Upplevelser av rehabilitering i trädgårdsmiljö ur ett
klientperspektiv
- en litteraturstudie
Experiences of rehabilitation in garden environments
from a client perspective
- a literature review
Författare: Karlsson Aniela och Lundahl Moa
Vårterminen 2019
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Lisa Spang och Carin Fredriksson, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, professor, Örebro universitet
Sammanfattning:
Bakgrund: Trädgård i rehabiliterande syfte har använts sedan långt tillbaka i historien och har visats främja både hälsa och välbefinnande. Rehabilitering i trädgårdsmiljö kan innebära rehabilitering i exempelvis parker, trädgårdar och kolonilotter där flera professioner ofta samarbetar för att främja klientens hälsa. Det finns många studier som visar att rehabilitering i trädgårdsmiljö har en positiv effekt på hälsan däremot saknas en sammanställning av befintlig forskning där klientens upplevelse är i fokus. Eftersom arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat är en förståelse för klientens upplevelse av stor vikt för att kunna erbjuda individanpassad
rehabilitering. Syftet med studien var att sammanställa befintlig forskning gällande hur vuxna med psykisk ohälsa samt vuxna i riskzonen för psykisk ohälsa upplever rehabilitering i trädgårdsmiljö.
Metod: En litteraturstudie genomfördes genom sökningar i databaserna CINAHL Plus with Full Text, och AMED. Urvalsprocessen resulterade i 10 kvalitativa artiklar vilka kvalitetsgranskades och analyserades.
Resultat: Tio artiklar med deltagare i olika åldersgrupper från olika delar av världen visar på liknande upplevelser. Rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevdes underlätta social interaktion, aktiviteter som utfördes upplevdes som meningsfulla och själva trädgårdsmiljön upplevdes som återhämtande.
Slutsats: Den ökade förståelsen för hur deltagande i rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevs kan styrka användandet av denna rehabiliteringsform och användas i utformningen av
arbetsterapeutiska insatser inom trädgårdsmiljö.
Sökord: Arbetsterapi, hortikulturell terapi, trädgårdsarbete, aktivitet.
... 1 1. Bakgrund ... 1 1.1 Rehabilitering i trädgårdsmiljö ... 1 1.2 Psykisk ohälsa ... 4 1.3 Arbetsterapi ... 4 2. Syfte ... 6 3. Metod ... 6 3.1 Litteratursökning ... 6 Tabell 1. Sökmatris ... 8 3.2 Urval ... 9 3.3 Analys ... 9 3.4 Etik ... 10 4. Resultat ... 10 4.1 Gemenskap ... 11 4.2 Meningsfullhet ... 11
4.3 Att komma bort från vardagen ... 12
5. Metoddiskussion ... 13
6. Resultatdiskussion ... 16
6.1 Gemenskap ... 16
6.2 Meningsfullhet ... 17
6.3 Att komma bort från vardagen ... 18
7. Slutsats ... 19
Referenser ... 20
Bilaga 1. Sammanfattning av artiklarna ... 1
1
1. Bakgrund
1.1 Rehabilitering i trädgårdsmiljö
Trädgård och natur har använts i rehabiliterande syfte sedan långt tillbaka i historien (1) och många sjukhus som anlades på 1800-talet var omringade av grönska och parker för att kunna dra nytta av den välgörande gröna miljön (1). I början av 1900-talet började sjukhusen att flytta in till städerna eftersom tilltron till farmakologi blev allt större (1). Trädgård och natur för rehabilitering levde dock kvar, framförallt inom psykiatrin. Bland andra förespråkade psykoterapeuten Poul Bjerre att använda naturen för medicinsk behandling (1). Därutöver presenterade miljöpsykologen Ulrich (1984) en studie som visade att naturen har en läkande inverkan på människor (2), exempelvis att patienter som opererats för gallsten och som hade utsikt mot en grön miljö från sin sjukhussal tillfrisknade snabbare än patienter i kontrollgruppen med utsikt mot en tegelvägg (2).
I Sverige idag finns inget vedertaget begrepp för rehabilitering i trädgårdsmiljö utan kallas både trädgårdsterapi, rehabiliteringsträdgård, grön rehab, healing garden eller terapeutisk trädgård men det de har gemensamt är att någon slags rehabilitering eller terapi utförs i trädgårdsmiljö. Författarna använder begreppet rehabilitering i trädgårdsmiljö som samlingsbegrepp för all slags verksamhet där trädgård används i rehabiliterande syfte. Rehabilitering innebär en process som syftar till att återfå sin förmåga eller funktion och kan ge tillbaka klientens värdighet och rättighet (3,4). Med trädgårdsmiljö menar författarna såväl privata trädgårdar och kolonilotter som större parker och även miljöer som är särskilt uppbyggda för att bedriva terapeutisk eller rehabiliterande verksamhet. Nilsson (2) beskriver trädgårdsterapi som ett område som gränsar till både arbetsterapi, miljöpsykologi och landskapsarkitektur. Inom trädgårdsterapi samarbetar terapeuter mot ett gemensamt mål och har trädgården som verktyg (2). Rehabilitering inom trädgårdsmiljö kan vara organiserad gruppaktivitet, promenader i trädgård eller traditionellt trädgårdsarbete. Aktiviteter som kan utföras under rehabilitering i trädgårdsmiljö kan bland annat vara att så, odla, skölja krukor, bygga kompost, skörda, hugga ved eller promenera (2,5).
2 Rehabilitering i trädgårdsmiljö har visat sig kunna leda till en ökad hälsa (6–8) och kan förbättra minne, uthållighet, rörlighet och balans (2). Nilsson (2) beskriver att människan är en aktiv varelse som gynnas av aktivitet och får tillfredsställelse av att använda kroppen på ett meningsfullt sätt, som att arbeta i en trädgård. Eftersom många sinnen stimuleras i natur och trädgård påverkas hela kroppen på ett hälsofrämjande sätt. Trädgården ställer dessutom lagom och konkreta krav på människan som blir hanterbara (2). Vidare skriver Nilsson (2) att
utomhusmiljö i sig kan påverka människans välmående på ett positivt sätt, både tack vare dagsljus och renare luft men även för att vi oftast rör oss mer när vi är utomhus.
Patrik Grahn, medgrundare av rehabiliteringsträdgården Alnarp, har utarbetat en behovspyramid som handlar om att en människas engagemang och behov av natur och trädgård skiftar beroende på hennes psykiska kraft (1). Det lägsta steget i behovspyramiden beskriver att en människa med låg psykisk kraft har ett behov av en kravlös miljö, exempelvis att ta en promenad eller sitta på en bänk och betrakta naturen (1). Nästa steg i pyramiden är för de som har en något starkare psykisk kraft och människan börjar här intressera sig för vad som sker runt omkring men är ännu inte redo att delta i någon aktivitet (1). På det näst högsta steget finns ett aktivt deltagande men utan krav på att vara produktiv och på det högsta steget har människan en stark psykisk kraft och kan här både leda och genomföra ett projekt (1).
3 Rehabilitering i trädgårdsmiljö bedrivs framförallt för människor med stressrelaterad psykisk ohälsa, men även för människor med långvarig smärta, långtidssjukskrivna, arbetslösa och utförsäkrade (9–11). Patienterna blir ofta remitterade från vårdcentraler eller öppna psykiatriska mottagningar (12). Rehabilitering i trädgårdsmiljö erbjuds idag i en tredjedel av Sveriges
landsting och regioner (13). Den största rehabiliteringsträdgården i Sverige är Alnarp, där ett team om arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykoterapeuter arbetar med rehabilitering i trädgårdsmiljö (2). I Alnarp bedrivs även forskning inom området (2).
