Att förlora ett bröst
Upplevelserna av livet efter mastektomi - en litteraturstudie
To lose a breast
The experiences of life after mastectomy - a litterature study
Författare: Agnes Esbjörnsson & Mikaela Olsson
HT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Clary Odelberg- Johnson Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Bakgrund: Vid bröstcancer är det i 20–30 % av fallen nödvändigt att kvinnan genomgår
mastektomi. Vid mastektomi tas hela bröstet bort och ingreppet medför en del fysiska komplikationer, men även psykologiska konsekvenser.
Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie av beskrivande design. Datainsamling skedde i
databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. En integrerad dataanalys utfördes för att sammanställa ett resultat.
Resultat: Att förlora ett bröst var för många kvinnor en traumatisk upplevelse som påverkade
det dagliga livet och relationen kvinnorna hade till andra människor. Utseendet av deras ärr ledde till en försämrad självkänsla för vissa i vardagen och även när det gällde intima
situationer. Vissa kvinnor valde att genomgå bröstrekonstruktion som återställde självkänslan till en viss del. De flesta kvinnor var fortfarande tacksamma att de överlevt och för
människorna i deras omgivning som gett dem stöd.
Slutsats: Slutsatsen av studien är att kvinnorna kände ett större behov av stöd och information
av vården. Kvinnorna kände en avsaknad av det förlorade bröstet som medför en negativ påverkan på deras kvinnlighet och sexualitet. Skillnader i behov av bröstrekonstruktion upplevdes även av kvinnorna. Därför är det viktigt med individanpassad information och stöd från sjuksköterskan.
Nyckelord: Kroppsuppfattning, Kvinnor, Mastektomi, Omvårdnad, Upplevelser
Innehåll
1.Bakgrund ... 1
1.1 Orsaker till mastektomi ... 1
1.2 Mastektomi som behandling ... 1
1.3 Profylaktisk mastektomi ... 2
1.4 Omvårdnad vid mastektomi ... 2
1.5 Teoretisk referensram ... 3 1.6 Problemformulering ... 3 2. Syfte ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Design ... 3 3.2 Datainsamling ... 4 3.3 Urval ... 5 3.4 Kvalitetsgranskning ... 6 3.5 Dataanalys ... 6 3.6 Forskningsetiska överväganden ... 7 4. Resultat ... 7 4.1 Förändrad kropp ... 7 4.1.1 Fysiska förändringar ... 7 4.1.2 Förändrad självbild ... 8 4.1.3 Behov av bröstrekonstruktion ... 9 4.2 Förändrade relationer ... 9 4.2.1 Påverkan på relationer ... 9 4.2.2 Påverkan på sexualitet ... 10 4.3 Behov av stöd ... 10 4.4 Acceptans ... 11 5. Diskussion ... 11 5.1 Metoddiskussion ... 11 5.2 Resultatdiskussion ... 13 5.2.2 Slutsats ... 15
5.2.3 Kliniska implikationer och Fortsatt forskning ... 15
Referenslista ... 16
Bilaga 1 Bilaga 2
1
1.Bakgrund
1.1 Orsaker till mastektomi
Vid bröstcancer går det att utföra en så kallad bröstbevarande kirurgi där det behålls så mycket av bröstet som möjligt men i 20-30% av fallen är mastektomi nödvändigt (Grogan & Mechan, 2017). Önskar kvinnan mastektomi och om det finns flera tumörer i bröstet som täcker mer än en kvadrant av bröstet och strålbehandling inte är aktuellt bör mastektomi genomföras (Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro [RCC], 2014). Vid svårighet att uppnå ett kosmetiskt resultat vid bröstbevarande kirurgi kan mastektomi istället genomföras
(Fortunato et al., 2013).
I Sverige fick drygt 7 800 kvinnor en bröstcancerdiagnos år 2018 och 1 400 kvinnor avled av sin sjukdom (Socialstyrelsen, 2019). Det är vanligast att insjukna runt 70 årsåldern och det är många fler som insjuknar i cancer än som dör på grund av det. Enligt Tollow, Williams, Harcourt & Paraskeva (2019) tar kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer ofta beslut om att genomgå mastektomi. Detta beslut tas på grund av farhågor för att få bröstcancer igen. Hos kvinnor mellan åldrarna 35–50 år är bröstcancer den vanligaste orsaken till cancerdöd. En av åtta kvinnor kommer troligtvis drabbas av bröstcancer (Li, Zhou, Yan, Wang & Zhang, 2012). En förbättring gällande tidig diagnostisering samt behandling för bröstcancer har skett. Det har resulterat i att överlevnaden bland kvinnor har ökat. Den ökade överlevnadsperioden leder till att individerna behöver hantera komplikationer och biverkningar från ingreppet (Nemli & Tekinsoy Kartin, 2019).
Mastektomi är ett av de första stegen till könskorrigering hos transsexuella män, de väljer ofta att genomgå mastektomi eftersom de känner sig missnöjda med sina bröst (van de Grift et al., 2017).
1.2 Mastektomi som behandling
De första dokumenterade ingreppen av mastektomi utfördes av William Halsted år 1882. Det resulterade i ökad överlevnad samt minskning av återfall. I USA gjorde Halsted operationer på 90% av bröstcancerpatienterna. Mastektomin innebar stora snitt samt att mycket vävnad togs bort. Båda bröstmusklerna skars ut. År 1972 beskrevs den nuvarande operationsmetoden av John Madden. Madden menade att det lämpligaste var att behålla båda bröstmusklerna (Plesca, Bordea, Houcheimi, Ichim, & Blidaru, 2016).
Komplikationerna är något som sjuksköterskan bör informera patienten om (RCC, 2014). Mastektomi kan medföra både fysiska och psykologiska konsekvenser. Mastektomi medför mindre fysiska komplikationer och återhämtning tar ungefär 3–6 veckor (Grogan & Mechan, 2017). Eventuella komplikationer såsom serom, hematom och sårinfektion kan förekomma vid bröstcancerkirurgi. Dock är trombos ovanligt och profylaxbehandling är inte rutin (RCC, 2014).
Förändrad känsel och smärta är vanligt efter kirurgin då nervskador kan förekomma. Efter axillkirurgi kan bindvävssträngar uppkomma från axillen och ner mot armen. Förändrad känsel kan beskrivas av patienterna som stickningar, klåda eller en brännande känsla på insida
2
överarm eller vid operationsområdet. Lymfödem kan även uppkomma som en komplikation vid bröstkirurgi tidigt men även långt efter operationen (RCC, 2014).
Alla kvinnor i Sverige som genomgått mastektomi blir erbjudna bröstrekonstruktion (Bergh & Emdin, 2008). Bröstrekonstruktion går att utföras i samband med att mastektomin sker men går också att utföra efter ingreppet. Valet att genomföra en bröstrekonstruktion görs bland annat då kvinnor vill återgå till känslan av helhet, att ha en normal kropp (Carr, Groot, Cochran & Holtslander, 2019). Bröstrekonstruktion ger ofta en positiv påverkan på kvinnors kroppsbild, livskvalité och tillfredsställelse (Quemener et al., 2019).
1.3 Profylaktisk mastektomi
Med kontralateral profylaktisk mastektomi menas att det bröst som inte innehåller en tumör också tas bort i förebyggande syfte. Detta är rekommenderat för kvinnor med hög risk för återfall av cancer i det andra bröstet (Manne et al., 2019). Det finns en mutation som kan uppstå i antingen bröstcancergen 1 (BRCA1) eller i bröstcancergen 2 (BRCA2) som är tumörsuppressorgener. Mutationen kan leda till ärftlighet av bröst eller äggstockscancer. I 5– 10% av alla bröstcancerfall förekommer denna mutation och i 20–25% av alla tumörer hos personer med familj som har bröst eller äggstockscancer (Kim, Choi & Park, 2020). Kvinnor som överlevt bröstcancer och har en BRCA mutation har en ökad risk att få cancer igen i framtiden i förhållande till andra människor utan en BRCA mutation (Reblin et al., 2017). Det har blivit allt vanligare med kontralateral profylaktisk mastektomi hos personer med bröstcancer i ett bröst, speciellt hos unga personer. Vid kontralateral profylaktisk mastektomi minskar risken för kontralateral bröstcancer med cirka 95 % och för personer med en BRCA mutation förbättras chansen för överlevnad på lång sikt (Terkelsen, Rønning & Skytte, 2020). Görs kontralateral profylaktisk mastektomi före 40 års ålder är riskminskningen som störst. Det finns lite forskning kring vad yngre kvinnor har för indikationer till kontralateral profylaktisk mastektomi i jämförelse med äldre kvinnor men de studier som gjorts på yngre kvinnor visade att de kände rädsla för att deras barn ska förlora sin mamma. De kände också rädsla för att inte upptäcka eventuella tumörer på grund av bröstimplantat. Forskning som gjorts kring äldre kvinnor har visat indikationer för att göra kontralateral profylaktisk mastektomi. Att förlora en närstående i cancer, en vilja att leva längre för sin familj samt en större förståelse för risker som sjukdomen innebar var några av indikationerna (Glassey, O’Connor, Ives, Saunders & Hardcastle, 2018).
