Taktisk tillgänglighet eller operativ flexibilitet : Hur bidrar logistiken till ökad operativ förmåga?

Full text

(1)Självständigt arbete (30 hp) Författare Dennis Löfvenborg. Program/Kurs HOP 12. Handledare Antal ord: 19755 Dr Peter Mattsson Beteckning Kurskod Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap 2HO013 Taktisk tillgänglighet eller operativ flexibilitet – Hur bidrar logistiken till ökad operativ förmåga? Sammanfattning: Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap. och. Ledning. för. ett. starkare. försvar. vilket. renderade. i. en. tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga. Nyckelord: Logistik, logistikkoncept, operativ förmåga, optimering, Moshe Kress.

(2) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Innehållsförteckning 1. INLEDNING ................................................................................................................................. 4. 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 2. TEORI ......................................................................................................................................... 20. 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3. FORSKNINGSDESIGN ................................................................................................... 30 METOD FÖR DATAINSAMLING ...................................................................................... 31 OPERATIONALISERING AV TEORIN ................................................................................ 33 ANALYSMETODER........................................................................................................ 39 VALIDITET OCH RELIABILITET ..................................................................................... 41 ETISKA ÖVERVÄGANDEN .............................................................................................. 42. ANALYS OCH RESULTAT ..................................................................................................... 43. 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 5. VAL AV TEORI ............................................................................................................. 20 UPPSATSENS TEORI ..................................................................................................... 21 KRESS STRUKTURELLA PRINCIPER................................................................................ 23 HYPOTESER ................................................................................................................ 27 TEORIDISKUSSION....................................................................................................... 28. METOD ....................................................................................................................................... 29. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.6 3.7 4. BAKGRUND................................................................................................................... 4 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................... 6 SYFTE........................................................................................................................... 7 FORSKNINGSFRÅGOR .................................................................................................... 8 CENTRALA BEGREPP ..................................................................................................... 8 FORSKNINGSÖVERSIKT .................................................................................................. 9 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................ 18 DISPOSITION .............................................................................................................. 19. NIVÅINDELNING AV MILITÄR LOGISTIK ......................................................................... 43 LOGISTIKKONCEPT 2016............................................................................................. 45 LOGISTIKKONCEPT 2020............................................................................................. 50 VÄRDERING AV LOGISTIKKONCEPTEN .......................................................................... 55 GRADERING AV LOGISTIKKONCEPTEN .......................................................................... 64 RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN ANALYSEN AV LOGISTIKKONCEPTEN .......................... 67 PÅVERKAN PÅ OPERATIV FÖRMÅGA .............................................................................. 69. SLUTSATSER OCH DISKUSSION......................................................................................... 71. 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6. HYPOTESPRÖVNING .................................................................................................... 71 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGORNA .......................... 73 RESULTATDISKUSSION................................................................................................. 75 METODDISKUSSION .................................................................................................... 76 REFLEKTION OCH FÖRSLAG PÅ IMPLEMENTERING ........................................................ 77 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ............................................................................. 78. KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................... 79. TRYCKTA KÄLLOR ................................................................................................................... 79 ARTIKLAR ............................................................................................................................... 80 STATLIGA UTREDNINGAR, RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER ..................................................... 81 RESPONDENTER ...................................................................................................................... 82. Sida 2 av 82.

(3) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Figurförteckning FIGUR 1 MILITÄR KRIGSFÖRINGSFÖRMÅGA UR MSD16 .......................................................................................... 4 FIGUR 2 UPPSATSENS DISPOSITION ........................................................................................................................ 19 FIGUR 3 FÖRFATTARENS SAMMANSTÄLLNING AV KRESS PRINCIPER ..................................................................... 22 FIGUR 4 LOGISTISKT NÄTVERK EFTER KRESS MODELL .......................................................................................... 23 FIGUR 5 UPPSATSENS FORSKNINGSDESIGN ............................................................................................................ 29 FIGUR 6 FÖRFATTARENS FUSIONERING AV KRESS SJU STRUKTURELLA PRINCIPER TILL FEM FAKTORER ................ 35 FIGUR 7 UPPSATSENS HYPOTES-DEDUKTIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (FÖRFATTARENS). ......................................... 40 FIGUR 8 RESURSER INOM RESPEKTIVE LOGISTIKNIVÅ (FÖRFATTARENS). ............................................................... 44 FIGUR 9 SCHEMATISK BILD AV OPERATIVT LOGISTIKKONCEPT 2016 (FÖRFATTARENS). ........................................ 45 FIGUR 10 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT ARMÉ 2016 (FÖRFATTARENS). .............................................. 47 FIGUR 11 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT MARIN 2016 (FÖRFATTARENS). ............................................. 48 FIGUR 12 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT FLYGVAPEN 2016 (FÖRFATTARENS). ..................................... 49 FIGUR 13 SCHEMATISK BILD AV OPERATIVT LOGISTIKKONCEPT 2020 (FÖRFATTARENS). ...................................... 51 FIGUR 14 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT ARMÉ 2020 (FÖRFATTARENS). .............................................. 53 FIGUR 15 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT MARIN 2020 (FÖRFATTARENS). ............................................. 54 FIGUR 16 SCHEMATISK BILD AV LOGISTIKKONCEPT FLYGVAPEN 2020 (FÖRFATTARENS). ..................................... 54 FIGUR 17 FÖRSVARSMAKTENS MILITÄRSTRATEGISKA UPPGIFTER UR MSD16 ....................................................... 69. Tabellförteckning TABELL 1 DE DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I UPPSATSEN AV KRESS SJU STRUKTURELLA PRINCIPER ..................... 34 TABELL 2 ANALYSVERKTYG.................................................................................................................................. 37 TABELL 3 GRADERINGSVERKTYG FÖR FRAMTAGNA FAKTORER............................................................................. 38 TABELL 4.1 GRADERING AV LOGISTIKKONCEPTEN (FLEXIBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET) ................................... 65 TABELL 4.2 GRADERING AV LOGISTIKKONCEPTEN (FÖRMÅGA TILL ÖVERLEVNAD OCH TYDLIGHET).................... 66 TABELL 4.3 GRADERING AV LOGISTIKKONCEPTEN (STABILITET) .......................................................................... 67 TABELL 5 ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV GRADERINGEN AV LOGISTIKKONCEPTEN ................................... 67. Sida 3 av 82.

(4) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Försvarsmaktens verksamhet syftar i mångt och mycket till att nå de militärstrategiska målen. Målen för militärstrategin formuleras genom att omsätta Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska mål och strategier i militära åtgärder för att stödja säkerhets- och försvarspolitikens genomförande.1 De militära operationerna som skall genomföras för att uppnå de militärstrategiska målen är beroende av logistik. Men i krig är resurserna, särskilt de logistiska, alltid begränsade. Militära tänkare bekräftar logistikens tveklösa betydelse för krigföringens framgångar men i floran av all litteratur om militär strategi och taktik är logistiken underrepresenterad.2. Figur 1 Militär krigsföringsförmåga ur MSD16 3. Förmågan att nå de militärstrategiska målsättningarna benämns operativ förmåga. Operativ förmåga beskrivs inte enbart i mätbara mål utan även utifrån de förutsättningar som finns för förband och soldater att lösa tilldelade uppgifter. Enkelt förklarat handlar det om vilken förmåga Försvarsmakten har att nå en målsättning på militärstrategisk nivå.4. 1. Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin - MSD 16. s16. Widén and Ångström, Militärteorins Grunder. s104f. 3 Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin - MSD 16. s25. 4 Sjövall, “Försvarsmaktens Operativa Förmåga.” s98. 2. Sida 4 av 82.

