En hissautomations
begränsningar och
tillgångar
HUVUDOMRÅDE: Industriell Organisation och Ekonomi FÖRFATTARE: Hanna Svensson & Jessica Winberg HANDLEDARE:David Eriksson
JÖNKÖPING 2021 juni
En fallstudie som undersöker hur en hissautomation
bör användas i en plockmiljö
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Förord
Vi skulle med detta förord vilja tacka alla som gjort denna kandidatuppsats möjlig. Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till Dream logistics som från start varit hjälpsamma och tillmötesgående. Ett extra tack till Linus Honkola som har varit engagerad och stöttat oss genom arbetet. Vi vill även tacka Malin Palmén som bidragit med kunskap och inblick i verksamheten.
Vidare vill vi rikta ett stort tack till vår handledare David Eriksson, som genom sin vägledning fört vårt arbete i rätt riktigt. Han har även uppmuntrat oss att tro på vår förmåga och vårt arbete.
Jönköping juni 2021
____________________________ _______________________________
Hanna Svensson Jessica Winberg
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Annica Engström
Handledare: David Eriksson Omfattning: 15 hp (grundnivå)
Abstract
Purpose – The purpose of the study is to investigate how a vertical lift module should be
handled in a picking environment. To meet the purpose, three research questions have been formulated:
[1] How does waste occur in a picking environment with a vertical lift module?
[2] How should waste in a picking environment with a vertical lift module be handled? [3] What factors should be considered when placing items in a picking environment with
a vertical lift module?
Method – The study is a case study and mainly consists of a qualitative data collection but also
a quantitative part. To create a clearer picture and be able to formulate a purpose, the study began with a pilot study, which meant that the problem could be mapped. The study's data collection methods consisted of observation, interviews, document study and literature study. The purpose of the literature study was to support the collected empirical data by identifying previous research and theories. The other data collection methods used triangulation to increase the credibility of the collected empirical data. Furthermore, the theoretical framework and the collected empirical data were analysed through pattern matching and program logic models to generate a result.
Findings – Is has proven to be difficult to avoid waste in a picking environment with a vertical
lift module completely. Waste can occur because of an unconsidered placement of the vertical lift module, which can make the warehouse layout inefficient. To handle the waste, the flow should be mapped to increase understanding and provide a broader perspective, as it creates the opportunity to handle with waste. The results show that article placement in a vertical lift module can differ depending on a company's prerequisites and capacity. An important factor that should be considered is how good the access is to sales forecasts as it can enable companies to obtain a basis for choosing article placement strategies.
Implications – The results of the study can be used to increase understanding of a vertical lift
module, as the result has contributed with factors to consider when using a vertical lift module in a picking environment. The result is applicable to companies with problems like the case included in the study. The result can be seen as an asset to logistics companies what problems and possibilities it can result to when invest in a vertical lift module in a picking environment.
Limitations – The study only covers one case with a vertical lift module in a picking
environment, which can contribute to the result being more difficult to generalize. This can lead to limited application to other activities as the empirical data is only based on the case company in the study. Another limitation in the study is that the result is based on collected data from a certain period of time. This can lead to that variations in the flow can be left out and therefore limit a fairer result.
Keywords – Vertical lift module, picking environment, lean, waste, article placement strategy,
Sammanfattning
Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur en hissautomation bör hanteras i en
plockmiljö. För att uppnå syftet har det brutits ned till tre frågeställningar:
[1] Hur uppstår slöserier i en plockmiljö med en hissautomation? [2] Hur bör slöserier i en plockmiljö med en hissautomation hanteras?
[3] Vilka faktorer bör beaktas vid artikelplacering i plockmiljö med en hissautomation?
Metod – Studien är av karaktären fallstudie och består främst av en kvalitativ datainsamling
men även en kvantitativ del. För att skapa en tydligare bild och kunna formulera ett syfte inleddes studien med att genomföra en förstudie, vilket gjorde att problematiken kunde kartläggas. Studiens datainsamlingsmetoder bestod av observation, intervjuer, dokumentstudie och litteraturstudie. Litteraturstudiens syfte var att stödja den insamlade empirin genom att lyfta tidigare forskning och teorier. Vid övriga datainsamlingsmetoder användes triangulering för att öka trovärdigheten i den insamlade empirin. Vidare analyserades det teoretiska ramverket och den insamlade empirin genom mönsteranpassning och programlogiska modeller för att generera ett resultat.
Resultat – Slöserier i en plockmiljö med en hissautomation har visat sig varit svårt att undvika
helt. Slöserier kan uppstå till följd av en ogenomtänkt placering av hissautomationen, vilket kan skapa en ineffektiv lagerlayout. För att hantera slöserier bör flödet kartläggas för att öka förståelse för flödet och ge ett bredare perspektiv, då det skapar möjlighet till att hantera slöserier. Resultatet visar att artikelplacering i en hissautomation kan skilja sig beroende på ett företags förutsättningar och kapacitet. En viktig faktor som bör beaktas är hur bra tillgången är till försäljningsprognoser då det kan möjliggöra att företag får underlag för val av artikelplaceringsstrategier.
Implikationer – Studiens resultat kan användas för att öka förståelse för en hissautomation,
då det har bidragit med faktorer att ta hänsyn till vid användning av en hissautomation i en plockmiljö. Resultatet anses vara tillämpligt på företag med problematik likt det fall som ingår i studien. Resultatet kan ses som en upplysning till logistikföretag vilka hinder och möjligheter det kan innebära att investera i en hissautomation i en plockmiljö.
Begränsningar – Studien omfattar endast ett fall med en hissautomation i en plockmiljö,
vilket kan bidra till att resultatet blir svårare att generalisera. Det kan leda till att tillämpning på andra verksamheter blir begränsad då empirin endast utgår från fallföretaget i studien. En annan begränsning i studien är att resultatet baseras datainsamling från en viss tidsperiod. Det kan göra att variationer i flödet utelämnas och begränsar därmed ett mer rättvist resultat.
Nyckelord – Hissautomation, plockmiljö, lean, slöserier, artikelplaceringsstrategi, kapacitet,
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... i
Sammanfattning ... ii
Innehållsförteckning ... iii
1
Introduktion ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 21.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR... 3
1.5 DISPOSITION ... 4
2
Metod ... 5
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD... 5
2.2 ARBETSPROCESSEN ... 5 2.3 ANSATS ... 6 2.4 DESIGN ... 7 2.5 FÖRSTUDIE ... 7 2.6 DATAINSAMLING ... 7 2.6.1 Litteraturstudie ... 8 2.6.2 Observation ... 8 2.6.3 Intervjuer ... 8 2.6.4 Dokumentstudier ... 9 2.7 DATAANALYS... 9 2.8 TROVÄRDIGHET ... 10 2.8.1 Validitet ... 11 2.8.2 Reliabilitet ... 12
3
Teoretiskt ramverk ... 13
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 13
3.2 LEAN ... 13
3.2.1 Värdeflödesanalys ... 14
3.2.2 Slöserier ... 16
3.4 KAPACITET ... 18 3.4.1 Kapacitetsplanering ... 19 3.4.2 Kapacitetsnivåer ... 19 3.5 ARTIKELPLACERING ... 20 3.5.1 Artikelklassificering ... 21
4
Empiri ... 22
4.1 BESKRIVNING AV FALLFÖRETAGET ... 22 4.2 PROBLEMKARTLÄGGNING ... 22 4.3 PROCESSKARTLÄGGNING ... 22 4.4 STRATEGIER ... 23 4.5 KAPACITETSUTNYTTJANDE ... 24 4.6 IDENTIFIERINGAR AV FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER ... 25 4.7 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ... 265
Analys ... 28
5.1 JÄMFÖRELSE EMPIRI OCH TEORI ... 28
5.2 SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGARNA ... 30
6
Diskussion och slutsatser ... 31
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 31 6.2 METODDISKUSSION ... 31 6.3 IMPLIKATIONER ... 33 6.4 SLUTSATSER ... 33 6.5 VIDARE FORSKNING ... 33
Litteraturförteckning ... 35
Figurförteckning
Figur 1 – Hissautomation (Handling Pacific Integrated, 2021) ... 2
Figur 2 - Omfång och avgränsningar ... 3
Figur 3 - Disposition av studiens kapitel ... 4
Figur 4 - Koppling mellan frågeställningar och metod ... 5
Figur 5 – Tidslinje av studies arbetsprocess ... 6
Figur 6 - Beskriver genomförandet av dataanalysen ... 10
Figur 7 - Koppling mellan frågeställningar och teori ... 13
Figur 8 - Leans principer ... 14
Figur 9 - Symboler som används vid kartläggning i en värdeflödesanalys ... 16
Figur 10 - Olika kapacitetsnivåer (Jonsson & Mattsson, 2003) ... 19
Figur 11 - Beskrivning av processerna artikelns flöde består av ... 22
Figur 12 - Layout för flöde 2 i nuläget ... 26
Figur 13 - Ny layout för flöde 2 ... 27
Tabellförteckning
Tabell 1 – Sammanfattning av datainsamling under förstudie ... 7Tabell 2 - Sammanställning av datainsamling ... 8
Tabell 3 - Kvalitetskriterier för ökad trovärdighet enligt Yin (2007) ... 11
Tabell 4 – Redovisar nyckeldata som är av värde för beräkning av kapacitetsutnyttjande . 24 Tabell 5 - Fallstudiens tillämpning av kvalitetskriterier ... 32
1
Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde studien byggts upp kring med fokus på hissautomationer i en plockmiljö. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar för att tydliggöra studiens fokus. Kapitlet avslutas med rapportens disposition för att förbereda läsaren på studiens upplägg.