1.4 Omvårdnad vid mastektomi
Innan hemgång efter operation bör sjuksköterskan informera patienten om att det är viktigt för patienten att se och känna på ärret innan patienten går hem. Det är också viktigt med fysisk aktivitet, träningsprogram och sjukgymnastik. Sjuksköterskan bör ge information om hur patienten ska sköta såret, suturer, hygien och eventuellt dränage. Patienten bör få information om smärtlindring, protesutprovning och läknings protes. Patienten behöver få information om sjukskrivning och återbesök samt hjälp med kontakt med primärvård. Information om vart patienten ska vända sig vid problem ska ges och uppmaning om att ha med sig närstående på återbesök (RCC, 2014).
På återbesök kan patienten närvara tillsammans med en anhörig som stöd. Den fortsatta behandlingsplanen utformas tillsammans med patienten och närstående och informationen ska ges både muntligt och skriftligt där kontaktsjuksköterska ska närvara (RCC, 2014).
3
Mastektomi kan medföra negativ påverkan på kroppsuppfattningen. Det finns undersökningar som visar att fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan på mastektomi och även
rehabiliteringsinsatser och psykologiska interventioner (Börjeson & Johansson, 2008). Efter genomförd mastektomi är det viktigt att vårdpersonal är positiva i mötet med
kvinnorna. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd, lyssna och bekräfta kvinnornas känslor. Det är viktigt att se till att kvinnorna förstår informationen som ges. När operationssåret ska läggas om efter mastektomi kan sjuksköterskan erbjuda kvinnan att se på, för att själv få kunskap och bli van. Sjuksköterskan kan ordna så att kvinnorna får kontakt med
bröstcancerföreningen som kan besöka kvinnorna på sjukhuset och senare i livet. Stödgrupper finns också att erbjuda där möjlighet ges till att bearbeta känslorna efter mastektomin.
Kvinnor som genomgått mastektomi får bröstproteser om så önskas (Gjertsen, 2003). Protesen är till för att återställa tyngden i bröstet men också för kosmetiska anledningar. Proteserna finns i många olika former, storlekar och färger och kan användas med bh, linnen och badkläder (Mahon & Casey, 2003).
1.5 Teoretisk referensram
KASAM är ett begrepp som handlar om känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky (2005) är känsla av sammanhang uppbyggt av tre komponenter. Begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Begriplighet innebär i vilken mån en person upplever situationer som begripbara. En person med hög begriplighet förväntar sig att situationer och information ska vara begripliga. Hanterbarhet syftar till den graden en person har resurser att klara av en situation, det kan vara egna resurser eller personer som kan stödja en. Till sist meningsfullhet som innebär vikten av att ha ett syfte och hitta mening, det syftar till att personen har saker i livet som är viktiga för dem.
1.6 Problemformulering
Mastektomi är nödvändigt då bröstbevarande kirurgi inte är möjligt. Kvinnor som genomgår mastektomi får ofta fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Det är viktigt att
sjuksköterskan finns som stöd både före, efter och under ingreppet och lindrar symtom hos kvinnor. Kvinnorna bör få all information om mastektomi innan ingreppet utförs för att kunna hantera upplevelsen. Det är viktigt att sjuksköterskor har rätt kunskap om omvårdnad vid mastektomi så att de kan ge rätt vård till dessa kvinnor för att möjliggöra största
tillfredsställelse hos kvinnorna efter mastektomin. Det för att underlätta återgången till livet efter ingreppet.
2. Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter att ha genomgått mastektomi.
3. Metod
4
Designen var en beskrivande design i form av en litteraturstudie med systematisk sökning. Litteraturstudie innebär att en sammanställning gjordes systematiskt av studier som tidigare gjorts på området (Kristensson 2014).
3.2 Datainsamling
Datainsamlingen skedde i de tre databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Från syftet valdes tre meningsbärande ord ut. Orden var “mastektomi”, “upplevelser” och “kvinnor”. Utifrån orden söktes synonymer och ämnesord fram med hjälp av Cinahl subject heading list, Thesaurus i PsycINFO och MeSH i MEDLINE. Innan de slutgiltiga ämnesorden samt
fritextorden togs fram gjordes sökningar med olika sökord och olika kombinationer av orden för att se vilka ämnesord och fritextord som gav mest relevanta resultat för syftet.
Ämnesorden i Cinahl blev: mastectomy, women, female, life change events, perception, life experiences samt fritextordet experience (se bilaga 1). Ämnesorden och fritextordet söktes först var för sig. Sedan skapades tre olika sökblock där mastectomy blev det första
sökblocket, women och female blev det andra sökblocket och life change events, life experience och perception samt fritextordet experience blev det sista sökblocket (se tabell 1). Inom de olika sökblocken användes för kombination den Booleska operatorn OR. De olika sökblocken kombinerades sedan i en sökning med hjälp av den booleska operatorn AND. Begränsningar som gjordes var peer-rewied, engelskt språk och artiklar från 2010 och framåt.
Ämnesorden i PsycINFO blev: mastectomy, human females, perception och life experiences och fritextorden blev experience och women. Ämnesorden och fritextorden söktes var och en för sig. Det skapades på samma sätt tre olika sökblock där mastectomy blev det första
sökblocket, women och human females blev det andra sökblocket och perception, life experience och experience blev det sista sökblocket. Samma begränsningar samt Booleska operatorer användes som tidigare.
Ämnesorden i MEDLINE blev: mastectomy, women, female, life change events, perception och ett fritextord togs ut som var experience. Ämnesorden och fritextordet söktes var och en för sig. Det skapades på samma sätt tre olika sökblock där mastectomy blev det första
sökblocket, women och females blev det andra sökblocket och life change events, perception och experience blev det sista sökblocket. Samma begränsningar samt Booleska operatorer används som tidigare.
5 Tabell 1. Sökblock. Översikt av ämnesord, fritextord och synonymer vid de slutgiltiga sökningarna i databaserna.
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3 Träffar
CINAHL (“MH mastectomy+”) AND (“MH Women+”) OR (“MH female”)
AND (Experience)** OR (“Life experiences+”) OR (“MH life change events”) OR (“MH perception+”) 310 PsycINFO (“DE Mastectomy”)
AND (“DE Human females”) OR
(“Women”)**
AND (“Experience”)**OR (“DE Perception”) OR (“DE Life experiences”) 70 MEDLINE (MH "Mastectomy+") AND (MH "Women+") OR (MH "Female") AND ("experience")** OR (MH "Perception+") OR (MH “Life change events”) 922 ** = fritextsökning
3.3 Urval
Inklusionskriterier som användes för att hitta relevanta artiklar för syftet var att artiklarna skulle fokusera på mastektomi och kvinnors upplevelser kring mastektomi.
Exklusionskriterier var artiklar som endast fokuserade på sjuksköterskans upplevelser att vårda kvinnor som genomgått mastektomi och artiklar som endast handlade om det medicinska kring mastektomi. Artiklar som endast innehöll beslutstagande till varför mastektomi gjordes och artiklar som endast fokuserade på kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion exkluderades.
Sökningen och granskningen av titlar i Cinahl gjordes av en av författarna och sökningen i psycINFO gjordes av den andra författaren medan de satt på gemensam plats så att de kunde diskutera titlarnas relevans för studien. Den sista sökningen i MEDLINE gjordes tillsammans av båda författarna.
