Kapitlet inleds med att diskutera studiens resultat och metod. Vidare beskrivs studiens implikationer på logistikföretag och tillverkare av hissautomationer. Därefter beskrivs studiens slutsatser för att komma fram till syftet. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Studien har utgått från hur en hissautomation fungerar och används i en enda specifik miljö. Att studien endast utgår från ett fallföretag och dess användning av hissautomationer gör det svårare att generalisera resultatet. Studien har fokuserat på vilka problem och förutsättningar som identifierades på fallföretaget utifrån studien syfte. Resultatet visade att hissautomationer i en plockmiljö kan vara en begränsning men även en tillgång för företag. Vidare resulterade studien i att identifiera att slöserier kan uppstå i plockmiljöer med en hissautomation. Slöserierna som identifierades var onödiga transporter och rörelse till följd av ogenomtänkta lagerlayouter. Ett annat slöseri som identifierades var väntan och överarbete till följd av en dåligt planerad inhantering vid hissautomationen som leder till att rätt artikel inte finns på rätt plats i tid. Eftersom studien endast utgår från ett fallföretag finns det en risk att resultatet av studien begränsas till endast slöserierna som identifierades på fallföretaget och därmed missar andra slöserier som kan uppstå i plockmiljöer med hissautomationer.
Resultatet visade att vid användning av hissautomationer bör företag ta hänsyn till vilka förutsättningar deras verksamhet har, till exempel lagerytor och kapacitet. Vidare visade resultatet att tillgång till prognos för artikelsortiment är en viktig faktor för att kunna genomföra en bra artikelplaceringsstrategi. Tillgång till en omfattande prognos behöver inte vara en avgörande faktor för andra företag, då företag kan ha olika förutsättningar för artikelplacering. För att på ett trovärdigt sätt generalisera resultatet av studien bearbetades den insamlade empirin tillsammans med teoretiska ramverket för att stödja resultatet. Studien har även visat att hissautomationer i plockmiljöer är komplexa och hur de bör användas beror på många olika faktorer. Komplexiteten försvårar för att generalisera ett resultat baserat på ett fall. En studie innehållande fler plockmiljöer med en hissautomation hade bidragit till att resultatet hade kunnat nå en bredare generalisering med mer grundande antaganden.
Resultaten från studien baseras på datainsamling från en begränsad tidsperiod. Tidsperioden innehöll inga variationer i försäljning, vilket gjorde att flödet hade samma belastning under datainsamlingen. En längre tidperiod hade bidragit till variationer i belastning och eventuella säsonger hade beaktats vid generalisering av resultatet, vilket hade gett förutsättningar till ett mer tillförlitligt resultat.
Syftet med studien var att undersöka hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö. Utifrån studiens syfte anses frågeställningar vara besvarade även om vissa begränsningar i studiens resultat identifierats. Utifrån det teoretiska ramverket och den insamlade empirin har ett resultat kunnat konstaterats och slutsatser har till viss del kunnat generaliserats.
6.2 Metoddiskussion
Studiens förstudie användes som utgångspunkt vid kartläggning av problem och formulering av studiens syfte. Förstudien bidrog till att studien i ett tidigt skede fick en riktning och vilken problematik som var intressant att undersöka, vilket gjorde att syfte och frågeställningar kunde formuleras. Förstudien skapade även grunden för vilka teorier som var relevanta för studiens teoretiska ramverk.
I studiens teoretiska ramverk beskrivs metoden värdeflödesanalys. Studien har använt denna metod som inspiration för att genomföra en processkartläggning i empirin. Att värdeflödesanalys var redovisat grundligt i det teoretiska ramverket bidrog till en ökad förståelse för metoden och dess betydelse. Förhoppningen var att detta skulle bidra till ökad förståelse kring processkartläggningen i denna studie. Vid en mer omfattande studie hade fler steg i en värdeflödesanalys kunnat genomföras. Processkartläggningen ansågs vara av stort värde och prioriterades därför att genomföras i studien.
De formulerade förbättringsförslag som lades fram i studien har baserats på genomförda datainsamlingsmetoder. Hade en mer omfattande kvantitativ datainsamling genomförts med underlag för vilka effekter dessa förbättringsförslag skulle kunna generera, hade det bidragit till mer stöd för studiens resultat. Genom att skapa mer underlag för resultatet kan trovärdigheten ökas. Studien omfattar inte fler kvantitativa datainsamlingar då det bedömdes att omfattningen skulle bli för stor sett till studiens storlek.
Studien tog hänsyn till Yins (2007) kvalitetskriterier för att stärka studiens trovärdighet. Tabell 5 beskriver vilka kvalitetskriterier som tillämpades i denna studie och hur de bidrog till att stärka trovärdigheten.
