Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Motion 2019/20:2632 av Adam Marttinen m.fl. (SD) - Riksdagen

(1)

Kommittémotion SD204

Motion till riksdagen

2019/20:2632

av Adam Marttinen m.fl. (SD)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Kriminaliteten och otryggheten breder ut sig i Sverige. Rättsväsendet står underfinansierat och under lång tid bortprioriterat. En ansvarslös, kravlös migrations- och integrationspoli-tik har skapat än större segregation. Tilltron till polis- och rättsväsendet blir allt mindre. Samtidigt skapar radikalism och extremism runt om i världen nya problem, där terrorister enklare rör sig över landsgränser och med ny teknik hotar det som tidigare varit tryggt. Statens kärnuppgift, att värna medborgarnas trygghet, står hotad.

Politikens inriktning

Sverigedemokraterna tar dessa problem på största allvar. Vi har under åratal prioriterat rättsväsendet och trygghet för våra medborgare. Det måste ske förstärkningar av resurs-er, befogenheter och verktyg till rättsväsendets alla delar. Övergripande reformer och en förändring av vårt sätt att bemöta denna problematik över tid kommer att vara en av vår tids stora frågor. Om vi ska motverka den växande problematik som nu blir allt mer uppenbar så krävs det förändringar nu, vi kan inte vänta längre.

(2)

Sverigedemokraternas satsningar

Särskild lönesatsning

Arbetet med att stärka Polismyndigheten med personal fortgår. Det finns dock en begränsning i hur många som kan utbildas, och många upplever alltjämt villkoren så undermåliga att de underlåter att arbeta kvar. En särskild lönesatsning främjar kvar-stannandet av medarbetare vid myndigheten samt skapar incitament för återrekrytering av poliser som för nuvarande arbetar med annat. Sverigedemokraterna tillför för detta 1 475 miljoner kronor för år 2020.

Renodling av polisens arbetsuppgifter

I syfte att frigöra polisiär kompetens bör administrativ personal anställas i större ut-sträckning. Genom att fördela administrativa uppgifter eller andra icke-polisiära upp-gifter till sådan personal kan de med polisutbildning arbeta med kärnverksamheten, vilket bör leda till större effektivitet. För detta anslås 700 miljoner kronor för år 2020.

Investeringar i den tekniska miljön

Myndigheten har med den ökade personalstyrkan tillkommande behov av it-stöd. Ut-över detta bör arbetet med en förbättring av de e-tjänster som erbjuds medborgarna fort-sätta. Slutligen finns ett behov av förbättringar inom myndighetens krisberedskap och planering för civilt försvar. Detta arbete bör prioriteras. För detta anslås 75 miljoner kronor för år 2020.

Utrustning

Myndighetens materiel är i behov av upprustning, förstärkning och utveckling. Anskaff-ning av ändamålsenlig utrustAnskaff-ning bör ej skjutas på framtiden. För detta anslås 100 miljon-er kronor för år 2020.

Utökad kameraövervakning

Då möjligheten till tillståndsfri kameraövervakning förväntas träda i kraft under anslags-perioden förväntas även myndighetens användning av kameraövervakning öka. Kamera-övervakning är ett effektivt verktyg både för beivrandet samt förebyggandet av brott. Sverigedemokraterna föreslår en anslagshöjning om 100 miljoner för år 2020, i syfte att tillse att kameraövervakning kan nyttjas i större utsträckning.

Stöd till gränspolisen

Organiserad tillgreppsbrottslighet bedrivs till stor del av internationella brottsnätverk. Polismyndigheten har ett ansvar att handha de kontroller som sker både vid yttre och inre gräns samt inre gränskontroller. Dessa olika kontroller är ett effektivt medel för att beivra och förhindra den gränsöverskridande kriminaliteten. I syfte att understödja

(3)

motverkandet av denna kriminalitet bör myndigheten tillföras de äskade medlen, vilket innebär en anslagshöjning om 100 miljoner kronor för år 2020.

Nationella insatsstyrkan

I en tid av ökande allvarlig brottslighet bör den nationella insatsstyrkans kapacitet utvecklas i syfte att förenkla agerande på fler platser samtidigt. För detta anslås 50 miljoner kronor för år 2020.

