Trähusdag 90 krav på byggnadsmaterial och installationer för sunda hus dokumentation från Träteks temadag 1990-12-05

9011060

Dokumentation från Träteks temadag

Trähusdag 90

Krav på byggnadsmaterial

och installationer för

sunda hus

1990-12-05

Trätek

Trähusdag 90

Krav på byggnadsmaterial och installationer för sunda hus

1990-12-05 TräteknikCenu-um, Rapport P 9011060 Nyckelord commercial construction emissions energy healthy buildings heating residential construction

the wood and moisture concept ventilation

Innehållsförteckning

Sid

Sunda hus - inledning

Sunda hus och allergier 1

Gunnar Nilsson, Allergiutredningen

Sunda hus och nuläget 25

Ulf Bergström

Sunda hus: Bilaga 1 43 Sunda hus: Bilaga 2 57 Värme- och ventilationssystem

Energiåtgång och inomhusklimat i småhus med olika värme- och 69 ventilationssystem

Christer Harrysson, Bygg- och Energiteknik

Partikulära föroreningar och ventilationens betydelse för inomhusmiljön 77

Olle Wallin, KTH

Medicinska aspekter

Aspekter på inomhusklimatet. Erfarenheter från problemhus 93

Göran Strid, Regionsjukhuset, Örebro

Betydelsen av sund inomhusmiljö ur allergi- och hälsosynpunkt 107

Eivor Svenonius, Malmö Allmänna Sjukhus

Byggmaterialfrågor

Kemisk emission i byggnader och metoder för förebyggande 111 emissionskontroll av byggnadsmaterial

Hans Gustafsson, Statens Provningsanstalt

Emissioner och inomhusluft 113

Mats Friberg, Tarkett

Utöver dagens tema:

Metod för bestämning av förlustfaktor och energiåtgång! småhus 123

Stig Jahnsson, Energidoktom Konsult AB

byggnadsreglerna. Frågor och svar

VARFORf

HURI^

fil,

dén ntjOy '{°^^

'1

I/ar/ S'Sje, bar^

^ 2

c/) M

^ ^ S

^ P

'r--^ ;'r--^

_r^

>

o

10

FÖRORENINGAR INOMHUS

12

DEFINITION SJUKA HUS

MED SJUKA HUS

avses hus med sådana brister som har samband med

bygnadens utförande, drift, brukande och/eller underhåll, vilka leder till

besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaden

BESVÄREN HOS MÄNNISKORNA

på grund av bristerna i husen utgörs

framför allt av allergi/övcrkänslighetssymtom som

- astma, hösnuva

- slemhinnebesvär frän ögon, näsa och hals

- eksem, kläda

- hudsymtom i ansikte och pä händer

- allmänna symtom; trötthet, huvudvärk, illamående

BRISTERNA I BYGGNADEN

kan ha orsakats under olika skeden i

byggprocessen:

planeringen, projekteringen, byggandet eller förvaltningen. Orsaker

ibland lätta att identifiera, samverkande, svåridentifierade. Ex.

5i

v* t' t '

^ "O

.1

s

₄

1

t

I

1

Q-BYGGNADS' OCH INREDNINGSMATERIAL

FÖRESLÅR

ATT KRAV STÄLLS PÅ TILLVERKARE OCH IMPORTÖRER

- att lämna innehålbrtdovismng av de råvaror och tillsatser som ingår

i materialet

att lämna emissionsrwdovisnimg på vilka ångor som kan frigöras från

materialet vid rekommenderad användning och vid felanvändning

att lämna en häisoMömming på material, dvs. bedöma om materialet

kan ge upphov till hälsoproblem vid rekommenderad användning

och felanvändning

RIKTAR UPPMANING TILL BYGGINDUSTRINATTI

SAMARBETE MED MYNDIGHETER

utarbeta riktlinjer för innehållsredovisning

bedriva metodutveckling för att få fram lågemitterande material

utarbeta kriterier för hälsobedömning

16

VENTILATION

FÖRESLÅR

att högre krav på funktionskontroU av ventilation införs vid

nybyggnad och krav på efterlevnad ställs

att krav på återkommande funktionskontroll av ventilation införs i

b^ntlig bebyggelse

att krav på rensningsplikt av ventilation ställs

- Bost.dept. Sjuka Hus Grupp

att funktionsklassifikationer på ventilation utarbetas

- Beställare ~ Bransch

- att förbud mot åt9rh^ införs i Boverkets ny- och ombyggnadsregier

att krav pfi åpiming§kmfm flnåt$r i arbetsrum införs

VÄNDER SIG TILL:

Kommunalt ansvariga - se över ventilation och luftflöden s.s.k. i

"BARNS" lokaler

Fastighetsförvaltare - se över ventilationen

LUFTFLÖDESKRAV

REKOMMENDERAR

att lägre luftflöden än 15 l/s och person inte bör förekomma om

man inte har kontroll på emissionsavgivningen i byggnaden

att 10 l/s och person kan accepteras vid god kontroll på

emissionsavgivningen i byggnaden

att 30 l/s och person kan vara nödvändigt i byggnader med hög

emissionsavgivning från byggnadsmaterial, inredning, processer m.m.

FÖRESLÅR

att uppdrag ges till Boverket och Socialstyrelsen att driva på och

följa åtgärdsarbetct avseende luftkvaliteten inomhus.

Bamomsorgslokaler och skolor bör prioriteras

att uppdraget avrapporteras till regeringen efter 2 år. Bedöma

ytterligare reglering

18

ENERGIHUSHÅLLNING

FÖRESLÅR:

att dagens kunskap om häUomk$r i form av allergi/överkänslighet

lågg^ in i planeringen av landets energtförsö/jning. Utgångspunkten

måste vara att förena energihushållning med hälsokrav.

Om inte detta är möjligt måste hälsokraven gå före

energisparkraven

att energianvånäningen måste tillåtas öka i skolor, daghem,

lägenhetsdaghem, bostäder och kontor innan fungerande resussnåla

ventilationsanläggningar är i säker funktion

ÄTERLUFT

FÖRESLÅR

att förbud mot återiirft införs i Boverkets ny- och ombyggnadsregler

BFR.IMM. -87:

"Återluft rekommenderas ej i allmänna lokaler som generell metod på

grund av riskerna med spridning av gaser och ångor samt erfarenheterna

av brister i teknik och skötsel i praktiken. Luft från "förorenade" rum,

t.ex. rökrum, får inte återföras. Om återluft används i nybebyggelse

måste särskilda krav vara uppfyllda med avseende på injustering,

återkommande funktionskontroll och rengöring av kanalsystem."

Allergiutredningen vill skärpa inställningen mot återluft i lokaler där barn

vistas på grund av den höga allergifrekvensen samt barns särskilda känslighet

Dvs. ingen åttrluft i skolor och bamomaorpMLokr - BYGG OM!

- I byggnad där återluft fmns - anM ét$$m vid ingången

20

STÄDNING

FÖRESLÅR

att beslutrfattare inom kommuner tar ansvar för att skolor och

barnomsorgslokalcr städas rena

att städregUr ses över

att vid nybyggnad förbereda för centrMammsu§art

att ge ståiUyälp till svårt allergiska

att konsum9ntv§rk9t informerar om behov av städning i hemmifjo

HELTÄCKANDE TEXTILMATTOR

FÖRESLÅR

att biflmUga heltäckande textilmattor i offentliga och allmänna

lokaler, i synnerhet "barns" lokaler och kontor byts ut mot släta golv

- att heltäckande textilmattor inte läggs in i nya lokaler

att utvecklingsarbete uppmuntras avseende golvmaterial,

städmetoder

TOBAKSRÖK

Rätt till rökfri miljö

FÖRESLÅR

att det blir en lagstadgad skyldighet med rökfria

offentliga lokaler

offentliga transportmedel

arbetsplatser

att särskild uppmärksamhet ägnas barns miljöer avseende rätt till

rökfrihet

att i den mån rökrum inrättas dessa skall ha separat ventilation och ej

vara kopplad till byggnadens övriga ventilation

22

BYGG OCH FÖRVALTNINGSPROCESS

- BOSTADSDEPT. SJUKA HUS GRUPP FRAMHÅLLER:

- Riktar uppmaning till beställare, entreprenörer och förvaltare att ta

sin del av ansvaret

Bygg upp kompetens för att lokalisera och åtgärda orsaken till sjuka

hus inom byggbolag, fastighetsförvaltning och kommunal förvaltning

Laglig reglering angeläget - bostadsdept.

