Svensk Botanisk Tidskrift: Volym 56: Häfte 4, 1962

Svensk Botanisk

Tidskrift

Utgiven av

Svenska Botaniska Föreningen

Redigerad av

STEN AHLNER

BAND 56

1962

HÄFTE 4

Svenska

Botaniska Fören

SVENSKÅ BOTANISKA FÖRENINGENS

styrelse och redaktionskommitté år 1962.

Styrelse:

R. FLORIN, ordförande; E. HULTÉN, v. ordförande; G. HARLING, sekreterare; S. AHLNER, redaktör och ansvarig utgivare av tidskriften; V. BJÖRKLUND, skattmästare; N. FRIES, T. HEMBERG, E. v. KRUSEN-

STJERNA, G. MALMSTRÖM, J. A. NANNFELDT, W. RASCH, H. WEIMARCK.

Redaktionskomm i tté:

G. E. DU RIETZ, F. FAGERLIND, N. FRIES, E. HULTÉN, C. MALMSTRÖM, J. A. NANNFELDT.

SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT utkommer med fyra häften årligen. Prenumerationsavgiften (för personer, som ej tillhöra Svenska Botaniska

Föreningen) är 35 kronor. Svenska och utländska bokhandlare kunna direkt hos föreningen erhålla tidskriften till samma pris.

Medlemsavgiften, för vilken även tidskriften erhålles, är 25 kronor för medlemmar, bosatta i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge, och kan insättas på föreningens postgirokonto 29 86 eller översändas på annat sätt. Giroblankett för inbetalning av påföljande års medlemsavgift åt­ följer häfte nr 4. Har inbetalning ej skett före utgivandet av häfte nr 1, utsändes detta mot postförskott, varvid porto debiteras. Medlemmar er­ hålla i mån av tillgång tidigare årgångar av tidskriften till ett pris av 16 kronor per årgång.

Generalregister över de första 40 årgångarna finnas nu tillgängliga.

SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT, edited by Svenska Botaniska Föreningen (The Swedish Botanical Society), is issued quarterly.

An annual fee of 35 Sw. Kr., which includes the journal, applies to mem­ bers outside Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway. The jour­ nal is available to booksellers for the same amount. Back volumes are available to members at 16 Sw. Kr. according to supply.

A general index, in two parts, to Volumes 1-40 is now available.

S

vensk

B

otanisk

T

idskrift

.

Bd

56,

H.

4. 1962.

SVAMPFYND FRÅN SYDVÄSTRA SVERIGE. II.

RUSSULA MUSTELINA FR., INOCYRE HYSTRIX (FR.)

OCH STROPHARIA SPHAGNICOLA R. MAIRE IAKT­

TAGNA I VÄSTERGÖTLAND.

AV

SVEN O. ANDERSSON.

Russula mustelina Fr. — J. Schäffer 1952, s. 70. — Fig. 1. Bland Russula-släktets talrika representanter är Russula mustelina en mild granskogs-art, som förekommer på m.l.m. bergiga lokaler. Arten får räknas till de större inom släktet. Den har en i gult och brunt nyanserad hatt, vilken vid gynnsamma tillfällen kan uppnå ända till 18-20 cm bredd. Även den vita foten, som med åldern blir m.l.m. brun, uppnår ofta en ansenlig storlek — jag har påträffat exemplar där denna varit 11,5 cm lång och 4,5 cm tjock. Arten har karakteristisk ferrosulfat- och anilinreaktion.

Ett försök att genom litteraturstudier bilda sig en uppfattning om förekomsten av Russula mustelina i Sverige visar, att arten är spar­ samt omnämnd och betecknas som sällsynt. I Epicrisis Systematis Mycologici (1836-38) nämner Elias Fries själv helt kortfattat om

förekomsten: »In silvis raro.» Något utförligare anger Fries i det

betydligt senare utgivna arbetet Monographia Hymenomycetum Sue- ciae (1863), där det heter: »In Smolandiae silvis sat praecocem raram hane speciem tantum legimus.» I vår litteratur av senare datum är denna art föga uppmärksammad. Den saknas i Krok & Almquist’s

flora (1947, del 2), men omtalas av E. Ingelström (1940) i hans

svampflora. Ingelström lämnar dock inga lokaluppgifter.