Idag finns flera studier som visar att rehabilitering i trädgårdsmiljö kan bidra till en förbättrad hälsa. En studie från Sydkorea visade på att rehabilitering i trädgårdsmiljö signifikant sänkte nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol i jämförelse med rehabilitering i annan miljö (14). Det finns även forskning av kvalitativ ansats, därav en studie från Österrike som visade att rehabilitering i trädgårdsmiljö ledde till välmående och höjd livskvalitet hos patienter i livets slutskede (15). Utöver enskilda studier finns även sammanställningar av befintlig forskning i form av metaanalyser (16, 17) som även dom visar på att rehabilitering i trädgårdsmiljö har positiv inverkan på hälsan. Författarna till denna uppsats kan däremot inte finna någon sammanställning av befintlig forskning från ett klientperspektiv kring hur rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevs. Forsberg och Wengström (18) beskriver att en sammanställning av kvalitativa studier kan leda till en mer samlad kunskap på ett högre plan eftersom innehållet kan jämföras genom att hitta skillnader och likheter som sedan tolkas och analyseras.
4
1.2 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem i Sverige. I Folkhälsomyndighetens enkät för år 2018 uppger 17 procent av befolkningen nedsatt psykiskt välbefinnande (19). Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp för bland annat ångest, oro, stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, utmattningssyndrom eller diagnostiserade tillstånd som depression eller schizofreni (20). Paraplybegreppet psykisk ohälsa kan även innefatta människor som befinner sig i en svår livssituation som exempelvis arbetslösa eller människor som drabbats av en livshotande sjukdom, eftersom arbetslöshet kan leda till psykisk ohälsa (21), och likaså svår sjukdom (22). Enligt Socialstyrelsen har en tredjedel av alla människor över 65 år använt psykofarmaka eller vårdats för psykisk sjukdom (23). Det finns många tänkbara orsaker till att hamna i riskzonen för psykisk ohälsa, bland annat frånvaro av sociala nätverk, negativa livshändelser, arbets- och hemförhållanden, och långvarig arbetslöshet (24). I vissa fall blir psykiska besvär så allvarliga att de leder till nedsatt funktionsnivå som påverkar aktivitetsförmågan (25). Psykisk ohälsa kan leda till stora svårigheter att utföra aktiviteter inom områden i livet som är viktiga (26,27).
1.3 Arbetsterapi
Människan har ett behov av och strävar efter att utföra aktiviteter för att uppnå en känsla av tillfredsställelse (28). Att motivera till aktivitet kan vara komplext då aktiviteten behöver anpassas efter varje människas förmågor och upplevas som meningsfull för just henne (29). Arbetsterapeutens mål med sitt arbete är att en människa ska kunna behålla och återfå hälsa och välbefinnande oavsett svårigheter, begränsningar och funktionsnedsättningar (29). För att arbetsterapeuten ska kunna göra detta behövs en förståelse för samspelet mellan människan och hennes val av aktiviteter. Model Of Human Occupation (MOHO) (28), beskriver att människan utgörs av tre aspekter som tillsammans med miljöns utformning styr valet och påverkar
utförandet av aktiviteter. En av aspekterna är viljekraft. Den innebär en inre tankegång som bygger på tidigare erfarenheter och denna påverkar vår förväntan på aktivitet. Detta i sin tur leder till en motivation eller ett driv till att utföra en aktivitet eller inte (28). Vanebildning är en annan aspekt och den syftar till de rutiner och roller som vi i vårt vardagsliv utför på ett näst intill
5 automatiserat sätt, exempelvis hur vi brukar utföra vårt arbete eller vilken morgonrutin vi har (28). Den tredje aspekten är utförandekapacitet och den syftar både till vilka fysiska och kognitiva förutsättningar en människa har för att kunna utföra en aktivitet men även hur människan själv upplever sina förutsättningar (28). I MOHO beskrivs miljö bland annat som föremål, fysiska platser och sociala grupper. Miljön kan påverka aktivitetsutförande genom att antingen stimulera och möjliggöra aktivitet eller begränsa och försvåra sådan (28).
Enligt ValMO-modellen beskrivs aktivitet som ett samspel mellan människa, omgivningen och utförandet av aktiviteten (29). Aktiviteten har olika värden; konkret, socio-symbolisk och självbelönande (29). Inom trädgård skulle ett konkret värde kunna vara att odla, få växter att gro för att sedan skörda, vilka är vanliga aktiviteter inom trädgårdsterapi (5). Aktiviteter inom
rehabilitering inom trädgårdsmiljö bjuder till möten, gemensamma samtalsämnen och delaktighet i sociala sammanhang. I dylika situationer finns det sociosymboliska värdet (29). Det
självbelönande värdet är den belöning en människa får i glädje och njutning av att exempelvis promenera i naturen och njuta av vackra omgivningar (29). Det självbelönande värdet kan förstärka livskänslan i nuet och leda till en känsla av att bli ett med naturen och att hälsa uppnås (29) Hälsa definieras enligt Världshälsoorganisationen som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionshinder” (30). Hur man upplever sin hälsa kan däremot ses som en subjektiv känsla och att vistas i naturen är för många människor ett sätt att uppleva känslan av välbefinnande (29).
Inom arbetsterapin är balans mellan de aktiviteter som utförs en utgångspunkt för att uppnå hälsa (29). Aktivitetsbalans är mycket individuellt då olika människor upplever aktiviteter på olika sätt och ställer olika krav och förväntningar på sig själva (27). Aktivitetsbalans kan ses som ett fungerande livspussel som möjliggör såväl arbete och fritid som tid för återhämtning utan att någon av delarna tar över (29). Om någon eller några aktiviteter är alltför energikrävande kan det orsaka ohälsa. Likaså om utmaningar och aktivitetsmöjligheter begränsas (29). Människor med psykisk ohälsa har ofta en obalans i sitt aktivitetsmönster (31) och kan gynnas av meningsfulla aktiviteter dagtid, exempelvis i trädgårdsmiljö, för att kunna få en bättre balans mellan aktiviteter vilket kan leda till en ökad hälsa (32).
6 Forskningen har visat att rehabilitering i trädgårdsmiljö i många fall har en positiv inverkan på hälsan (2,6–8, 14-17) dock erbjuds detta endast i en tredjedel av landets landsting (13). Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem (14). Rehabilitering i trädgårdsmiljö har visat på en främjad hälsa men det saknas en sammanställning över hur denna rehabiliteringsform upplevs av klientgruppen. En sammanställning av studier utifrån klientens perspektiv behövs för att få en större förståelse för hur rehabiliteringen upplevs för att kunna motivera till användande av rehabiliteringsformen och öka användandet av den.
2. Syfte
Syftet med studien var att sammanställa befintlig forskning gällande hur vuxna med psykisk ohälsa samt vuxna i riskzonen för psykisk ohälsa upplever rehabilitering i trädgårdsmiljö.
3. Metod
För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms (18) åtta steg: formulera problem, formulera syfte, göra en plan för studien, bestämma sökord och strategi, identifiera vetenskapliga artiklar eller rapporter, värdera-, kritiskt granska- och välja litteratur som ska ingå, analysera samt diskutera resultatet och till slut sammanställa och dra slutsatser av det som sammanställts (18).
3.1 Litteratursökning
Litteratursökningen startade med en provsökning för att kunna identifiera relevanta databaser och sökord. De databaser som användes var CINAHL Plus with Full Text och AMED. CINAHL Plus with Full Text och AMED innehåller artiklar inom områden som arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik och ansågs därför relevanta. Sökord valdes utifrån syftet och konsultation genomfördes med bibliotekarie angående sökstrategi för att säkerställa relevans av databaser och sökord (18).