- Se över nuvarande försäkring, bidrags- och lånemöjligheter för

redan drabbade och skydd mot brister

Se över bostadsanpassningsbidragen bl.a. avseende lösa inventarier,

centraldammsugare

DJUR INOMHUS

FÖRESLÅR

Djurfrihet i offentliga och allmänna lokaler s.s.k. "barns" lokaler

även vårdinrättningar behov av djurfria trappuppgångar

Fortbildning i allergifrågor till hälso- och sjukvårdspersonal MVC,

BVC

Information till blivande och nyblivna föräldrar genom

föräldrautbildningen

2k

/

Sunda hus och nuläget

Ulf Bergström, NCC/LB-Hus

26

INLEDNING

SUNDA HUS, LÄGESANALYS FÖR FOU BYGGNADERS INOMHUSMILJÖ M M B o s t a d s d e p Ds 1990:14 KOMMENTARER T I L L Ds 1990:14 Lagförslag - K v a l i t e t - Ansvar SAMMANFATTNING Hur är läget i d a g ? Hur går v i v i d a r e ? BILAGOR

B i l 1 . U t d r a g u r SBUSrs "SUNDA HUS, LÄGESANALYS FÖR FOU.

B i l 2. U t d r a g u r B o s t a d s d e p u t r e d n i n g "BYGG-NADERS INOMHUSMILJÖ M M".

INLEDNING

Problem med i n o m h u s k l i m a t e t i byggnader h a r sedan e t t a n t a l år b l i v i t a l l t m e r uppmärksammade, o f t a s t h a r man k a l l a t byggnaderna "osunda" e l l e r " s j u k a h u s " på g r u n d av a t t en d e l av dem som v i s t a s i byggnaderna fått o l i k a hälsoproblem som a l l e r g i e r , trötthetskänsla, huvudvärk, i r r i t a t i o n i ögon, näsa, s v a l g e t c . En g r o v u p p s k a t t n i n g av o m f a t t n i n g e n av sådana p r o b l e m är a t t ca 30% av människorna är u t s a t t a på något sätt. Även u t o m h u s k l i m a t e t k a n dock ge l i k n a n d e symptom, t ex hösnuva. K l a r t är ändå a t t många människor mår i l l a av

a t t v i s t a s inomhus och a t t o m f a t t a n d e åtgärder måste v i d t a s för a t t m i n s k a p r o b l e m e n . V i h a r två p r o b l e m framför o s s .

1. Sanera b e f i n t l i g a " S j u k a h u s " t i l l "Sunda Hus". 2. P r o j e k t e r a och bygga nya hus så a t t de r e d a n från

början b l i r "Sunda Hus".

Beträffande b e f i n t l i g a s j u k a hus kan man mycket förenk-l a t säga a t t 50% b e r o r pa f e förenk-l a k t i g v e n t i förenk-l a t i o n , 30% är f \iUi- * DtJVi m ö g o l p r n b l om »r>h r o n V o r c»n^lr» är ow «^mmi Q i O T » C 5 r

från b y g g m a t e r i a l och i n r e d n i n g , m i k r o o r g a n i s m e r , f a s t a p a r t i k l a r e t c . Man h a r o f t a u p p f a t t n i n g e n a t t bostäder är mest u t s a t t a , d e t t a är dock e j r i k t i g t . L o k a l e r av o l i k a s l a g , k o n t o r , s k o l o r , barndaghem e t c är i l i k a hög g r a d u t s a t t a för " s j u k a h u s " p r o b l e m .

En undersökning som g j o r d e s av Byråchefen Sven Andersson v i d F a s t i g h e t s k o n t o r e t i Malmö, v i s a d e a t t av kommunens fastighetsbestånd ( 1 740 byggnader med mycket få bo-stadslägenheter) v a r ca 10% f r i s k a , 20 % s j u k a o c h r e s t e n hade o l i k a p r o b l e m med d e t t e r m i s k a inomhus-k l i m a t e t . B r i s t e n i d r i f t och underhåll s v a r a r för-en mycket s t o r d e l av p r o b l e m e n i b e f i n t l i g a h u s . I f o r t -sättningen kommer dock föredraget h u v u d s a k l i g e n a t t h a n d l a om h u r h u s v i b y g g e r framöver s k a b l i "sunda

hus" och v i l k a förutsättningar som kommer a t t gälla, v i l k a k u n s k a p e r och v i l k e n ansvarsfördelning man tänker

s i g .

28

SUNDA HUS LÄGESANALYS FÖR FOU

Först på s e n a r e år h a r f o r s k n i n g e n om p r o b l e m för-k n i p p a d e med s j u för-k a hus för-kommit igång även i S v e r i g e , och den b e d r i v s nu på b r e d f r o n t . För a t t få en upp-f a t t n i n g om läget beträupp-fupp-fande upp-f o r s k n i n g e n s p e c i e l l t inom l a n d e t , b e s l u t a d e Byggentreprenörernas r e f e r e n s g r u p p för dessa frågor, och där författaren är o r d

-förande a t t i n i t i e r a och b e k o s t a en lägesanalys för FOU om Sunda Hus.

A v s i k t e n v a r a t t i f o r m av en m a t r i s i n v e n t e r a : B e f i n t l i g f o r s k n i n g

Pågående f o r s k n i n g

Y t t e r l i g a r e e r f o r d e r l i g f o r s k n i n g Utvärdering, Tillämpning av FOU inom ämnesområdena: M e d i c i n Kemi, F y s i k B y g g m a t e r i a l B y g g p l a n e r i n g V e n t i l a t i o n Byggande I n r e d n i n g R i s k a n a l y s Ekonomi D r i f t o c h Underhåll A r b e t e t h a r utförts av A r k I n g e l a GrahnAhlbom, d o k t o -r a n d inom ämnesom-rådet v i d KTH. E t t k o r t u t d r a g u r u t r e d n i n g e n b i f o g a s , b i l a g a 1. Av u t r e d n i n g e n framgår a t t en d e l slutförd B e f i n t l i g f o r s k n i n g f i n n s i f o r m av r a p p o r t e r e l d y l . UB01024

En s t o r mängd f o r s k n i n g pågår inom f l e r a områden, men s t o r a l u c k o r f i n n s f o r t f a r a n d e b l a om fastställande av Gränsvärden, B y g g p l a n e r i n g och B y g g p r o c e s s , I n r e d n i n g , R i s k a n a l y s , Ekonomi och mycket v i k t i g t avseende D r i f t och Underhåll.

R e s u r s e r bör s n a r a s t sättas i n på dessa områden, l i k s o m beträffande s k k o m b i n e r a d e e f f e k t e r (bägareffekt). S t o r a l u c k o r f i n n s också vad avser Utvärdering och Tillämpning av FOU. Dessutom kan man med s t o r

sanno-l i k h e t a n t a a t t d e t kommer a t t behövas en h e sanno-l d e sanno-l f o r s k n i n g om sådant v i ännu i n t e v e t a t t v i i n t e v e t . D e t t a för a t t få e t t så g o t t i n o m h u s k l i m a t som d e t är t e k n i s k t möjligt a t t få.

B e f i n t l i g kunskap räcker en b r a b i t på väg, men a b s o l u t i n t e ända f r a m t i l l d e t SuperSunda Huset , där inomhus-k l i m a t e t är tillfredsställande för a l l a männisinomhus-kor. Beträffande M a t r i s e n , se s i d a 4.

e 3 8 3 it S2 3 S S _ i _ l _ 35

^ i

u

_B

u

V

T

_u

u

u

u

0

_i-i

BYGGNADERS INOMHUSMILJÖ M M

Betänkande från B o s t a d s d e p a r t e m e n t e t Ds 1990:14 En a r b e t s g r u p p t i l l s a t t e s i j u n i 1988 av B o s t a d s d e p . Gruppen består av e t t a n t a l d e p a r t e m e n t s s a k k u n n i g a och

r e p r e s e n t a n t e r för e t t a n t a l f o r s k n i n g s o r g a n och m y n d i g -h e t e r .

Gruppens h u v u d s a k l i g a a r b e t s u p p g i f t e r h a r v a r i t :

a t t r e d o v i s a en översikt över tillgänglig k u n s k a p

om sambandet m e l l a n ohälsa och k o n s t r u k t i o n e r , i n s t a l l a t i o n e r e l l e r m a t e r i a l i b y g g n a d e r ,

a t t föreslå åtgärder som s y f t a r t i l l a t t förebygga

och undanröja sådana förhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa samt

a t t b e l y s a a n s v a r s s y s t e m e t och dess

ändamålsenlig-h e t när olägenändamålsenlig-heter uppkommer samt lägga f r a m förslag e l l e r t a a n d r a i n i t i a t i v som föranleds härav.

