Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Magisteruppsats, 30 hp | Civilekonomprogrammet/One Year Master - Nationalekonomi
Vårterminen 2021 | LIU-IEI-FIL-A--21/03672--SE
Massvaccineringens effekter på
rekommenderade beteenden
– En fältstudie som undersöker benägenheten att följa
Folkhälsomyndighetens rekommendationer före respektive
efter vaccinering mot covid-19.
The Effects of a Mass Vaccination on the Recommended
Behaviors
– A field study investigating the tendency to follow the
recommendations published by the Public Health Agency of
Sweden before and after the vaccination against Covid-19.
Emma Aldén Caroline Bjurhamn
Handledare: Emil Persson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Titel
Massvaccineringens effekter på rekommenderade beteenden.
En fältstudie som undersöker benägenheten att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer före respektive efter vaccinering mot covid-19.
English Title
The Effects of a Mass Vaccination on the Recommended Behaviors.
A field study investigating the tendency to follow the recommendations published by the Public Health Agency of Sweden before and after the vaccination against Covid-19.
Författare
Emma Aldén & Caroline Bjurhamn Handledare Emil Persson Publikationstyp Magisteruppsats i nationalekonomi 30 högskolepoäng Vårterminen 2021 LIU-IEI-FIL-A--21/03672--SE Linköpings Universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling www.liu.se
Abstract
This study investigates if attitudes towards the pandemic recommendations made by the Public Health Agency of Sweden and if the estimation of their duration differ before and after a Covid-19 vaccination. The participants contributed to the study by filling out a questionnaire. A mass vaccination is a rare occurrence and few empirical studies have been conducted. A risk regarding a mass vaccination is that it can result in a premature relaxed mindset towards the recommendations, which can lead to an increased spread of the virus. To investigate this, we compared the responses from the participants who filled out the questionnaire before and after the Covid-19 vaccination. The results showed no differences in the attitudes towards the recommendations in the two groups, however tendencies of differences regarding the estimation of duration of the pandemic recommendations was discovered. Thus, we could not detect any large effects of a more relaxed mindset towards the recommendations, however we cannot exclude smaller effects. The results do not support that stricter recommendations should be introduced in order to counteract a more relaxed attitude.
Keywords: Behavioral economics, Covid-19, Pandemic recommendations, Mass vaccination,
Sammanfattning
Studien ämnar undersöka om inställningen till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppskattningen av pandemirekommendationernas varaktighet skiljer sig åt före respektive efter vaccination mot covid-19. Deltagarna medverkade i studien genom att svara på ett frågeformulär. En massvaccinering är en sällsynt förekomst och få empiriska studier har genomförts. En risk vid genomförandet av en massvaccinering är att den kan resultera i en för tidigt avslappnad inställning till rekommendationerna, vilket kan leda till en ökad smittspridning i samhället. Resultatet visade inte på några skillnader i inställningen till rekommendationerna mellan de två grupperna, dock fanns det tendenser till skillnader angående uppskattningen av pandemirekommendationernas varaktighet. Således, utifrån studiens resultat, påvisades inte någon stor effekt av en avslappnad inställning efter en massvaccinering men det går inte att utesluta mindre effekter. Studiens resultat styrker inte att strängare rekommendationer bör införas i en vaccinationsfas för att motverka en avslappnad inställning.
Nyckelord: Beteendeekonomi, Covid-19, Pandemirekommendationer, Massvaccinering,
Förord
Vi vill tacka vår handledare Emil Persson för ditt engagemang och din vägledning. Tack för att du alltid har haft tid för våra frågor och stöttat oss genom hela arbetet. Vi vill också rikta ett stort tack till vårdcentralen, för er samarbetsvilja och vänlighet. Utan ert samarbete hade denna studie inte varit möjlig att genomföra.
Emma Aldén & Caroline Bjurhamn Linköping, 2021–05–31
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1 1.1SAMMANFATTNING METOD ... 3 2 EFTERFÖLJELSE AV REKOMMENDATIONERNA ... 4 2.1RÄDSLANS EFFEKT ... 6 2.2OPTIMISMENS EFFEKT ... 7 3 METOD ... 9 3.1GENOMFÖRANDE ... 9 3.2FRÅGEFORMULÄRET ... 10 3.3URVALSSTORLEK ... 11 3.4BORTFALL ... 12 3.5STATISTISK ANALYSMETOD ... 12 3.6ETIK ... 13 4 RESULTAT ... 14 4.1DESKRIPTIV STATISTIK ... 144.2VACCINERINGENS PÅVERKAN PÅ INTENTIONERNA ATT FÖLJA REKOMMENDERADE HÄLSOBETEENDEN ... 16
4.3VACCINERINGENS PÅVERKAN PÅ UPPSKATTAD LÄNGD AV PANDEMIREKOMMENDATIONERNA ... 18
4.4ANALYS AV OROSNIVÅER ... 20 5 DISKUSSION ... 21 5.1METODDISKUSSION ... 23 5.2VIDARE FORSKNING ... 25 6 SLUTSATS ... 26 LITTERATURFÖRTECKNING ... 27
APPENDIX A – FÖRREGISTRERING AV UNDERSÖKNINGEN ... 30
APPENDIX B – FRÅGEFORMULÄRET ... 32
APPENDIX C – FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS REKOMMENDATIONER OCH RESTRIKTIONER ... 34
APPENDIX D – LOGGBOK FRÅN UNDERSÖKNINGEN... 35
APPENDIX E – VARIABELFÖRTECKNING ... 37
APPENDIX F – OUTPUTS ... 38
1
1 Inledning
Viruset covid-19 observerades för första gången i slutet av 2019 i Wuhan, Kina (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Under 2020 spred sig viruset covid-19 snabbt mellan länder och kontinenter och den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen att de officiellt klassificerar utbrottet som en pandemi (World Health Organization, 2020). Pandemier medför stora konsekvenser för länder och samhällen (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Konsekvenserna kan innefatta en hög belastning på sjukvårdssystemet, överdödlighet, uppskjutna verksamheter som inte kan genomföras smittsäkert och hög efterfrågan på enskilda varor nationellt och globalt (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2021; Statistiska centralbyrån, 2021). Det är viktigt att förstå hur pandemier avtar för att veta hur man ska utarbeta effektiva policyer enligt Eichenbaum et al. (2020). Pandemier avtar när samhället har uppnått hög nivå av immunitet och konsekvensernas storlek beror på virusets mortalitet. Framtagandet och användandet av vaccin resulterar i att immunitet uppstår och hindrar individer från att bli infekterade vilket leder till att spridningen av viruset börjar avta. Infektionen som uppstår i kroppen som följd av covid-19 saknar botemedel vilket leder till att de som blir sjuka endast har sitt immunförsvar att förlita sig på (Karolinska Institutet, 2020).
Vaccineringen av Sveriges befolkning påbörjades i slutet av december 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2021a). I Sverige är vaccineringen avgiftsfri och frivillig för privatpersoner (1177 Vårdguiden, 2021). Vaccinationen är strukturerad i fyra faser i linje med Folkhälsomyndighetens rekommenderade prioriteringsordning (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Det finns flera vaccin på marknaden och de används i olika grad i Sverige. Folkhälsomyndigheten rekommenderar två doser av vaccinet, oavsett vilken sort det är, och det tar från en till tre veckor efter den andra dosen innan kroppen har utvecklat ett skydd mot covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2021c; Folkhälsomyndigheten, 2021d). Kliniska studier har visat att vaccinen är olika effektiva och deras effekt varierar mellan 60 och 95 procent (European Medicines Agency, 2021a; European Medicines Agency, 2021b; European Medicines Agency, 2021c; Folkhälsomyndigheten, 2021d).
2
Folkhälsomyndigheten i Sverige har tagit fram rekommendationer och restriktioner1 för att minska
smittspridningen, vilka inte är obligatoriska att följa men starkt rekommenderade (Folkhälsomyndigheten, 2021e). Andersson et al. (2021) har undersökt hur individers benägenhet att följa rekommendationerna varierar beroende på om de fått information om att ett vaccin snart finns tillgängligt. Resultatet visade signifikanta skillnader i intentionerna att följa rekommendationerna. De som fick information kring ett vaccin var mer optimistiska och hade en mer avslappnad inställning till rekommendationerna. Det är viktigt att studera benägenheten att följa rekommendationerna eftersom det kan finnas ett negativt samband mellan vaccination och efterföljelse av rekommendationerna. En massvaccinering kan resultera i ett mer avslappnat agerande och risken för en ökad smittspridning innan vaccinet har nått sin fulla effekt kan då öka. I början av 2021 fanns få studier kring konsekvenserna och riskerna av vaccinering mot covid-19. Det har i modern tid inte förekommit liknande situationer där en pandemi lamslagit hela världen, därav har ämnet inte kunnat studerats tidigare.
