Gyratorisk packning : inledande försök

vn notat 70-1998

Gyratorisk packning

Inledande försök

Författare

i

Leif Viman

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60417

Projektnamn

Gyratorisk packning

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

din

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

Förord

Prejektet ingår sem ett delprojekt i Vägverksprojektet, Beständighet i vägmiljö. Vår kontaktman på Vägverket har varit Svante JOhansson.

Laboratorieprovningarna har utförts av Lars Eriksson, Fredrik Nilsson OCh Hassan

Hakim.

Linköping i januari 1999

Leif Viman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1

BAKGRUND

2

UNDERSÖKNINGSMETODIK

3

BESKRIVNING AV UTRUSTNINGEN

4

TILLVERKNING AV PROVKROPPAR

4.1 Homogenitet 4.2 Höjdmätning 5 RESULTAT

5.1 Resultat relaterade till utrustningen

5. 1 . 1 Vinkel, tryck

5.2 Resultat relaterade till volymetriska egenskaper 5.2.1 Hålrumshalt och packningsgrad

5.2.2 Bitumenfyllt hålrum, VFB 5.2.3 Hålvolym i stenmaterialet, VMA

5.3 Resultat relaterade till massans sammansättning 5.3. 1 Bindemedelshalt

5.3.2 Stenmax 5.3.3 Massatyp

6 JÄMFÖRELSE MED ANDRA LÄNDER

6.1 Frankrike 6.2 USA

7 SLUTSATSER

8 REKOMENDATIONER 9 REFERENSER

' Bilaga 1 Tabell Över skrymdensiteter Bilaga 2 Figurbilaga (samtliga resultat)

VTI Notat 70- 1998 Sid xc øo o o o o m m

10

11

11

14

14

16

18

20

20

23

26

29

29

29

31

31

32

Sammanfattning

Undersökningen visar att gyratorisk packning är en mycket användbar utrustning vid proportionering av asfaltmassor. Genom att provkroppens volym och skjuvmotstånd registreras under hela packningsförloppet kan stabilitet, packbarhet, bearbetbarhet m.m. hos olika sammansättningar av asfaltmassor studeras. '

Vi har valt att redovisa resultaten utifrån tre olika synsätt. Utrustningsparametrar, volymetriska parametrar och receptparametrar. Med utrustningsparametrar menas de olika inställningar som finns på utrustningen och som påverkar packningsarbetet. Dessa är tryck, vinkel och varvtal. Volymetriska parametrar avser egenskaper som skrymdensitet, hålrum, bitumenfyllt hålrum och packningsgrad och hur dessa förändras under packningsarbetet. Receptparametrar innebär att redovisningen inriktats på att se hur olika massatyper med varierande bindemedelshalter påverkar packningen. (Varierande kornkurvor och typ av

stenmaterial har ännu inte undersökts).

Högt tryck (4,9 bar) och hög vinkel (20) ger för de flesta massatyper tillfredställande packning inom 150 varv. Anpassning till CEN-förslaget med 6 bars tryck innebär att en vinkel på ca 1,50 troligen är lämplig. (Ev. 1,250, vilket motsvarar vinkeln enligt Superpave).

Höjden hos tillverkade provkroppar bör inte avvika alltför mycket från normala beläggningstjocklekar eftersom det konstaterats att densiteten varierar genom provkroppen både vertikalt och horisontellt. I denna undersökning har proverna varit 100 mm höga. Om provkropparna skall användas för funktionsprovning bör höj den vara ännu lägre alternativt sågas till lämplig höjd.

Inom projektet har även en korrigeringstabell för skrymdensitet tagits fram. Denna används för att kunna förinställa provkropparnas höjd i utrustningen så att önskvärd densitet enligt vattenmetoden (FAS Metod 427) erhålls.

1

Bakgrund

Proportionering av asfaltbeläggningar och tillverkning av asfaltprovkroppar har traditionellt utförts genom Marshallmetoden i de flesta länder. Växande kritik mot att de Marshalltillverkade provkropparna inte har samma egenskaper som utlagd beläggning har accentuerat behovet av nya packningsmetoder i laboratorium. En metod som används i bl.a. Frankrike och USA är gyratorisk packning. Projektet avser i första hand att undersöka hur gyratorisk packning passar de svenska standardbeläggningarna.

Marshallpackning innebär att asfaltmassan packas till samma hålrum som erhålls från borrprov från väg. Vid Marshallpackning stampas massan ihop, dvs ingen form av knådning förekommer som vid vältning på väg. Detta ger prover med samma hålrumshalt men inte samma fördelning av hålrummen, inte heller samma orientering av stenmaterialet. Därför får massan inte heller samma egenskaper. När man vill övergå till att proportionera massan genom att bestämma funktionella egenskaper hos laboratorietillverkade provkroppar fungerar därför inte Marshallpackning. Man har därför försökt ta fram andra sätt att packa proverna. Dels har stampfoten byggts om i Marshallutrustningen för att därmed få in ett knådande moment i packningsarbetet, även vibrerande packningshammare har testats med varierande framgång och dels har olika packningsutrustningar för tillverkning av plattor till bl.a. spårbildningstest (wheel-tracking) använts. Dessa är dock ofta både dyra och komplicerade.

Gyratorisk utrustning har använts i Frankrike sedan början av 70-talet och även i USA under längre tid. Särskilt under senare år i det stora forskningsprogrammet SHRP och det däri framtagna proportioneringssystemet Superpave. Där används gyratorisk packning för att bestämma packningsegenskaper. Nya gyratoriska utrustningar har tagits fram på senare år, med möjlighet att följa packningsarbetet under hela packningsproceduren, vilket åter väckt intresset för denna typ av packningsutrustning. Det finns idag ett 10-tal utrustningar i Sverige, men ännu saknas tillräcklig kunskap om hur dessa skall användas med avseende på packningsarbete (tryck, vinkel, varvtal mm). Det finns för närvarande ett

CEN-förslag på metoden (CEN TC227, 1996).

Syftet med denna undersökning är i första hand att bilda sig en uppfattning om hur svenska massatyper, med variationer inom kraven i VÄG -94, uppför sig vid varierade inställningar vid packning med gyratorisk utrustning.

Vid försök som hittills gjorts i Sverige har det visat sig att dubbla värden erhållits vid bestämning av dynamisk kryptest hos borrprov från väg jämfört med gyratoriskt packade prov. Detta visar att även gyratorisk utrustning har avvikande packning jämfört med beläggningsprov från väg. Orsaken till detta bör undersökas innan utrustningen kan bli ett fullgott alternativ vid funktionell proportionering.

2

Undersökningsmetodik

Vid dessa inledande försök är syftet att se hur olika massatyper enligt VÄG -94 reagerar vid gyratorisk packning med avseende på packbarhet, skjuvmotstånd mm

vid varierande vinklar (10 och 20) och tryck (2,5 och 4,9 bar). Det CEN-förslag

som är daterat september 1996 anger att kraften för provkroppar med ølSO mm skall vara 10 550 N, vilket motsvarar 6 bar. Tyvärr klarar inte vår kompressor att

nå upp till mer än 4,9 bars tryck. I denna undersökning har endast provkroppar

med ø150 mm och höjd = 100 mm (slankhetstal = 0,67) testats.

(Efter denna undersökning har både kompressor och tryckregulator i packningsutrustningen bytts ut så att vi klarar kraven i CEN-förslaget).

De använda recepten finns redovisade i Tabell 1. Stenmaterialet består av Skärlundagranit och bindemedlet av B85 ochBl80. Provning enligt Tabell 2 har ännu ej utförts. Utrustningen har för samtliga prover varit inställd på 30 varv/minut och alla prover har packats i 150 varv. Fyra provkroppar av varje beläggningstyp har tillverkats vid följande inställningar:

Tryck = 2,5 bar och vinkel = 10 (1,75%*)

Tryck = 4,9 bar och

Tryck = 2,5 bar och vinkel = 20 (3,5%*) Tryck = 4,9 bar och

>kAnrn. På den finska utrustningen anges vinkeln i %.