Gruppens a r b e t e bör också ses i b e l y s n i n g av de tillkännagivanden i fråga om b y g g n a d e r s inomhus-miljö som r i k s d a g e n h a r g j o r t ( s e b o s t a d s u t s k o t t e t s

betänkande 1988/89:BoU2).

1 en d e l r a p p o r t den 29 december 1989 har a r b e t s -g r u p p e n -g j o r t v i s s a allmänna övervä-ganden och ]ämnat förslag i o l i k a frågor. I d e t s l u t l i g a

betänkande som nu föreligger t a s s a m t l i g a förslag upp som lämnas av g r u p p e n , v a r v i d också k o n k r e t a lagförslag läggs f r a m .

Gruppens förslag h a r sammanställts i ovanstående Be-tänkande Ds 1^90:14. Huvuddragen i BeBe-tänkandet framgår av följande u t d r a g . K o r t a u t d r a g u r v i s s a d e l a r av Betänkandet r e d o v i s a s i b i l a g a 2.

E t t k o r t sammandrag av a r b e t s g r u p p e n s s l u t s a t s e r o c h förslag lämnas nedan.

Problemens o r s a k e r och o m f a t t n i n g

I kap 2 görs en genomgång av p r o b l e m e n med " s j u k a h u s " och dess o r s a k e r och o m f a t t n i n g . Det k o n s t a t e r a s a t t d e t i dag i n t e f i n n s någon o r d e n t l i g kartläggning av p r o b l e m e n s o m f a t t n i n g . En undersökning h a r dock

på-börjats av s t a t e n s i n s t i t u t för b y g g n a d s f o r s k n i n g ( S I B ) . Undersökningen h a r a n p a s s a t s e f t e r de k r a v som a r b e t s -g r u p p e n anser bör ställas i sammanhan-get.

32

Forskning, information och inbildning

I kap. 3 franiliålls att forskningen beträffande byggnaders

innrn-liusrnilj?^ J>eliöver Intensifieras. Förslag till Forskningsinsatser rn. in. redovisas I en sSr^kild promemoria {bilaga 2).

Arbetsgruppen föreslår också att boverket överväger om del behöver inrSltas nSgot ytterligare branscbsamman«;atl organ som kan ta del av forskningsresultat rn. m. och fÖra iit des^a till berörda par-ter och till byggarbetsplatsema eller orrl andra StgJirder med mot-svarande syfte bör vidtas. Hn omfattande information och utbildnlrig kring s. k. sjuka hus startar inom kort efter initiativ som tagits av årbclsgruppcn.

Ökat användning av sakkunnigbevis

Kap. 4 innehåller en redovisning av lagstiftning av betydelse för innnihusmiljön Samt förslag titt lagändringar och ny lagstiftning.

I avsnitt 4.3 föreslår arbetsgruppen en Itndring i plan- och

bygg-lagen (1987: 10. P B L ) som innebSr att en byggherre genom sak-kunniglx'vis måste visa att en byggnad, n?fr den fas i bruk, uppfyller vissa av de egenskaper och funktioner som gSlIer enligt TRf. Hevi^et skall avse byggnadens ventilation och fuktskydd samt det bygenads-material som har anvSnts. F,n sådan Ändring, tillsammans med ett ökat ansvarstagande i byggandet från bl. a. entreprenörernas och projektörernas sida, bör enligt gruppen kunna ge positiva effekter Sven på byggprocessen, I. ex. nSr del gäller kvalitetssäkring och samonlningen mellan byggprocessens olika led.

FunktionskontroU av ventilationssystem m. m.

! avsnitt 4.4 föreslår arbetsgruppen att en ordning med

funktions-kontroll av ventilationssystem införs. Förslaget innebär att sådana system skall kontrolleras dels vid nyinstallation och dels återkom-mande under byggnadens driflsskede. Kontrollen skall avse bl. a. att systemets egenskaper och funktion uppfyller de krav som gäller.

Något förelag otn ökade krav på uteluflsflöden läggs inte fram. Den frågan bÖr utredas närmare av bovcrke! i samråd med andra berörda

myndigheter. SfrSnpflre krflv förcsISs för anvBndningcn av %.k. Sfer-luH. Även vissa andra ändringar föreslås i nybyggnadsreglerna n^r del gWier vcnlilalion.

i^g om information om byggvaror

I nv.tnirf 4.5 föreslÄr arbetsgruppen lagstiftning om

produktinfnr-mallnn I>elr8ffande byggvaror m. m Delta sker bl a mot bakpnind av att de! rnlig! gruppens mening Sr viktigt alt valet av byggnads-material vid produktionen av en byggnad sker med största nm«;nrg och utifrån fakta om produktens Egenskaper, kemiska samman'^Sltning och anvSndbarhet. Enligt förslaget skall ()en som tillverkar, impofte rar eller Överlåter en byggprodukl iJtmna information om produktens ifuiehåll. Denna information skall grundas på en utredning snm till vcrkaren eller impoftöreri sjSIv skall ansvara för. Lagen år en ramlag och det fnrutsStts all bestämmelserna kompIeHera«; hied före«:VTifter som ulfSrdas av boverket. Med lanke på att Vis<: förl^eredehelid be hövs för bl. a. den lillvérkande induslrin, föreslås lagen IrSda i kraft försl den I januari 1992.

Åtgärder mot fukt i byggnader

Arl^lsgnippen konstaterar i avsnitt 4.6 all fukt Hr en av de svåraste problemen som våra byggnader ulsBlls för. Förekomsten av Hikt kan ha negativa konsekvenser {Vtx såvSl sjSlva byggnaden som innmhus-klimalel. F(?rulom del lidigare nåmnda förslaget alt en sSrskild sak-kunnig skall granska all byggnaden uppfyller egenskapskraven i riU. bl. a. från fuklskyddssynpunkt. Hireslår arl>etsgruppen all s. k.

fukt-dimensionering skall komma till anvSndning i byggprocessen i «;l("ure ulslrSckning. Med fuktdimensionering avses sådana ålgårder snm ^kall sJlkerslSlla att byggnaden inie ih skador eller olSgenheter gom direkt cUer indirekt orsakas av fukl.

3^

Ansvaret för byggfel

Nar det galler frågan om cl! ökat ansvarstagande i byggandet frSn entreprenörernas och övriga pariers sida, föreslår arbetsgruppen att frågan I första hand löses genom frivilliga överenskommelser. För den händelse detta inte skulle lyckas, har arbetsgnippen lagt fram ett förslag lilJ lag om entreprenadgaranli. Förslage! syftar bt. a. till ett ökat ansvnrstagande i byggandet och till al! byggfe! skall kunna av-hjälpas snabbi utan att frågorna om ansvaret för felen dessförinnan behöver utredas.

Lagförslaget bygger till stor del på det garanti- och försJtkrings-syslem som redan f dag Hnns beträffande småhus.

Nar en entreprenör uppför eller bygger om en byggnad sofn hrli eller til] inte oväsentlig del skall användas som hnsfad, som knntnr eller som lokal för undervisning, vdrd eller annan omsorg skall del enligt Förslaget finnas en entreprenadgaranli. Fn sådan garaiiti med delas av garantiföretag snm goflkSnts av regeringen. Oaranflföret;?g?!s åtagande skall tryggas genom en sSrskild FörsSkring.

Enlreprenadgarantin omfattar kostnader Uh avhjälpande av va«;cnt-liga fel f konstruktion, material eller utförande. F l ! byggfel Sr vä-sentligt om del kan antas medföra olagenhet av !>etydel<e - !. ex. hälsorisker - för dem som bor eller vistas I lagenheten eller Inkalen. Garantin gSller under tio dr ef^er det att entreprenaden godkänts.

Nar ersättning har l>etalats ut har garantiföretagel en återkravsrStt mot den som vållat felet eller enligt avtal Svarar fÖr felet Aterkravs-rSllen kan gSlIa mot 1. cx. enlrcprcnör, projektör eller materialtill-vcrkarc.

Fond for reparationsålgärder i åldre htu

I kap. 5, slutligen, föreslår arbetsgruppen att det statliga lånest(kl som

i dag kan iSnmas Vör reparationsåtgSrder i hyres- och bostad«:r3tlshus med brister av lytydelse från halsoskydds^ynpunkt, skall ersSltas med bidrag. Fn särskild fond bör inrättas för att handha bidragsgivningen. Fonden bör organiseras i huvudsak pS samma sSt! som den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus.

