Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 17, 15 hp
HT 12
Hur pusslar man ihop ett liv som
gått i tusen bitar?
En litteraturstudie om föräldrars upplevelser av
att ha ett barn som drabbats av cancer.
How do you puzzle together a life that has
gone into a thousand pieces?
A literature review about how parents experience
the time when their child is affected by cancer
Cecilia Bäck
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer
betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov.
Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En
litteraturstudie där tio kvalitativa studier granskades varav en var mixed-method. Resultat: Två teman med sex subkategorier presenterar resultatet. Det första temat beskriver hur föräldrarna påverkas den första tiden av sina barns cancer gällande känslor, information och maktlöshet kring behandling. Det andra temat beskriver föräldrarnas försök att uppnå ett meningsfullt liv igen, vikten av att finnas där för sina barn och föräldrarnas strategier att hantera känslor och återfå kontroll igen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver se till hela familjens behov och finnas där som stöd. Föräldrar kan inte bearbeta sina känslor förrän barnets behandling visar framsteg. I takt med att föräldrar börjar konfrontera verkligheten och tro på att barnet kommer bli friskt, hjälper det familjen att sträva efter en ny mening med livet. Klinisk betydelse: Att ge sjuksköterskor insikt om hur komplext det kan vara att bemöta föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Att öka förståelsen för föräldrars upplevelser i de olika faserna av behandlingen kan bidra till att sjuksköterskor kan ge ett individanpassat stöd.
ABSTRACT
Background: Cancer affects about 250-300 children each year. Parents have got an even more
important role in nursing care of their child at hospital. According to prior research parents experiences of care has been dependent on nurses‟ treatment, their interest and availability. Family focused care focuses on the whole family and their needs. Aim: To illuminate parents‟ experiences of having a child that is affected by cancer. Method: A literature study where ten studies were reviewed whereof one was a mixed method study. Results: Two themes with six subcategories represent the results. The first theme describes how parents‟ get affected the first period during their child‟s cancer and concerns feelings, information and powerlessness regarding the treatment. The second theme describes the parents‟ attempt to accomplish a meaningful life again, the importance of being there for their children and the parent‟s strategies to handle feelings and regain control again. Conclusion: Nurses have to ensure the whole family‟s needs and to be there as support. Parents can‟t process their own feelings until the treatment of their child shows progress. As the parents start to confront the reality and believe that their child will be cured, it helps the family to strive after a new meaning with life. Clinical
implications: To give nurses an insight of how complex it can be to encounter parents‟ of
children who is affected by cancer. To increase the understanding for parents‟ experiences in the different phases of the treatment can contribute so nurses can give an individualized support.
INNEHÅLL
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
Föräldrars delaktighet i omvårdnaden förr i tiden ... 2
Föräldrars delaktighet i omvårdnaden idag ... 2
Barn med cancer - olika symtom och behandlingar under sjukdomsprocessen ... 3
Barns upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad ... 4
Föräldraperspektiv utifrån Hallströms definition av familjefokuserad omvårdnad ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Design ... 6 Urval ... 6 Datainsamlingsmetod ... 6 Dataanalys ... 7 ETISKA ASPEKTER ... 9 RESULTAT ... 10
Att tappa kontrollen ... 10
När livet blev en mardröm ... 10
När informationen blev för mycket ... 10
När maktlösheten tog över ... 11
Att hitta tillbaka ... 12
Strävan efter det ”normala” ... 12
Den villkorslösa kärleken till sitt barn... 13
En ljusglimt i mörkret ... 14 DISKUSSION ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 18 Slutsats ... 19 Klinisk betydelse ... 20
Förslag på vidare forskning/utveckling ... 20
INLEDNING
Under den verksamhetsförlagda utbildningen kom vi i kontakt med anhöriga till sjuka barn på en pediatrisk akutmottagning. Möten med anhöriga väckte ett intresse hos oss för föräldrars upplevelser. Vi märkte att anledningen till varför föräldrar besökte mottagningen med sina barn ofta berodde på föräldrars oro. Vi upplevde att det fanns brister i sjukvårdspersonalens bemötande av oroliga föräldrar. Ett mindre lyckat möte kunde leda till missförstånd, frustration och osäkerhet hos föräldrar som fördes över till deras barn. Vi vill få kunskap i allvarligare sjukdomar än de som förekom på akutmottagningen och intresserade oss då för cancer. Därför vill vi sammanfatta och få insikt i föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Kunskapen om hur föräldrar påverkas kan underlätta för sjuksköterskan i arbetet med cancerdrabbade barn och deras föräldrar.
BAKGRUND
Föräldrars delaktighet i omvårdnaden förr i tiden
Enligt Hallström (2009) byggdes de första barnsjukhusen i Europa under mitten av 1800-talet och mödrar fick en viktig roll på sjukhusen. De fick stanna hos sina barn och även hjälpa till i omvårdnaden. I slutet av 1800-talet förändrades den synen och föräldrar hade lite kontakt eller ingen kontakt alls med sina barn under vårdtiden på sjukhus. Barnen behandlades ofta på ett opersonligt och rutinmässigt sätt av vårdpersonal. I mitten av 1900-talet uppmärksammades det hur skadlig separationen var för både barn och föräldrar. Psykiska påfrestningar som oro och ensamhet kunde i viss mån hindra barnets fortsatta utveckling. Denna upptäckt medförde att föräldrar fick besöka sina barn obegränsat och vara med dem under hela vårdtiden. Idag ses det som en självklarhet att föräldrar deltar i omvårdnaden av sina barn under tiden de vistas på sjukhus (Hallström, 2009).
Föräldrars delaktighet i omvårdnaden idag
Föräldrar har fått en alltmer betydande roll i omvårdnaden av sina barn då de vårdas på sjukhus. Enligt MacKean, Thurston & Scott (2005) och Hallström (2009) uppskattade föräldrarna att de fick vara delaktiga i barnets individuella vårdplan och att de kunde agera som advokater åt sina barn. MacKean et al., (2005) menade att föräldrarna kände att de fick ett för stort ansvar och svårigheter i att hantera informationen de fick av vårdpersonalen. Föräldrarna ville därför ha hjälp av sjuksköterskor att hantera informationen. Espezel och Canam (2003) beskrev att läkarna använde sig av medicinska termer som föräldrarna upplevde som invecklade, till skillnad från sjuksköterskor som talade mer individanpassat med föräldrarna vilket uppskattades. Föräldrarna förväntade sig att sjuksköterskor skulle visa intresse för barnet och vilja ta reda på hur han eller hon var som individ i sitt vardagliga liv, vilket var en förutsättning för att bygga upp en relation. Ju mer tid sjuksköterskorna var närvarande hos barnet desto bättre blev kommunikationen mellan föräldrar och sjuksköterskor tyckte föräldrarna. Föräldrarna blev lugnare och tryggare då sjuksköterskorna vägledde dem i vårdandet och frågade föräldrarna vad de var villiga att göra, vad de kunde göra och vad de borde göra. Det fick dem att inte känna sig tvungna till någonting utan att det var deras rätt till självbestämmande. Enligt en studie av Coyne (2007) hade sjuksköterskors beteenden en stor betydelse för hur föräldrar upplevde vården. Dock
kunde det förekomma att föräldrars oro och ångest inte bemöttes på ett bra sätt. Varje familj hade ”sitt bagage” med sig vilket kunde inkludera tidigare negativa möten med vårdpersonal (ibid.)