Tabell 5 - Fallstudiens tillämpning av kvalitetskriterier
Under studiens gång har en jämförelse mellan metoder, teorier och den insamlade empirin kontinuerligt genomförts. Jämförelserna har exempelvis inneburit att nya teorier behövts tilläggas i det teoretiska ramverket för att stärka empiriska upptäckter eller skeenden. Dessa jämförelser har gjort att studien kunnat säkerställa att teori och empiri samspelar vilket har stärkt trovärdigheten i resultatet. Att studien tillämpade dessa jämförelser bidrog till att interna validiteten stärktes i studien.
Fallstudien är av karaktären enfallsstudie vilket enligt Yin (2007) gör resultatet svårare att generalisera än vid en flerfallsstudie. Förstudien som genomfördes bidrog till att kvaliteten stärktes samt underlättade för generalisering av studien då förstudien säkerställde en rättvis bild i ett tidigt skede i arbetsprocessen. En noga genomgång av fallet för att få en rättvis bild är enligt Yin (2007) viktigt i en enfallsstudie för att stärka kvaliteten. Studien var öppen och transparent gällande hur en enfallsstudie påverkar studiens resultat vilket bidrog till att läsaren inte missleddes och att externa validiteten stärktes.
Vid datainsamlingen användes triangulering vilket ökade säkerheten och begreppsvaliditeten. Studien använde både observationer, intervjuer samt dokumentstudie för att kontrollera resulterat vilket gjorde att feltolkningar i empirin undveks. Det fördes även kommunikation med intressenter från fallföretaget vilket bidrog till att säkerställa tolkningar som gjordes i datainsamlingen. Under studiens gång har oberoende personer granskat fallstudien, det gjorde att innehållet i studien kontinuerligt verifierades vilket bidrog till ökad förståelse för läsare.
Studiens reliabilitet säkerställdes genom att tillvägagångsättet och arbetsprocessen redovisades noggrant. Detta uppnåddes genom att forskarna valde att lägga fokus på studiens struktur och tydlighet vilket bidrog till att reliabiliteten ökade.
6.3 Implikationer
Resultatet av studien kan användas för att öka förståelse för en hissautomation. Studiens resultat har bidragit med faktorer att ta hänsyn till vid användning av hissautomationer i en plockmiljö. Resultatet på studien anses vara lämplig för företag med problematik likt den problematik som ingår i studien. Det kan användas som ett verktyg för att kartlägga hur problematiken uppstår. Resultatet kan även ge en indikation till företag kring komplexiteten av att använda en hissautomation i en plockmiljö och vilka hinder samt möjligheter det kan bidra till. Upplysning för logistikföretag kring komplexiteten gällande hissautomationer kan vara betydelsefull vid beslut av att investera i en hissautomation till sin plockmiljö. Det kan även vara betydelsefullt för tillverkare av hissautomationer. Studien kan bidra med kunskap att beakta vid produktutveckling för att förbättra konstruktion och kapacitetsutnyttjande.
6.4 Slutsatser
Nedan redovisas studien syfte samt de viktigaste slutsatserna som studien genererat. Undersöka hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö
• Hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö har visat sig bero på vilka förutsättningar och kapacitet företag har att arbeta med.
• En hissautomation bör placeras på en genomtänkt plats i en plockmiljö för att undvika att bli en begränsning.
• Kapacitetsutnyttjandet i en hissautomation bör kartläggas för att undvika att kapacitetsutnyttjandet blir för lågt eller för högt och därmed blir en begränsning.
Studien anses kommit fram till syftet då kunskap om hur en hissautomation bör användas har formulerats i slutsatserna. Underlaget från slutsatserna kan användas för att hantera och förbättra användningen av en hissautomation.
6.5 Vidare forskning
Syftet med studien var att undersöka hur en hissautomation bör användas i en plockmiljö. Syftet är applicerbart på andra verksamheter med en hissautomation i en plockmiljö, vilket ger möjlighet för vidare forskning. Det hade därför varit intressant att undersöka hur flera olika verksamheters användning av en hissautomation svarar på studiens frågeställningar. En forskning där olika verksamheters resultat kan jämföras anses kunna bidra till ökad kunskap gällande användning av hissautomationer.
Syftet i studien är brett och skulle kunna tolkas utifrån flera olika perspektiv, vidare forskning skulle därför kunna behandla samma syfte fast med andra frågeställningar. En studie med frågeställningar ur ett annat perspektiv hade kunnat bidra till att förståelsen och kunskapen blivit djupare kring användning av hissautomationer.
Studien var avgränsad till att undersöka en hissautomation och processerna närmast placerade i flödet. Vidare forskning kring ett bredare perspektiv av flödet hade varit intressant. Genom att undersöka fler processer i flödet ger det möjlighet att undersöka om processerna har en påverkan på hur hissautomationer bör användas