KOMMENTARER T I L L Ds 1990:14 På s e d v a n l i g t sätt h a r Ds 1990:14 v a r i t u t e på r e m i s s t i l l en mängd m y n d i g h e t e r o c h övriga berörda p a r t e r . Man h a r i p r i n c i p från b y g g b r a n s c h e n s s i d a i n t a g i t en a v v a k t a n d e hållning, o c h i p r i n c i p a v s t y r k t l a g s t i f t -n i -n g , b l a med m o t i v e r i -n g e -n a t t d e t f o r t f a r a -n d e kvarstår en h e l d e l f o r s k n i n g i n n a n man kan hävda a t t man h a r k o n t r o l l över många av de väsentliga f a k t o r e r n a för a t t åstadkomma "Sunda Hus". Lagförslaget innehåller i o c h för s i g o r i m l i g a k r a v med hänsyn t i l l b e f i n t l i g kunskap. B r a n s c h e n förordar i stället f r i v i l l i g a överenskommelser som också v a r e t t av de förslag som l a d e s f r a m av

B o s t a d s d e p a r t e m e n t e t i Ds 1990:14. Ur byggentreprenörer-nas r e m i s s v a r c i t e r a s här nedan den g e n e r e l l a samman-f a t t n i n g e n av läget.

Byggentreprenörerna får a v s l u t n i n g s v i s , t r o t s den o m f a t t a n d e k r i t i k som framförts avseende s a m t l i g a lagförslag, framhålla d e t s t o r a värdet av den översyn a r b e t s g r u p p e n g j o r t av problemområdet samt de i n s a t s e r som av a r b e t s g r u p p e n g j o r t s o c h

före-s l a g i t före-s beträffande f o r före-s k n i n g , i n f o r m a t i o n o c h u t b i l d n i n g . A r b e t s g r u p p e n s i n s a t s e r h a r g e t t i m p u l s e r t i l l y t t e r l i g a r e åtgärder för en bättre inomhusmiljö.

såvitt a v s e r lagförslagen h a r Byggentreprenörerna e m e l l e r t i d som framgått ovan en annan g r u n d s y n o c h anser a t t avsedda mål bättre k a n uppnås genom b y g g s e k t o r n s egna åtgärder än genom o f f e n t l i g k o n t r o l l . Härtill kommer a t t v a r k e n b e h o v e t e l l e r e f f e k t e r n a av lagförslagen är u t r e d d a . I n t e I j e l l e r har de d i r e k t a och i n d i r e k t a k o s t n a d e r n a av för-s l a g e n k l a r g j o r t för-s . Mycket o m f a t t a n d e för-s a t för-s n i n g a r har g j o r t s inom problemområdet från s t a t s m a k t e r n a , b y g g f o r s k n i n g e n och b y g g s e k t o r n s o l i k a o r g a n i s a -t i o n e r o c h före-tag. De-t föreligger därför en uppenbar r i s k f o r a t t o m f a t t a n d e och kostsamma åtgärder v i d t a g e s för a t t komma t i l l rätta med p r o b l e m som h u v u d s a k l i g e n hör gårdagen t i l l .

36

För a t t y t t e r l i g a r e något b e l y s a ställningstagandet lämnas här:

Kommentarer t i l l

FÖRSLAG T I L L LAG OM ENTREPRENADGARANTI

( B i l t i l l Ds 1990:14)

4 «i " E n t r e p r e n a d g a r a n t i n o m f a t t a s

" b y g g f e l anses väsentligt om d e t k a n a n t a s medföra olägenhet av b e t y d e l s e ( 1 ) för dem ( 2 ) som

1. "Olägenhet av b e t y d e l s e " F o r m u l e r i n g är v a g o c h kan ge upphov t i l l s t o r a tolkningssvårigheter. A l l e r g i s k a p r o b l e m e t c är i n t e b a r a b e r o e n d e av byggnad o c h i n s t a l l a t i o n . U t o m h u s k l i m a t , ( p o l l e n , skorstensrök, bekämpningsmedel, o c h e m i s s i o n e r från a n d r a y t t r e källor) k a n i många f a l l v a r a o r s a k t i l l p r o b l e m . I n r e d n i n g , h u s d j u r , c i g a r e t t -rökning, rengöringsmedel, växter o c h d o f t e r kan också ge " s j u k a h u s " - p r o b l e m . Även a l l e r g i e r f r a m k a l l a d e av födoämnen är v a n l i g a . Kombinerade e f f e k t e r dvs samverkan m e l l a n o l i k a påverkningar av u t o m h u s k l i m a t , i n r e d n i n g o c h andra i c k e bygg-nads- e l l e r i n s t a l l a t i o n s b e r o e n d e f a k t o r e r k a n i k o m b i n a t i o n med byggnads e l l e r i n s t a l l a t i o n s -b e r o e n d e påverkan (som v a r för s i g i n t e medför "olägenhet av b e t y d e l s e " ) ge sk "bägareffekt", så a t t mer e l l e r m i n d r e s t o r "olägenhet av b e t y d e l s e " uppkommer.

Det k a n v i d byggnadens uppförande v a r a omöjligt a t t förutse a l l a dessa e j byggnads e l l e r i n s t a l l a -t i o n s b e r o n d e f a k -t o r e r som k a n -t i l l k o m m a under

byggnadens g a r a n t i t i d .

2. Vad menas med "de som b o r " . B e t y d e r d e t t a " a l l a som b o r " , "någon e n s t a k a p e r s o n som b o r " e l l e r "10, 20 e l l e r 30% av dem som b o r ( v i s t a s ) . E n b a r t beroende på i c k e byggnads e l l e r i n s t a l l a -t i o n s b e r o e n d e f a k -t o r e r e n l i g -t ovan k a n kanske 10 t i l l 20% av dem som b o r e l l e r v i s t a s i en l o k a l a n t a s få större e l l e r m i n d r e a l l e r g i s k a p r o b l e m . UB01024

Den föreslagna f o r m u l e r i n g e n innebär t ex a t t om e n d a s t en boende b o r i en lägenhet, kan a n s v a r utkrävas av den byggande, även om denna boende är e x t r e m t allergikänslig! D e t t a är n a t u r l i g t v i s h e l t o r i m l i g t , i n t e m i n s t u r ekonomisk s y n p u n k t . I

d e t t a sammanhang kan också nämnas a t t e t t av de större problem'^i " s j u k a h u s " h a r v i s a t s i g v a r a b r i s t a n d e underhåll och skötsel av b y g g n a d e r n a . Med de i lagförslaget föreslagna f o r m u l e r i n g a r n a

f i n n s s t o r a möjligheter för g o d t y c k l i g a och v i t t s k i l d a bedömningar av ansvarsläget.

D e t t a påverkar n a t u r l i g t v i s de r i s k j n a r g i n a l e r entreprenörer, m a t e r i a l t i l l v e r k a r e , k o n s u l t e r e t c måste räkna med.

Alltför mycket kunskap saknas i d a g , i n t e m i n s t då d e t gäller r i s k a n a l y s i samband med a l l e r g i s k a p r o b l e m b e r o e n d e på byggnad och i n s t a l l a t i o n e r och på k o m b i n e r a d e e f f e k t e r . (Se b l a b i f o g a d e u t d r a g u r SUNDA HUS, LÄGESANALYS FÖR FOU).

I denna LÄGESANALYS ingår b l a en m a t r i s som v i s a r läget inom o l i k a ämnesområden: B e f i n t l i g f o r s k n i n g . Pågående f o r s k n i n g . Y t t e r l i g a r e e r f o r d e r l i g f o r s k -n i -n g (som v i i d a g v e t e r f o r d r a s ) samt Utvärderi-ng och tillämpning av FOU. T i l l d e t t a kommer d e t som v i i d a g i n t e v e t a t t v i i n t e v e t något om.

E t t exempel på målsättning för f r a m t i d e n s byggande kan utgöras av följande som närmast a v s e r b o e n d e t och som d e l v i s , som b y g g b r a n s c h e n s b i d r a g ingår i "VISIONER OM 2 000-TALETS BOSTÄDER" BFR T 18:1990.

38

2O00-TALETS FLERBOSTADSHUS KVALITET - ANSVAR - SAMORDNING

I f r a m t i d e n s bostäder kommer kvalitetsfrågorna a t t v a r a mycket v i k t i g a . Med k v a l i t e t menas i d e t t a f a l l i n t e b a r a utförande o c h y t f i n i s h på själva p r o d u k t e n b o s t a d . såväl y t t r e som i n r e miljö är av s t o r b e t y d e l s e för vårt välbefinnande. D e t t a i n s e r man lätt, då man b e t r a k t a r m i l l i o n p r o g r a m m e t s bostäder, som i b l a n d saknar även elementära k v a l i t e t e r u r denna s y n p u n k t . R e n o v e r i n g s -b e h o v e t i många av dessa områden är s t o r t r e d a n e f t e r 20 å 30 år! Man byggde trånga bostäder i s t e r i l o c h tråkig y t t r e miljö.