Barn med cancer - olika symtom och behandlingar under sjukdomsprocessen
Cirka 250-300 barn insjuknar i cancer i Sverige varje år enligt Henter & Björk (2012). De vanligaste cancerformerna är leukemi (30 procent), hjärntumörer (28 procent) samt lymfom (8 procent). I Sverige överlever tre av fyra barn som insjuknat i cancer räknat på en femårsperiod. Trötthet, smärta och feber är vanligt förekommande symtom vid cancer. Leukemi karaktäriseras av återkommande infektioner och blåmärken, hjärntumörer ger ofta huvudvärk och lymfom bildas av körtlar som växer men som oftast inte ger någon smärta. Behandlingsmetoder som finns att tillgå i olika kombinationer är cytostatika, strålning och kirurgi. Cytostatika är den metod som ökar i användning. Cytostatikan kan hjälpa till att reducera en tumör så ingreppet blir lättare att genomföra samt i postoperativt syfte för att eliminera cancerrester. Strålning och kirurgi är andra behandlingsmetoder men är riskabelt att utföra på barn. Strålning kan medföra senkomplikationer, både vad gäller skelettets utveckling och rubbning av hormonbalansen.
Håravfall, illamående, infektioner och blödningar är vanliga symtom och bieffekter av cancerbehandling (Enskär & von Essen, 2008; Hallström, 2009). I en studie gjord av Miller, Jacob & Hockenberry (2011) uppmärksammades barns upplevelser av fysiska och psykiska besvär till följd av behandling. De kände sig illamående, utmattade, de aptitlösa och smärtpåverkade. Illamåendet var det fysiska besvär som förekom oftast och som de tyckte var mest påfrestande. Andra påfrestande problem som uppstod var sömnsvårigheter, oro, ledsamhet, irritation och nervositet. Barnen uttryckte att de hade svårigheter med att hantera sin irritation och oro. Enskär och von Essen (2008) beskrev att barnen inte orkade leka lika mycket som de hade gjort innan de blev sjuka och de kände sig ensamma i sina rum på sjukhuset. Tankar om varför just de blivit sjuka förekom och barnen tyckte att det hade varit traumatiskt med alla stick för prover och injektioner.
Barns upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad
Cantrell och Matula (2009) beskrev i sin studie hur barn som överlevt cancer hade uppskattat de sjuksköterskor som engagerat sig emotionellt i barnen. Även om sjuksköterskorna var experter på den cancersjukdom barnen behandlades för var det ändå inte tillräckligt ifall sjuksköterskorna inte hade förmåga att kunna visa medkänsla och förståelse för barnens känslor. Barnen uttryckte hur tacksamma de var över att sjuksköterskorna var ihärdiga i sitt arbete, att motivera och uppmuntra barnen att göra saker de inte kände för eller inte orkade mentalt och fysiskt. Barnen uttryckte hur arga och samarbetsovilliga de blev när de tvingades göra aktiviteter ofrivilligt, så som att duscha, klä på sig och andra vardagliga aktiviteter. De betonade betydelsen av att sjuksköterskorna interagerade med föräldrarna och gjorde dem delaktiga i omvårdnaden. Tiden på sjukhus var en påfrestande tid för barnen men sjuksköterskorna underlättade behandlingen för barnen genom att blanda in humor. Sjuksköterskorna kunde ta på sig barnens peruker och skoja runt i dem och ta roliga bilder. Det fick barnen att skratta och de kände sig sedda. Sjuksköterskorna hade en förmåga att kunna avleda barnen under behandlingsprocedurer som kunde orsaka smärta. Barnen kände att de kunde hantera smärtan under behandlingen lättare då.
Föräldraperspektiv utifrån Hallströms definition av familjefokuserad omvårdnad
Enligt Hallströms (2009) definition av familjefokuserad omvårdnad lyfts det fram att hela familjen har olika behov. Denna studie fokuserar enbart på familjens behov utifrån ett föräldraperspektiv. Hallström menar att det finns särskilda behov för föräldrar, vars barn är sjuka, under sjukhusvistelsen. Behoven innefattar bland annat att känna trygghet och att kunna förmedla det till sitt barn, att ha god kommunikation med vårdpersonal, att ha kontroll, att vara kompententa föräldrar och att vara närvarande hos sitt barn. Det är vårdpersonalens ansvar att se till att föräldrars behov blir tillfredsställda. Vårdpersonalen behöver vara lyhörd för föräldrars behov och uppmärksamma de behov som inte föräldrar tydligt framför.
PROBLEMFORMULERING
Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sina barn har förändrats över århundraden. I dagsläget får föräldrar ett stort ansvar, både gällande delaktighet och att ta viktiga beslut gällande sina barns vård. Då ett barn drabbas av cancer sätter det familjens livsvärld i gungning. Barn befinner sig i en sårbar situation på grund av fysiska och psykiska besvär relaterat till behandling. För att skapa en trygghet behöver barn och föräldrar få vara tillsammans. De behöver känna att de finns där för sitt barn och att de har kontroll över situationen. Sjukdomen påverkar alla familjemedlemmar vilket i sin tur innebär att sjuksköterskor behöver se till både barn och föräldrars behov under sjukdomsprocessen.
SYFTE
METOD
Design
En litteraturöversikt har använts för denna studie då den ger en övergripande bild av redan befintlig forskning. Människors upplevelser och erfarenheter kan studeras med hjälp av denna forskningsansats enligt Polit och Beck (2010). Genom att studera och sammanfatta tidigare forskning kan kunskapsbrister upptäckas och leda till vidare forskning (Friberg, 2012b).
Urval
Studiens inklusionskriterier innefattade att de valda studierna var skrivna på engelska och publicerade från 2001-2012 för att få ett så relevant och uppdaterat innehåll som möjligt. Resultatet i studien har utgått ifrån intervjubaserade studier utifrån föräldrars perspektiv med barn mellan 0-18 år som överlevt cancer. Studier från olika delar av världen inkluderades. Studiens exklusionskriterier var barns upplevelser och sjuksköterskors syn på föräldrarnas roll och samarbete. Palliativ vård vid livets slutskede exkluderades då ämnet var så omfattande att det kunde ha blivit en egen studie.
Datainsamlingsmetod
Sökningarna gjordes i Cinahl och Medline. Sökorden som användes var till exempel: cancer, cancer treatment, child*, experiences och parent*. Alla sökord återfinns i Tabell 1.