(5) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Den operativa förmågan bygger på förmåga till väpnad strid (krigsföringsförmågan) hos krigsförbanden och är grunden för Försvarsmaktens användbarhet. Krigföringsförmågan bygger i tur på fysiska, konceptuella och moraliska faktorer, där logistiken innefattas till huvuddel i de fysiska. Fysiska faktorer reflekterar stridskrafternas materiella sida i numerär, tillgång på utrustning och tekniknivå och är den sida som är lättast att urskilja och jämföra. Konceptuella faktorer reflekterar den mänskliga sidan i sättet att tänka, sättet att föreskriva handling och kunskapen av att använda det militära maktmedlet. Moraliska faktorer utgörs av den mänskliga sidan i vilja, mod, ledarskap, värderingar och dylikt.5 Enligt ledande militärteori kan den operativa förmågan ökas genom att optimera tillgängliga resurser då det skapar möjligheter att möta flera olika utfall i operationen och stärker förutsättningarna för att nå de militärstrategiska målsättningarna.6 Logistikens tveklösa betydelse för krigsföringsförmågan och den operativa förmågan sammanfattas av Colin S. Gray: ”If armed forces cannot be moved and supplied, they cannot fight, and fighting is the most core of their needed competencies.”7 Utan logistik erhålls ingen operativ förmåga och de taktiska slagen som krävs för att nå de militärstrategiska målen kommer svårligen att vinnas. I ett militärt sammanhang innebär logistik - förmågan att hantera stridsresurser, beräkna leveranshastigheter, materialförbrukning, restid med mera. Logistikens koppling till strategin och utförandet av taktiken är en förutsättning för den operativa förmågan. I dagens termer skulle dessa aspekter beskrivas som administration, underhåll och förflyttning.8. 5. Ds 2014:20. Försvaret Av Sverige - Starkare Försvar För En Osäker Tid. s37; Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin - MSD 16. s25. 6 Kress, Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations. s53-55. 7 Gray, The Strategy Bridge: Theory for practice. s75. 8 Gray, Modern Strategy. s32f.. Sida 5 av 82.

(6) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 1.2 Problemformulering För Försvarsmakten är en ökad operativa förmåga den viktigaste målsättningen för försvarsinriktningsperioden 2016-2020.9 Ledning för ett starkare försvar (LFSF) som trädde i kraft vid årsskiftet 2018/2019 innebar bland annat att försvarsgrenarna (tidigare stridskrafterna) bestående av armén, marinen och flygvapnet inrättades. Dessa gavs större ansvar och resurser, framförallt avseende logistik.10 LFSF är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som Försvarsmakten genomför i syfte att fullfölja Försvarsmakten ledningsutredning och konsekvenserna av utredningen Logistik för högre försvarsberedskap. Utredningen initierades av regeringen som en översyn av materiel- och logistikförsörjningen i Försvarsmakten i syfte att lämna förslag på hur den operativa förmågan i Försvarsmakten ska öka och hur logistikförsörjningen ska organiseras för att stödja detta.11 Förskjutningen av ansvar och resurser till den taktiska nivån i syfte att öka den operativa förmågan12 kan förenklat beskrivas som att logistiken görs framtung, vilket är grunden i Försvarsmaktens logistikkoncept 2020. Den israeliske forskaren och logistikexperten Moshe Kress menar att vid framtung logistik byts operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet. Det ger försämrad handlingsfrihet avseende logistiska resurser i hela organisationen men bättre beredskap hos krigsförbanden. Möjligheten att möta olika militärstrategiska utfall minskar enligt Kress eftersom de logistiska resurserna på förhand redan är fördelade och svårligen kan omfördelas. Att förlägga logistiska resurser på den operativa nivån beskrivs som att man gör logistiken baktung, vilket utgjorde grunden i Försvarsmaktens logistikkoncept 2016. Enligt Kress skapar en baktung logistik operativ flexibilitet och möjliggör optimering av tillgängliga resurser. Det ökar förmågan att möta olika utfall och ger större uthållighet i hela organisationen men genererar sämre beredskap vid krigsförbanden.. 9. Proposition 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning 2016-2020. s2. Försvarsmakten, FM2017-11490:26. Fördjupad redovisning avseende organisatoriska förändringar. Underbilaga 1.2. s3f; Försvarsmakten, FM2017-134:70. LEDS Direktiv - Ledning Av FM Omstruktureringen Med Anledning Av “Ledning För Ett Starkare Försvar.” s2. 11 SOU2016:88, Logistik För Högre Försvarsberedskap. s11. 12 FM2017-11490:26, Fördjupad redovisning avseende organisatoriska förändringar. Underbilaga 1.2. s5. 10. Sida 6 av 82.

(7) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom en framtung logistikorganisation och stärka möjligheterna att lösa de militärstrategiska uppgifterna verkar således inte stämma överens med Kress teorier om militär logistik. Teorin baseras dock på en stormakts möjligheter och resurser att försörja sina förband vid internationella operationer utifrån operativ nivå. Hur en stat med mindre resurser bör utforma ett logistikkoncept i syfte att optimera resurser eller hur ett logistikkoncept på den taktiska nivån lämpligast utarbetas omfattas inte av Kress teorier. I denna krigsvetenskapliga mastersuppsats (fortsättningsvis benämnd uppsatsen) undersöks om en omdisponering av logistiska resurser stärker den militära operativa förmågan. Utifrån ledande teoretiker inom militär logistik undersöks huruvida teorierna är användningsbara på den svenska omdisponeringen av logistiken och om valda teorier generellt kan användas för att utveckla ett logistikkoncept på taktisk nivå. Detta ger en bättre kännedom gällande logistikfunktionens roll i den militära organisationen samt bidrar till utveckling av doktriner, reglementen och föreskrifter inom funktionen.. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur Försvarsmaktens genomförda förändringar av den militära logistiken påverkar dess operativa förmåga13 genom att pröva Kress strukturella principer mot valda logistikkoncept i Försvarsmakten. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med ny kunskap inom området och ett stöd för fortsatt utveckling av logistikkoncept.. 13. Fortsättningsvis avses Försvarsmaktens operativa förmåga även om det i texten endast står operativ förmåga.. Sida 7 av 82.

(8) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 1.4 Forskningsfrågor Utformningen av Försvarsmaktens omorganisering för att effektivisera logistiken går tvärtemot vad Kress teorier förordar. Utifrån denna motsägelse formuleras följande krigsvetenskapliga forskningsfrågor, fördelat på en huvudfråga och två underfrågor som preciserar vad som ska undersökas: Huvudfråga: Hur påverkar den militära logistikens utformning Försvarsmaktens operativa förmåga utifrån de strukturella principerna i Kress teori?14. Underfrågor: 1. Hur väl möter 2016 och 2020 års logistikkoncept Kress strukturella principer? 2. Till vilken grad är Kress strukturella principer för optimering av militär logistik användbara på den taktiska nivån?. 1.5 Centrala begrepp Logistik Begreppet definieras i enlighet med Försvarsmaktens Grundsyn logistik: ”Logistik syftar till att ge stöd till strategisk, operativ och taktisk militär verksamhet. Syftet uppnås genom att upprätta och bibehålla efterfrågad tillgänglighet, uthållighet och rörlighet hos Försvarsmaktens förband och enheter.”15 Logistikkoncept Koncept används i olika sammanhang för att beskriva en framtida, ej förverkligad, idé på verksamheter. Ett logistikkoncept skall enligt Försvarsmakten alltid innehålla inriktning och målsättning; lednings- och lydnadsförhållanden; understöd och hänvisningar; indelning och uppgifter; logistiknoder och kommunikationslinjer samt underhållssäkerhet.16. 14. Vidare utveckling av Kress teori och principer sker i kapitel 2, Teori. Försvarsmakten, Grundsyn Logistik. s8. 16 Försvarsmakten, Handbok Logistik Vid Insats. s1. 15. Sida 8 av 82.