Första sökningen gjordes i databasen Cinahl. Den slutgiltiga sökningen resulterade i 310 artiklar. Alla titlar lästes varav 33 abstract lästes och åtta artiklar ansågs relevanta till studien eftersom de innehöll resultat om kvinnors upplevelser av mastektomi som svarade till syftet. Andra sökningen gjordes i databasen PsycINFO. Den slutgiltiga sökningen resulterade i 70 artiklar. Alla titlar lästes varav tio abstract lästes, sex artiklar var dubbletter från Cinahl. En artikel hittades till studien som svarade till syftet. Tredje sökningen gjordes i databasen MEDLINE som resulterade i 922 artiklar. Samtliga titlar lästes, 49 abstract lästes och åtta av artiklarna var dubbletter från Cinahl och PsycINFO. En ytterligare artikel av relevans hittades.
6
Abstract av relevanta titlar lästes och desom ansågs svara till syftet lästes i sin helhet och diskuterades av båda författarna. Artiklar som inte svarade på syftet föll bort. Många artiklar föll bort på grund av exklusionskriterierna. Tio artiklar som svarade mot syftet och som var relevanta för studien gick vidare till kvalitetsgranskningen. Samtliga artiklar var av
beskrivande design.
3.4 Kvalitetsgranskning
När artiklar valts ut till studien gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga tio artiklar med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. Då alla artiklar var kvalitativa studier användes mallen Bedömning av kvalitativa studier till alla artiklar. Mallen bestod av frågor om studiens syfte, design, datainsamling, analys, resultat och trovärdighet (Kristensson,
2014). Kvalitetsgranskningen utfördes på samtliga artiklar av båda författarna för sig och jämfördes sedan med varandra. Gränsen för att klara kvalitetsgranskningen bestämdes av båda författarna. Maximalt kunde artiklarna uppnå 13 poäng, nio poäng behövdes för att klara kvalitetsgranskningen. 1 poäng per fråga gavs. Utöver kvalitetsgranskningen krävdes det i denna studie att artiklarna var etiskt godkända.
Kvalitetsgranskning utfördes på tio artiklar varav två utav dem inte ansågs vara av tillräckligt god kvalité för att ingå i denna studie eftersom de inte fick tillräckligt höga poäng. En artikel som exkluderades fick åtta poäng och exkluderades eftersom den inte innehöll teoretiskt perspektiv eller forskarnas förförståelse. Den redovisade inte hur deltagarna rekryterades, det framgick inte om datamättnad nåtts och inget belägg för de fyra trovärdighets komponenterna. Den andra artikeln exkluderades på grund av att den inte innehöll något teoretiskt perspektiv och det framgick inte om datamättnad nåtts. De resonerade inte kring sin förförståelse eller deras relation till deltagarna i studien. De fanns heller inget belägg för de fyra trovärdighets komponenterna.
3.5 Dataanalys
Analys av artiklarna gjordes med hjälp av en integrerad analys för att kunna presentera resultatet på ett överskådligt sätt. Likheter har upptäckts och resulterat i kategorier och underkategorier (Kristensson, 2014). Artiklarna (se bilaga 2) delades lika mellan författarna som gjorde översättningar av alla resultat som var relevanta för studien var för sig på samma plats för att kunna diskutera vid behov. Sedan lästes översättningarna av samtliga artiklar av båda författarna tillsammans för att komma fram till likheter eller olikheter i texterna. När likheter funnits lades de under en kategori som benämndes utifrån de olika resultaten. Olikheterna redovisades även separat under de olika kategorierna. Därefter bearbetades resultaten under kategorierna till ett nytt sammanställt resultat med underkategorier.
7 Tabell 2. Översikt av kategorier och underkategorier i resultatet.
Kategorier Underkategorier
Förändrad kropp Fysiska förändringar Förändrad självbild
Behov av bröstrekonstruktion Förändrade relationer Påverkan på relationer
Påverkan på sexualitet Behov av stöd
Acceptans
3.6 Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar som valts till studien granskades för att se om de var etiskt försvarbara eller inte (Kristensson 2014). Samtliga artiklar i denna studie var etiskt godkända. Båda författarna hade en viss förförståelse kring ämnet eftersom de arbetat inom sjukvården och mött kvinnor som genomgått mastektomi. En av författarna har även en närstående som genomgått
mastektomi. Alla resultat har presenterats i studien även om resultatet inte stämmer överens med författarnas åsikter eller uppfattning.
4. Resultat
Litteraturstudien resulterade i fem kategorier och underkategorier (se tabell 2). Resultatet har sammanställts utifrån åtta vetenskapliga artiklar från olika länder.
4.1 Förändrad kropp
4.1.1 Fysiska förändringarKvinnor kände rädsla för att se det mastektomerade området och upplevde att de hade för lite information om ärret innan de såg det för första gången. När kvinnorna såg ärret för första gången blev vissa traumatiserade av utseendet av ärret och hade svårt att anpassa sig till utseendet, de fick en chock och blev förskräckta eftersom ärret inte såg ut som förväntat. Några av kvinnorna befann sig i förnekandefasen länge och kunde inte röra eller se på varken sitt bröst eller ärr, de kände en sorg och förlust över det förlorade bröstet (Davies et al., 2017; Menon & O’Mahony, 2019). Att bröstvårtan var borttagen kom som en chock då det
representerade kvinnlighet och sexualitet för kvinnorna (Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul & Delaloye 2010). Många tyckte att deras utseende var groteskt och jämförde sitt bröst med till exempel Frankenstein. Det såg ut som att de hade blivit stympade (Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012; Herring, Paraskeva, Tollow & Harcourt 2019). De använde benämningar som slukhål och urgröpt när de talade om bröstet och jämförde mastektomin med amputation,
8
stympning och slakt (Davies et al., 2017; Piot-Ziegler et al., 2010). Trots kvinnors positivitet gällande sin egen kropp upplevdes det svårt att visa maken ärret (Menon & O’Mahony, 2019). Många av kvinnorna ville vinna kampen mot cancer men kände inte alltid att de var duktiga kämpare när de såg ärret. Kvinnor menade att det mastektomerade området behövde döljas eller rekonstrueras och hade tankar om hur ärret skulle se ut i framtiden (Freysteinson et al., 2012). Kvinnorna tyckte att det ibland var opraktiskt att ha bröstprotes och att behöva gömma sitt ärr för människor utanför familjen men problemen var hanterliga menade kvinnor
(Fallbjörk et al., 2012).
4.1.2 Förändrad självbild
Kvinnor kände sig annorlunda och osäkra, de uttryckte att utseendet var förstört, missbildat och förändrat efter mastektomin (Chuang, Hsu, Yin, & Shu, 2018; Freysteinson et al., 2012). De fick en försämrad självkänsla där de kände sig dåliga och otillräckliga. Kvinnorna kände sig äcklade av sina nya kroppar, starka känslor såsom rädsla, skam och ledsamhet uppstod hos kvinnorna (Brunet, Sabiston & Burke, 2013; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Menon & O’Mahony, 2019). De saknade symmetri och balans då en del av kroppen fattades. Vissa kvinnor ångrade att det inte gjorde en bilateral mastektomi för att uppnå symmetri. De kände sig handikappade och främmande för sina egna kroppar samt onormala i en modifierad kropp. Kvinnor beskrev det som att gå tillbaka till barndomen eller att bli en man
(Freysteinson et al., 2012; Piot-Ziegler et al., 2010).
För kvinnorna tog det lång tid att anpassa sig till sin nya kropp. Kvinnor som hade genomgått mastektomi upplevde en förlust av sitt bröst, men de förstod att det var det rätta att göra. De beskrev en ånger av att de inte accepterat sina kroppar som de var tidigare (Davies et al., 2018; Piot-Ziegler et al., 2010). Ansiktet och leendet var vackert och det räckte för vissa kvinnor. En upplevelse var att fysiskt utseende inte var det viktigaste för identiteten och de upplevde att de fortfarande kunde göra allt som andra kvinnor kunde. Andra tankar handlade om att de gett upp sin sexuella förmåga och det positiva sättet de tidigare kände för kroppen (Brunet et al., 2013; Chuang et al., 2018; Davies et al., 2017; Menon & O’Mahony, 2019; Piot-Ziegler et al., 2010).
Kvinnor upplevde ett behov av att gömma protesen och sitt bröst och det hade blivit svårt att hitta kläder för ändamålet. De upplevde sorg eftersom kroppens integritet kändes förlorad (Fallbjörk et al., 2012; Menon & O’Mahony, 2019; Piot-Ziegler et al., 2010). Kvinnor som förlorat ett bröst såg ett behov av att visa sitt värde genom sin karriär och att vara en god förälder och på så sätt återupprätta sin känsla av självvärde (Chuang et al., 2018). De ville se bra ut för att må bra. Det upplevdes att andra behandlade kvinnorna annorlunda om de såg bra ut och såg ut att må bra. De ville se normala ut för att vara skyddade från sociala bedömningar och för att kunna passa in (Brunet et al., 2013).
