Kartering av skyddade områden [utg 2005]

(1)

Kartering av skyddade områden

Kontinuerlig naturtypskartering

(2)

Kartering av skyddade områden

Kontinuerlig naturtypskartering

December 2004

(3)

Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: Internet: Telefon: Fax: E-post: Postadress: Internet Foto omslag: Foto sista sidan: Övriga foton i rapporten: Tryck: Upplaga:

REDAKTÖRER

Camilla Jönsson, Metria Miljöanalys Rolf Löfgren, Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR

08-505 933 40 08-505 933 99 natur@cm.se

CM Gruppen, Box 11 093, 161 11 Bromma www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET 08-698 10 00 08-20 29 25 natur@naturvardsverket.se Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5391-6 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2004

Björnlandet nationalpark. Rolf Löfgren Ekskog i nordöstra Blekinge. Rolf Löfgren Rolf Löfgren

Sandvikens Tryckeri 200 ex

(4)

Förord

Denna rapport redovisar en kartering av skogsmark i naturreservat och nationalparker i Sverige. Syftet med karteringen är att ge en samlad bild av skogsskyddets omfattning och fördelning på olika skogstyper i landet. Materiale t är avsett att användas dels för information om den skyddade skogen i Sverige, dels som underlag för det fortsatta arbetet med formellt skydd av värdefull skogsmark.

Rapporten är en uppföljning av en tidigare redovisning (Naturvårdsverkets Rapport 5282) som presenterade skogsskyddets omfattning nedanför gränsen för fjällnära skog till och med år 2001. Uppföljningen avser de nya naturreservat som bildats till och med år 2003. Vidare ingår skyddade skogar ovanför gränsen för fjällnära skog i denna rapport.

Metodiken i den kartering som använts skiljer sig mellan de marker som ligger nedanför respektive ovanför gränsen för fjällnära skog. Karteringen nedanför gränsen baseras på satellitdata. För de fjällnära områdena har befintliga flygbildstolkade vegetationskartor använts varvid dessa omkodats för att, så långt det är möjligt, anpassas till den naturtypsindelning som använts i

satellitbildskarteringen.

Satellitdata gör det möjligt att klassa skogstyper med den uppdelning som redovisas i rapporten. Dessutom kan uppdelning göras i produktiv skogsmark och skogklädda impediment. Vid

omkodningen av vegetationskartorna i det fjällnära området har det däremot inte varit möjligt att skilja på produktiv skog och impediment. I statistiken över fjällnära naturreservat och

nationalparker redovisas därför all skogbärande mark inklusive fjällbjörkskog.

Karteringen och sammanställningen av denna rapport har utförts av Lantmäteriverket på Naturvårdsverkets uppdrag.

Stockholm i december 2004

Björn Risinger

(5)

Innehåll

Sammanfattning ...6 Summary...7 Bakgrund ...9 Inledande beskrivning ...10 Förutsättningar ... 10

Naturtypsindelning nedanför fjällnära gränsen... 10

Naturtypsindelning ovanför gränsen för fjällnära skog ... 11

Metodbeskrivning ...12 Indata ... 12 Satellitdata ... 12 Kartdata ... 13 Vegetationskartan... 13 Skogsvärderingar ... 14 Omkodning av vegetationskartan... 14 Hyggen i fjällen ... 15 Komplettering av vegetationskartan ... 15 Kartering... 16 Indatahantering ... 16 Områden < 1 ha skog ... 16 Sammanlagring... 17 Raster/Vektor ... 17 Skyddat/oskyddat ... 18 Statistik ... 18 Län... 18 Regioner ... 18 Riket... 19

Län och regioner som berörs av den fjällnära gränsen... 19

Löpande kartering ...20 Felrapportering ... 20 Resultat ...21 Diagram/Tabeller... 22 Nationell statistik ... 24 Sammanfattande statistik ... 24 Sverige ... 25 Regional statistik ... 28 Sammanfattande statistik ... 28 SUS Region 1... 29 SUS Region 2... 31 SUS Region 3... 34 SUS Region 4... 37 SUS Region 5... 39

(6)

Länsstatistik ... 41 Sammanfattande statistik ... 41 Uppsala (C)... 45 Södermanland (D)... 47 Östergötland (E) ... 49 Jönköping (F) ... 51 Kronoberg (G) ... 53 Kalmar (H)... 55 Gotland (I) ... 57 Blekinge (K)... 59 Skåne (M) ... 61 Halland (N) ... 63

Västra Götaland (O)... 65

Värmland (S)... 67 Örebro (T)... 69 Västmanland (U)... 71 Gävleborg (X) ... 76 Västernorrland (Y)... 78 Jämtland (Z) ... 80 Västerbotten (AC)... 83 Norrbotten (BD) ... 86 Bilaga 1

(7)

Sammanfattning

Under 2002 karterades alla naturreservat och nationalparker som var bildade till och med 2001 med hjälp av satellitdata. Undantaget var områden som låg ovanför den fjällnära gränsen samt objekt som innehöll mindre än 1 hektar skog. Resultaten från detta arbete är beskrivit i rapporten ”Kartering av skyddade områden – skogstyper i naturreservat och nationalparker”

(Naturvårdverkets Rapport 5282).

Under 2003 påbörjades ett projekt som omfattar kartering av nytillkomna naturreservat efter 2001, naturvårdsområden (NVO), naturreservat under bildande (NR-objekt) samt skyddsvärda statliga skogar. Det är i huvudsak samma satellitdata som använts som vid den tidigare karteringen, nämligen Landsat- och SPOT-data med en upplösning på 20-30 meter. Ambitionen har varit att använda så bra datum (juli-augusti) för registreringstillfällena som möjligt. Enbart skogstyperna är klassade från satellitdata medan övriga naturtyper kompletterades från kartdata.

För att bekräfta att befintliga karteringar höll godkänd standard användes skogsvärderingar. Från värderingarna är det uppgifterna om trädslagsblandningen och ålder inom respektive bestånd som använts, dels för verifiering men även som referensmaterial vid omkartering.

Karteringen är gjord med enhetlig metodik över hela landet och beskriver vilka skogstyper som ingår i varje enskilt objekt, hur mycket det finns av varje typ och hur de är fördelade i respektive län och region. Karteringen ger därmed ny och enhetlig information om den skyddade skogsmarken. Alla naturreservat samt nationalparker bildade till och med hösten 2003 ingår i karteringen.

Till skillnad från förra karteringen karteras nu alla objekt, det vill säga även objekt med mindre än 1 hektar skog samt områden som ligger ovanför fjällnära gränsen. Objekt ovanför fjällnära gränser är inte karterade med satellitdata utan karteringen kommer från de flygbildstolkade

vegetationskartorna. Naturtypsindelningen för områden ovanför gränsen för fjällnära skog grundar sig på vad som är möjligt att få ut från befintliga vegetationskartor. Vegetationskartorna har omkodats för att i största möjliga mån anpassas till den naturtypsindelning som använts inom satellitbildskarteringen.

Resultaten består av generaliserat digitalt kartmaterial inlagt i VIC-natur samt statistik dragen från de ogeneraliserade klassningarna på objektsnivå. Karteringen fortsätter under 2004 och skall uppdateras löpande i VIC-natur med ett karteringsintervall på 1 månad.