Först söktes titlar som svarade mot studiens syfte. Abstract lästes överlag men extra noga i de studier där titlarna överensstämde med de valda sökorden. Därefter diskuterades och jämfördes studiernas innehåll för att komma överens om vilka studier som skulle väljas ut för genomläsning. Studierna lästes var för sig och byttes sinsemellan. Relevant data markerades med olika färgpennor, för att slutligen granskas gemensamt. Därefter granskades studierna gemensamt för att eventuellt kunna finna nya aspekter som förbisetts under läsningen och för att kunna diskutera studiernas nyckelfynd. Tio studier valdes ut för granskning varav en studie hade mixed-method som metod. De bortvalda studierna innehöll för lite relevant data som motsvarade syftet. De valda studiernas innehåll sammanfattades och kan läsas i Bilaga 1.
Studierna har granskats enligt SBU:s granskningsmall (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2012). Totalt fanns det 21 kriteriefrågor. Då en studie fick mer än hälften ja-svar, alltså 11 ja, gav det en medelhög kvalité. När en studie hade fler än 16 ja-svar gav det studien en hög kvalité
Tabell 1. Sökmatris av studierna till resultatet
Sökord Träffar Lästa abstracts Utvalda för genomläsning Utvalda studier ”Parental participation” AND “cancer treatment” AND “child*” 8 6 3 2 ”Beginning treatment” AND ”parent*” 16 4 2 1 ”Initial” AND ”child*” AND ”cancer” 15 5 2 1 ”Anne Kästel” Söktes manuellt 1 ”Childhood cancer” AND ”family” 158 10 1 1 ”Cancer diagnosis” AND”treatment” AND ”parent*” 51 4 3 2 “Cancer” AND ”psychosocial” AND ”parent*” 98 10 1 1 ”Normality” AND”child*” 58 5 1 1 Dataanalys
Syftet med dataanalysen var att organisera, strukturera och skapa en översikt av de data som använts (Friberg, 2012b; Polit & Beck, 2010). Analysmetod för en kvalitativ studie
2. Varje studies resultat har lästs igenom noggrant med fokus på textens teman, subkategorier och citat. De textavsnitt ur varje studie som motsvarade studiens syfte sammanfattades i ett gemensamt dokument och färglades var för sig. 3. Texternas nyckelfynd klipptes ut och de som liknade varandra sattes ihop.
Nyckelfynden som svarade mot syftet innefattade initiala reaktioner, informationens påverkan, copingstrategier och att finnas där för sitt barn. Exempel på ett nyckelfynd som blev en subkategori var känslor av chock, förnekelse och oro då diagnosen gavs vilket kunde sammanfattas till subkategorin När livet blev en mardröm. En översiktstabell (tabell 2) gjordes för att lättare få en överblick över analysmaterialet.
4. Likheter och skillnader i de sammansatta texterna särskildes och sammansattes till nya stycken under passande subkategorier. Två teman kunde slutligen formuleras som belyste studiernas resultat; Att tappa kontrollen och Att hitta vägen tillbaka.
Tabell 2. Översiktstabell över teman och subkategorier Tema
Subkategori
Att tappa kontrollen 1När livet blev en mardröm 2När informationen blev för mycket 3När maktlösheten tar över
Att hitta vägen tillbaka 4 Strävan efter det ”normala” 5 Den villkorslösa kärleken mellan föräldrarna och sina barn
6 En ljusglimt i mörkret Studie 1 1, 2 4, 5, 6 Studie 2 4 Studie 3 1, 3 4, 5 Studie 4 1, 2 4 Studie 5 3 4 Studie 6 1, 2, 3 4, 5, 6 Studie 7 1, 3 5, 6 Studie 8 1, 2, 3 4, 5, 6 Studie 9 2 6 Studie 10 1, 2 4, 5, 6
ETISKA ASPEKTER
Föräldrar med cancersjuka barn tillhör en sårbar grupp. Polit och Beck (2010) beskriver att forskarna till studier som berör sårbara grupper bör ha det i åtanke under tiden de medverkande intervjuas då känsliga ämnen tas upp. Vetenskapsrådet (2011) menar att belysa redan framforskade resultat och sammanställa dessa kan styrka att den befintliga forskningen är trovärdig och förmedla nya perspektiv (ibid.). I de granskade studierna presenterades etiska diskussioner och godkännanden innan de hade påbörjats.
Medvetenheten om risken för feltolkningar och förvrängningar av originaltextens innebörd beaktades vid översättandet från engelska till svenska. Studierna lästes därför igenom flera gånger. Det minskade risken för att innebörden i texten skulle bli vinklad utifrån författarnas perspektiv.
RESULTAT
Att tappa kontrollen När livet blev en mardröm
Studierna gjorda av Kästel, Enskär och Björk (2011), McGrath (2002), Norberg och Steneby (2009) samt Wong och Chan (2006) beskrev chocken föräldrarna kände i den stund de fick beskedet att deras barn drabbats av cancer. Upplevelsen av stress ökade i samband med osäkerheten inför diagnos, behandling och prognos. Många av föräldrarna kände sig förkrossade, överväldigade, hjälplösa och att de hade förlorat kontrollen. Björk, Wiebe och Hallström (2005), Kars, Duijnstee, Pool, van Delden och Grypdonck (2008), McGrath (2002), Patterson, Holm och Gurney (2003) samt Wong och Chan (2006) underströk att föräldrarna kände sig rädda för att deras barn kunde dö. Patterson et al. (2003) betonade att cancer hade invaderat familjernas liv. Familjerna upplevde känslan av att befinna sig i en helt annan värld, en surrealistisk upplevelse av att bli uppehållen mellan tid och rum (ibid.).”[…] You don‟t have a life, it is just an existence.” (McGrath, 2002, s. 993).