Kvinnorna upplevde att det numera finns en övergripande kroppspositivitet i världen som gör att bröst av olika storlekar är mer accepterat vilket kändes skönt för kvinnorna. Vissa kände lycka och lättnad, de var positiva till sin kroppsbild. De beskrev sina kroppar som starka, fungerande och modiga, de upplevde att det gick att lita på kroppen (Brunet et al., 2013; Menon & O’Mahony, 2019). Kvinnorna menade att steget att äntligen kunna berätta om mastektomin betydde att de inte längre brydde sig lika mycket om mastektomin (Chuang et al., 2018). Kvinnorna talade om sig själva med värdighet som kvinnor, även utan ett bröst. Det upplevdes att det bara var ett bröst och inte världens undergång och fokus lades på att leva. Kvinnor beskrev att operationen inte hade en större påverkan på vardagslivet. (Chuang et al., 2018; Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al., 2012; Menon & O’Mahony,
9
2019). Andra kvinnor tyckte att mastektomin var en olägenhet som påverkade de dagliga uppgifterna (Brunet et al., 2013). Vissa kvinnor hade bra självförtroende gällande sina kroppar trots mastektomin, de kände att de var tillräckligt vackra för att ha på sig vad de vill ändå. Det var bara en liten bit av kroppen som tagits bort (Chuang et al., 2018).
Första mötet med spegeln upplevdes som svårt och känslosamt eftersom de var rädda att möta sin spegelbild. Det kunde gå flera dagar efter operationen innan de såg sig i spegeln. Vissa upplevde att de fick kämpa ordentligt för att kunna se sig i spegeln medan vissa ansåg att det endast var en del av processen. Det upplevdes som lättare efter att ha gjort det några gånger. Kvinnor upplevde att det var annorlunda att se sig i spegeln än att bara titta rakt ned, eftersom då syntes hela kroppen (Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Piot-Ziegler et al., 2010).
4.1.3 Behov av bröstrekonstruktion
Vissa kvinnor tyckte att bröstrekonstruktion var en absolut nödvändighet för att kunna leva. Kvinnor var tacksamma att de hade blivit erbjudna bröstrekonstruktion och såg
bröstrekonstruktionen som ett sätt att gömma ärren men också som ett sätt att återställa sin femininitet (Fallbjörk et al., 2012). De upplevde att bröstrekonstruktion skulle få dem att känna sig vackra och attraktiva. Det kom som en tröst för många av kvinnorna, att deras stympade kropp skulle kunna se ut lite som vanligt igen (Piot-Ziegler et al., 2010). Vissa hade avstått från rekonstruktion då de inte tyckte att problemen som mastektomin förde med sig var tillräckligt omfattande för att göra en rekonstruktion. De uttryckte en oro över att inte
upptäcka om sjukdomen kom tillbaka om bröstrekonstruktion gjorts (Fallbjörk et al., 2012). Några kvinnor var oroliga om det verkligen skulle hjälpa dem och om det bara skulle vara jobbigt att vänta på operationen. För många kvinnor var anledningen att göra
bröstrekonstruktion endast på grund av kärlekslivet och partners skull (Menon & O’Mahony, 2019). För kvinnor med bröstcancer kändes det viktigare med behandling än
bröstrekonstruktion och några kvinnor menade att det rekonstruerade bröstet inte skulle vara deras bröst ändå, det skulle bara fylla en tom plats (Menon & O’Mahony, 2019; Piot-Ziegler et al., 2010). Den känslomässiga smärtan som följde mastektomin gjorde att de tvivlade på att bröstrekonstruktion skulle bli bra. De kände att det inte skulle räcka för att få tillbaka sin kvinnlighet (Piot-Ziegler et al., 2010).
4.2 Förändrade relationer
4.2.1 Påverkan på relationerEn gemensam upplevelse bland kvinnorna i de olika studierna var att de var rädda att deras män inte skulle tycka att de var attraktiva eller inte skulle älska dem längre. Kvinnorna upplevde att deras män var förstående men kvinnorna var ändå osäkra och kände dåligt självförtroende när det gällde de intima delarna i relationen (Chuang et al., 2018; Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Menon & O’Mahony, 2019; Piot-Ziegler et al., 2010). Andra kvinnor, speciellt äldre kvinnor kände ingen ångest över den sexuella delen i förhållandet och tyckte inte att något förändrats (Fallbjörk et al., 2012).
10
Även relationen till deras barn hade förändrats, kvinnor upplevde en oförmåga att beskriva sina känslor kring mastektomin för sina barn och det blev en frustration för kvinnorna. De kände även en rädsla och oro över att föra över bröstcancergenen till sina döttrar och hade skuldkänslor för detta (Davies et al., 2017; Piot-Ziegler et al., 2010). Många kvinnor upplevde att fokus på att familjen mådde bra var viktigt och det hjälpte mot utseendefixeringen
kvinnorna hade på sig själva (Chuang et al., 2018; Herring et al., 2019).
Kvinnorna var rädda att folk skulle märka att de bara hade ett bröst när de var ute, de kände att folk kunde märka det även om de försökte dölja det med kläder eller hade genomgått bröstrekonstruktion (Chuang et al., 2018; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019) . Ofta påverkades kvinnorna av andras åsikter och hur samhället såg på kroppsideal framför deras egna åsikter. Några hade valt att använda bröstprotes för att göra andra nöjda snarare än sig själva. Kvinnor berättade att individer i deras omgivning hade blivit chockade över att de valt att inte göra bröstrekonstruktion och detta gjorde det svårare att hantera mastektomin (Menon & O’Mahony, 2019).
4.2.2 Påverkan på sexualitet
Kvinnorna upplevde att mastektomin orsakade skada på deras identitet och sexualitet, de kände sig inte kvinnliga eller attraktiva längre och var rädda att andra skulle se dem som okvinnliga (Brunet et al., 2013; Chuang et al., 2018; Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019). Speciellt när kvinnorna var nakna eller skulle vara intima med sin partner kände de sig okvinnliga och ville ha det mörkt i rummet så att ingen skulle se dem (Fallbjörk et al., 2012). Brösten var kopplat till moderskap, amning och fertilitet. Det upplevdes att mastektomin resulterade i att kvinnorna skulle behöva ge upp moderskapet (Piot-Ziegler et al., 2010).
Vissa kvinnor tyckte att deras partners var en del i helandet av femininiteten då partnern försäkrade kvinnorna om att de älskadedem hur de än såg ut. Kvinnor som inte var i en relation var rädda för att de aldrig skulle hitta någon att starta en relation med p.g.a.
mastektomin, de var rädda att inte bli accepterade (Fallbjörk et al., 2012; Herring et al., 2019; Piot-Ziegler et al., 2010).
4.3 Behov av stöd
Behov av stöd var påtagligt i många av kvinnornas fall, de kände att stöd från närstående var viktigt för dem men upplevde att det ibland var svårt för anhöriga att alltid finnas där för dem då de har sitt eget liv att tänka på. Vissa anhöriga upplevdes oförskämda och icke
omtänksamma (Chuang et al., 2018; Freysteinson et al., 2012).
Blandade känslor kring stöd från vårdpersonal uppstod. Många kvinnor kände ett större behov av stöd från vården i form av information till dem själva men även till deras partner. De ville ha information med förklaring om hur kvinnan kunde känna sig efter mastektomin gällande intimitet (Menon & O’Mahony, 2019). De kände även att sjukvården brast i stödet till
kvinnorna då det kändes som de aldrig fick en möjlighet att tala ut om sina känslor ordentligt (Freysteinson et al., 2012). Andra tyckte att stödet från sjukvården var mycket bra, där sjukvården hade gett dem tid att handskas med att se sig i spegeln för första gången efter mastektomin och varit bra på att svara på frågor som kvinnorna haft (Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Menon & O’Mahony, 2019). Vissa kvinnor
11
kände att de inte ville ha något stöd av sjuksköterskorna på avdelningen då de bara ville bli lämnade ifred (Herring et al., 2019).