7 Följande ord användes som sökord: Horticulture, Horticultural therapy, Garden, Occupational Therapy. För flera av orden användes trunkering vilket innebär att början eller slutet av ordet ersätts med en asterisk för att få med fler eventuella ändelser (18). Ämnesordet “Horticulture” kombinerades med de trunkerade orden “horticultur*” och “garden*” med hjälp av den booleska operatorn OR. Det trunkerade ordet occupational therapy, “occupational therap*” kombinerades med det första blocket med hjälp av den booleska operatorn AND. Den slutliga sökningen presenteras i tabell 1.
Eftersom syftet med studien var att sammanställa befintlig forskning om hur vuxna människor med psykisk ohälsa samt vuxna i riskzonen för psykisk ohälsa upplever rehabilitering i
trädgårdsmiljö, så blev ett inklusionskriterium kvalitativa artiklar. Artiklar av typ “mixed
methods”, det vill säga studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats, kunde inkluderas, men då endast den kvalitativa delen. Artiklarna skulle ha anknytning till arbetsterapi antingen genom att vara publicerade i en arbetsterapeutisk tidskrift, att forskarna var arbetsterapeuter eller att arbetsterapeuter var delaktiga i att bedriva det rehabiliterande arbetet i studien. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om vuxna med psykisk ohälsa som deltagit rehabilitering i trädgårdsmiljö och deras upplevelser av rehabiliteringen. Avgränsningar var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska eller polska. Ytterligare avgränsning var att artiklarna skulle vara peer- review granskade och publicerade mellan 2000–2019
Exklusionskriterier var litteraturstudier, artiklar som inkluderade barn och artiklar som beskrev endast terapeutens upplevelser.
8
Tabell 1. Sökmatris
Datum 19-03-26 Sökning NrSökord Antal träffar Antal träffar
Databas CINAHL PLUS WITH FULLTEXT AMED S1 (MH ”Horticulture”) -Cinahl SU ”horticulture”-AMED 2542 150 S2 Horticultur* 2690 197 S3 Garden* 2894 296 S4 S1 OR S2 OR S3 4514 462 S5 ”Occupational therap*” 46 980 14 900 S6 S4 AND S5 157 48 Limiters: Peer reviewed 2000 - 2019 83 36 Lästa samman- fattningar 15 21 Lästa artiklar 12 9 Inkluderade artiklar 4 6
9
3.2 Urval
I urvalsprocessen (18) valdes först titlar utifrån uppsatsens syfte och inklusionskriterier. Därefter lästes sammanfattningarna för de utvalda titlarna. De artiklar där sammanfattningarna verkade relevanta utifrån syfte och inklusionskriterier lästes i sin helhet. De artiklar som mötte alla kriterier kvalitetsgranskades.
I CINAHL Plus with Full Text resulterade sökningen i 83 träffar varav samtliga titlar lästes av båda författare. Av de 83 lästa titlarna var 15 av fortsatt intresse utifrån inklusionskriterierna. Orsaker till exklusion var att artiklarna antingen handlade om barn, var litteraturstudier, inte hade ett klientperspektiv, inte handlade om upplevelser eller inte hade en tydlig anknytning till
arbetsterapi. Femton sammanfattningar lästes därför av båda författare och av dessa var 12 artiklar fortsatt intressanta vilka därför lästes i sin helhet av båda författare. Fyra artiklar från CINAHL Plus with Full Text fyllde alla inklusionskriterier. I AMED resulterade sökningen i 36 träffar varav 21 var fortsatt intressanta efter att båda författare läst samtliga titlar. Efter att båda författare läst de 21 sammanfattningarna valdes 12 bort då tre av dessa var dubbletter och de andra av olika anledningar inte svarade på syftet. Nio artiklar lästes i sin helhet av båda författare och sex av dessa fyllde alla inklusionskriterier. De tre artiklar som valdes bort innehöll inte alla inklusionskriterier. Två av dem som valdes bort var inte relaterade till arbetsterapi och en hade inte ett klientperspektiv. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) för kvalitativa artiklar (33). Formuläret innehåller bland annat frågor om problemformulering, urval, etiska överväganden och överförbarhet och beroende på hur frågorna besvaras bedöms artiklarna vara av låg-, medel- eller hög kvalitet (33). Endast den kvalitativa delen av artikeln som var av typen “mixed methods” kvalitetsgranskades. Enligt Forsberg och Wengström (18) kan en sammanfattning av artiklarna göras där författare, land, tidsskrift, år, syfte, metod och resultat sammanställs i en överskådlig matris. Detta gjordes för uppsatsens inkluderade artiklar, där även resultatet av kvalitetsgranskningen redovisas (Se bilaga 1).
10 En innehållsanalys genomfördes enligt Forsberg och Wengström (18) genom att upptäcka
skillnader och likheter avseende deltagarnas upplevelser i de inkluderade artiklarnas resultatdel. Artiklarna lästes var för sig av författarna för att få en uppfattning om innehållet. De lästes sedan tillsammans av författarna och likheter och skillnader diskuterades författarna sinsemellan. Forsberg och Wengström (18) skriver att överstrykningspennor kan användas för att på ett tydligt sätt markera likheter mellan artiklar. För att få en tydlig överblick så markerades utsagor som var av liknande innehåll med överstrykningspennor av samma färg. Exempelvis ströks stycken över med gul färg som handlade om socialt samspel och de stycken som handlade om att vara
produktiv ströks över med färgen röd. Utsagorna kondenserades och delades sedan in i 10 kategorier som fördelades i tre teman (se Bilaga 2). Kategorier och teman presenteras under resultatet.
3.4 Etik
För att följa en god forskningsed behöver risker och vinster med studien vägas mot varandra (18). Eftersom denna studie är en litteraturstudie finns ingen risk för skada men däremot potentiell vinst genom ökad förståelse. En god forskningsed kräver även att forskaren återger resultatet välgrundat och drar slutsatser med noggrannhet (18). Alla inkluderade artiklar är antingen godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt resonemang (18).
4. Resultat
Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i studien (se bilaga 1). Efter kvalitetsgranskning framkom att nio artiklar (34-42) hade hög kvalitet och en (43) hade medelhög kvalitet. Studierna har genomförts mellan år 2000 och 2018. Fem artiklar är från Storbritannien (34–36,41,42), två från Sverige (38,40), en från Canada (43), en från Australien (37) och en från USA (39). Alla artiklar har förankring i arbetsterapi antingen genom att arbetsterapeuter genomfört studien eller att en diskussion har förts kring huruvida resultatet kan användas i arbetsterapeutisk praxis. Studierna har kvalitativ ansats förutom en som är av typen mixed methods (42). Samtliga studier har använt intervjuer som datainsamlingsmetod och har undersökt hur rehabilitering i trädgårdsmiljö
11 påverkar den psykiska hälsan. Antalet deltagare i de inkluderade artiklarna var mellan 3 och 14 personer med ett åldersspann på mellan 24 och 81 med olika hälsotillstånd som depression, schizofreni, cancer och stress.
Analysen resulterade i följande kategorier och teman: Kategorierna social interaktion, bjuder in till samtal och känsla av gemenskap bildade temat Gemenskap. Kategorierna meningsfullhet, kunskap, produktivitet och självkänsla bildade temat Meningsfullhet. Kategorierna kravlös miljö, sinnesintryck och att komma bort från vardagen fördelades i temat Att komma bort från
vardagen. Temana Gemenskap, Meningsfullhet och Att komma bort från vardagen presenteras nedan.