I denna rapport redovisas 2 407 naturreservat och nationalparker nedanför gränsen för fjällnära skog med en totalareal på 965 614 ha. Skogsarealen uppgår till 302 892 ha produktiv skog, varav 227 209 ha är formellt skyddat mot skogsbruk, samt 42 740 ha skogsimpediment varav 33 666 ha är formellt skyddat. Ovan gränsen för fjällnära skog redovisas 82 naturreservat och nationalparker med en total areal på 3 709 105 ha varav 1 636 348 ha är skogklädd mark enligt vegetationskartan. Fördelningen redovisas nationellt, regionvis och länsvis i rapporten. I denna rapport redovisas således enbart karteringens resultat för naturreservat och nationalparker.

Sammanlagt redovisas totalt 2489 nationalparker och naturreservat med en sammanlagd areal på 4 647 719 ha. Av antalet områden ligger endast 3,3 % i det fjällnära området, men de omfattar ca 80 % av totalarealen.

Denna rapport ger ingen fullständig överblick över genomfört arbete utan bör ses som en komplettering till rapport 5282.

(8)

Summary

During 2002, all nature reserves and national parks, which were established prior to that year, were mapped with the help of satellite images. Exceptions were areas that lie above the pre-mountain border, as well as areas that contain less than one hectare forest. The results from this work are described in the report “Kartering av skyddade områden – skogstyper i naturreservat och nationalparker” (Naturvårdverkets Rapport 5282).

In 2003, a project that comprises the mapping of newly established nature reserves after 2001, nature conservation areas (NVO), nature reserves being established (NR-objects) and valuable state forests was begun. In general, the same satellite images that were used during the 2002 mapping, i.e. Landsat and SPOT images with 20-30 m resolution, were used during 2003. The goal has been to use the best possible registration date possible (July or August). Individual types of forests are classified from satellite images while other types of nature are complimented with cartographic data.

In order to confirm that the existing mappings meet acceptable standards, forest evaluations were used. From the evaluations, information concerning the tree type mixtures and age within respective groupings that are used could be extracted.

The mapping is done with unified methods over the entire country and describes which type of forest is in each individual object, how much of each type of forest there is and how these forest types are proportionally divided within respective counties and regions. Thus, the mapping gives new and homogenous information about the protected forests. All the nature reserves and national parks that were established prior to the autumn of 2003 are included in the mapping.

As opposed to previous mappings, now all of the objects are mapped. That is, even objects with less than one hectare forest and areas that lie above the mountain border. Objects above the pre-mountain border are not mapped using satellite data but are instead mapped using information from the air photo-derived vegetation maps. The nature type classification for forested areas above this border are based on what can be extracted from the vegetation maps. The vegetation maps have been recoded in order to conform to the nature type classification used in the satellite mapping. The results are made up of generalised digital cartographic material, which has been included in the VIC-natur database, as well as statistics drawn from the ungeneralised (i.e. original) classification at the object level. The mapping has continued during 2004 and will be regularly updated in VIC-natur on a monthly basis.

In this report 2407 nature reserves and national parks below the mountainous region border are presented – with a total area of 965 614 hectares. The forested area amounts to 302 892 hectares of productive forest, of which 227 209 hectares are formally protected from logging activities. In addition, there are 42 740 hectares of non-productive forest, of which 33 666 hectare are formally protected. Above the border of the mountainous region, there are 82 nature reserves and national parks, with a total area of 3 709 105 hectares, of which 1 636 348 are forested land according to the vegetation map. Within this report, the classification is described nationally, regionally and per county. In this report, only the results of the nature reserves and national parks are presented. All together, 2489 national parks and nature reserves have been presented in this report. Of this number, only 3.3% are situated within the pre-mountain area but these comprise approximately 80% of the total area.

(9)

This report should not be seen as giving a complete overview of all the work conducted but instead should be regarded as a compliment to the report 5282.

(10)

Bakgrund

Under 2002 karterades alla naturreservat och nationalparker som var bildade till och med 2001 med hjälp av satellitdata. Undantaget var områden som låg ovanför den fjällnära gränsen samt objekt som innehöll mindre än 1 hektar skog. Resultaten från detta arbete är beskrivit i rapporten ”Kartering av skyddade områden – skogstyper i naturreservat och nationalparker” (Naturvårdverkets Rapport 5282).

Under 2003 påbörjades ett projekt som omfattar kartering av nytillkomna naturreservat efter 2001, naturvårdsområden (NVO), naturreservat under bildande (NR-objekt) samt skyddsvärda statliga skogar. Även områden ovanför fjällnära gränsen och områden med mindre än 1 hektar skog innefattas av detta projekt. Denna rapport redovisar uppdaterad statistik för naturreservat och nationalparker samt beskriver de moment som skiljer sig från förra karteringstillfället. Rapporten ger ingen fullständig överblick över genomfört arbete utan skall ses som en komplettering till rapport 5282.

(11)

Inledande beskrivning

Förutsättningar

Till skillnad från förra karteringen karteras nu alla objekt, det vill säga även objekt med mindre än 1 hektar skog samt områden som ligger ovanför fjällnära gränsen. Objekt ovanför fjällnära gränser är inte karterade med satellitdata utan karteringen kommer från flygbildstolkade vegetationskartor. Redan tidigare bedömdes att den använda satellitbaserade metoden inte klarar av att kartera glesa fjällnära skogar med gott resultat och att befintliga vegetationskartor därför utgör ett bättre underlag.

Vid den tidigare karteringen skickades kartor över objekten ut för eventuell korrigering. Detta gjordes inte denna gång och kommer inte att göras i den fortsatt löpande karteringen. Grunden för detta beslut är att arbetsbelastningen ute på länsstyrelserna inte skall öka samt att tidsåtgången fram till färdigkarterat objekt skall kortas ned. Det kommer att finnas möjlighet till felrapportering inom pågående arbete.

Naturtypsindelning nedanför fjällnära gränsen

Naturtypsindelningen för områden nedanför fjällnära gränsen är den samma som tidigare.

Tabell 1. Naturtypsindelning nedanför fjällnära gränsen.

Naturtypsindelning Beskrivning

Tallskogar I huvudsak homogen tallskog (>70% tall)

Granskogar I huvudsak homogen granskog (>70% gran)

Barrblandskog Blandskogar av tall och gran (inget trädslag når 70%)

Barrsumpskog Barr- och lövblandade barrskogar som sammanfaller med myr i kartdata. Lövblandade barrskogar Barrskogar med lövträd (> 30 % lövträd)

Triviallövskogar I huvudsak homogen lövskog (>70 % triviallöv)

Ädellövskogar I huvudsak homogena ädellövskogar (>70% löv, >50% ädellöv) Triviallövskogar med ädellövinslag Lövskogar med 20-50% ädellöv

Lövsumpskog Lövskog som sammanfaller med myr i kartdata

Hygge Avverkade skogar de senaste 10-15 åren, max höjd på 3 -5 meter

Impediment Ej produktiv skog, men som faller under skog i kartdata

Jordbruksmark Åker (betesmark går som övrigt).

