Enligt Chen et al. (2013) är värdeflödesanalys en metod som används för att applicera lean i en verksamhet. Syftet är att kartlägga verksamhetens processer för att skapa förbättringar genom att eliminera slöserier. Denna studie har visat att genom att ta inspiration från metoden värdeflödesanalys kan kartläggning av ett flöde redovisas på ett tydligt sätt. Enligt Chen et al. (2013) bör flödet observeras för att identifiera svagheter och slöserier vilket studien visade var ett användbart tillvägagångsätt. Vidare bör frågor kring observationen ställas vilket Keyte och Locher (2008) menar är nödvändigt för att förstå problemen bättre. Studien visar att genom processkartläggningen kan förståelse för processen öka men också perspektivet breddas. Detta genom att titta på hela flödet hur processerna samspelar vilket enligt Petersson et al. (2009) är syftet med metoden.
Genom att kartlägga ett flöde och dess olika steg bidrar det till att identifiera slöserier och se förbättringsmöjligheter (Chen et al., 2013). Slöserier är enligt lean något som inte utgör värde för kunden och bör eftersträvas att elimineras (Petersson et al., 2009). Observationen i studien bidrog till att urskilja vad i en process som är ett slöseri och vad som skapar värde. Studien påvisar att ett flöde med en hissautomation kan lagerytor med buffertar uppkomma mellan processerna i anslutning till hissautomationen. Lager anses enligt Petersson et al. (2009) vara ett slöseri då det binder kapital och tar upp onödig yta. Företag kan uppleva att dessa ytor fyller en funktion då det skapas en buffert för nästkommande process vilket kan bli en säkerhet för processen. Studien visar att en anledning till att företag känner ett behov av att ha en säkerhet mellan processerna kan bero på att hissautomationens arbetstakt skiljer sig från övriga processer i flödet. Enligt Simboli (2014) är det fördelaktigt att ha buffertar i en process för att skapa en säkerhet och undvika störningar. Att ha lager i flödet medför dock en lagringsperiod för ordern som innebär tid som inte tillför något värde.
Ett annat slöseri som kan uppstå är väntan. Studien påvisade att i plockmiljöer med en hissautomation kan väntan uppstå när rätt artiklar inte finns inhanterade i hissautomationen och gör att ordrar får vänta på att bli plockade. Det kan även leda till att medarbetare får vänta på att utföra sitt plock av ordrar. Enligt Petersson et al. (2009) uppstår slöseriet för att tiden inte utnyttjas rätt för att skapa rätt förutsättningar. Att bristen på att ha rätt artiklar i lager medför en väntan har en negativ inverkan på verksamhetens kostnader samt ledtiden enligt Simboli (2014). En annan orsak till att väntan kan uppstå vid processen inhantering kan härledas till att hissautomationen är utformad så att inhantering och utplock sker på samma plats. Det gör att processerna inhantering och plock inte kan vara aktiva samtidigt vilket utmanar företag att hitta en hållbar strategi för dessa processer att samspela.
Genom att ha en ogenomtänkt layout kan slöseri uppstå i forma av onödiga transportsträckor (Petersson et al., 2009). Detta kan bero på att layouten inte är anpassad till hissautomationens placering på lagret. Enligt Skerlic och Muha (2017) är en nackdel med hissautomationer att de är svåra att anpassa till en redan befintlig process. För att minimera behovet av transporter påvisar denna studie att utvärdering av den befintliga processens ordning och utformning kan leda till att förändring uppnås. Något som kan minska behovet av transporter är att se över utformningen av ordrarnas förflyttningar mellan processerna i flödet. Petersson et al. (2009)
menar att transporter inom lager är svårt att eliminera helt. Studien talar för att minska på icke- värdeskapande tid kan leda till en positiv inverkan på ledtiden samt att sannolikheten för förseningar minskar vid förändringar i minskade transportsträckor för ordrarna. Genom att minska på transportsträckor för ordrarna påvisar studien att även medarbetarens rörelser kan minimeras vilket har en positiv påverkan på medarbetarnas ergonomi samt kan öka deras produktivitet (Petersson et al., 2009).