Tabell 1 Recept enligt VÄG-94 med varierande bindemedelshalter Massatyp Kornkurva Bindemedelshalter

lägsta värde kalkylvärde högsta värde ABTl l/B 180 idealkurva 5,9 6,2 6,5 ABTl6/B 180 idealkurva 5,7 ' i 6,0 6,3 AGl6/Bl80 idealkurva 4,2. 4,5 5,2 ABS l l/B180 idealkurva 5,7 6,2 7,2 ABS l6/B 180 idealkurva (5,5) 5,7 (5,9) 6,3 (7,0) 7,2*< ABSll/B85 idealkurva (5,9) 5,7 (6,6) 6,3 (7,4) 7,2* ABS 16/B85 idealkurva 5,7 6,3 7,2 */ Felaktiga blandningar. Värden inom parentes visar kraven enligt VÄG 94 Tabell 2 Recept enligt VÄG-94 med varierande korn/kurvor. (provning ännu ej

utförd på dessa blandningar)

Massatyp Bindemedelshalt Kornkurvor

kalkylvärde övre ideal undre gränskurva kurva gränskurva ABTll/Bl80 6,2 X se ovan X ABTl6/Bl80 6,0 X se ovan X AG16/B 180 4,5 X se ovan X ABSl l/B180 6,2 X se ovan X ABSl6/Bl80 5,9 X se ovan X ABSl 1/B85 6,6 X se ovan X ABSlö/B85 6,3 X se ovan X VTI Notat 70- 1998 7

3

Beskrivning av utrustningen

VTI har, sedan 1994, en gyratorisk utrustning av finskt fabrikat från Invelop OY (Bild 1). Den har möjlighet att packa provkroppar både med 100 och 150 mm diameter och en höjd upp till 150 mm. Till utrustningen finns ett dataprogram som styr packningen och ett Excelmakro för beräkning av hålrum, bitumenfyllt hålrum och packningsgrad mm. Övriga uppgifter om utrustningen:

Vinkel: 0-4% (0-2,5°) Varvtal: 0-40 varv/min

Tryck: 0-8 bar Antal varv: max 400

62525/ a*M?" A. -' we b » 4? /

Bild 1 Gyratorisk packningsutrusming avfinsktfabrikatfrån Invelop OY

4

Tillverkning av provkroppar

4.1 Homogenitet

Vid tillverkning av provkroppar använde VTI inledningsvis ølSO mm och höjd 150 mm. Det visade sig dock snart att skrymdensiteten varierade kraftigt genom provkroppen. Högsta densiteten uppmättes i mellersta delen och lägsta i undre delen av provkroppen för ABT- och AG-massor medan densiteten avtar neråt i provkroppen för ABS-massor. Resultat från provkroppar som sågats itu och densitetsbestämts redovisas i Tabell 3 och Figur 1. Provkroppar som delats vertikalt har givit högre densitet i inre delen av provet Denna inhomogenitet i provkroppama har gjort att vi gått Över till att packa prover till en höjd av 100

mm. Troligen finns samma variation vid packning i fält. Genom att beläggningslagren normalt inte är så tjocka blir problemet dock mindre.

Resultaten visar att skrymdensiteten varierar med ca 0,065 g/cm3 mellan sämsta och bästa del av provkroppen. Detta motsvarar ungefär 2,5 0/0 i hålrum.

ABT11/B180 ABT16/B180 AG16 AG22

150 mm

150mm

2:31

2,34

V

2,31

2,33

ABT1 1/885 ABT16/B85 ABS1 1/B85 ABS16/B85

2,31 2,33 2,29 2,28 Anm: 0,025 g/cm3 motsvarar 1% hålrum

Figur 1 Skrymdensitet i olika delar av gyratoriskt packade provkroppar Tabell 3 Skrymdensitet på delar av prat/kropp

Prov Tjocklek Del av ABTll ABT16 AG16 AG22 ABTll ABT16 ABSll ABSl6 nr mm prov B180 B180 B180 B180 B85 B85 B85 B85 3 N30 Övre 2,347 2,385 2,333 2,361 2,342 2,371 2,352 2,359 1 N30 Övre 2,366 2,4 2,375 2,408 2,349 2,385 2,345 2,343 mitten . I 2 N30 Undre 2,338 2,368 2,378 2,396 2,342 2,361 2,327 2,323 mitten 2 N30 Undre 2,305 2,335 2,311 2,328 2,308 2,327 2,289 2,281

4.2 Höjdmätning

Ett problem vid gyratorisk packning är att höjden på proverna mäts genom bestämning av avståndet mellan bottenplatta och stampfot , vilket ungefär motsvarar mätning med skjutmått enligt FAS Metod 448 utan klackar. Normalt mäts dock densiteten genom Vägning under vatten enligt FAS Metod 427, vilket ger något högre skrymdensitet och därmed lägre hålrum. Vi har, genom de prover som tidigare tillverkats vid VTI, tagit fram en sambandskurva mellan höj dmätning VTI Notat 70- 1 998 ' 9

vid gyratorisk packning och skrymdensitetsbestämning genom Vägning under vatten. Detta innebär att om man vill packa ett prov till en bestämd skrymdensitet, kan värdet korrigeras så att motsvarande skrymdensitet enligt FAS Metod 427 erhålls. (Tabellen skall ses som en vägledning eftersom olika recept kan ge något

olika samband).

0,06

0,04 Sk rym d4 27 -s kr ym dçJ yr 0,02

0,00

ABT11 A616 ABT16 ABS11 A622 ABS16 Massatyp

Figur2 Korrigeringsdiagram för skrymdensitet vid tillverkning av provkroppar med gyratorisk utrustning

Anm. Proverna till dessa homogenitets- och höjdmätningsförsök är inte samma som till Övriga provningar i detta notat.

5

Resultat

Redovisning av resultaten från de gyratoriskt packade proverna har indelats i tre kategorier. Utrustningsparametrar, volymetriska parametrar och receptparametrar. Med utrustningsparametrar menas de olika inställningar som finns på utrustningen och som påverkar packningsarbetet. Dessa är tryck, vinkel och varvtal. Volymetriska parametrar avser egenskaper som skrymdensitet, hålrum, bitumenfyllt hålrum och packningsgrad och hur dessa förändras under packningsarbetet. Receptparametrar innebär att redovisningen inriktats på att se hur olika massatyper med varierande bindemedelshalter påverkar packningen. (Varierande kornkurvor och typ av stenmaterial har ännu inte undersökts).

Samtliga resultat har korrigerats till skrymdensitet bestämd enligt FAS 427,

vattenmetoden (bilaga 1).

I samtliga figurer finns förklaringstexter som kan behöva förtydligas: ABS l l massatyp

B 180 bindemedelstyp

K kalkylvärde enligt VÄG 94 (förekommer även L och H som står för lägsta respektive högsta tillåtna bindemedelshalt enligt VÄG 94) 6,2 aktuell bindemedelshalt (motsvarar L, K och H enligt ovan) 4,9 tryck i bar vid provningen (förekommer även 2,5 bar)

10 vinkel vid provningen (förekommer även 20)

I bilaga 2 finns samtliga resultat redovisade i figurform sorterade efter massatyp.

5.1 Resultat relaterade till utrustningen

De parametrar som kan varieras är vinkel, tryck och varvtal. Dessutom kan provkroppar med olika diameter (100 och 150 mm) och höjd testas.

Alla massatyper som ingått i undersökningen har testats vid två vinklar, 1 och 20,

samt vid två olika tryck 2,5 och 4,9 bar. Varvtalet har varit konstant (30 varv/min)

medan antalet varv begränsades till 150 för att undvika onödig överpackning av proverna.

5.1.1 Vinkel, tryck

För att se hur parametrarna vinkel och tryck påverkar resultaten vid gyratorisk packning har vi valt att jämföra dessa parametrar mot det skjuvmotstånd som mäts upp i utrustningen under tiden som packningen av massan pågår. Det visar bl.a. hur lätt- eller svårpackad en massa är och ger en bra bild av hur variation av vinkel, tryck och varvtal påverkar resultaten. Genom att variera parametrarna vid packningen så ökas eller minskas knådningsarbetet i massan. En massa som är trög i sin konsistens, d.v.s. mer svårpackad, bör ha en högre vinkel och/eller tryck för att inom ett rimligt antal varv uppnå den packning som eftersträvas.

I Figur 3 där provningen utförts vid låg vinkel och lågt tryck erhålls generellt låga skjuvmotstånd, oavsett massatyp. Ökas trycket (Figur 4) blir skjuvmotståndet betydligt högre och det framgår att en massatyp ABTlö/B180, vid givna förutsättningar, blir så överpackad att skjuvmotståndet går förlorat redan efter ca 30 varv medan övriga massatyper klarar sig relativt bra ända upp till de 150 varv som vi valt att utföra alla provningar till. En ökning av vinkeln istället (Figur 5) ger knappt någon märkbar ökning av skjuvmotståndet. Samma effekt att ABSlö/B180 tappar skjuvmotståndet erhålls dock även här. När både vinkel och tryck är höga förlorar även ABTll/B180 skjuvmotståndet vid ungefär samma antal varv (Figur 6).

700 i 600 500 8448611 8180 K6,22,51° U ABS1 6 8180 K 6,3 2,5 1°

i: 400

₍₀

ABT11 8180 K 6,2 2,51°

'g wüwABT168180K6,0 2,5 1° g 300 x WAGW B180K4,52,51° ä ' Mmm-mABSH 885 K6,32,51° 200 mm ABS16 B85 K 6,3 2,5 1° 100 0

12 3 4 5 6 8 10 12 1620 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Figur 3 Skjuvmoistånd vid packning med låg vinkel (10) och lågt tryck (2,5 bar)för prov med bindemedelshalt vid kalkylvärde enl. VÄG 94

700 g I

1

' 1_{1 1} ä_I 1 I A8 181 K 24 1° 500 S1 80 6, ,9 .g ?väg/E389 , . måMMABS1GB18OK6,34,91 g 400 ;5 4 ABT11 8180 K 6,2 4,9 1°

g

5

"mä-WABT16 8180 K6,04,91°

ä 30° 1%' WAG1GB180K4,54,91° å ₂ __. ;38888154 3 WABSH 885 K7,24,91° OO ' mm... ABS16 885 K 6,3 4,91° 100 ' 0 1 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

Figur 4 Skjuvmoistånd vid packning med låg vinkel (10) och högttryck (4,9 bor) för prov med bindemedelshalt vid kalkylvärde enl. VÄG 94

700 600 500 www ABS11 8180 K 6,2 2,5 2° .5 man» ABS16 B180 K 6,3 2,5 2° C 0% 400 waw ABT11 8180 K 6,2 2,5 2° *EES www ABT16 8180 K 6,0 2,5 2° 5 300 " em AG16 8180 K 4,5 2,5 2°

å?