Kvinnor upplevde att ett bra stödsystem var av stor vikt för dem innan under och efter mastektomin. Stödsystemet bestod av vänner, vårdpersonal, kyrkan och andra aktiviteter. Många kvinnor såg kyrkan och bön som ett stöd. Andra hade stödgrupper med kvinnor som genomgått samma saker och kunde då diskutera och stödja varandra (Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012). Kvinnor med bröstcancer upplevde att de vunnit vänner genom behandlingen, vänner som gått igenom samma sak som kunde stödja varandra (Chuang et al., 2018).
4.4 Acceptans
Många av kvinnorna kände att trots mastektomin påverkat deras kvinnlighet var de tacksamma att de överlevt. Speciellt de kvinnor som förlorat anhöriga i cancer kände att förlora ett bröst var bättre än att dö (Chuang et al., 2018; Davies et al., 2017). Framförallt de äldre kvinnorna kände inte att utseendet spelade så stor roll i deras liv. De värdesatte hälsan över allt annat, de såg bröstet som en sjuk kroppsdel och var tacksamma att den var borta (Brunet et al., 2013; Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019). Vissa beskrev det som en acceptansresa där de i början kände självömkan och senare gick vidare och lärde sig att hantera situationen. Tankar kunde handla om att de borde vara glada att de levde och att de borde komma över det och fortsätta leva (Menon & O’Mahony, 2019). Kvinnor upplevde att de inte hade något annat val än att acceptera ärret. De upplevde att de måste börja älska den delen av sig själv (Freysteinson et al., 2012).
Några kvinnor ansåg att bröstet redan gjort sitt jobb med att ge barnen mat och därför gjorde det inget att det skulle tas bort. De var glada att det var en del av kroppen som inte hade något syfte längre istället för till exempel deras fot som de fortfarande har användning av (Fallbjörk et al., 2012; Herring et al., 2019).
Vissa av kvinnorna upplevde att traumat skapat ny mening i livet där de respekterade sin kropp och fokuserade på det positiva i livet som gjorde att de levde mer lyckligt. De
värdesatte tiden med familjen mer och värdesatte varje minut av livet. Vissa av kvinnorna tog upp nya intressen och lärde sig att inte stödja sig så mycket på sina män. De blev mer noga i sin bedömning av vilka människor de skulle umgås med. De fick en känsla för vad livet verkligen innebar (Chuang et al., 2018; Piot-Ziegler et al., 2010).
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
En litteraturstudie av beskrivande design av induktiv ansats har gjorts. Det var relevant för studien eftersom en sammanställning från olika forskningar ger ett specifikt svar på en fråga som sedan kan användas för att lösa ett problem i praktiken (Kristensson, 2014). En
litteraturstudie valdes som metod för att besvara examensarbetets syfte att få kunskap om kvinnors upplevelser av mastektomi. Ett annat alternativ hade varit att göra en intervjustudie och intervjuat kvinnor om deras upplevelser kring mastektomi men det var inte möjligt till det här examensarbetet (Kristensson, 2014).
12
Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. De ansågs relevanta eftersom de innehåller vetenskapliga artiklar inom det vårdvetenskapliga området (Kristensson 2014). Först gjordes sökning endast på Cinahl och PsycINFO. Sökningarna i databaserna gav endast åtta artiklar. För att inte missa relevanta artiklar och få mer material gjordes ytterligare sökningar i databasen MEDLINE. Dock hittades ingen ytterligare artikel till studien.
Sökningen i MEDLINE resulterade i många artiklar som ansågs vara för medicinska och som inte beskrev upplevelser. Chansen att finna relevanta artiklar ökade i och med att sökningen gjordes i tre olika databaser vilket stärker litteraturstudiens trovärdighet (Henricson, 2017). En svaghet i studien var att ingen manuell sökning gjorts då en manuell sökning kan resultera i artiklar som inte funnits under den systematiska sökningen.
En systematisk sökning med hjälp av ämnesord gjordes för att göra sökningen mer specifik och för att inte missa relevant litteratur. Artiklar från 2010 och framåt användes i studien eftersom endast aktuell forskning skulle inkluderas. Peer-review användes som en
begränsning då all litteratur som används i studien ska vara vetenskapligt publicerade artiklar av originalproduktion som skrivits med primärkällor för att uppnå så god kvalité som möjligt (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Andra sökord hade kunnat användas för att få en mer snäv och specifik sökning, i nuläget gjordes en sökning som resulterade i många träffar men även med många irrelevanta resultat. Sökorden women och female samt human female användes då det ansågs nödvändigt för att sålla bort artiklar som handlar om kirurgers erfarenheter eller sjuksköterskors erfarenheter angående mastektomi. Trots det resulterade sökningen i artiklar från dessa perspektiv därför dras slutsatsen att bättre sökord kunde ha funnits där dessa perspektiv inte framkommit (Henricson, 2017). Trunkering hade även kunnat användas för att få med ytterligare artiklar. En svaghet i studien är att artiklarna som handlade enbart om upplevelser av
bröstrekonstruktion kan ha innehållit resultat som svarade till syftet men sållats bort på grund av kriteriet. Detta kriterium var tveksamt men i slutändan valdes det att inte ta med dessa artiklar då de inte svarade på syftet eftersom de beskrev kvinnors upplevelser av
bröstrekonstruktion och inte upplevelser av mastektomi (Henricson, 2017).
En svaghet är att sökningen i Cinahl och PsycINFO inte gjordes tillsammans. Dock gjordes sökningarna på samma plats så att titlarna kunde diskuteras sinsemellan. Hade istället titlarna granskats tillsammans finns det möjlighet att fler relevanta artiklar skulle inkluderas. I nuläget finns det en risk att artiklar exkluderats som ansågs vara irrelevanta av den ena författaren men inte av den andra. Sökningen i MEDLINE gjordes tillsammans.
Förförståelsen kan indirekt påverka resultatet eftersom förförståelsen kan innebära att
mastektomi alltid är något negativt för kvinnan. På så sätt kan resultatet omedvetet vinklas till det negativa trots att vissa resultat visar en positiv upplevelse kring mastektomi. Resultaten lästes var för sig och diskuterades sedan för att se ifall det fanns liknande uppfattning av texten. Det innebär att risken för egna tolkningar av texten minskar och gör att resultatet inte blir lika påverkat av författarnas egen förförståelse (Henricson, 2017).
Integrerad analys användes för att på ett överskådligt sätt sammanställa resultatet från olika studier och på så sätt få resultatet presenterat på ett strukturerat sätt med kategorier och underkategorier. En annan analysmetod som skulle kunna ha använts är innehållsanalys som görs genom bearbetning av texter till exempel intervjuer på ett strukturerat sätt (Kristensson, 2014). Den sammanställda analyseringen av resultatet gjordes tillsammans för att försäkra att inte utesluta relevanta resultat.
13
Trovärdigheten i studien har stärkts med hjälp av opponenter och handledare som under hela skrivprocessen kritiskt granskat resultaten efter relevans och rimlighet. Pålitligheten av studien stärks av att förförståelsen har diskuterats och resonerats kring under studiens gång. Variationen av länder inkluderat i resultatet gör att överförbarheten blir applicerbar mellan olika länder i t.ex. europa men blir svårt att överföra till kvinnor i U-länder där kulturella skillnader och skillnader i könsroller skulle kunna påverka deras upplevelse av ingreppet.
5.2 Resultatdiskussion
De huvudfynd som funnits av studien är att kvinnorna kände ett större behov av stöd och information av vården. Kvinnorna kände en avsaknad av det förlorade bröstet som medförde en negativ påverkan på deras kvinnlighet och sexualitet. Studiens resultat visade att kvinnor kände mycket olika kring behov av bröstrekonstruktion för att återställa kvinnlighet.
Litteraturstudiens resultat visade att kvinnorna tyckte att de fått för lite information innan de såg ärret och kände sig traumatiserade av upplevelsen att se sig i spegeln för första gången. Kvinnorna upplevde det mycket svårt att se sig i spegeln och det tog lång tid för dem att anpassa sig till sin nya kropp. Därför är det viktigt att de inte är ensamma då de ser sig i spegeln, de ska ha någon där som stöd. Enligt Gjertsen (2003) och RCC (2014) är det viktigt med information om mastektomin och viktigt att kvinnor får bekanta sig ordentligt med ärret innan de går hem från sjukhuset efter ingreppet. Det för att kunna ge dem så mycket stöd som möjligt under den första tiden.