(9) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Optimera Optimera innebär att få något att fungera på mest gynnsamma sätt genom en sammanvägning av olika ingående faktorer.17 I uppsatsen avser optimering att få ut störst effekt av tillgängliga logistiska resurser. Operativ förmåga Operativ förmåga definieras som ” […] förmågan hos Försvarsmakten att lösa en given uppgift på militärstrategisk nivå.”18 Begreppet är komplext och innefattar flera kognitiva och fysiska faktorer och återfinns inom den militära och politiska sfären. Ökad operativ förmåga erhålls genom att de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna stärks och balanseras. I uppsatsen undersöks logistikens påverkan på den militära operativa förmågan som en del i helheten. Undersökningen förhåller sig enbart till de fysiska och konceptuella faktorerna (logistikens utformning och användandet av militär logistik) och deras påverkan på den operativa förmågan.. 1.6 Forskningsöversikt Forskningsområdet kan delas in i civil logistik och militär logistik. Uppdelningen i två forskningsgrenar härrör från 1960-talet. Dessförinnan bedrevs mestadels forskning om det som idag benämns militär logistik.19 Forskningen om militär logistik kan i sin tur fördelas i fyra huvudsakliga kategorier. Den första avhandlar logistik som länken mellan strategi och nyttjandet av de militära maktmedlen för att nå de strategiska målen. Den andra kategorin kännetecknas av formativ forskning och hur planeringen av logistiken kan optimera de befintliga resurserna. Tredje kategorin tar utgångspunkt i den militära logistiken men tydliggör behovet av civil logistik i dagens militära logistiksystem och de risker det kan medföra. Den fjärde kategorin undersöker integreringen mellan militär och civil logistik och vilka synergier som kan nås.. 17. Svenska Akademin, Svensk Ordbok. s2225. Tavemark, “Att Värdera Operativ Förmåga i Styrningen Av Försvarsmakten.” s55. 19 Ballou, “The Evolution and Future of Logistics and Supply Chain Management.” s333. 18. Sida 9 av 82.

(10) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Logistik som länk mellan strategi och taktik Den amerikanske amiralen och forskaren Henry Eccles menar att logistiken är länken mellan strategin och taktiken. Logistiken har sina rötter i nationalekonomin och är den funktion som i slutändan skall leverera uthållighet för de stridande förbanden. Eccles menar att logistiken utgör bron mellan nationalekonomin och militära operationer sammanfattat som: ”[…] Strategy and tactics provide the scheme for the conduct of military operations; logistics provides the means therefor.”20 Resonemanget återges av den indiska generalen Parmodh Sarin som anser att logistiken länkar samman den strategiska nivåns målsättningar med det taktiska genomförandet. Sarin redovisar tentativa logistiska principer då han menar att de klassiska krigföringsprinciperna inte är tillfyllest och att de strategiska målsättningarna inte kommer uppfyllas genom taktiska vinster utan en underbyggd logistisk förmåga.21 Hur logistiken påverkar möjligheterna för den strategiska nivån att genomföra sin strategi beskrivs även av den brittiske forskaren Thomas Kane. Han tydliggör att strategin måste kravställa vilka resurser logistikfunktionen förväntas understödja med eftersom logistiken ger styrka till de krigföringsprinciper som ger framgång. Logistiken utgör den strukturella grund som behövs för att strategi och taktik skall kunna fungera.22 Om inte logistiken integreras i doktriner, reglementen och planering blir den en tydlig gränssättare för de strategiska målsättningarna och en orsak till kulmination på alla nivåer. Detta kan dock enligt den jugoslaviske militärteoretikern Milan Vego lösas genom att samordna logistiken med operationskonsten.23 Nutida forskning om kopplingen mellan strategi och logistik ges främst av Mark Erbel och Christopher Kinsey, forskare vid ”Kings College” i London. Erbel och Kinsey lyfte samspelet mellan logistiska förutsättningar och strategiska möjligheter och hur viktigt detta förhållande är för att kunna dra slutsatser om ett troligt utfall av krigföringen.24 Samspelet gäller även utvecklingen inom logistikfunktionen och dess påverkan på uthålligheten som skapar nya strategiska valmöjligheter. På samma sätt påverkar utvecklingen av strategi vilka krav som 20. Eccles, Logistics in the National Defense. s17-18, 44, 56. Sarin, Military Logistics: The Third Dimension. s30-121. 22 Kane, Military Logistics and Strategic Performance. s174-175. 23 Vego, Joint Operational Warfare: Theory and Practice. s1-74. 24 Erbel and Kinsey, “Think Again–Supplying War: Reappraising Military Logistics and Its Centrality to Strategy and War.” s520. 21. Sida 10 av 82.

(11) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. ställs på logistiken. Logistiken avgränsar de strategiska optionerna medan strategisk och operativ planering måste kravställa och inrikta logistiken. Detta gör att logistiken och dess påverkan måste vara en integrerad del i krigföringen inte bara en tas i beaktande vid planering,25 en slutsats som delas av övriga forskare inom denna kategori. Den eftersatta forskningen avseende logistikens relevans på strategin tas upp både i de klassiska och nutida verken ovan. Det finns en ambition hos forskarna att inte enbart råda bot på eftersattheten utan även öka förståelsen och helhetssynen för logistiken och dess påverkan på strategin. Detta är högaktuellt i dagens försvarspolitiska miljö, där ökade ambitioner avseende strategiska målsättningar och operativ förmåga i Försvarsmakten är i fokus. Planering och optimering av logistiken Logistikens betydelse för krigföringen undersöks av den israeliske militärteoretikern van Creveld. Han kritiserar bland annat tidigare slutsatser avseende den tekniska utvecklingen, som att järnvägen inte påverkade den logistiska räckvidden nämnvärt eller att införandet av lastbil ökade komplexiteten men inte effekten av logistikförbanden. Den logistiska planeringen har byggt på att skicka det som fanns tillgängligt snarare än att hitta en balans mellan verkansförband och understödsförband enligt honom. Detta resulterade i utmaningar med försörjningen och att målsättningarna med krigen inte nåddes.26 van Creveld menar att bättre planering och optimering av tillgängliga logistiska resurserna hade förändrat utfallet i positiv riktning i de studerade krigen. Den brittiske forskaren P.D. Foxton menar att skillnader i organisation, doktrin och nomenklatur i nutida konflikter försvårar gemensamma operationer i koalitioner. Ju mer lika logistikorganisationerna inom koalitionen är varandra desto bättre är optimeringen av resurserna. Foxton visar att logistiken kan delas i tre zoner: bakre-, främre- och stridszonen. Indelningen är inte bunden till ledningsnivåer. Istället utgår den från det praktiska genomförande och fördelas utifrån geografiska faktorer i syfte att optimera det logistiska flödet. För detta visar Foxton på fem universella principer: förutseende, ekonomi, flexibilitet, enkelhet och samarbete.27. 25. Erbel and Kinsey. s540ff. Van Creveld, Supplying War: Logistics from Wallenstein to Patton. s230ff, 235f. 27 Foxton, Powering War - Modern Land Force Logistics. s3, 6-7. 26. Sida 11 av 82.

