Charlie åker karusell
– En undersökning av produk onsmetoder
anpassade för film
Magnus Dahlén
Sammanfattning
Denna rapport innehåller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie åker karusell, som gjordes vid Carl Malmsten – Furniture Studies, Linköpings Universitet, våren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverka en liten produkt med hjälp av mallar och fixturer anpassade för film och hur man dokumenterar processen med hjälp av film. Jag har tittat på olika filmer som rör ämnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namn Charlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde några av momenten i serietillverkningen med hjälp av en typ mall som jag konstruerade. Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, är inte den mest rationella men är däremot betydligt mer spännande och spektakulär än en traditionell mall. Därför anser jag att karusellmallen lämpar sig bättre för filmdokumentation. Jag har även skapat en film som visar hur min produkt tillverkas med hjälp av min karusellmall.Abstract
This thesis contains a description of my degree project, Charlie Rides the Merry Go Round, which was made at Carl Malmsten ‐ Furniture Studies, Linköping University in the spring of 2012. In my work I examine how to mass‐produce a small product with new variations on templates and fixtures, and how to document the process with film. I have looked at various films related to the topic and various types of templates and then design a small figure named Charlie that was produced in a series of 30 pieces. I carried out some of the steps in the series production with the help of a type of template that I designed. The template, which I decided to call a merry go round template, is not the most rational but is much more exciting and spectacular than a traditional template. I therefore believe that the merry go round template is more suitable for filmmaking. I have also created a film showing how my product is manufactured with the help of my merry go round template.
Tack
‐ Min handledare Rasmus Malbert för motivation och stöttning. ‐ Josef Marnell för hjälp vid designarbetet. ‐ Kaleb Cardenas för hjälp med filmarbetet. ‐ Johan Knutsson för hjälp med rapporten. ‐ Min familj för stöttning under hela min utbildning.Innehållsförteckning
1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Frågeställning 1 1.4 Avgränsningar 2 1.5 Metod 2 2. Filmdokumentation 3 3. Mallar och fixturer 9 3.1 Fräsmallar 11 3.2 Handöverfräsmallar 12 3.3 Överfräsmallar 13 3.4 Fasthållningsmallar 13 3.5 Borrmallar 14 3.6 Hyvlingsmallar 15 3.7 Fixturer till justersågen 15 3.8 Centrum‐roterande mall 16 3.9 Idéer på utveckling av mallar 17 4. Figurerna 19 4.1 Skisser och prototyper 20 4.2 Färdig produkt 22 5. Arbetsplanering och mallarbete 23 5.1 Karusellmallen 23 5.2 Tillverkning av karusellmallen 27 5.3 Tillverkning av ovanvåning för skidor 29 5.4 Tillverkning av karusell för huvuden 30 6. Tillverkning av figurer 33 6.1 Fräsning av stavhål i ryggsäckar 33 6.2 Tapphål ryggsäckar 34 6.3 Körningar med karusellen 34 6.4 Spetsar skidor 37
7. Avslutning 39 7.1 Resultat 39 7.2 Diskussion 39 7.3 Reflektion 40 8. Källförteckning 43
Bilagor
Bilaga 1 Ritningar figurer
Bilaga 2 Ritningar karusellmall Bilaga 3 Storyboard Bilaga 4 Min film – Charlie rides the merry go round
1. Inledning
1.1
Bakgrund
För mig som hållit på flera år med möbelsnickeri är det inte längre så fascinerande att någon lyckats helt perfekt med en möbel utan mer hur man har gjort för att uppnå resultatet. En detalj kan se väldigt svår ut att tillverka trots att den i själva verket inte är det och tvärtom. Under kursen Möbelsnickeri IV under mitt andra år av utbildningen skulle vi serietillverka en liten produkt vilket jag tyckte var väldigt intressant och roligt. Jag ville försöka ta ett sådant projekt ett steg längre i mitt examensarbete Jag är nyfiken på hur man kan utforma en snickeriprocess som lämpar sig för att dokumentera den med film så att man kan förmedla hur enkel eller svår produkten var att tillverka och även då skapa ett mervärde i tillverkningen. Jag tror att i dagens överflöd av nya produkter blir berättelsen om hur produkten blivit producerad alltmer viktig.1.2
Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att se om film kan öka värdet på en produkt och dess produktion.1.3
Frågeställning
Hur utformar man en serieproduktion som lämpar sig för film?
1.4 Avgränsningar
‐ Serieproduktionen kommer att vara begränsad till ett antal av 30 stycken och jag kommer inte att undersöka hur en större produktion skulle kunna se ut. ‐ Mitt arbete kommer inte att ta upp frågor kring lönsamhet vid tillverkning av min produkt. ‐ Jag kommer bara att använda mig av maskiner som finns på skolan där vi till exempel inte har tillgång till CNC‐maskiner. ‐ Språket i rapporten är anpassad för personer med kunskap om möbelsnickeri. ‐ Storyboarden (bilaga 3) och min film (bilaga4) finns med som bilaga till rapporten men jag har valt inte skriva något om det eftersom mitt arbete mer handlar om att anpassa en serieproduktion för film.1.5
Metod
Jag tänker dela in mitt arbete i fyra steg. I det första ska jag samla in information kring rationell serietillverkning där mycket fokus kommer att ligga på att hitta exempel på mallar. Jag kommer även att studera filmer som rör ämnet och ta fram en produkt som ska serietillverkas. I det andra steget ska den insamlade informationen användas för att skissa på mallar som ska användas för tillverkningen av produkten. Sedan ska produktionen planeras. I det tredje ska produkten tillverkas i en serie av 30 stycken. I det fjärde och sista steget ska jag göra en storyboard och sedan skapa en film där jag visar hur min produkt tillverkas.2. Filmdokumentation
Jag tror att film är det bästa sättet att visa hur man tillverkat något. När vi muntligt redovisar en snickerikurs på skolan är det traditionellt så att vi visar ett bildspel på projektor med stillbilder på vissa moment och lite stödord kring det. Samma sak gäller vid de skriftliga redovisningarna fast då med mer text till bilderna. Om en bild säger 1000 ord, hur mycket mer säger då inte en film? Jag tror att i dagens överflöd av nya produkter blir berättelsen om hur produkten blivit producerad alltmer viktig och att film är ett väldigt bra medium för att visa detta. Under min research har jag tittat på filmer efter fem kriterier: – Pedagogik På vilket sätt förklarar filmen på ett pedagogiskt sätt vad som tillverkas. – Konstnärlighet Känslor och stämning som filmen ger. Musik etc. – Historieberättande Hur filmen berättar en historia. – Reklam Hur filmen fungerar som reklam för produkten. Om filmen blir känd blir produkten känd. – Värdet på produkten Ökar värdet med hjälp av filmen? Figur 1. Filmklappa. Se källförteckning.Fyra exempel på filmer
1.
