• No results found

Dränering av vägar (Reserapport)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Dränering av vägar (Reserapport)"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V Zfnotat

Nummer: V 31 - Datum: 1987-03-25

Titel: Dränering av vägar (Reserapport)

Författare: Jörgen Svensson

Avdelning: Vägavdelningen (vägkonstruktion och byggande) Projektnummer: 41024-1

Projektnamn: Bevakning Uppdragsgivare: V Tl

Distribution: frå / begränsad /

Statens väg- och trafikinstitut ä[IIStltlltetVäg: ac,) ah/(. Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-11 52 00. Telex 50125 VTISGI SBesök: Olaus Magnus väg 372. Linköping

(2)

STATENS VAG- OCH TRAFIKINSTITUT RAPPORT frán utrikes tjänsteresa

(lnges till Iednmgsgruppens sekretariat)

Rapportör(titel och namn) Utsknftsdatum Dnr

Forskn.ing. Jörgen Svensson 1987-02-06

Organisation. grupp. mötesnummer. antal dettagare

Norska Civilingenjörers Förening 42 deltagare Amne. ärende

Drenering av veger

1512130011011

Geilo, Norge, 19870128 - 19870130

RWM* °°W °'9 °"°' Från Norge: Vägverket, KOmmuner, Ingenjörsbyråen NVE, DFänrÖrSPmdU'

Norge, Sverige center

och Danmark 'Från Sverige: Väg- och trafikinstitutet- Från Danmarlø 'phönix Mötesdokumont

Kompendier i anslutning till varje föredrag.

Hedogöralseoch kommentarer

DRENERING AV VEGER

Dag 1. Inledningsvis behandlades de skador som kan uppstå av vatten beroende på

otill-1987-01-28 räcklig-bristfällig dränering. Olika typer av erosionsskador i vägslänter, bärighets» nedsättning i vägen och tjälskador är några exempel.

Vidare redogjordes för ansvar- och ersättningsfrågor i samband med brister mellan

väghållare och drabbade mark- och/eller fastighetsägare.

En representant för Det Norske Meteorologiske Institutt redogjorde först om grund-läggande meteorologi, bl a om olika nederbördstyper. Hur man mäter nederbörd och vilken utrustning som används behandlades också, liksom hur mätvärdena an-vänds i statistiska sammanhang och som underlag för dimensionering av bl a väg-trummor.

Dag 1 avslutades med ett intressant föredrag om avrinning från anlagda ytor och naturlig terräng. Föredragshållaren redogjorde för hur man beräknar avrinningen och vilka faktorer som påverkar ytvattenavrinningen.

Dag 2. Dagens föredrag behandlade olika typer och utförande av dräneringssystem. Det

1987-01-29 talades om öppen dräneringen, diken (gröfter), täkt dränering med olika typer av

rör (plast, stål och betong) och dess hållfasthetstekniska egenskaper samt om kulvertaroch stikkrenner (vägtrummor). Nyttan av förebyggande underhåll och mindre årliga reparationer av dräneringssystemen klargjordes också. I det sista före-draget för dagen beskrevs några olika metoder för reparationer av icke fungerade dräneringssystem

Dag 3. Dagens första föredrag behandlade driftproblem om vintern och i samband med

1987-01-30 snösmältningsperioden. Ett stort problem är att vägtrummor och rör täpps igen av is och snö. Det resulterar oftast i översvämningar, vattenflöden över vägytan och inte sällan sker ras och sättningar av vägkonstruktionen.

Mycket av vägbyggande, drift och underhåll är starkt bundet och styrt av de ekonomiska förutsättningarna. I dagens andra föredrag beskrevs några analyser och samband mellan investerings-, drifts- och årskostnaden för dräneringssystem. Det är viktigt att satsa på bra kvalitet rakt igenom ett dräneringssystem och ej småspara så att kvaliteten och därmed systemets livslängd försämras. Enbart

(3)

Igorelse ocn kommentarer (forts)

procent på att välja ett sämre grusmaterial kan medföra en förkortning av

dräneringssystemets livslängd och därmed ökade kostnader.