Nationellt forensiskt centrum

Behovet av forensiska undersökningar i brottmål förutses öka då skjutvapenvåldet, sprängningar, drogkriminalitet och sexualbrottslighet alltjämt ökar. För att underlätta beivrandet av brottslighet där denna verksamhet är essentiell anslås 25 miljoner kronor för år 2020, denna satsning utökas under anslagsperioden till sammanlagt 135 miljoner kronor.

Beredskapspolis

Beredskapspolisen bör återinföras för att möta tillfälliga behov av förstärkning vid extraordinära händelser. Detta är synnerligen behövligt då Polismyndigheten under översiktlig tid kommer att vara underdimensionerad. För att genomföra detta anslås 50 miljoner kronor för år 2020.

Säkerhetspolisen

Terrorism och extremism ökar internationellt, så även i Sverige. Säkerhetspolisen upp-värderade hotet från högerextremistiska miljöer, samtidigt som hotet från vänsterauto-noma grupperingar kvarstår. Extremistisk islamism utgör alltjämt det största hotet mot säkerheten i Sverige, något som kan förutses öka då terrorister från den besegrade så kallade Islamiska staten har återvänt, och fortsätter att återvända, till Europa. Då Sveriges lagstiftning ännu är synnerligen underutvecklad ökar Säkerhetspolisens behov av att effektivt kunna följa sådana individer. För att möta detta behov föreslås en anslags-höjning om 210 miljoner för år 2020.

Åklagarmyndigheten

Då Polismyndigheten stegvis utvidgas krävs även en utökad kapacitet hos Åklagarmyn-digheten. Myndighetens prognos tillgodoses för 2020 men beräknas behöva ytterligare resurser under återstående anslagsperiod. Detta bör tillgodoses och det bör även analys-eras huruvida ytterligare förstärkningar är behövliga framgent.

Ekobrottsmyndigheten

Ärendeinflödet ökar och enskilda ärenden blir allt mer komplexa. Utredningsresurser behöver således tillföras. För detta anslås en höjning om 28 miljoner kronor för år 2020.

(4)

Sveriges domstolar

Antalet mål som behöver avgöras kan, med en förstärkning av rättsväsendet som helhet, antas öka. Domstolarna kan då ej tillåtas bli en fördröjande del av rättsväsendet. I syfte att möta en ökad måltillströmning, kompetensförsörjning och behov av viss digitaliser-ing anslås ytterligare 297 miljoner för år 2020.

Ökad trygghet och säkerhet i domstolar

Tryggheten för dem som deltar i rättsväsendets processer bör aldrig betvivlas. Tyvärr är detta inte alltid fallet, det förekommer allt för ofta att målsäganden eller vittnen upplev-er en otrygghet, även vid domstolarna. Detta skupplev-er i synnupplev-erhet då de delar utrymmen med individer knutna till gärningsmannen. I syfte att fortsätta arbetet med utökad trygghet och säkerhet vid domstolarna föreslås ytterligare 300 miljoner kronor för år 2020.

Anstaltsplatser utomlands

Kapacitetsbristen på både anstalter och häkten är oroande. Kapacitetsbristen förutses inte heller avhjälpas under närtid. Situationen är så pass ansträngd att myndigheten anser att behövliga straffskärpningar kan behöva skjutas på obestämd framtid. Detta bör ej anses rimligt. I syfte att avhjälpa den akuta problematiken med platsbrist bör avtal med andra länder om nyttjande av anstaltsplatser genomföras. Dessa platser bör främst användas för utländska medborgare och andra långtidsdömda. Den exakta kostnaden för detta går ej att beräkna då den är en funktion av ett eventuellt avtal. Sverigedemokrater-na anser dock att problematiken är så pass akut att ytterligare 500 miljoner kronor bör tillföras myndigheten, i syfte att tillgängliggöra fler anstaltsplatser.

Kriminalvårdens verksamhet

Kriminalvården har under lång tid varit underfinansierad och en långsiktighet gällande myndighetens kapacitetsbehov har saknats. Dessvärre står således både myndigheten och Sverige med närmast obestigbara hinder. Detta bör dock inte hindra att nödvändiga straffskärpningar genomförs. Myndigheten bör snarast tillföras medel och direktiv om att utvidga verksamheten markant. Sverigedemokraterna anslår därför ytterligare 1 400 miljoner kronor för år 2020 i syfte att utveckla kapaciteten i både häkte och anstalt, samt tillgodose att de beslutade straffskärpningarna kan genomföras. I den mån hinder för ut- och nybyggnation föreligger under anslagsperioden bör de tillfördelade medlen kunna användas till anstaltsplatser utomlands.