Företag Apple har gjort en film om hur skalet till deras bärbara dator Macbook tillverkas ur ett stycke aluminium (Apple – Macbook Pro – Unibody Video, 2011). Designern berättar om hur avancerat och svårt det var att utföra. Jag tycker att värdet och intresset för produkten ökar genom den här filmen. Jag känner även att filmen övertygar mig om att det är en väldigt avancerad tillverkningsprocess även om jag inte har någon kunskap om hur svårt det egentligen är. Jag tycker den fungerar väldigt bra som reklam för företaget och produkten eftersom filmen utstrålar något exklusivt och att företaget bryr sig om konsumenten. Filmen ger också en historia bakom produkten men den pedagogiska och historieberättande delen är inte så stor anser jag. Figur 2. Apples skal till MacBook Pro. Se källförteckning.
2.
Filmen Faceture (Faceture, 2012) av Phil Cuttace beskriver hur han tillverkar en vas där alla moment utförs på en liten vagn på ett väldigt fint och poetiskt sätt sett ur ett konstnärligt perspektiv. Det märks att mycket tid och arbete har lagts ner för att få till ljus och komposition. För mig ökar värdet på produkten eftersom filmen berättar att varje objekt är handgjort och unikt. Vissa av momenten känns nästan lite onödiga och orationella men att allt görs på en liten vagn gör att processen blir pedagogisk och mycket mer intressant, anser jag.
Figur 3. Faceture. Se källförteckning.
3.
Tales of the Hunt (Tales of the Hunt, 2011) handlar om hur formgivaren Tom Price tillverkar en fåtölj av rep han knyter till ett nystan som han sedan smälter ner en sitsform i. Filmen varvar bilder på processen med att han pratar och filmen kanske mer som reklam för Price är för produkten. Det är en väldigt speciell tillverkningsmetod som på ett fint och pedagogiskt sätt berättas i filmen. Precis som i ”Faceture” anser jag att värdet ökar genom filmen eftersom man ser att varje objekt är unikt och det blir en fin historia bakom produkten. Min åsikt är dock att processen talar för sig själv och att det räckt utan att Price pratar om den. Figur 4. Meltdown chair. Se källförteckning.
4.
Art Woodworking how to make a wood picture frame with French cleat system by Jon Peters (Art Woodworking…, 2011) är ett klassiskt exempel på hur en “hemmafixare” beskriver hur han har tillverkat en produkt, i detta fall en slags tavelram. Pedagogiskt sett är filmen bra på så sätt att alla moment beskrivs väldigt noggrant så att man förstår men det blir snabbt tråkigt eftersom filmen är ganska lång. Jag anser att filmen inte ökar värdet på produkten eftersom den visar att det är relativt enkelt att tillverka den och fungerar därför inte så bra som reklam för produkten. Filmarens ambitioner är nog inte att göra en fin film rent konstnärligt utan mer att visa för andra att man lätt kan snickra ihop saker om man har en liten verkstad hemma. De tre första filmerna är väldigt välgjorda och beskriver en tillverkningsprocess, och enligt min mening förhöjer filmerna värdet på produkten. På designbloggen Dezeenscreen dyker det med jämna mellanrum upp filmer av den här sorten och jag tror att det här är något som kommer att bli allt vanligare framtiden. Jag tror att filmerna fungerar som marknadsföringsknep, för om filmen blir känd blir också produkten känd och säljer mer. Det kan bli en aspekt som designers kommer att ta på allvar när de ska välja producent. Priset kommer nog alltid vara det viktigaste men om producenten kan tillverka produkten på nya och annorlunda sätt kanske även det kan bli en viktig faktor. Mitt arbete kommer inte att ta upp om min produkt kommer att sälja bättre av någon anledning men jag hoppas få kritik och kommentarer på min film för att se om värdet på produkten kan ha ökat med hjälp av filmen. Den film jag inspirerats mest av är Faceture. Den beskriver ett nytt tillverkningssätt som jag tror är viktigt för att göra filmen intressant. Att välja musik som passar med det som beskrivs i filmen tror jag också är väldigt viktigt. För att skapa reklam för produkten är det också viktigt att stilen på filmen passar ihop med hur man vill att känslan för produkten ska vara. Gör man reklam för en exklusiv produkt ska även filmen spegla detta. Att göra film är en konst som man inte lär sig på en eftermiddag. I och för sig kan nog alla hålla i en kamera och trycka på ”rec” men en filmare behöver kunskaper om ljus och känsla för komposition och rörelse. Därtill kommer arbetet med klippning, redigering och ljud vilket gör att bara en enkel kortfilm kräver väldigt mycket arbete för att bli bra. Jag har själv ingen större erfarenhet av att arbeta med film och begränsat med tid så därför ville jag få kontakt med en filmare som kunde hjälpa mig med arbetet. Detta arbete kommer att ligga utanför mitt examensarbete.anpassa produkten och tillverkningen efter filmmediet och inte tvärtom som är det vanliga sättet. Jag bestämde mig för att göra en serietillverkning av en liten produkt där jag kunde visa nya tillverkningsmetoder som skulle
3. Mallar och fixturer