F r a m t i d e n s bostäder får i n t e byggas med minimimått. Utrymme måste f i n n a s , i n t e m i n s t i våtrum o c h kök för b l a f r a m t i d a förbättringar av u t r u s t n i n g som u n d e r

-lättar hushålls- o c h skötselarbete. Även lägenheterna i övrigt o c h allmänna l o k a l e r , måste göras så a t t f r a m t i d a behov k a n t i l l g o d o s e s . F l e x i b l a planlösningar o c h lätt ombyggbara s t o m k o n s t r u k t i o n e r måste eftersträvas. F l e x i b i l i t e t måste också f i n n a s för i n s t a l l a t i o n e r av o l i k a s l a g , i n t e m i n s t för värme och s a n i t e t , u t a n också för v e n t i l a t i o n . V e n t i l a t i o n måste kanske i n d e l a s i s i n s e m e l l a n oberoende zoner för a t t få möjligheter t i l l bättre r e g l e r i n g o c h a n p a s s n i n g t i l l o l i k a d e l a r av b y g g n a d e r .

Mycket s t o r v i k t måste också läggas på u t v e c k l i n g e n mot "Sunda Hus".

I d e t t a b e g r e p p i n k l u d e r a s en mängd egenskaper hos b y g g n a d e r n a , som måste förbättras för a t t de boende s k a l l få en a c c e p t a b e l miljö a t t l e v a i .

V i v e t en h e l d e l om h u r v i s k a bygga Sunda Hus, men mycken f o r s k n i n g e r f o r d r a s i n n a n v i k a n få en h e l h e t s -b i l d av a l l a de f a k t o r e r som k a n påverka.

Många s p e c i a l i s t e r , m e d i c i n a r e , k e m i s t e r , f y s i k e r , måste e n g a g e r a s för a t t a n a l y s e r a de grundläggande r i s k e r n a i miljön, såväl utom - som inomhus.

M a t e r i a l t i l l v e r k a r e , installatörer o c h byggentreprenörer h a r också e t t s t o r t ansvar för a t t r e s u l t a t e t s k a b l i

l y c k a t .

M y n d i g h e t e r o c h f o r s k n i n g s i n s t i t u t måste engageras för a t t fastställa gränsvärden o c h göra r i s k a n a l y s e r även u r ekonomisk s y n p u n k t .

I dagens läge s u p o p t i m e r a s tyvärr alltför mycket. V a r j e s p e c i a l i s t h a r s i n käpphäst.

För a t t få e t t u r konsumentens och samhällets s y n p u n k t o p t i m a l t r e s u l t a t , måste någon ges d e t samordnande a n s v a r e t för h e l a b y g g p r o c e s s e n .

Denna p e r s o n ( e l l e r g r u p p av p e r s o n e r ) , måste ha t i l l -räcklig kompetens och s t y r k a för a t t samordna a l l a i b y g g p r o c e s s e n i n b l a n d a d e p a r t e r och även ha d e t ekono-m i s k a a n s v a r e t . D e t t a är en i d a g alltför sällan före-kommande f u n k t i o n som i f r a m t i d e n kommer a t t få en n y c k e l r o l l .

I d e t t a sammanhang kommer också g a r a n t i och a n s v a r s -frågorna i n . S k a l l a n s v a r e t som nu v a r a d e l a t på a l l a i n b l a n d a d e p a r t e r - med uppenbara n a c k d e l a r för kon-sumenterna - e l l e r s k a l l någon ha d e t t o t a l a a n s v a r e t ? D e t t a bör n a t u r l i g t v i s i så f a l l v a r a den som h a r a n s v a r e t för samordningen av h e l a b y g g e t . Tänkbara a n s v a r i g a är b y g g h e r r e n , ev totalentreprenör e l l e r samordnande k o n s u l t . Om a n s v a r e t s k a l l innebära en ekonomisk g a r a n t i för a t t f e l a k t i g h e t e r åtgärdas, kan d e t k n a p p a s t läggas på en k o n s u l t , då ev försäkringar för a t t täcka skadestånds-anspråk t r o l i g e n k o s t a r mer än h e l a d e t a r v o d e som utgår. Frågan måste o r d n a s på a n n a t sätt.

I d e b a t t e n om Sunda Hus t a p p a r man o f t a b o r t i n v e r k a n av utomhusmiljö, i n r e d n i n g , d r i f t och underhåll och kon-sumentens egen påverkan på inomhusmiljön. Dessa frågor måste klargöras o c h f a k t a och i n f o r m a t i o n s p r i d a s t i l l berörda p a r t e r .

Problemen är som synes många, men de måste lösas om v i ska få en b e h a g l i g och sund bostadsmiljö i de hus v i b y g g e r i f r a m t i d e n .

ko

S T^sjynVI AJSIF A T T N 11S¥ G

H U R Ä R L Ä G E T I D A G !

V I VET EN MASSA SOM KAN GÖRA VÅRA HUS SUNDARE

EN HEL DEL FORSKNING PÅGÅR

EN HEL DEL YTTERLIGARE FORSKNING BEHÖVS, INTE MINST DÄ DET GÄLLER FARLIGA EMISSIONER, FASTSTÄLLANDE AV GRÄNSVÄRDEN OCH RISKANALYS

DE OLIKA AGERANDE I BYGGPROCESSEN SUPOPTIMERAR, VILKET GER DÅLIGT "TOTALRESULTAT"

INGEN HAR "TOTALGREPPET" DVS SAMORDNAR ALLA SPECIALISTER

H U R K O M M E R V I V I D A R E M O T S U N D A H U S ? V A D K A N V I G Ö R A K O N K R E T ? S P R I D B E F I N T L I G K U N S K A P O C H A N V Ä N D D E N I A L L A L E D F Ö L J P A G Ä E N D E F O R S K N I N G , S Ä A T T D E N K A N A N V Ä N D A S S N A R A S T V I M Å S T E E N G A G E R A O S S S Ä A T T F O R S K N I N G I N O M " O K L A R A " O M R Å D E N P Å S K Y N D A S V I M Ä S T E S T Ä L L A D E N Y A K R A V S O M B E H Ö V S F Ö R A T T F Ä S U N D A H U S . V Ä R A L E V E R A N T Ö R E R O C H U E M Ä S T E G E B Ä T T R E V A R U D E K L A R A T I O N E R , I N T E M I N S T M E D U P P G I F T E R OM K E M I S K A E M I S S I O N E R E T C . D E R A S E V " G I F T I G H E T " , R Ä T T A P P L I C E R I N G , I N S T R U K T I O N E R OM D R I F T - O C H U N D E R H Ä L L M M I N F O R M E R A " B R U K A R N A " OM S K Ö T S E L , D R I F T O C H U N D E R H Ä L L U T B I L D A " P R O J E K T L E D A R E " M E D T I L L R Ä C K L I G K U N S K A P O C H A U K T O R I -T E -T A -T -T S -T Y R A H E L A B Y G G P R O C E S S E N E R F A R E N H E T S Ä T E R F Ö R I N G UB01024

" gOlJDA HUS " BILAGA 1 . 43

S U N D A H U S

LÄGESANALYS FÖR F O U

S.imm."in«:t5l!l nv:

INCF.LA CRAf IN AFIl.nOM K7I?/ArkllfHurrorml!lr«

loniisrocfcrrom

uppdrag §v SBUF

u i r P A G UR o v A i i s i A E n r E

I SAMPAUD tIED P E i S REfllSSVAR

HAJ t990

TRÄTEK

V.^ren 1989 fick jng ett S B U F - u p p d r a g , all g^ igenom de forskningcprojekl com hade bedrivilp eller bedrevs inom sunda och sjuka hus-omrfldet. Arbetet var initierat av Ulf Bergström, N C C , som är ordförande i Byggentreprenörernas grupp, "Fukl i byggandet".

Tanken med denna sammanställning var all man skulle kunna få en överblick över F O U - v e r k s a m h e l e n inom s u n d a h u s - o m r ^ d e l och var vllerligare forskning skulle vara möjlig och inte minst nödvändig f(">r all komma yill rätta med dagens stora problem - de sjuka husen.

Bncmalerlalel är främpl hämtat frÄn BFRrs dalabas B Y G G F O . Där jng har g.All Igenom projekt frSn 1981 till 1989. D e l Sr främst forsknlng^projpkl som finansierats av Slalens råd för byggforskning, B F R , Statens institut för byggforskning, ÖIB etc.