(12) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Skillnaderna mellan de klassiska verkens slutsatser avseende optimering av logistik och nutida krigföring ligger till grund för de brittiska forskarna Matthew Uttley och Christopher Kinsey. Utgångspunkten ligger i enkelheten att planera logistiken under Kalla kriget när behoven kunde förutses eftersom hoten var identifierbara och mätbara. Planeringen av logistiken var kvantifierad och bestod främst av kalkyler och teknisk problemlösning avseende transporttjänst och materielupplag i västra Europa.28 Dagens krig, oftast bortom landets gränser och i koalition med andra nationer, skapar osäkerheter för logistiken. Komplexiteten ökas avseende förbandens behov av understöd geografiskt, tidsmässigt och komplexare möjligheter till distribution än tidigare. För att möta dagens krav måste logistikkoncepten vara mer flexibla och förutseende vilket kräver tydliga målbilder och bättre underrättelser för att skapa en nödvändig situationsuppfattning. Uttley och Kinsey presenterar fem konstanta principer för att transformera logistiken till en internationell operationsmiljö; förutseende, effektivitet, samarbete, enkelhet och flexibilitet.29 Den israeliske forskaren, nu verksam vid Naval Postgraduate School i USA, Moshe Kress visar på tre kognitiva och sju strukturella principer som bör nyttjas vid framtagande och värdering av logistikkoncept för att optimera logistiken. Genom att nyttja dessa principer optimeras den operativa nivåns logistik och skapar förutsättningar för en sömlös övergång från strategisk till taktisk logistik vilket underlättas av dagens informationssystem.30 Kress forskning har fått stort genomslag och används frekvent av logistiker, forskare och befälhavare runt om i världen. Forskarna i ovanstående kategori menar att logistiken inte kan vara ”ad hoc” utan måste noggrant planeras för att understödet till verkansförbanden skall optimeras. De nutida forskarna gör en ansats att hitta universella principer, likt krigföringsprinciper, för logistik att förhålla sig till vid logistikplanering.. Uttley and Kinsey, “The Role of Logistics in War.” s6. Ibid. s7-14. 30 Kress, Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations. s19-26. 28 29. Sida 12 av 82.

(13) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Behov och risker med civil logistik för den militära uthålligheten Olika principer för logistik diskuteras utförligt av Julian Thompsson, historiker och före detta brittisk general. Han menar att det länge funnits principer för taktik och strategi men inte för logistik vilket stärker bilden av att ämnet är dåligt utforskat. 31 Forskningen innehåller fall som befäster Thompssons relativt enkla tes (att utfallet i kriget beror på hur logistiken fungerade) men fallen är valda baserat på logistiken stora påverkan, vilket blir problematiskt för att styrka tesen.32 Thompsson har ambitioner att påvisa logistikens betydelse för framtida konflikter. Den risk som presenteras för framtidens logistikkoncept är att koncept som bygger på ”Just-InTime”, där logistiska resurser minimerats av ekonomiska skäl, är katastrofala när det gäller att kunna möta en överraskning och bibehålla beredskap.33 Generalen och forskaren William Tuttle beskriver hur logistiken måste integreras i operationsplaneringen. Han tillhör de första som pekar på behovet med civila resurser och samarbetsparters inom logistiken och dess integrering vid planering och genomförande i syfte att minska det logistiska avtrycket vid operationen.34 Tuttle tydliggör skillnaden mellan kommersiell logistik och militär logistik där den senare syftar till att försörja och upprätthålla beredskap för verkansförbanden, vilket varit konstant även om metoderna har förändrats. En tydlig förändring är behovet av informationsöverföring i dagens system, vilket är avgörande för en kontinuitet i det logistiska flödet för att undvika stora behovsförändringar i dagens operationsmiljö.35 Forskningen av brittiske Jeremy Smith utgår från perspektivet hos stater som inte bedriver aktiv krigföring gentemot en annan stat. Han avhandlar istället internationella operationer och nationellt försvar ur Storbritanniens perspektiv. Likt Tuttle redogörs för behovet av samordning och samarbete med den kommersiella sektorn i dagens logistikkedja. Dagens logistikkoncept måste ta hänsyn till de kommersiella principerna för logistik som ”Just-In-Time” och ”Lean”, särskilt på den strategiska nivån där gränsytan mellan militär och civil logistik är som störst.36. 31. Thompson, The Lifeblood of War: Logistics in Armed Conflict. s3-4, 7. Ibid. sxi-xvi. 33 Ibid. s340ff. 34 Tuttle, G.T., Defence Logistics for the 21st Century. passim. 35 Ibid. s1-2, 55-57, 143. 36 Smith, Defence Logistics: Enabling and Sustaining Successful Military Operations. passim. 32. Sida 13 av 82.

(14) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Integrationen mellan civil och militär logistik. Före 1960-talet förknippades logistik med militärens upphandlingar, underhåll och transporter av anläggningar, materiel och personal.37 Studier avseende civil logistik tog fart i och med jordbrukets ”råvara-till-marknad” ekonomi och förbättringen av den fysiska distributionen.38 I dagsläget återfinns mycket forskning avseende affärslogistik och ”Supply Chain Management” (SCM) men det återfinns inte lika omfattande forskning som visar på integration mellan den militära och civila logistiken och vilka lärdomar som kan dras där. Forskning gällande integrationen mellan civil och militär logistik är intressant då nutida forskning i större utsträckning fokuserat på vilka synergier som finns att nå istället för olikheter. De amerikanska forskarna Stephen Rutner, Maria Aviles och Scott Cox åskådliggör vilka synergieffekter den amerikanska försvarsmakten kan erhålla från den civila utvecklingen och forskningen inom affärslogistik. De visar på att forskningen på den militära logistiken har stagnerat medan forskningen på den civila logistiken har accelererat. Fokus ligger på vilka synergier som nås avseende ledarskapet inom civil och militär logistik där de pekar på att den civila logistikens ekonomiska leveranskrav skulle kunna anammas av den militära logistiken. Således kan mer åstadkommas med mindre resurser.39 Keenan Yoho (USA), Sebastiaan Rietjens (Nederländerna) och Peter Tatham (Australien) forskare inom försvarslogistik visar att den militära och civila logistiken har närmat sig varandra i sitt genomförande och i vissa fall är helt sammanflätad. De menar att den ökade osäkerheten och turbulensen i världen ökar det ömsesidiga beroendet av varandras styrkor i syfte att skapa effektivare och robustare försörjningskedjor civilt som militärt. Även de problematiserar bristen på forskning inom området vilken skulle kunna utveckla framförallt den militära logistiken om den ökade i omfattning.40. Ballou, “The Evolution and Future of Logistics and Supply Chain Management.” s333. Valax, Grant, and Stock, “Improvements in Pre-Revolution French Military Logistics: Lessons for Modern Day Supply Chains.” s11. 39 Rutner, Aviles, and Cox, “Logistics Evolution: A Comparison of Military and Commercial Logistics Thought.” s102, 113. 40 Yoho, Rietjens, and Tatham, “Defence Logistics: An Important Research Field in Need of Researchers.” s91f. 37 38. Sida 14 av 82.