Det finns väldigt lite dokumenterat i litteraturen om mallar, så det mesta av de fakta jag presenterar baseras på egen erfarenhet och muntlig kunskap jag fått under min utbildning. Det är svårt att dela upp mallar i kategorier eftersom exempelvis en fräsmall även går att använda som borrmall etc. Vid alla typer av serieproduktion är det viktigt att alla moment blir exakta och går snabbt att utföra. Därför använder man sig av mallar och fixturer av olika slag, som gör arbetet säkrare och mer rationellt (Burman, 1990). Den extra tid man lägger på ett noggrant mallarbete lönar sig alltid då man slipper all efterbearbetning (Holmdorf, 1947, kap 674.2.056 s.10). Idag har CNC‐maskiner konkurrerat ut många traditionella snickerimaskiner men när det handlar om småskalig serietillverkning av produkter går det fortfarande snabbare och är alltså mer lönsamt att använda de traditionella maskinerna. Jobbar man med enstyckstillverkning eller små serier kan det vara smart att använda justerbara mallar så att man inte behöver göra en ny variant för exempelvis varje borrvinkel. Jobbar man tvärtom med stora serier är det mycket viktigare att undvika förändringar i mallen, så man kanske både skruvar och limmar anhåll och styrlister. När man ska tillverka små detaljer kan det underlätta att jobba med långa arbetsstycken som är lättare fixera i maskiner och går snabbare att bearbeta. Så många moment som möjligt görs innan arbetstycken kapas upp i små färdiga delar. Figur 5 & 6. Lister som har bearbetats för att sedan kapas upp i kortare bitar. Egna bilder. Generellt görs mallar i skivmaterial som MDF eller spånskiva men plywood rekommenderas om flera detaljer ska fräsas eftersom det är slittåligare (Burman, 1990). Corian är också ett material som kan användas även om det är ovanligt i just mallmaterial. Det är ett skivmaterial som består av naturliga mineraler och akryl (Om Corian [www]). Vissa detaljer kan även göras i metall för att öka precision och slitstyrka ytterligare. Arbetsstycket kan hållas fast medsnabbspännare (se figur 8) eller i vissa fall skruvas fast i mallen. Stödklossar bör ha en fals i nederkant för att undvika att spån kommer i kläm. Ställskruvar mellan stödkloss och arbetsstycke kan underlätta justering. För att vara extra säker på att arbetsstycket sitter säkert fast kan man limma slippapper på mallen. Figur 7. Stödkloss med ställskruv. Bild: Leif Burman.
3.1 Fräsmallar
Att fräsa mot en mallring är ett vanligt sätt att forma ett arbetsstycke. Ett rakt frässtål arbetar fram en önskad form efter en mall med hjälp utav ett kullager som sitter över eller under frässtålet och kan följa mallens konturer. Det går även att frässvarva fram runda arbetsstycken med en mall som har två stödklossar i varje ände av arbetsstycket med rundtappar som gör att man kan rotera biten i mallen. Kullagret går på samma sätt mot mallen och man fräser och snurrar biten om vartannat ett tiotal gånger tills biten blir rund. Genom att spänna fast arbetsstycket med en knekt eller skruva fast det kan man fräsa faser så att t ex en sexkantsform uppstår på ett ben. När man vill fräsa med ett profilstål använder man en ställbar mallring som mallen går emot så att man kan ställa hur djupt profilstålet ska fräsa. Figur 8. Fräsning mot mallring. Mall i MDF med snabbspännare. Egen bild. Figur 9. Frässvarvning mot mallring. Egen bild.3.2 Handöverfräsmallar
Figur 10. Fräsning med handöverfräs med mallkrage. Egen bild. Vid arbete med stora arbetsstycken kan det vara skönt att flytta mallen istället för att flytta hela arbetsstycket. Man kan fräsa med ett kullagerstål mot en mall eller så kör man med en mallkrage fastsatt i en handöverfräs. Detta har fördelen att man kan fräsa med ett frässtål med mindre diameter och då slippa skära bort lika mycket i hörnen i efterhand. Att köra med handöverfräs på detta sätt är lämpligt t ex när man fäller in gångjärn eftersom man kan vända mallen upp och ner för att fräsa med samma mall i stomme och dörr. Figur 11. Mall för handöverfräs. Egen bild.3.3 Överfräsmallar
Överfräsen är en maskin som lämpar sig väldigt väl för fräsning mot mall (Cronborg m fl. 1950. s. 918). En sinkmaskin kan även utföra samma arbete men har inte lika många inställningsmöjligheter, och överfräsen har fördelen av att man höjer och sänker bordet med en fotpedal och får på så vis bägge händerna fria. I överfräsens bord sitter ett stift som är centrerat över fräshuvudet där man kan spänna fast olika verktyg. Mallarna till denna maskin är utformade så att negativets konturer sitter på undersidan av mallen som stiftet går emot. Genom att skruva fast flera negativ och justera höjden på stiftet kan mycket komplicerade fräsningar utföras snabbt och smidigt (Cronborg m fl. 1950. s. 910). Figur 12. Mall till överfräs. Bild: Leif Burman.3.4
Fasthållningsmallar
När man ska bearbeta små ämnen är fastspänningen alltid ett problem. Därför är en fastspänningsmall väldigt praktisk. Den görs med fördel så att samma mall går att använda till alla moment ämnet ska genomgå. Det finns många sätt att spänna fast ämnet och vilket sätt som är bäst beror på arbetets art. Det säkraste är kanske att skruva fast det, men det tar mycket tid om flera ämnen ska fräsas och det förutsätter att skruvhålen sedan döljs. Traditionella snabbspännare är ett snabbt och säkert sätt att hålla fast ett ämne men den kan ibland vara i vägen för chuckar och verktyg. Snabbspännare som passar ämnet tillsammans med styrlister är det bästa alternativet (Holmdorf, 1947, kap 674.2.056 s.10). Den japanske boxmakaren Norio Tanno, som är expert på att tillverka små detaljer i trä, använder sig av speciella fasthållnings‐spännare när han jobbar. Det är enkla ”träspännare”, som man kan se även på vanliga tvingman som gör att han kan spänna fast bitarna på ett enkelt sätt.Figur 13. Fräsning av en liten detalj i överfräs med en träspännare. Bild: Leif Burman.