45

Ingela Grahn Ahlbom maj 1989 K T H / A r k i t e k t u r F o r m l å r a 100 44 STOCKHOLM

SUNDA HUS

LÄGESANALYS

Vilken forskning har bidrivit inom sunda hus-området? Vad har forskningen kommit fram till ? Inom vilka "delar" krävs det mer forskning?

Det är några av de frågor som den uppgjorda matrisen ska. förhoppningsvis, ge en relevant och adekvat information om.

Jag har försökt att beskriva dagens forskningsläge i Sverige och främst b a s e r a t mina u p p g i f t e r på p å g å e n d e eller a v s l u t a d f o r s k n i n g s o m är eller har varit f i n a s i e r a d av S t a t e n s byggforsknings råd. BFR. Det är främst BFR som ger anslaq till forskning inom b y g g s e k t o r n . Sjuka h u s - p r o b l e m a t i k e n har varit ett stort problem inom arbetsmiljön och där har man kunnat finna viss f o r s k n i n g s o m f i n a n s i e r a t s av A r b e l s m i l j ö f o n d e n . Forskningsprojekten är markerade med siffroT I matrisen?^

Det är troligt alt ytterligare anslag har beviljats, men de har ännu inte publicerats. Det vore önskvärt om jag hade möjlighet att k o m p l e t t e r a m a t r i s e n y t t e r l i g a r e . Detta får ses som ett experiment och försök att strukturera informationen om SUfJDA HUS och försöka ö v e r b l i c k a var ytterligare forskning skulle erfordras Tanken är att man eventuellt k a n finna ett nytt område som skulle kunna komplettera den forskning som bedrivs idag.

FORSKNINGSLÄGET IDAG OCH Ö N S K V Ä R D FORSKNING I F R A M T I D E N . .

Jag har funnit alt forskning som rör s k enfakloriella problem ofta är väl dokumenterade. Det är bl a fukt- och mögelproblem.

Del vore önskvärt om praktiker och forskare skulle kunna utbyta erfarenheter. Det skulle säker vara givande för båda parter inte minst för f o r s k a r n a , som k a n s k e skulle kunna anpassa sina projekt mer i "verkligheten".De områden som man har en relativt god överblick över är radon och asbest.

De flesta forskningsprojekten som pågår/är avslutade har inle enbart berört ett problemområde u\an flera. För att vi ska kunna bygga de sunda husen måste erfarenheter från de sjuka tas till vara och därför är det i vissa fall svårt att enbart uppge ett forskningsområde som relevant för ett forskningsprojekt Många f o r s k n i n g s p r o j e k t b e h a n d l a r flera av h u v u d g r u p p e r n a , I ex h ä l s o e f f e k t e r , v e n t i l a t i o n .

Kemiska ämnen är ett område som bör satsas mer på Man vet naolcin ihot»! o r n pn ÖO'><j ov H B UörnlUnllor «nm (Qf-isUommof IHöMn

sammanhang bör även byggmaterialen ses över. vad de består av och hur materialen åldras etc. Man k a n inte ventilera bort emissioner utan man måste undvika högemitterande material i b y g g a n d e t . V e n t i l a t i o n s o m r å d e t är v ä l t i l l g o d o s e t t I n o m forskningen. Riskanalyser är värdefulla och man bör bearbeta delta område mer för alt använda det I sunda hus-planeringar. Drif- och underhållsaspekter är eftersatta, det kan gälla hur man ska regöra vissa material till hur ventilationen ska ses över.

Inredningsdetaljer kan naturligtvis påverka Innemiljön. Det gäller m ö b l e r textilier e t c . T EX m ö b l e r k a n v a r a g j o r d a av högemitterande spånskivor vilket kan medföra att de "smittar" de lågemitterande skivorna, som man kanske har vall i byggnaden.

Hela b y g g p r o c e s s e n m å s t e ses ö v e r inte enbart g e n o m kvalilelskonlroll och kravspecifikalion/-er ulan alt man noga går igenom den organisation som et hus bör ha för att resultatet ska bli sunt. Idag finns det många länkar som kan fela.

I anslutning till delta känns det naturligt att ta upp ytterligare ett område och det är att man bör utveckla det tvärfackliga

47 samarbetet mycket mer. Hur p å v e r k a r d e l totalkostnaden för det

sunda huset? Skulle vi vilja betala mer för a l l få ett Ivärfackligl s a m a r b e t e ?

Kostnaderna har man inte heller tittat p å . Det vore intressant om man b ö r j a d e diskutera husets livstidskostnad. Hur p å v e r k a r olika material, k o n s t r u k t i o n eller s y s t e m v a l k o s t n a d e r n a för husets " l i v s k o s t n a d " ?

I matrisen är "ytterligare e r f o r d e r l i g f o r s k n i n g " m a r k e r a d med s m å b o k s t ä v e r . T e c k e n f ö r k l a r i n g f i n n s s i s t i d e n n a s a m m a n s t ä l l n i n g .

Mycket av den forskning som bednvs eller har bedrivits har sett huset enbart som en solitär I den byggda miljön. Det saknas forskning om hur den yttre miljön p å v e r k a r huset. Hur kan man genom lokaliseringen skapa goda f ö r u t s ä t t n i n g a r för ett sunt hus*^ Det är en viktig uppgift. Byggnaden m å s t e ingå i helheten.

LITTERATUR ETC.

Mycket information o m f o r s k n i n g s l ä g e t kan man få I litteraturen. s å s a i H K e H r e r é M g i a p p u f ( e F , r t ) » 8 K f U ( i g g f a ^ p B F i e r 8(t). J»§ f t a r uait

att komplettera matrisen m e d referenser. De ä r grupperade i h u v u d g r u p p e r och är m a r k e r a d e i matriser m e d b o k s t ä v e r . f<onferens-"paper" är o c k s å markerade, men enbart med bokstaven "K"

UTREDNINGAR, ARBETSGRUPPER ETC.

Att få s u n d a i n o m h u s m i l j ö e r har a k t u a l l i s e r a t s g e n o m att statliga utredningar har arbetat och arbetar m e d f r å g o r kring sunda och sjuka hus. I m a t r i s e n a n g e s d e s s a m e d dubbla bokstavskombinationer. Ett s ä t t att få sunda b o s t a d s m i l j ö e r har varit att tillgodose allergikernas krav att få en väl f u n g e r a n d e bostad. Den erfarenhet som man hoppas få i dessa projekt kan vara v ä r d e f u l l a för andra sunda b o s t ä d e r och miljöer. Man tar i dessa projekt inte enbart h ä n s y n till s j ä l v a bostaden ulan o c k s å dess n ä r m i l j ö .

Olika grupper har bildats för bevakningen inom sjuka och sunda hus- o m r å d e t . Flera grupper har bildats eller intresserade för denna f r å g a har samlats I olika interna grupper. Del kan anlingen

som samverka till a l l få sunda miljöer.

FOU INOM SVERIGE OCH I ANDRA LÄNDER.

Sverige ligger väl f r a m m e I forskningen om sunda bus. G ö r man j ä m f ö r e l s e r ö v e r v ä r l d e n , har vi snarlika problem I de nordiska g r a n n l ä n d e r n a . Vilket har gjort att samarbete mellan l ä n d e r n a har ägt rum som t ex genom Nordisk Ventilations Grupp, NVG.

I Danmark har man f r å n Boligministeriet ansett att f ö l j a n d e o m r å d e n är viktiga alt bedriva forskning inom:

1. Barn i skolan. 2. Sunda b o s t ä d e r . 3. A r b e t s m i l j ö

Allergier har ö k a t under de s e n a s t e å r e n och f r ä m s t sk kvalsterallergier. vilket man satsar f o r s k n i n g p å . Ett register ö v e r a l l a a l l e r g i e r har u p p r ä t t a t s i D a n m a r k u n d e r S u n d h e t s m i n i s t e r i e t .

Forskning har bedrivits i skolor med h e l t ä c k n i n g s m a t t o r och skolor med traditionell g o l v b e l ä g g n i n g , d ä r man har försökt alt se hur h a r n * n « hal«5fl pAvi»rk>^t hA^n har t ^ t t pA h a r n o n t f<nn«:fimHnn av aslmamediciner. Del visade sig all de som gick i skolor med textila g o l v b e l ä g g n i n g a r hade en betydligt h ö g r e k o n s u m t i o n av mediciner under skolveckorna.

Sedan 1988 får man inte l ä n g r e bygga hus med platta tak. i Danmark, eftersom de gav stora problem med vattenskador etc. En stor u n d e r s ö k n i n g som tog upp SBS-problemen är den sk n å d h u s u n d e r s ö k n i n g e n i K ö p e n h a m n s o m r å d e t .