Björk et al. (2005) beskrev ur en annan synvinkel hur föräldrarnas livsvärld ”föll samman”. Det som innan kändes tryggt och säkert byttes ut mot rädsla, osäkerhet och ensamhet. De kände att de tappade fotfästet och kastades ut i det okända. Små förändringar i barnens tillstånd påverkade föräldrarnas sinnesstämning flera gånger om dagen. McGrath (2002) framhävde hur deras känslor åkte upp och ned varje dag, vilka innefattade ledsamhet, sorg, skuld, ett behov av verklighetsflykt, brist på kontroll och känslan av en förlorad framtid. Föräldrarna talade om att det fanns dagar då de inte ville gå upp ur sängen eller att de kunde gå runt hela dagarna gråtandes. “[…] It just feels like a big, bad dream and one you don‟t want to wake up to every day.” (ibid., s. 991)
När informationen blev för mycket
Björk et al. (2005) samt Kästel et al. (2011) betonadeatt upplevelsen var så stark och svår för föräldrarna att de inte kunde ta in informationen, särskilt då de erhöll information under en intensiv och kort tidsperiod som i sin tur orsakade stress och osäkerhet. Kästel et al. (2011) poängterade hur informationen behövde anpassas till varje enskild förälder gällande till exempel medicinska termer, kulturella skillnader
samt personkemin mellan föräldrar och vårdpersonal. “At first we didn‟t understand anything… hard to follow along and realize.” (ibid., s. 293)
Problem som uppstod enligt Kästel et al. (2011) samt Wong och Chan (2006) var när föräldrarna fick för mycket information på samma gång. ”You remember nothing – they talked and talked” (Kästel et al., s. 293). Wong och Chan (2006) nämnde att föräldrarna försökte bryta ned överväldigande information för att lättare kunna bearbeta den. Ett hinder för att förstå information som McGrath (2002) tog upp var när föräldrarna befann sig i en förnekelseprocess. De använde förnekandet som en sorts sköld mot de känslor som vällde upp. Wong och Chan (2006) framhöll att föräldrarna upplevde det svårt att acceptera verkligheten samt att de inte kände någon mening med den nya situationen. Pyke-Grimm, Stewart, Kelly och Degner (2006) beskrev att föräldrarna upplevde en emotionell kris och de kände sig under press vid beslutsfattande av sitt barns vård. Föräldrarna kände sig överväldigade och beskrev känslor av chock och nervositet, vilket försämrade deras förmåga att delta i beslutstagandet. Föräldrarna kände sig osäkra och trodde att de inte var kapabla till att fatta rätt beslut i det tillstånd de var i på grund av chocken (ibid.).
När maktlösheten tog över
McGrath (2001) betonade att föräldrarna kände sig maktlösa och att de hade förlorat kontrollen.”You wanted to help as much as possible, because you could see they were in pain… there was nothing you could do for them and that was one of the hardest things.” (Patterson et al., 2003, s. 396).
Patterson et al. (2003) beskrev hur föräldrarna under den intensiva fasen av behandlingen kämpade för att kunna vara på två ställen samtidigt, att finnas där för sitt barn och samtidigt försöka tillgodose alla familjemedlemmars behov: “You get to the point where you collapse. I mean, it‟s like somebody take over for me. I need a day off. But you don‟t have the day off.” (s. 397). Enligt Kars et al. (2008), Norberg och Steneby (2009) samt Patterson et al. (2003) ledde denna känsla av otillräcklighet till ren utmattning för föräldrarna. Tiden tillsammans gjorde att föräldrarna kom närmare sitt barn.
av denna press talade de om svårigheterna att vilja släppa ut sina känslor och gråta men att de samtidigt inte kunde förmå sig göra det inför sitt barn. Föräldrarna var rädda för att barnet skulle bli upprört. Enligt McGrath (2001) samt Patterson et al. (2003) påpekade alla föräldrarna vikten av att behålla ett sken av en normal existens och hur svårt det var att upprätthålla det. McGrath (2001) nämnde hur föräldrarna upplevde utmaningar i att kunna upprätthålla känslan av normalitet på grund av omlokalisering, avbrott i arbetet, utbildning och i familjelivet. Enligt McGrath (2002) samt Wong och Chan (2006) kändes ingenting längre bekant för föräldrarna och de var osäkra på ifall deras liv skulle bli normalt igen. Oron inför hur lång tid behandlingen skulle ta bidrog till att föräldrarna inte kunde planera framtiden för familjen, då livet kunde ta en ny vändning när som helst.
Att hitta tillbaka
Strävan efter det ”normala”
Björk et al. (2005) samt Earle, Clarke, Eiser och Sheppard (2007) tog upp vikten av att försöka sträva efter en ny normalitet. Kästel et al. (2011) samt Wong och Chan (2006) nämnde att efter den initiala fasen kände föräldrarna sig starkare och redo att konfrontera verkligheten samt fatta konkreta beslut i de utmaningar de skulle ställas inför. McGrath (2002) beskrev hur vårdpersonal lugnade föräldrarna genom att bekräfta föräldrarnas känslor av frustration och förtvivlan som en naturlig reaktion. Enligt Earle et al. (2007) var föräldrarna medvetna om att det skulle ta tid innan de kunde uppnå en känsla av normalitet i sina liv igen. Föräldrarna var avundsjuka på andra familjer som levde ett mer ”normalt” liv. Björk et al. (2005), McGrath (2002), Patterson et al. (2003) samt Wong och Chan (2006) framhöll hur föräldrar jämförde sig med andra föräldrar till mer sjuka barn. “We are better off than others” (McGrath, 2002, s. 993). Wong och Chan (2006) menade att det var en strategi som föräldrarna använde sig av för att kunna upprätthålla sin positiva inställning.
Kars et al. (2008) beskrev hur viktigt det var för föräldrarna att bevara en så familjär och bekant omgivning för sitt barn som möjligt. Till exempel kunde föräldrarna bli frustrerade när vårdpersonalen vid provtagningar inte följde de rutiner barnen var vana vid. I studien av McGrath (2001) strävade föräldrarna efter att kunna uppnå en känsla av normalitet för sitt barn. Föräldrarna värderade tillfällen då det blev ett avbrott i behandlingen.”Even if it‟s to get out and sit under a tree or go to the park.
Just to be normal […]” (McGrath, 2001, s. 232). Ett fåtal gånger kunde föräldrarna ta en paus från sjukhuset och prata med släktingar utan att ta upp ämnen rörande sjukdomen, åka till en vän eller strosa runt i en park (ibid.).
Den villkorslösa kärleken till sitt barn
Kars et al. (2008) betonade att finnas där var den viktigaste och mest meningsfulla handlingen föräldrarna kunde göra för sitt barn. Att finnas där innebar att skydda och trösta barnet samt att bevara dennes perspektiv och syn på livet. Kars et al. (2008) samt Norberg och Steneby (2009) tog upp hur föräldrarna ignorerade sina egna rädslor, oro och behov för att kunna ge all sin energi och fokus till sitt barn. Kars et al. (2008) poängterade hur betydelsen av att vara där baserades på en ömsesidig tillit mellan barn och förälder vilket stärkte banden sinsemellan. Att finnas där för sitt barn under behandlingen fick föräldrarna att känna sig behövda. Den fysiska kontakten som att hålla sitt barns händer eller att ha barnet i knät togs upp som en trygghetsfaktor. Kars et al. (2008) samt Wong och Chan (2006) beskrev hur föräldrarnas närvaro gjorde det lättare för barnen att hålla sig lugna och orka utstå alla moment som många nålstick, bieffekter av behandling och känslan av att det blev ”för mycket”.