4.1 Gemenskap
Rehabilitering i trädgårdsmiljö uppmuntrade deltagarna till sociala aspekter av olika slag (34– 37,39–43). Deltagare i olika trädgårdsprojekt berättar att trädgårdsmiljö öppnar upp till gemenskap och samtal på ett naturligt sätt vilket kan leda till fler sociala kontakter (34–37,41– 43). En deltagare berättade att trädgården i sig bidrog till en vilja att interagera med andra människor och förklarade vidare att samtalet flödade naturligt under arbetets gång (37). I en annan studie bjöd trädgården till samtal genom att deltagare visade trädgården för vänner eller bytte plantor med varandra (43). Det fanns också resultat (34,35,37,41,42) som visade att
rehabilitering i trädgårdsmiljö genererade en känsla av gemenskap och delaktighet. En känsla av gemenskap och grupptillhörighet skapades och deltagarna upplevde gruppen som sin egen (37,41). Rehabilitering i trädgårdsmiljö kunde även upplevas så pass uppslukande att socialt umgänge kunde bli eftersatt eller kännas störande (43).
4.2 Meningsfullhet
Rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevdes på olika sätt bidra till en känsla av meningsfullhet (34– 43). Det ledde till ny eller ökad kunskap om bland annat odling, växtlära och plantskötsel
12 (34,37,39–41,43). De nya färdigheterna upplevdes som meningsfulla och var meriterande inför framtiden (41). Erfarenheten gav dessutom möjligheten att erhålla nya färdigheter genom att iaktta andra (37). Att klara av nya saker gav känslan av att vara kompetent och väckte intresse för att prova nya aktiviteter i trädgården (34,38,39,41). Nya kunskaper inom trädgårdsarbetet gav därtill en känsla av egenvärde (41).
Att genom trädgårdsarbete få en färdig produkt, såsom grönsaker till middagen eller blommor på bordet, upplevdes som meningsfullt (34–43) Den färdiga produkten kunde även vara att det blev fint i en rabatt eller att ha sopat rent (40). Att se resultatet av sitt arbete fick deltagarna att känna tillfredsställelse och de upplevde att det synliga resultatet var den bästa formen av rehabilitering (40).
Kunskaper och färdigheter som erhållits genom aktiviteter inom trädgårdsmiljö har upplevts ge en ökad självkänsla (36–41). Ökad självkänsla erhölls då gång, andning och att föra sig
upplevdes annorlunda än innan, såsom att gå på ett mer självsäkert sätt (41). Den ökade
självkänslan bidrog till att möten med andra människor inte längre framkallade obehagskänslor (41).
4.3 Att komma bort från vardagen
Att vara i trädgården upplevdes ge glädje genom dofter, ljud och estetik såsom att stanna upp för att dra in doften av en blomma, känna solen mot huden eller lyssna på insekternas surr
(34,36,40,41,43). Då trädgården involverade alla sinnen upplevdes ett behov av att långsamt strosa genom trädgården för att kunna ta in mångfalden av intryck (30).
Trädgården upplevdes som en plats som skiljde sig från vardagen och gav en andningspaus från den annars ofta stressfyllda miljön (38,39,41,43). Trädgårdsmiljön gav en känsla av en
betryggande famn då de enda ljud som hördes var sjungande fåglar eller humlornas surr, till skillnad från vardagens stress som att höra en ambulans eller oroa sig över annat runtomkring (36,41). Deltagarna blev hänförda av själva naturupplevelsen, en känsla som återupplevdes varje
13 gång de kom till trädgården (38). Miljön upplevdes även ge ett nytt intryck för varje gång
eftersom naturen alltid förändras. Trädgården beskrevs som en oas med växter, vatten och stenar där vardagliga bekymmer kunde glömmas och den möjliggjorde en känsla av att kunna njuta av stunden eller att försvinna i tankarnas värld (36,39,43). Några upplevde däremot att lugnet fick dem att reflektera över saker de missat i livet (38).
5. Metoddiskussion
Studiens syfte var att göra en sammanställning av befintlig forskning för att kunna beskriva upplevelser av rehabilitering i trädgårdsmiljö varför en litteraturstudie är en relevant metod. För att strukturera upp arbetet användes Forsberg och Wengströms åtta steg (18). En förutsättning för att kunna genomföra en litteraturstudie är att det finns artiklar att granska och analysera (18) vilket identifierades genom pilotsökning. Pilotsökningen gav ett stort antal träffar och många titlar verkade vid första anblick vara relevanta. Pilotsökning genomfördes i flera olika databaser för att kunna identifiera de som var mest lämpliga. I samråd med bibliotekarie valdes CINAHL Plus with Full Text och AMED. Andra databaser som PsycINFO har använts för pilotsökning men gav endast dubbletter och valdes därför bort. I pilotsökningen användes ord som “garden therapy”, “green therapy”, “horticultural therapy”, “rehabilitation” och “activities” för att få en uppfattning om hur många vetenskapliga studier som finns inom området rehabilitering i trädgårdsmiljö. Att författarna samrådde med bibliotekarie gällande databaser anses som en styrka eftersom bibliotekarien har fördjupande kunskaper om databaser. Hade inte författarna samrått med bibliotekarie kunde det inneburit att andra databaser hade valts vilket hade kunnat påverka vilka artiklar som inkluderades och således även påverkat uppsatsens resultat.
Av de trädgårdsrelaterade sökorden som användes fanns endast “Horticulture” som ämnesord. Ämnesordet “Horticulture” innefattade, i databasen Cinahl plus with full text och AMED, både att odla grönsaker och blommor samt trädgårdsarbete och blev därför ett givet ämnesord. I båda databaserna användes dessa ämnesord sammansatt med trunkering av ordet “gardening”,
“garden*” för att täcka in artiklar med ordet trädgård. Även horticultur* som trunkerat fritextord i kombination med ämnesordet “Horticulture” och “garden*” gav fler relevanta resultat,
14 framförallt i databasen AMED. Den booleska operatorn OR (18) användes för att göra dessa tre sökord till ett block. Sökorden Horticulture, Horticultural therapy, Garden och Occupational Therapy valdes utifrån syftet och både handledare och bibliotekarie har konsulterats för att få en logisk och genomarbetad sökning vilket även är rekommenderat enligt Forsberg och Wengström (18). Eftersom Forsberg och Wengström rekommenderar detta tillvägagångssätt så anser
författarna att konsultationen med handledare och bibliotekarie gällande sökorden är en styrka för uppsatsen. Hade konsultationen inte gjorts kunde det ha lett till att andra sökord hade valts. Detta hade kunnat påverka vilka artiklar som användes i uppsatsen och kunde ha påverkat uppsatsens resultat.
Eftersom syftet var att beskriva upplevelser användes under pilotsökningen även sökorden “experience” och “inside perspective”. Dessa ord som ett tredje block begränsade antal träffar och valdes därför bort från den slutgiltiga sökningen. Likaså när ett block innehållande sökord som “mental illness, “psychiatric illness” och “mental ill health” lades till, för att hitta artiklar som handlade om psykisk ohälsa, så begränsades sökningen markant. Ett tredje block om psykisk ohälsa i sökningen valdes därför bort. Ordet “nature” användes i sökningen för att få fram artiklar som handlade om gröna miljöer, men då en majoritet av artiklarna handlade om naturkatastrofer valdes även detta ord bort. För att inkludera arbetsterapi behövdes ytterligare ett sökblock. Initialt användes ämnesordet “occupational therapy” men det innebar en markant begränsning i sökningen och därför kombinerades flera sökord med den booleska termen OR för att forma ett block. Ord som användes var “occupational therapy”, “intervention”,
“rehabilitation” och “activit*”. Dessa ord bildade ett block som kombinerades med blocket “Horticulture” med hjälp av den booleska operatorn AND vilket resulterade i ett högt antal träffar varav många inte var relevanta för arbetsterapi. Endast “occupational therap*” som fritext resulterade i betydligt fler relevanta träffar och användes därför i den slutliga sökningen. Vi provade olika sökord och det är möjligt att andra ord och kombinationer skulle kunnat ge andra resultat vilket hade kunnat ändra resultatet. Efter att sökordskombinationerna var fastställda användes begränsning “peer reviewed” för databasen CINAHL Plus with Full text för att kvalitetssäkra urvalet. Begränsningen “peer reviewed” var inte tillgänglig i databasen AMED. Sökningen avgränsades ytterligare genom att endast visa artiklar publicerade från år 2000 och framåt.