_{200 :}

mmm-m ABS11 885 K 6,3 2,5 2°

LE

_{58: 2}

mmm ABS16 B85 K 6,3 2,5 2° 100 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

Figur 5 Skjuvmotstånd vid packning med hög vinkel (2 0) och lågt tryck (2,5 bar)för prov med bindemedelshalt vid kalkylva'rde enl. VAG

700 1 ...ä

M 1

i

600

red-våg

44 '

g

1 1 J 0 500 f ? WMABTH 8180K6,2 4,92 W 0 .g MMMM , Mät-m ABT16 8180 K 6,0 4,9 2 1,2% 400 ...MÅ 845% W AG16 8180 K 4,5 4,9 2°

*g

M3 man» ABS11 8180 K 6,2 4,9 2°

g 300 + ABS16 8180 K 6,3 4,9 2°

?5

W ABS11 B85 K 6,3 4,9 2°

200 _{mmm ABS16 885 K 6,3 4,9 2°} 100 ' 0 1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 6 Skjuvmotstånd vid packning med hög vinkel (ZO) och högt tryck (4,9 har) för prov med bindemedelshalt vid kalkylvärde enl. VAG 94

Kommentarer:

En Ökning av trycket ger generellt betydligt större effekt på skjuvmetståndet än vad en ändring av vinkeln innebär.

5.2 Resultat relaterade till volymetriska egenskaper

De volymetriska parametrar som studerats är hålrumshalt, VFB (bitumenfyllt hålrum), VMA (hålrum i stenmaterialet) och packningsgrad. För att kunna utnyttja dessa parametrar vid proportionering av asfaltmassa är det mycket viktigt att förstå hur sambanden ser ut mellan dessa.

5.2.1 Hålrumshalt och packningsgrad

Med packningsgrad avses i detta sammanhang förhållandet mellan ett provs uppnådda packning och mässans kompaktdensitet (maximal densitet) och inte i förhållande till uppnådd packning i Marshallutrustning som är det vanligaste uttryckssättet för packnings grad. Detta innebär att 100 % packningsgrad motsvarar packning till maximal densitet, d.v.s. mässans kompaktdensitet. Detta innebär också att 96 % packningsgrad motsvaras av 4 % hålrum (100-96:4). Genom att följa hålrummets förändring under packningsförloppet kan man avgöra hur lätt-eller svårpackad en massa år. Normalt vill man uppnå en massa som varken är för lätt- eller svårpackad. Därför införs ofta två krav på packningsgraden. Det ena att man inte överskrider en viss packningsgrad efter några få antal varv, vanligen 10 varv och ett där massan anses färdigpackad. (I Superpave tas även hänsyn till efterpackning av trafik).

100 w 95 w WW, 90 _ . .. A3T11 3180 L 5,9 4,9 2° of 1 r - ABT-1 6 3180 L 5,7 4,9 2° 'U . g 85 __ WW A616 3180 L 4,2 4,9 2° U) % W« ABS'I1 3180 L 5,7 4,9 2° C '5 80 maa-WA3318 3180 L5,7 4,9 2° å mmm ABS11 385 L 5,7 4,9 2° 0- 75 W ABS16 385 L 5,7 4,9 2° 70 65 12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Figur 7 Packningsgrad vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar) för prov med lägsta bindemedelshalt enl. VÄG 94

100 . -. Må 95 W Vi ?er/E W 90 A8T11 8180K8,2 4,9 2° o\°_ www A8T18 8180 K 8,0 4,9 2° U . g 85 wa-»m A616 8180 K 4,5 4,9 2° O) , å, ;(8 . man-m ABS11 8180 K 8,2 4,9 2° 'g 80 så' -18- ABS16 8180 K 6,3 4,9 2° 3 W ABS11 B85 K 6,3 4,9 2° - 75 , tum-W_ ABS16 885 K 8,3 4,9 2° 70 85 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 8 Packningsgrad vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar)för prov med bindemedelshalt vid kalkylva'rde enl. VÄG 94

100 { I

. 1

M

95 53.»sz M

(11:1

1

90 ' . ABT11 8180 H 8,5 4,9 2° o\<: å ABT16 5180 H 63 4,9 20 g_m 85 Å ._, Mau-mmm 8180H5,2 4,9 2° '8: _a_ ABS11 B180 H 7,2 4,9 2° E 'E 80 nam ABS16 8180 H 7,2 4,9 2° ä _-8_- ABS11 885 H 7,2 4,9 2° - 75 W ABS16 885 H 7,2 4,9 2° 70 85 12 3 4 5 6 8 101216 20 25 32 40 5064 80100128150 Antal varv

Figur 9 Packningsgrad vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 har) för prov med högsta bindemedelshalt enl. VÄG 94

Kommentarer:

ABT-massorna är mer lättpackade än Övriga massor. Redan efter 1 varv syns en tydlig skillnad mellan massatyperna. Packning till 96% packningsgrad (eller 4% hålrum) uppnås efter 16-20 varv för ABT medan ABS och AG-massor inte uppnår denna packningsgrad förrän efter 50-150 varv. Vid hög bindemedelshalt blir även ABS ll lika lättpackad som ABT.

5.2.2 Bitumenfyllt hålrum, VFB

Enligt VÄG 94 skall bitumenfyllt hålrum ligga mellan 60-75 % för AG, 70-85 % för ABT och mellan 70-90 % för ABS. Detta gäller för Marshallpackade prov och borrprov från väg. I figur 10-12 har bitumenfyllt hålrum avsatts mot antal varv för

prover som packats med högt tryck (4,9 bar) och hög vinkel (20).

140 120 100 A8T11 8180 L 5,9 4,9 2° ., mat- A8T18 8180 L 5,7 4,9 2° 08 80 W AG16 8180 L 4,2 4,9 2° - _{M8 0} E www WABS11B18O L5,7 4,92 > 60 m8- ABS16 8180 L 5,7 4,9 2° W' 8

40

MM

W ABS11 885 L 5,7 4,9 2

W ABS16 885 L 5,7 4,9 2° 20 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 10 Bitumenfyllt hålrum vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar)fo'r prov med lägsta bindemedelshalt enl. VÄG 94

140 , i 120 _ ,v ' l 5 i

100

i,

_ A8T11 8180 K 8,2 4,9 2°

M

..

T wlan- A8T18 8180 K 8,0 4,9 2°

?fä/E

MW

08 80 ?1, M? m5- AG16 8180 K 4,5 4,9 2°

E

3,83%

www

m8- ABS11 8180 K 8,2 4,9 2°

> 60 \ MM An ' måm-ABS16818OK63 4,9 2°

www

1

'

man ABS11 885 K 8,3 4,9 2°

40 A V" 1 1 1 M _ ,www ABS16 885 K 8,3 4,9 2° 20 0 , , 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 '500128150 Antal varv

Figur 11 Bitumenfyllt hålram vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck

(4,9 har) för prov med hindemedelshalt vid kalkylva'rde enl. VÄG 94

140

120

100

ABT11 8180 H 6,5 4,9 2°

waw ABT16 131 80 H 6,3 4,9 2°

81

MM

o

o\. 80

,

8

mamAG188180H52 4,92

E"

få VMA

Wear

' "88m ABS11 8180 H 7,2 4,9 2°

> 60 så

wwww

I

»ma-»MABsm 8180 H 7,2 4,9 2°

40 E MMMWW

mmm ABS11 B85 H 7,2 4,9 2°

mmm ABS16 885 H 7,2 4,9 2°

20

0

12 3 4 5 6 8 101216 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Figur 12 Bitumenfyllt hålrum vid packning med hög vinkel (2 0) Och högt tryck (4,9 bar)för prov med högsta bindemedelshalt enl. VÄG 94

Kommentarer:

Kravvärden på bitumenfyllt hålrum enligt VÄG 94 uppnås efter relativt få varv för alla massatyper. Maxgränsen Överskrids också före 150 varv för de flesta massatyperna. Några av proverna har erhållit fyllnadsgrader Över 100% vilket tyder på Överpackning, d.v.s. bitumen har pressats ur proverna varför beräkningen blir felaktig.

5.2.3 Hålvolym i stenmaterialet, VMA

Hålvolymen i stenmaterialet definieras som summan av volymen luft och bitumen i en provkropp. Med andra ord så ger bindemedelshalten omräknat till volym adderat med hålrumshalten VMA för provet. Figur 13-15 visar hur VMA förändras under packningsförloppet.

35 30

5% A8T11 8180 L 5,9 4,9 2°

25 _

müw A8T16 8180 L 5,7 4,9 2°

05 20 »New AG16 8180 L 42 4,9 2° § i? _ meg-MABSH 8180 L5,7 4,9 2° > 15 WABS1GB18O L5,7 4,9 2° mmm ABS11 885 L 5,7 4,9 2° 10 MW ABS16 885 L 5,7 4,9 2° 5 0 13581220325080128 Antal varv

Figur 13 Hålram i stenskelettet vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9 har)för prov med lägsta bindemedelshalt enl. VÄG 94

35

30

i,

i

_ V

ABT11 8180 K 6,2 4,9 2°

25 i

gm?