Enligt Kars et al. (2008), McGrath (2002) samt Patterson et al. (2003) ville föräldrarna vara starka för sitt barn och vara någon barnet kunde lita på under alla omständigheter. Föräldrarna kände att när barnet kunde hitta en djupare inre styrka var föräldrarna skyldiga att göra detsamma. Detta för att föräldrarna på bästa sätt skulle kunna ta in information och fatta beslut. Hur barnet upplevde situationen fördes över till föräldrarna som i sin tur upplevde liknande känslor. Led barnet medförde det att föräldrarna led med denne. På liknande sätt framhöll Björk et al. (2005) hur svårt det var för föräldrarna att hantera sitt barns smärta och obehag under behandlingarna. Föräldrarna försökte se positivt på behandlingarna och intala sig att det var nödvändigt för att göra sitt barn friskt. ”[…]I felt like I wanted to take my child away from there. Don‟t hurt my child, but at the same time you know that you have to let them [the staff] take those tests […]” (ibid., s. 271).
anpassa sitt stöd utifrån situation. Björk et al. (2005) tog upp hur dagarna bestod av behandlingar och väntan. Föräldrarna beskrev det som ett heltidsjobb, de tyckte att det var svårt att lämna sitt barn (ibid.). ”Taking care of my child is now the top priority of my life. I regarded myself as the key caregiver and I could not escape from my responsibility […]” (Wong & Chan, 2006, s. 714). Kars et al. (2008) menade att omvårdnaden underlättades ifall den utfördes av vårdpersonalen så föräldrarna slapp behöva konfronteras med det som kändes tungt. På så vis kunde den trygga relationen mellan föräldrarna och barnet bevaras.
En ljusglimt i mörkret
Norberg och Steneby (2009) tog upp hur föräldrarna först efter behandlingens slut fick tid att reflektera över sina känslor. Föräldrarna i studierna av McGrath (2002) samt Patterson et al. (2003) talade om hur viktigt det var att få släppa ut känslorna och dela med sig av dessa, speciellt genom tårar. McGrath (2002) betonade hur föräldrarna som var med sitt barn under behandlingen hela dagen kunde bli utmattade och se fram emot att få gråta ut i slutet av dagen. Särskilt under resan hemåt då de talade med släktingar och nära vänner. ”It helps to offload a bit; the good part is that you get relief” (McGrath, 2002, s. 993). Föräldrarna var överens om att gråta var essentiellt och att det fick dem att må bättre (ibid.). Wong och Chan (2006) beskrev hur föräldrar i liknande situationer utgjorde ett bra stöd då det kunde vara svårt att dela med sig av upplevelserna kring sina sjuka barn med släktingar och nära vänner. McGrath (2002), Patterson et al. (2003) samt Wong och Chan (2006) poängterade hur detta fick föräldrarna att känna sig trygga samt att det hjälpte till att bekräfta deras verklighet i och med att den delades av andra föräldrar i liknande situationer.
Björk et al. (2005), Patterson et al. (2003) samt Wong och Chan (2006) framhöll hur sjukvårdspersonalen hade en viktig roll i det emotionella stödet för familjerna. ”I think the staff doesn‟t realize the impact they have on our lives. You know, we look to them for guidance and for friendship because that‟s your whole life for a year” (Patterson et al., 2003, s. 401). Enligt Pyke-Grimm et al. (2006) hade föräldrarna utvecklat en teamkänsla med vårdpersonalen baserat på ömsesidig tillit. Pyke-Grimm et al. (2006) samt Björk et al. (2005) beskrev hur föräldrarna inte hade något annat val än att lita på att sjukvårdspersonalen tog de rätta besluten utifrån barnets bästa. Däremot tog Björk et al. (2005) upp att föräldrarna kunde trots det goda omhändertagandet samtidigt känna att de hamnade i en beroendeställning.
Björk et al. (2005) samt Wong och Chan (2006) framhöll att föräldrarna inte kände att de kunde planera framtiden längre än veckovis. De fick skjuta tankar om sitt barns framtid åt sidan. Föräldrarna levde istället i nuet och försökte göra det bästa av situationen. De strävade efter att upprätthålla hopp och optimism över att barnet skulle bli friskt en dag och såg fram emot slutet på behandlingen och att få återgå till ett normalt liv igen. På liknande sätt beskrev Björk et al. (2005) samtPatterson et al. (2003) att hopp och en positiv syn hjälpte till att återta kontrollen igen i det kaos föräldrarna upplevde. Till skillnad från alla andra studier nämnde Patterson et al. (2003) i sin studie att föräldrarna hade förmågan att kunna blanda in humor i det allvarsamma. Att fira små framsteg med behandlingen var ett annat sätt att kunna hantera sjukdomen.
DISKUSSION
Studien belyser föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Den tar upp de känslor som tar över då föräldrar får beskedet och deras värld rasar samman. Under processen finner föräldrar strategier för att kunna behålla hopp och optimism om att barnet ska bli friskt igen. Citat har valts ut för att belysa känslorna och få en djupare förståelse.
Metoddiskussion
Ambitionen var att studierna skulle vara högst fem år gamla och därför vara publicerade mellan 2007-2012. Under sökandet efter studier som skulle ingå i resultatet framkom det att det inte fanns tillräckligt med studier som svarade mot syftet och därför förlängdes tidsramen till 2001-2012. Trots att ett par studier var äldre än tio år påverkade det inte denna studies resultat enligt författarna. Föräldrars upplevelser samt deras strategier att hitta tillbaka till en ny normalitet var lika oavsett tidpunkt. Detta visade exempel på studiernas överförbarhet då studierna trots äldre bakgrund fortfarande presenterade relevant data som kunde kopplas till denna studies syfte. Denna studie inkluderade två studier med föräldrar som intervjuats efter cancerbehandlingens slut. Detta kunde enligt Patterson et al. (2003) ha påverkat vad föräldrar sa i intervjuerna och upplevelserna kan ha förvrängts på grund av glappet mellan sjukdomsperioden och intervjuerna. Till exempel kunde upplevelserna ha överdrivits eller underskattats. Det gav exempel på hur trovärdigheten och tillförlitligheten kan ha minskat enligt Polit och Beck (2010).
Ambitionen var att hitta studier som inkluderade föräldrar till barn som var mellan 6-12 år gamla. Den åldersgruppen valdes därför att enligt Edwinson-Månsson och Enskär (2008) befinner sig dessa barn i den utvecklingsfas då de förstår förklaringar och att föräldrar fortfarande utgör en viktig roll för barns trygghet (ibid.). När datainsamlingen pågick så fanns ett alternativ att kryssa i en åldersgrupp vilket gjordes för 6-12 år. Dock så visade sökträffen visade antingen upp studier som enbart berörde barn mellan 6-12 år eller så innefattades åldersgruppen i studier från 0-18 år. Det var svårt att urskilja åldersgruppen 0-18 år ifrån 6-12 år vilket ledde till att studien fick inkludera barn mellan 0-18 år. Studierna kom från sex olika länder, tre studier från Sverige, två studier från Australien respektive USA samt en studie från Kina, Nederländerna respektive Storbritannien. Det på grund av att det inte fanns tillräckligt med relevant forskning
enbart från Sverige som överensstämde med syftet. Att ha med studier från olika länder styrkte att föräldrars upplevelser inte skiljer sig avsevärt beroende på varifrån de kommer. De studier som har granskats har berört olika cancersjukdomar för att öka möjligheten till överförbarhet inom området för hur föräldrar upplever tiden då deras barn har cancer. Studier relaterade till palliativ vård exkluderades för att ämnet i sig är omfattande. Det som kunde gjorts annorlunda var ifall författarna till denna studie inkluderat eller enbart skrivit om palliativ vård vid livets slutskede, då det fanns många studier inom ämnet.