1.1 Bakgrund
Logistiken har en stark betydelse i dagens samhälle och för de flesta verksamheter. Fredholm (2013) definierar begreppet logistik som ”De aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller rätt service på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt kvantitet till lägsta möjliga kostnad” (s.15). Logistik kopplas ofta med begreppet effektivitet, vilket grundar sig i begreppets syfte. Jonsson och Mattson (2016) menar att syftet med logistik är att skapa effektivitet i flödet som sedan genererar positiva resultat för företagen.
För att skapa effektiva flöden i lagermiljöer bör lagringsutrymmet utnyttjas till så stor del som möjligt utan att påverka eller försvåra hanteringen av de lagrade artiklarna (Jonsson & Mattson, 2016). Företag bör även anpassa sin lagerlayout utefter de processer som genomförs i lagerverksamheten, till exempel genom att tillämpa en artikelplaceringsstrategi för att minska på onödiga förflyttningar inom lagret. Både att utnyttja lagringsutrymmet och anpassa sin lagerlayout bidrar till att företag kan minimera sina lagerhållning- och hanteringskostnader (Jonsson & Mattson, 2016). En strategi för att skapa effektiva flöden är lean, vilket syftar på att eliminera eller minska slöseriet i lagerhanteringen genom att minimera aktiviteter som inte tillför något värde. Lean gör att kvalitén på produkter och service ökar och att resurser tas till vara på samt hanteras optimalt. Att förbättra produktiviteten i leveranskedjan har ökat i behov, detta har lett till att lager blivit tvungna att applicera lean (Abushaikha et al., 2018).
Företag inom lagerbranschen tvingas anpassa sig till kunders ändrade köpbeteende gällande e-handel och returer. Kunderna förväntar sig hög service när det kommer till när, vara och hur deras order hanteras. Ett lagers orderplockssystem har en stor inverkan på kundnöjdheten beträffande kostnadseffektivitet, kundservice samt flexibilitet (Bahrami et al., 2019). Orderplocket i ett lager är arbetskrävande och står för 50% av den totala kostnaden av arbetsdriften, vilket gör att det är en viktig del företag ständigt måste förbättra för att skapa lönsamhet (Venkatadri et al., 2015).
Kunders ändrade köpbeteende gällande e-handel har bidragit till att lagerverksamheter satsar mer på att automation (Advantage Business Media, 2015). Behovet av automation i logistiska processer har även ökat i takt med det digitaliserade samhället, det sätter press på logistikbranschen att öka tillgänglighet, smidighet, effektivitet och produktivitet. Att företag investerar i automatiserade lagerhjälpmedel för plockmiljöer har blivit mer nödvändigt för att behålla konkurrenskraft på marknaden (Custodio & Machado, 2019). En typ av automation för lagerhållning av små artiklar är hissautomation. Denna typ av automation är uppbyggd av flera stora tråg som förflyttar sig vertikalt med artiklar till plockare (Roodbergen & Vis, 2009). En hissautomation illustreras i Figur 1.
Figur 1 – Hissautomation (Handling Pacific Integrated, 2021)
Fördelarna med denna lagringsform är att det underlättar för plockarnas onödiga förflyttningar inom lagret (Jonsson & Mattson, 2016). Automatiserade lagersystem bidrar även till att verksamheter kan spara lagerutrymme samt att verksamheten har en kapacitet att lagerhålla ett stort antal artiklar (Dukić et al., 2015). Det som kan skapa svårigheter med en hissautomation är att automationssystemet ofta skapar fördröjningar mellan de olika systemen inom lagerverksamheten (Roodbergen & Vis, 2009). Implementering av hissautomationer är en stor investeringskostnad för verksamheter, då det bland annat medför underhållningskostnader, vilket enligt Dukić et al. (2015) är största nackdelen med en hissautomation.
1.2 Problembeskrivning
Att strategiskt placera ut artiklar i en hissautomation är en förutsättning när det kommer till att skapa ett effektivt lagerflöde. En strategi för detta kan vara att differentiera artiklarna i olika grupper och utefter det prioritera dem. Differentieringarna utgår från vilken uttagsfrekvensen, uttagskvantitet, artikelvolym och artikelvikt en specifik artikel har (Oskarsson et al., 2014).
Hissautomationer har en maxkapacitet vilket innebär att de har en gräns för hur många plock som kan genomföras under en viss tid. Hissautomationer som utnyttjas till sin maxkapacitet eller mer kan bli en flaskhals i flödet, vilket uppstår när efterfrågan är större än vad en hissautomation har kapacitet för att producera (Chapman et al., 2017). Ett sätt för företag att kunna styra att hissautomation inte når sin maxkapacitet är att strategisk placera mindre frekventa artiklar i en hissautomation (Jonsson & Mattson, 2016). Dock kan det leda till att företag begränsar sin användning av hissautomationen, vilket leder det till att maskinen blir olönsam och på så sätt en mindre betydande tillgång för företaget.
Detta skapar en svår avvägning för företag vilka produkter som lämpar sig att placera i hissautomationen för att nå den maximala kapaciteten av plock. Men också på vilket sätt hissautomationers utnyttjandegrad ska användas och hur de blir mer effektiva.
1.3 Syfte och frågeställningar
I problembeskrivning framgår att hissautomationers kapacitet är en viktig faktor för att skapa effektiva lagermiljöer men det finns en komplexitet kring hur de utnyttjas på bästa sätt för att skapa lönsamhet. Därmed är syftet med denna studie:
Undersöka hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö
Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar tagits fram. För att uppnå syftet är det nödvändigt att undersöka vilka förbättrings- samt effektiviseringsåtgärder det finns vid användning av en hissautomation i en plockmiljö. För att hitta effektivitetsåtgärder krävs att man först får förståelse för vad som kan förbättras. Därmed är studiens första frågeställning:
[1] Hur uppstår slöserier i en plockmiljö med en hissautomation?
Vidare utgör svaret på första frågeställningen en grund till att undersöka hur dessa slöserier bör hanteras och därmed bidra till att hissautomationen kan nå en högre effektivitet. Därmed är studiens andra frågeställning:
[2] Hur bör slöserier i en plockmiljö med en hissautomation hanteras?
Vidare kommer studien att undersöka och besvara hur företags plockmiljö med en hissautomation bör hantera sin artikelplacering. Detta för att skapa underlag hur hissautomationens kapacitet kan utnyttjas. Därmed är studiens andra frågeställning:
[3] Vilka faktorer bör beaktas vid artikelplacering i plockmiljö med en hissautomation?
1.4 Omfång och avgränsningar
Studien avser att ge kunskap om hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö. Studien omfattar att analysera hur processerna placerade närmast hissautomationen fungerar och påverkar användningen.