Syftet med studien är att undersöka om inställningen till Folkhälsomyndighetens rekommendationer skiljer sig åt före respektive efter vaccination mot covid-19. Studiens forskningsfrågor är:
• I vilken utsträckning påverkar vaccination mot covid-19 intentionerna att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer under kommande två veckor efter vaccinationstillfället?
• I vilken utsträckning påverkar vaccination mot covid-19 den uppskattade varaktigheten av Folkhälsomyndighetens rekommendationer?
Huruvida vaccinering har en omedelbar effekt på benägenheten att anpassa sig efter rådande rekommendationer kan ses utifrån två teoriområden (Eichenbaum, et al., 2020; Andersson, et al., 2021). Makris och Toxvaerd (2020) argumenterar för att vetskapen om ett framtida vaccin leder till att den sociala distansen ökar. Resonemanget bygger på att ett vaccin endast är gynnsamt för en individ som inte drabbats av en infektion eftersom vaccinet inte är något botemedel.
3
Motsägande argument för att en vaccinering skulle minska den sociala distansen är grundade i ett rikt forskningsområde som har studerat hur känslor påverkar individers beslutfattande (Loewenstein, et al., 2001; Lerner, et al., 2015; Meier, 2019). En gemensam uppfattning från en översiktsartikel av Lerner et al. (2015) är att positivitet och lyckokänslor främjar risktagande. Således kan en positiv sinnesstämning i och med vaccinering påverka individers riskpreferenser gällande deras agerande mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
1.1 Sammanfattning metod
Vi har genomfört ett fältstudie på en vårdcentral där vi undersökt respondenternas intention att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som delades ut till de som besökte vårdcentralen i syfte att vaccinera sig mot covid-19. Respondenterna delades in i två grupper, en grupp fick besvara frågeformuläret före de skulle vaccineras och den andra gruppen fick besvara formuläret efter att de blivit vaccinerade. Datamaterialet sammanställdes och ett index beräknades som sedan jämfördes mellan de två grupperna för att undersöka om det fanns några statistiska skillnader. Även deltagarnas uppskattning av rekommendationernas varaktighet undersöktes och jämfördes mellan grupperna.
4
2 Efterföljelse av rekommendationerna
I följande kapitel beskrivs tidigare studier och teorier till varför individer följer rekommendationer implementerade för att minska smittspridning. Förklaringar presenteras också till huruvida en vaccindos kan påverka inställningen till rekommendationerna.
En tidigare online-studie av Margraf, et al. (2020) studerade inställningen och efterlevnaden av pandemirekommendationerna hos invånarna i åtta länder2 innan ett vaccin fanns tillgängligt.
Rekommendationernas effektivitet och framgång beror starkt på villigheten hos invånarna till att aktivt anstränga sig. Författarna fann att 77,4 procent av deltagarna ansåg att regeringarnas åtgärder var effektiva och efterföljelsen visade sig vara hög i länderna. Efterföljelsen var som högst i Frankrike, Spanien och Storbritannien till följd av att länderna hade en hög dödlighet enligt Margraf et al., (2020). Tyskland hade också hög efterföljelse men då till följd av en positivt uppfattad kommunikation till befolkningen.
Vaccinet som finns att tillhandahålla i dagsläget (april 2021) är inte hundraprocentigt effektivt och det är en omöjlighet att distribuera vaccinet till samtliga medborgare samtidigt (Folkhälsomyndigheten, 2021a; Folkhälsomyndigheten, 2021b). Studier har visat att människor kan vara smittsamma och delaktiga i smittspridningen trots att de har antikroppar och själva är skyddade, vilket argumenterar för en fortsatt försiktighet (Dagens Medicin, 2021). För att begränsa antalet smittade individer krävs det att medborgare fortsätter följa rekommendationerna även efter att de vaccinerats och fram tills dess att smittspridningen avtar i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2021e).
I väntan på att befolkningen vaccineras kan samhället endast förlita sig på icke-läkemedelsmässiga interventioner, som enligt Murphy och Gupta (2020) syftar till att minska smittspridningen genom social distansering och ökad hygien. Interventionerna benämner författarna som socialt vaccin och det handlar enbart om ageranden för att reducera smittspridningen. Exempel på sociala vaccin är förbud mot offentliga sammankomster, distansundervisning för skolelever, hemarbete och förordningar gällande nyttjandet av ansiktsmask. I staden Wuhan i Kina, där covid-19 först upptäcktes, tillämpades stränga rekommendationer och effekten av dessa har sedan studerats.
5
De icke-läkemedelsmässiga interventioner hade enligt Pan et al. (2020) en tillfällig reducerande effekt på virusets spridning i Wuhan. Något som också styrks också av Fong et al. (2020) som har studerat effekten av sex olika icke-läkemedelsmässiga interventioner. De fann att åtgärder gällande social distansering hade en effekt under influensapandemier om interventionen implementerades i ett tidigt stadium av pandemin samt att det fanns en hög efterlevnad av interventionerna i samhället. Målet med att införa icke-läkemedelsmässiga interventioner är att smittkurvans topp ska planas ut för att hälso- och sjukvårdssystemet inte ska bli överbelastat. En överbelastning av sjukvårdssystemet innebär att vård inte kan ges till alla behövande vilket resulterar i fler dödsfall. Samhället skulle även gynnas av en långsam smittspridning, framför allt för att erhålla tid till att producera vaccin för att reducera pandemins negativa konsekvenser i form av allvarliga sjukdomstillstånd och avlidna medborgare.
För att undersöka hur graden av social distansering förändras i och med en förväntad vaccinlansering använder Makris och Toxvaerd (2020) utvecklade teoretiska SIR-modeller. Modellerna bygger på en kombination av antaganden kring hur samhällsplanerare instruerar sina medborgare att uppträda, men även hur individerna faktiskt agerar. Antagandena om individers agerande bygger på ett teoretiskt rationellt beteende och inte empiriska data. Resonemanget kombineras med det faktum att vaccin inte botar sjukdom utan endast förhindrar insjuknandet. Följden enligt resonemanget blir att individer gör sitt yttersta för att inte smittas innan de blivit vaccinerade. Vid infektion tappar vaccinet sin nytta för den enskilde individen enligt modellen. Antagandena leder till att författarnas simuleringar visar på en hög social distans precis innan en vaccinlansering som sedan avtar helt när vaccinet är implementerat. En nackdel med denna typ av simulering är svårigheten att addera nyanserande faktorer. Exempelvis antar Makris och Toxvaerd (2020) i sin modell att när vaccinet lanseras så vaccineras hela befolkningen samtidigt och det finns ingen fördröjning av vaccinets effekt. Författarna antar också att vaccinet ger fullt skydd mot sjukdom. Modellen saknar vissa aspekter som förekommer i verkligheten, vilket motiverar för att empiriska studier ska genomföras på området som tar hänsyn till fler faktorer.
6
2.1 Rädslans effekt
Benägenheten att följa rådande rekommendationer kan också uppstå från en emotionell påverkan som kan ha sitt ursprung i rädsla. I detta avseende kretsar rädslan på individnivå kring att bli sjuk, uppleva obehag eller att någon närstående ska bli sjuk. På samhällsnivå avser rädslan brister som kan uppstå i samhällets funktioner exempelvis negativa effekter på företagande, sjukvård och handelsmöjligheter. Social panik är ett begrepp som beskriver när ett helt samhälle tillsammans upplever en skrämmande känsla enligt Loewenstein et al. (2001). Social panik kan uppstå vid exempelvis ett terrorattentat, naturkatastrof eller vid utbredning av en smittsam sjukdom. När en fara eller risk uppstår som påverkar många individer under en kort tid sprids information snabbt i samhället (Weinstein, 1989). Massmedia och myndigheter sprider information om risken med faran som uppstått, om lidandet hos de utsatta och hur individer ska agera för att bidra till riskreducering. Den sociala paniken kan triggas av dessa informationsflöden genom att tankar och information kring det allvarliga läget leder till en ökad känsla av rädsla. En hög nivå av rädsla är kopplat till ett mer pessimistiskt beslutsfattande utifrån teorin att rädsla leder till minskad upplevd kontroll över situationen och ett lägre risktagande (Lerner & Keltner, 2000). Dagens samhälle har en hög nivå av informationsspridning och statistik kring covid-19-pandemins spridning uppdateras dagligen, vilket kan generera en gemensam rädsla och ett pessimistiskt beslutfattande.