1'

I

_

:MW ABT16 8180 K 6,0 4,9 2°

°\o 20

åxå?

*

.i ,

?580m AG16 8180 K 4,5 4,9 2°

g

MHMÄQE

* W

88m ABS11 8180 K 6,2 4,9 2°

> 15

av '

wåwABS1GB180K6,34,92°

mmm ABS11 885 K 6,3 4,9 2°

10

mmm ABS16 885 K 6,3 4,9 2°

1

O i , : 1 =

1

3 5

8 12 20 32 50 80 128

Antal varv

Figur 14 Hälram i stenskelettet vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9 bar) för prov med bindemedelshalt vid kalkylvärde enl. VÄG 94

35 30

25 A8T11 8180 H 6,5 4,9 2° . Warm ABT16 B180 H 6,3 4,9 2° <,\o 20 Manu AG16 8180 H 5,2 4,9 2°

år" www A8811 8180 H 7,2 4,9 2° > 15 Wen» ABS16 8180 H 7,2 4,9 2° 10 " ' ww- ABS11 885 H 7,2 4,9 2° :nl-mmm ABS16 885 H 7,2 4,9 2° 5 0 13581220325080128 Antal varv

Figur 15 Hålrum i stenskelettet vid packning med hög vinkel (20) Och högt tryck (4,9 bar)för prov med högsta bindemedelshalt enl. VÄG 94 Kammentarer:

Figurerna Visar att VMA påverkas i mycket liten omfattning av bindemedelshalt Vilket beror på att VMA definieras av det t0tala hålrummet i stenmaterialet. Olika bindemedelshalter fyller detta hålrum i Olika, grad men påverkar således inte VMA. Enligt Superpave får VMA ej Vara <1 3 %'.

5.3 Resultat relaterade till massans sammansättning

Provningar har utförts med ett antal av de vanligast förekommande beläggningstyperna enligt VÄG 94. Inom varje beläggningstyp har bindemedelstyp och bindemedelshalt varierats. Bindemedelshalterna har valts efter kalkylvärdet, samt lägsta och högsta tillåtna halter enligt VÄG 94. Detta innebär att ingen optimering har gjorts för respektive blandning. Om undersökningen kompletteras med att variera kornkurvor och stenmaterialkvaliteter finns möjlighet att se vilka egenskaper de bästa sammansättningarna kan erhålla.

5.3.1 Bindemedelshalt

Under packningsarbetet fungerar bitumenet inte bara som bindemedel utan även som smörjmedel. Detta innebär att skjuvhållfastheten ökar under packningsarbetet, eftersom hålrummet successivt minskar, upp till en kritisk gräns när hålrummet blivit så litet att bindemedlet inte längre får plats. Överskottet av bitumen fungerar då enbart som smörjmedel och skjuvmotståndet sjunker drastiskt. En annan effekt som kan uppstå är att stenen pressas isär. Hur snabbt förändringen sker beror på de ingående parametrarna. Genom att studera skjuvmotståndet under packningsarbetet framgår tydligt hur detta samspel fungerar för olika sammansättningar.

Figurerna visar hur skjuvmotståndet förändras under packningsarbetet när bindemedelshalten ändras från kalkylvärde till högsta respektive lägsta tillåtna halter enligt VÄG 94. Varje massatyp redovisas för sig.

700

600

i

www

ä

7

500 - k* 2 ABS11 B180 L 5,7 4,9 2°

E

men ABS11 131 80 K 6,2 4,9 2°

:SS 400 -

_{_59}

4

_{man-- ABS11 B180 H 7,2 4,9 2°}

° Wi, E rv: O

g 300

x

maw ABs11 885 L 5,7 4,9 2

-2

NN

mmm ABS11 885 K 6,3 4,9 2°

'3

₂₀₀

att

_{««««8««« ABs11 B85 H 7,2 4,9 20}

100

0

,

1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 16 Skjnvmotstånd för ABS] 1 vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 har) för prov med varierande bindemedelshalt

700 600 i g H 500 8 _{?på M}g www ABS16 8180 L 5,7 4,9 2° '2 MM mmm ABS16 8180 K 6,3 4,9 2° °3 400 :mE 1*_{_53 a} 1_{gmz8rmABS16 8180 H7,2 4,9 2°} E , 1 O ä 300 1m8.8wmA8516 B85 L5,7 4,92 'g' [-88- ABS16 885 K 6,8 4,9 2° m _ 200 »88mm ABS16 885 H 7,2 4,9 2° 100 , 0 1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 17 Skjuvmotstånd för ABS]6 vid packning med hög vinkel (2 C>) och högt tryck (4,9 bar) för prov med varierande bindemedelshalt

1

1 I

1

600 11 WWF K 4 500 - M*

N

'8 8 og 400 *5: ABT11 8180 L 5,9 4,9 2° *g www ABT11 8180 K 6,2 4,9 2° g 300 »må-w ABT11 B18O H 6,5 4,9 2°

á?

200 100 ' 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 18 Skjuvmotstånd för ABT11 vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar)för prov med varierande bindemedelshalt

700 600 500 a

ABT16 8180 L 5,7 4,9 2°

WW ABT16 8180 K 0,0 4,9 2°

300

;må-m- ABT16 8180 H 6,3 4,9 2°

400 ' Sk juvm ot st ån d 200 100

12 3 4 5 6 8 10 12 16 20253240 5064 80100128150 Antal varv

Figur 19 Skjuvmotståndför ABT]6 vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 har)för prov med varierande hindemedelshalt

700

600

500 a 400 i i AG16 B180 L 4,2 4,9 2° ;WW AG16 8180 K 4,5 4,9 2° 300 _{IW AG16 8180 H 5,2 4,9 2°} Sk juvm ot st ånd 200 100

12 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Figur 20 Skjnvmotstånd för AG16 vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9 har)för prov med varierande hindemedelshalt

Kommentarer:

För ABSll framgår det tydligt hur skjuvhållfastheten sjunker vid provning med hög bindemedelshalt. Medan Övriga sammansättningar inte har denna tydliga påverkan av bindemedelshalten. AG har lägre bindemedelshalter 'an Övriga massatyper varför skjuvmotståndet blir högre och känsligheten mindre för denna massatyp. ABT-massoma tappar skjuvmotståndet ganska tidigt oavsett 22 VTI Notat 70- 1998

bindemedelshalt. Inställning av vinkel och/eller tryck måste kanske därför anpassas efter massatyp. (I CEN-förslaget tillåts enbart variation av vinkel). Hög bindemedelshalt ökar risken för instabilitet medan låg bindemedelshalt kan ge beständighetsproblem.

5.3.2 Stenmax

I dessa inledande försök har endast medelkurva testats med varierande stenmax

(11 och 16 mm) för massatyperna ABT och ABS. Med medelkurva menas här att

kornkurvan ligger mitt i respektive zon enligt kraven i VÄG 94. Vid fortsatta undersökningar bör även varierande kornkurvor ingå i försöken samt olika stenmaterial (bergkross och krossat naturgrus) för att erhålla en mer komplett bild av hur egenskaperna varierar för olika sammansättningar vid packning i gyratorisk packningsutrustning.

700 500 W g_ 3"?? (AWMW 3. .á 500 * kö . ABS11 8180 L 5,7 4,9 2° .5 W : xå mwmw-ABSH 8180 K 6,2 4,9 2° om 5 400 \) WABSH 8180 H 7,2 4,9 2° 0 E \ WABSm 8180 L 5,7 4,9 2° ; 300 3 '2 808% www-:ABS16 8180 K6,3 4,9 2° (I) 200 W* _ WABSW 8180 H7,2 4,9 2° 100 0 1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 21 Skjavmotstånd för ABS vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9 har)för prov med varierande stenmax

700

600

M

500 _

82%: g

.

A8T11 8180 L 5,9 4,9 2°

1%

ü/

www ABT11 8180 K 6,2 4,9 2°

.,

än

35 400

.am-.38mABT11 8180 H 6,5 4,9 2°

0

E

AB 1

°

ä 300

www T6B180L5,74,92

E

www ABT16 8180 K 6,0 4,9 2°

(D

₂₀₀

1

_{imnå-m ABT16 8180 H 6,3 4,9 2°}

100

0

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 22 Skjavmotstånd för ABT vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9 har)för prov med varierande stenmax

700 _1'

1

600 1 f mv .M M ., .mm .,',,. o: gummi* 1 L 5,7 4,9 10 gå 400 " ' MWg 4% ABSH 5180 K 52 4,9 10 '<3 81 881% WW ABS11 8180 H 7,2 4,91° § 3001' 3883-18 X WABS16B180L5] 4,91° f? WMA88188180K68 4,91° (I) 200 - -á- ABS16 8180 H 7,2 4,91° 100 0 . , 1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 23 Skjuvmotstånd för ABS vid packning med låg vinkel (I 0) och högt tryck (4,9 har) för prov med varierande stenmax

700 i 600 i få 500 .. ABT11 B180 K 6,2 4,91° g 7 _{WABT11B18OL5,94,91°} :<3 400 -_{w we' *1; Mae-MABT11B180H6,54,91°}

*6

E

www

E W i WWABT168180L5J 4,91° ä _ M' Vä 'sz' as www ABT16 8180 K 6,0 4,91° a) °°° 200 1må-MABT16 B18O H6,34,91° 100 I 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 24 Skjuvmotstånd för ABT vid packning med låg vinkel (10) och högt tryck (4,9 bar)för prov med varierande stenmax

Kommentarer:

För dessa blandningar kan ingen större effekt utläsas mellan stenmax 11 respektive 16 mm. Endast för ABT prov Vid prevning med låg vinkel (10) finns en tydlig skillnad, där stenmax 16 mm ger högre skjuvmotstånd men med en tydligare topp där stabiliteten går förlorad efter ca 40 varv.