Att Russula mustelina icke utan skäl räknas som sällsynt framgår kanske bäst av att den framstående Russula-kännaren L. Romell,

som företog vidsträckta exkursioner i vårt land, saknade egna kol- lekter av denna i sin /iu.s.su/u-samling. J. Schäffer (1939), som re­ viderat hans stora samling (1 200 exsickat från 1888-1925), skriver: »Sie findet sich im RoMELL-Herbar nur in Zusendungen von Bresa-

dola und mir.»

490 SVEN O. ANDERSSON mu . ' -r '

mlgsi

SS»? ^

■

•-i

i4sm

■ks i; ■- $ •(i&_ -v'

Fig. 1. Russula mustelina Fn. — Västergötland, Askim sn, Knapegården. — xl/2.

Under de senaste åren har denna ståtliga kremla observerats på några lokaler, vilka kan vara av intresse att omtala. Förra året med­ delades ett fynd från Värmland, som gjorts i Stora Kil sn, ca 300 m NV om Lökene gård (T. Nathorst-Windahl1961). Från Västergöt­

land, där Russula mustelina ej tidigare synes vara rapporterad, har jag under exkursioner de fyra senaste åren (1958-61) påträffat den både i landskapets västra och östra del. Första fyndet gjordes den 10.8.1958 (återfunnen på samma lokal den 12.8.1961) i Askim sn, öster om Knapegården, där svampen påträffades i barrmattan under

Picea abies i bergig terräng. Liknande växtplats föreligger i Ulrice­

hamn, där jag fann den NV om Vist kyrka den 30.9.196t. Följande beskrivning är grundad på Askim-materialet:

Hatt upp till 16,5 cm bred, köttig, fast, först halvklotformad med inböjd, slät kant, sedan nästan plan med nedtryckt centrum och lätt knöligt fårad kant, i väta klibbig och glänsande, som torr matt, i centrum mörkt brun (ton av rödbrunt), åt kanten gulbrun, huden tydligt radiärt ådrad, till ca 1/3 avdragbar. Fot upp till 11,5 cm lång och 2,5-4,5 cm tjock, fast, först vit-vitaktig, sedan m.l.m. brun, ådrad, inuti trapplikt ihålig och mjukköttig. Lameller vita-crémefärgade, upp till 1,5 mm tjocka och 12 (18) mm breda, bredast på mitten, vid en hattbredd av 13 cm ca 7-8 per cm (mätt en cm från kanten),

SV AM PF Y X1) FRÅN SYDVÄSTRA SVERIGE. 11 491

a

i5ai|

_{na. '*»sPa}

5

Fig. 2. Inocybe Hystrix (Fr.). — Västergötland, Angered sn. — 1,5 x.

avrundat vidväxta, vid vidfästningen ofta gaffelgreniga, i botten ana- stomoserande, ofta brunfläckiga. Kött vitaktigt, i foten efter klyvning något brunaktigt. Smak mild. Lukt hos friska exemplar rätt svag, svårdefinierad, något påminnande om fisk; hos exemplar stadda i omsättning mycket kraftig och obehaglig. Kem. reaktioner: Med 10 % FeS04 antager köttet en laxröd ton; med 2 % fenollösning först YTac- kert brunt, sedan m.l.m. vinrödaktigt. Anilin färgar lameller citron­ gula. Sporpulver vitaktigt till crémefärgat. — Sporer rundaktiga till ovala, fint ornamenterade, 7,5-9,4 x 6-7,5 fx.

Inocybe Hystrix (Fr.).