Myr Våtmarker i kartdata

Vatten Vatten i kartdata

(12)

Naturtypsindelning ovanför gränsen för fjällnära

*

skog

Naturtypsindelningen för områden ovanför gränsen för fjällnära skog grundar sig på vad som är möjligt att få ut från befintliga vegetationskartor. Arbetet har bedrivits tillsammans med

vegetationskarterarna på Lantmäteriet i Luleå. I samråd med Naturvårdsverket bestämdes hur vegetationskartorna skulle omkodas för att i största möjliga mån anpassas till den

naturtypsindelning som använts inom satellitbildskarteringen. Två omkodade varianter av vegetationskartorna skapades. En som i största möjliga mån motsvarade satellitbildskarteringen (skikt 1) och en mer detaljerad (skikt 2). Det mer detaljerade skiktet är den högsta detaljnivå som är jämförbar mellan underlagen.

Tabell 2. Indelning ovanför fjällnära gränsen.

Förenklad indelning (skikt 1) Detaljerad indelning (skikt 2) Kommentar Fjällblock och hällmark _{Fjällblock- och hällmark}

Gräshed (inkl moderat snölega) Skarp rished Torr rished Frisk rished Fjällhed Våt rished Lågörtäng Högörtäng Fjälläng Buskmark Blöt myr Fjällmyr Övrig myr Hedbjörkskog Fjällbjörkskog Ängsbjörkskog Fjälltallskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog _{Fjällbarrblandskog} Fjällgranskog Fjällgranskog

Lövblandad fjällbarrskog Lövblandad fjällbarrskog Hyggen

Hyggen

Tas från satellitdata och kartdata. Finns inga aktuella hyggen i vegetationskartan

Glaciärer och permanenta snöfält Glaciärer och permanenta snöfält

Vatten Vatten

Kulturmark och låglandsgräsmarker

Exploaterad mark Inkl bebyggelse

Övrigt

Övrig mark (sandmark etc.)

*_{Den fjällnära skogen avgränsas enligt förordningen (SKSFS 1991:3) om gränserna för fjällnära skog. Gränsen är dragen}

som en buktande linje från norra Dalarna till gränsen mot Finland i norra Tornedalen. Fjällnära skog finns även inom avgränsade enklaver på berg och höjdryggar öster om heldragna linjen i Norrbottens och Västerbottens län.

I denna rapport redovisas all statistik med utgångspunkt från SUS-regionerna 1-5. SUS-region 1 omfattar markerna ovanför den heldragna gränsen för fjällnära skog. Alla uppgifter om fjällnära skog avser denna region. Enklaverna med fjällnära skog särredovisas ej utan ingår i statistiken för region 2.

(13)

Metodbeskrivning

I detta kapitel beskrivs enbart förändringar/uppdateringar som gjorts sedan huvudrapporten (rapport 5282) gavs ut.

Indata

Förutom de i detta kapitel beskrivna indata har även de indata som beskriv i huvudrapporten använts.

Satellitdata

Det är i huvudsak samma satellitdata som använts som vid den tidigare karteringen, nämligen Landsat- och SPOT-data med en upplösning på 20-30 meter. Ambitionen har varit att använda så bra datum (juli-augusti) för registreringstillfällena som möjligt. I vissa fall har äldre data använts för att få en bättre registreringstidpunkt ur fenologisk syvinkel. Figur 1 visar utbredningen av satellitscenerna samt vid vilken tidpunkt satellitdata är registrerat. Två nya scener karterades och fyra scener karterades om för att korrigera för viss snedfördelning i karteringsresultatet.

Figur 1. Gröna scener är registrerade i juli eller augusti, röda i september och blå i juni. Bilden till

(14)

Kartdata

Endast ett fåtal blad har ersatts sedan förra karteringen på grund av uppdateringar i kartdata. Kartdata användes för att avgränsa skogsmark och hyggen samt för klasserna utanför skogen (vatten, myr, jordbruksmark, övrigt). Skog i kartan grundas på krontäckning där områden med över 25-30 % samlad krontäckning räknas till skog. Glesare trädbevuxna marker blir övrigt eller myr i karteringen. Naturtypen övrigt innehåller också betesmarker, berg i dagen, byggnader, urbana områden mm.

I första hand har Terrängkartan (T5) samt Geografiska Grunddata (GGD) använts, i andra hand har Vägkartan (Blåkartan) använts. Utbredningen av respektive kartdata visas i figur 2.

T5 GGD Blå/ek Blå

Figur 2. Utbredningen av de olika kartdatafall som används för karteringen.

Vegetationskartan

Tre vegetationsdatabaser användes för att täcka området ovanför den fjällnära gränsen, Vegetationskarta över de svenska fjällen (1978-1984), Vegetationskarta över Norrbottens län (1981-1994) och Vegetationskarta över Jämtlands län (1994-2001). Figur 3 visar vilka områden som täcks av respektive databas.

För fjällvegetationskartan är minsta karteringsenhet ca 9 ha. För BD är minsta karteringsenhet ca 3 ha vid skala 1:50 000, ca 5 ha vid skala 1:100 000. Undantag har dock gjorts för sjöar och

kulturmarker, vilka så långt som möjligt medtagits (1/4 - 1 ha). För Z är minsta karteringsenhet ca 1 ha vid skala 1:50 000, ca 3 ha vid skala 1:100 000. Undantag har dock gjorts för ängar,

kulturmarker och sjöar, vilka i så stor utsträckning som möjligt avgränsats (1/4 - 1 ha). Ingående information om vegetationskartan BD-län och vegetationskartan Z-län finns på lantmäteriets hemsida (http://www.lantmateriet.se/cms/niva2index.asp?produktgrupp=4A). Här finns både "Allmän beskrivning" och "Beskrivning av koder". För fjällvegetationskartan hänvisas till boken "Fjällens vegetation, Norrbottens län" med ISBN 91-7590-202-8, som har ett kapitel som beskriver från flygbild till vegetationskarta.

(15)

Figur 3. De tre ingående vegetationsdatabasernas utbredning

Skogsvärderingar

För att verifiera att befintliga karteringar som var gjorda höll godkänd standard användes

skogsvärderingar som erhölls dels från Naturvårdsverket men även direkt från skogsvärderarna (en skrivelse gick ut hösten 2003 ut till alla berörda värderare att en kopia av värderingen även skulle skickas till Metria). Från värderingarna är det uppgifterna om trädslagsblandningen och ålder inom respektive bestånd som använts, dels för verifiering men även som referensmaterial vid

omkartering.

Omkodning av vegetationskartan

För fjällvegetationskartan har utsökning gjorts av de olika ingående vegetationstyperna som bestämts i samråd med naturvårdsverket. Därefter har kodning utförts på två nivåer, skikt 1 och skikt 2 (se tabell 2). På motsvarande sätt har vegetationstyperna i Norrbottens- och

Jämtlandskarteringarna slagits samman för att få fram de önskade klasserna. Myrklasserna skiljer sig mellan fjällkarteringen och länskarteringarna i Z och BD, men det utgör ingen svårighet att i Z och BD hänföra lösbottenmyrar och sumpkärr till blöt myr, medan resterande myrtyper förs till övrig myr. Eftersom flera vegetationstyper i många fall tillhör samma klass i skikt 2, och i ännu högre grad i skikt 1, har gränserna lösts upp inom respektive klass.