(15) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Forskarna Loup Valax (Frankrike), David Grant (England) och James Stock (USA) har byggt vidare på ovan nämnda forskning. De har undersökt logistiken ur ett historiskt franskt perspektiv och funnit likheter mellan 1700-talets tankar om logistik och dagens SCM. De menar att nutida militära logistikkoncept bör kunna dra erfarenheter ifrån dåtidens franska system som innehöll en blandning av centraliserad och decentraliserad logistik. Detta har aktualiserats inom den civila logistiken med centraliserade flöden och strategiska leverantörer runt om i världen, men fler decentraliserade lager som ligger nära där behovet uppstår. För att skapa en resiliens mot störningar i dessa flöden lagerhålls inte bara hos den strategiska leverantören, och under transporten, utan även nära slutförbrukaren. Störningar i flödet av produktionsdelar eller råvaror är kostsamt för produktionsindustrin vilket gör att de tittar på militärens metoder för att skapa robusthet.41 ”Just-In-Time” frångås till förmån för lager i produktionslandet och nära produktionen, något Russell & Saldanha visar på i sin forskning. De menar att det är ett fält i behov av fortsatt forskning där det finns synergier att nå i övergången och lärdomarna mellan civil och militär logistik. Dessa synergier uppstår främst på den strategiska nivån där den civila och militära logistiken har sitt gränssnitt och den förmågeskapande delen av logistiken sker.42 Sammanfattning av forskningsöversikten Huvuddelen av nämnda forskare anmärker på bristen av studier som påvisar logistikens relevans för krigföringen vilket även uppmärksammats utanför det krigsvetenskapliga fältet.43 Även om berörda forskare genomför, operationaliserar och vinklar sina studier på olika sätt försöker de avhandla samma grundproblem, det vill säga logistikens relevans för krigföringen, men når olika resultat. van Creveld menar att de befälhavare som hade tagit större hänsyn till logistiken hade varit mer framgångsrika än vad resultatet återspeglar. Eccles och Sarin argumenterar för en större helhetssyn av logistiken och hur viktig balansen är mellan understödsförband och verkansförband. Thompsons futurala slutsatser, som vi idag vet inte var felaktiga, där många stater har sparat på logistikresurserna i fred vilket kräver ett stort återtagande i dagens orostider. Erbel och Kinseys studie visar på samspelt mellan logistik och strategi i en modern kontext där de även använder sig av både Kanes och van Creveld slutsatser i studien. De mer nutida Valax, Grant, and Stock, “Improvements in Pre-Revolution French Military Logistics: Lessons for Modern Day Supply Chains.” s3-13. 42 Russell and Saldanha, “Five Tenets of Security-Aware Logistics and Supply Chain Operation.” s53. 43 Yoho, Rietjens, and Tatham, “Defence Logistics: An Important Research Field in Need of Researchers.” s92. 41. Sida 15 av 82.

(16) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. studierna, Tuttle, Smith och Thompson, tar hänsyn till den alltmer dimensionerande civila logistiken och redogör för hur den skall integreras i den militära logistiken. De problematiserar även övergången mellan dessa vilket även åskådliggörs i Kinseys artiklar. En genomgående slutsats är att logistiken inte får ses som en egen företeelse utan att den skall integreras i planering och vid övervägande av strategiska handlingsalternativ eftersom logistiken avgör vad som är möjligt. Kane och Vego understryker detta och tillägger att integrationen mellan krigföring och logistik måste ske på alla nivåer och implementeras i handböcker och doktriner. Vego och Foxton påtalar även vikten av att likställa de logistiska koncepten och doktrinerna med sina samarbetspartners för att öka möjligheterna till samarbete, vilket torde vara intressant för Sverige med nuvarande doktrin som säger att Sverige skall vinna tillsammans med andra. Forskning om integreringen och lärdomar mellan civil och militär logistik ur ett civilt perspektiv skapar förutsättningar till en mer friktionsfri övergång mellan de olika systemen genom att synliggöra de olika systemens behov och begräsningar. Denna forskning bidrar till ökad militär förmåga men även kunskap om robusthet i den civila försörjningskedjan vilket stärker båda systemen, en synergi som förmodligen blir allt viktigare framöver. Samtliga ovan nämnda forskare bygger sina egna hypoteser utifrån den egna forskningen och inte från tidigare teorier. Detta försvårar försök att generalisera resultaten, även om hypoteserna och forskarnas egna teorier i flera fall kompletterar varandra. Då analysnivåerna i studierna är spridda från mellanstatliga krig till enskilda operationer och sträcker sig över en lång tidsepok försvåras möjligheten att generalisera på resultatet och att skapa en gemensam teori. Något som även visar på logistikens komplexa natur.. Sida 16 av 82.

(17) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Sammanfattningsvis återfinns forskning om militär logistik som visar på dess betydelse för krigföringsförmågan, kopplingen till staters strategiska ambitioner och vikten av ett väl fungerande logistiksystem för att upprätthålla en hög operativ förmåga. Forskningen hanterar dock inte hur logistiken skall disponeras inom en försvarsmakt för att optimera förmågan. Forskningsområdet avhandlar främst stormakters krigföring utanför den egna statens gränser och ofta i koalitioner med andra nationer. Avseende logistikens påverkan på den operativa förmågan hos en småstat har ingen forskning påträffats under denna uppsats. Vidare har inte forskning avseende hur omdisponering av logistiska resurser mellan operativ och taktisk nivå påverkar den operativa förmågan hos en nation påträffats. Det finns en forskningslucka gällande att visa vilken påverkan olika logistikkoncept får på ett lands operativa förmåga, där utgångspunkten är Sveriges förutsättningar vid nationellt försvar istället för koalitionsoperationer utanför landets gränser. Det är ett krigsvetenskapligt forskningsområde44 som är skralt beforskat men viktigt för utvecklingen av den svenska Försvarsmakten och dess logistikfunktion under återuppbyggnaden av det nationella försvaret.. 44. https://www.fhs.se/forskning/var-forskning/krigsvetenskap.html [hämtad 2020-03-19].. Sida 17 av 82.

(18) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 1.7 Avgränsningar Uppsatsen avhandlar inte den civila logistiken förutom i delar där de stödjer den militära. Militär logistik består av sex stycken delfunktioner; Logistikledning, Förnödenhetsförsörjning, Teknisk tjänst, Försvarsmedicin, Transporttjänst och Övrig logistik. I uppsatsen omhändertas förnödenhetsförsörjning och logistikledning då de är de mest omfattande delfunktionerna. Övriga delfunktioner ryms inte i uppsatsen och kommer bara beröras där det är lämpligt. Strategisk nivå berörs inte nämnvärt i uppsatsen då den står för den mer långsiktiga förmågeskapande. logistiken. och. inte. den. förmågefördelande,. operativa,. eller. förmågeutnyttjande, taktiska, logistiken som Kress beskriver i sin teori. I uppsatsen studeras logistiken på makronivån och kommer således inte studera exempelvis volymer, transportsträckor eller övriga detaljer på en mikronivå.45 Det teoretiska ramverket i uppsatsen hanterar inte Kress kognitiva principer då deras praktiska användbarhet för att värdera ett logistikkoncept är begränsad med anledning av dess abstrakta karaktär och sammankoppling med uppkomna situationer.46. 45 46. Kress, Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations. s75-80. Kress. s53. Ett mer utförligt resonemang avseende denna avgränsning sker under kapitel 2, Teori.. Sida 18 av 82.

(19) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 1.8 Disposition Uppsatsens disposition presenteras i figuren nedan. Inledningsvis omhändertas teori och metod (blåa rutor). Sedan analyseras empirin (gula rutor). Slutligen redovisas och diskuteras uppsatsens resultat och metod och förslag på fortsatt forskning presenteras (grön ruta).. Figur 2 Uppsatsens disposition. Sida 19 av 82.