Professor Ole Fangers forskning kring olf och decipol har väckt ett stort i n t r e s s e Det har i n n e b u r i t a l l m a n k u n n a t ' ' m å l a ' ' u p p l e v e l s e n av lukter.

Liknande forskning bedrivs givelvis ä v e n i Norge. Vad b e t r ä f f a r de sunda husen har den ekologiska linjen vunnit stor f r a m g å n g . Arkitekten Pjorn Berge har d e s s u t o m skrivit ett antal b ö c k e r som beskriver hur man "kan bygga friska hus" med ett allernativl s y n s ä t t .

Del alternativa s y n s ä t t e t har o c k s å vunnit g e h ö r i V ä s t t y s k l a n d . I tiden ligger miljön och i den senaste budgeten satsar staten över statsbudgeten stora summor p å bl a a l l få sunda miljöer. En s p e c i e l l a r k i l e k l g r u p p har l i l l s a l s för aU b e v a k a d e n n a

49

Inriktning. I V ä s t t y s k l a n d finns flera e x e m p e l p å baubiologiskt byggande. Man vill ha homogena, naturliga material.

"Blå ä n g e l n " visar v ä g e n till de m i l j ö v ä n l i g a produkterna. Vilket visar att man är aktiv ä v e n p å m i n i s t e r n i v å .

I Frankrike anser man inte att man har n å g o t "särskilt" stort problem med SBS. Visserligen har man satsat f r å n motsvarande h ä l s o v å r d s m i n i s t e r i e t p å h ä l s o p r o b l e m i byggnader Man kan nog konstatera att intresset är ljummet. Dock befarar man att upp till 40% av de nyproducerade husen har dåliga konstruktioner.

England har varit och är aktiva Inom SBS. Det har f r ä m s t gällt a r b e t s m i l j ö a s p e k t e r . Problem med v e n t i l a t i o n s a n l ä g g n i n g a r och

arbetsplatser som är b e l ä g n a i slorkonlor. Patrick O ' S u l l i v a n är f r a m s t å e n d e inom denna forskning.

För att n ä m n a n å g o t annat land u t a n f ö r Europa, kan man se på Australien, men d ä r är SBS mer ett problem pga a n v ä n d n i n g av D D T - p r e p a r a l .

USA har p r o b l e m med sina v e n t i l a t i o n s a n l ä g g n i n g a r och air-condilion. Spridning av legionella etc. Flera forskare har t o m sagt alt SBS är ett litet problem i j ä m f ö r e l s e med de problem som man har med den v ä x a n d e slummen.

Canada har ett klimat som i stor u t s t r ä c k n i n g liknar Sveriges. Viss forskning bedrivs ä v e n d ä r .

F O R S K N I N G S P R O J E K T . ( B F n finanserado projekt) 1. PLUSHUSET Hur utnyltja utförd FoU till ett "sundare -s ä k r a r e - billigare - tryggare" boende.

Diös Bygg AB Jackson, Leif

2. Allergianpassad barnstuga i U m e å AB Norrlands B y g g t j ä n s l

Jonsson, J a n - Å k e

3. Allergianpassade b o s t ä d e r och barnstugor Stockholms k o m m u n ^ J ö n s s o n , Reidar

4. Praktiska erfarenheter av h ä l s o s ä k e r t byggande. Miljövänlig barnstuga. S k a r p n ä c k U t v ä r d e r i n g S t o c k h o l m s s o c i a l f ö r v a l t n i n g Hult, Marie 5. Sunda flerbostadshus i G ö t e b o r g Riksbyggen Konsult AB Wiman, Carl

6. Ventilation av flerbostadshus och s m å h u s . Framtagande av två h a n d b ö c k e r .

Bod radon- och ventilationsforskning H B Erikson, Bengt

7. H ä l s o r i s k e r av exponering för vattenburna f ä r g e r , utredning för framtagande av burna underlag..

K7VI

U l f v a r s s o n , Ulf

8. Klimatet i den inre miljön, i M a l m ö

M a l m ö stad, Fastighetskontoret Andersson, Sven 9. Underlag f ö r ventilationsnormer. K T H / A r k i t e k t u r Berglund, Ulf F r o j 10-142 e j redovisade h ä r .

51

D O K U M E N T A T I O N , LITTERATUR A. Allmänt om SUNDA HUS.

B. ^xperimentbygge, praktiska exempel C. Ventilation

D. Kemikalier, byggmaterial E Byggfysik

F. Fukt och mögel

KONFERENSER

K. Konfer erspr soni har behandlat SDS och ?jiika hus-problemahken ur ctl inlernalionellt perspektiv. Healthy Buildings'88 samt INDOOR AIR finns med i referenserna ovan.

U T R E D N I N G A R ETC, avslutade eller pågående. Aa. HIM-ulrcdningen

H ä l s o s ä k e r i n o m h u s m i l j ö Avslutad under 1987.

Statens Planverk, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen. Litt: "Sunda och sjuka hus."

Ab. Allergiutredningen

Slutbelänkatide redovisades den 6 november 1989 i Rosenbad. För att förebygga allergi/överkänslighet mäste:samhället och berörda parter salsa på:

• åtgärder i miljön

•information och utbildning • forskning

De åtgärder som utredningen föreslog och som kan vara av intresse för byggandet är::

I

• hälsobedömning av byggnads- och inredningsmaterial • höjning av luflflödeskrav

• fungerande ventilation

•hSlsoaspekter på energihushållning • ansvar för bygg- och förvallningsprocess • förbätlrad städning

• begränsning av heltäckande lexlilmallor • djurfrihet för allergiker

•ej luftbefuklning • rätt till rökfri miljö

Utredningen gav också förslag WW förbättringar för allergiker/överkänsliga I arbetsmiljön.

Utredningen? b e t ä n k a n d e finns redovisat i :

Att förebygga allergi/överkänslighet, b e t ä n k a n d e av allergiutredningen POU 1989:76

[beskrivning av allergi/överkänslighet, expertbilaga till allergiutredningens b e t ä n k a n d e , SOU 1989:77

Omfaiining av allergi/överkänslighet, statislikbilaga till allergiutredningens b e t ä n k a n d e , SOU 1989:78.

Dessutom har under uredningens gång ett antal publikationer skrivits såsom 'Sjuk av skolan". 'Sjuk av dagis": etc

Ac. Sunda hus-gruppen

Tillsatt av bostadsministern under ledning av Lars Uno Didon och Håkan Julius.

Samordning mellan de olika departementen som berörs av frågan . Socialdeparlemenlef, Bostadsdepartementet och Justitiedepartementet. I gruppen ingår experter inom berörda områden. En rapport väntas i slutet av 1989.

Ad. "Kloka gubbar"

Gruppen ska kunna ge namn etc på folk med kunskap Inom sunda hus-området.

SIB, Gösta Andersson

Ae. Tuklforskningsgrupp v i d Lunds Tekniska Högskola Gaffner, Jan

53

Fuklgruppen? mSlFäMning är att beskriva forskning kring fukt i byggnader och de tekniska problem som uppkommer.

Af. IlSIsJi tz energi i bebyggelsen.

BFR har samlat en grupp tekniker, d ä r man diskuterar hfilsoaspekter och hur bebyggelse ska planeras .

Resultatet presenteras i ett dokument med titeln Hus och halsa

-inneklimat och energihushållning. Denna har varit ute på remiss under november m å n a d 1989.

Ag. Klimat & m i l j ö I bebyggelseplaneringen.

PFR har tillsalt en grupp arkitekter som ska föreslå vilka o m r å d e n som kan ge relevant FOU inom sunda hus-området.

Skriften har varit p å remiss och kommer ut som G-skrifl 1990.

VITERLIGARE ERFORDERLOGA F O R S K N I N G S O M R Å D E N . a. Tv3rfackllg kompetens

Ftt ökat samarbete mellan byggsektorns tekniker. Viktigt att få kunskaper och erfarenheter, för att kunna bygga sunda hus.

b. U p p f ö l j n i n g av sanerade och nyproducerade hus. (Ej enbart experimenthhus).

c. Utveckla nya m ä t m e t o d e r och mStinstrumenf.

Kemiska ämnen och föroreningar är svåra att mäta och bl a därför är del viktigt att få bättre metoder.

d. Ekonomi.

Vad är livstidskostnaden för ett hus? Behöver sunda hus bli dyra hus?

Vad kostar ett sjukt hus, (människor, sanering etc.) c. Material.

Vad innehåller materialen?