Denna studie kommer fokusera på plockhantering i en hissautomation, samt den del av processerna inhantering och pack som kan ha en påverkan på användningen av hissautomation. Övriga processer i flödet kommer bortses i denna studie vilket illustreras i Figur 2. Bakgrund till denna avgränsning är att de utvalda processerna i flödet har mer påverkan på hissautomationen än övriga processer i artikelflödet.
Figur 2 - Omfång och avgränsningar
De slutsatser och förbättringsmöjligheter som studien kommer fram till är endast kopplade till hur hissautomationen bör användas. Övriga förbättringsmöjligheter som inte innefattar hissautomationen kommer ej beröras i denna studie då det ej anses relevant för studiens syfte.
1.5 Disposition
Studien består av sex olika kapitel vilket illustreras i Figur 3. Kapitlen beskrivs nedan för att tydligt förstå deras innehåll och syfte i studien.
Figur 3 - Disposition av studiens kapitel
Kapitlet introduktion beskriver bakgrunden till studien och förklarar problematiken. Vidare motiveras studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med att motivera studiens avgränsningar och omfång.
Studiens andra kapitel är metod och syftar på att noggrant beskriva studiens tillvägagångsätt. Inledningsvis beskrivs arbetsprocessen, vidare motiveras studiens ansats och design. Därefter beskrivs vilka typer av datainsamling som använts och hur dataanalysen genomförts. Avslutningsvis diskuteras studiens trovärdighet.
Det tredje kapitlet i studien är det teoretiska ramverket, där syftet är att skapa underlag för de metoder som använts samt för studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning kring ämnet som är relevanta för att besvara syftet och frågeställningarna.
Kapitel fyra i studien är empiri. Kapitlet inleds med att beskriva fallföretaget och deras problematik. Vidare redovisas all insamlad empiri vilket sedan bearbetas för att kunna formulera förbättringsförslag.
Analys är det femte kapitlet i studien. Kapitlet jämför den bearbetade empirin med det teoretiska ramverket för att komma fram till ett resultat på studien. Analysen lyfter problematiken till en generell nivå för att kunna besvara frågeställningarna.
Studiens sista kapitel är diskussion och slutsats. Kapitlet inleds med att diskutera studiens resultat och sedan metod. Vidare beskrivs vilka implikationer studien kan ge och vilka slutsatser studien kommit fram till. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.
2
Metod
Kapitlet inleds med att motivera kopplingen mellan frågeställningarna och de valda metoderna. Kapitlet ger sedan en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens kvalitativa och kvantitativa ansats och designen på studien vilket är en enfallsstudie. Därtill beskrivs studiens datainsamlingsmetoder och hur dataanalysen genomförts. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet utifrån valda kvalitetskriterier.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som används för att besvara studiens frågeställningar. Den valda metoden för denna studie är en fallstudie där både intern datainsamling har genomförts med hjälp av ett fallföretag och extern datainsamling genom litteraturstudier. Fallföretaget i denna studie är Dream Logistics som erbjuder tjänster inom tredjepartslogistik. Figur 4 illustrerar kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder.
Figur 4 - Koppling mellan frågeställningar och metod
För att besvara studiens frågeställningar har metoderna observation, intervju, litteraturstudie och dokumentstudie används. Observationerna och intervjuerna genomfördes på fallföretaget och fokuserade på att kartlägga ett nuläge samt att belysa slöserier som uppstår med en hissautomation. Metoden litteraturstudie har används för att skapa underlag och grund för att kunna besvara frågeställningar, genom kunskap och stöd från tidigare forskning. En dokumentstudie har även genomförts med rådata för att bidra med konkreta fakta kring problematiken. Datainsamlingsmetoderna anses alla på något sätt vara bidragande till att frågeställningarna kan besvaras.
2.2 Arbetsprocessen
Innan fallstudien påbörjades genomfördes en förstudie i form av en observation på fallföretaget för att skapa en djupare förståelse för problematiken. Utifrån förstudien kunde studiens problembeskrivning utformas. Det blev början av studiens arbetsprocess, Figur 5 visar vilka olika delar studien innehållit samt vilken tidsåtgång delarna krävt. Utifrån förstudien kunde syfte och frågeställningar med studien formuleras. Det påbörjades även en litteraturstudie för att bli mer insatta i ämnet samt utforska tidigare forskning vilket sedan blev grunden för det
teoretiska ramverket. Parallellt med dessa två steg inleddes rapportskrivningen. Utifrån syfte och frågeställningarna valdes lämpliga metoder för fallstudien ut. Vidare påbörjades datainsamling genom observationer, intervjuer och dokumentationsstudier vilka sedan redovisades i det empiriska kapitlet i studien. Nästa moment i studien var att analysera empirin med det teoretiska ramverket. Det sista momentet som påbörjades i studien var diskussion och slutsatser. I detta steg besvarades studiens syfte genom en resultatdiskussion utifrån analysen. Vidare lades det fram förbättringsförslag och slutsatser utifrån studiens resultat. Studien avslutades med en metoddiskussion samt förslag på vidare forskning inom ämnet. Parallellt med alla moment pågick rapportskrivningen vilket illustreras i Figur 5 för att kunna dokumentera den data övriga moment gav.
Figur 5 – Tidslinje av studies arbetsprocess
2.3 Ansats
Studiens syfte är att undersöka hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö. För att kunna besvara syftet genomfördes en litteraturstudie kring tidigare forskning om hur hissautomationer används samt teorier om metoder att använda för att kunna besvara syftet. Ramverket låg till grund för insamling av empiriska data genom observationer för att kartlägga nuläget. Därefter skedde kompletterande intervjuer för att tydliggöra nuläget ytterligare. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket för att komma fram till förbättringsförslag och därmed svara på studiens syfte. Detta är en induktiv ansats och brukar kallas upptäckandes väg. Ansatsen bygger på att först studera hur något fungerar för att sedan utifrån empiri bilda teori (Patel & Davidson, 2014).
Studien bygger på en analytisk tolkning utifrån litteratur, observationer och intervjuer vilket gör att det till största del är en kvalitativ inriktad forskning (Yin, 2007). Studien kommer dock innehålla en kvantitativ del då bearbetning av rådata är en del av metoden. Det är vanligt att studier är en kombination av kvalitativ och kvantitativ inriktning vilket är fallet för denna studie (Patel & Davidson, 2014).
2.4 Design
Studien är av typen fallstudie vilket kännetecknas av att studera ett fenomen på djupet och i sitt naturliga sammanhang. Fallstudie är lämpligt när syftet innehåller hur vilket stämmer in på denna studie samt att en fallstudie handlar om att utforska, upptäcka och förstå nyanser i ett studerat fenomen (Skärvad & Lundahl, 2016). Studien är av enfallsdesign då den endast granskar ett fall vilket i denna studie innebär en lagerverksamhet på ett företag. Enligt Yin (2007) är det vid enfallsdesign viktigt att få rätt bild av fallet, därför bör en noga genomgång genomföras för att minimera riskerna av en felaktig bild. En enfallsdesign kan ha en eller flera analysenheter. Denna studie har endast en analysenhet då den fokuserar på en kunds process på fallföretaget.
2.5 Förstudie
En viktig del i en studie är att kartlägga problemet och lära känna situationen, detta kan göras genom att utföra en förstudie. Enligt Skärvad och Lundahl (2016) kan en studie delas upp i två delar, förstudie och huvudstudie, där syftet med förstudien är att vara explorativ. För att få en tydligare bild och utforska problematiken genomfördes en förstudie på fallföretaget. Detta gjordes i ett tidigt stadie av studien. Det huvudsakliga syftet med förstudien var att lära känna verksamheten och dess olika processer kring det aktuella kundflödet. Detta för att sedan enklare kunna förstå vad problematiken grundade sig i. Det var först under förstudien som det identifierades vilken del i processen som studien skulle fokusera på. Förstudien genomfördes i form av två dagars deltagande observation där observatörerna var praktiserande i den aktuella arbetsprocessen. En delaktig observation innebär att observatören exempelvis går in i en roll och kan medverka i delen som ska observeras, vilket gjordes i studien för att utforska problematiken på nära håll (Yin, 2007). Sammanställning av förstudien illustreras i Tabell 1.