5.3.3 Massatyp

För att bedöma packningsbarheten hos olika massatyper har en jämförelse gjorts avseende skjuvmotstånd och packningsgrad. Varje figur representerar en Viss bindemedelsnivå. (Endast provning Vid högt tryck och hög vinkel har tagits med i dessa figurer).

700 600 500 9 M .a WWWABTH 8180 L5,9 4,9 2° C :3 400 1 mam- A8T16 8180 L 5,7 4,9 2° *2 W AG16 8180 L 4,2 4,9 2° E, 300 WABS11B180 L5,7 4,9 2° å mån- ABSW 8180 L5,7 4,9 2° 200 100 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 25 Skjavmotstånd för olika massatyper med låga bindemedelshalter vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4, 9 har).

i ' l .i... MM A» .du 600 vägg e 1 V 1 1 500 ' ' U _{. A8T11 8180 K 6,2 4,9 2°} C »g 400 _{www A8T16 8180 K 6,0 4,9 2°} 'g Må _-6_- AG16 8180 K 4,5 4,9 2° ; 300 § _{_mk-m ABS11 8180 K 6,2 4,9 2°} ?5 man ABS16 8180 K 6,3 4,9 2° 200 100

0

i

1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 26 Skjavmotstånd för olika massatyper, med bindemedelshalter vid kalkylva'rde, vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9

har).

700 A ,; :5: < M88* W 600 f \ M . 11 MÅ %\ 500

-g

å

88x2 SMR

ABT11 13180 H 6,5 4,9 2

:3 400

1

mgm ABT16 B180 H 6,3 4,9 2°

*2 X\ . 88m AG16 8180 H 5,2 4,9 2° g 300 mår-x ABs11 B180 H 7,2 4,9 2°

'2

WN

m 853,, »må-m ABS16 5180 H 7,2 4,9 2° 200 100 0 1 3 5 8 12 20 32 50 80 128 Antal varv

Figur 27 Skjnvmotständför olika massatyper med höga bindemedelshalter vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar).

k MN. ..., v .w ..- - I ?wav 95 »

»1

WWW

o 90

" i

,

of M WABTH B180 L5,9 4,9 2° .O .. E 85 3 då ABT16 5180 |_ 5,7 4,9 20 5) g : www AG16 B180 L 4,2 4,9 2° G 'E 80 i W ABS11 B180 L 5,7 4,9 2° ä WABsm B180 L5,7 4,9 2° D- 75 70

65

A 1 1

4

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 28 Packningsgrad för olika massatyper, med låga bindemedelshalter, vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar).

100 I Ä www 95 få ,

ad

ge

90 o\°_ _{A8T11 8180 K 6,2 4,9 2°} 'U 9 85 nam A8T16 8180 K 6,0 4,9 2° 57 g , hem AG168180 K 4,5 4,9 2° C '5 80 mama ABS11 8180 K 6,2 4,9 2° ä _8_ ABS16 8180 K 6,3 4,9 20 D. 75 1 1 70 65

12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Figur 29 Packningsgrad för olika massatyper, med bindemedelshalter vid kalkylva'rde, vid packning med hög vinkel (20) och högt tryck (4,9

bar). 100 I ' A; >

1

»

MW

95 '

ett?

0 90 1 o\_ , , ABT11 8180 H 6,5 4,9 2° 'c ' e 85 * - ABT1 6 8180 H 6,3 4,9 2° U7 å ä ä maa-m' A616 8180 H 5,2 4,9 2° C '3 80 , . _98- ABS11 8180 H 7,2 4,9 2° ä WABSM 8180 H7,2 4,9 2° D. 75 I , 70 65 _{v ,} 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv

Figur 30 Packningsgrad för olika massatyper, med höga bindemedelshalter, vid packning med hög vinkel (2 0) och högt tryck (4,9 bar).

Kommentarer: _

ABT tycks generellt tappa stabiliteten tidigare än de Övriga rnassatyperna. Vid hög bindemedelshalt förlorar dock ABSll stabiliteten redan efter ca 8 varv. Jämförelserna mot skjuvrnotståndet Visar att AG är i princip' okanslig för olika bitumenhalter medan ABS är mycket känslig när. man närmar sig 28 VTI Notat 70- 1998

måttnadsgr'ansen. När det gäller packningsgraden så är ABT mer l'attpackad än övriga. Vid hög bindemedelshalt är dock ABSll den mest låttpackade massan. Ett Överskottet av bitumen har gjort att beläggningstypens inre friktion gått förlorad.

När det gäller packningsbarhet år det således mycket viktigt, framförallt på ABS-massor, att optimera bindemedelshalten och att minimera bindemedelsvariationen vid tillverkning av asfaltmassan.

6

Jämförelse med andra länder

Gyratorisk packning har under många år använts' i* bla. Frankrike och USA. I USA ingår den numer i proportioneringssyStemet* Superpave'sOm tagits fram inom det stora forskningsprogrammet SHRP. Båda lånderna använder gyratorisk packning vid proportionering av asfaltmassa men inte för framställning av provkroppar. Figuren visar principen för sambandet mellan packningsgrad och antal varv vid gyratorisk packning.

Procent av teoretisk kompaktdensitet

100

80

60

40

20

1

10

_{Log gyrationer}

100

1000

Figur 31 Principskiss Över sambandet mellan packningsgrad och antal

gyrationer

6.1 Frankrike

I Frankrike använder man 10 vinkel och 6 bars trycka Antalet varv anpassas efter massatyp och lagertjocklek enligt en formel där dessa parametrar jämte antal våltöverfarter ingår. Man bedömer även* hålrummet efter 10 varv varvid hålrummet inte får vara för lågt, något som innebär alltför lättpackad massa. Det finns även krav på vattenkånslighet (Duriez test) Och stabilitet (wheel-tracking

test) (Höbeda Peet, 1997).

6.2 USA

V

Superpave bygger på proportionering enligt 3 nivåer (Level 1-3) beroende på trafikklass enligt Tabell 4. Endast nivå l har ännu kommit till praktisk

användning. Nivå 2 och 3 är mycket omfattande och kräver avancerad

labutrustning.

'

4

Tabell 4 Val av design level enligt *Superpave Traffic, ESALs Design level Testing requirements1

ESALs <106

1

volumetric design

106<ESALs>107 2 volumetric design+performance prediction tests ESALs>107 3 volumetric design+enhanced performance

prediction tests

1/ In all cases, moisture susceptibility must be evaluated using AASHTO T283 (ung motsvarande vattenkänslighet enligt FAS 446)

Volumetric design bygger på proportionering där antalet gyrationer bestäms av aktuell trafikklass samt temperaturzon och motsvarar packning på väg efter ca 1

miljon överfarter av tunga fordon. (Se tabell nedan). Man använder 1,25O vinkel

och 6 bars tryck. För Ndes väljs bindemedelshalten så att ett hålrum på ca 4 %

erhålls och ett VMA på min 13 % 'och VFB mellan 65-75 %. För Nini skall

packningsgraden ligga under 89 % ochvför NmX under 98 0/0. Nini är till för att förhindra alltför lättpackade massor. Det finns även krav på stenmaterial och bitumen.

Vattenkänslighet utförs i båda länderna men med olika metoder. I Superpave anses resultaten från volymetrisk design genom gyratorisk packning vara tillräcklig för att bedöma massans stabilitet (Asphalt Institute, 1994).

Tabell 5 Proportioneringstabell enligt Superpave

Design Average Design High Air Temperature

ESALs <39° 39-40O 41-42° 43-44° (millions) Nili Ndes Nmax Nm, Ndes Nmax NE N des NmaX Ndes Nmax

<0,3 7 68 104 7 74 114 7 78 121 7 82 127 0,3-1 7 76 117 7 83 ' 129 7 - 88 138 8 93 146

1-3

7

86

134

8

95

150

8

100

158

8

105

167

3-10 8 96 152 8 106 169 8 *I 113 181 9 119 192 10-30 8 109 174 9 121 195 9 128 208 9 135 220 30-100 9 126 204 9 139 '228 9 146 240 10 153 253 >100 9 142 233 10 158 262 10 165 275 10 172 288

0 design number of gyrations (Ndesign) 0 initial number of gyrations (Ninitial) 0 maximum number of gyrations (Nmaximum)

7

Slutsatser

Genom att under packningsförloppet kunna följa skjuvmotstånd, packningsgrad och andra volymetriska mått ger provning med gyratorisk packning Ökade

kunskaper om hur asfaltmassans stabilitet, packbarhet, bearbetbarhet m.m.

påverkas vid varierande sammansättningar. Detta bör kunna bli ett bra hjälpmedel vid proportionering av beläggningar.