En känsla av asymmetri efter det avsaknade bröstet upplevdes av kvinnor i resultatet vilket också visades i Slatman, Halsema & Meershoek (2016) studie. Det upplevdes att kvinnorna behövde dölja asymmetrin och klä upp bröstet så att ingen skulle märka av mastektomin. Kvinnor beskrev även att de kände att de behövde klä upp sig för andra snarare än för sin egen skull. En känsla som uppstod hos författarna av litteraturstudien var att kvinnorna hade en önskan att vilja se “normala” ut. De ville inte att andra skulle märka att de såg annorlunda ut. Det kan tänkas att de gjorde så för att undvika andra personers frågor kring mastektomin. Människor bryr sig mycket om vad andra tycker och gör mycket för att passa in och för att inte göra andra obekväma i ens närhet. En människas kroppsbild bildas utifrån andra
människor och samhällets tankar om skönhet. Därför handlar känslorna som kvinnorna hade om mastektomin om hur andra ska reagera på mastektomin istället för att tänka på deras egna känslor om ingreppet. Likaså i studien av Slatman et al., (2016) berättade kvinnorna att de inte brydde sig om att andra såg att de var mastektomerade men ville inte att andra skulle känna sig obekväma och använde därför protes även om de tyckte att den var obekväm och opraktisk.
Kvinnorna i studien upplevde att stöd från familj och vänner var av vikt men även
stödgrupper med andra kvinnor som genomgått mastektomi var betydelsefullt för dem. RCC (2014) menar att kvinnan kan ta med sig en anhörig på återbesök. Den anhöriga kan också vara med och utforma behandlingsplanen för att kvinnan ska känna stöd under processen från anhöriga och sjuksköterskan. Författarna av litteraturstudien reflekterar över stödfrån familj och vänner som känner kvinnorna på ett djupare plan och som vet hur kvinnorna hanterar kriser är viktigt. Det kan även vara viktigt att prata med någon som har gått igenom samma sak. Män kan ha svårt att förstå hur kvinnorna känner då de inte har bröst på samma sätt som kvinnor och heller inte förstår värdet av kvinnlighet hos kvinnorna. Oförståelsen över
kvinnornas lidande kan förminska kvinnornas känslor och upplevelser. Dawe, Bennett,
14
pratade med en annan kvinna som genomgått mastektomi och de berättade att upplevelsen inte var alltför svårför dem kändes det uppmuntrande för kvinnorna.
Ur ett genusperspektiv visar litteraturstudien som gjorts att vissa kvinnor förlorat känslan av kvinnlighet medan andra upplevde att de inte kände en större skillnad och kan visa sin kvinnlighet på annat sätt. Författarna reflekterar över]att brösten är en del av identitetenoch bidrar till en känsla av kvinnlighet eftersom bröst ofta associeras med kvinnlighet. Kvinnors olika uppfattningar av bröstets betydelse för kvinnlighet kan bero på hur deras uppväxt sett ut och närståendes åsikter om kvinnlighet. Det kan leda till en högre eller lägre värdering av bröstet som kvinnligt. I Durães Rocha, Rodrigues Cruz, Aparecida Vieira, Marques da Costa & de Almeida Lima, (2016) studie upplevde kvinnor rädsla för att inte längre vara sexuellt attraktiva. Kvinnorna var oroliga över sin kvinnliga identitet när bröstet togs bort eftersom bröstet var en symbol för kvinnlighet.
Eftersom alla kvinnor i studien hade genomgått mastektomi till följd av bröstcancer kan det faktum att de haft cancer påverka deras upplevelse av mastektomin på olika sätt. De kan till exempel se på mastektomin som något positivt då de blivit av med cancern men det kan även upplevas negativt då upplevelsen av cancer förstärks samtidigt som kvinnan förlorat ett bröst. Upplevelser av mastektomerade män presenteras inte i denna studie men det kan tänkas att de flesta inte skulle uppleva ingreppet lika traumatiserande som kvinnor då det troligtvis inte blir lika stor skillnad och är lättare att dölja. Däremot kan det ändå bli ett fult ärr som kan skada mannens självkänsla.
Det kan finnas skillnader i sjukvårdskostnader som påverkar upplevelser av mastektomin. I vissa länder bekostas operationen av individen och i vissa länder kan det vara kostnadsfritt. Vid högre kostnader av mastektomin kan det bli en stressfaktor som påverkar kvinnors
välmående och upplevelser. I Sverige blir patienter erbjuda bröstrekonstruktion, vilket kanske inte är fallet i andra länder. Det kan leda till att kvinnorna inte har råd att genomgå
bröstrekonstruktion som i sin tur kan påverka kvinnans tillfredsställelse. 5.2.1 KASAM
Kvinnorna i litteraturstudien menade att livet går vidare efter en mastektomi. En sak som gjorde att kvinnorna kände att de ville kämpa vidare var deras familjer. Kvinnorna kände en hopplöshet och ett visst trauma över det förlorade bröstet men många gånger beskrevs det att kvinnorna kände att de behövde vara starka för andra. Enligt Antonovsky (2005) handlar KASAM om meningsfullhet där att ha något att engagera sig i och som skapar mening gör att det går lättare att skapa en känsla av sammanhang.
Enligt Antonovsky (2005) är resurser i form av stöd av vikt för att skapa en känsla av sammanhang. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är ett stöd för kvinnor eftersom det framgick i studiens resultat att kvinnor kan behöva ha någon där som de kan prata med. Stödet behöver dock vara individanpassat då det framgick att vissa kvinnor bara ville vara ifred den första tiden efter mastektomin. Kvinnorna ville även ha stöd för sin partnersom även degår igenom något svårt och behöver få information om hur livet kommer se ut framöver. Familj, vänner och även kyrkan var en stor del i att skapa en känsla av hanterbarhet för kvinnorna. Det blev uppenbart att ett bra stödsystem var viktigt vid kvinnornas helande. Detta förklarar Antonovsky (2005) som hanterbarhetskomponenten som innebär de resurser en person besitter för att hantera en situation.
15
I mötet med kvinnor som genomgått mastektomi är det viktigt för sjuksköterskan att informera kvinnorna ordentligt om mastektomin och hur det kommer att påverka deras liv. Antonovsky (2005) menar att en känsla av begriplighet är viktigt för en person för att hantera svåra situationer. Om kvinnan får bra information och känner sig förberedd på ingreppet kan det skapa en känsla av begriplighet och minska traumat för kvinnan. Däremot om kvinnan inte vet vad hon ska förvänta sig av operationen kan det bli en chock att se ärret och att leva utan ett bröst.
5.2.2 Slutsats
Resultatet visar att kvinnors sexualitet, självbild och relationertill andra påverkas av mastektomin. Många kvinnor upplevde att de behövde mer stöd från vårdpersonal. Får
vårdpersonal kunskap kring kvinnors upplevelser av mastektomi kan de lättare förstå kvinnors känslor och stödbehov relaterat till mastektomi. På så sätt kan de ge god omvårdnad genom ett individanpassat förhållningssätt.
5.2.3 Kliniska implikationer och Fortsatt forskning
Studien ger en översikt över hur mastektomerade kvinnor upplever livet efter mastektomi. Denna information kan vara ett underlag för sjuksköterskor som arbetar med kvinnorna för att veta hur de ska förhålla sig gentemot dem. Även för att ge en så god omvårdnad som möjligt och minska lidande för kvinnorna. Vissa kvinnor var nöjda med vården och dess insatser av stöd och omvårdnad medan andra kvinnor efter mastektomin upplevde att sjukvårdens stöd var bristfällig. Detta tyder på att mer utbildning och forskning behövs gällande kvinnors upplevelser av mastektomi och vilket vårdbehov patienterna kräver för att känna sig nöjda med sjukvården. Får vårdpersonal mer utbildning och kunskap inom ämnet kan vården utvecklas till det bättre.
Upplevelser där kvinnor kände en osäkerhet med sin partner på grund av sin förändrade kropp uppkom. Kvinnorna uppgav även ett behov av att deras partner behövde bli förberedda och informerade om hur kvinnan kan känna sig efter en mastektomi och att kvinnan kanske inte vill vara intim på ett tag efter mastektomin. Därför behöver sjuksköterskan informera partnern också och se till att familjen är en del av teamet.
I denna studie ingick mestadels artiklar ifrån länder från västvärlden. Det hade varit intressant att se om upplevelserna skiljer sig ifrån varandra om studier gjorts på kvinnor från andra länder i t.ex mellanöstern eller Afrika. Sociala och demografiska skillnader kan ha betydelse för kvinnornas upplevelser såsom samhällets ideal och kvinnans könsroll därför kan resultatet av en sådan studie vara av värde.