15 Sökningen var tidskrävande då många kombinationer av både fritextord och ämnesord testades genom booleska operatorer och på olika databaser. När det är svårt att hitta artiklar kan man göra manuell sökning (18) vilket innebär att gå in på referenslistor. Detta är dock inte gjort i denna studie och möjligen hade det kunnat ge oss fler artiklar vilket hade kunnat ändra uppsatsens resultat. För att möjliggöra att studien går att återskapa och därmed stärka tillförlitligheten ytterligare har Forsberg och Wengströms sex steg (18) följts. Stegen har varit till god hjälp under urvalet av artiklarna. Ett av stegen är att bestämma kriterier och begränsningar, detta steg
genomfördes dock i slutet av sökningen för att inte utesluta relevanta artiklar på grund av publiceringsdatum. Ett annat steg är att genomföra sökning i lämpliga databaser och detta genomfördes då metodlitteraturen nämner CINAHL Plus with Fulltext som en databas relevant för bland annat arbetsterapi och Örebro universitetsbibliotek föreslår databasen AMED inom området arbetsterapi. Val av databaser gjordes även i samråd med handledare och bibliotekarie.
Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier (33). Artiklarna hade olika struktur vilket gjorde det tidskrävande att granska dem. Att granska en artikel har sina utmaningar men att följa mallarna gjorde att vi fick en struktur. Vi bedömde att nio av tio artiklar (34-42) hade hög kvalitet eftersom de bland annat innehöll information om etiska överväganden, deltagare och i övrigt beskrev sin metod utförligt. En artikel (43) bedömdes till medelhög kvalitet på grund av ett lågt antal deltagare. Granskning av artiklar är en bedömningsfråga och hade någon annan granskat samma artiklar skulle det kunnat påverka resultatet av granskningen.
Vid analysen av de valda artiklarna har vi sökt efter likheter och skillnader i artiklarnas resultatdel. Vi stötte inte på några svårigheter med att markera utsagor av liknande art däremot var kategoriseringen lite mer utmanande, eftersom kategorin måste återspegla utsagan. Kategorierna social interaktion, bjuder till samtal och känsla av gemenskap såg vi ganska tydligt att de hörde ihop vilket gjorde att vi snabbt kom överens om att dessa kunde vara under samma tema. Likaså att kategorierna att komma bort från vardagen, kravlös miljö och sinnesintryck kunde ha ett gemensamt tema eftersom de kategorierna beskrev själva miljön. Den största utmaningen var kategorierna kunskap, produktivitet och självkänsla eftersom orden kan ha olika betydelser och att
16 vi inte kunde se samband mellan dessa och såg dom till en början som fristående teman. Vi diskuterade innebörden av dessa kategorier och kom fram till att alla tre i slutändan ledde till någon slags meningsfullhet vilket gjorde att kategorierna kunskap, produktivitet och självkänsla placerades i temat meningsfullhet. Den fördjupande diskussionen om kategorierna möjliggjorde att det tredje temat utvecklades. Hade vi inte fördjupat oss i diskussionen kring kategorierna så hade det kunnat leda till fler teman i resultatet men det hade inte påverkat innebörden. Hade däremot en annan metod för analys använts hade det kunnat påverka uppsatsens resultat. Att analysen genomfördes med stöd av en metodbok anser författarna vara en styrka. Detta eftersom analysen blir lättare att återskapa vilket kan stärka uppsatsens trovärdighet.
Forsberg och Wengström (18) skriver att risker och vinster med studien måste vägas mot varandra för att följa en god forskningssed och då uppsatsen är en litteraturstudie finns endast potentiell vinst genom en ökad förståelse. En god forskningssed kräver utöver det att forskaren återger resultatet välgrundat, vilket författarna till uppsatsen anser att de gjort. En ytterligare faktor för god forskningssed är att dra slutsatser med noggrannhet (18) vilket författarna till uppsatsen anser sig ha gjort. Något som också är av etisk vikt när litteraturstudier genomförs är att alla inkluderade artiklar antingen är godkända av en etisk kommitté eller att ett etiskt
resonemang förs i artikeln (18). Detta kontrollerade författarna till uppsatsen när kvalitetsgranskningen gjordes, eftersom en av frågorna handlar om huruvida ett etiskt
resonemang förts eller inte. Om författarna inte hade funnit något etiskt resonemang i en artikel så hade artikeln exkluderats från studien, vilket hade kunnat påverka uppsatsens resultat.
6. Resultatdiskussion
Resultatet visar att rehabilitering i trädgårdsmiljö kan ha en god inverkan på personers psykiska hälsa. De tre teman som kom fram var gemenskap, meningsfullhet och att komma bort från vardagen.
17 I många av artiklarna beskrivs trädgårdsmiljöns beskaffenhet bjuda in till samtal på ett naturligt sätt, enkelt och otvunget (34–37,41–43). Kielhofner (28) skriver att miljön kan ha betydelse genom att vara möjliggörande eller hindrande vid val av- och utförande av aktiviteter, såväl praktiska som sociala. Även Grahn beskriver att trygga grupper i trädgårdsmiljö kan bidra till att personer med psykisk ohälsa finner nöje av att prata med varandra (1), vilket kan ses i flera av artiklarna (34,35,37,39,41–43). Arbetsterapeuter bedriver ofta rehabilitering i grupp för att bland annat främja social samvaro och detta resultat tyder på att det sociala samspelet kan främjas genom att bara vistas i en trädgårdsmiljö. Arbetsterapeuter skulle kunna ha detta resultat i åtanke och försöka hitta tillfällen till att bedriva grupprehabilitering i trädgårdsmiljö istället för att vara inomhus. Det vore av intresse att undersöka om gröna växter har samma påverkan på social samvaro som trädgårdsmiljö. Om så vore fallet skulle möjligtvis ett rum inrett med växter kunna påverka socialt samspel på ett positivt sätt.
Resultatet i litteraturstudien visade att aktiviteterna upplevdes av många ge en samhörighet med andra i gruppen (35,36,38,42,43) och kan därför ses som ett substitut för sociala grupper såsom arbetskamrater och familj. Några deltagare upplevde däremot att social samvaro kunde kännas störande (43). Sociala grupper innefattar enligt MOHO (28) människor som av olika anledningar samlas i ett gemensamt syfte. Personer med psykisk ohälsa har ofta ett mindre socialt nätverk eller upplever sig uteslutna från grupper som exempelvis arbetskamrater och familj (28). Kielhofner (28) skriver att exempelvis rehabiliteringsgrupper kan ersätta dessa grupper för att tillföra meningsfulla roller och vanor. Att rehabilitering i trädgårdsmiljö är positivt för känslan av gemenskap och främjar sociala kontakter framkom tydligt i resultatet. Det kan vara så att den avslappnade och kravlösa trädgårdsmiljön i sig bidrar till en känsla av gemenskap och underlättar sociala kontakter. Det skulle även kunna vara aktiviteterna som utförs i trädgårdsmiljön som skänker gemenskap men det mest troliga är att det är en kombination av trädgårdsmiljön och aktiviteterna som utförs i den.