Utrustningen kan även användas för att tillverka provkroppar som sedan testas med avseende på olika funktionsparametrar som dynamisk kryptest, styvhetsmodul mm. Detta har dock inte studerats vid dessa försök.

Resultat från försöken i detta notat:

0 Högt tryck (4,9 bar) och hög vinkel (2°) ger för de flesta massatyper tillfredställande packning inom 150 varv. Anpassning till CEN-förslaget med 6 bars tryck innebär att en vinkel på ca 1,50 troligen är lämplig. (Ev.

1,250 enligt Superpave)

0 Korrigeringstabell framtagen för beräkning av skrymdensitet (Skrymdensiteten beräknas genom höjdmätning mellan övre och undre belastningsplatta. Detta motsvarar i princip bestämning av skrymdensitet enligt FAS Metod 448 (fast med skjutmått utan klackar). Alla värden måste därför korrigeras mot skrymdensitet bestämd enligt FAS Metod 427, vattenmetoden, för att ge resultat som kan jämföras mot de krav som gäller

idag). '

0 Densiteten varierar genom provkropparna både vertikalt och horisontellt. Man bör därför eftersträva att ej tillverka högre prov än ca100 mm.

8

Rekomendationer

För att fullfölja denna studie bör kompletterande provningar utföras vid det högre

tryck (6 bar) som föreslås i den kommande europastandarden. Dessutom bör

varierande komkurvor testas (Öppen-, tät- och idealkurva enligt VÄG 94) men även stenmaterial med olika komform och ursprung bör testas.

Metodik för att tillverka provkroppar bör utvecklas. Jämförande studier mellan labprov och borrprov bör göras. Vid tillverkning av provkroppar kan parametrar som tryck, vinklar och provtjocklek varieras för att försöka nå överensstämmelse mellan resultaten från funktionella tester t.ex. dynamisk kryptest och styvhetsmodul hos lab- respektive borrprov.

Jämförande provningar bör utföras mellan olika utrustningar.

9

Referenser

Höbeda Peet (1997). International Workshop on the use of gyratory shear

compactor, Nantes 1996-12-12-13. VTI notat 12-97, Linköping.

CEN TC227 (1996). Gyratory Compactor. Work Item 00227139, September 1996

Asphalt Institute Research Center, Lexington, KY (1994). Superpave Asphalt, Mixture Design & Analysis.

Brosseaud Yves (1998). Formulation and properties of the French bituminous mix used in the aeronautical field. FAA Pavement Research-working group-Meeting in Roissy-Franee 25/09/98.

Bilaga 1

Tabell över skrymdensiteter

Bilaga 1

Bestämning av skrymdensitet hos gyratoriskt tillverkade provkroppar a genom mätning av höjd i samband med packningen (NFAS Metod 448)

genom Vägning under vatten enligt FAS Metod 427

c korrektionsfaktor för omräkning till skrymdensitet bestämd enligt FAS Metod 427

Nr Massatyp Bindemedel Tryck Vinkel Kompaktdensitet Skrymdensitet efter 150 varv Korrektionsfaktor typ halt (teoretisk) . a b c

19 ABSll B180 L 5,7 2,5 1° 2419 . 2180 2287 1,05 21 ABSll B180 K 6,2 2,5 1° 2402 4 2241 2323 1,04 23 ABSll B180 H 7,2 2,5 1° 2367 2352 2361 1,00 64 ABS11 B180 L 5,7 2,5 2° 2419 2329 2389 1,03 66 ABS11 B180 K 6,2 2,5 20 2402 2288 2367 1,03 68 ABS11 B180 H 7,2 2,5 20 2367 2376 2373 1,00 20 ABSll B180 L 5,7 4,9 1° 2419 2251 2320 1,03 22 ABSll B180 K 6,2 4,9 1° 2402 2239 2321 1,04 24 ABS11 B180 H 7,2 4,9 1° 2367 2367 2365 1,00 65 ABSll B180 L 5,7 4,9 2° 2419 .2379 2405 1,01 67 ABS11 B180 K 6,2 4,9 2° 2402 2384 2405 1,01 69 ABSll B180 H 7,2 4,9 20 2367 2386 2370 0,99 Medelv 1,02 Std.avv 0,02 34 ABSl6 B180 L 5,7 2,5 1° 2419 ' 2171 2299 1,06 36 ABSl6 B180 K 6,3 2,5 1° 2398 2217 2323 1,05 38 ABSl6 B180 H 7,2 2,5 1° 2367 2202 . 2307 1,05 70 ABSl6 B180 L 5,7 2,5 20 2419 2289 I 2380 1,04 72 ABS16 B180 K 6,3 2,5 2° 2398 . 2251 2364 1,05 74 ABS16 B180 H 7,2 2,5 2° 2367 \ 2324 _ 2344 1,01 35 ABS16 B180 L 5,7 4,9 1° 2419 2157 2284 1,06 37 ABS16 B180 K 6,3 4,9 1° 2398 2195 2317 1,06 39 ABSl6 B180 H 7,2 4,9 1° 2367 2250 2320 1,03 71 ABS16 B180 L 5,7 4,9 2° 2419 2368 2391 1,01 73 ABS16 B180 K 6,3 4,9 2° 2398 2350 2376 1,01 75 ABSl6 B180 H 7,2 4,9 2° 2367 2372 2370 1,00 Medelv 1,03 ' Std.avv 0,02 7 ABT11 B180 K 6,2 2,5 1° 2402 2298 2327 1,01 9 ABT11 B180 L 5,9 2,5 1° 2412 2312 2336 1,01 11 ABT11 B180 H 6,5 2,5 1° 2391 2342 2355 1,01 46 ABT11 B180 L 5,9 2,5 2° 2412 2400 2411 1,00 48 ABT11 B180 K 6,2 2,5 2° 2402 2402 2413 1,00 50 ABT11 B180 H 6,5 2,5 2° 2391 2404 2405 1,00 8 ABT11 B180 K 6,2 4,9 1° 2402 _ 2403 2365 0,98 10 ABT11 B180 L 5,9 4,9 1° 2412 2334 2353 1,01 12 ABT11 B180 H 6,5 4,9 1° 2391 2356 2371 1,01 47 ABT11 B180 L 5,9 4,9 2° 2412 2418 2419 1,00 49 ABT11 B180 K 6,2 4,9 2° 2402 2423 2413 1,00 51 ABT11 B180 H 6,5 4,9 2° 2391 2427 2411 0,99 Medelv 1,00 Std.avv 0,01

Bilaga 1

Nr Massatyp Bindemedel Tryck Vinkel Kompaktdensitet Skrymdensitet efter 150 varv Korrektionsfaktor typ halt (teoretisk) a b c

28 ABT16 B180 L 5,7 2,5 1° 2419 2385 2397 1,00 30 ABT16 B180 K 6 2,5 10 2409 2399 2404 1,00 32 ABT16 B180 H 6,3 2,5 1° 2398 2380 2398 1,01 52 ABT16 B180 L 5,7 2,5 20 2419 2488 2422 0,97 54 ABT16 B180 K 6 2,5 2° 2409 2413 2404 1,00 56 ABT16 B180 H 6,3 2,5 20 2398 2407 2408 1,00 29 ABT16 B180 L 5,7 4,9 1° 2419 2426 2396 0,99 31 ABT16 B180 K 6 4,9 1° 2409 2404 2398 1,00 33 ABT16 B180 H 6,3 4,9 1° 2398 2382 2394 1,01 53 ABT16 B180 L 5,7 4,9 2° 2419 2508 2430 0,97 55 ABT16 B180 K 6 4,9 2° 2409 2446 2425 0,99 57 ABT16 B180 H 6,3 4,9 20 2398 2430 2414 0,99 Medelv 0,99 Std.avv 0,01 13 AG16 B180 L 4,2 2,5 1° 2474 2229 2298 1,03 15 AG16 B180 K 4,5 2,5 1° 2463 2231 2279 1,02 17 A616 B180 H 5,2 2,5 1° 2437 .2278 2320 1,02 58 AG16 B180 L 4,2 2,5 2° 2474 2318 2355 1,02 60 AG16 B180 K 4,5 2,5 2° 24630 2323; 2359 1,02 62 AG16 B180 H 5,2 2,5 20 2437 2366 2393 1,01 14 AG16 B180 L 4,2 4,9 1° 2474 2245 2256 1,01 16 AG16 B180 K 4,5 4,9 1° 2463 2261 2289 1,01 18 AG16 B180 H 5,2 4,9 1° 2437 2285 2309 1,01 59 AG16 B180 L 4,2 4,9 2° 2474 2356 2380 1,01 61 AG16 B180 K 4,5 4,9 2° 2463 2350 2382 1,01 63 AG16 B180 H 5,2 4,9 2° 2437 2381 2395 1,01 Medelv 1,01 * Std.avv 0,01 25 ABS11 B85 L 5,7 2,5 1° 2421 2201 2303 1,05 26 ABS11 B85 K 6,3 2,5 1° 2400 2153- 2217 1,03 27 ABSll B85 H 7,2 2,5 1° 2369 2260 2323 1,03 76 ABSll B85 L 5,7 2,5 2° 2421 2300 2380 1,03 78 ABS11 B85 K 6,3 2,5 2° 2400 2213 2309 1,04 80 ABSll B85 H 7,2 2,5 2° 2369 2384 2378 1,00 4 ABS11 B85 L 5,7 4,9 1° 2421 2243 2338 1,04 5 ABSll B85 H 7,2 4,9 1° 2369 2244 2317 1,03 6 ABSll B85 K 6,3 4,9 10 2400 2119 2254 1,06 77 ABS11 B85 L 5,7 4,9 2° 2421 2393 2408 1,01 79 ABSII B85 K 6,3 4,9 2° 2400 2283 2355 1,03 81 ABSll B85 H 7,2 4,9 2° 2369 2407 2384 0,99 Medelv 1,03 , Std.avv 0,02 40 ABS16 B85 L 5,7 2,5 1° 2421 2157 2297 1,06 42 ABSl6 B85 K 6,3 2,5 1° 2400 '2130 2286 1,07 44 ABSl6 B85 H 7,2 2,5 1° 2369 2157 2282 1,06 82 ABSl6 B85 L 5,7 2,5 2° 2421 2256 2356 1,04 84 ABSIÖ B85 K 6,3 2,5 2° 2400 2272 2370 1,04 86 ABS16 B85 H 7,2 2,5 2° 2369 2282 2348 1,03 41 ABSI6 B85 L 5,7 4,9 10 2421 2173 2295 1,06 43 ABSl6 B85 K 6,3 4,9 1° 2400 2222 2317 1,04 45 ABS16 B85 H 7,2 4,9 1° 2369 2148 2266 1,05 83 ABS16 B85 L 5,7 4,9 2° 2421 2337 2382 1,02 85 ABS16 B85 K 6,3 4,9 2° 2400 2348 2379 1,01 87 ABSl6 B85 H 7,2 4,9 2° 2369 2362 2360 1,00 Medelv 1,04 Std.avv 0,02