Målet med studien var att resultatet skulle inge trovärdighet. Ambitionen för att uppnå detta var att metodiskt beskriva hur studiens arbetsgång gått tillväga samt att inte blanda in subjektiva åsikter. Författarna till denna studie ansåg att de valda studierna var tillförlitliga då studierna granskats enligt SBU:s granskningsmall. En risk med denna studies resultat var ifall den inte beskrev helheten av de granskade studiernas resultat. Då studien begränsades av inklusions- och exklusionskriterier kunde essentiella delar bli förbisedda. Tolkningen under analysarbetet kunde variera utifrån författarna till denna studies förväntningar på de data som överensstämde med syftet. Läsaren kommer inte att ha tillgång till alla genomlästa studier och kan inte bedöma ifall materialet har analyserats utifrån en kritisk blick. En ytterligare risk med denna studie var att alla granskade studier var skrivna på engelska vilket kan ha bidragit till feltolkningar vid översättningen. Exempel på det kan vara att ett ord har olika innebörd eller på grund av missförstånd då författarnas språkförståelse är bättre på svenska än på engelska. Läsaren behöver kunna förlita sig på att studien är välarbetad (Polit och Beck, 2010).
Ett antal studier innehöll data som sträckte sig från den initiala fasen till att barnet var färdigbehandlat. Det kunde ses som en styrka då det skildrade behandlingsprocessens faser och vilka upplevelser föräldrar kände under den tiden, vilket gav en djupare förståelse för föräldrars utsatta situation. Ytterligare en styrka med studien och ett exempel på överförbarhet är att den kan replikeras då upplevelser och känslor inte är något som förändras över tid och rum (Polit och Beck, 2010). I och med den
Resultatdiskussion
Studiens resultat visade hur känslor av chock och maktlöshet påverkade föräldrar starkt. Det styrks av Patistea, Makrodimitri och Panteli (2000) som beskrev i sin studie hur den initiala fasen skapade en känslomässig kris för föräldrarna. Den innefattade oro inför barnets överlevnad och känslan av otillräcklighet att finnas där för andra familjemedlemmar.
I resultatet beskrev föräldrarna hur information kunde vara skrämmande. Det styrks av Hopia et al. (2005) som beskrev hur viktigt det var att sjuksköterskan kunde känna av i vilket tillstånd familjen befann sig i att ta emot information och individanpassa den. Ett sätt kunde vara att detaljerat berätta om barnets tillstånd för en familj och i ett annat fall kunde informationen behöva ges i omgångar för att inte överväldiga föräldrarna. Informationen kunde ibland vara svår för dem att höra, exempelvis biverkningar som barnet kunde få men det var viktigt att informera detaljerat och inte utelämna viktig information. Detta för att det inte skulle uppstå några oväntade situationer som kunde kännas obehagliga eller skrämmande (ibid.).
I denna studies resultat beskrevs det hur föräldrarna försökte hitta mening med situationen. Det kan styrkas av Andershed och Ternestedt (2001) som beskrev om anhörigas delaktighet i den palliativa vården vid livets slutskede. Resultatet skildrade två teman, att vara delaktig i ljuset och att vara delaktig i mörkret. Sjuksköterskor spelade en viktig roll som stöd åt de anhöriga för att finna mening med situationen. Beroende på hur sjuksköterskor bemötte de anhöriga kunde de uppleva antingen ljus eller mörker. Insikt, meningsfull delaktighet för de anhöriga och att de fick göra egna val kunde påverka dem positivt ifall sjukvårdspersonal visade en humanistisk attityd och samarbetsvilja. Det gav anhöriga känslan av att de var med i vårdteamet. Ibland kunde sjukvårdspersonalens attityd vara det enda de anhöriga hade som kunde kompensera för negativa upplevelser.
I denna studies bakgrund togs studier upp om allmänpediatrisk vård som beskrev hur föräldrar förväntades ha en mer aktiv roll i omvårdnaden. Till skillnad från bakgrunden tog resultatet upp hur föräldrars känslor påverkade deras deltagande i sina barns omvårdnad. Istället för att aktivt medverka i vården så lades vikten vid att finnas där för sina barn och skapa en trygghet. Resultatet betonade också hur viktigt det var för
föräldrar att agera å sina barns vägnar. Det styrks av Holm, Patterson och Gurney (2003) som beskrev definitionen av att vara advokat åt sina barn vilket innebar att föräldrar agerade utifrån sina barns bästa. För att kunna agera som advokat krävdes det att föräldrar var välinformerade och aktiva runt sina barns vård vilket underlättade för föräldrar att fatta beslut.
Likväl i bakgrund som resultat har det visats det sig att en av de viktigaste faktorerna i barns omvårdnad är relationen mellan vårdpersonal och föräldrar. Sjuksköterskor och föräldrar var de närmaste kontakterna barnen hade. Detta oberoende av om det var allmänpediatrisk vård eller cancersjukvård. Det kan bekräftas av Corlett och Twycross (2006) som i sin studie beskrev hur föräldrar kände att de förlorade kontrollen över sin föräldraroll. Detta ledde till att föräldrar kände oro och osäkerhet. De behövde få bestämma själva vilken roll de ville ha och i vilken omfattning de skulle delta i omvårdnaden av sina barn. Behovet av att ha kontroll beskrev Hallström (2009) som en av de viktigaste faktorerna för att känna trygghet. Det kan uppnås genom att sjukvårdspersonal skapar en tillitsfull relation med föräldrar och stöttar dem. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) kan stödet som föräldrar får av sjukvårdspersonal öka föräldrars tilltro till sin egen förmåga att kunna ta hand om sina barn. När föräldrar känner att de påverkar sina barns välmående ökar det i sin tur föräldrars självkänsla. Hallström (2009) betonade hur barns omvårdnad är beroende av ett ömsesidigt och genuint samarbete mellan vårdpersonal och föräldrar.
Slutsats
Utifrån föräldraperspektivet har denna studie belyst hur viktigt det är att inte sjuksköterskor förbiser föräldrars behov när deras barn har drabbats av cancer då det påverkar hela familjen. När föräldrars livsvärld faller samman i samband med sitt barns cancerdiagnos blir de beroende av emotionellt stöd och vägledning av sjuksköterskor. Det ställer höga krav på sjuksköterskor att försöka tänka sig in i föräldrars situation. Sjuksköterskor kan därmed på bästa sätt få föräldrar att uppleva hopp och tro om att deras barn kommer bli friska. Föräldrar bortprioriterar sina känslor och ger all sin energi och tid till sina barn vilket leder till utmattning. Föräldrar kan tillgodose sina
Klinisk betydelse
Målet med denna studie var att kunna ge sjuksköterskor insikt om hur komplext och påfrestande det kan vara att bemöta föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Att öka förståelsen för föräldrars upplevelser i de olika faserna av behandlingen kan bidra till att sjuksköterskor kan ge ett individanpassat stöd. En önskan med studien är att sjuksköterskor på pediatriska avdelningar ska sträva efter att utveckla samarbetet med föräldrar och kommunikationen sinsemellan. Detta för att familjernas helhetsupplevelse av sjukhusvistelsen ska bli så lyckad som möjligt.