6.2 Meningsfullhet
I många av studierna upplevde deltagarna att rehabilitering i trädgårdsmiljö bidrog till en känsla av meningsfullhet (34–43) eftersom det har lett till ny eller ökad kunskap (34,37,39–41,43). Att
18 få en färdig produkt upplevdes som meningsfullt (34–39,41–43). Deltagarnas erfarenheter av rehabilitering i trädgårdsmiljö har gett både kunskap och färdigheter och har genom det lett till en ökad självkänsla (36–41). En deltagare upplevde meningsfullhet i att lära sig av andra (37) vilket kan kopplas till Grahns behovstrappa, där aktivt deltagande ger utrymme för kreativitet och att umgås med andra människor (1). Grahn beskriver att när människan klarar av att genomföra en planerad aktivitet eller få en färdig produkt har en god psykisk hälsa nåtts (1). ValMO-modellen beskriver det konkreta värdet eller resultatet av det en person åstadkommit som tillfredsställande och detta bidrar i sin tur till välmående (29). Kielhofner (28) beskriver att personer med funktionsnedsättning ofta nedvärderar sig själva då de inte kan leva upp till egna- och/eller samhällets värderingar. Ny kunskap innebär enligt MOHO (28) ofta nya roller vilket i sin tur kan leda till ökat välbefinnande. Författarna överraskades av att i stort sett alla artiklar nämner att den färdiga produkten upplevdes höja självförtroendet. Detta skulle kunna bero på att aktiviteter i trädgård erbjuder möjligheter att följa och slutföra en process som att så, vattna och se en konkret produkt växa fram vilket kan resultera i ett stärkt självförtroende och detta skulle i sin tur kunna ha en positiv påverkan på psykisk ohälsa. Långt ifrån alla arbetsterapeuter har möjligheten att bedriva rehabilitering i trädgårdsmiljöer, men produktivitet i form av att se en blomma växa upp skulle kunna uppnås genom att odla småskaligt inomhus. Skulle det
exempelvis kännas meningsfullt att sköta om en blomkruka på fönsterbrädet? Det vore intressant med vidare forskning kring huruvida odling även inomhus påverkar känslan av meningsfullhet.
6.3 Att komma bort från vardagen
Deltagarna upplevde glädje genom att njuta av dofter, vackra miljöer och rogivande ljud (34,36,40,41,43). Trädgårdsmiljön upplevdes som en andningspaus från den vardagliga miljön (39,40,42,43). Deltagarna upplevde även att de kunde vara sig själva och låta tankar vandra fritt (39). Nilsson (2) beskriver att hela kroppen påverkas hälsofrämjande i trädgård och natur eftersom alla sinnen stimuleras. Nilsson (2) skriver vidare att dagens stressfyllda miljö kräver mycket energi vilket medför ett behov av att sortera bort ljud från bland annat trafik och tekniska apparater. Det finns även ett behov av att minska krav som ställs i arbetslivet och i hemmet (2). Resultatet i litteraturstudien tyder på att rehabilitering i trädgårdsmiljö kan fylla det behovet. Även
VaIMO-19 modellen förklarar att naturvistelse kan återställa balansen mellan arbete och återhämtning (29). Erlandsson och Persson (29) beskriver att ett sätt till återhämtning kan vara att via sinnena njuta av naturen. Personer med liten ork att utföra dagliga sysslor har enligt Grahn (1) ett behov av att i lugn och ro betrakta naturen. Resultatet från uppsatsen kan vara användbart för arbetsterapeuter att ha i åtanke, vid arbete med personer med psykisk ohälsa. Vare sig det rör sig om utbrändhet, livshotande sjukdom eller psykiatrisk diagnos så finns ett behov av återhämtning. Om vistelse i trädgårdsmiljö, såsom en stadspark eller en skogsglänta, kan bidra till återhämtning, vilket författarna tolkar det som, så är det en relativt lättgenomförbar metod att använda sig av. Däremot är vi i Sverige begränsade av årstiderna vilket gör att rehabilitering i trädgårdsmiljö är svårt att genomföra andra tider än under sommarhalvåret.
En kvantitativ studie visar att valfria trädgårdsaktiviteter påverkar stressnivån positivt i jämförelse med inomhusaktiviteter (44). En annan studie visar att trädgårdsmiljö bidrar till återhämtning och avkoppling (45) och dessa studier är i likhet med vad som visas i vårt resultat. Några deltagare beskrev däremot att den lugna miljön ledde till reflektioner över sådant de gått miste om i livet (38). Detta förvånade författarna eftersom de hade en föreställning om att trädgårdsmiljö endast framkallade positiva känslor. Detta framhäver vikten av att alltid ta hänsyn till den enskilda människans upplevelser och erfarenheter.
7. Slutsats
Syftet med studien var att sammanställa befintlig forskning gällande hur vuxna med psykisk ohälsa samt vuxna i riskzonen för psykisk ohälsa upplever rehabilitering i trädgårdsmiljö. Resultatet visar att rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevdes ge en känsla av gemenskap, har på olika sätt skapat en känsla av meningsfullhet och miljön upplevdes ge en känsla av att komma bort från vardagen. Den ökade förståelsen för hur deltagande i rehabilitering i trädgårdsmiljö upplevs kan styrka användandet av denna rehabiliteringsform för vuxna med psykisk ohälsa samt vuxna i riskzonen för psykisk ohälsa och användas i utformningen av arbetsterapeutiska insatser inom trädgårdsmiljö för denna klientgrupp. Eftersom vi bor i ett klimat med kalla vintrar så kan det vara svårt att genomföra rehabilitering i trädgårdsmiljö under vinterhalvåret. Det är heller inte alla som har tillgång till trädgårdsmiljöer. Ett förslag till vidare forskning är därför att
20 undersöka huruvida rehabilitering i form av odling inomhus kan generera liknande upplevelser, och visa på samma hälsofrämjande effekter som rehabilitering i trädgårdsmiljö.
Referenser
1. Johansson M, Küller M. Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur; 2005. 2. Nilsson G. Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2009.
3. Holm A, Jansson M. Rehabilitering. Stockholm: Liber; 2001. 4. Johansson R. Rehabilitering/habilitering. Stockholm: Liber; 2006.
5. Grahn P, Ottosson Å. Trädgårdsterapi: Alnarpsmetoden: att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Stockholm: Bonnier Existens; 2010.
6. Spring JA, Viera M, Bowen C, Marsh N. Is gardening a stimulating activity for people with advanced Huntington’s disease? Dementia. november 2014;13(6):819–33.
7. Kamioka H, Tsutani K, Yamada M, Park H, Okuizumi H, Honda T, m.fl. Effectiveness of horticultural therapy: A systematic review of randomized controlled trials. Complement Ther Med. oktober 2014;22(5):930–43.
8. Söderback I, Söderström M, Schälander E. Horticultural therapy: the ”healing garden” and gardening in rehabilitation measures at Danderyd Hospital Rehabilitation Clinic, Sweden. Pediatr Rehabil. oktober 2004;7(4):245–60.
9. Lidén E, Alstersjö K, Gurné FL, Fransson S, Bergbom I. Combining garden therapy and supported employment - a method for preparing women on long-term sick leave for working life. Scand J Caring Sci. juni 2016;30(2):411–8.
10. Detweiler MB, Self JA, Lane S, Spencer L, Lutgens B, Kim D-Y, m.fl. Horticultural therapy: a pilot study on modulating cortisol levels and indices of substance craving, posttraumatic stress disorder, depression, and quality of life in veterans. Altern Ther Health Med. augusti 2015;21(4):36–41.