Tabell 1 – Sammanfattning av datainsamling under förstudie
2.6 Datainsamling
De metoder och olika typer av datainsamling som har används för att besvara studiens syfte bestod dels av litteraturstudier, dels utav insamling av empiriska data i form av observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Vid insamling av data är det viktigt att tänka på dess trovärdighet. Någonting som ökar en fallstudies trovärdighet är att ta arbeta med flera olika datainsamlingsmetoder parallellt för att komma fram till data (Yin, 2007). Det kan antas att olika datainsamlingsmetoder i en studie är beroende av varandra (Eriksson & Engström, 2021). Användning av flera datainsamlingsmetoder kan beskrivas med begreppet triangulering. Skärvad och Lundahl (2016) beskriver triangulering som ett sätt att kombinera och söka mönster för att bättre förstå frågeställningarna. Genom att använda flera olika datainsamlingsmetoder stärks fallstudien, samt att studiens trovärdighet ökar då insamlingsmetoderna stärker varandra (Yin, 2007). Eriksson och Engström (2021) menar att samspelet mellan datainsamlingsmetoderna ger stöd till varandra och bidrar till förståelse för nya fenomen, vilket i sin tur leder forskningen till bästa möjliga utfall.
Datainsamlingsmetoderna som använts i studien är litteraturstudie, observation, intervjuer och dokumentstudier vilket redovisas i Tabell 2. Kommande avsnitt beskriver mer ingående hur denna studie använts sig av de valda datainsamlingsmetoderna och varför.
Tabell 2 - Sammanställning av datainsamling
2.6.1
Litteraturstudie
En litteraturstudie genomfördes och ligger till grund för det teoretiska ramverket samt som stöd för att kunna koppla dessa teorier och insamlad empiri. Litteraturstudien bidrog till bredare kunskap och förståelse för tidigare forskning, studier och arbetsmodeller, vilket underlättade analysarbetet med framtagna teorier och insamlad empiri. Arbetet med litteraturstudien började från ett tidigt stadie i studien och pågick kontinuerligt under hela arbetsgången. Detta för att säkerställa att rätt teorier tagits fram för att jämföras med empirin, som sedan skulle besvara studiens syfte. Patel och Davidson (2014) beskriver detta som ett växelspel mellan att söka litteratur och samtidigt analysera andra delar i studien. Litteraturstudien består av referensgranskade artiklar hämtade från databaser, kurslitteratur samt kritiskt granskade webbsidor.
2.6.2
Observation
För att svara på studiens syfte har observationer genomförts. Observation är en metod som kan användas i flera olika syften men som främst används vid explorativa studier då man vill skapa grundlig kunskap av ett specifikt område (Patel & Davidson, 2014). Observationen utfördes i syfte att kartlägga hanteringen kring hissautomationen, samt för att identifiera slöserier som påverkar dess kapacitet. En sådan observation kategoriseras som ostrukturerad, vilket innebär att observationen utförs med avsikt att vara utforskande. Den ostrukturerade observationen utgår inte ifrån något förbestämt schema, utan syftar till att samla så mycket information som möjligt (Patel & Davidson, 2014).
Enligt Patel och Davidson (2014) kan observatörens förhållningssätt definieras utifrån ifall observatören är deltagande eller ickedeltagande samt om den är känd eller okänd. Personalen som arbetade vid den observerade processen var informerade och medvetna om när observationen skulle ske, observatörerna var därmed kända för personalen. När observatörerna är kända är det av stor vikt att de är försäkrade om att personalen godkänner att observationen sker samt att observatörerna beaktas som opartiska (Patel & Davidson, 2014). För att skapa förtroende var personalen innan observationen informerade om att syftet med observationen var att observera hissautomationen och dess process mer än att observera deras handlingar.
2.6.3
Intervjuer
Under studien har det genomförts två intervjuer. Enligt Yin (2007) är intervjuer den viktigaste informationskällan i en fallstudie. Syftet med intervjuerna var att öka förståelsen kring hissautomationens användning på fallföretaget. Att ställa frågor om aktiviteter och problem är enligt Keyte och Locher (2008) bra för att förstå hinder och bör genomföras efter en observation. Intervjuerna i denna studie valdes därför att genomföras efter observationen för
att ge svar på ”varför-frågor” vilket enligt Yin (2007) är typiskt för intervjuer i en fallstudie. Intervjuer i fallstudier är oftast styrda samtal mer än en strikt strukturerad utfrågning (Yin, 2007). Innan intervjuerna tydliggjordes syftet med intervjun för respondenten, det klargjordes även hur respondentens svar kommer användas i studien (Patel & Davidson, 2014). Det är enligt Patel och Davidson (2014) viktigt för att visa förståelse för intervjupersonen samt för att undvika att den känner behov av att gå in i försvarsattityd.
Första intervjun som utfördes på fallföretaget var med två medarbetare som är väl insatta i den observerade processen då medarbetarna dagligen arbetar med hissautomationen och den utvalda kundens process. Syftet med intervjun var att utreda frågetecken från observationen samt få svar på varför nuläget ser ut som det gör. Intervjun pågick i 25 min och hade karaktären semistrukturerad intervju. Enligt Skärvad & Lundahl (2016) innebär semistrukturerad intervju att det är förbestämt både vilka frågor som ska ställas och till vem frågorna riktar sig mot, däremot behöver inte ordningsföljden vara bestämd. Det innebär även användning av följdfrågor för att skapa mer djup och utveckla svaren.
Den andra intervjun genomfördes med fallföretagets chief of operations (COO). Han har varit med sedan Dream logistics tog in kunden och ansvarar för förändringarna som genomförs på lagret. Även denna intervju var semistrukturerad då frågorna var utformade att rikta sig mot respondenten men ordningsföljden var inte helt förutbestämd (Skärvad & Lundahl, 2016). Syftet med intervjun var att komplettera och bekräfta det observationen visat samt undersöka tidigare strategiska val vid utformningen av processen. Detta för att få insikt i vilka hinder han anser ligger bakom problemet.
Det genomfördes ytterligare en intervju med fallföretagets COO. Syftet med intervjun var att komplettera med information som missats och inte berörts vid den första intervjun för att skapa mer djup. Enligt Patel och Davidson (2014) medför upprepande intervjuer med samma intervjuperson att nya insikter kan uppstå samt att intervjun kan bli djupare. Strukturen var av samma karaktär som föregående intervju med COO:n vilket var semistrukturerad.
2.6.4
Dokumentstudier
Från fallföretaget har sekundärdata gällande relevanta dokument erhållits. Dokumenten innehöll rådata kring hissautomationernas användning och orderhantering. Syftet med dokumentstudien var att förstå hissautomationens kapacitet och användning i nuläget. Genom att grundligt bearbeta de erhållna dokumenten kunde en bild skapas om hur hissautomationen används vilket jämfördes och analyserade utifrån studiens innehåll. De erhållna dokumenten har granskats och bearbetats parallellt med övrig insamling av empiri. Enligt Skärvad & Lundah (2016) styrs valet av dokumenten utifrån studiens syfte vilket var fallet i denna studie då endast material som berörde hissautomationer granskades. Fördelar med dokumentstudie är att metoden kan täcka in många delar och att dokumenten inte är skapade som en följd av fallstudien vilket gör dem diskreta (Yin, 2007). Vid inhämtning av sekundärdata är det dock viktigt att vara källkritisk mot hur partisk informationen är, ifall dokumenten är vinklade eller hur urvalet gjorts (Skärvad & Lundahl, 2016). De erhållna dokumenten har granskats och bearbetats parallellt under insamlingen av den övriga empirin vilket enligt Yin (2007) är en fördel då dokumentstudien kan användas som underlag för att formulera frågor och idéer för övriga insamlingsmetoder.