Avslutande föredrag gav en rad tänkvärda råd ifråga om planläggning och projektering. Vem planlägger vi för? Jo, först och främst för de som skall göra jobben. Planen skall visa det som är nödvändigt för och utföra arbetet till önskad kvalitet och riktig kostnad, och bara det. °

Kursdagarna avslutades med en frågestund-debatt. Där konstaterades nyttan av att träffas och diskutera olika vägbyggnadsproblem, t ex vattnet i och kring vägen. Förhoppningsvis rätades en del frågetecken ut till utrops-tecken. '

KOMMENTAR

Det är inte bara i Norge som man har problem med vatten i och kring vägen. Dessa

r>roblem finns ju även i Sverige. Jag uppfattar det såsom att norrmännen arbetar mera med

dräneringsproblematiken på sina vägar än vad vi gör i Sverige. Det har kanske sin för-klaring i landskapets utseende, svårigheten att i vissa områden bygga vägar p g a bl a t0pografi och besvärliga jordarter samt klimatologiska faktorer. Det mest positiva med kursdagarna var att få en inblick i hur vårtgrannland tacklar problemen med vatten. Det finns med all säkerhet ett flertal råd och lösningar som vi i Sverige kan dra nytta av.

tens förslag till distribution av denna reserappon (internt och externt)

n

i , Bilaga 1. Kursprogram

(4)

On

sd

ag

28

ja

nua

r

14 30 Re gi st reri ng 14 50 Åp ni ng Me te le der: Sl vl ll ng . Sve in L.Al th el m 15 00 (1 ) Hvo rt or dr en er er vi? Ko ns ek ve ns er avma ng el lul t dren er in g Ove ri ng . Sve in Rya n No rd -T røn dela g Ve gk on to r 1545 (2 ) An sva rslo rh ol d -er stat nl ng Ek se mp le r lr a tvist er /r et ts ak er Ad vo ka tEr ik Ga ue r. eg en pr ak si s 16 30 16 45 Paus e (3 ) Hyd ro lo gi sk e og me te or olog is ke da ta -Ne db er -dime ns t-ne re nde re gn -Hvi lk e da tafi nn es ? Hvo r? St at sm et eo ro lo g Bjør n Aun e, Me te or olog is k ln st it ut t 1730 (4 ) Avr en nl ng -va nn ve ge r -Na tur li ge va nn ve ge r -kun süg e -Di me nsio ne re nd e va nn me ng de r -Fl om , sn øs me lt in g. Si de om rád er Si vi li ng . Ro ll Sk re tt eb er g, St at sk ra lt

To

rs

da

g

29

ja

nua

r

Mete le de r: Ove ri ng . øys te ln Myh ro 08 30 0915 1000 1030 1200 3013 1415 1500 1510 1615 (5 ) Dren er ln g av ve go mr åd et -Gr un nva nn --Bun nl or st er kn in g, gr øl telun da me nt Ove ri ng . Ni lsRyg g, Ve gd ir ek to ra tet (6) Åp en dr ener ln g -gr øl te r -Gr un nlor ho ld , lo rs te rk ni nr g -Ut lo rm in g, lun ks jo n. Ie ve li d Ove ri ng . To rk je ll Ha us tve it . Op pl an d ve gk on to r P a us e (7 ) Luk ke t dr en er ln g -Di me ns jo ne ri ng -hyd ra ulis k og st yr ke me ss ig -Va lg av rør ma te ri al er -K um m e r og Sl uk Si vi li ng . Sve in En dr es en , Si vi li ng . El li ot St ro mm e A/ S Lun sj (8 ) Kul ve rt ar og at lk kren ne r -Aktue ll ut lo rm in g -Di me ns io ne ri ng -Ma te ri al va lg Ove ri ng . Gun na rGr an , Bus ke rud Ve gk on to r (9 ) Ek ae mpol på ut fo rm an av et an la gg Avd .i ng . Ro be rt Ol se n, No rd -T røn de la g Ve gk on to r P a us e (1 0) Ve dl lk eh ol d/ ut be dr ln g av dr ener ln gs sys to me r Pt an sj el .Ja n 0.Sa nn es . Te lema rk Ve gk on to r (1 1) Re pa ra sj on av ød el ag te rør og kum m e r Si vi li ng . Sve in En dr es en