11. Sahlin E, Ahlborg G, Matuszczyk J, Grahn P. Nature-Based Stress Management Course for Individuals at Risk of Adverse Health Effects from Work-Related Stress—Effects on Stress Related Symptoms, Workability and Sick Leave. Int J Environ Res Public Health. 23 juni
21 2014;11(6):6586–611.
12. Sök annan grön rehab [Internet]. Gröna Rehab. 2017 [citerad 07 mars 2019]. Tillgänglig vid: https://www.vgregion.se/ov/grona-rehab/sok-annan-gron-rehab/
13. JennyLagerstedt. Forskning visar: Trädgårdsterapi effektivt mot utbrändhet. Sveriges Television [Internet]. 25 november 2018 [citerad 29 april 2019]; Tillgänglig vid:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskning-visar-tradgardsterapi-effektivt-mot-utbrandhet 14. Han A-R, Park S-A, Ahn B-E. Reduced stress and improved physical functional ability in
elderly with mental health problems following a horticultural therapy program. Complement Ther Med [Internet]. juni 2018 [citerad 11 januari 2020];38:19–23.
15. Masel EK, Trinczek H, Adamidis F, Schur S, Unseld M, Kitta A, m.fl. Vitamin “G”arden: a qualitative study exploring perception/s of horticultural therapy on a palliative care ward. Support Care Cancer [Internet]. juni 2018 [citerad 11 januari 2020];26(6):1799–805. 16. Soga M, Gaston KJ, Yamaura Y. Gardening is beneficial for health: A meta-analysis. Prev
Med Rep [Internet]. mars 2017 [citerad 11 januari 2020];5:92–9
17. Cipriani J, Benz A, Holmgren A, Kinter D, McGarry J, Rufino G. A Systematic Review of the Effects of Horticultural Therapy on Persons with Mental Health Conditions. Occup Ther Ment Health [Internet]. 02 januari 2017 [citerad 12 januari 2020];33(1):47–69. 18. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och
presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur; 2016.
19. Statistik över vuxnas psykiska hälsa — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 29 april 2019]. Tillgänglig vid:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
20. Vad är psykisk ohälsa? [Internet]. Kunskapsguiden. [citerad 04 mars 2019]. Tillgänglig vid: http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx
21. halsokonsekvenser-av-arbetsloshet-personalneddragningar-och-arbetsbelastning-relaterade-till-ekonomisk-nedgang-kunskapssammanstallningar-rap-2011-11.pdf [Internet]. [citerad 11 september 2019]. Tillgänglig vid:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/halsokonsek
venser-av-arbetsloshet-personalneddragningar-och-arbetsbelastning-relaterade-till-22 ekonomisk-nedgang-kunskapssammanstallningar-rap-2011-11.pdf
22. Posttraumatiskt stressyndrom [Internet]. [citerad 29 april 2019]. Tillgänglig vid:
https://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Posttraumatisktstressyndrom/Sidor/default .aspx
23. Psykisk ohälsa vanligare bland äldre [Internet]. [citerad 29 april 2019]. Tillgänglig vid: https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/psykiskohalsavanligareblandaldre
24. Bohlin CO. Försäkringskassan Analys och prognos. :80.
25. Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på? — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 08 mars 2019]. Tillgänglig vid:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/o/ojamlikhet-i-psykisk-halsa-i-sverige--hur-ar-den-psykiska-halsan-fordelad-och-vad-beror-det-pa/ 26. Socialstyrelsen. 2. Definition av målgruppen för en inventering [Internet]. Socialstyrelsen.
[citerad 04 mars 2019]. Tillgänglig vid:
http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa/psykiskfunktionsnedsattning/inventeringsverkt yg/inventeringsverktygpunkt2
27. Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; 2010.
28. Kielhofner G. Model of Human Occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.
29. Erlandsson L-K, Persson D. ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2014.
30. WHO och internationell samordning — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 08 mars 2019]. Tillgänglig vid:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/internationellt-samarbete/who-samarbete/
31. Crist PH, Davis CG, Coffin PS. The Effects of Employment and Mental Health Status on the Balance of Work, Play/Leisure, Self-Care, and Rest. Occup Ther Ment Health. 28 april 2000;15(1):27–42.
32. Eklund M, Leufstadius C. Relationships between Occupational Factors and Health and Well-Being in Individuals with Persistent Mental Illness Living in the Community. Can J Occup Ther. oktober 2007;74(4):303–13.
23 april 2019]. Tillgänglig vid: https://www.sbu.se/sv/var-metod/
34. Joyce J, Warren A. A Case Study Exploring the Influence of a Gardening Therapy Group on Well-Being. Occup Ther Ment Health. 02 april 2016;32(2):203–15.
35. Bishop R, Purcell E. The Value of an Allotment Group for Refugees. Br J Occup Ther. juni 2013;76(6):264–9.
36. Leaver R, Wiseman T. Garden visiting as a meaningful occupation for people in later life. Br J Occup Ther. december 2016;79(12):768–75.
37. Whatley E, Fortune T, Williams AE. Enabling occupational participation and social
inclusion for people recovering from mental ill-health through community gardening. Aust Occup Ther J. december 2015;62(6):428–37.
38. Eriksson T, Westerberg Y, Jonsson H. Experiences of Women with Stress-Related Ill Health in a Therapeutic Gardening Program. Can J Occup Ther. december 2011;78(5):273– 81.
39. Cipriani J, Georgia J, McChesney M, Swanson J, Zigon J, Stabler M. Uncovering the Value and Meaning of a Horticulture Therapy Program for Clients at a Long-Term Adult Inpatient Psychiatric Facility. Occup Ther Ment Health. 03 juli 2018;34(3):242–57.
40. Jonasson I, Marklund B, Hildingh C. Working in a training garden: Experiences of patients with neurological damage. Aust Occup Ther J. 29 mars 2007;0(0):070329020136005-??? 41. Fieldhouse J. The Impact of an Allotment Group on Mental Health Clients’ Health,
Wellbeing and Social Networking. Br J Occup Ther. juli 2003;66(7):286–96.
42. Parkinson S, Lowe C, Vecsey T. The Therapeutic Benefits of Horticulture in a Mental Health Service. Br J Occup Ther. november 2011;74(11):525–34.
43. Unruh AM, Smith N, Scammell C. The Occupation of Gardening in Life-Threatening Illness: A Qualitative Pilot Project. Can J Occup Ther. februari 2000;67(1):70–7.
44. Van den Berg A, Custers M. Gardening Promotes Neuroendocrine and
Affective Restoration from Stress. Journal of Health Psychology. 2011;16(1):3-11. 45. Pitt H. Therapeutic experiences of community gardens: putting flow. Health & Place. Feb
1
Bilaga 1. Sammanfattning av artiklarna
Ref. nr
Författare,
Land, Tidsskrift och År
Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
34 Joyce J, Warren A Storbritannien
Occupational Therapy in Mental Health, 2016
Att undersöka hur deltagande i en trädgårdsterapigrupp påverkat välbefinnande Semistrukturera de intervjuer och observationer 3 män och 3 kvinnor, patienter inom psykiatri
Trädgårdsgruppen hade positiv inflytande på deltagarnas välbefinnande. Ökade självkänslan Hög 3231 35 Bishop R, Purcell E Storbritannien British Journal of Occupational Therapy 2013
Att utforska värdet av en kolonilottgrupp för flyktingar En etnografisk studie med observation och semistrukturera de intervjuer. 5 personer som deltog i ett kolonilottprogram för flyktingar.