2.7 Dataanalys
Studien började med att en förstudie genomfördes på fallföretaget för att öka förståelse för ämnet och problemet. Därefter kunde insamling till det teoretiska ramverket samt empirin ske. Studien utgår i grunden från den insamlade empirin och har vidare jämförts med det teoriestiska ramverket. Det är enligt Skärvad och Lundahl (2016) viktigt att empirin är fri från tolkning innan den börjar analyseras. Läsaren ska få en bild av det insamlade materialet utan
att det tolkats och därför är en deskriptiv sammanställning nödvändig i en fallstudie (Skärvad & Lundahl, 2016). Vidare bearbetades den empiriska data genom att sorteras, organiseras och reduceras samt delade in efter teman. Enligt Skärvad och Lundahl (2016) är detta ett bra tillvägagångsätt för att göra data mer hanterbar och lättolkad. I dataanalysen användes mönsterjämförelser vilket innebär att studiens teoretiska ramverk anpassats och kompletteras under studiens gång för att passa erhållen empiri. Mönsterjämförelser är en önskvärd teknik som bygger på att logiken mellan studiens empiri och teori stämmer överens med varandra (Yin, 2007). En annan teknik för dataanalys som används i studien är programlogiska modeller. Enligt Yin (2007) innebär det att jämföra empirisk observerade skeenden med teoretiskt förväntade händelser. Genomförandet av dataanalysen illustreras i Figur 6.
Figur 6 - Beskriver genomförandet av dataanalysen
2.8 Trovärdighet
En viktig faktor vid insamling av data är att vara tydlig med hur datasamlingen gått till, detta för att skapa trovärdighet för studien (Skärvad & Lundahl, 2016). När man talar om trovärdighet inom en forskningsprocess kopplar man oftast till begreppen validitet och reliabilitet. Begreppen kan tolkas på olika sätt beroende om studien är kvalitativ eller kvantitativ. Studien är till största del en kvalitativt inriktad studie vilket gör att graden av trovärdigheten måste säkerställas i hela forskningsprocessen. Studien innehåller även en kvantitativ datainsamling vilket gör att graden av trovärdighet i den insamlade informationen som ligger till grund för analysen måste säkerställas (Patel & Davidson, 2014). Kvalitetskriterierna i Tabell 3 har varit utgångspunkten för att öka studiens trovärdighet. Hur det är applicerat i denna studie beskrivs i följande avsnitt.
Tabell 3 - Kvalitetskriterier för ökad trovärdighet enligt Yin (2007)
2.8.1 Validitet
Skärvad och Lundahl (2016) beskriver validitet som frånvaro av systematiska mätfel. Vidare väljer Skärvad och Lundahl (2016) att dela upp validitet som intern validitet och extern validitet. Intern validitet innebär att datainsamlingsmetoden, till exempel en intervjuundersökning, undersöker det den avser att undersöka. Genom att vara medveten om graden av studiens interna validitet skapas klarhet gällande om datainsamlingsmetoden avser att undersöka rätt mängd och rätt saker (Skärvad & Lundahl, 2016). För att stärka studiens interna validitet kan olika taktiker användas vid studiens dataanalys (Yin, 2007). För att säkerställa att denna studie använt relevanta teorier som underlag för vidare analys har taktikerna mönsterjämförelse och programlogiska modeller använts. Det innebär att teorierna kontinuerligt har kompletterats och jämförts med den insamlade empirin. Taktikerna mönsterjämförelse och programlogiska modeller är enligt Yin (2007) trovärdiga taktiker för att stärka studiens interna validitet.
Den extern validiteten mäter i stället graden av säkerhet gällande överenstämmelsen mellan mätresultatet och verkligheten (Skärvad & Lundahl, 2016). Vidare menar Skärvad och Lundahl (2016) att det är viktigt att kontrollera att datainsamlingsmetoden ger indikation på det mätningen avser att svara på. En god extern validitet kännetecknas av att studiens resultat är applicerbart på flera användningsområden (Yin, 2007). Denna studies externa validitet stärks genom att identifieringar och förslag på förbättringar som läggs fram kommer vara applicerbara för andra lagerverksamheter med hissautomationer.
Yin (2007) benämner begreppsvaliditet som ett tredje kriterier av validitet. Begreppsvaliditet innebär användning av flera olika empiriska källor vid datainsamling. Ju fler empiriska källor, desto högre blir begreppsvaliditeten menar Yin (2007). Under denna studies gång har användning av flera olika insamlingskällor och datainsamlingsmetoder hanterats, vilket kännetecknar begreppet triangulering. Triangulering kan användas på flera olika sätt, men med ett huvudsyfte att stärka validitet genom att kombinera olika insamlingskällor eller olika datainsamlingsmetoder (Patel & Davidson, 2014). En ytterligare faktor som har stärkt denna studies begreppsvaliditet är att intressenter för studien varit delaktiga genom att fått ta del av utkast samt blivit informerade under hela studiens gång (Yin, 2007).
2.8.2 Reliabilitet
Reliabilitet avser undersökningens tillförlitlighet och beskrivs som frånvaro av slumpmässigt mätfel (Skärvad & Lundahl, 2016). En studie med god reliabilitet bör vara oberoende av vilken forskare som genomför undersökningen, där resultat och slutsatser bör bli det samma oberoende på genomförare (Yin, 2007). För att denna studie ska lyckas med att vara oberoende och åstadkomma en god reliabilitet har studiens tillvägagångsätt noggrant beskrivits och dokumenterats (Patel & Davidson, 2014). Hur tillförlitlig en studie är bedöms enligt Eriksson (2014) av läsaren. Studien måste därmed vara tillräckligt informativ för att skapa ett så trovärdig studie som möjligt.
Vid strukturerade observationer eller intervjuer kan det vara svårt att erhålla god reliabilitet, detta för att undersökningens tillförlitlighet blir beroende av observatörens eller intervjuarens förmåga att göra bedömningar (Patel & Davidson, 2014). Observationerna och intervjuerna i denna studie har genomförts av två observatörer och intervjuare, det är någonting som Patel och Davidson (2014) anser stärker en studies reliabilitet. Beroende på hur väl svaren stämmer överens mellan de medverkande observatörerna eller intervjuarna bedömer graden av reliabiliteten. Denna typ av reliabilitetsundersökning kallas interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2014). Intervjuerna registrerades även via en ljudinspelning vilket gjorde att intervjuarna kunde lyssna om på de registrerade intervjuerna tills allt var korrekt uppfattat. De registrerade intervjuerna kan också användas för att kontrollera interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2014).
3
Teoretiskt ramverk
Kapitlet inleds med att motivera kopplingen mellan frågeställningarna och de valda teorierna. Syftet med kapitlet är att ge en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
I följande kapitel motiveras de teoriavsnitt som ger en teoretisk grund för att besvara studiens tre frågeställningar. Figur 7 illustrerar kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.
Figur 7 - Koppling mellan frågeställningar och teori
För att ge en teoretisk grund till första frågeställningen ”Hur uppstår slöserier i en plockmiljö med en hissautomation?” och andra frågeställningen ”Hur bör slöserier i en plockmiljö med en hissautomation hanteras?” beskrivs begreppen lean, värdeflödesanalys, slöserier, automation och kapacitet i det teoretiska ramverket. För att få en grundläggande förståelse för hur slöserier uppstår behandlas begreppet lean. Lean lägger sedan grunden för vidare beskrivna teorier värdeflödesanalys och slöserier, vilka är ingående delar i lean-strategin. Områdena värdeflödesanalys och slöserier behandlas för att ge djupare förståelse för hur lean-strategin fungerar, samt hur metoderna är applicerbara på denna studie. De teoretiska avsnitten automation och kapacitet är två begrepp som genomsyrar studiens samtliga tre frågeställningar. Detta för att ge grundläggande förståelse för automationens innebörd samt hantering av kapacitet. För att ge en teoretisk grund till tredje och sista frågeställningen ”Vilka faktorer bör beaktas vid artikelplacering i en plockmiljö med en hissautomation?” beskrivs även områdena artikelplaceringsstrategier samt artikelklassificering. Detta för att få underlag om vilka metoder och faktorer som är användbara att ta hänsyn till vid artikelplacering.
3.2 Lean
Lean kan anses vara en strategi för hur verksamheter bör bedrivas och omfattar begrepp som företagskultur, värderingar, metoder, ledarskap. Lean är ingen aktivitet som man genomför en gång och sedan är klar, det handlar om att steg för steg närma sig en vision om att allt slöseri är eliminerad (Petersson et al., 2009). Enligt tidigare forskning bidrar lean till
kostnadsminskning, personalens effektivitet och en högre kvalitet hos företag (Abushaikha et al., 2018). Metoderna inom lean är vanligast inom tillverkande företag men kan likaväl tillämpas inom icke tillverkande och administrativa processer. Keyte och Locher (2008) menar att det handlar om att vara kreativ i hur metoderna kan tillämpas för att uppnå ett meningsfullt resultat.