En studie av Al-Hassan et al. (2020) undersökte bedömningsprocesserna hos medborgare i tre olika länder (Kuwait, Sydkorea och USA). De undersökte hur rädsla och samhällets hantering av situationen påverkade medborgarnas efterlevnad av rekommendationerna. Resultatet visade att individer som kände sig skrämda av covid-19 följde rekommendationerna i högre utsträckning och att det fanns en variation i graden av efterföljelse mellan länderna. Studien visade också på att rädslan ökade när information om covid-19 spreds i sociala medier. En högre frekvens av användandet av sociala medier ökade risken för att uppleva rädsla kring covid-19. Rädslan kan associeras med att det publiceras falska rapporter och att falsk information sprids via sociala medier. Vilket i sin tur kan skapa förvirring, informationsöverflöd och rädsla hos individerna. På sociala medier får användarna även ta del av andras tankar, oro och rädslor vilket enligt Al-Hassan et al. (2020) kan påverka läsarens egen sinnesstämning.
7
2.2 Optimismens effekt
Känslor kan påverka beslutsfattande på många olika sätt, Lerner et al. (2015) beskriver bland annat hur en sinnesstämning kan hänga kvar från en upplevelse till ett nästkommande beslut som inte är relaterat till den första situationen. Exempelvis beskrivs det hur ilska som uppstår i en situation kan riktas mot någon eller något i nästa situation, trots att de inte är relaterade till varandra. Effekten benämns som en överföringseffekt och kan fungera som en bias vid beslutsfattande. Åtskilliga studier nämns av författarna som visar på att en positiv sinnesstämning leder till optimistiska bedömningar och att en negativ sinnesstämning kan bidra till en pessimistisk bedömning. Exempelvis finns det tendenser som visar att bra väder leder till högre vinster på aktiemarknaden. Två händelser som borde vara åtskilda kopplas ihop i och med att bra väder leder till en mer positiv sinnesstämning som i sin tur påverkar beslutsfattandet i en positiv riktning (Hirshleifer & Shumway, 2003). I en studie av Meier (2019) där 34 176 individer deltog undersöktes bland annat kopplingen mellan lycka och risktagande. Resultatet visade på ett starkt samband mellan ökad lycka och villigheten att ta risker. Studiens resultat stödjer ramverket för utvärderingstendenser3 utvecklat av Lerner och Keltner (2000). Ramverket argumenterar för att en individs känslor påverkar dennes utvärdering av den befintliga situationen. Exempelvis leder enligt författarna lycka och ilska till en ökad känsla av kontroll och ökat risktagande medan rädsla leder till minskad upplevd kontroll och då mer försiktiga utvärderingar. En teori till varför emotioner har en påverkan är att våra känslor helt kan fylla upp vårt medvetande och att kopplingen evolutionärt är starkare från det emotionella systemet till det kognitiva systemet än åt andra hållet (Loewenstein, et al., 2001). Ett optimistiskt beteende är kopplat till ett högre risktagande i den mening att hög riskbenägenhet är ett uttryck för optimism. Applicering av resonemanget i vår studie kan tänkas leda till att en vaccinspruta bidrar till en positiv sinnesstämning då vaccin är efterlängtat och leder till positiva konsekvenser i framtiden. Denna lyckokänsla kan sedan leda till en optimistisk bedömning med en högre nivå av risktagande i hur väl rekommendationerna följs och en optimistisk uppskattningen av längden på deras varaktighet.
8
Kunskap om ett framtida vaccin mot covid-19 leder enligt en studie av Andersson et al. (2021) till att individer bli mer optimistiska i sin bedömning av pandemins slut. När deltagarna i studien fick information kring vaccinet mot covid-19 och dess effektivitet tenderade de att uppge att de skulle följa rekommendationerna i mindre utsträckning, och därav agera mer avslappnat. Resultatet från studien visade att policyer för att minska smittspridningen fick reducerad effekt när kommunikationen från myndigheter och media blev mer omfattande gällande vaccin och vaccinernas utveckling. Strängare policyer kan därför enligt Andersson et al. (2021) behöva implementeras i ett scenario där en vaccinlansering närmar sig.
9
3 Metod
Vår studie undersökte huruvida en vaccinationsdos påverkade attityder kring Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Undersökningen genomfördes med en studiedesign där individer slumpmässigt fick svara på ett frågeformulär antingen före eller efter att de vaccinerats mot covid-19 där frågorna mätte deras inställning gentemot ett antal påståenden. Vi gjorde en förregistrering av studien (Appendix A) innan genomförandet påbörjades. Där framgår det hur vi planerade att genomföra undersökningen, vilka variabler som ämnades undersökas och den planerade analysen. Förregisteringen laddades inte upp på en publik databas, men skickades in till vår handledare innan datainsamlingen påbörjades. För att öka transparensen gentemot utomstående parter har vi delgett studiens syfte, studiedesign, urvalsstorlek, metod för datainsamling, variabler och analysmetod innan datainsamlingen påbörjades. Förregistreringen intygar också att vi genomfört studien som planerat utan att ändra oss för att exempelvis uppnå vissa signifikansnivåer (Munafò, et al., 2017).
3.1 Genomförande
Fältstudien genomfördes på en vårdcentral belägen i en storstad i Sverige. Datamaterialet samlades in tisdag till fredag mellan den 16 och 26 mars 2021. Vi växlade mellan före- och eftergruppen varannan dag för att styrka en randomisering av deltatagna. Målgruppen för studien var de personer som besökte vårdcentralen i syfte att vaccinera sig mot covid-19. Vi frågade individerna om de ville delta i en undersökning i samband med vaccinationen och de som samtyckte till att delta fick fylla i ett frågeformulär. Formuläret finns bifogat i Appendix B. När respondenterna hade fyllt i formuläret placerades det i en stängd låda där alla ifyllda formulär samlades för att stärka anonymiteten hos deltagarna i studien. Det var frivilligt att delta i undersökningen, vilket framgick i beskrivningen på formuläret. Frågorna i frågeformuläret har inspirerats av Andersson et al. (2021) och behandlar individers intentioner att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer
(Appendix C) de närmsta två veckorna mätt från tidpunkten då formuläret fylldes i. Studiens design
bestod av två grupper, en grupp som besvarade formuläret innan vaccinationen och en grupp som svarade precis efter att de vaccinerats. Tidsmässigt rörde det sig om max 30 minuter före eller efter vaccinationstillfället. Detaljerade uppgifter om utförandet skrevs ned i en loggbok (Appendix D). Vi valde en sådan studiedesign för att eftersträva en struktur där enbart en faktor skiljde de två grupperna åt, att vänta på vaccin eller ha fått vaccin.
10
Denna typ av studiedesign utövas bland annat inom forskningsområdet beteendeekonomi (Thaler, 2016). Målet är att kunna påvisa kausalitet och inte enbart korrelation. Kausalitet styrks i en design där endast en faktor skiljer två grupper åt och att grupperna i sin tur är randomiserade. En faktor som kan ha påverkat deltagarna asymmetriskt var att de individer som fick sin första vaccindos även tilldelades ett informationsblad där det bland annat framgick att rekommendationerna bör fortsätta följas efter vaccinationen (Folkhälsomyndigheten, 2021f). Detta kan ha påverkat respondenterna i deras svar men det är svårt att avgöra till vilken grad. Det kan finnas yttre omständigheter som inte dokumenterats som skiljer före- och eftergruppen åt och som systematiskt påverkat de två grupperna olika, exempelvis vädret eller den schemalagda sjukvårdspersonalen. Dock så upptäcktes inte några systematiska skillnader under genomförandets förlopp. Om de finns oupptäckta systematiska skillnader är det svårt att uttala sig om i vilken grad de påverkat datamaterialet.
