , https://eunavfor.eu/mission/ 79https://www.un.org/Depts/los/piracy/piracy_legal_framework.htm 80https://eunavfor.eu/mission/ 81https://www.un.org/Depts/los/piracy/piracy_legal_framework.htm 82 Ibid
Sida 30 av 41 kontrollen av pirater samt gripa personerna och beslagta egendomen ombord (artikel 105). Artikel 110 tillåter även stater att utöva en besöksrätt gentemot fartyg som misstänks vara ka-pade av pirater.83
Att enheter som ingår i Operation Atalanta kan gripa och transportera personer som misstänks för piratverksamhet visar tydligt att de internationella enheterna har ökade rättigheter för att kunna motverka piratverksamheten. 84 För att minimera risken för korruption i de instabila länderna i operationsområdet har åtgärder vidtagits. Dessa möjliggör att man kan åtala samt hålla rättegång i ett annat land. 85 Detta tyder på att rättigheterna har ökat för internationella myndigheter, vilket därmed blir ett JA i analysen.
4.3 Maritim osäkerhet
• Samarbete med andra myndigheter
EU understödjer insatsen AMISOM, vars uppdrag är att stötta Somalias övergångsinstitut-ioner. Enheter från Operation Atalanta har utbildat flera nationers kustbevakning och militära styrkor i bekämpning av pirater, allt från bordning av fartyg till hur besättningen ska agera om det egna fartyget blir attackerat eller skadas. 86 Samarbetet med myndigheter på land som säk-rar hamnar och kan bidra med information är ännu ett tecken på det ökade samarbetet i reg-ionen.87 Det täta samarbetet och informationsspridningen genom den integrerande verksam-heten gör att denna möjliga åtgärd får ett JA i analysen.
• Inhämtning av underrättelse hos befolkningen och signalspaning
Operation Atalanta genomför Friendly Approaches med lokala fiske- och handelsfartyg, där kommunicerar och interagerar soldater med den lokala befolkningen. Målet med Friendly Ap-proaches är att få nödvändig information om hur den rådande maritima miljön ser ut. Utöver detta bidrar även soldaterna med proviant, medicin och andra förnödenheter för att vinna be-folkningens förtroende. 88 83https://www.un.org/Depts/los/piracy/piracy_legal_framework.htm 84 Ibid 85https://eunavfor.eu/mission/ 86https://www.marinelink.com/news/amisoms-navfor-marine429276/ 87https://eunavfor.eu/eu-navfor-force-commander-meets-key-leaders-in-bossasso/ 88https://safety4sea.com/eu-navfor-vessel-interacts-with-somali-fishermen/