Leans förhållningssätt möjliggör för en ökad lönsamhet och konkurrenskraft genom att öka flexibilitet och produktivitet. Att öka produktiviteten har visat sig både tillgodose ägarnas krav men också kundernas. Enligt forskare har företag möjligheten att öka sin produktivitet upp till 50% och att de största utvecklingsmöjligheterna finns hos icke-tillverkande företag. Leans synsätt för att öka produktiviteten innebär att man vill eliminera slöserier och öka medarbetares engagemang (Petersson et al., 2009). Att öka produktiviteten har enligt Abushaikha et al. (2018) ökat i behov och gjort att lager i större utsträckning applicerar detta synsätt.
Leans principer kan illustreras genom en modell se Figur 8. Skaparen av modellen var Toyota Produktion system som är bland de första med att applicera leans principer i sin verksamhet. Modellen visualiserar ett tempel där pelarna är stabilitet och taket är visionen. Visionen inom lean är att ständigt sträva mot perfektion genom ständiga förbättringar (Petersson et al., 2009).
Figur 8 - Leans principer
För att långsiktigt vara framgångsrik inom lean krävs att förbättringsarbetet är väletablerat samt involverar medarbetarna, annars är risken att förbättringarna endast blir kortsiktiga. Förbättringsarbeten enligt leans filosofi syftar på att bekämpa ojämnhet, överbelastning och slöseri (Petersson et al., 2009). En verksamhet som är helt fri från dessa tre är en perfekt verksamhet och motsvarar det lean-modellen tak i Figur 8 visar.
3.2.1
Värdeflödesanalys
Värdeflödesanalys är en metod som härstammar från lean. Ett värdeflöde omfattar alla aktiviteter i ett flöde, både aktiviteter som skapar värde och aktiviteter som inte gör det. Syftet med metoden är att breda perspektivet och titta på hela flödet i stället för endast en enskild process (Petersson et al., 2009). Värdeflödesanalys är en vanligt förekommande metod att använda för att applicera lean genom att kartlägga verksamhetens process och skapa förbättringar genom att eliminera slöserier. Metoden leder till att verksamheter ökar sin effektivitet och produktivitet (Chen et al., 2013). Enligt Keyte och Locher (2008) kan en värdeflödeskartläggning beskrivas utifrån fyra steg:
1. Val av produktfamilj: besluta vilka praktiska begränsningar som ska gälla för kartläggningen
2. Kartlägga nuläget: förstå hur processen fungerar idag och skapa underlag för framtida tillstånd.
3. Kartlägga framtida tillstånd: utforma ett lean flöde.
4. Skapa en handlingsplan för genomförandet: detta är målet för kartläggningen.
Enligt Petersson et al. (2009) är det viktigt att noggrant välja ut ett specifikt flöde eller produkt att genomföra kartläggningen på för att få bästa resultat på analysen.
Vid kartläggning av nuläget är det viktigt att både analysera hur material- och produktflödet ser ut men också att kolla på informationsflödet (Petersson et al, 2009). Kartläggningen uppnås genom att observera det utvalda flödet för att identifiera slöserier och svagheter (Chen et al., 2013). Det kan även vara nödvändigt att ställa frågor om det som observerats för att förstå problemen och eventuella hinder som gör att nuläget ser ut som det gör (Keyte & Locher, 2008). Enligt Keyte och Locher (2008) kan följande steg användas vid kartläggningen av nuläget:
1. Dokumentera kundinformation och kundbehov 2. Identifiera huvudprocessteg (i ordningsföljd) 3. Välj mått och mätetal
4. Gå igenom värdeflödet och fyll i relevant information 5. Fastställ hur varje process prioriterar sitt arbete 6. Beräkna samlade mått och mätetal för systemet
Börja med att identifiera relevant kundinformation, både vad gäller kundens behov och krav (Keyte & Locher, 2008) men också vad i processen som är av värde för kunden (Petersson et al., 2009).
Nästa steg är att börja illustrera värdeflödet, det är då en fördel att använda sig av symboler, exempel på symboler återfinns i Figur 9. Först redovisas de huvudsakliga stegen, ett steg i varje processbox. Under varje processbox redovisas relevant fakta om aktiviteten, till exempel ställtid och tillgänglighet. Därefter ritas materialflödet ut genom en bred pil som länkar ihop aktiviteterna materialet genomflödar, redovisa även hur ofta materialet passerar varje aktivitet. Summera totala tiden för alla aktiviteter i flödet för att redovisa totala ledtiden. Beräkna sedan utifrån tiden hur mycket av den som är värdeskapande och hur mycket som är icke-värdeskapande tid. När materialflödet är kartlagt bör informationsflödet identifieras. Rita informationsflödet genom att koppla samman aktiviteter med hjälp av pilar för manuellt informationsflöde samt blixtsymboler för elektroniska källor. Informationsflödet klargör hur informationen från kund och leverantör fungerar samt hur information till fabriks- eller lagergolvet kommuniceras (Bicheno et al., 2013).
Figur 9 - Symboler som används vid kartläggning i en värdeflödesanalys
Det tredje steget i värdeflödeskartläggning enligt Keyte och Locher (2008) är att kartlägga ett önskat framtida tillstånd. Detta för att skapa en lättolkad bild av vad förbättringsarbetet ska generera. Vid kartläggning av ett framtida tillstånd är det viktigt att ha med sig att det inte finns ett ”rätt” alternativ men det är viktigt att ha organisationens mål som utgångspunkt för förbättringen (Keyte & Locher, 2008). Utifrån den kartläggning som gjorts av nuläget handlar det om att tillämpa lean-principer för att skapa en effektivare process (Petersson et al., 2009). För att tillämpa ett lean synsätt har Keyte och Locher (2008) formulerat frågor att använda som riktlinjer vid utformning av det framtida tillståndet:
1. Vad behöver kunden egentligen? 2. Hur ofta ska effektiviteten följas upp?
3. Vilka steg skapar värde och vilka ger upphov till slöseri? 4. Hur kan arbetet flyta fram med färre avbrott?
5. Hur ska arbetet kontrolleras mellan avbrotten?
6. Hur ska arbetsbelastning och/eller aktiviteter balanseras?
7. Vilka processförbättringar kommer att bli nödvändiga för att uppnå det framtida tillståndet?
3.2.2
Slöserier
Enligt leans principer består varje aktivitet av förädling och slöseri. Det handlar om att urskilja vad det är som faktiskt skapar värde och vad som är ett slöseri och därmed kan elimineras. Ifall det uppnås, bidrar det till en effektivare verksamhet (Petersson et al., 2009). Det finns sju plus ett slöserier inom lean vilka är överproduktion, väntan, transport, överarbete, lager, rörelse, omarbete och outnyttjad kompetens.
Överproduktion
Att producera mer än av vad kunden vill ha benämns överproduktion. Detta anses vara värsta typen av slöseri då den framkallar andra typer av slöserier. Överproduktion kan även innebära att en produkt tillverkas snabbare eller tidigare än vad som är nödvändigt för nästa steg i processen (Petersson et al., 2009).
Väntan
Väntan är ett vanligt förekommande slöseri i verksamheter. Det innebär tid som inte utnyttjas för att rätt förutsättningar inte finns. Väntan kan uppstå om rätt produkt inte är på rätt plats eller om en person inte fått rätt information i rätt tid (Petersson et al., 2009). Väntan kan även uppstå vid brist på material i lager och maskinstopp i processen vilket leder till att
medarbetaren måste vänta. Väntan påverkar både en verksamhets kostnader och ledtiden negativt (Simboli et al., 2014).
Transport
Transporter i detta avseende är enligt Simboli et al. (2014) förknippat med transport av material. Det skapar inte värde för kunden men är ett svårt slöseri att eliminera helt. Att företag använder sig av transporter kan vara ett tecken på att något annat inte är genomtänkt, exempelvis layouten. Företag bör fokusera på att minimera behovet av transporter i stället för att hitta effektivera hjälpmedel för transporter (Petersson et al., 2009). Desto mer en produkt transporteras desto högre är sannolikheten för förseningar och påverkan på kvaliteten (Simboli et al., 2014).