Frekvensen av denna karakteristiska trådskivling, vilken av

E

lias

F

ries kallats »Kronan bland Inocybe» (se

L

undell

1936),

betecknas i sydvästra Sverige som sällsynt. De avbildade exemplaren (fig. 2)

492 SVEN O. ANDERSSON

Fig. 3. Stropharia sphagnicola R. Maire. — Västergötland, Råda sn, Svedsmossen. 1,5 x.

,

4

»

)

U»-liar jag insamlat den 29.7.1961 från en västgöta-lokal, ca 400 m NO om korsningen vid Lärjeholms gård och »Gunnilsevägen», Angered sn. Svampen \'äxte invid Alnus, Ulmus och Corylns på fuktig plats i en ravin.

Hatt upp till 2,5 cm bred, först halvklotformad, sedan nästan plan, torr, på gulaktig botten tätt besatt med bruna, upprätta, koniska fjäll; unga exemplar synes vara nästan umbrabruna. Fot upp till 6 cm lång och 5 mm tjock, av hattens färg, cylindrisk, i toppen slät (ca 6 mm), för övrigt fjä 11ig, vid basen något vitaktig. Lameller AÖt- aktiga-svagt gråbrunaktiga med ljusare egg, smalt vidväxta, något bukiga, rätt täta. Kött vitaktigt, svagt brunt i fotens barklag. Utan

SVAMPFYND FRÅN SYDVÄSTRA SVERIGE. II 493 speciell lukt. — Sporer 9-11,2 x 5-6,3 p, släta, m.l.m. mandelfor- made. Cystider talrika, 51-87 x 12-19 p, smalt flaskformade med m.l.m. lång hals, mot toppen tjockväggiga, ofta med kristaller.

Stropharia sphagnicola R. Maire. — J. E. Lange pl. 144 A.

Syn. Psathyrella sphagnicola (R. Maire) Favre; Stropharia psathyro- ides J. E. Lange.

Vid en exkursion den 14.7.1961 till Svedsmossen, belägen mellan Stora Delsjön och Rådasjön i Råda sn, påträffade jag i Sphagnum, förutom Omphalia sphagnicola (Berk. ap. Sm.), Galerina mycenoides

(Fr.) Kühn, sensu Lundell och Galerina tihiicystis (Atk.) Kühn.,

även några vackert utbildade exemplar av ovannämnda Stropharia- art (lig. 3). Strax invid växtplatsen förekom Betula. Bestämningen har konfirmerats av fil. dr Seth Lundell.

Av litteraturen framgår, att av denna art tidigare endast två fynd rapporterats från Sverige och att fyndorterna är belägna i landets sydvästra del. Från Västergötland, där Stropharia sphagnicola först uppmärksammades, har den tidigare meddelats av T. Nathorst- Windahl, som funnit den inom Göteborgs stads område. 1 Bohuslän är den känd från Orust, Myckleby sn (leg. Sven O. Andersson &

T. Nathorst-Windahl). Båda dessa fynd har utförligt behandlats av T. Nathorst-Windahl 1961 (som Psathyrella sphagnicola).

Bestämningen har främst baserats på J. Favre’s utförliga och för­

bättrade diagnos av arten, som av honom förts till släktet Psathyrella (1937, s. 282). Av R. Maire (1910) och .1. E. Lange (1939) hänförs

den till Stropharia, en uppfattning som även S. Lundell hyser (in

litt.).

Enligt J. E. Langeär den sällsynt i Danmark. I Finland, som även

tillhör artens utbredningsområde, är den t. ex. samlad vid X: Tusby, Klemetskog (N. Malmström 1941-42).