Aktiviteter inom trädgård gav möjlighet till att skapa sociala kontakter för nyanlända. Hög 36 Leaver R, Wiseman T Storbritannien British Journal of Occupational Therapy, 2016
Att undersöka äldre personers erfarenheter av att besöka trädgårdar som en meningsfull aktivitet. En fenomenologisk studie där intervjuer genomfördes en och en. 7 pensionärer mellan 60 och 80 år.
Besöken i trädgårdar skapade känsla av meningsfull
samhörighet med naturen och andra trädgårdsintresserade samt bidrog till deltagarnas
välbefinnande. Hög 37 Whatley E, Fortune T, Williams A E Australien Australian Occupational Therapy Journal, 2015
Att undersöka hur deltagande i aktiviteter i ett samhällsfinansierat trädgårdsprojekt möjliggör social
delaktighet för personer med psykisk ohälsa.
En etnografisk ansats, fältstudie och ostrukturerade intervjuer. 13 personer som deltog i trädgårdsgruppen Det organiserade trädgårdsarbetet möjliggjorde social integration och ledde till ett större deltagande i aktiviteter.
2 38 Eriksson T, Westerberg Y, Jonsson H Sverige Canadian Journal of Occupational Therapy, 2011
Att beskriva erfarenheter av kvinnor med stressrelaterad ohälsa i ett terapeutiskt trädgårdsprogram Undersökande longitudinell studie, intervjuer. 5 kvinnor, ålder mellan 36 och 52 år med diagnosen stressrelaterad sjukdom. Kvinnorna deltog i ett yrkesrehabiliteringspr ogram i en terapeutisk trädgård
En trygg miljö under
rehabiliteringen underlättade glädjefyllda aktiviteter. Detta kunde användas i vardagslivet genom att skapa en bättre balans mellan glädjefyllda- och kravfyllda aktiviteter. Hög 39 Ciprianni J, Georgia J, McChesney M, Swanson J, Zigon J, Stabler M USA Occupational Therapy in Mental Health, 2018
Att undersöka värde och meningsfullheten i trädgårdsterapi och dess inverkan på boendes återhämtningsmål på ett vårdboende för personer med psykisk funktionsnedsättning Fenomenologisk kvalitativ studie med intervjuer på åtta deltagare 8 patienter på en psykiatrisk avdelning och två arbetsterapeuter Deltagande i rehabiliteringen upplevdes som meningsfullt och tydde på att det främjade personlig tillväxt. Hög 40 Jonasson I, Marklund B, Hildingh C Sverige Australian Occupational Therapy Journal, 2007
Att beskriva patienternas erfarenheter av att delta i trädgårdterapi efter neurologisk skada Fenomenografis k tillvägagångssät t, intervjuer med öppna frågor, baserad på en intervjuguide 14 patienter i olika åldrar, 4 kvinnor, 10 män med neurologisk skada pga stroke, MS och hjärntumör
Trädgårdsarbetet upplevdes som välgörande, produktivt,
viljekontrollerat och komplicerat.
Hög 41 Fieldhouse J Storbritannien British Journal of Occupational Therapy, 2003
Att förstå hur det sociala nätverket i en
trädgårdsgrupp uppstått och hur det påverkar hälsa och välbefinnande
Djupgående och semistrukturera de intervjuer 6 män och 3 kvinnor med psykisk sjukdom.
Användandet av meningsfulla och engagerande aktiviteter ledde till att deltagarna upplevde
välbefinnande.
3 42 Parkinson S, Lowe C, Vecsey T Storbritannien British Journal of Occupational Therapy, 2011 Intervjuer med instrumentet WEIS
8 män och 2 kvinnor Det är enklare att prata med varandra när man utför trädgårdsysslor tillsammans, Hög 43 Unruh A M, Smith N, Scammell C Canada Canadian Journal of Occupational Therapy, 2000
Att utforska den personliga meningsfullheten med trädgård för personer som fått en cancerdiagnos. En pilotstudie. Semistrukturera de intervjuer 3 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer
Att utföra trädgårdsarbete och att vara i trädgården upplevdes som stärkande och meningsfullt.
4
Bilaga 2. Analys av artiklarnas resultat.
Ref. nr
Författare, År
Gemenskap Meningsfullhet Att komma bort från
vardagen 34 Joyce J,
Warren A 2016
Social interaktion genom att arbeta tillsammans.
Produktivitet. Deltagande i
trädgårdsaktivitet bidrog till välbefinnande och ökad kunskap i att hantera känslor och vardagen. Kompetensutveckling.
Miljön främjande välbefinnande. Frisk luft.
35 Bishop R, Purcell E 2013
Kände sig socialt och kulturellt inkluderade. Främjade integration.
Produktivitet och prestation gav meningsfullhet.
36 Leaver R, Wiseman T 2016
Gemenskap och samhörighet med andra trädgårdsintresserade. Delade erfarenheter med andra. Kunna ta kontakt med främmande människor i trädgårdarna. Trädgården blev som en träffpunkt för vänner och familj.
Att ha åstadkommit något gav en känsla av mening och ökat självförtroende.
Rogivande miljö. Att vara i nuet och ta in alla intryck gav välbefinnande.
37 Whatley E, Fortune T, Williams A E 2015
Förde människor samman,
gemenskap. Delade erfarenheter ledde till social inkludering.
Att lära sig nya saker, få självförtroende. Produktivitet.
38 Eriksson T, Westerberg Y, Jonsson H 2011
Stolta över att ha åstadkommit något. Ökad självkänsla, inspirerade till att prova nya saker.
Komma bort från kravfylld vardag. Avslappnande och tillåtande miljö. Kunde vara sig själv. Tillåtet att misslyckas. Kunde överföra känslan till andra situationer
39 Ciprianni J, Georgia J, McChesney M, Swanson J, Zigon J, Stabler M 2018
Tillfälle till social interaktion med både gruppdeltagare och utomstående. Samarbete, komma överens med andra. Få vänner.
Att lära sig proceduren från frö till planta. Ett med naturen. Att lära sig färdigheter, få kunskap om växter. Att få
tillfredsställelse och ökad självkänsla genom arbete och produkt. Ökad chans till betalt arbete.
Komma bort från stressfylld vardag. Njuta av naturen. Lugn och
5 40 Jonasson I,
Marklund B, Hildingh C 2007
Uppmärksamhet från andra Uppmärksamhet från andra. Viktigt att åstadkomma något riktigt. Att lära sig nya färdigheter. Ökad självkänsla genom produktivitet.
Miljön gav en känsla av
välbefinnande och snabbade på återhämtningsprocessen.
41 Fieldhouse J 2003
Den sociala miljön var stöttande och accepterande. Delade erfarenheter ledde till naturlig konversation. Samhörighet till gruppen.
Ökat självförtroende genom
produktivitet. Erhållit erfarenheter som kan användas till att söka betalt arbete.
Fridfull miljö, komma bort från stressfylld stadsmiljö. Stabil och betryggande miljö. Gav lugnande sinnesstämning.
42 Parkinson S, Lowe C, Vecsey T 2011
Det var lättare att samtala med någon om man jobbade med samma uppgift. Lära sig att vara med människor.
Känsla av att ha uppnått något Det var annorlunda varje gång. Estetiskt tilltalande. 43 Unruh A M, Smith N, Scammell C 2000
Social interaktion, gemensamt intresse skapade samhörighet. Ibland jobbigt med andra som störde.
Tillfredsställelse med färdig produkt. Se något växa. Miljön väckte minnen till liv. Känsla av förnyelse.
Vara utomhus, njuta av luften och solen. Kunna vara kreativ. Vara del av naturen. Komma bort.