Överarbete
Överarbete syftar på olika sorters extra arbete som inte tillför värde för slutkunden. Onödiga arbetsmoment leder till onödiga kostnader samt onödig arbetstid. Detta kan exempelvis vara tester som genomförs i en process (Petersson et al., 2009). Det betyder även att använda onödigt dyra eller mer komplexa komponenter som inte bidrar till ökat värde för kunden (Simboli et al., 2014).
Lager
Lager kan enligt Petersson et al. (2009) vara nödvändigt för att säkerställa att man inte påverkas av opålitliga leverantörer. En annan anledning till lager kan vara om inköpsavdelning får ett lönsamt erbjudande på ett större parti gods. Små lager kan enligt Simboli et al. (2014) vara positiva då det möjliggör kontinuitet i processen och möjliggör att störningar påverkar. Nackdelarna med att ha lager är dock att det binder kapital och tar upp yta. Risken med att ha lager är även att det kan dölja problem, om till exempel det är något kvalitetsproblem eller om kunden ändrar sig (Petersson et al., 2009). Lager innebär även en lagringsperiod i tid vilket inte tillför värde (Simboli et al., 2014).
Rörelse
Rörelser en medarbetare gör som inte tillför värde är ett slöseri. Rörelserna kan utöver att vara onödiga även vara skadliga ur en ergonomisk synvinkel (Petersson et al., 2009). Enligt Simboli et al. (2014) har onödig rörelse dålig inverkan på både kostnader och tid samt kan leda till skador för arbetaren. En verksamhet som kan säkerställa att medarbetare minskar sina rörelser samt att rörelser de gör sker på ett ergonomiskt sätt kan öka sin produktivitet men även spara tid och pengar (Petersson et al., 2009).
Omarbete
Omarbete uppstår när något i en process inte blir rätt, alltså att en produkt blir defekt eller felmärkt och därmed behöver extra arbete för att åtgärda (Petersson et al., 2009). Detta leder till en ökad ledtid för produkter och påverkar produktiviteten. Brister i processer utgör ett hot för företag då bristerna är svåra att förutspå vilket gör kan orsaka ekonomiska svårigheter för företag och leveranskvalitén till kund (Simboli et al., 2014).
Outnyttjad kompetens
Outnyttjad kompetens syftar till det slöseri som organisationer främjar när de inte tar vara på medarbetarnas kompetens (Olhager, 2000). Det resulterar i ett slöseri om organisationer inte utnyttjar medarbetares idéer och kreativitet vad det gäller att förbättra processer och metoder (Hicks, 2007). Enligt Bliijleven et al. (2017) kan detta slöseri uppstå vid för lite personalutbildning, vilket då kan leda till för lite att maskiner inte används korrekt.
3.3 Automatisering
Dagens digitaliserade och snabbt föränderliga samhälle, med en ökning av e-handel, har en stor påverkan på logistikbranschen då den sätter hög press på tillgänglighet, smidighet, effektivitet och produktivitet. Dessa faktorer anses vara de viktigaste nödvändigheterna företagen bör förhålla sig till ute på marknaden för att vara konkurrenskraftiga. Detta ha lett till att behovet av automation av logistiska processer har öka (Custodio & Machado, 2019). Enligt Fredholm (2013) bidrar detta i sin tur till möjligheter för logistikbranschen, då det i samband med den ökade pressen, öppnar upp för nya tekniska möjligheter i form av automatiserade lagerhanteringsprocesser.
Automatiserade lagerlösningar benämns ofta som AS/RS som står för automated storage and retrieval system och kännetecknas som ett automatiserat förvarings- och hanteringssystem (Jonsson & Mattson, 2016). AS/RS finns i många olika typer, men är oftast uppbyggt av hyllsystem med kranar som förflyttar sig genom systemen för att hantera in- och uttag av artiklar (Roodbergen & Vis, 2009). En typ av AS/RS är hissautomation, även kallat vertical lift modules. Hissautomationen innehåller och är uppbyggd av flera olika tråg som rymmer ett stort antal enskilda artikelsorter. Denna typ av automation fungerar på så sätt att varje order hamnar i ett datasystem som lägger en förfrågning på en artikel, hissautomationen förflyttar sig då vertikalt och hämtar det tråg som lagrar den artikel som plockaren ska hämta. Artikeln levereras då till orderplockaren vid in- och uthanteringsplatsen som sedan verifierar att artikeln är plockad. Hissautomationen förstår då att plocket är klart, tar tillbaka tråget och hämtar det tråg som lagerhåller nästa artikel som ska plockas. En sådan typ av plockmetod kallas part-to-picker (Rosi et al., 2016).
Vid jämförelse med manuella orderplocksystem anses användningen av ett automatiserat lager- och orderplocksystem ha många fördelar. Automatisering kan bidra till bättre koordinering av artikelplatser, besparing av arbetskraft samt att det ökar produktiviteten och kvalitén i orderplockprocessen (Skerlic & Muha, 2017). Enligt Dukić et al. (2015) är en ytterligare fördel med ett automatiserat system att de tar upp ett litet utrymme då det lagrar artiklarna på höjden, samtidigt som ett automatiserat system har stor kapacitet att lagerhålla ett stort antal artiklar. Roodbergen och Vis (2009) menar att det är lagrets olika volymer och frekvens som avgör vilken typ av automation som är bäst utformad och lämpad för en lagerverksamhet.
Ett AS/RS- system är enligt Roodbergen och Vis (2009) ofta sammankopplat med andra system inom lagerverksamheten. Dessa system påverkar varandra på många sätt, bland annat vid fördröjningar. Detta kan skapa en komplexitet då fördröjningar i ett system i sin tur kan orsaka förseningar i AS/RS-systemet. Svårigheter med en hissautomation kan även innebära att det är svårt att anpassa systemet till befintliga arbetsprocesser, men även att det kräver ytterligare utbildning för hantering av systemet (Skerlic & Muha, 2017). En hissautomation är en stor investeringskostnad för verksamheter som medför underhållningskostnader, det är den största nackdelen med en sådan typ av automation menar Dukić et al. (2015).
3.4 Kapacitet
Enligt Chapman et al. (2017) innebär kapacitet den mängd arbete som kan utföras under en utsatt tid, kapacitet är en arbetstakt och inte mängden utfört arbete. Vid utformning och planering av ett lagersystem är oftast målsättningen enligt Olhager (2000) att ha ett högt kapacitetsutnyttjande. Att anpassa kapaciteten mot efterfrågan är en förutsättning för att uppnå ett så högt kapacitetsutnyttjande som möjligt. Kapaciteten för en process utgörs dels efter hur dimensioneringen av en anläggning är. Det maximala utflödet utgörs av vilken kapacitet de olika stegen i processen är avvägda till (Olhager, 2000).
3.4.1
Kapacitetsplanering
Två centrala begrepp inom kapacitet är kapacitettillgång och kapacitetsbehov. Kapacitetstillgång syftar på kapaciteten ett system eller resurs kan producera under en viss tidsperiod. Kapacitetsbehov syftar på kapaciteten ett system eller en resurs måste producera under en viss tidsperiod (Chapman et al., 2017). Att jämföra kapacitetstillgång och kapacitetsbehov kallas enligt Jonsson och Mattson (2003) för kapacitetsplanering. På samtliga planeringsnivåer är det viktigt att kapacitetsbehov och kapacitetstillgång stämmer överens. Det vanligaste tillvägagångssättet är att först beräkna på kapacitetsbehovet för att ha det som utgångspunkt när man undersöker kapacitetstillgången. Detta för att kunna anpassa kapacitettillgången utefter behovet. Jämförelsen visar då om kapaciteten nått sitt tak och behöver ökas eller om den i stället behöver minskas för att behovet är mindre än tillgången (Jonsson & Mattsson, 2003). Ifall kapaciteten i någon del av processen har nått sitt tak är det en kapacitetsbegränsning. Innehåller en process en kapacitetsbegränsning bör ett planeringssystem ta hänsyn till kapacitetsbegränsningen och därmed kapacitetstillgången också (Olhager, 2000). Hur enkelt det är för organisationer att påverka sin kapacitettillgång beror delvis på i vilken planeringsnivå de befinner sig i. Framförhållning i planering kan variera från flera år till några dagar vilket påverkar hur mycket förändring som kan ske i kapacitetstillgången (Jonsson & Mattsson, 2003).