Endast Z-kartan skiljer mellan gran och tall. Vegetationsdatabaserna har huvudsaklig fokus på fält- och bottenskiktsvegetation. I fjällvegetationskartan och i BD-kartan kan områden där utpräglade markförhållanden styr dominerande barrträdslag urskiljas. I omkodningen har lavrika barrskogar (lavtyp och lavristyp) kodats om till tallskogar. På motsvarande vis är barrskog av örttyp och ängsgranskog utpräglade granskogar, och har på denna grund omkodats till granskog. På övriga marker förblir barrskogarna ospecificerade, och utgörs av barrblandskogar. Denna klass kan

(16)

innehålla skogar med olika fördelning mellan gran och tall, men även av rena tall- och granskogar där inte markvegetationen helt avgör trädslagsdominans. I Jämtlandskarteringen har tallskogar och granskogar (oberoende av fält/bottenskiktstyp) karterats i samband med skogsfastolkningen vilket har utnyttjats vid omkodningen i Jämtlands län. Men även i Jämtland ingår områden med ren gran- och tallskog i den bredare klassen barrblandskog, t ex där det varit svårigheter vid tolkningen att skilja granskogar från barrblandskogar med en stor andel tätvuxen gran. Dessutom saknas tall- och granskogstolkning i kartbladen 21F, 22F och 22G, då aktuellt bildmaterial saknades vid

produktionstillfället.

I resultatet används termen ”fjäll-” generellt som prefix, t ex ”fjällgranskog” och ”fjällmyr”, för att skilja från satellitkarterade områden i statistiken.

Hyggen i fjällen

Ingen aktuell information för hyggen fanns i vegetationskartorna. Därför karterades hyggen som är större är 3 hektar med hjälp av satellitdata från två tidpunkter. Samma satellitdata användes som inom Storområdesprojektet. Att gränsen 3 hektar valdes beror dels på karteringsenheten i omkringliggande vegetationsdatabaser samt önskemålet om en rimlig tidsåtgång. En mindre karteringsenhet hade drastiskt ökat tidsåtgången. Befintliga hyggen i kartdata har också använts.

Komplettering av vegetationskartan

Ett par områden ovanför fjällnära gränsen täcks inte av vegetationskarta. Dessa områden karterades med hjälp av satellitdata med samma indelning som skikt 2. Figur 4 visar de berörda områdena. Det fanns enbart begränsad tillgång till referensmaterial varvid karteringen får ses utifrån

förutsättningen att inget bättre material fanns att tillgå.

Figur 4. Områden som kompletterats från satellitdata ovanför fjällnära gränsen är markerade i

(17)

Kartering

Karteringen från förra omgången har använts i så stor utsträckning som möjligt. Undantaget är områden som nyklassats på grund av moln i redan befintlig klassning samt ett antal scener som har klassats på nytt för att förbättra resultatet.

Indatahantering

Digitala avgränsningar av naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden (NVO), statliga skogar och NR-objekt lades samman. Avgränsningarna levererades från VIC-natur i Luleå. Förutom nytillkomna reservat karterades även reservat vars yttre gränser (geometri) förändrats sedan förra karteringstillfället. Områden med mindre än 1 hektar skog enligt kartdata samt objekt som till sin helhet, eller till delar, var ovanför fjällnäragränsen markerades för att särbehandlas. Till respektive kvarvarande område kunde bästa möjliga satellitdata sedan tilldelas.

Områden < 1 ha skog

Områden med mindre än 1 hektar skog kan inte karteras med bra resultat eftersom omkringliggande naturtyper riskerar påverka signalen till satelliten i stor omfattning. Dessa objekt skickades istället ut till kontaktpersoner på länsstyrelserna som angav den dominerande skogstypen inom dessa objekt.

Skogsmasken (kartdata) avgör hur mycket skog som finns inom ett objekt. Det är den totala arealen skog inom ett objekt som skall överstiga 1 hektar. Ingen hänsyn tas till om skogsmarken är

sammanhängande. Ett objekt med många ”ströpixlar” av skog som tillsammans utgör 1 hektar blir därmed karterat med satellitdata.

Figur 5. Ovan visas ett utsnitt från NR-objektet Kosterarkiepelagen. Bilden till vänster visar

satellitbilden (Landsat TM, RGB=453) och till höger visas klassningsresultatet. Objektet innehåller totalt mer än 1 hektar skog (271 ha) men det finns ett flertal enskilda skogsytor (exempel inringat) som är mindre än 1 hektar. Dessa ytor blir klassade med en sämre noggrannhet eftersom

influenserna från omkringliggande mark blir större. (Teckenförklaring: Beige = tallskog, mörkgrönt = granskog, brunt = barrblandskog, lila = barrsumpskog, mellangrönt = lövblandad barrskog, ljusgrönt = triviallövskog, rött = ädellövskog, orange = potentiell ädellövskog, rosa = lövsumpskog, vitt = hygge, grått = impediment, blått = vatten, gult = jordbruksmark och cerise = övrigt.)

(18)

Sammanlagring

Visa objekt har karterats på nytt eftersom den yttre gränsen har förändrats sedan förra

karteringstillfället. I dessa fall är det alltid resultatet från den senaste karteringen som ligger till underlag för statistik såväl som den kartbilden som ligger utlagd i VIC-natur. Den nya karteringen ligger sammanlagrad med den tidigare enligt följande turordning: äldre kartering ? nyare kartering ? eventuella editeringar från Länsstyrelserna.

1. Ursprunglig kartring 2. Uppdaterad kartering 3. Editeringar från länsstyrelsen

Raster/Vektor

Områdesavgränsningarna är i vektorformat medan det klassade resultatet är rasterdata som konverteras till vektorer. I klassningsresultatet kommer man ha kvar utseendet från rasterdata (pixlarna syns fortfarande). Konsekvensen av detta blir att den karterade arealen och

arealuppgifterna från den ursprungliga objektsavgränsningen inte blir exakt desamma, se exempel i figur 6.

Vitthults urskog

Skäraskog

Figur 6. Två exempel på hur resultatet kan se ut. Den röda linjen motsvarar objektets yttre

avgränsning. För större objekt blir den procentuella skillnaden i areal mellan karteringsresultat och yttre avgränsningen inte lika stor som för mindre objekt.

(19)

Skyddat/oskyddat

I förra omgången togs statistik fram över naturtypernas areal inom skyddad skog. I många naturreservat är inte skogen formellt skyddad. Dessa skogar kan avverkas eller på andra sätt förändras av mänsklig påverkan. En kartering av skyddad/oskyddad skog inom reservaten gjordes därför av länsstyrelserna. För respektive reservat angavs om hela, eller vilka delar av reservatet som består av ”skyddad skog”.

Alla nytillkomna reservat har beräknats som 100% skyddade. Många av de ”äldre” reservaten har fått de yttre gränserna ändrade och karteringen av skyddad skog har därför uppdaterats med de nya gränserna.

Naturvårdsområden (NVO), NR-objekt och de statliga skogarna betraktas som oskyddade.

Statistik

Statistik redovisas länsvis, regionalt och för riket. Naturtypernas areal och fördelning inom total areal, såväl som inom skyddad areal (för naturreservat och nationalparker), redovisas i tabell och diagram. Statistiken dras från det ogeneraliserade resultatet efter införda korrigeringar från länen. Denna bedömdes vara mer korrekt vad det gällde arealuppskattning av de olika naturtyperna.