16
Referenslista
Artiklar märkta med * ingår i resultatet.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Bergh, J & Emdin, S (2008). Bröstcancer. I U. Ringborg, T. Dalianis & R. Henriksson (red.),
Onkologi (s. 265–292). Stockholm: Liber.
*Brunet, J., Sabiston, C. M., & Burke, S. (2013). Surviving breast cancer: Women’s experiences with their changed bodies. Body Image, 10(3), 344–351. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.bodyim.2013.02.002
Börjeson, S & Johansson, B (2008). Onkologisk omvårdnad. I U. Ringborg, T. Dalianis & R. Henriksson (red.), Onkologi (s. 232–242). Stockholm: Liber.
Carr, T. L., Groot, G., Cochran, D., & Holtslander, L. (2019). Patient information needs and breast reconstruction after mastectomy: A qualitative meta-synthesis. Cancer Nursing, 42(3), 229–241. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000599)
*Chuang, L.-Y., Hsu, Y.-Y., Yin, S.-Y., & Shu, B.-C. (2018). Staring at My Body: The Experience of Body Reconstruction in Breast Cancer Long-term Survivors. Cancer Nursing,
41(3), E56–E61. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000507
*Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy. Cancer
Nursing, 40(5), 361–368. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000413
Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology
Nursing Journal, 24(1), 20–24. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.5737/1181912x2412024
Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in Female Sexuality. Journal of Nursing UFPE
/ Revista de Enfermagem UFPE, 10, 4255–4263.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612
*Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From “no big deal” to “losing oneself”: Different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41–E48. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0b013e31823528fb
*Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing
Forum, 39(4), 361–369. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1188/12.ONF.361-369
Fortunato, L., Loreti, A., Andrich, R., Costarelli, L., Amini, M., Farina, M., ... Vitelli, C. E. (2013). When mastectomy is needed: is the nipple-sparing procedure a new standard with very few contraindications? Journal of Surgical Oncology, 108(4), 207–212. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/jso.23390
17
Gjertsen, T. (2003). Omvårdnad vid bröstcancer: Förlust av bröstet. I A-M. Reitan & T. Schölberg (red.), Onkologisk omvårdnad: Patient-problem-åtgärd (s. 318–323). Stockholm: Liber.
Glassey, R., O’Connor, M., Ives, A., Saunders, C., & Hardcastle, S. J. (2018). Influences on decision-making for young women undergoing bilateral prophylactic mastectomy. Patient
Education and Counseling, 101(2), 318–323.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.pec.2017.08.008
Grogan, S., & Mechan, J. (2017). Body image after mastectomy: A thematic analysis of younger women’s written accounts. Journal of Health Psychology, 22(11), 1480–1490. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1359105316630137
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
*Herring, B., Paraskeva, N., Tollow, P., & Harcourt, D. (2019). Women’s initial experiences of their appearance after mastectomy and/or breast reconstruction: A qualitative study.
Psycho-Oncology, 28(10), 2076–2082. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/pon.5196
Kim, H., Choi, D. H., & Park, W. (2020). Germline BRCA Mutation and Clinical Outcomes in Breast Cancer Patients Focusing on Survival and Failure Patterns: A Long-Term Follow-Up Study of Koreans. Medicina, 56(10).
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.3390/medicina56100514
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Li, X., Zhou, K., Yan, H., Wang, D., & Zhang, Y. (2012). Effects of music therapy on anxiety of patients with breast cancer after radical mastectomy: A randomized clinical trial. Journal of
Advanced Nursing, 68(5), 1145–1155.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05824.x
Mahon SM, & Casey M. (2003). Patient education for women being fitted for breast prostheses. Clinical Journal of Oncology Nursing, 7(2), 194–199.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1188/03.CJON.194-199
Manne, S., Smith, B., Mitarotondo, A., Frederick, S., Toppmeyer, D., & Kirstein, L. (2019). Decisional conflict among breast cancer patients considering contralateral prophylactic mastectomy. Patient Education and Counseling, 102(5), 902–908.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.pec.2018.12.008
*Menon, A. S., & O’Mahony, M. (2019). Women’s body image following mastectomy: Snap shots of their daily lives. Applied Nursing Research, 47, 4–9.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apnr.2019.03.002
Mårtensson, J & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421– 436). Lund: studentlitteratur.
18
Nemli, A., & Tekinsoy Kartin, P. (2019). Effects of exercise training and follow‐up calls at home on physical activity and quality of life after a mastectomy. Japan Journal of Nursing
Science, 16(3), 322–328. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jjns.12243
*Piot-Ziegler, C., Sassi, M.-L., Raffoul, W., & Delaloye, J.-F. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health
Psychology, 15(3), 479–510. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1348/135910709X472174
Plesca, M., Bordea, C., El Houcheimi, B., Ichim, E., & Blidaru, A. (2016). Evolution of radical mastectomy for breast cancer. Journal of Medicine and Life, 9(2), 183–186. Hämtad från https://web-b-ebscohost-com.db.ub.oru.se/ehost/detail/detail?vid=4&sid=d13c40e3-bf57-
4841-9893-894c91b0dc27%40pdc-v-sessmgr01&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=27453752&db=cmedm Quemener, J., Wallet, J., Boulanger, L., Hannebicque, K., Chauvet, M., & Régis, C. (2019). Decision‐making determinants for breast reconstruction in women over 65 years old. Breast
Journal, 25(6), 1235–1240. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/tbj.13438
Reblin, M., Kasting, M. L., Nam, K., Kim, J., Thapa, R., Meade, C. D... Quinn, G. P. (2019). Health beliefs associated with readiness for genetic counseling among high risk breast cancer survivors. Breast Journal, 25(1), 117–123. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/tbj.13165 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro [RCC], (2014). Regionalt vårdprogram för
bröstcancer.Hämtad 18 december 2020 från
https://www.cancercentrum.se/contentassets/202e04b28bb745549f4a7465ae4ddf2c/brostcanc er_regionalt_vp_2014_finalversion.pdf
Slatman, J., Halsema, A., & Meershoek, A. (2016). Responding to scars after breast surgery.
Qualitative Health Research, 26(12), 1614–1626.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1049732315591146
Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för bröstcancer [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf
Terkelsen, T., Rønning, H., & Skytte, A.-B. (2020). Impact of genetic counseling on the uptake of contralateral prophylactic mastectomy among younger women with breast cancer.
Acta Oncologica, 59(1), 60–65.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/0284186X.2019.1648860
Tollow, P., Williams, V. S., Harcourt, D., & Paraskeva, N. (2019). “It felt like unfinished business, it feels like that’s finished now”: Women’s experiences of decision making around contralateral prophylactic mastectomy (CPM). Psycho-Oncology, 28(6), 1328–1334.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/pon.5086
Van de Grift, T. C., Kreukels, B. P. C., Elfering, L., Özer, M., Bouman, M.-B., Buncamper, M. E., … Mullender, M. G. (2016). Body Image in Transmen: Multidimensional
Measurement and the Effects of Mastectomy. The Journal of Sexual Medicine, 13(11), 1778– 1786. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.jsxm.2016.09.003
Bilagor
Bilaga 1. SÖKMATRIS
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-18 Kl. 16.46 (MH "Mastectomy+") 7,872 Cinahl 2020-11-18 Kl. 16.56 (MH "Women+") 33,061 Cinahl 2020-11-18 Kl. 16.58 (MH "Female") 1,990,545 Cinahl 2020-11-18 Kl. 17.00 "experience"
Fanns ej som ämnesord, söktes som fritext
255,589 Cinahl 2020-11-18 Kl. 17.07 (MH "Life Experiences+") 42,464 Cinahl 2020-11-18 Kl. 17.09 (MH "Life Change Events+") 52,218 Cinahl 2020-11-18 Kl. 17.09 (MH "Perception+") 84,396
Cinahl 2020-11-18 Kl. 18.20 Begränsningar · Engelska · Peer reviewed · 2010-2020 (MH "Mastectomy+") AND (MH "Women+") OR (MH "Female") AND "experience" OR (MH "Life Change Events+") OR (MH "Perception+") OR (MH ”Life experiences+”) 310 310 33 8
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PsycINFO 2020-12-18 Kl. 16.00 DE "Mastectomy" 793 PsycINFO 2020-12-18 Kl. 16.35 ” Women”
Fanns ej som ämnesord, söktes som fritext
356,588 PsycINFO 2020-12-18 Kl. 16.45 DE "Human Females" 91,509 PsycINFO 2020-11-18 Kl. 17.30 DE "Life Experiences” 26,800
PsycINFO 2020-11-18 Kl 17.35
”Experience”
Fanns ej som ämnesord, söktes som fritext
598,685 PsycINFO 2020-11-18 Kl. 17.42 DE "Perception" 34,521 PsycINFO 2020-11-18 20.19 Begränsningar · Engelska · Peer reviewed · 2010- 2020 DE ”Mastectomy” AND ” Women” OR DE "Human Females AND ”Experience” OR DE "Life experiences" OR DE "Perception" 70 70 10 7 6 är dubbletter
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien
MEDLINE 20120-11-20 Kl. 17.29 (MH "Mastectomy+") 31,530 MEDLINE 20120-11-20 Kl. 17.33 (MH "Women+") 36,515 MEDLINE 20120-11-20 Kl. 17.35 (MH "Female") 8,695,369 MEDLINE 2020-11-20 Kl. 17.37 "experience"
Fanns ej som ämnesord, söktes som fritext
668,248 MEDLINE 2020-11-20 Kl. 17.40
(MH "Life Change Events") 22,487 MEDLINE 2020-11-20 Kl. 17.42 (MH "Perception+") 427,919
MEDLINE 2020-11-20 Kl. 19.45 Begränsningar · Engelska · Peer reviewed · 2010- 2020 (MH "Mastectomy+") AND (MH "Women+") OR (MH "Female") AND "experience" OR (MH "Perception+") OR (MH “Life change events”) 922 922 48 0 8 dubblett
Artikelmatris Bilaga 2
Brunet, J., Sabiston, C. M., & Burke, S. (2013). Surviving breast cancer: women’s experiences with their changed bodies. Body Image, 10(3), 344–351. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.bodyim.2013.02.002 Holland In this study, we explored women's experiences with their bodies following treatment for breast cancer
Rekrytering: strategiskt urval, snowball,
annonser och remisser från
onkologavdelningar på medicinska kliniker och sjukhus.