Statlig skadeståndsgaranti

För skadestånd på grund av brottmål bör brottsoffret aldrig själv tvingas kräva in detta av gärningspersonen. Sverigedemokraterna anser att en statlig skadeståndsgaranti bör införas, där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer. Staten ska därefter kunna kräva summan, motsvarande det utbetalade skadeståndet, av gärningspersonen. För detta an-slås 125 miljoner kronor för år 2020.

(5)

Rättsliga biträden

Med en ökad måltillströmning tillkommer ytterligare behov av rättsliga biträden. Då målsägandebiträden och andra är en essentiell del av tryggheten för den enskilde vid domstol, samt att tillse att möjligheten för den enskilde att föra sin talan, bör anslagen stärkas med 144 miljoner kronor för år 2020.

Anslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (SD) 1:1 Polismyndigheten 28 546 852 +2 675 000 1:2 Säkerhetspolisen 1 641 279 +210 000 1:3 Åklagarmyndigheten 1 698 586 1:4 Ekobrottsmyndigheten 736 115 +28 000 1:5 Sveriges domstolar 6 241 698 +597 000 1:6 Kriminalvården 9 448 433 +1 900 000 1:7 Brottsförebyggande rådet 166 347 1:8 Rättsmedicinalverket 455 273 1:9 Gentekniknämnden 5 709 1:10 Brottsoffermyndigheten 48 374

1:11 Ersättning för skador på grund av brott 121 953 +125 000 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 +144 000 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987

1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 57 157 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 21 224

1:17 Domarnämnden 8 574

1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s

inre säkerhet 113 000

Summa 51 731 092 +5 679 000

1:1 Polismyndigheten

Förslag 2020 Beräknat 2021 Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen +2 675 000 +2 945 000 +4 680 000

Anslaget höjs för att stärka Polismyndigheten som helhet.

Ändamål

Anslagshöjningen får användas till att stärka villkor och löner för poliser samt

anställandet av administrativ personal för att avlasta polisutbildade. Anslaget bör vidare användas för att stärka gränspolisen, nationella insatsstyrkan, Nationellt forensiskt

(6)

centrum och återinförandet av Beredskapspolisen. Vidare får anslaget användas till investeringar i teknik, utrustning och utökad kameraövervakning.

1:2 Säkerhetspolisen

Avvikelse från regeringen +210 000 +215 000 +220 000

Anslaget höjs för att stärka Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa extremism och terrorism.

Ändamål

Anslagshöjningen får användas till att stärka verksamheten i allmänhet och kontroll över återvändande terrorister i synnerhet.

1:3 Åklagarmyndigheten

Avvikelse från regeringen +26 000 +42 000

De utökade medlen till Åklagarmyndigheten följer deras behov framgent för att säker-ställa att Polismyndighetens ökande kapacitet kan omhändertas.

1:4 Ekobrottsmyndigheten

Anslaget höjs för att stärka Ekobrottsmyndighetens verksamhet som helhet. 1:5 Sveriges domstolar

Anslaget höjs för att stärka myndighetens verksamhet i allmänhet och dels för viss om-byggnation vid domstolarna i syfte att bättre skydda målsäganden och vittnen.

1:6 Kriminalvården

Avvikelse från regeringen +1 900 000 +2 100 000 +2 300 000

Anslaget höjs för att öka antalet anstalts- och häktesplatser samt för att minska överbe-läggningen inom Kriminalvården.

Ändamål

De tillförda medlen får till del användas till hyrandet av anstaltsplatser utomlands i syfte att parera den överbeläggning som nu finns, och framgent förutses växa. Anslaget får i övrigt användas för att tidigarelägga och utöka myndighetens kapacitet och garantera att kapaciteten kan möta det utökade behov straffskärpningar av olika slag medför.

1:11 Ersättning för skador på grund av brott

(7)

Anslagshöjningen svarar mot en statlig skadeståndsgaranti i syfte att underlätta brotts-offrets tillgång till utdömda skadestånd.

1:12 Rättsliga biträden m.m.

Det tillkommande anslaget svarar mot ett ökat behov av rättsliga biträden då måltillström-ningen förutses öka.

Adam Marttinen (SD)

Katja Nyberg (SD) Henrik Vinge (SD)