(20) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 2 Teori I denna uppsats studeras logistikens påverkan på den operativa förmågan. Gränserna mellan de logistiska nivåerna är till del flytande och utvecklingen går mot ett helt sömlöst system. Strategisk-, operativ- och taktisk logistik ska fusioneras till ett enskilt system som skall verka som länken mellan strategin och det militära maktmedlets utnyttjande. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen utgörs således av teorier som kan förklara orsakssamband över flera nivåer.. 2.1 Val av teori I det här uppsatsarbetet har Kress teorier visat sig mest relevanta för att värdera och skapa logistikkoncept. Teorin klargör vilka teoretiska grunder den operativa logistiken bygger på och sammankopplar nutida logistiska perspektiv med en vetenskaplig grund.47 Utgångspunkten är logistik på operativ nivå men berör såväl taktisk som strategisk nivå och beskriver hur logistiken sömlöst skall röra sig mellan nivåerna.48 Då Försvarsmakten eftersträvar ett tankesätt med överlappande och sömlösa gränser i genomförandet av logistiken stärker det relevansen av Kress teori för denna uppsats.49 Lämpliga teoretiska ramverk för uppsatsen var Uttley och Kinsey, Kress samt Sarin vilka åtskiljs genom generaliserbarhet och vetenskapligt angreppsätt. Uttley och Kinsey samt Kress har en högre grad av transparens och vetenskaplighet där metodologi och referenser tydligt underbygger resonemangen. Sarin menar att krigföringens principer inte är tillräckligt omfattande för att ta fram bra logistikkoncept och för fram principer för logistik som betonar kopplingen mellan den strategiska och taktiska nivån, ur ett indiskt perspektiv. Dock saknar Sarin transparens och metodologi vilket gör att hans slutsatser bygger på tyckande och inte är tillräckligt underbyggda och således inte tillämpliga i denna uppsats.. 47. Kress. svii. Ibid. s20. 49 Försvarsmakten, Grundsyn Logistik. s10. 48. Sida 20 av 82.

(21) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Varken Uttley och Kinsey eller Kress är specifika för någon stridskraft eller nation. Bristen i Uttley och Kinseys teori är att deras teoretiska ramverk inte vänder sig till någon specifik nivå och visar på fem konstanta principer för logistiken, vilket riskerar att teorin bli allt för generell. Kress teori förhåller sig främst till den operativa nivån men binder ihop de olika ledningsnivåerna och redovisar principer och modeller för att skapa logistikkoncept. Eccles beskriver hur logistiken utgör bron mellan en stats nationalekonomi och dess militära operationer där ekonomin formar en stats strategiska valmöjligheter. Han förhåller sig på en hög abstraktionsnivå och framställer inga teorier om hur logistiken skulle kunna utveckla strategin, vilket gör teorin oanvändbar i denna uppsats. Kane, van Creveld och Thompson nyttjar fallstudie som metod och visar på logistikens relevans för krigföringen men kommer till olika resultat då slutsatserna tydligt är förbundna med deras respektive fall. Det blir därmed svårt att dra generaliserbara slutsatser utifrån deras resultat. Vidare saknas det teoretiska ramverk som behövs för att kunna nyttja dessa teorier och förklara sambandet i flera fall. Foxton och Henderson50 skapar däremot teoretiska ramverk och beskriver hur logistikkoncept kan se ut. Deras teorier beskriver förnödenhetsförsörjning och transporttjänst på den taktiska nivån och enbart utifrån en stridskraft, teorierna täcker därför inte hela spannet som uppsatsen fokuserar på.. 2.2 Uppsatsens teori Kress teori innefattar tre kognitiva och sju strukturella principer (figur 3).51 Dessa principer nyttjas för planering av logistiken, skapande av logistikkoncept och utgör förmågeindikatorer52, vilket stärker teorins användbarhet i uppsatsen. En princip är kopplad till orsak och effekt där orsakerna är principerna enligt Kress. Principerna viktas olika beroende på kontext men bör representeras i alla logistiska koncept. Det är sedan den operativa kontexten och målen med operationen som avgör vilken betydelse principerna har inbördes.53. 50. Henderson, Military Logistics Made Easy: Concept, Theory and Execution. Kress, Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations. s51-59. 52 Ibid. s61. 53 Ibid. s54-57, 61. 51. Sida 21 av 82.

(22) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Figur 3 Författarens sammanställning av Kress principer 54. De kognitiva principerna beskriver hur de operationella förutsättningarna uppfattas logistiskt. De är immateriella och återspeglar de inneboende förhållandena mellan logistik och operationer. Även om synkronisering, förtänksamhet och improvisation är viktiga egenskaper hos en logistiker kan ett logistikkoncept svårligen byggas utefter dessa principer utan bör få större utrymme vid genomförande och utvärdering. Med anledning av de kognitiva principernas abstrakta och ”ad-hoc” karaktär lämpar de sig inte för att skapa ett logistikkoncept och kommer inte ges något utrymme i uppsatsen.55 De strukturella principerna porträtterar designen och flödena i ett logistikkoncept. Dessa kan med fördel användas för att systematiskt utvärdera och mäta kvalitén på ett logistikkoncept innan det faktiskt tas i anspråk. Även om principerna är olika viktiga beroende på kontext är alltid flexibilitet högt prioriterat. Det är bättre att skapa ett koncept som ger fullgott understöd till flera möjliga utfall i operationen än fullständigt understöd till några få utfall. Ett logistikkoncept som följer Kress principer kan understödja flera olika utfall i operationen och ökar möjligheten att stå emot motståndarens påverkan. Genom att optimera de logistiska resurserna ökas möjligheterna att vinna de taktiska segrarna. Det skapas också bättre förutsättningar att nå de militärstrategiska målen.56. 54. Kress. s51-59. Ibid. s53-54. 56 Ibid. s54, 81. 55. Sida 22 av 82.

(23) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Ett undermåligt logistikkoncept kan göra att förbanden logistiskt kulminerar eller inte får några förnödenheter.57 Om inga taktiska segrar vinns kommer inte de militärstrategiska målen kunna nås. Ett bra logistikkoncept är således grunden för ökad operativ förmåga.. Figur 4 Logistiskt nätverk efter Kress modell 58. För att visualisera sina resonemang nyttjar Kress en modell (figur 4) bestående av kommunikationslinjer och noder. Noderna (hamnar, flygplatser, logistikförband eller omlastningsplatser) utgör de logistiska instanser som logistikkonceptet är konstruerat runt. Slutnoden är behovsställaren: ett taktiskt förband. Kommunikationslinjerna nyttjas för att knyta ihop noderna i det logistiska konceptet och är en viktig del i det logistiska flödet. Utmed kommunikationslinjerna färdas förnödenheter, materiel och militära förband på mark-, sjö eller i luften.59. 2.3 Kress strukturella principer Nedan beskrivs huvudpunkterna i Kress principer och hur dessa påverkar logistiken. För varje princip följer uppsatsens definition, som även utgör grunden för analysverktyget som återfinns i tabell 2 Analysverktyg.. 57. Kress. s74. Ibid. s25. Motsvarande modeller används i uppsatsens analysdel för att visualisera logistikkoncepten. 59 Ibid. s25. 58. Sida 23 av 82.