Eftersom klassindelningen skiljer sig (se tabell 1 och tabell 2) mellan objekt som ligger ovanför respektive nedanför fjällnära gränsen är statistiken särredovisad för dessa två olika typer av objekt.

Län

Ett objekt finns bara med i statistiken för ett län, även då gränsen för objektet överlappar länsgränsen. Undantaget är nationalparkerna som är skurna med länsgränsen i de fall nationalparken ligger i flera län.

Länskoden i objektets id avgör vilket län som ett naturreservat alternativt naturvårdsområden (NVO) tillhör (exempelvis 10xxxxx tillhör Blekinge län). För NR-objekt och de statliga skogarna är det avgörande vilket län som objektet till största delen ligger i.

Regioner

Statistiken för regionerna är skuren längs med regiongränsen, vilket får till följd att objekt som korsar regiongränsen kommer att vara representerades i statistiken för två regioner till de delar som gäller för respektive region. Detta gäller även objekt som enbart korsar gränsen på grund av att den geometriska noggrannheten i indata inte är fullständigt korrekt (objektets avgränsning, regionens avgränsning eller båda).

(20)

A

Brovallvålen Sto råsen Nysätern Nyvallen SUS 3 SUS 1

B

Storåsen

SUS 3 SUS 1

1

Figur 7. Exempel på hur ett objekt går över en regiongräns. Bild B är en förstoring av bild A över

naturreservatet Storåsen.

Riket

Statistiken för riket är en sammanläggning av resultaten på länsnivå.

Län och regioner som berörs av den fjällnära gränsen

Alla objekt som gränsar över den heldragna fjällnära gränsen är enbart karterade med hjälp av befintliga vegetationskartor vilket leder till att även objekt som till största delen ligger nedanför den heldragna fjällnära gränsen har en kartering baserad på vegetationskartan. Den indelning av skogen som görs från satellitdata går inte att fullt ut erhålla från vegetationskartan. Bland annat gör inte vegetationskartan någon uppdelning mellan impediment och produktiv skog. Resultatet blir att det inte går att få fram enhetlig statistik för berörda län (Dalarna, Jämtland, Västerbotten och

Norrbotten) samt SUS 2 och SUS 3 med dagens metod. För att ge en bild av hur mycket skyddad skog som ligger nedanför gränsen för fjällnära skog (heldragna gränsen och fristående enklaver) måste statistiken från satellitbildskarteringen och vegetationskartan sammanvägas (se tabell 11). Den heldragna fjällnära gränsen ligger till grund för övriga statistikberäknin gar vilket gör att de områden som ligger inom fjällnära gränsens fristående enklaver tillhör SUS2 respektive SUS 3.

(21)

Löpande kartering

Karteringen kommer att uppdateras löpande med ett karteringsintervall på 1 månad under 2004. Upplägget är att nya objekt inlagd i VIC-natur senast sista arbetsdagen varje månad kommer att karteras och läggas ut i VIC-natur nästkommande månad.

Felrapportering

Karteringen ur satellitdata ska ge en översiktlig bild över naturtypernas utbredning inom

reservaten/objekten och för att den ska bli så användbar som möjligt bör länsstyrelserna kontrollera karteringsresultatet. Även om det inte genomförs någon systematisk genomgång av alla karterade objekt skall länsstyrelserna ha möjlighet att rapportera in kvalitetsbrister och direkta fel. I denna kontroll skall uppenbara större fel ändras, men det finns ingen möjlighet, och är heller inte meningen, att i detalj hinna kontrollera samtliga objekt.

Inget material kommer att skickas ut till länen utan det blir respektive länsstyrelses uppgift att rapportera in de felaktigheter som upptäcks i VIC-natur och som uppfyller följande kriterier:

?? Felen skall vara av den betydelsen att de ger en felaktig bild den/de dominerande skogstyperna inom objektet.

?? Minsta ytenhet på den polygon man vill ändra skall vara minst 1ha och de ändringar som föreslås ska gälla för hela bestånd som karterats (hela polygoner). I karteringen är skogsbestånden minst 0,5 hektar. Gränser mellan bestånd ändras inte.

?? Enbart förändringar inom skogstyperna medges, det vill säga inga omkodningar från exempelvis övrigt till ädellövskog. Karteringen är genomförd under skogsmask och det ligger inom metodens begränsningar att exempelvis vissa skogklädda hagmarker ligger under skogsmask och vissa under övrigt.

Kraven på exakthet vid kontrollen måste ställas i relation till att detta är en övergripande kartering som främst är avsedd som underlag i strategiarbetet och för en första enhetlig redovisning av skyddade skogstyper i landet, i länen, i naturgeografiska regioner mm.

(22)

Resultat

Resultaten består av generaliserat digitalt kartmaterial inlagt i VIC-natur samt statistik dragen från de ogeneraliserade klassningarna på objektsnivå. Statistiken för naturreservat och nationalparker redovisas i denna rapport. Statistiken på objektsnivå är utskickad till alla länsstyrelser.

Nationalparker Naturreservat Naturvårdsområden

Statliga skyddsvärda skogar NR-objekt Totalt

(23)

Diagram/Tabeller

I denna rapport redovisas uppdaterad statistik för naturreservat och nationalparker. Ett antal diagram har tagits fram i samråd med Naturvårdsverket på läns-, region- och riksnivå för att illustrera hur det ser ut. Följande diagram är framtagna:

?? Arealfördelning av naturtype r inom naturreservat och nationalparker i Sverige nedanför fjällnäragränsen

?? Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i Sverige nedanför fjällnäragränsen

?? Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Sverige nedanför fjällnära gränsen

?? Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i Sverige nedanför fjällnära gränsen

(uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

?? Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige ovanför fjällnära gränsen

?? Arealfördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige ovanför fjällnära gränsen

?? Fördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige Hur underlaget till tabelluppgiften ”% skyddad produktiv skog av produktiv skog i

riket/regionen/länet” (nedanför fjällnära gränsen) är framtaget redovisas i bilaga 1. Bilaga 1 visar bakomliggande siffror till hur uppskattningen av den totala andelen produktiv skog i respektive län är framtagen.

(24)

Tabell 3. Naturtyper i SUS -region 1 (området över den heldragna gränsen för fjällnära skog).

Tabellen visar den heltäckande statistik som erhållits från befintliga vegetationsdatabaser. Alla värden i hektar.