3.5
Hyvlingsmallar
När man t ex vill tillverka ett konat ben kan man använda en mall till planhyveln där man höjer upp ena sidan av benet med en kloss. Denna mall kan vara bra om man vill göra många ämnen samtidigt och inte behöver avverka så mycket. Eftersom planhyveln bara kan avverka några millimeter i taget, och fräsen kan ta uppemot 15 mm, kan det vid mer avverkning gå snabbare att fräsa mot mallring. Figur 14. Hyvlingsmall till planhyveln. Bild: Leif Burman.3.6 Borrmallar
Mallar till pelarborr är smarta att använda då flera hål ska borras i samma arbetsstycke. Man kan exempelvis sätta upp en mall där arbetstycket kan flyttas mellan stoppklossar och lösa distansklossar för att borra snabbt och med exakta avstånd. Då arbetsstycket är för stort för att använda pelarborren kan man tillverka fixturer som fungerar som stöd för borrmaskin eller skruvdragare. Figur 15. Fixtur för skruvdragare. Egen bild.3.7
Fixturer till justersågen
Det finns en rad olika fixturer man kan använda till justersågen. Mallen kan gå mot klyvanhållet eller ligga på släden. Vid sågning av små bitar måste man använda en mall där bitarna får ordentligt stöd och ligger stabilt. Figur 16. Fixtur till justersågen. Egen bild.3.8 Centrum‐roterande mall
Figur 17. Fräsning av rund sarg med cenrum‐roterande mall. Egen bild. När man vill bearbeta något runt, exempelvis en skiva eller sarg, kan man använda sig av en centrum‐roterande mall som man spänner fast i maskinen. Mallen har en del som kan flyttas i djupled med ett stopp på undersidan. Denna del har hål där man kan sätta stift som fixeras i arbetsstyckets centrum.3.9 Idéer på utveckling av mallar
De mallar jag listat här har en mängd användningsområden och har visat sig effektiva på många sätt, men jag vill i mitt examensarbete undersöka om det går att utveckla nya typer av mallar. De ska i huvudsak inte konkurrera med de traditionella mallarna när det gäller rationalitet och exakthet. Det intressanta är istället om produktens värde kan öka genom att man på film kan visa en mer spännande tillverkningsteknik med nya sorters mallar, trots att det tar längre tid att tillverka produkten. Jag fick en idé om hur man skulle kunna stapla detaljer på varandra i en slags stapel‐ eller hissmall. Den nedersta detaljen i stapeln skulle kunna bearbetas på olika sätt för att sedan tryckas undan så att nästa detalj kom ner. Jag tror att det hade fungerat bra på film eftersom man lätt förstår hur mallen fungerar och för att det rent visuellt kan bli fint när detaljerna hoppar ner ett steg i taget. En annan idé var hur detaljerna skulle kunna åka löpande band mellan maskinerna där de bearbetades på olika sätt. Eftersom det är ett vanligt sätt att förflytta saker i en serietillverkning kan alla relatera till det på något sätt. Figur 18. Skisser på stapel/hissmall, karusellmall och löpande band. Egen bild.Den sista idén jag skissade på var en variant av den centrum‐roterande mallen. Jag hade en tanke om hur man kan placera flera detaljer runt mallen och genom att flytta mallen mellan olika maskiner göra olika bearbetningar snabbt och enkelt. Den nya sortens mall valde jag att kalla karusellmall. Jag hittade ett par exempel på mallar i litteraturen (se bilder nedan) med olika namn som hade en rund skiva med jämt utplacerade spår eller hål som indexering. Innan jag fortsatte utvecklingen mallar formgav jag vilken produkt jag ville serieproducera. Figur 19. Indelningsbord till överfräs. Figur 20. Indexeringsskiva till pendelsåg. Holmdorf, 1947, kap 674.2.056, s.28. Meilach, 1978, s. 210.