Enligt Chapman et al. (2017) är kapacitettillgång och kapacitetsbehov två centrala begrepp inom kapacitet, där Lumsden (2012) anser att dessa två begrepp bör vara så nära varandra som möjligt. Studien påvisar att det kan vara svårt att hitta ett stabilt kapacitetsutnyttjande i hissautomationer. Svårigheterna anses dels grunda sig i opålitliga prognoser som försvårar planeringen av hur mycket hissautomationen kommer användas. Det anses även grunda sig i att företag har en ogenomtänkt artikelplaceringsstrategin vilket leder till att hissautomationen antigen används för lite eller blir en flaskhals. Om artikelplaceringsstrategin leder till en flaskhals i hissautomationen är det enligt Lumsden (2012) viktigt att ett flöde utformas så att flaskhalsen kan ha så hög utnyttjandegrad som möjligt. Det är även viktigt att takten baseras på flaskhalsens arbetstakt för att nå en så hög kapacitet som möjligt i hela flödet. Enligt Olhager (2000) bör ett lagersystem utformas och planeras för att nå ett så högt kapacitetsutnyttjande i flödet som möjligt. Hissautomationer har genom studien visats sig vara en tillgång för företag gällande att plocka ordrar på ett effektivt sätt. Skerlic och Muha (2017) menar att det effektiva orderplocket leder till besparing av arbetskraft samt att det har en positiv inverkan på produktivitet och kvalité. Företag som i stället har en låg utnyttjandegrad på hissautomationen kan göra att slöseri uppstår. Den låga utnyttjandegraden i hissautomationen kan därför leda till att plock måste kompenseras på annat sätt. Vid plockmiljöer bestående av både hissautomationsplock och hyllplock har studien påvisat att det kan leda till en större andel ordrar hamnar på hylla och gör att behovet av antalet plockare ökar. Det ökade antalet plockare anses leda till överarbete då det inte hade varit nödvändigt om hissautomationen hade en större utnyttjandegrad och utgör därmed ett slöseri för företagen (Petersson et al.,2009).
När artikelplacering ska bestämmas i en plockmiljö beskriver Lumsden (2012) att man bör ta hänsyn till ett antal principer, där en av dessa principer är popularitetsprincipen. Denna princip innebär att artiklar placeras utefter hur mycket de säljer och kan utföras genom en ABC-analys. En förutsättning för att använda ABC-analys är att kunna urskilja vilka artiklar i ett artikelsortiment som är mest frekventa vilket studien påvisat kan vara problematiskt. Problematiken kan härledas till en ostabil förbrukning av artiklarna vilket enligt Lumsden (2012) är viktigt för att skapa lönsamhet. Genom att använda ABC-analys för att placera artiklar i hissautomationer har studien påvisat att en kontinuerlig uppföljning och analys av artiklarnas förbrukning är nödvändig. Analysen av artiklarnas förbrukning är nödvändig för att öka kunskap kring vilka effekter artikelplaceringsförändringar ger när det gäller kapacitetsutnyttjande. Lumsden (2012) anser att kontinuerlig uppföljning och analys av artiklarnas förbrukning är nödvändig för att en ABC-klassificeringen ska vara lönsamt.
Enligt Oskarsson et al. (2014) är A-artiklar viktigast för verksamheten. Artiklarna bör därför placeras där de kan vara mest effektiva för plock. I plockmiljöer med en hissautomation påvisar studien att hissautomationen ofta är den mest effektiva processen för orderplock. Vid placering av A-artiklar i hissautomationen visar studien att ABC-klassificering kan leda till att kapacitetsutnyttjande överskrids, vilket bildar en flaskhals i flödet. Detta visar att befintliga strategier och principer gällande artikelplacering i hissautomationer är svåra att följa och kräver i många fall anpassning efter det specifika flödet begränsningar.
Hur brett ett artikelsortiment är har enligt studien visats sig påverka hur artikelplaceringsstrategier fungerar i en plockmiljö med hissautomationer. Studien har även visat att det kan vara svårt att applicera en artikelplaceringsstrategi på ett artikelsortiment där
bredden fyller upp en hissautomation med unika artiklar och även kräver lagerhållning utanför. Något som även anses påverka hur artikelplaceringsstrategin fungerar i en plockmiljö med en hissautomation är hur bra underlag företaget har gällande prognoser. Jonsson och Mattsson (2016) beskriver att beroende på hur företag använder prognoser som underlag för artikelklassificering blir avgörande för hur väl utfallet blir. En tydlig historisk försäljningsprognos för varje enskild artikel hade underlättat för problematiken kring artikelplaceringsstrategi i hissautomationen då företag hade kunnat ta hänsyn till likhetsprincipen som är ytterligare en av principerna som Lumsden (2012) beskriver. Genom analys av historisk försäljningsprognos kan ordermönster kartläggas och artikelplaceringsstrategin anpassas för att minska på både plocktid och transportsträckor (Lumsden, 2012).