(24) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Flexibilitet Flexibilitet avser förmågan att hantera ett förändrat behov i ett logistiskt flöde. Ett logistikkoncept anses flexibelt om dess enheter och metoder snabbt kan anpassas efter uppkomna begränsningar, behov eller kontextuella förändringar på ett sådant sätt att det logistiska flödet kan bibehållas effektivt. Logistisk flexibilitet kännetecknas av snabb allokering av systemets resurser och effektiv flödesanpassning utefter nya rådande förhållanden. Ett logistikkoncept är flexibelt om det under hela operationen kan understödja flera olika utfall.60 Kress delar in logistisk flexibilitet i teknisk- och strukturell flexibilitet. Teknisk flexibilitet är möjligheten och förmågan att kunna använda ett tekniskt system mer generellt än specifikt. Strukturell flexibilitet utgörs av förmågan till flexibilitet i organisationens uppbyggnad och metoder. Det är en nyckelprincip och kännetecknas av snabb och effektiv anpassning i ledning och skiftning i riktning för det logistiska flödet.61 Flexibilitet syftar till att logistikens struktur bör vara centraliserad för att kunna möta flera olika utfall men även att tekniska lösningar skall kunna användas mångsidigt. Tillgänglighet Tillgänglighet anger behovet av självförsörjning, främst hos de taktiska förbanden. Det uppnås genom allokering av logistikresurser till de stridande förbanden innan operationen och står i relation till inbördes styrkeförhållanden mellan tillgång och efterfrågan. Omloppstider för olika resurser påverkar tillgängligheten och resursfördelningen mellan förbanden, det vill säga låg grad av självförsörjning ger låg tillgänglighet på resurser och vise versa.62 Kortare omloppstider innebär mindre behov av tillgänglighet än vid långa omloppstider. Tillgänglighet åsyftar balans mellan förbandets behov av självförsörjning i relation till det logistiska flödets omloppstider.. 60. Kress. s54-55. Ibid. s55. 62 Ibid. s55-56. 61. Sida 24 av 82.

(25) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Kontinuitet Kontinuitet representerar ett jämnt, oavbrutet logistiskt flöde mellan noderna i den bakre nivån och slutförbrukarna. Stabiliteten erhålls så länge det inte sker störningar i det logistiska flödet. Störningar kan bero på fysiska faktorer som dålig kapacitet på underhållsvägarna eller bristande samband, vilket leder till svårigheter att kontrollera flödet. Långa transportsträckor och påverkan från fienden, men även dålig planering eller avsaknad av rutiner, påverkar kontinuiteten i det logistiska flödet.63 Kontinuitet åsyftar ett konstant flöde i det logistiska systemet. Tempo Tempo åskådliggör logistikens tidsdrivna verksamhet, till skillnad mot händelsedrivna operationer. Kontinuiteten och flexibiliteten avgör hastigheten, det vill säga tiden det tar för en förnödenhet att färdas genom det logistiska flödet till slutförbrukaren efter beställning. Ett för högt tempo, där förnödenheterna inte hinner förbrukas eller kan tas hand om på ett adekvat sätt vid noden, kan skapa stockning och ge upphov till kaosliknande förhållanden.64 Tempo åsyftar den hastighet förnödenheter färdas igenom det logistiska systemet. Enkelhet Enkelhet är önskvärt i all militär verksamhet, men särskilt i en så komplex verksamhet som militär logistik. Enligt Kress finns det ett inbyggt motsatsförhållande mellan tillgänglighet och enkelhet. Krigets kaotiska karaktär, ledningsproblematik och relationen mellan tillgång och efterfrågan är tre saker Kress menar särskilt försvårar ett logistikkoncept. För den taktiske chefen skapar stora understödjande enheter problem då denne behöver fokusera på understödet istället för den taktiska uppgiften. Detta skapar dock en högre tillgänglighet vid förbandet. Tvärtom kan det uppstå försörjningsproblem om de understödjande enheterna är för små.65 Enkelhet åsyftar en enkel ledning och genomförande trots krigets karaktär och nås genom centraliserad logistik.. 63. Kress. s56. Ibid. s56-57. 65 Ibid. s57-58. 64. Sida 25 av 82.

(26) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Förmåga till överlevnad Förmåga till överlevnad särskiljer ett militärt logistikkoncept från ett civilt tydligast. Övriga principer är applicerbara och eftersträvansvärda i en civil såväl som militär kontext. Fienden ser likt militären logistiken som ett värdigt mål och det är därför av stor vikt att skydda egna logistiska flöden. Kress lyfter särskilt vikten av att skydda kommunikationslinjerna då dessa har en stor effekt på det logistiska flödet mellan noderna. Skyddet kan bestå av exempelvis fysiskt skydd, militära förband eller geografiskt skydd som spridning.66 Förmåga. till. överlevnad. åsyftar. möjligheterna. att. försvara. sina. noder. och. kommunikationslinjer mot fiendens påverkan. Effektivitet Effektiviteten skiljer sig mellan taktisk och operativ nivå. På operativ nivån är effektivitet direkt sammanhängande med operationsplanen. Logistikkonceptet måste förhålla sig till den sammantagna effektiviteten, likväl som att prioritera var den totala mängden av logistikresurser får mest effekt. På taktisk nivå handlar effektivitet mer om ”här och nu”. Logistisk effektivitet avser prioriteringen av begränsade resurser till rätt verksamhet samt hitta de resurseffektivaste transportsätten och metoderna, särskilt på den operativa nivån. Effektivitet nås genom optimering av fysiska begränsningar på tillgängligheten av logistikresurser, operationella behov och prioriteringar.67 Effektivitet åsyftar en korrekt prioritering av tillgängliga logistiska resurser för att nå de uppställda målen.. 66 67. Kress. s58. Ibid. s58-59.. Sida 26 av 82.

(27) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 2.4 Hypoteser Uppsatsen teoretiska ramverk användes inledningsvis för att belysa sambandet mellan Kress strukturella principer och ett ändamålsenligt logistikkoncept. Utifrån Kress teori och uppsatsens forskningsfrågor formulerades sedan hypoteser för att komplettera analysen av empirin. Genom att empiriskt pröva hypoteserna gavs möjligheter att kritiskt analysera Kress teori och öka förståelsen för hur Försvarsmaktens omdisponering av den militära logistiken påverkade den operativa förmågan. Hypotesprövningen underlättade även den kritiska prövningen av Kress teori. Hypotes 1 Baktung (centraliserad) logistik skapar operativ flexibilitet som möjliggör en optimering av tillgängliga resurser medan en framtung (decentraliserad) logistik binder resurser på taktisk nivå enligt Kress. En framtung logistik försvårar optimeringen av tillgängliga resurser och sänker den operativa förmågan. Ur Kress resonemang växte uppsatsens första hypotes fram: En framtung logistik försvårar optimeringen av tillgängliga logistiska resurser vilket påverkar den operativa förmågan negativt. Hypotes 2 Kress menar att logistiken skall vara sömlös mellan de olika nivåerna. Det uppnås genom ett system som är sammanlänkat från den strategiska till taktisk nivå. För att kunna värdera och planera ett sådant logistikkoncept behövs ett verktyg eller en teori som omfattar alla nivåerna, men trots detta har Kress strukturella principer ett tydligt fokus på operativ nivå. Ur detta resonemang formulerades den andra hypotesen: Kress strukturella principer är i nuvarande form begränsade till värdering och planering av logistikkoncept på operativ nivå.. Sida 27 av 82.

(28) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 2.5 Teoridiskussion Kress teorier avseende operativ logistik är erkända och ingen forskarkritik har hittats under uppsatsens genomförande, vilket gör dem lämpliga att pröva. Då Kress teorier främst avhandlar den operativa nivån vid internationella operationer för stormakter blir uppsatsens kontext en ny prövning för teorin. Detta stärker eller utvecklar den. Kress teorier har använts för att förklara och pröva logistiska fenomen i uppsatser tidigare men har inom vetenskapen inte omarbetats för att passa fler ledningsnivåer. Ett graderingsverktyg har tagits fram för att värdera logistikkoncepten. Genom operationaliseringen av teorin skapas även ett analysverktyg för att passa både den operativa och taktiska nivån. Graderingen tillsammans med analysverktyget bildar en modell för att bedöma logistikkoncept. Modellen ligger till grund för själva teoriprövningen och ger en utvecklig av teorin.. Sida 28 av 82.