3.2 Frågeformuläret
Formulärets huvudfrågor bestod av nio graderingsfrågor och en öppen fråga där respondenterna själva fick uppskatta ett tal. Sammantaget ämnade de tio frågorna undersöka respondenternas agerande och förhållningssätt till rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Frågorna valdes ut noggrant med studiens syfte som utgångspunkt. Graderingsfrågorna var utformade som påståenden där respondenten svarade med en siffra mellan ett och sju, vilket gav en indikation på hur svagt eller starkt individen instämde med påståendena. Påståendena gick i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer där en sjua indikerade att individen helt följde den. Huvudfrågorna besvarades utifrån ett tänkt agerande under de kommande två veckorna. Intervallet två veckor valdes eftersom vi ville studera respondenternas intentioner nära inpå vaccineringen och innan vaccinet uppnått full effekt, även Andersson et al. (2021) använde sig av ett sådant tidsintervall. För att undersöka hur individernas optimism kring pandemins varaktighet påverkades av en vaccindos inkluderades en fråga där respondenterna uppskattade antal månader till dess att alla rekommendationer är borttagna.
Det ingick även sju kontrollfrågor i formuläret. De behandlade kön, födelseår, om de haft bekräftad covid-19, respondentens boendesituation, vaccindos ett eller två, hur oroliga de var för att bli smittade av covid-19 och deras riskbenägenhet.
11
En tidigare bekräftad covid-19 infektion kan tänkas påverka hur individen agerar eftersom en individ som har antikroppar till följd av infektion löper liten risk att insjukna igen (Insitutet för hälsa och välfärd, 2021). Frågan om boendesituationen är relevant eftersom personer som bor ensamma kan uppleva ett större behov av socialt umgänge och därav ha en större benägenhet att bryta rekommendationerna jämfört med personer som bor tillsammans med någon eller på ett boende där det finns personal. Kontrollfrågan för vilken dos av vaccinet som tilldelats är inkluderad då Folkhälsomyndigheten i början av mars 2021 kommit med information om att de som tagit båda doserna kan ha en mer normal vardag med vissa sociala kontakter efter två veckor (Folkhälsomyndigheten, 2021g). Två av kontrollfrågorna var graderingsfrågor och undersökte respondenternas oro för covid-19 och deras riskbenägenhet. Dessa frågor gav oss en uppfattning om hur försiktiga respondenterna var och vi kunde kontrollera för graden av försiktighet i den statistiska analysen. Totalt ingick 17 frågor i formuläret som var två sidor långt, fram- och baksida. Anledningen till att formuläret endast var två sidor berodde på vår målsättning att hålla oss till endast ett pappersark då vi såg en risk att ihophäftade ark skulle kunna separeras i insamlingslådan. Vi såg också en risk med att ett för långt formulär skulle kunna avskräcka respondenter från att vilja delta i studien eller att tidsbrist skulle uppstå.
3.3 Urvalsstorlek
Målgruppen för studien var individer som skulle vaccineras mot covid-19 på den aktuella vårdcentralen. Vid tidpunkten för genomförandet befann sig regionen i fas två av vaccinationsstrategin vilket resulterade i att många deltagare hade en hög ålder. Vi fick information från vår kontaktperson på vårdcentralen att det vaccineras cirka 162 individer varje vecka. Det visade sig efter genomförandet att det var runt 200 som blev vaccinerade varje vecka under tiden som vi var där. Detta möjliggjorde för ett planerat urval på cirka 100–150 individer per grupp vid en insamlingsperiod om två veckor. Begränsade resurser är ofta av avgörande betydelse för den urvalsstorlek som är möjligt att samla in (Lakens, 2021), och i vårt fall var tid den avgörande begränsningen för urvalets storlek. Lakens (2021) beskriver att en statistisk styrka på 80 procent och en signifikansnivå på 5 procent bör eftersträvas. En låg signifikansnivå och hög statistisk styrka resulterar i en mer informativ studie med säkrare resultat, men det kräver också mer resurser i form av exempelvis tid för att samla in ett större stickprov. Det är därför av väsentlig betydelse att väga kostnaderna för att uppnå ett större stickprov mot fördelarna av högre statistisk styrka. Kostnaden för oss att samla in fler observationer var tid.
12
Vi gjorde en avvägning och bestämde att vi skulle lägga två eller max tre veckor på insamlingen. Målet var att uppnå minst 100 observationer i varje grupp och 200 totalt. Andersson et al. (2021) har i sin studie funnit en effekt på ca 0,12–0,25 av en standardavvikelse vilket är en för låg effekt för oss att finna med hänsyn till vår urvalsstorlek. Vårt urval blev 102 observationer i föregruppen respektive 103 observationer i eftergruppen där vi hade en statistisk styrka att hitta en effektstorlek på ungefär 0,4 av en standardavvikelse. Cohens d är ett mått på effektstorlek, mätt i andel av standardavvikelse, som är användbart när två medelvärden önskas jämföras (Oxford Reference, u. å.).
3.4 Bortfall
Totalt vaccinerades 405 individer under de åtta dagar som vi var på vårdcentralen. Av dessa svarade 238 individer på vårt frågeformulär varav 33 formulär var ofullständigt ifyllda vilket resulterade i att de uteslöts från analysen. Bortfallet innebar att vi totalt hade 205 formulär som var korrekt ifyllda och kunde användas. Det fanns flera anledningar till att individer avstod från att delta i studien. Vissa hade inte tid eftersom de var sena till vaccinationen (föregruppen), andra stannade inte kvar för observation efter vaccinationen trotts att det rekommenderades (eftergruppen). En del tackade nej till att delta i undersökningen. Andra valde vi att inte fråga om deltagande då vi ansåg det svårt att genomföra på grund att de hörde dåligt, såg dåligt eller hade svårt att kommunicera. Slutligen hade några individer svårigheter med det svenska språket vilket begränsade deras möjligheter att delta i undersökningen.
3.5 Statistisk analysmetod
Studiedesignen genererade två grupper, en före och en efter vaccination. Datamaterialet i de två grupperna bestod av svar på olika frågor där svaret var en siffra mellan ett och sju. Ett index konstruerades som ett medelvärde av frågorna rörande efterföljelsen av rekommendationerna för varje deltagare. Medelvärdena summerades sedan och dividerades med antal deltagare i respektive grupp. Vi undersökte om det fanns skillnader i medelvärdena samt skillnader i indexet genom att utföra ett t-test mellan medelvärdena. Linjära regressionsmodeller användes sedan för att undersöka om resultaten var robusta. Vi undersökte även om optimismen kring varaktigheten av rekommendationerna i samhället påverkas av att vara vaccinerad eller ej.
13
Analysen gjordes med ett t-test som jämförde medelvärdena av den förväntade tidsperioden med rekommendationer i före- respektive eftergruppen, samt regressionsmodeller där kontrollvariabler adderades. En variabelförteckning över samtliga variabler finns i Appendix E.
Ytterligare en analys genomfördes som ämnade undersöka om respondenternas oro och rädsla skiljer sig mellan före- och eftergruppen. Denna analys finns inte inkluderad i förregistreringen och tillhör inte våra huvudsakliga analyser, men vi ansåg att en analys över rädsla kan vara intressant att undersöka. Rädsla tenderar att reducera risktagandet (Lerner & Keltner, 2000), vilket då kan ge indikationer att en högre rädsla korrelerar med en större försiktighet och efterlevnad av rekommendationerna.
3.6 Etik
Urvalet i vår undersökning bestod till stor del av personer som tillhörde riskgrupper, de är mer utsatta och kan bli väldigt sjuka om de skulle bli infekterade. Vi vidtog åtgärder för att efterleva rekommendationerna som finns i sådana situationer. God hygien och avstånd efterföljdes, pennor desinfekterades mellan varje person och vi använde ansiktsmask. Vi har tystnadsplikt gentemot vårdcentralen vilket innebär att vi inte får prata om någon specifik respondent eller någon annan patient som vi observerat på vårdcentralen med utomstående parter.