Bilaga 2

Figurbilaga över samtliga resultat

(Resultaten i figurerna grundar sig på skrymdensiter korrigerade till FAS metod

427, vattenmetoden).

Sida Massatyp Tryck Vinkel 1 ABT11/B18O 2,5 10 2 4,9 10 3 2,5 20 4 4,9 20 5 ABT16/B18O 2,5 10 6 4,9 10 7 2,5 2° 8 4,9 20 9 ABS 1 1/B18O 2,5 10 10 4,9 10 11 2,5 20 12 4,9 2O 13 ABS 16/B180 2,5 16° 14 4,9 10 15 2,5 20 16 4,9 20 17 AG16/B18O 2,5 10 18 4,9 10 19 2,5 20 20 4,9 2° 21 ABSll/B85 2,5 10 22 4,9 1° 23 2,5 20 24 4,9 2° 25 ABS 16/B85 2,5 10 26 4,9 10 27 2,5 20 28 4,9 20 VTI Notat 70- 1998

"vä-WABTH 8180 K 6,2 2,51° Sk juvm ot st ån d +ABT11 3180 H 5,9 2,51° 1 2 3 4 75 6 1a_ 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

WABT11 8180 L 6,5 2,5 10 Antal varv

30 25 °\° .ur 20 E o\° m m '5 ₂ 0 g 10 \ 5 \\k\ 0 . . . 3 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 30 100 25 _, d / g 60 / 15 40 10 5 20 0 0 15 20 25 1 2 5 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

Antal varv Antal varv

Databas_Gyrpr0jektet3/LV

åk-"ABTH 8180 H 6,2 4,91° Sk juvm ot st án d

ABT11 8180 L 5,9 4,9 1°

1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

ABT1 1 8180 K 65 4,9 1 0 Antal varv

Pa ck ni ng sg ra d,%

1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 Antal varv 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

140 5 20 5

12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 501001281; . 2 3 4 5 6 810121620253240506480100128150

Antal varv Antal varv

ABT11 B180 K 5,9 2,5 2°

WW"ABT11 B180 H 6,2 2,5 2° ABT11 B180 L 6,5 2,5 2° 700 600 500 400 300 Sk juvm ot st ån d 200 100 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sg rad, % 1 2 3 4 5 6 8 10 12 1 6 20 25 32 40 Antal varv 50 64 80 100 128 150

Hâl rum , % 1 2 3 4 5 6 8 1 0 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 VFB, % 1 40 1 20 1 00 80 20

6 8 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv

1 2 3 4 5 .6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

*um-ABT11 B180 H 5,9 4,9 2°

---ABT11 B180 L 6,2 4,9 2°

ABT11 B180 K 6,5 4,9 2° Sk juvm ot st ån d M 00 J: -01 03 \I O O O O O O O O O O O 0 _ L_{0 O} 1 2 3 4 5 6 8 1 0 1 2 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Pa ck ni ng sg ra d, % 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 Antal varv 64 BO 100 128 150

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 Antal varv 128 150 140 20

1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 100 128

30

12 3 4 5 6 8 10 12 16 2025 32 40 5064 80100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

N O O O) O 0 01 0 O MimABT16 8180 K 5,7 2,51° 4;O O Sk juvm ot st ån d 0 0_0O N O O --ABT16 8180 H 6,0 2,510 .A O O O 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

"ämAB-HÖ 8180 L 6,3 2,5 10 Antal varv

Pa ck ni ng sg ra d, %

16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 30 25 käkat! °\° o\<: 20 m* § §- > 15 10 5--20 o I 0 . 1 2 3 4 5 6 a 10 12 16 20 25 32 40 50 54 Bo 100123150 1 2 3 4 5 6 8 101216 20 25 32 40 50 64 80100128150

Antal varv Antal varv

\| 0 O O) O 0 U! 0 O WABT16 8180 H 5,7 4,91° 4: . O O Sk juvm ot st ån d C D_0O +ABT16 8180 L 6,0 4,91° N) O 0 _. L _{O O} 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

'åmABT'IÖ 3180 K 6,3 4,9 10 Antal varv

Pa ckni ng sg ra d, %

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 30 AM v4 NMMMWämww 80 M \0 20 N www \° WA °_ 0.. VA WW < E E i 'WN-1 > 60 MW >15 WE

Qw

1

402 0 5 20 0 4 01 2 3 4 5 5 8 ,o 12 16 20 25 32 40 50 54 30 100 ..28 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

Antal varv Antal varv

Databas_Gyrprojektet3/LV

wåêwABT16 8180 K 5,7 2,5 2°

.. ABT1 6 B180 H 6,0 2,5 2°

... ABT1 5 [3180 L 6,3 2,5 2° Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 30 Antal varv 100 128 150 Pa ck ni ng sg ra d, % 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 Antal varv 64 80 100 128 150

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 VF B, %

Antal varv 80 100 128

12 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv Databas_Gyrprojektet3/LV

-I-ABT16 B180 H 5,7 4,9 2° -+-ABT16 8180 L 6,0 4,9 2° MW» ABT16 B180 K 6,3 4,9 2° Sk juvm ot st ån d h a c a 0 o 8 8 8 3 C D C D C D CD C D C ) ... L _{CD CD} 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150

100 95 °\o 90 E5, 85 00 2 'E 80 a: t) (0 D- 75 70 65 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 30 120 25 -v 100 W 20 MW: \o 80 M o\° on _{ma < 15} E MM 2 > 60 än? > 10 40 5 20 0 0 . i 2 3 4 5 5 8101215 20 25 32 40 50 54 50 100128150 12 3 4 5 6 810121620253240506480100128150

Antal varv Antal varv

+ABS11 8180 L 5,7 2,51° Sk juvm ot st ån d

---<ABS11 8180 K 6,2 2,5 1°

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

"ABS11 8180 H 7,2 2,5 10 Antal varv

Pa ck ni ng sg ra d, %

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 30100128150 12 3 4 5 6 810121620253240506480100128150

Antal varv Antal varv

700 600 WABSH 8180 L 5,7 4,91° 5°° 400 300 ABS11 8180 K 6,2 4,9 1° 200 100 Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

ABS11 8180 H 72 4,9 10 Antal varv

Pa ckni ng sg ra d, %

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 30 . 25 100 år, 9 Mågøpdñåäwm Wasa \° 20 \0 V Mum- 3_ M! 0 0 V. Mm: 25. M ,ggg \,_WM,N. <.. ni Malå AW W u_ I N' ,.,nvv'i 4; _ 4,43% 4 M E _ > 60 . ' ,wmvå gär ma: 2:0:- 2' .w 'W ,54 Ni . Mau-h' :MMMWMMMa WWF fw > 1:) .xw'äámwwåg v V 045% i ...WW ,. »MI-,2: WWW WW

a?? ' ,unit "M"^ åy* 4 ,.,N WMM'M 40 må "Mary, .Mm NW :é_MNwa; 99°*an www* 5 20 v , 0 O : 1 2 3 4 5 6 8 10 12 15 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

Antal varv Antal varv

-i-ABS11 8180 K 5,7 2,5 2° --ABS11 8180 H 6,2 2,5 2°

-v ABS11 8180 L 7,2 2,5 2°

Sk juvm otst ån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 126 150 Pa ck ni ng sg ra d, % 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 Antal varv 64 80 100 128 150