Län AC BD W Z Summa Procent

Fjällblock- och hällmark 39 935 439 798 11 110 46 214 537 057 6,2 %

Gräshed 51 182 418 414 6 874 59 206 535 676 6,2 % Skarp rished 15 558 102 240 1 860 37 377 157 035 1,8 % Torr rished 164 992 674 099 53 185 316 202 1 208 478 13,9 % Frisk rished 138 703 322 649 13 838 172 774 647 965 7,5 % Våt rished 8 910 72 394 3 623 17 651 102 578 1,2 % Lågörtäng 64 654 158 113 360 37 048 260 174 3,0 % Högörtäng 2 308 7 956 0 739 11 003 0,1 % Buskmark 21 035 41 141 790 7 196 70 161 0,8 % Blöt myr 11 956 226 610 6 320 27 701 272 586 3,1 % Övrig myr 162 239 284 771 30 810 274 575 752 395 8,7 % Hedbjörkskog 296 378 876 918 13 523 194 865 1 381 685 15,9 % Ängsbjörkskog 65 570 51 449 364 31 314 148 697 1,7 % Fjälltallskog 17 528 73 435 53 190 76 713 220 865 2,5 % Fjällbarrblandskog 224 664 477 685 28 017 279 363 1 009 729 11,6 % Fjällgranskog 71 845 4 566 3 186 45 250 124 848 1,4 % Lövblandad fjällbarrskog 23 549 334 132 4 634 36 500 398 816 4,6 % Hyggen från satellitdata 9 215 4 214 1 447 9 530 24 406 0,3 % Hyggen från kartan 8 795 14 030 0 2 500 25 325 0,3 %

Glaciärer och permanenta snöfält 23 149 101 344 0 9 357 133 850 1,5 %

Vatten 113 012 396 777 5 509 118 691 633 990 7,3 %

Kulturmark och låglandsgräsmarker 4 650 3 727 589 5 794 14 759 0,2 %

Exploaterad mark 770 3 703 163 829 5 465 0,1 %

Övrig mark 0 61 0 3 63 0,0 %

Summa 1 540 595 5 090 227 239 394 1 807 389 8 677 605 100%

Skogsmark (inklusive hyggen) 717 543 1 836 430 104 362 676 035 3334370

(25)

Nationell statistik

Sammanfattande statistik

Tabell 4. Nationell statistik för nationalparker och naturreservat nedan gränsen för fjällnära skog.

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha) Totalt Skyddat Antal Områden Total area (ha)

Produktiv Impediment Produktiv Impediment

% skyddad produktiv skog

av produktiv skog i riket*

Sverige 2407 965 614 302 892 42 740 227 209 33 666 1,03 %

*nedanför heldragna fjällnära gränsen

Tabell 5. Nationell statistik för nationalparker och naturreservat ovan gränsen för fjällnära skog.

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha) Totalt (Skyddat) ** Antal Områden Total area (ha) % skyddad skog av total skog i fjällnära regionen* Sverige 82 3 709 105 1 636 348 48,6 %

*inklusive arealen nedanför heldragna fjällnära gränsen inom de objekt som sträcker sig över fjällnära gränsen **inklusive fjällbjörkskog och andra skogsklädda impediment

Tabell 6. Nationell statistik för skyddad skog i nationalparker och naturreservat.

Skogstyp

Areal skyddad skog i Nationalparker och Naturreservat (ha)

Tallskog 58 338 Granskog 52 986 Barrblandskog 38 771 Barrsumpskog 9 090 Lövblandade barrskog 30 949 Triviallövskog 13 686 Ädellövskog 10 177

Triviallövskog med ädellövinslag 3 197

Lövsumpskog 3 250 Hygge 6 765 Impediment 33 666 Fjällbjörkskog 754 401 Fjälltallskog 106 943 Fjällbarrblandskog 488 212 Fjällgranskog 31 591 Lövblandad fjällbarrskog 253 703 Hygge 1 498 Totalt 1 897 223

(26)

Sverige

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N

100 0 100 Kilomet ers

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige nedanför fjällnäragränsen 9% 7% 5% 1% 4% 2% 1% 0% 0% 1% 4% 50% 10% 1% 5% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt Totalt cirka 965 614 hektar

Var uppmärksam på att

vegetationsdatabaserna som använts för objekt som korsas av eller ligger ovanför fjällnära gränsen huvudsaklig har fokus på fält - och bottenskiktsvegetation. I omkodningen har lavrika barrskogar kodats om till tallskogar. På motsvarande vis är barrskog av örttyp och ängsgranskog utpräglade granskogar, och har omkodats till granskog. På övriga marker förblir barrskogarna ospecificerade, och utgörs av barrblandskogar. För mer information se kapitel Omkodning av vegetationskartan.

(27)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i Sverige nedanför fjällnära gränsen

27% 23% 17% 4% 14% 6% 4% 1% 1% 3% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Cirka 227 209 hektar skyddad produktiv skogsmark, utöver det

finns cirka 33 666 hektar skyddade skogliga impediment

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Sverige nedanför fjällnära gränsen 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 Tallskog _Gransk og Barrblandskog Barrs umps kog Lövb landa de ba rrsko g Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygge Impe dimen t _{NR+NP total} skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i Sverige nedanför fjällnära gränsen

(Uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 100 200 300 400 500 600 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Antal områden

(28)

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige ovanför fjällnära gränsen 5% 0% 6% 27% 3% 14% 20% 3% 13% 1% 7% 0% 1% Vatten Övrigt

Fjällblock- och hällmark Fjällhed Fjälläng Fjällmyr Fjällbjörkskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hygge

Glaciärer och permanenta snöfält

Totalt cirka 3 709 105 hektar

Arealfördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige ovanför fjällnära gränsen 45% 7% 30% 2% 16% 0% Fjällbjörkskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hygge

Fördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i Sverige

0.0 100000.0 200000.0 300000.0 400000.0 500000.0 600000.0 700000.0 800000.0 Tallsk og Gran skog BarrblandskogBarrsumpskog Lövblandade barrskog TriviallövskogÄdellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygge

Impediment_{Fjällbjörkskog} Fjälltallskog Fjällbarrblandskog

Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog

Hyggen i fjällen

(29)

Regional statistik

Tabell 7. Regionvis statistik för nationalparker och naturreservat nedan gränsen för fjällnära skog.

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha)

Totalt Skyddat Region Total

area (ha)

Produktiv Impediment Produktiv Impediment

% skyddad produktiv skog av produktiv skog i regionen* Region 2 231 167 87 055 18 367 81 740** 17 903 1,29 % Region 3 184 803 84 236 6 560 56 711** 5 397 0,65 % Region 4 458 041 113 025 16 833 74 686 9 806 1,21 % Region 5 91 602 18 575 976 14 070 563 1,67 %

** av denna areal ligger 39 426 ha i SUS2 och 292 ha i SUS3 inom enklaverna med fjällnära skog

Tabell 8. Regionvis statistik för nationalparker och naturreservat ovan gränsen för fjällnära skog.

Region Total area (ha)

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha) Totalt (Skyddat) % skyddad skog av total skog i regionen* Region 1 3 666 762 1 602 927 48,1 % Region 2** 23 041 17 430 Region 3** 19 300 15 990

*ovanför heldragna fjällnära gränsen

**arealerna i region 2 och 3 kommer från naturreservat och nationalparker som korsar över den fjällnära gränsen. Uppgifterna baseras på vegetationskartan.

Re gio ner SUS 1 SUS 2 SUS 3 SUS 4 SUS 5

Notera att regionerna är skurna mot

regiongränserna vilket gör att den totala arealen

för regionerna inte helt överensstämmer med den

(30)

SUS Region 1

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N 100 0 100 Kilometer s

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i region 1 (ovanför fjällnära gränsen) 5% 0% 6% 26% 3% 14% 21% 3% 13% 1% 7% 0% 1% _Vatten Övrigt

Fjällblock- och hällmark Fjällhed Fjälläng Fjällmyr Fjällbjörkskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hygge

Glaciärer och permanenta snöfält

vegetationsdatabaserna som använts för objekt som korsas av eller ligger ovanför fjällnära gränsen huvudsaklig har fokus på fält - och bottenskiktsvegetation. I omkodningen har lavrika barrskogar kodats om till tallskogar. På motsvarande vis är barrskog av örttyp och ängsgranskog utpräglade granskogar, och har omkodats till granskog. På övriga marker förblir barrskogarna ospecificerade, och utgörs av barrblandskogar. För mer information se kapitel Omkodning av vegetationskartan.