Respondenterna fick information inför deltagandet att de när som helst under ifyllandet kunde avbryta sitt deltagande. De behövde också fylla att de samtyckte till deltagande. Alla insamlade frågeformulär var anonyma vilket också framgick i den beskrivande texten på formuläret.
14
4 Resultat
I följande kapitel presenteras det insamlade datamaterialet, undersökningens huvudsakliga statistiska beräkningar av det konstruerade indexet samt beräkningar av variabeln varaktighet. Histogram av samtliga variabler (Appendix G) har granskats för att upptäcka om den använda Likertskalan har gett missvisande medelvärden. Ett tillägg bland beräkningarna utöver de som förregistrerades gjordes för att undersöka orosnivåerna i före- respektive eftergruppen. Beräkningar på varje enskild variabel finns i Appendix F.
4.1 Deskriptiv statistik
Vår studiedesign bygger på att det enbart är en faktor som skiljer före- respektive eftergruppen åt.
Tabell 4.1 presenterar kontrollvariablernas medelvärde eller andel i före- respektive eftergruppen.
Könsfördelningen i urvalet är jämn mellan kvinnor och män. Andelen som haft en covid-19 infektion är också jämnt fördelat och är ca 4 procent av samtliga deltagare. Genomsnittsåldern på deltagarna var 76 år och medianåldern var 81 år. Grupperna har liknande egenskaper vilket tyder på att det inte finns några anmärkningsvärda skillnader i de olika grupperna som kan påverka studiens resultat.
Tabell 4.1. Kontrollvariablernas medelvärde eller andel för före- respektive eftergruppen.
Kontrollvariabler Före vaccin Efter vaccin
Antal 102 103 Kön - Män 38% 41% - Kvinnor 59% 57% - Vill ej uppge 3% 2% Ålder 78 (11,68), 19-101 74 (16,84), 20-96
Har haft covid-19 4% 4%
Boende
- Singelhushåll 40% 48%
- Bor med en person 55% 44%
- Bor med fler än en person 5% 9%
Dos ett 40% 43%
Oro 4,02 (1,96), 1-7 3,00 (1,68), 1-7
Risk 1,99 (1,48), 1-7 2,10 (1,43), 1-7
Kommentar: Variabeln ålder är framtagen genom att subtrahera 2021 med det insamlade födelseåret. Variablerna oro och risk är graderingsfrågor där svaren är mellan 1-7, ett högt värde indikerar stark oro respektive mycket villig att ta risker. Standardavvikelsen för de kontinuerliga variablerna är angivna inom parantes. De kontinuerliga variablernas intervall
15
Figur 4.1 visar medelvärdena av beroendevariablerna i de två grupperna som tillsammans bildar
indexet som används i den huvudsakliga analysen. Deltagarna visar generellt på en hög följsamhet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. En mer utförlig tabell över varje enskild variabels medelvärde, standardavvikelse och fördelning finns i Appendix E.
Figur 4.1 Medelvärden i de två grupperna för de beroendevariabler som är grunden för det konstruerade indexet. Medelvärden för beroendevariabler 4 ,9 7 6,3 7 5 ,9 8 5 ,6 9 4 ,4 0 6 ,2 7 5 ,7 2 6 ,1 2 5 ,0 2 5,62 4 ,6 7 6,1 8 6 ,0 0 5 ,6 2 4 ,4 5 6 ,3 2 5 ,3 3 5 ,6 0 4 ,6 4 5,4 3 0 1 2 3 4 5 6 7 Un d v ik a fy sis k a k o n tak ter Håll a sig u p p d ater ad H åll a av st ån d Un d v ik a reso r Un d v ik a v id rö ra an sik te Han d h y g ien Is o ler a sig s jälv Me d d el a fy sis k a k o n tak ter B är a an sik ts m ask In d ex Före Efter
16
4.2 Vaccineringens påverkan på intentionerna att följa
rekommenderade hälsobeteenden
Respondenternas ställningstagande till de olika påståendena i frågeformuläret har i majoriteten av fallen varit i linje med Folkhälsomyndigheternas rekommendationer. För att undersöka om det existerade en skillnad i efterföljelsen av rekommendationerna i före respektive eftergruppen utfördes ett t-test av de två indexmedelvärdena. I föregruppen är medelvärdet av indexet 5,62 (sd=1,23) och i eftergruppen är det 5,43 (sd=1,20). Skalan på indexet är mellan ett och sju där sju stämmer helt överens med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Jämförelsen av medelvärdena i de två grupperna ger inget signifikant resultat och det går därför inte att förkasta att medelvärdena är statistiskt sett lika (t(203)=1,12; p-värde=0,26; 95% konfidensintervall: -0,52, 0,14; Cohens d=0,16), se figur 4.2.
Vidare analyseras OLS-regressioner med indexet som beroendevariabel och vaccin som oberoende variabel, dessa finns beskrivna i tabell 4.2. Beräkningarna genererar inte några signifikanta resultat vilket tyder på att det inte finns någon skillnad i attityder kring Folkhälsomyndighetens rekommendationer mellan de två grupperna. En möjlighet är också att det finns en effekt som är så liten att vi inte har statistisk styrka nog att upptäcka den.
Figur 4.2. Intentionen att följa rekomm-endationerna för de två för grupperna. De svarta strecken indikerar variablernas
konfidensintervall (95%). .
Figur 4.2. Intentionen att följa rekommendationerna för de två för grupperna.
17
Tabell 4.2. Estimaten från OLS-regressionerna för variabeln vaccin då index är den beroende variabeln.
Endast ett hälsobeteende visar på signifikant resultat och det är variabeln som mätte intentionerna att informera personer som man varit i fysisk kontakt med om sjukdomssymptom skulle uppkomma nästkommande dag. Medelvärdet på frågan minskade med 0,5 enheter (där deltagarna kunde uppge ett värde mellan ett och sju) om individen fått sin vaccinspruta. Resultatet är säkerställt på en 10 procent signifikansnivå men är inte robusta resultat när alla kontrollvariabler applicerats. En förklaring till resultatet kan vara att de som precis vaccinerats också blev informerade om att influensasymptom är en vanlig biverkning som kan uppkomma efter vaccineringen. Detta kan ha påverkat deras inställning negativt till att meddela kontakter om att de känner sig sjuka i syfte att stoppa en eventuell smittspridning eftersom sjukdomssymptom kan uppstå utan att det är covid-19.
Beroendevariabel (1) (2) (3) Konstant 5,62*** 5,75*** 5,96*** (0,12) (0,54) (0,75) Vaccin -0,19 -0,23 -0,02 (0,17) (0,17) (0,17) Kön Ja Ja Ålder Ja Ja Kontrollvariabler Ja Observationer 205 205 205 R-squared 0,01 0,03 0,19 Index
Kommentar: Ett högre index-värde indikerar på bättre beteende i syfte att stoppa smittspridningen av covid-19. Kontrollvariablerna inkluderar covid, boeende, dos, oro och risk (se Appendix E för variabelförteckning). Standardfel är angivna inom parantes. ***p<0,01, **p<0,05, *p<0,1 .
18
4.3 Vaccineringens påverkan på uppskattad längd av
pandemirekommendationerna
Vi analyserade skillnader i optimism gällande hur länge Folkhälsomyndigheterna kommer rekommendera försiktighetsåtgärder med ett t-test. Vi jämför medelvärdena på frågan ”hur många månader tror du att det kommer ta innan alla rekommendationer är borttagna?” i före- respektive eftergruppen. Beräkningen visar inget signifikant resultat (femprocentig signifikansnivå) i ett t-test men det finns en tendens till att vaccination leder till en mer optimistisk syn på rekommendationernas varaktighet (t(203)=1,90; p-värde=0,06; 95% konfidensintervall: -3,08, 0,06; Cohens d=0,23), se figur 4.3.
En regressionsanalys visar på ett signifikant samband, se tabell 4.3. Sambandet bestod när kontrollvariabler adderades.
Figur 4.3. Visar uppskattad varaktighet av pandemirekommendationerna för de två grupperna. Varaktighet uttrycks i antal månader. De svarta strecken indikerar variablernas konfidensintervall (95%).
Figur 4.3. Visar uppskattad varaktighet av pandemirekommendationerna för de två grupperna. Varaktighet uttrycks i antal månader. De svarta strecken indikerar variablernas konfidensintervall (95%).