Fr

ed

ag

30

ja

nua

r

Mete le de r: Sl vl ll ng . Sve ln L.Al th el m 08 30 '0 91 5 10 00 10 30 11 15 12 30 (1 2) Sp ec ie ll a dr lf ts prob lo me r o m vlnt er on og Ia ne sm el tl ng a-pe rl od en -Ti ld ek ki ng -St re am in g -Ove rs vo mm el se r Dr il ts ko sl na de r Si v.in g. Kn ut M . R e i tan In g. Kjel l Br ue A/ S (1 3) øk on om ls ka vur de rl ng ar -ln ve st er mg s-og år sk os tn ad sa na lys e -Al te rn at ive vur de ri ng er Ove ri ng. Bj ør n E. Se ln es, V e g d i rek t o r a t et P a use (1 4) Pl an le gg ln g -pr oa je kt er ln g -Råd og ve il ed ni ng -Ve gp ro ti l, ove rva nn og si kk er he t Avd .i ng . To r Gr ave n, øs tl ol d Ve gk on to r (1 5) Sp ar re tl me -de ba tt Avs lut ni ng Pens jo ns pr is ho te ll :kr 69 0. -pr . døg n Le ds ag er kr 15 0, -pr. de gn

Celefax 02/61 95 96Tlf. 02/41 87 35 - Telex 74363 nitos entreprenører.

Målgruppen er ansatte i Statens vegvesen, kommuner, rádgivende ingeniører og

Kronprinsensgt. 17, 0251 Oslo 2 Påmeldlng

materiell, ekskt. opphold.

Servicekontoret, NIF btemer som er vanlige, fra planstadiet til bygging. drift og vedlikehold.

Dette kurset vil ta for seg praktiske løsninger av og ertaringer tra

dreneringspro-kr 3200.- inkl.

kurs-Deltakeravglft

Påmoldlngsfrlst: 9 januar 1987

holdet.

og at utlørelsen kan dokumenteres for de som senere er ansvartige tor vedlike-Åse J. Fjellby. NIF

Studloukretar:

Norske Sivilingeniørers Forening

tor avgjørende at det planlegges skikkelige drensystemer ved bygging av nye ve-ger eller forsterkning _ av eksisterende. at uttørelsen blir slik som planene titsier

nya nr.

28-30 januar 196774616 _. Dr. Holma Hotell, Gollo

Swrling. Svein L Allheim, lng. Kjell Bruer A/S

Overing. øystein Myhre, Vegdirektoratet. Veglaboratoriet Plansjef Jan 0. Sannes. Telemark Vegkontor Studieleder Vidar E. Storvik

renenng

av veger

Nedbør og vann påtører hvert är vegnettet og vegens sideomráderstore skader. En betydelig vedlikeholdsinnsats mä til for a motvirke vannets nedbrytende et-tekt. For mye vann i en vegkonstruksjon reduserer baereevnen og gjør grunnen

ustabil. Dette kan resultere i utglidning. ras. oversvømmelser, økt slitasje og hur» tig nedbrytning. Konsekvensen er store og ofte unødvendige utgifter. Det er

(5)

References

Related documents

I skollagen formuleras ett krav på att rektor genom utbildning och erfarenhet ska ha förvärvat pedagogisk insikt, men vad pedagogisk insikt i praktiken innebär tycks vara upp till den

Sammansättningen för betong I i Tabell 3 var möjlig att anpassa till ett pH av 12,4 och fortfarande erhålla elektroneutralitet i vätskan (KCl koncentrationen är då cirka 1 mol/m 3

Syftet med vår studie är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka olika vägar till elevernas lärande i förberedelseklasserna och att se vilken betydelse

Man skulle av observerade fakta kunna koppla ihop att kraftigt jarnhaltiga vatten aterfinns i omraden dar grundvattnet ocksa innehaller hoga halter organiskt

Konventionen har till syfte att skydda alla människors värdighet och identitet samt att garantera alla människor respekt för sin integritet och andra rättigheter och grundläggande

Anledningen till att resultatet i klass A visar att de behärskar de högre nivåerna kan enligt mig bero på att eleverna ska byta lärare när de börjar årskurs 1, och det kan

FLYTT AV VALLBYVÄGEN (934) UTFÖRANDE MED KANTSTEN VID TRÄDALÉ, SEKTION

Många gånger hade de nyutexaminerade sjuksköterskorna problem med att förstå läkarnas ordinationer och de kände en osäkerhet när de skulle kalla på läkare (Casey et al.