(31)

Arealfördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i region 1 (ovanför fjällnära gränsen) 47% 6% 29% 2% 16% 0% Fjällbjörkskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hygge

Fördelning av skogstyper i Sverige ovanför fjällnära gränsen

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Fjällbjörkskog Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog

Hygge

Fördelning av skogsareal inom naturreservat och nationalparker i region 1 (Uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Hektar skog Antal områden

(32)

SUS Region 2

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N

100 0 100 Kilometers

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i region 2 (nordlig och mellanboreal skog) nedanför fjällnäragränsen

5% 16% 9% 0% 6% 1% 0% 0% 0% 1% 8% 36% 14% 0% 4% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt Totalt cirka 231 167 hektar

vegetationsdatabaserna som använts för objekt som korsas av eller ligger ovanför fjällnära gränsen huvudsaklig har fokus på fält - och bottenskiktsvegetation. I omkodningen har lav rika barrskogar kodats om till tallskogar. På motsvarande vis är barrskog av örttyp och ängsgranskog utpräglade granskogar, och har omkodats till granskog. På övriga marker förblir barrskogarna ospecificerade, och utgörs av barrblandskogar. För mer information se kapitel Omkodning av vegetationskartan.

(33)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i region 2 (nordlig och mellanboreal skog) nedanför fjällnära gränsen

13% 42% 23% 1% 16% 3 % 2 % 0%0% 0% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. Ädellöv Lövsumpskog Hygge

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i region 2 (nordlig och mellanboreal skog) nedanför fjällnära gränsen

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Tallskog _Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövb landa de ba rrsko g Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygg e Impediment Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i region 2 (nordlig och mellanboreal skog) nedanför fjällnära gränsen

0 10 20 30 40 50 60 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Antal områden

(34)

Fördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i region 2 (nordlig och mellanboreal skog)* 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Tallskog _Granskog Barrblandskog Barrs umps kog Lövb landa de b arrsk og Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygg e Impediment Fjällbj örksk og Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hyggen i fjällen Hektar

Fördelning av skogstyper inom de naturreservat och nationalparker som karterats med vegetationskarta, fördelat mellan länen inom region 2†

*_{Fjällskogen härrör sig till de objekt som sträcker sig över den fjällnäragränsen och är karterade med data från}

vegetationskartan. Se även tabell 8.

†_{Visar fördelningen av skog inom SUS 2 som inte är karterad med satellitdata (17 430 ha). Andelen produktiv skog är}

skattad till 75% av barrskogen (inklusive lövblandad fjällbarrskog). Uppskattningsvis rör det sig om 10 694 ha produktiv skog i Norrbotten och 1 760 ha produktiv skog i Västerbotten.

(35)

SUS Region 3

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N

100 0 100 Kilometers

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i region 3 (mellan och sydlig boreal skog) nedanför fjällnära gränsen

vegetationsdatabaserna som använts för objekt som korsas av eller ligger ovanför fjällnära gränsen huvudsaklig har fokus på fält - och bottenskiktsvegetation. I omkodningen har lavrika barrskogar kodats om till tallskogar. På motsvarande vis är barrskog av örttyp och ängsgranskog utpräglade granskogar, och har omkodats till granskog. På övriga marker förblir barrskogarna ospecificerade, och utgörs av barrblandskogar. För mer information s e kapitel Omkodning av vegetationskartan.

(36)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i region 3 (mellan och sydlig boreal skog) nedanför fjällnära gränsen

37% 15% 19% 3% 13% 6% 6% 0% 1% 0% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. Ädellöv Lövsumpskog Hygge

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i region 3 (mellan och sydlig boreal skog) nedanför fjällnära gränsen

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Tallskog _Gransk og Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i region 3 (mellan och sydlig boreal skog) nedanför fjällnära gränsen

(Uppde lning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 20 40 60 80 100 120 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Hektar skog Antal områden

(37)

Fördelning av skogstyper inom naturreservat och nationalparker i region 3 (mellan och sydlig boreal skog)* 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Tallskog _Granskog Barrblandskog Barrs umps kog Lövb landa de b arrsk og Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygg e Impediment Fjällbj örksk og Fjälltallskog Fjällbarrblandskog Fjällgranskog Lövblandad fjällbarrskog Hyggen i fjällen Hektar

Fördelning av skogstyper inom de naturreservat och nationalparker som karterats med vegetationskarta, fördelat mellan länen inom region 3†

*_{Fjällskogen härrör sig till de objekt som sträcker sig över den fjällnäragränsen och är karterade med data från}

vegetationskartan. Se även tabell 8.

†_{Visar fördelningen av skog inom SUS 3 som inte är karterad med satellitdata (15 990 ha). Andelen produktiv skog är}

skattad till 75% av barrskogen (inklusive lövblandad fjällbarrskog). Uppskattningsvis rör det sig om 8 579 ha produktiv skog i Jämtland och 3 341 ha produktiv skog i Dalarna.

(38)

SUS Region 4

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N

100 0 100 Kilometer s

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i region 4 (boreonemoral skog)

7% 3% 3% 2% 3% 2%2% 1% 1% 1% 4% 57% 7% 2% 5% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt

(39)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i region 4 (boreonemoral skog)

34% 10% 13% 8% 12% 8% 7% 3% 3% 2% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Cirka 74 686 hektar skyddad produktiv skogsmark, utöver det finns

cirka 9 806 hektar skyddade skogliga

impediment

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i region 4 (boreonemoral skog) 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Tallskog _Gransk og Barrb lands kog Barrs umps kog Lövb landa de ba rrsko g Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i region 4 (boreonemoral skog)

0 50 100 150 200 250 300 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Antal områden

(40)

SUS Region 5

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

N

50 0 50 Ki lo meters

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i region 5 (nemoral skog)

(41)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i region 5 (nemoral skog)

17% 6% 3% 3% 11% 15% 31% 6% 3% 5% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsump skog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Cirka 14 070 hektar skyddad produktiv skogsmark, utöver det finns

cirka 563 hektar skyddade skogliga

impediment

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i region 5 (nemoral skog) 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Tallskog _Gransk og Barrblandskog Barrs umps kog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövs umps kog Hygg e Impediment Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i region 5 (nemoral skog)

0 20 40 60 80 100 120 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Antal områden

(42)

Länsstatistik

Tabell 9. Länsvis statistik för nationalparker och naturreservat som helt och hållet ligger nedanför

den heldragna fjällnära gränsen. Statistiken i tabellen och hela rapporten avser nationalparker och naturreservat som vunnit laga kraft fram till och med hösten 2003.