19
Tabell 4.3. Estimaten från regressionsmodellerna när variabeln vaccin är oberoendevariabel och varaktighet är den beroende variabeln.
I tabell 4.3 kan man avläsa att om en individ har vaccinerats minskar dennes uppskattning av pandemirekommendationernas längd med 1,7 månader (95% konfidensintervall: -3,35, -0,01). När alla kontrollvariabler adderats är resultatet säkerställt på 5 procent signifikansnivå. Analysen leder till tolkningen att de som blivit vaccinerade tenderar att vara mer optimistiska gällande tidslängden av rekommendationerna jämfört med de som väntar på att bli vaccinerade.
Beroendevariabel (1) (2) (3) Konstant 10,61*** 15,99*** 12,46*** (0,56) (2,58) (3,83) Vaccin -1,51* -1,71** -1,68** (0,80) (0,80) (0,85) Kön Ja Ja Ålder Ja Ja Kontrollvariabler Ja Observationer 205 205 205 R-squared 0,02 0,04 0,06 Varaktighet
Kommentar: Varaktighet beskriver hur många månader individen tror det kommer ta innan rekommendationerna är borttagna. Kontrollvariablerna inkluderar covid, boeende, dos, oro och risk (se Appendix E för
variabelförteckning). Standardfel är angivna inom parantes.
20
4.4 Analys av orosnivåer
En analys som inte var planerad när förregistreringen gjordes var ifall nivåerna av rädsla skiljer sig åt mellan före- respektive eftergruppen. Denna aspekt ansåg vi intressant eftersom vi inte hittade någon effekt på att det finns en känslomässig påverkan till följd av en vaccinering och på efterföljelsen av rekommendationerna. För att undersöka orosnivåerna genomfördes ett t-test mellan de två grupperna med kontrollvariabeln oro. Beräkningen gav ett signifikant resultat, orosnivåerna i grupperna skiljer sig åt (t(203)=3,99; p-värde<0,001; 95% konfidensintervall: -1,52, -0,52; Cohens d= 0,56), se figur 4.4.
Figur 4.4 Visar den uttryckta oron att smittas av covid-19 och konsekvenserna av detta i de två grupperna. De svarta strecken indikerar variablernas konfidensintervall (95%).
Figur 4.4 Visar den uttryckta oron att smittas av covid-19 och konsekvenserna i de två grupperna. De svarta strecken indikerar variablernas konfidensintervall (95%).
21
5 Diskussion
För att undersöka följsamheten av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och optimism kring deras varaktighet före och efter vaccinering har vi genomfört en fältstudie innefattande två grupper. Resultatet av studien visar på att det inte finns några stora attitydskillnader gentemot Folkhälsomyndighetens rekommendationer före och efter vaccination. De två grupperna har liknande nivå av avsiktlig efterföljelse av rekommendationerna. Vilket tyder på att en vaccindos inte påverkar individers riskbedömning kring deras ageranden kommande två veckor, risktagandet förblir lågt. Rädsla är enligt Lerner och Keltner (2000) kopplat till lågt risktagande. Dock upptäcktes ingen stor skillnad i följsamhet före och efter vaccination. Vilket tyder på att rädsla inte har påverkat beslutsfattandet, att rädslan redan avtagit och förblir på en jämn nivå innan vaccinationen eller att rädslan för covid-19 inte har avtagit i och med vaccinationen. Deltagarna som besvarade frågeformuläret var en äldre målgrupp där genomsnittsåldern var drygt 76 år. Den höga åldern kan ha påverkat inställningen till rekommendationerna med tanke på att de infördes med motivet att skydda denna målgrupp, som statistiskt sett löper större risk att drabbas av allvarlig sjukdom till följd av covid-19.
Deltagarnas uppskattade varaktighet av pandemirekommendationer visade signifikant olika svar i före- respektive eftergruppen. De individer som fick en vaccindos var statistiskt sett mer optimistiska i sin bedömning än de som väntade på vaccin. Andersson et al. (2021) fann att optimismen ökade gällande pandemins tidshorisont när individer fick kunskap om vaccinet mot covid-19. Anderssons studie liknar vår studie och resultaten går även i samma riktning. Skillnaden som upptäcktes mellan grupperna gällande graden av optimism ger en indikation på att det finns en emotionell påverkan av vaccinationen i individernas agerande. Uppskattningen av antal månader tills rekommendationerna tas bort grundar sig i emotionella faktorer och personligheten hos beslutsfattaren. Personlighetsdragen hos deltagarna har inte undersökts men en randomisering av före- respektive eftergruppen har genomförts för att minimera deras inverkan på resultatet. De emotionella faktorerna kan exempelvis vara individens sinnesstämning, omgivning eller överföringseffekter. Faktorerna kan vara anledningen till den observerade skillnaden i optimism mellan grupperna. En mer positiv sinnesstämning kan ha upplevts av de vaccinerade jämfört med de som väntade på vaccination. Där en positiv sinnesstämning hos eftergruppen kan ha resulterat i en högre grad av optimism vilket även Lerner och Keltner (2015) dokumenterat.
22
Det kan vara en förklaring till varför antal uppskattade månader blev färre i eftergruppen jämfört med föregruppen. Ett optimistiskt beteende indikerar på ett högre risktagande, trots detta ser vi ingen effekt av att deltagarna inte fortsätter att följa rekommendationerna även efter vaccineringen. Att en positiv sinnesstämning främjar risktagande är något som vi inte kan styrka i vår undersökning och därav verkar det inte finnas starka emotionella faktorer som påverkar beslut kring att följa rekommendationerna i denna riktning. Ytterligare en aspekt som kan tänkas leda till en mer positiv sinnesstämning hos eftergruppen är att oro eller rädsla som individerna kan ha upplevt inför vaccinationen nu börjar avta eftersom vaccinationen är genomförd, dock tyder inte resultatet på följsamheten av rekommendationerna på en sådan effekt.
Vi upptäckte ingen effekt gällande en känslomässig påverkan till följd av en vaccinering på efterföljelsen av rekommendationerna vilket kan argumenteras utifrån tre förklaringar. Dessa är (i) att rädsla inte har påverkat respondenternas beslutsfattande. (ii) Att rädslan redan avtagit innan vaccinationen och förblivit på en jämn nivå. Därmed har respondenternas beslutsfattande inte påverkats. (iii) Att rädslan för covid-19 är oförändrad hos respondenterna i och med vaccinationen, därmed har det inte skett någon förändring och beslutsfattandet har inte påverkats.
Andersson et al. (2021) fann en effekt där information kring ett framtida vaccin ledde till optimism som i sin tur ökade risktagandet kring att följa rekommendationerna. Resultatet motsäger förklaring (i) som säger att det inte finns någon emotionell påverkan på beslutsfattande. Anderssons et al. (2021) resultat går i linje med förklaring (ii) att den emotionella påverkan redan ägt rum och skulle då indikera på att vi har misslyckats med att undersöka den rådande effekten. Samtidigt har vi lyckats finna en emotionell effekt hos deltagarna när vi ämnat mäta optimismen vilket talar för att vi lyckats hitta en effekt genom studiens design. Detta argumenterar för förklaring (i) och (iii), att rädsla inte påverkat beslutsfattandet eller att det inte skett någon förändring i nivån av rädsla.
Förklaring (iii) är grundad i fenomenet social panik som studerats av Loewenstein et al. (2001). Rekommendationerna från myndigheter är ett tydligt informationsflöde och dessa åtgärder, bortsett från sjukdomens allvarlighet, kan trigga en emotionell reaktion i form av oro och rädsla. Vilket i sin tur leder till att individer väljer att följa rekommendationerna trots den mer optimistiska inställningen efter vaccinationen.
23
Det kan finnas en rädsla för att bli infekterad hos individerna även om de är vaccinerade eftersom inget vaccin är hundraprocentigt vilket medför att rekommendationerna fortsätter följas. Dock argumenterar resultatet från analysen av de olika orosnivåerna i grupperna att det finns en signifikant avtagande nivå av oro vilket är en känsla som ligger nära rädsla. Det skulle då motsäga förklaring (iii) att nivån av rädsla inte förändrats och kvar blir förklaringen att rädsla inte har en stor emotionell påverkan på beslutsfattandet i den studerade situation.