En process som har ett kapacitetsutnyttjande på över 100% i ett flöde kallas för flaskhals. Processen som är en flaskhals kan inte möta behovet som finns och påverkar därmed vad maximala kapaciteten i hela flödet kan producera. Vid utformning och kapacitetsplanering av ett flöde med en flaskhals styr den vad hela flödets maximala kapacitet blir. Det är därför viktigt att flödet utformas så flaskhalsen kan ha så hög utnyttjandegrad som möjligt och undviker störningar. Övriga processer i flödet bör anpassas så de ger stöd till flaskhalsen samt att deras takt utgår från flaskhalsens takt (Lumsden, 2012).
3.4.2
Kapacitetsnivåer
Kapacitet kan definieras på många olika sett i en resurs och dessa illustreras i Figur 10.
Figur 10 - Olika kapacitetsnivåer (Jonsson & Mattsson, 2003)
Maximal kapacitet är kapaciteten en resurs kan producera om resursen utnyttjades hela tiden, dygnet runt och året om. Den maximala kapaciteten är oftast inte av intresse då få organisationer använder sina resurser till max. Det är vanligare att organisationer utgår från nominella kapaciteten vilket motsvarar kapaciteten som man normalt räknar med att använda. Nominella kapaciteten beräknas genom att multiplicera antalet maskiner eller arbetare med hur många timmar medarbetarna arbetar (Jonsson & Mattsson, 2003). Nominell kapacitet beräknas enligt Formel 1.
Formel 1 𝑛𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑝𝑒𝑟 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎 = 𝑚𝑎𝑠𝑘𝑖𝑛 × 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 × 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑜𝑑𝑎𝑔𝑎𝑟
Den nominella kapaciteten utgörs dock av en del bortfall i kapacitet i form av produktionsstopp och frånvaro. Det som återstår nu är bruttokapacitet men även denna kapacitet innefattar indirekt tid att ta hänsyn till. Det kan handla om väntetid eller att tid behövs läggas på omarbetning. Kapaciteten som finns kvar kallas för nettokapacitet och representerar den kapacitet som finns att disponera för att genomföra den planerade produktionen. Hur stor del av nettokapaciteten är av den nominella kapaciteten avslöjar organisationens utnyttjandegrad (Jonsson & Mattsson, 2003). En organisations nettokapacitet beräknas Formel 2.
Formel 2 𝑛𝑒𝑡𝑡𝑜𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡 = 𝑢𝑡𝑛𝑦𝑡𝑡𝑗𝑎𝑛𝑑𝑒𝑔𝑟𝑎𝑑 × 𝑛𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡
Vill man i stället räkna ut vilken utnyttjandegrad en resurs har, förutsatt att man har tillgång till nettokapacitet samt nominellkapacitet görs det genom Formel 3.
Formel 3 𝑢𝑡𝑛𝑦𝑡𝑡𝑗𝑎𝑛𝑑𝑒𝑔𝑟𝑎𝑑 = 𝑛𝑒𝑡𝑡𝑜𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡
𝑛𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡
3.5 Artikelplacering
Vid placering av artiklar i en plockmiljö finns det ingen generell metod att följa. Lumsden (2012) menar att man i stället bör följa ett antal principer för att lyckas med en optimal artikelplacering. Principerna som Lumsden (2012) hänvisar till är:
Produktorienteringsprincipen
Denna princip tar hänsyn till regeln FIFU som står för först-in-först-ut. Det innebär att artikeln har en tidsbegränsning gällande förbrukning, vilket menas att den artikel som kom in först, är artikeln som ska plockas först. Vid användning av FIFU underlättar det om plockmiljön är utformad så att alla artiklar är åtkomstbara för att möjliggöra att äldsta artikeln är den som hela tiden plockas först (Lumsden, 2012).
Plockpositionsprincipen
Denna princip innebär att artiklar som har likvärdig plockfrekvens placeras vid eller nära varandra. Detta för att underlätta för plockarens transportering under plockprocessen (Lumsden, 2012).
Familjegruppsprincipen
Anpassas artikelplacering utefter denna princip så placerar man artiklar som har liknande egenskaper eller som kräver liknande hantering vid samma plats (Lumsden, 2012).
Popularitetsprincipen
Denna princip bygger på att artiklarna delas upp och placeras utefter deras popularitet. Detta görs genom en ABC-analys som bedöms utefter artiklarnas plockfrekvens. Högfrekventa artiklarna blir A-artiklar, medelfrekventa artiklar kallas B-artiklar och minst frekventa artiklarna kallas C-artiklar. För att denna princip ska vara lönsam att använda måste artiklarna ha en stabil förbrukning, det är därför viktigt att kontinuerligt analysera artiklarnas plockfrekvens (Lumsden, 2012).
Likhetsprincipen
Med denna princip menas att artiklar som ofta beställs vid samma tidpunkt bör placeras nära varandra. Exempelvis om artikel A oftast beställs samtidigt som artikel B så bör dem ha en placering intill varandra. Detta för att minimera både plocktid och transportsträckor i plockprocessen. För optimal användning av denna princip krävs statistik gällande köpmönster (Lumsden, 2012).
Storleksprincipen
Vid artikelplacering utefter denna princip placeras artiklarna efter deras storlek, vikt eller otymplighet. Exempelvis artiklar som är tunga bör placeras på en plats som undviker att plockaren ska behöva göra ett icke ergonomiskt plock (Lumsden, 2012).
Gånglängdsprincipen
Denna princip tar hänsyn till hur långa gångarna är mellan
plockplatserna på lagret. För långt mellan plockplatserna anses minimera plockeffektiviteten, detta för att plockaren då måste förflytta sig långa sträckor (Lumsden, 2012).
Höjdledsprincipen
Denna princip bygger på hur högt artikel blir placerad. Ju högre upp artikeln placeras desto svårare blir det för plockaren. Lumsden (2012) menar att artiklar bör placeras i ”gyllene zonen” som är mellan 75 cm och 140 cm över markhöjd.
Omstruktureringsprincipen
Omstruktureringsprincipen innebär att artiklarna struktureras om för att underlätta för arbetsprocessen. Exempelvis att artiklar som ska levereras nästa arbetsdag placeras på en plats för att underlätta morgondagens arbete (Lumsden, 2012).
3.5.1 Artikelklassificering
För att i största möjliga mån använda en verksamhets resurser så att det generar störst effektivitet och lönsamhet kan verksamheten använda sig av artikelklassificering, även kallat ABC-klassificering. Det innebär att differentiera artiklar i grupper utifrån deras värde för verksamheten och utefter det avgör hur artiklarna bör prioriteras. Artiklarna delas då in i A-, B- eller C-grupper, där artiklarna som tillhör A-gruppen är de artiklar som är viktigast för verksamheten (Oskarsson et al., 2014). I en lagerverksamhet skulle det innebära en differentiering av de artiklar som cirkulerar i lagret. Syftet med en sådan differentiering kan vara att effektivisera plockningen. Då kan exempelvis differentiering innebära att placera lagrets artiklar utefter deras plockrekvens, eller hur artiklarna rör sig på lagret (Jonsson & Mattson, 2016). Vidare menar Jonsson och Mattson (2016) att användning av artikelklassificering skapar mervärde till verksamheten och dess kunder, samtidigt som det blir mer lönsamt då logistiska kostnaderna sänks.
När ABC-klassificering tillämpas behövs det underlag i from av artiklars volymvärde, täckningsbidrag per artikel, antal lageruttag eller artikels lagerrörelse. Vid användning av volymvärdesklassificering som underlag i ABC-analysen differentieras artiklarna utefter vilket volymvärdet respektive artikel har. Volymvärde beräknas genom att ta förbrukning per tidsenhet eller efterfrågan per tidsenhet gånger artikelpris. Väljs i stället rörlighetsklassificering som underlag tar man hänsyn till antal lagerrörelse per tidsenhet, vilket avser hur mycket artikeln förflyttas inom lagret (Jonsson & Mattson, 2016).