4. Figurerna
Jag bestämde tidigt i mitt arbete att jag ville jobba med en liten produkt. Det finns en rad olika produkter, ofta i form av djur, som faller under samma kategori produkter. De är väldigt lekfulla och barnsliga men ses ändå mest som vuxenleksaker och prydnader. Något fint man kan ge bort i present. Kay Bojesens serie med djurfigurer i trä är kanske de mest kända i denna kategori. I serien finns bland annat en apa som är tillverkad i två kontrasterande träslag med rörliga kroppsdelar som gör att den kan sitta och hänga i olika ställningar. Kristian Vedels ”Bird” är en enklare produkt men med rörligt huvud. Gemensamt för dessa är att det är runda mjuka former så därför kände jag att det skulle vara spännande att istället göra en produkt med skarpa former. Detta kan även vara en utmaning rent snickerimässigt eftersom det blir svårare när rörliga delar måste passa exakt om formerna är skarpa. Figur 21. Bojesens apa (se källförtecking). Figur 22. Vedels ”Bird” (se källförtecking). Eftersom jag precis avslutat mitt gesällprov som innehöll två små figurer föll det naturligt att jag ville arbeta vidare med dem. Jag tyckte även att det var intressant att undersöka om intresset för eller värdet på mitt gesällprov skulle kunna öka med en film om figurerna. Mitt gesällprov är ett skrivbord som ritades av Josef Marnell på designprogrammet på Carl Malmsten – Furniture Studies, efter en brief jag gav honom. Därför ville jag fortsätta att arbeta med honom och utveckla figurerna så att de blev lite mer avancerade att tillverka. Han har, tillsammans med min handledare, fungerade som bollplank och gav mig kontruktiv kritik på designarbetet.Jag satte upp följande riktliner för hur figurerna skulle utvecklas: ‐ Skarpa former – facetter, vinklar. ‐ Exklusivitet – blandning av träslag, ev. andra material som t ex metall eller textil. ‐ Attraktionsvärde – vill ha‐känsla av produkten. ‐ Rörliga delar – kroppsdelar, magneter, accessoarer. ‐ Färdigheter – flyga, studsa, lysa (komma till liv). ‐ Figurerna ska berätta någon slags berättelse som kan gestaltas i filmen. Figur 23. Figurerna till mitt gesällprov. Egen bild.
4.1 Skisser och prototyper
Jag utgick mycket från vilken historia jag ville berätta i filmen när jag skissade på figurerna. Att de skulle gå på picknick, första skoldagen och gå i militärparad var några idéer jag skissade på. Till slut bestämde jag att figurerna skulle kunna åka skidor tillsammans. Jag skissade tillsammans med Josef på skidor, stavar och en ryggsäck. Figuren fick även rörliga armar. Arbetet fortsatte nere i verkstaden och gjorde en prototyp med alla delar. Efter att ha undersökt och diskuterat med andra studenter kom jag fram till att det kan vara kul om huvudena skulle vara utbytbara så att man kan bygga olika karaktärer på figurerna, så jag gjorde ettFigur 24. Skisser på figurer. Egen bild.
Figur 25. Prototyper. Egen bild.
4.2 Färdig produkt
Min färdiga produkt är en ca 90 mm hög träfigur i form av en skidåkare vid namn Charlie. Namnet kom från början av att jag ville att figurerna skulle vara könsneutra. Den har fem utbytbara huvuden med olika karaktär. Kroppen är gjord i björk, huvuden i päron och skidor och ryggsäck i valnöt. Stavarna består av pianotråd med truga i läder. Huvud och armar är rörliga och skidor och stavar går även att placera på ryggsäcken. Skidor och huvud hålls fast på kroppen med magneter. Figur 26. Färdiga figurer. Egen bild.5.
Arbetsplanering och mallarbete
Arbetsplaneringen och utformandet av mallar var egentligen något som jag höll på med samtidigt som utformandet av produkten. Det var viktigt att produktionen blev intressant och spännande. Det fanns många snabba och rationella sätt att tillverka produkten på, men mitt arbete handlar mer om hur man kan göra det på ett sätt som lämpar sig för film. Jag valde att gå vidare med min idé om en karusellmall för att tillverka figurerna. Jag anser att den är bäst lämpad för film eftersom den har en hög igenkänningsfaktor och för bilden av att figurerna åker karusell i produktionen kan ge en väldigt fin historia till filmen. Idén med löpande band kan bli bra på film också men då anser jag att det intressanta blir färden mellan maskinerna och inte själva tillverkningsprocessen som jag vill lyfta med filmen. Stapel/ hissmallen skulle kunna fungera bra också men jag tror att karusellmallen erbjuder fler bearbetningsmöjligheter och blir mer spektakulär när det snurrar jämfört med att figurerna bara åker neråt.5.1
Karusellmallen
Jag hade tidigt i mitt arbete en tanke om hur jag ville bearbeta figurerna i någon slags karusell. Jag hämtade inspiration från litteraturen (se 3.9) men också från filmer som t ex Tomtens julverkstad (Wilfred Jackson, 1932).Figur 28. Skiss på karusellmall. Egen bild. Figur 29. Skiss på karusellmall. Egen bild. Från början var tanken att alla moment inklusive limningar på figuren skulle göras i karusellmallen, men i takt med att figuren utvecklades och fick nya delar ändrades detta. För att inte filmen skulle bli för lång och på grund av tidspressen valde jag att plocka ut några moment som skulle visas i filmen. Då kunde jag
Det största problemet jag funderade kring när jag skissade på min karusellmall var hur bitarna skulle kunna sättas fast utan att skaka loss när man bearbetade dem. Min tanke från början var att bitarna skulle kunna rotera fritt i mallen utan att man skulle behöva skruva av ovanvåningen, men det visade sig vara för svårt att fixera dem i rätt läge. Eftersom figuren har två skidor som fästs mot kroppen med magneter löste sig problemet genom att figurerna kunde fixeras i mallen i de två hål som är borrade för magneterna. Figur 30. Fixering av kroppar i karusellmallen med tappar. Egen bild. Jag hade tidigt en idé om att mallen skulle ha spår precis under fästet för varje figur som man kunde klicka i för att få rätt position när man roterade karusellen. För detta krävdes en underliggande skiva som var fixerad på maskinen. För att låsa karusellen använde jag en enkel pinne (se figur 31)som satt i ett spår i skivan. Pinnen går att skjuta fram och tillbaka i spåret och in i karusellen och på så vis låsa den. Låsningen var tvungen att sitta precis under figuren eftersom avstånden mellan spåren annars måste vara oerhört exakt utförda. Jag testade även hur man skulle kunna trycka ner karusellen mot den underliggande skivan på ett enkelt sätt. Om karusellen inte ligger helt jämt mot skivan kan bearbetningarna inte bli helt exakta. Den enklaste lösningen anser jag är att spänna ner den med en snabbspännare, men det blir många upp‐ och ner‐ rörelser om man ska göra hela varvet. Därför testade jag att skruva på ett litet hjul på snabbspännaren (se figur 49)som gör att man kan ha tryck mot skivan hela tiden och ändå kan rotera karusellen.