Vårt resultat skiljde sig från Makris och Toxvaerd (2020) där de argumenterade för att individer är bättre på att hålla avstånd innan de blivit vaccinerade och att motivationen avtar efter vaccinationen. Det finns dock komplexa omständigheter i verkligheten som problematiserar jämförandet av studiens resultat. Exempelvis antog författarna att alla vaccinerades samtidigt, att vaccinet verkade direkt och ingen hänsyn till att känslor existerade vilket är det som denna studie undersöker.
Vår studie kan utesluta att det existerar några stora skillnader i följsamhet av rekommendationerna efter en vaccindos på kort sikt. Vårt resultat kan dock inte utesluta att det finns små effekter som kan vara relevanta ur policysynpunkt. Skärpta rekommendationer för att väga upp för en mer riskbenägen inställning under vaccinationsfasen rekommenderas inte eftersom stora effekter inte påträffades. Trots att det finns en skillnad i optimism kring pandemirekommendationernas längd finns det ingen skillnad i planerat beteende vilket tyder på att de nuvarande rekommendationerna tas på stort allvar. Att bevara nuvarande rekommendationer och undvika att skärpa dem begränsar ekonomiska förluster för samhället i större utsträckning jämfört med nya rekommendationer i form av nedstängningar.
5.1 Metoddiskussion
Uppsatsens främsta styrkor var den enkla och tydliga designen, att vi fanns närvarande för att svara på frågor vid datainsamlingen samt studieområdets aktualitet. Det finns även brister och förbättringsmöjligheter med studien och genomförandet att diskutera. En alternativ metod skulle kunna genomförts med ett längre tidsintervall, exempelvis några dagar, mellan före- och eftergruppen, vilket fortfarande är inom spannet om två veckor innan vaccinet uppnått full effekt. Det skulle generera en före- och eftergrupp som inte överlappar varandra känslomässigt. Denna alternativa metod skulle möjligen kunna påvisa en högre effekt av vaccineringen än vad som kan visas i vår design.
24
En utvecklad metod som hade stärkt studien hade varit att studera fyra grupper i stället för två. Dessa hade varit en separation av vilka som får dos ett och dos två utöver före-och eftergrupperna, för att mer ingående kunna studera den känslomässiga effekten av vaccineringen. Designen hade dock krävt ett större urval och mer tid vilket vi inte såg som genomförbart. Nuvarande metod ökar också svårigheten att jämföra resultatet med andra studier på ett generaliserbart sätt, vårt urval skiljer sig åldersmässigt från majoriteten av forskningen på området.
Frågeformuläret som var grunden och ramen för vår datainsamling var kortfattad och inte lika omfattande som exempelvis online-enkäten i Andersson et al. (2021). Anledningen till vårt korta frågeformulär var för att förenkla för respondenterna att svara på den och för att effektivisera hanteringen samt kodningen av undersökningen då datamaterialet i sin ursprungsform var analogt. De frågor som behandlande ett sjukdomsscenario kan ha skapat förvirring, de flesta deltagare var sannolikt medvetna om att det kan uppkomma biverkningar av vaccinet. Folkhälsomyndighetens rekommendationer att stanna hemma vid symptom står fast även vid misstänkta vaccinbiverkningar men det är möjligt att det ses lättare på av individen. Likertskalan som använts i formuläret är bristfällig i den aspekt att medelvärdet kan vara missvisande. Respondenter kan få samma medelvärde på olika sätt, exempelvis om deltagare svarar mittenvärdet ”fyra” på alla frågor eller svarar extremvärdena ett och sju på varannan fråga. I studien uppstår problematiken när medelvärden används för att konturera ett index. Det är därför viktigt att granska fördelningen av svaren för att få en mer nyanserad bild, exempelvis genom histogram (histogram för varje fråga finns i Appendix G). Det finns en fråga som sticker ut vilket är frågan gällande bärandet av ansiktsmask (figur G9). Histogrammet för frågan har högre staplar för gradering ett och sju och desto lägre för staplarna två till sex. I figur 4.1 ses att medelvärdet för frågan är 5,02 och 4,64 för före- respektive eftergruppen. Medelvärdena ger inte en helt rättvis bild av respondenternas åsikter men vi ser inga tendenser till att det har en stor inverkan på resultatet och indexvärdena, då medelvärdena ligger nära de totala indexvärdena.
25
5.2 Vidare forskning
Vår studies deltagare utgör inte ett representativt urval för Sveriges eller världens population i stort. För att utveckla denna studie och göra den mer representativ skulle ett större urval med deltagare i alla åldrar skapa en mer rättvis bild över ett generellt beslutsfattande och agerande i den berörda situationen. Vidare, hade det varit givande att studera effekten av en massvaccinering i andra länder där andra kulturer och rekommendationer från myndigheter existerar. Det hade varit givande att studera samma scenario som vi gjorde men att genomföra undersökningen i en annan vaccinationsfas när fler av medborgarna redan blivit vaccinerade. Smittspridningen avtar desto fler vaccinerade medborgare det finns i samhället, något som kan generera en mer avslappnad inställning mot rekommendationerna. En mer avslappnad inställning i grunden skulle kunna generera en tydligare skillnad mellan föregruppen och eftergruppen i studiedesignen.
26
6 Slutsats
Resultatet av studien leder inte till något entydigt svar på i vilken grad eller om en vaccinspruta negativt påverkar intentionerna att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi kan inte dra några slutsatser kring om de påverkas eller inte, enbart att de inte påverkas i form av en stor effekt. Ett signifikant resultat upptäcktes gällande att optimismen kring varaktigheten av pandemirekommendationerna tenderar att påverkas positivt av en vaccinationsspruta. De individer som fått en vaccinationsspruta uppskattade att pandemirekommendationerna skulle avvecklas tidigare än de som inte vaccinerats, effekten var dock liten. Det finns behov av mer forskning och noggrannare undersökningar för att säkerställa effekten och undersöka hur en massvaccination påverkar andra parametrar som inte studerats i denna studie.
27
Litteraturförteckning
1177 Vårdguiden, 2021. Vaccination mot covid-19. (HTML)
Hämtad från:
https://www.1177.se/Ostergotland/sjukdomar--besvar/lungor-och-
luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/om-covid-19--coronavirus/om-vaccin-mot-covid-19/vaccination-mot-covid-19/ (2021-02-15).
Al-Hasan, A., Khuntia, J. & Yim, D., 2020. Threat, Coping, and Social Distance Adherence During COVID-19: Cross-Continental Comparison Using an Online Cross-Sectional Survey. Journal of Medical Internet Research, 22(11).
Andersson, O., Campos-Mercade, P., Meier, A. N. & Wengström, E., 2021. Anticipation of COVID-19 Vaccines Reduces Social Distancing. Research Institute of Industrial Economics. IFN Working Paper No. 1378.
Dagens Medicin, 2021. Vaccinerade mot covid-19 blir ändå smittade. (HTML)
Hämtad från:
https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/infektion/vaccinerade-mot-covid-19-blir-anda-smittade/ (2021-04-23).
Eichenbaum, M. S., Rebelo, S. & Trabandt, M., 2020. The Macroeconomics of Pandemic. National Bureau of Economic Reserach. Working Paper No. 26882.
European Medicines Agency, 2021a. COVID-19 Vaccine Moderna. (HTML)
Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/covid-19-vaccine-moderna
(2021-02-16).
European Medicines Agency, 2021b. Comirnaty. (HTML)
Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/comirnaty (2021-02-16). European Medicines Agency, 2021c. Vaxzevria (previously COVID-19 Vaccine AstraZeneca). (HTML)
Hämtad från:
https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/vaxzevria-previously-covid-19-vaccine-astrazeneca (2021-04-16).
Folkhälsomyndigheten, 2020a. Nytt coronavirus upptäckt i Kina. (HTML) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/nytt-coronavirus-upptackt-i-kina/ (2021-02-22).
Folkhälsomyndigheten, 2020b. Pandemisk influensa. (HTML) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/ (2021-02-15).
Folkhälsomyndigheten, 2021a. Leveranser av vaccin. (HTML)
Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/statistik/leveranser-av-vaccin/ (2021-02-15).