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha) Totalt Skyddat Län Antal Områden Total area (ha)

Produktiv Impediment Produktiv Impediment

% skyddad produktiv skog av produktiv skog i länet* Sthlm 186 85 316 16 117 5 766 7 856 2 858 2,84 % Upps 79 29 457 12 043 1 008 6 656 674 1,66 % Södm 84 41 870 7 513 1 596 3 089 822 0,89 % Östg 119 42 419 6 419 1 715 4 091 883 0,69 % Jkpg 70 16 847 6 397 408 5 695 365 0,80 % Kron 77 14 173 5 481 191 4 739 176 0,71 % Kalm 135 33 354 8 165 1 284 5 407 533 0,72 % Gotl 73 72 128 7 713 931 5 919 747 4,62 % Blek 70 11 295 4 113 389 2 500 148 1,32 % Skån 163 67 016 8 560 350 7 310 291 2,08 % Hall 128 13 301 5 923 239 4 269 125 1,42 % Vgöt 317 79 154 27 286 2 947 18 906 2 038 1,41 % Vrml 76 97 897 38 299 1 834 15 637 1 039 1,14 % Öreb 107 12 378 5 885 515 5 004 429 0,86 % Vstm 87 30 943 9 988 472 7 313 282 1,84 % Dlrn 136 28 783 18 202 1 804 17 262** 1 740 0,89 % Gävl 100 24 299 9 005 841 7 257 717 0,49 % Vnrl 95 25 081 14 584 1 731 13 277 1 584 0,78 % Jmtl 33 8 740 4 149 352 3 277** 315 0,14 % Vbtn 138 68 866 24 057 1 455 19 198** 1 102 0,65 % Nbtn 134 162 297 62 994 16 912 62 547** 16 797 1,84 % Totalt 2407 965 614 302 892 42 740 227 209 33 666 1,03 %

** av denna areal ligger 262 ha i Dalarna, 3 260 ha i Västerbotten och 36 166 ha i Norrbotten inom enklaverna med fjällnära skog. Produktiv skog nedanför fjällnära gränsen som ligger inom naturreservat eller nationalparker som skär den heldragna fjällnära gränsen och som därmed är karterade med vegetationskartan är inte medräknad (se statistiken för sus 2 respektive sus 3 samt tabell 11 för en uppskattning av denna areal).

(43)

Tabell 10. Länsvis statistik för nationalparker och naturreservat med skog ovanför fjällnära

gränsen. Statistiken i tabellen och hela rapporten avser nationalparker och naturreservat som vunnit laga kraft fram till och med hösten 2003. Uppgifterna är hämtade från vegetationskartan.

Län Antal

Områden

Total area (ha)

Areal skog i Naturreservat och Nationalparker (ha) Totalt (Skyddat) % skyddad skog av total skog i länet* Dlrn 12 190 609 70 644 64,9 % Jmtl 25 498 073 176 707 25,7 % Vbtn 14 738 118 293 250 40,7 % Nbtn 31 2 282 306 1 095 747 59,2 % Totalt 82 3 709 105 1 636 348 48,6 %

*ovanför heldragna fjällnära gränsen inklusive arealen nedanför fjällnära gränsen inom de objekt som sträcker sig över fjällnära gränsen

Tabell 11. Korrigerad statistik för de län som berörs av den fjällnära gränsen. Denna statistik är

framtagen för att ge en uppskattning av hur mycket skyddad produktiv skog det finns per län nedanför fjällnära gränsen (heldragna gränsen och fristående enklaver). Statistiken är beräknad utifrån uppgifterna i tabell 9 och med tillägg av den uppskattade arealen produktiv skog som finns inom de objekt som skär den heldragna fjällnära gränsen (se statistiken för SUS region 2 samt SUS region 3 för en uppskattning av denna areal). För att ta fram andelen skyddad produktiv skog av produktiv skog i länet har kolumn H i bilaga 1 använts till skillnad från övriga beräkningar i rapporten där kolumn G använts.

Län Areal skyddad produktiv skog i Naturreservat och Nationalparker (ha)

(skyddad produktiv skog enligt tabell 9 – skyddad produktiv skog inom enklaver +uppskattad produktiv skog i objekt som skär fjällnära gränsen)

% skyddad produktiv skog av produktiv skog i l änet* Dlrn 20 341 1,1 % Jmtl 11 856 0,5 % Vbtn 17 698 0,6 % Nbtn 37 074 1,1 %

(44)

Stockholm (AB)

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

20 0 20 40 Kilometers _N

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i Stockholms län

6 % 2% 1% 3% 2 % 1% 0% 0% 1% 7% 66% 1 % 2 % 5% 3% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt

(45)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i Stockholms län 30% 13% 16% 5% 16% 8% 4% 2% 1% 5% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Cirka 7856 hektar skyddad produktiv skogsmark, utöver det finns cirka 2858 hektar skyddade skogliga impediment

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Stockholms län

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Tallskog _Gransk og Barrb lands kog Barrs umps kog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Trivia llövsk og m . äde llöv Lövsumpskog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat och nationalparker där skogsbruk ej är tillåtet i Stockholms län

0 5 10 15 20 25 30 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Antal områden

(46)

Uppsala (C)

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

20 0 20 40 Kilometer s _N

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat i Uppsala län

5% 7% 5% 4% 9% 5% 1% 1% 1% 3% 3% 40% 7% 5% 4% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt

(47)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat i Uppsala län 13% 19% 13% 10% 20% 13% 3% 3% 4% 2% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Uppsala län

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Tallskog _Gransk og Barrb lands kog Barrs umps kog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Trivia llövsk og m . äde llöv Lövsumpskog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat där skogsbruk ej är tillåtet i Uppsala län (Uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 5 10 15 20 25 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Hektar skog Antal områden

(48)

Södermanland (D)

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat i Södermanlands län

6 % 1% 2 % 1 % 73% 2 % 1% 3% 1 % 0% 0% 1% 1% 4% 4% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt

(49)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat i Södermanlands län 35% 9% 14% 8% 16% 7% 6% 2% 1% 2% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Södermanlands län 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Tallskog _Gransk og Barrb lands kog Barrs umps kog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Trivia llövsk og m . äde llöv Lövsumpskog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat där skogsbruk ej är tillåtet i Södermanlands län (Uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 2 4 6 8 10 12 14 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Hektar skog Antal områden

(50)

Östergötland (E)

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

20 0 20 40 Kilometers

N

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat i Östergötlands län

6% 2% 2% 73% 3% 1% _5% 1% 1% 0% 1% 0% 0% 4% 1% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt

(51)

Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat i Östergötlands län 34% 14% 10% 5% 13% 8% 8% 4% 1% 3% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge

Fördelning av skogstyper, samt andel av respektive typ där skogsbruk ej är tillåtet, i Östergötlands län

0 500 1000 1500 2000 2500 Tallskog _Gransk og Barrb lands kog Barrs umps kog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Trivia llövsk og m . äde llöv Lövsumpskog Hygg e Impe dimen t Hektar NR+NP total skogsareal NR + NP skogsbruk ej tillåtet

Fördelning av produktiv skogsareal inom naturreservat där skogsbruk ej är tillåtet i Östergötlands län (Uppdelning efter den skyddade skogens areella omfattning i varje område)

0 5 10 15 20 25 0- <10 10- <20 20- <30 30- <50 50- <100 100- <200 200- <500 500- <1000 1000-<2000 2000-<5000 5000+ Hektar skog Antal områden

(52)

Jönköping (F)

Kartan visar objektens totalyta (land+vatten).

Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat och nationalparker i Jönköpings län

8% 4% 3% 8% 3% 3% 2% 2% 5% 1% 2% 6% 50% 1% 2% Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandade barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog m. ädellöv Lövsumpskog Hygge Impediment Vatten Myr Jordbruksmark Övrigt