Figur 31. Ritning av karusellmall. Egen bild.
Låsning med utskjutbar pinne
5.2 Tillverkning av karusellmallen
Jag valde att tillverka min karusellmall i plywood, dels på grund av dess slittålighet, dels för att jag anser att det är mycket finare jämför med andra skivmaterial som t ex MDF. Jag började med att såga till plywooden grovt för att sedan borra centrumhål i den underliggande skivan, i den undre skivan på karusellen och i de lösa övervåningarna. Nästa steg var att fräsa dem runda i bordsfräsen. Här var centrummallen till stor hjälp (se centrum‐roterande mall 3.8). Eftersom jag kommit fram till att avstånden mellan platserna där figurerna skulle stå inte behövde göras exakt lika stora skrev jag ut en ritning från Auto Cad där jag ritat upp indelningen. Jag placerade den i centrum på skivan och ritade ut linjerna som jag sedan kunde dra ut till kanten. Sedan spände jag fast den underliggande skivan i sinkmaskinen och linjerade spindelhuvudet med centrum på skivan. Jag satte på karusellens undre skiva med undersidan upp och fräste spåren där jag ritat upp linjerna. Med samma inställning kvar tog jag bort den runda skivan och fräste ett spår i den underliggande skivan där sedan pinnen skulle skjutas fram och tillbaka för att låsa karusellen. Figur 32. Fräsning av spår i karusellens undre skiva med botten upp. Egen bild. Karusellens undre skiva kunde sedan sättas tillbaka med ovansidan uppåt och nu låsas i rätt position med pinnen. Pinnen måste gå så trögt att inte karusellen kan röra sig när den är i‐skjuten. För att den inte skulle gå trögt i hela spåret smalnade jag av den ner mot handtaget. Jag fräste de två hålen där figurernaskulle sitta, fortfarande med spindelhuvudet linjerat över centrum, vilket gjorde att hålen kom exakt i linje med spåren på undersidan. Figur 33. Fräsning av hål i karusellens undre skiva. Egen bild. Nästa steg var att borra hål för mellanväggarna och skruva fast dem i karusellen. Detta gjordes också enkelt med centrummallen. Sedan skruvade jag på den övre skivan på karusellen och fräste ett spår runt hela så att en ca 50 mm bred ring kunde tas bort (se figur 34). Det är denna ring som ska kunna skruvas av och på för att fixera figurerna i mallen. Jag limmade tunna gummibitar under ringen som höll figurerna på plats ytterligare tillsammans med tapparna undertill (se figur 46). Till sist fräste jag långa hål på ovansidan av karusellen för att kunna komma ner och fräsa även på ovansidan av figurerna där magneterna sitter (se figur 23).
Figur 34. Fräsning av ovala hål i karusellens avtagbara ring. Egen bild.
5.3
Tillverkning av ovanvåning för skidor
Ett annat moment som jag valde att köra i karusellmallen var fräsningen av ovansidan på skidorna. Jag satte fast en lös skiva som en ovanvåning på karusellen som jag sedan fräste hål i för att kunna fästa klossar. Jag använde även nu spåren under karusellen för att låsa mallen i rätt läge, men använde nu vartannat spår så att tio klossar fick plats eftersom jag inte fick plats för fler. Figur 35. Klossar till karusellens ovanvåning. Egen bild.Jag fräste urtag i klossarna och en fals i framkant. I varje urtag kunde jag sedan placera en kloss som klämde fast skidorna på plats i det urtag jag fräst i skidorna tidigare. Figur 36 och 37. Fräsning av urtag i klossar respektive fastsatta skidor. Egna bilder.
5.4 Tillverkning av karusell för huvuden
För att bearbeta ett av huvudena tillverkade jag en skiva i karusellen. Skivan sättas sedan upp i vertikalputsen för att putsa två sidor på huvudet. Jag fräste spår i skivan som var lite förskjutna från centrum för att skapa den vinkel på huvudet som skulle putsas till (se figur 39). Figur 38. Huvud till figur. Egen bild. Avtagbar kloss Sidor som putsades i mallen Hål för magnet och täckpluggFigur 39. Fräsning av spår i sinkmaskinen. Egen bild. Sedan tillverkade jag klossar som passades i in spåren med en notlist. Huvudena som skulle putsas fixerades på en centrumtapp i hålet som var borrat för att senare limma i en magnet (se figur 38). Jag tillverkade till sist klossar som spände fast huvudet. Figur 40. Karusell för huvudena. Egen bild.
Spår förskjutna från centrum Centrumlinje
Efter att ha gjort en första version av karusellmallen insåg jag att behövde göra mallen finare och på så ätt mer lämpad för film. Jag gjorde en ny underliggande skiva i svart formplyfa för att särskilja den från karusellen samt tillverkade en vev som jag kunde roterade karusellen med. Jag pyntade även mallen med färgat papper för att förstärka intrycket av en karusell. Figur 41. Färdig karusellmall. Egen bild.