Förslag på vidare forskning/utveckling
Förslag är att fler studier ska inrikta sig på de psykologiska faktorerna hos föräldrar under deras barns sjukdomsprocess, från diagnos till avslutad behandling. Det bör också forskas mer på specifika åldersgrupper då många av studierna omfattar barn från 0-18 år.
Det bör läggas större vikt på den del i grundutbildningen till sjuksköterska som berör bemötandet av anhöriga, speciellt av föräldrar som är i behov av emotionellt stöd och adekvat information. Ett förslag för att sjuksköterskor ska känna sig väl förberedda är att implementera praktisk träning i pediatrikkursen rörande exempel på vanliga möten mellan sjuksköterskor och föräldrar.
REFERENSER
Referenser markerat med * är studier som finns med i resultatet.
Andershed, B. & Ternestedt, B.-M. (2001). Development of a theoretical framework of understanding about relatives‟ involvement in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 34(4), 554-562. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01785.x
*Björk, M., Wiebe, T. & Hallström, I. (2005). Striving to Survive: Families‟ Lived Experiences When a Child Is Diagnosed With Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing 22(5), 265-275. Hämtad från databasen Medline with Full Text.
Cantrell, M., & Matula, C. (2009). The meaning of comfort for pediatric patients with cancer. Oncology Nursing Forum,36(6), 303-309. doi:10.1188/09.ONF.E303-E309
Corlett, J., & Twycross, A. (2006). Negotiation of parental roles within family-centred care: a review of the research. Journal Of Clinical Nursing, 15(10), 1308-1316. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Coyne, I. (2007). Disruption of parent participation: nurses‟s strategies to manage parents on children‟s wards. Journal Of Clinical Nursing, 17(23), 3150-3158. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01928.x
*Earle, E., Clarke, S., Eiser, C., & Sheppard, L. (2007). „Building a new normality‟: mothers‟ experiences of caring for a child with acute lymphoblastic leukaemia. Child: Care, Health & Development, 33(2), 155-160. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text
Edwinson- Månsson, M & Enskär, K. (2008). Barn och familjer på sjukhus. I M. Edwinson-Månsson & K. Enskär (Red.), Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (2. uppl., s. 31-38). Lund: Studentlitteratur.
Espezel, H., & Canam, C. (2003). Parent-nurse interactions: care of hospitalized children. Journal Of Advanced Nursing, 44(1), 34-41. doi:10.1046/j.1365-2648.2003.02765.x
Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Hallström, I. (2009). Barn i hälso- och sjukvården. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad. (s. 21-41). Stockholm: Liber.
Henter, J-I. & Björk, O. (2012). Maligna sjukdomar. I K. Hanséus, H. Lagercrantz & T. Lindberg (Red.), Barnmedicin (4. uppl., s. 491-504). Lund: Studentlitteratur.
Holm, K., Patterson, J., & Gurney, J. (2003). Parental involvement and family-centered care in the diagnostic and treatment phases of childhood cancer: results from a
qualitative study. Journal Of Pediatric Oncology Nursing, 20(6), 301-313. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Hopia, H., Tomlinson, P. S., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Child in hospital: family experiences and expectations of how nurses can promote family health. Journal Of Clinical Nursing, 14(2), 212-222. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01041.x
*Kars, M., Duijnstee, M., Pool, A., van Delden, J., & Grypdonck, M. (2008). Being there: parenting the child with acute lymphoblastic leukaemia. Journal Of Clinical Nursing, 17(12), 1553-1562. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02235.x
*Kästel, A., Enskär, K. & Björk, O. (2011). Parents‟ views on information in childhood cancer care. European Journal of Oncology Nursing, 15(4), 290-295. doi:
MacKean, G-L., Thurston, W-E. & Scott, C-M.(2005). Bridging the divide between families and health professionals‟ perspectives on family-centred care. Blackwell Publishing Ltd, Health expectations 8(1), 74-85. Hämtad från databasen Cinahl with Full Text.
*McGrath, P. (2001). Findings on the impact of treatment for childhood acute lymphoblastic leukaemia on family relationships. Child & Family Social Work, 6(3), 229-237. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
*McGrath, P. (2002). Beginning treatment for childhood acute lymphoblastic leukemia: insights from the parents' perspective. Oncology Nursing Forum, 29(6), 988-996. doi:10.1188/02.ONF.988-996
Miller, E., Jacob, E., & Hockenberry, M. (2011). Nausea, pain, fatigue, and multiple symptoms in hospitalized children with cancer. Oncology Nursing Forum, 38(5), 382-393. Hämtad från databasen MEDLINE with Full Text.
*Norberg, A., & Steneby, S. (2009). Experiences of parents of children surviving brain tumour: a happy ending and a rough beginning. European Journal Of Cancer Care, 18(4), 371-380. doi:10.1111/j.1365-
Patistea, E., Makrodimitri, P., & Panteli, V. (2000). Greek parents‟ reactions, difficulties and resources in childhood leukaemia at the time of diagnosis. European Journal Of Cancer Care, 9(2), 86-96. Hämtad från databasen Academic Search Elite.
* Patterson, J., Holm, K. & Gurney, J. (2003). The Impact of Childhood Cancer on the Family: A Qualitative Analysis of Strains, Resources, and Coping Behaviors. Psycho-Oncology. 13(6), 390-407. doi: 10.1002/pon.761
*Pyke-Grimm, K., Stewart, J., Kelly, K., & Degner, L. (2006). Parents of children with cancer: factors influencing their treatment decision making roles. Journal Of Pediatric Nursing, 21(5), 350-361. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (SBU, 2012). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad från Statens Beredning för Medicinsk utvärdering.
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf.
Statens folkhälsoinstitut. (2004). Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd. (2004:49). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Från
http://www.fhi.se/PageFiles/3256/r200449nyaverktygforforaldrar.pdf
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. (Vetenskapsrådets rapportserie, nr 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Från http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c 12958000491/1321864357049/God+forskningssed+2011.1.pdf
*Wong, M., & Chan, S. (2006). The qualitative experience of Chinese parents with children diagnosed of cancer. Journal Of Clinical Nursing, 15(6), 710-717.