Hur ska man redovisa innehållet på ett lällfallligt sätt?

Hur kan material av olika slag kombineras utan alt de motverkar varandra eller ger oacceptabla m ä n g d e r av hälsofarliga emissioner?

f. Byggprocessen.

Flur kan byggproce??en förändras och skulle man få sunda hus?

Kan konsulferna vara med under hela processen litis dess brukarna tar huset i a n v ä n d n i n g ?

V^ilken entreprenadform är bäst / sämst för sunt byggande? g. Elektroslalisk uppladdning.

Hur p å v e r k a s m ä n n i s k a n av detta? h. D r i f l - och u n d e r h å l l .

Rengöring?:metoder för att ytskiktet ska fungera etc. Centraldammsugarem kan del bli standard?

I Vcnlilalion.

Lufleffekllvilel

Luflutbyleseffektivilel

Hur ska vi få ett bra inomhusklimal i vistelsezonen? ). Buller.

I n f r a l j u d

Hur isolera för all slippa höra ventilationen? Bullerproblem I byggnader.

k. Ljus

r å arbetsplatser är det viktigt all arbelsplalsbelysningen är anpassad för varje individ.

Tillgång till dagsljus är också betydelsefullt för människan. I. Kemi.

Större kunskaper krävs om hur de kemiska ä m n e n a påverkar omgivningen, människor, miljö etc Långtidseffekter.

m. I n f o r m a l i o n .

Hur ska informationen om I ex underhåll göras för brukarna och faslighetsskölarna?

Bällre ulbildning. n. Kllmaf, n ä r m i l j ö .

Det sunda huset kanske bör ligga där man har gjort mätningar och analyserat miljim och där man kan la tillvara soldagarna etc.

Vad betyder det för upplevelsen av arbetsplatsen, v å r d h e m m e t eller bostaden?

55

o. Inredning

Textil- vad innehåller de för ä m n e n eller material etc. Möbler- innehåll av kemiska ä m n e n och föroreningar Vilka alternativ finns?

I vilka miljöer är de mest lämpliga att a n v ä n d a , för alt u p p n å önskad f u n k t i o n ?

BOSTADS-DEPARTEMENTET

Förhandsupplaga

BYGGNADERS

INOMHUSMILJÖ M . M .

Belänkande

av arbetsgruppen för frägor

som rör s. k. sjuka hus

Ds 1990: 14

'Utdrtg ur betänkande* 1990:14

TRÄTEK

I

58

Författningsförslag

1 Förslag tm

Lag om entreprenadgaranti

Härigenom föreskrivs följande.

1 § När en entreprenör på uppdrag av annan än konsument uppför byggnad som helt eller till en inte ovSsenlJig del skall användas sorn bostad, som )contor eller som lokal för undervisning, vård elJer annan omsorg, eller företar åtgärd som enligt plan- och bygglagen (1987: 10) fordrar bygglov på en sådan byggnad, skall för bygg-nadsarbetet finnas entreprenadgaranti. Garanti behövs dock inte när ett sådant konsumentskydd som avses i k o n s u m e n t t j ä n s t l a g e n (1985: 716) gäller för byggnadsarbetet.

Entreprenadgaranti ersätter vissa fel som uppkommit genom byggnadsarbetet (byggfel) enligt vad som sägs i denna lag. även orn äganderätten till byggnaden övergått tilJ annan än beställaren.

2 § Entreprenadgaranti meddelas av garantiföretag, som godkänts av

regeringen, och tryggas genom särskild försäkring.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar nännare föreskrifter om garantiföretags verksamhet enligt denna lag. 3 § Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran meddela entrepre-nadgaranti, om inte del finns särskilda skäl att vägra garanti med hänsyn till entreprenörens ekonomi samt byggnadsarbetets art och omfattning.

Vägrar garantiföretaget garanti i uppenbar strid med första stycket, har entreprenören rätt till ersätming för ekonomisk skada, dock högst med 10 procent av cntreprenadsimiman.

4 § Entreprenadgarantin omfattar kflSlnad för avhjälpande av väsentliga fel i konstruktion eller material som använts i byggnads-arbetet eller väsentliga fel i byggnadsbyggnads-arbetets fackmässiga utförande, om byggfelet förekommer i bostadslägenhet eller i lokal som används som kontor eller för undervisning, värd eller annan omsorg. Ett

bvggfel gnses vMsentlipt. om det kan antas medföra oUgenliet av bg-tydelse för dem som bor eiJer annars vistas i lägenheten eller lokalen.

Ersättning för kostnad enligt första stycket utgår till byggnadens ägare, om entreprenören enligt entreprenadavtalet inte svarar för byggfelet eller om i annat fall han inte avhjälper felet och ersättning inte kan erhållas från honom. Genom garantin ersätts dock inte kost-nad att avhjälpa byggfel som framträder mer än tio år efter del att entreprenaden godkänts i den del där felet förekommer.

Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk. 5 § O m byggfelet beror av vållande av beställaren eller hans an-ställda, ittgår ersättning till honom endast om det föreligger särskilda skäl eller till att vållande förekommit även på entreprenörens sida. 6 § Vad som ulgetts på grund av entreprenadgarantin som kostnad för avhjälpande av byggfelet får återkrävas av annan, om vållande till byggfelet förekommit på hans sida eller om han enligt avtal svarar för felet.

7 t Den som företar byggnacl^SLb.ete plan att ^riotilerlig eatgjciti finns enligt 1 § är skyldi|L att vid byggfel utge ersättning i den ut-sträckning som enligt 2 och 3 §§ skulle ha gällt för garanti företaget, med rätt till återkrav enligt 4 §.

8 § O m en entreprenör utför byggnadsarbete som anges i 1 § på egen byggnad, skall det finnas en entreprenadgaranti för byggnaden enligt vad som föreskrivs i 1-3 § § . Garantin träder i kraft när äganderätten till byggnaden övergått till annan.

Ersättning genom garantin utgår enligt 4 §, om entreprenören inte-svarar för byggfelet enligt avtal med ägaren eller om entreprenören i annat fall inte avhjälper felet och ersättning för kostnaden inte kan erhållas av honom. Ersättningen får återkrävas enligt 6 §. Ilar arbetet utförts utan erforderlig garanti, tillämpa5 7 §.

60

2 Förslag tUI

Lag om information om byggprodukter, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande beslåmmeher

1 § Denna lag Sr tillämplig pä varor som tiUverkas eller importeras för att användas för uppförande eller ändring av byggnader eller som tillbehör till byggnader (byggprodukter).

Lagen gäller inte sådana byggprodukter som omfattas av besläm-melsema i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär meddela ytter-ligare undantag från lagens tillämpning.

Utredning och produktinformation

2 § Den som tillverkar eller importerar en byggprodukt skall genom

egna undersökningar eller på annat sätt se till att det finns tillfreds-ställande utredning för bedOriming av vilka olägenheter från häiso-och mjliös>-npunkt som produkten kan orsaka. Utredningen skall vara ^ord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om utredningen.

3 § Den som tillverkar, importerar eller yrkesmässigt överlåter en bvggprodukt skall genom märkning eller på annat sätt lämna sådana uppgifter om produktens innehåll och egenskaper som har betydelse från hälso- och miljösynpunkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om produktinformationen.

Tillsyn m. m.

4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den myndighet som regeringen besilmmer.

5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

• r H

cn

1

I

62 i-i

o

o

ä >

•o

<H ^ x»

> I 1^

Figur 1 Exempel på ansvarsrclationer i byggprocessen med angivande av tillämplig lagstiftning och beteckningen på albnänt förekommande ftandardavtal mafcrialtillv ABM 75 rT0>!kt8r (konsult) Kommunen rT0>!kt8r

(konsult) (byf gnids-_nlmn(ten)

ABK87 EnnrrTfnÖT AB 72 ABT74 AFU 83 Under-witrepreÖT ABK87

rBL

AB 72 - Allminna bestlmmelscr fÖr byggnadsanllf gnlngs- och bstallarions-entTf pretnder Ir 1972

ABT 74 - AllmSnna besiSmmelfrer för lotÄlentreprenadcr ivsedda fOr byggnadsanliggning^- och InwiUirionsarbeten tr Ir 1974

ABM 75 - AUmSnna bestlmmelser fÖr levcrwiscr I T byggmaterial ar Ir 1975 AFU 83 - Ailmlnna bestSmmeker fÖr underenueprenader av Ir 1983

ABK 87 • AllmSnna bestammcber för komultuppdrag inom ariitckt- och hgenjörs-terkstmhet iv Ir 1987

ö

o

-a

Ö

>

Ö

o

t/)

CO

^3