6. Tillverkning av figurer
När jag tillverkade figurerna fick jag användning av det jag lärt mig om mallarbete. En del av mallarna hade jag prövat förut men många var nya. Jag har valt att beskriva några moment som jag anser är lite mer intressanta.6.1
Fräsning av stavhål i ryggsäckar
För att göra de två hålen i ovankant på ryggsäcken där man kan sticka ner stavarna använde jag sinkmaskinen. Man skulle kunna borra hålen i pelarborren men av erfarenhet vet jag att det aldrig blir lika exakt att borra som det blir när man fräser hål. Borr är mjuka och böjer sig lätt, särskilt när ytan inte är plan utan lite avrundad som i mitt fall. Staven som ska passa i hålet är av pianotråd och är exakt 2 mm i diameter. Frässtålet jag använder är också exakt 2 mm vilket gör att staven knappt går att få ner i hålet utan att banka med en hammare. Därför använde jag mig av en teknik jag sett att boxmakaren Norio Tanno använder. Genom att spänna fast frässtålet så att det sticker ner mer än normalt vibrerar stålet så att hålet blir en tiondels millimeter större och staven passar lagom tajt. Detta medför dock en risk att stålet kan lossna lättare så man bör känna maskinen väl för att vara säker. Figur 42. Fräsning av hål för stavar i ryggsäck. Egen bild. Figur 43. Frässtål. Egen bild. Normalt Stålet nersänkt6.2 Tapphål ryggsäckar
När jag fräste tapphålen på ryggsäckens baksida använde jag en fasthållningsmall med en ”träspännare” som Norio Tanno använder sig av. Jag gjorde den så tajt att jag slapp hålla den spänd med handen, vilket är ett måste eftersom man behöver båda händerna fria för att kunna hantera maskinen. Figur 44. Fräsning av hål i ryggsäckens baksida. Egen bild.6.3
Körningar med karusellen
Jag gjorde färdigt klossar som skulle bli kroppar på figurerna innan jag började använda karusellen. Jag fräste hålen på undersidan i en vanlig mall så att jag kunde fästa dem i karusellen. Jag fräste även hålen i ryggen för ryggsäcken i förväg. Jag satte i kropparna runt mallen som rymmer 20 stycken. Kropparna styrs i rätt position av tapparna i mallen och de trycks ner av ringen som skruvas fast.Figur 45. Karusellmallen med figurkroppar utplacerade. Egen bild. Figur 46. Karusellmallen med den lösa ringens undersida uppåt. Egen bild. Gummibitar
Sedan spände jag fast underläggsskivan i sinkmaskinen och satte på karusellen. Först fräste jag det avlånga hålet för magneten och sen bytte jag stål och körde med samma inställning fräsningen för täckpluggen. Figur 47. Fräsning av spår på figurkropparnas ovansida för magnet. Egen bild. För att fräsa urtaget för armarna på figurerna satte jag upp skivan vertikalt i sinkmaskinen och skruvade fast den med två bultar. Figur 48. Karusellmallen uppsatt i sinkmaskinen. Egen bild. Täckplugg Magnet
Figur 49. Fräsning av urtag för armar i figurkroppar. Snabbspännare med hjul. Egen bild.
6.4
Spetsar skidor
När jag fräste spetsarna på skidorna använde jag mig återigen av en teknik som Norio Tanno använder sig av. Jag tejpade ihop skidorna till paket som gjorde det betydligt enklare att fräsa många på en gång. Först fräste jag sidorna på skidorna och sedan tejpade jag om dem och fräste undersidan på samma sätt. Det var svårt att ställa in fräsningen så att det blev en skarp spets på skidan med det gick bra till slut. Jag trodde att det skulle bli urslag vid den sista fräsningen eftersom det inte fanns något stöd bakom varje skida, men det gick bra eftersom frässtålet var skarpt. Figur 50. Fräsning av spetsar på flera hoptejpade skidor. Egen bild. Arm
Figur 51. Färdigfrästa spetsar på skidorna. Egen bild.
7. Avslutning
7.1
Resultat
Jag har tillverkat en mall för att tillverka en serie små produkter. Det finns enklare sätt att tillverka min produkt men den karusellmall jag konstruerat anser jag är betydligt mer spännande och spektakulär och lämpar sig bättre för film. Jag tycker att värdet på produktionen och produkten har ökat med hjälp av den film jag har skapat. För att öka precisionen på mallen anser jag att vissa detaljer hade behövts göras i metall. Låsningen i spåret på karusellen hade kunnat göras med någon typ av mekanisk klickanordning så att den låser sig i läge av sig själv utan att man behöver skjuta in och ut en pinne. Materialet jag valde att tillverka karusellmallen i var plywood. Det har fördelen att vara är väldigt slitstarkt men skivorna är alltid lite slagna. Även det gör även att precisionen minskar i min mall men detta är ändå inte det centrala i mitt arbete. Det viktiga har istället varit att mallen och produktionen skulle bli intressant. Eftersom både kropparna som bearbetas i mallen och plywooden är i björk är inte kontrasten mellan dem så stor som jag tycker att den borde vara. De lösa skivorna för skidorna och huvudena kontrasterar dock bra mot björkplywooden. I karusellen blir det visuellt inte lika fint när man kanske inte ser vad som är mall och vad som är produkt. Jag hade behövt ett material som är slitstakt, formstabilt, ger liten friktion mellan ytorna och har stora variationer i färg och yta. Dessa krav anser jag uppfylls bäst av Corian.7.2
Diskussion
Som mallen är konstruerad nu blir bearbetningarna av kroppen inte lika bra som de skulle kunna bli med en traditionell mall, men ändå tillräckligt bra för att vara en första prototyp och det centrala är att den är mer spännande ur ett filmperspektiv. Ovanvåningen där jag fräser skidorna fungerar bättre rent snickeritekniskt. Hade jag gjort detta moment med en traditionell mall där man bara fräser en bit i taget hade den nog sett likadan ut som den kloss där skidorna sitter i karusellen. Jag har i mitt arbete valt att bara göra några moment på figuren med karusellmallen men det går att utveckla den så att många fler moment går att göra i mallen. Jag tror dock att det räcker att något moment görs på ett nytt, intressant sätt för att produktionen ska bli intressant att visa på film. Om jag hade visat alla moment tror jag att filmen skulle bli för lång och tittaren skulle tappa intresset efter ett tag. Jag tycker att filmen innehåller de kriterier som jagsatte upp när jag tittade på andra filmer. Filmen är pedagogisk på så sätt att den förklarar de moment som utförs på ett tydligt sätt även om inte alla moment visas. Den berättar en enligt mig fin historia om hur figurerna åker karusell i dess tillverkning för att sedan sättas ihop och åka skidor tillsammans. Rent konstnärligt sett tycker jag att musiken passar bra till stämningen i filmen och att kameravinklar och panoreringar skapar en fin känsla. Jag tror också att filmen fungerar bra som reklam för produkten och jag tror, utan att ha undersökt frågan på ett vetenskapligt sätt, att värdet på mina figurer har ökat med hjälp av filmen. Jag ville använda en karusellmall för att göra produktionen mer intressant. Man kan också reflektera kring vad det är som höjer produktionen. Att skidorna åker karusell känns inte lika intressant att filmdokumentera jämfört med att figurerna åker karusell. Jag har utformat min mall som en karusell eftersom det har en hög igenkänningsfaktor och jag anser att det blir en väldigt poetisk historia som tillsammans med figurerna blir väldigt bra på film. När man köper en figur kan jag tänka mig att man får filmen på köpet i förpackningen på något sätt.