1 2 8 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 Antal varv 128 150 140 120 100 VF B, %

\\ \X 1 K

Antal varv 80 100 128 'i 50 2345681012 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

WABSH B180 H 5,7 4,9 2° WABS11 B180 L 6,2 4,9 2° ABS11 B180 K 7,2 4,9 2° Sk juvm ot stán d 10 12 16 20 25 32 40 50 64 BD 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sgra d, % 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

30

Antal varv 140

Antal varv 150

35

16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

% ABS16 8180 K 5,7 2,51° Sk juvm ot st ån d män-'ABS'IÖ 8180 H 6,3 2,51° 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

---vABS16 8180 L 7,2 2,5 1°

Antalvarv

Pa ck ni ng sgra d, % Hál rum , %

1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 Antal varv 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

VF B, %

.2 3 4 5 5 3 ,012 16 20 25 32 40 50 64 30100128150 12 3 4 5 6 810121620253240506480100128150

Antal varv Antal varv

WABS16 8180 L 6,3 4,91° ---ABS16 8180 K 7,2 4,91° Sk juvm ot stån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sg rad, %

1 2 3 4 5 6 6 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 30 Skäm Nmmaw %% 100 25 NM I N °\°. //K M 4* här.: E #//JMMM 2 > 60 -ø' MM > 15 _ru-'MM .iv/"- WMMW' 40 w.. W2W 10 5 20 0 O 1 2 3 4 5 6 8 10 12 15 20 25 32 40 50 64 80 100 125 150 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv

Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

ABS16 8180 K 5,7 2,5 2°

---- äêêêzêsw-MABS1 6 B180 H 6,3 2,5 2°

ABS16 8180 L 7,2 2,5 2° Sk juvm ot st ån d 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Pa ck ni ng sg ra d, % 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 Antal varv 64 80 100 128 150

Hål rum , % 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv 140 120 100 20

Antal varv 80 100 128 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

ABS1 6 8180 H 5,7 4,9 2°

---<êê--->-<--ABS1 6 B180 L 6,3 4,9 2°

WMABS16 8180 K 7,2 4,9 2° Sk juvm ot st ån d 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sg ra d, °/o 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

50 80 100 128 150 Antal varv

140 35 120 25 °\° 20 < 2 > 15 1 O 5 20 0 0 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv '7:E: _få?

6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

AG16 8180 L 4,2 2,5 1° +AG16 8180 H 4,5 2,510 ... ...Ag16 8180 K 5,2 2,5 1° Pa ck ni ng sg ra d, °/o 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 64 80 100 128 150 Sk juvm ot st ån d 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

Hål rum , % 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 Antal varv 128 150 VF B, % 140 120 100

6 B 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 100 128 150

8 10 12

16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

WW-"A616 8180 L 4,2 4,9 1° Sk juvm otst án d

---- AG1 6 8180 K 4,5 4,9 1°

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 54 80 100 128 150

...4 AG16 5180 H 52 4,9 10 Antal varv

Pa ck ni ng sg ra d, %

VF B, % 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 i 2 3 4 5 6 6 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 100 80

10 P 5 20 0 O 1 2 3 4 5 5 g 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 125 150 'i 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

Antal varv Antal varv

-AAAAAA ---=AG16 8180 L 4,2 2,5 2°

AG16 8180 K 4,5 2,5 2°

'''''''''' _{AG1 6 3180 H 5,2 2,5 20} Pa ckni ng sg ra d, % 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 64 80 100 128 150 Sk iuvm ot st ån d 1 2 3 4 5 G 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Hål rum , % 1 2 3' 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 Antal varv 128 150 VFB, % Antal varv 50 80 100 128 2345681012 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

-I-AG16 8180 L 4,2 4,9 2° -äé-"AG16 8180 K 4,5 4,9 2° Sk juvm ot st án d

5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

än-"A616 8180 H 5,2 4,9 2° Antal varv

30 25 o\° .5 20 E o\° m , en 3 E_ 15 -'E ä ä 10 5 a 0 , . . 1 2 3 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 I 2 3 4 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 30 120 25_ 100 20 Mi .,\° 80_- FA « _<15 > 60 I ,A D 10 I ,qu 40 5 20 0 0 1 2 3 4 5 5 8101216 20 25 32 40 50 64 30100128150 12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 80100128150

Antal varv Antal varv

ABS11 B85 L 5,7 2,5 1° ABS11 885 K 6,3 2,5 1°

ABS11 885 H 7,2 2,5 1°

Sk juvm ot st ån d 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sg ra d, % 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 Antal varv 32 40 50 64 80 100 123 150

Hâl rum , % 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv VF B, % 140 120 100 5:» '-'ø 1;* ' .2 'wmäw p '

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 Antal varv 32 40 50 64 80 100 128 150 81012 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

+ABS11 885 L 5,7 4,9 1° «w%w ABS11 885 K 7,2 4,9 1° +ABS11 885 H 6,3 4,910 Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ckni ng sg ra d, % 5 6 8 1 0 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 64 80 100 128 150

1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 Antal varv 128 150 VF B, % Antal varv

35 30 "l4 ø n ;www. 5: 'Mmp\ .Mr-m...5. a.: v ._,, _www .zåw-m:

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

"ABS11 B85 L 5,7 2,5 2° ABS11 B85 K 6,3 2,5 2° ABS11 B85 H 7,2 2,5 2° 700 600 500 'D C KB :5 400 0 E 5 300 .2 (I) 200 100 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv Pa ck ni ng sg ra d, %

1 2 3 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150

Antal varv Antal varv

140 35 120 100 ._{. 4,.,wvvø "9.}. ;Sw- . » ^. ; s ._3_,,,.^«' ' Ã '1:-VF B, %

Antal varv 64 80 100 128

10 5 0 12 3 4 5 6 8101216 20 25 32 40 50 64 80100128150 Antalvarv DatabasâGyrprojekteB/LV

Wäw ABS11 885 L 5,7 4,9 2° ABS11 885 K 6,3 4,9 2 ABS11 885 H 7,2 4,9 2° Pa ck ni ng sg ra d, % Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 B 10

Antal varv Antal varv

140 120 100 ,My "www âM ' ,gäwäå än á ' .y . #5? M . *o » ' Må w» « :i'm: x ?104% ' 5 W* gm., "igånw, Y ?wwmä , o\° 20 å'ê'ê§"'".° 2% .< 'älg <5 Namxzübuwf 242%?" ₅ se Mg m4? > 15 , , wvb s ,. 'i m mm - 1 0 5 20 0 O F h 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 2 d 4 5 D 8 1 0 1 2 Antal varv

16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

+ABS16 885 L 5,7 2,51° ----u ABS16 885 K 6,3 2,5 1° mäêmABS16 885 H 7,2 2,5 1° Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Pa ck ni ng sg ra d, %

VF B, % 1 2 3 5 6 B 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 126 150

Antal varv Antal varv

6 5 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 100 128 150

12 3 4 5 6 8 10 12 16 2025 32 40 5064 80100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

Wäêw ABS1 6 B85 L 5,7 4,9 1° +ABS16 B85 K 6,3 4,91° +ABS16 B85 H 7,2 4,910 Pa ck ni ng sg ra d, % 5 6 8 1 0 1 2 1 6 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 (p ) -J å 01 0) \I O O O O O O O O O O Sk juvm ot st ån d N O O 100 1 2 3 4 5 6 8 10 12 1 6 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150

Antal varv 140 120 100

6 6 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv 35 30

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV

ABS1 6 885 L 5,7 2,5 2°

1"--W-MABS1 6 885 K 6,3 2,5 2° Em-A831 6 885 H 7,2 2,5 2° Sk juvm ot st ån d N 0 0 -b 0 1 0 ) \ I O O O O O O O O O O O 0 ._ L 0 O 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Pa ck ni ng sg ra d, %

30 25 20 15 Hål rum , % 10

1 2 3 5 6 a 10 12 16 20 25 32 40 50 54 80 100128150 1 2 3 4 5 6 a 10 12 16 20 25 32 40 50 50 ,(30 §8 .30

Antal varv Anta| Varv

140 35 120 30 q 100 25 o\° 80 20 mh g W V ____V..;... www! ..._ 10 40 .IW ... ...4. 5 20 o O 1 2 3 4 5 6 a 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 125 150 1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150

Antal varv Anta| varv

WABS16 885 L 5,7 4,9 2° +ABS16 885 K 6,3 4,9 2° WABSHS 885 H 7,2 4,9 2° Sk juvm ot st ån d 1 2 3 4 5 6 B 1 0 12 16 20 25 32 40 50 64 80 Antal varv 100 128 150 Pa ckni ng sg ra d, % 5 6 6 10 12 16 20 25 32 40 Antal varv 50 64 50 100 128 150

1 2 3 4 5 6 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv

140 120 'I 00 W ° o 80 üäw °\ ø/MW cd kyss/*øw l>L 60 M ?M 40₁ 20 0 1 2 3 4 5 5 8 10 12 16 20 25 32 40 50 64 80 100 128 150 Antal varv 2345681012 16 20 25 32 40 50 64 80 100128150 Antal varv Databas_Gyrpr0jektet3/LV