(29) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. 3 Metod Kapitlet inleds med att forskningsdesignen, datainsamlingsmetoder och analysen av empirin beskrivs. Därefter diskuteras uppsatsens validitet och reliabilitet och avslutas med en diskussion kring etiska överväganden.. Figur 5 Uppsatsens forskningsdesign. Figur 5 visar uppsatsens forskningsdesign i sin helhet. I uppsatsen undersöktes hur omdisponering av logistiken påverkar den operativa förmågan i Försvarsmakten genom att pröva Kress befintliga logistikteori i en ny kontext. Teorin omarbetades således för att passa taktisk och operativ nivå i syfte att prövas på två logistikkoncept och dess påverkan på den Sida 29 av 82.

(30) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. operativa förmågan. Empirin erhölls från textanalys, intervjuer och deltagande observationer och analyserades med kvalitativ textanalys samt hypotesprövning. Analysen, som presenteras i nästkommande kapitel, har sammanfattats i en modell (tabell 4) för att visa på vilket logistikkoncept som bäst mötte Kress strukturella principer. Hypoteserna prövades sedan utifrån analysresultatet.. 3.1 Forskningsdesign Uppsatsen genomfördes som en teoriprövande fallstudie med en longitudinell enfallsdesign, som är lämpligt för att undersöka ett fall vid två tidpunkter.68 Metoden innebar att en stor mängd data erhölls och möjliggjorde en detaljerad analys av logistikkoncepten.69 Detta gav förutsättningar för stark begreppsvaliditet och främjandet av nya hypoteser då metoden var väl lämpad för de olika slags empiri (intervjuer, dokument och observationer) som användes i uppsatsen.70 Det fall som studerades var Försvarsmaktens logistikkoncept vid 2016 och 2020. De logistiska resurserna har omdisponerats emellan de olika tidpunkterna men utgjorde samma antal analysenheter (den taktiska och operativa nivån) vid de båda tidpunkterna. Eftersom en teoriprövande studie gjordes stod de studerade fallen således inte i centrum för undersökningen, utan fokus låg på huruvida teorin och resultaten från den teoretiska appliceringen på de studerade fallen är applicerbara även på andra fall.71 Teorin prövades på två fall vardera av operativa och taktiska logistikkoncept med olika tyngdpunkt för att skapa ett brett analysunderlag.. 68. George and Bennett, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. s50, 81; Yin, K., Fallstudier: Design Och Genomförande. s63. 69 Lindvall, “Fallstudiestrategier.” s271. 70 George and Bennett, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. s19; Yin, K., Fallstudier: Design Och Genomförande. s27. 71 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. s89f.. Sida 30 av 82.

(31) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. Val av fall Som redovisats i forskningsöversikten har mycket av den tidigare forskningen genomförts på främst stormakter och dess logistiska flöden vid internationella insatser och koalitioner. Med utgångspunkt ur tidigare forskning studerades därför det nationella försvaret i Sverige istället. Detta ansågs intressant då det svenska försvaret nyligen genomgått en omstrukturering mot en mer framtung logistik medan tendensen i andra länder har varit centralisering av resurser till den operativa nivån. Försvarsmakten blir därmed ett representativt fall då de förskjutit de logistiska resurserna till den taktiska nivån i syfte att stärka sin operativa förmåga vid nationellt försvar.72. 3.2 Metod för datainsamling Datainsamlingen genomfördes i tre steg. Inledningsvis inhämtades data avseende Försvarsmakten logistikkoncept 2016 ifrån reglementen och handböcker. Därefter genomfördes respondentintervjuer i syfte att erhålla data avseende Försvarsmaktens logistikkoncept 2020 och ge respondenterna möjlighet att beskriva skillnader i logistikkoncepten. I samband med intervjuerna. genomfördes,. som. avslutande. steg,. deltagande. observationer. på. Logistikstabsövning 2020 (LSÖ20). Styrdokument I den inledande analysen av Försvarsmaktens publikationer genomfördes en kvalitativ textanalys i syfte att ge en bild av 2016 års logistikkoncept. De analyserade publikationer utgjorde samtliga officiella reglementen och handböcker som styr genomförandet av logistiken på operativ och taktisk nivå och gav således ett totalurval av relevant litteratur. Publikationerna analyserades utifrån teman som utgick från Kress principer och kategoriserades sedan under respektive framtagna faktor enligt figur 6 Författarens fusionering av Kress sju strukturella principer till fem faktorer. Det finns ingen logistikdoktrin men Grundsyn Logistik är det inriktande dokument som finns i väntan på en inarbetning i doktrinen eller doktrinbilaga.73 Handbok Logistik vid insats tar utgångspunkt i doktriner och reglementen och beskriver grundläggande principer och ger. 72 73. George and Bennett, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. s83. Försvarsmakten, Grundsyn Logistik. s4.. Sida 31 av 82.

(32) FÖRSVARSHÖGSKOLAN Dennis Löfvenborg SA Master HOP 12. 2020-06-09. anvisningar för hur funktionen bedrivs på operativ och taktisk nivå.74 Respektive stridskrafts reglemente beskriver genomförandet av striden och logistiken vid stridskraften.75 Försvarsmaktens operativa logistikkoncept syftar till att tydliggöra förnödenhetsförsörjning, försvarsmedicin, teknisk tjänst och logistikledning på operativ och taktisk nivå i Försvarsmakten.76 Militärstrategisk doktrin 16 (MSD16) och Operativ doktrin 14 är generellt viktiga styrdokument men valdes i analysen bort då de inte omfattar genomförandet av logistiken. MSD16 och dess militärstrategiska koncept ligger dock till grund för vilka militärstrategiska målsättningar som Försvarsmakten har att förhålla sig till. Doktrin för gemensamma operationer 20 och Doktrinbilaga Försvarslogistik hade kunnat utgöra en del av empirin men valdes bort då de inte är fastställda publikationer. Intervjuer Tio chefer inom logistiken på operativ och taktisk nivå intervjuades under cirka 45 minuter vardera i syfte att förstå hur dagens koncept är tänkt att fungera då det inte finns någon dokumentation avseende dessa. Intervjuerna genomfördes som semistrukturerade intervjuer där respondenterna inledningsvis beskrev dagens logistikkoncept.77 Därefter ställdes frågor, utifrån teman utgående från Kress teori, där de intervjuade kunde utveckla differenser mellan 2016 och 2020 års koncept för att ge en ökad förståelse för skillnaden mellan de olika koncepten. Slutligen utvecklade de huruvida dagens koncept kan sägas påverka den operativa förmågan inom Försvarsmakten. Några citat i uppsatsen kan ha ändrats grammatiskt för att inte låta som talspråk. Innan intervjuerna genomfördes en pilotintervju med en erfaren logistiker inom Försvarsmakten i syfte att kontrollera att frågorna i intervjuguiden hade relevans för att kunna uppnå uppsatsens syfte. Pilotintervjun utvärderades och några frågor ändrades samt en figur utvisande de militärstrategiska målsättningarna (figur 17) togs fram.. 74. Försvarsmakten, Handbok Logistik Vid Insats. Förord. Försvarsmakten, Arméreglemente Taktik; Försvarsmakten, Reglemente Taktik För Luftoperationer; Försvarsmakten, Taktikreglemente För Marinstridskrafterna. 76 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Operativa Logistikkoncept, Bilaga 2. 77 Bray, “Etnographic Approaches.” s309f. 75. Sida 32 av 82.

No results found