7.3
Reflektion
Det har varit väldigt intressant att tänka på ett nytt sätt när jag formgett figurerna och tillverkat dem. Att försöka tänka i banor kring komposition och hur man berättar en historia som filmare är väldigt annorlunda än att tänka vad som är rationellt och enkelt. Det har även varit viktigt i designprocessen där jag fått anpassa min figur så att den ska kunna göras i min mall. Jag är nöjd med att ha lyckats ha knyta ihop mitt examensarbete och mitt gesällprov. Jag har utvecklat figurerna till nya, mer komplexa produkter som jag anser fortfarande har en stark koppling till gesällprovet. Jag tycker även att jag lyckats ta det här projektet ett steg längre jämför med arbetet vi gjorde under Möbelsnickeri IV eftersom jag nu även kopplat in filmtänket Min film blev till med hjälp av Kaleb Cardenas som hade erfarenhet av att jobba med film tidigare även om han inte var något proffs. Det bästa hade varit om jag hade fått kontakt med någon professionell filmare redan innan jag börjat med projektet som jag kunnat bolla tankar och idéer med i ett tidigt stadium. Då hade nog hela examensarbetet och filmen kunnat bli ännu bättre. Min film kanske kan hjälpa mig att få kontakt med en professionell filmare som jag kan jobba med i fortsättningen. Jag skulle vilja fortsätta mitt arbete genom att göra en kundundersökning bland personer som sett den film jag kommer att göra för att se om värdet på produkten kan ha ökat med hjälp av filmen.Jag tror att det finns mer inom ämnet filmdokumentation och snickeri som går att utforska. Vilka nya möjligheter kan till exempel en CNC‐maskin ge? En karusellmall är ju bara ett sätt för att tillverka saker på ett intressant sätt.
8. Källförteckning
Litteratur
Burman, Leif (1990). Mallar och Fixturer. Meilach, Dona Z. (1978). Creating Small Wood Objekts As Functional Sculpture. Crown Publishers, Inc. New York Cronborg, Bror, Landberg, Olov, Ternstedt, Elis (1950). Tekno’s Träindustrins handbok (1950). Utgiven av Teknografiska institutet. Tredje upplagan. Stockholm. Snedkerteknik (1947). Georg Andersens förlag. Köpenhamn.
Elektroniska
källor
Om Corian [www] http://corian.se/Corian/sv_SE/about_corian/about_corian.html (2012-05-15)Bilder
från internet
Filmklappa http://www.smidigt.se/filmklappa‐som‐vackarklocka/4576/ (2012-05-15) Apples MacBook Pro skal http://www.pcmag.com/slideshow_viewer/0,3253,l%253D245284%2526a%253 D245286%2526po%253D7,00.asp?p=n (2012-05-15) Faceture http://www.yatzer.com/FACETURE‐by‐Phil‐Cuttance (2012-05-15) Meltdown chair http://www.yankodesign.com/2007/06/22/a‐meltdown‐chair/ Bojesens apa http://www.finnishdesignshop.com/decoration‐accessories‐wooden‐monkey‐p‐ 3373.html (2012-05-15)Vedels Bird http://moebelbasen.dk/Bolig+accessories/Stuen/Pyntegenstande/Bird+stor%2c+ Kristian+Vedel++Gave‐ide.produkt?PrdLng=95886 (2012-05-15)
Film
Apple – Macbook Pro – Unibody Video (2011) http://www.youtube.com/watch?v=BgAsM64NW34 (2012-05-15) Faceture (2012) http://www.dezeen.com/2012/02/02/dezeen-screen-faceture-by-phil-cuttance/ (2012-05-15) Tales of the Hunt (2011) http://www.dezeenscreen.com/2011/10/20/tales-of-the-hunt-tom-price/ (2012-05-15) Art Woodworking how to make a wood picture frame with French cleat system by Jon Peters (2011) http://www.youtube.com/watch?v=5_mDHE1jJGU Santa's Workshop (1932) Regi: Wilfred Jackson. Walt Disney
M ag nus Dahlén 1/30 2012 Lasersk är ning under till