BILAGA 1 – LITTERATURMATRIS
Studie Nr Författare, År, Titel, Tidskrift, Land Syfte Metod/Urval/Perspekt iv/Antal deltagare (=N) Resultat Kvalitetsbedömning enligt SBU 1 Björk, M., Wiebe, T., & Hallström, I. (2005). Striving to survive: Families‟ lived experience when a child is diagnosed with cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing. SwedenSyftet med den här studien var att belysa familjens levda erfarenheter när sitt barn blev diagnostiserat med cancer. Deskriptiv, induktiv design. 17 mödrar, 12 fäder, 5 syskon, 5 patienter Ur föräldrar, syskon och de cancersjuka barnens perspektiv (endast tittat på föräldrarnas perspektiv). (=39) Studien handlade om föräldrarnas upplevelser av att tappa fotfästet då de fick beskedet att sina barn drabbats av cancer. Föräldrarna strävade efter att hitta sitt sätt att motivera sig och hantera situationen.
Hög 2 Earle, E., Clarke, S.,
Eiser, C., & Sheppard, L. (2007). 'Building a new normality': mothers' experiences of caring for a child with acute lymphoblastic leukaemia. Child: Care, Health & Development. Storbrittanien.
Syftet var att tillföra förståelse för hur det normala familjelivet äventyras då de upplever en stress över barnets hälsa och välmående.
Longitudinell, kvalitativ studie. Mödrar till 34 barn
Ur ett
föräldraperspektiv (=34)
Svårt att finna normalitet, kunde leda till frustration om det inte lyckades. Att finna normaliteten i sina liv igen var ett mål de strävade efter.
Medel
3 Kars, M., Duijnstee, M., Pool, A., van Delden, J. & Grypdonck, M. (2008).
Being there: parenting the child with acute lymphoblastic leukaemia. Journal of Clinical Nursing. Nederländerna.
Att få insikt i den levda erfarenheten i att vara förälder till ett barn som har leukemi under behandling.
Grounded-theory med djup-intervjuer. 12 mödrar samt 11 fäder till 12 barn.
Ur ett
föräldraperspektiv. (=23).
Studien visade ”att vara där” var det mest värdefulla en förälder kunde göra för sitt barn. Det innebär bland annat att skydda barnen, stötta samt att sätta sitt barns behov framför sina egna.
Hög
4 Kästel, A., Enskär, K. & Björk, O. (2011).
Syftet med den här studien var att belysa föräldrarnas syn på information inom
Kvalitativ. Föräldraperspektiv och barnperspektiv.
Studien visade att om föräldrarnas behov var uppfyllda så var de bättre rustade för att
Oncology Nursing. Sverige
anpassas utifrån varje familjs behov.
Hög 5 McGrath, P. (2001).
Findings on the impact of treatment for childhood acute lymphoblastic leukaemia on family relationships. Child & Family Social Work.
Australia.
Den här studien tittar på problem associerade med behandling genom att presentera resultaten från en nyligen kvalitativ studie om familjer som hanterar den initiala fasen av behandlingen för barn med ALL
Bandinspelade intervjuer med de sjuka barnen, deras föräldrar och även syskonen till de sjuka barnen.
Transkriberades och analyserades. (vi har endast tittat på föräldrarnas
perspektiv) Föräldraperspektiv (=16)
Studien visade hur viktigt det var för föräldrarna att upprätthålla ett så normalt liv för både sina barn och för sin egen del. Den tar också upp skillnader mellan mödrar och fäder, hur de i sina barns vård förhåller sig och samarbetar sinsemellan.
Medel 6 McGrath, P. (2002).
Beginning treatment for childhood acute lymphoblastic leukemia: insights from the parents' perspective. Oncology Nursing. Australia.
Att rapportera föräldrarnas
perspektiv under den initiala fasen av diagnosen och behandlingen för sina barns akut lymfatisk leukemi (ALL).
Bandinspelade intervjuer som transkriberades och analyserades
12 mödrar och 4 fäder Föräldraperspektiv och barnperspektiv. (Vi har endast tittat på föräldrarnas
perspektiv). (=16)
Studiens resultat visade hur föräldrarna reagerade under den initiala fasen av behandlingen. Hur stressfullt och överväldigande
upplevelsen var samt hur föräldrarna hanterade sig igenom behandlingsprocessen.
Hög 7 Norberg, A., &
Steneby, S. (2009). Experiences of parents of children surviving brain tumour: a happy ending and a rough beginning. European Journal Of Cancer Care.
Sverige.
Syftet var att undersöka vilka upplevelser som föräldrarna upplevde efter behandlingens slut och hur de kände sig under tiden då barnet behandlades.
Deskriptiv, kvalitativ metod.
7 mödrar och 4 fäder intervjuades. Ur ett föräldraperspektiv. (=11) Behandlingen var en påfrestande process. Den orsakade stress vilket var både psykiskt och fysiskt tungt. Starka reaktioner uppkom ofta inte förrän efter avslutad behandling.
8 Patterson, J., Holm, K. & Gurney, J. (2003). The Impact of Childhood Cancer on the Family: A Qualitative Analysis of Strains, Resources, and Coping Behaviors. Psycho-Oncology. USA Vilka aspekter upplever föräldrarna som svårast för familjen under diagnos, behandling och förbättring, samt, vad föräldrar upplever som hjälp då de hanterar
cancerupplevelsen
Induktiv, kvalitativ metod med intervjuer i fokusgrupper. Sju fokusgrupper med föräldrar till 26 barn som framgångsrikt avklarat sin cancerbehandling. Ur ett föräldraperspektiv. (=45)
Studien tog upp påfrestningarna
sjukdomen orsakar samt de resurser och coping-strategier som familjerna kan använda sig av. Medel 9 Pyke-Grimm, K., Stewart, J., Kelly, K., & Degner, L. (2006). Parents of children with cancer: factors influencing their treatment decision making roles. Journal Of Pediatric Nursing. USA.
Syftet med den här studien var att bestämma de faktorer vilka föräldrarna identifierade som påverkade sina roller i att ta beslut angående sina cancersjuka barns behandling
”treatment decicion making TDM”
Mixed-method, kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer, (endast läst den kvalitativa delen) 58 föräldrar
Föräldraperspektiv (=58)
Studiens resultat visar föräldrarnas inflytande i behandlingsplanen för sitt barn. Föräldrarnas relation till sina barn och vårdpersonalen samt vilka faktorer som påverkar.
Medel
10 Wong, M. & Chan, S. (2006).
The qualitative experience of Chinese parents with children diagnosed of cancer.
Journal of Clinical Nursing.
Kina.
Att beskriva kinesiska föräldrars erfarenheter av coping som har barn diagnostiserade med cancer under behandlingsfasen.
Fenomenologisk, kvalitativa intervjuer.
Ur ett
föräldraperspektiv. Nio föräldrar valdes ut.
(=9).
Studien visade fyra teman som presenterar olika stadier av sjukdomens påverkan på föräldrarna. De fyra teman var; chock och förnekelse, att hitta
mening med
situationen, konfrontera verkligheten samt att se på situationen ur ett nytt perspektiv.