Inklusionskriterier: Kvinnor som
behandlades för en första diagnos av bröstcancer, som kunde ge skriftligt informerat samtycke och talade engelska och ville diskutera sina erfarenheter kring kroppen.
Exklusionskriterier: Saknas
Urval: Elva kvinnor som var 47–70 år som
identifierade sig som kaukasiska. Alla förutom en var antingen gifta eller bodde i ett gemensamt partnerskap.
Datainsamling: Halvstrukturerade
intervjuer face to face
Dataanalys: Oklar
Styrkor med studien var att rekrytering av deltagare skedde på olika ställen vilket kan leda till ett mer varierat resultat.
En annan svaghet var att exklusionskriterier inte redovisades. Det framkom inte hur många som blivit tillfrågade att vara med i studien. Det var även svårt att förstå vilken analysmetod som använts i studien.
Från analysen framkom fyra överordnade teman som var ”Förändring synligt och osynligt”, uppleva intensiva tankar och
känslor”, ”kroppens betydelse: ett medel för hälsa, välbefinnande och socialt
Chuang, L.-Y., Hsu, Y.-Y., Yin, S.-Y., & Shu, B.-C. (2018). Staring at my body: The experience of body reconstruction in breast cancer long-term survivors.
Cancer Nursing, 41(3), E56–E61.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000507
Taiwan
The aim of this study was to understand the perception of the body from women diagnosed with breast cancer more than 5 years previously and whose treatment included a mastectomy.
Rekrytering: Deltagare rekryterades från
ett medicinskt center i Taiwan.
Inklusionskriterier: Endast kvinnor med
bröstcancer som genomgått en mastektomi för minst 5 år sedan fick vara med i studien.
Exklusionskriterier: Saknas
Urval: 8 kvinnor som var gifta eller bodde
med en partner. I åldrarna 41–59 med medelåldern 52. Ingen hade genomgått bröstrekonstruktion.
Datainsamling: Intervjuer face to face med
öppna frågor.
Dataanalys: Colaizzis fenomenologiska
metod användes för att analysera transkriberingarna i studien.
Styrkor var att datainsamlingen och analysen är väl-dokumenterat och beskrivet.
Svagheter var att det inte framgick i artikeln hur många som tillfrågades att vara med i studien, vilket gör att vi inte vet svarsfrekvensen. Dessutom fanns inte exklusionskriterier dokumenterade.
Från analysen av intervjuerna framkom tre teman angående kroppsuppfattning efter en mastektomi som var, “återställande av
kroppsbilden”, “Omdefiniering av en själv” och “frigörelse av objektifiering”
Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following
Mastectomy. Cancer Nursing, 40(5), 361–368.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000413 USA
The purpose of this study was to explore, through an in-depth interview process, the lived experience of women immediately following mastectomy when they see their scars for the first time.
Rekrytering: strategiskt urval användes för
att rekrytera deltagare till studien. Vid fysisk terapi eller uppföljning efter operation tillfrågades 15 kvinnor att vara med i studien.
Inklusionskriterier: Kvinnor som överlevt
bröstcancer och genomgått en mastektomi de närmaste 6–12 månaderna och var över 18 år.
Exklusionskriterier: Kvinnor som
genomgått bröstrekonstruktion.
Bortfall: En annan kvinna hade blivit
diagnostiserad med lynch syndrom istället för bröstcancer och föll därför ur studien.
Urval: Fyra kvinnor avböjde inbjudan och
den slutliga gruppen blev 11 Kvinnor i åldrarna 35–76 år. Hälften var gifta och hälften var singlar.
Datainsamling: Intervjuer med hjälp av
öppna frågor.
Dataanalys:Fenomenologisk analysmetod användes för att analysera intervjuernas innehåll.
Styrkor med studien var att det var variationer i ålder, relationsstatus status och karriär mellan deltagarna vilket kan leda till större variation av resultatet. Forskarna reflekterar och redogör för sin förförståelse och bias.
En svaghet är att det inte framgår varifrån dessa kvinnor blivit tillfrågade vilket gör att vi inte vet i hur stor utsträckning
populationen är varierad.
Från analysen av intervjuerna framkom åtta teman som löd “En bestående påverkan”, “Personlig påverkan”, “Relations påverkan”, “Tacksamhet”, “Stödsystem”,
“Copingstrategier”, “timing” och “Obehag”. Upplevelsen att se sin kropp efter en mastektomi tycks skapa ett bestående avtryck på kvinnorna. Vissa av kvinnorna såg det som en hemsk upplevelse medan andra såg det som en process men upplevelsen påverkade justering processen för kvinnorna under sex till tolv månader.
Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From “no big deal” to “losing oneself”: Different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41– E48.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0b013e31823528fb
Sverige
The aim of this study was to describe how women who have lost a breast due to breast cancer narrate its impact on their lives and within this context to understand their reflections on breast
reconstruction.
Rekrytering: Kvinnor från hela Norrland i
Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer år 2003 blev inbjudna att vara med i ett forskningsprojekt om mastektomi år 2007.
Av kvinnorna med bröstcancer hade 149 av dem genomgått mastektomi och fick vara med i studien. 126 kvinnor svarade på ett frågeformulär om mastektomi och 56% av dem kunde tänka sig att ställa upp på intervju.
Av dem valdes 16 kvinnor ut till intervju utifrån ålder, utbildningsnivå,karriär, civilstånd och bröstrekonstruktion.
Inklusionskriterier: Kvinnor som
genomgått en mastektomi år 2003.
Exklusionskriterier: Saknas
En kvinna valde att inte vara med efter att ej godkänt samtycke.
Urval: 15 kvinnor mellan åldrarna 39–69 där medelålder var 56 år.
Datainsamling: Baserat på resultatet av ett
tidigare frågeformulär ställdes öppna frågor i intervjuerna. Intervjuerna transkriberades.
Dataanalys: Tematisk analys.
Styrkor var att rekryteringen skett på ett stort område så att det blir en stor variation mellan deltagarna. Svagheter var att exklusionskriterier redovisas varken i denna studie eller i den tidigare studie som denna studie baseras på.
Ur studien togs tre berättelser ut som blev huvudteman. Ena handlade om att mastektomi inte störde kroppsbild/kroppsuppfattningen. Det andra temat handlade om att mastektomi krossat identiteten. Det tredje temat hamnade mellan de ovanstående två, kvinnligheten blev sårad men inte i den grad att de inte längre kände sig som kvinnor.