Folkhälsomyndigheten, 2021b. Rekommendationer om prioritetsordning för vaccination mot covid-19. (HTML) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/rekommendationer-for-vaccination-mot-covid-19/
28 Folkhälsomyndigheten, 2021c. Till dig som vaccinerar dig mot covid-19. (HTML)
Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-
utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/information-for-dig-om-vaccinationen/till-dig-som-vaccinerar-dig-mot-covid-19/ (2021-02-16).
Folkhälsomyndigheten, 2021d. Vägledning och fördjupad information om vaccination mot covid-19. (HTML) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/for-personal-inom-vard-och-omsorg/Vagledning-och-fordjupad-information-om-vaccination-mot-covid-19/ (2021-02-16).
Folkhälsomyndigheten, 2021e. Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. (HTML)
Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/
(2021-02-15).
Folkhälsomyndigheten, 2021f. Till dig som vaccinerar dig mot covid-19. (HTML)
Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/t/till-dig-som-vaccinerar-dig-mot-covid-19/ (2021-05-24).
Folkhälsomyndigheten, 2021g. Skyddet av vaccin mot covid-19 öppnar för vissa lättnader för de äldsta. (HTML) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2021/februari/skyddet-av-vaccin-mot-covid-19-oppnar-for-vissa-lattnader-for-de-aldsta/ (2021-03-04).
Fong, M. W. o.a., 2020. Nonpharmaceutical Measures for Pandemic Influenza in Nonhealthcare Settings—Social Distancing Measures. Emerging Infecting Diseases, 26(5), s. 976-984.
Hirshleifer, D. & Shumway, T., 2003. Good Day Sunshine: Stock Returns and the Weather. The Journal of Finance, 58(3), s. 1009–1032.
Institutet för hälsa och välfärd, 2021. Coronavirussmitta och inkubationstid. (HTML)
Hämtad från:
https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/smitta-och-skydd-coronaviruset/coronavirussmitta-och-inkubationstid
(2021-03-04).
Karolinska Institutet, 2020. Nyfiken på virus. (HTML)
Hämtad från: https://ki.se/forskning/nyfiken-pa-virus (2021-03-02).
Lakens, D., 2021. Sample Size Justification, Eindhoven: Eindhoven University of Technology. Working paper. Hämtad från: https://psyarxiv.com/9d3yf/ (2021-03-04)
Lerner, J. S. & Keltner, D., 2000. Beyond Valence: Toward a Model of Emotion-Specific Influences on Judgements and Choice. Cognition and Emotion, 14(4), s. 473–493.
Lerner, J. S., Li, Y., Valdesolo, P. & Kassam, K. S., 2015. Emotion and Decision Making. Annual Review of Psychology, 66(1), s. 799–823.
Loewenstein, G. F., Hsee, C. K., Weber, E. U. & Welch, N., 2001. Risk as Feelings. Psychological Bulletin, 127(2), s. 267-286.
29 Makris, M. & Toxvaerd, F., 2020. Great Expectations: Social Distancing in Anticipation of
Pharmaceutical Innovations. Faculty of Economics, University of Cambridge. Working Paper No. 2097.
Margraf, J., Brailovskaia, J. & Schneider, S., 2020. Behavioral measures to fight COVID-19: An 8-country study of perceived usefulness, adherence and their predictors. PLoS ONE, Volym 15(12): e0243523.
Meier, A. N., 2019. Emotions, Risk Attitudes, and Patience. DIW Berlin. Working Paper No. 1041. Munafò, M. o.a., 2017. A Manifesto for Reproducible Science. Nature Human Behaviour, 1(0021). Murthy, S. R. & Gupta, N., 2020. Social Vaccine for the Ongoing Covid-19 Pandemic. Indian Journal of
Social Psychiatry, 36(1), s. 107–110.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2021. Delrapport 1: Bedömning av pandemins konsekvenser för samhällets säkerhet. (PDF)
Hämtad från:
https://www.msb.se/siteassets/dokument/om-msb/vart-
uppdrag/regeringsuppdrag/2021/delredovisning-1-bedomning-av-pandemins-konsekvenser-for-samhallets-sakerhet.pdf (2021-04-16).
Oxford Reference, u.å. Cohen's d. (HTML)
Hämtad från: https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095622509
(2021-05-17).
Pan, A. o.a., 2020. Association of Public Health Interventions with the Epidemiology of the COVID-19 Outbreak in Wuhan, China. JAMA, 323(19), s. 1915–1923.
Statistiska centralbyrån, 2021. Överdödlighet i Europa under 2020. (HTML)
Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/overdodlighet-i-europa-under-2020/
(2021-05-10).
Thaler, R. H., 2016. Behavioral Economics: Past, Present, and Future. American Economic Review, Volym 106(7), s. 1577-1600.
Weinstein, N. D., 1989. Effects of Personal Experience on Self-Protective Behavior. Psychological Bulletin, 105(1), s. 31-50.
World Health Organization, 2020. WHO Director-General's Opening Remarks at the Media Briefing on COVID-19 - 11 March 2020. (HTML)
Hämtad från:
30
Appendix A – Förregistrering av undersökningen
Preregistration for master thesis at Linköping University
Thesis project (working title): The Effects of a Mass Vaccination on the Recommended
Behaviors
Authors: Emma Aldén and Caroline Bjurhamn Supervisor: Emil Persson
Date for preregistration: 2021-03-11
1. Have any data been collected for this study already?
- No, no data have been collected for this study yet.
2. What's the main question being asked, or hypothesis being tested in this study?
- We aim to study if there is any difference in the intended behavior within two weeks regarding the restrictions from the Public Health Agency of Sweden, before and after being vaccinated with the Covid-19 vaccine.
3. Describe the key dependent variable(s) specifying how they will be measured.
- There are nine dependent variables, and they will be measured through a questionary. They concern behavior correlated with the restrictions imposed by the Public Health Agency of Sweden. They will be measured with a scale from one to seven, where one corresponds to a negative attitude toward the restriction and seven corresponds to a positive attitude toward the restriction. An index consisting of all the nine dependent variables will also be calculated.
A secondary analysis will be conducted, and the dependent variable Duration will be used. Which is not included in the nine variables above. This variable will be measured by asking the subjects how many months they think the pandemic will last.
4. How many and which conditions will participants be assigned to?
- We have two conditions in this study. The first group will answer the questionary before being
vaccinated and the other group will answer after being vaccinated. It is a between groups design. The sample will be randomized due to the method used for the data collection. The data will be collected within two weeks during eight working days and will be alternated between the conditions (before and after) every other day. If the sample size collected after two weeks is insufficient (below 100 observations in any condition), the collecting period will be expanded until 100 observations is reached.
31 5. Specify exactly which analyses you will conduct to examine the main
question/hypothesis.
We will analyze the mean of the created index variable with a t-test and make a comparison between the two conditions (similar to Andersson et al. 2021). We will also analyze all dependent variables with a t-test separately for a deeper understanding.
As a compliment, an analysis of the dependent variables through linear regressions analysis will be conducted. The main independent variable will be a dummy for the conditions of being vaccinated or not. Other independent variables and control variables collected in the questionary will also be included in the regression.
All dependent variables: Avoids contact, Keeps informed, Keeps distance, Avoids travel, No face
touching, Washes hands, Self-isolates, Informs contacts, Wears mask, Index, Duration.
All independent/control variables: Vaccinated, Gender, Age, Covid, Housing, Dose, Worry,
Risk.
6. Any secondary analyses? (optional)
- In order to analyze if subjects are more optimistic or pessimistic in their mindset of Covid-19 before or after being vaccinated, we asked the question: How many months will it take before the
restrictions are removed? (resulting in the variable Duration). This question will be analyzed
through a linear regression as well with the same independent variable as the main analysis. A t-test will also be conducted to compare the mean of the number of months for the two conditions.
7. How many observations will be collected or what will determine the sample size? No need to justify decision but be precise about exactly how the number will be determined.
We have allocated two weeks for the collection of our data. Information from the health center reveals that they vaccinate approximately 160 individuals per week. This means that during two weeks we can collect a maximum of 320 observations. If the sample size collected after two weeks is insufficient (below 100 observations in any condition), the collecting period will be expanded until 100 observations is reached.
8. Anything else you would like to pre-register? (e.g., data exclusions, variables collected for exploratory purposes, unusual analyses planned?) (optional)
- Incomplete questionnaires and questionaries completed by a minor will be removed in their entirety.
32