Hatt upp till 2,4 (4) cm bred, tunnköttig, först konisk-klockformad, sedan svagt konvex, glatt, matt, hygrofan, som fuktig chokladbrun- aktig »närmast R50, G50, M10» (Locquin 1957) och nästan till top­

pen genomskinligt strimmig, som torr ockergulaktig, uttorkande från centrum. Fot upp till 10,5 cm lång och 5 mm tjock, avsmalnande uppåt, först med silkesliknande beklädnad, senare under den vita, tunna ringen gulbrunaktig, över denna blekare, något strimmig och pruinös; ihålig. Lameller blekt (grå-)bruna, rätt täta, brett vidväxta, upp till 4,5 mm breda, i eggen fransade. Kött i foten gulbrunt, i hatten något mörkare. Utan speciell lukt och smak. — Sporer 8,7-10

494 SVEN O. ANDERSSON

(11)

x

4,5-5,2 g, elliptiska till svagt bönformade; apiculus och grodd- por hyalina. Basidier 4-sporiga. Cheilocystider bukiga, kortskaftade, i toppen något knopplikt avrundade eller avsmalnande-avrundade, 24,5-31,5x9,5-15^. Pleurocystider m.l.m. spolformade, långskaf- tade, i toppen ofta knopplikt avrundade, 46,5-54

x

9,5-14 g. Hatt­ hudens celler m.l.m. rundaktiga.

Beläggexemplar av R. mustelina och Str. sphagnicola finnes be­ varade i Botaniska Museet, Uppsala. Till fil. dr Seth Lundell, Uppsala, framföres ett varmt tack för vänlig hjälp med upplysningar och kontroll av en bestämning.

Summary.

Some Agarics from southwestern Sweden.

Descriptions and notes are given of three Agarics which have been recorded from Västergötland in southwestern Sweden.

Russula mustelina Fr. has been found in wood of Picea on hilly ground at Askim parish, Knapegården, 10 Aug. 1958 and 12 Aug. 1961, and at Ulricehamn, NW of Vist church, 30 Sept. 1961. The species is only known from a few localities in Sweden, and reported for the first time from Västergötland.

Inocybe Hystrix (Fr.). A very prominent I nocybe-species. It was

growing on moist ground under deciduous trees (Alnus, Ulmus and

Corylus) in a ravine, Angered parish, 29 July 1961.

Stropharia sphagnicola R. Maire ( = Psathyrella sphagnicola). Amongst Sphagnum in a bog, Råda parish, 14 July 1961. The mate­ rial agrees very well with the description given by J. Favre (1937),

and with the illustration in J. E. Lange, Flora Agar. Dan. pi. 144 A (1939). The species is hitherto only reported from a few Swedish localities, all situated in the southwestern part of Sweden.

Västra Frölunda, februari 1962. LITTERATUR.

Andersson, S. O., 1957-58: Svampfynd från sydvästra Sverige. — Friesia, Bd 6, H. 1-2. Kobenhavn.

Favre, J., 1937: Champignons rares ou peu connus des hauts-marais juras- siens. — Bull. Soc. Myc. Fr., T. 53. Paris.

Fries, E., 1836-38: Epicrisis Systematis Mycologici. — Upsaliae.

—»—, 1863: Monographia Hymenomycetum Sueciae. Vol. II. — Upsaliae.

Ingelström, E., 1940: Svampflora. — Stockholm.

Krok, Th. O. B. N., & Almquist, S., 1947: Svensk Flora. II. Kryptogamer. — Stockholm.

SVAMPFYND FRÅN SYDVÄSTRA SVERIGE. II 49.')

Lange, J. E., 1939: Flora Agaricina Danica. Vol. 4. — Copenhagen.

Locquin, M., 1957: Chromotaxia. Paris.

Lundell, S., 1936: »Svamplokaler vid Femsjö». Ett efterlämnat manuskript av Elias Fries. — Friesia, Bd 1, H. 5. Kobenhavn.

Maire, R., 1910: Notes critiques sur quelques champignons récoltes pen­ dant la session de Dijon de la Société Mycologique de France (octobre 1909). Bull. Soc. Myc. Fr., T. 26. Paris.

Malmström, N., 1941—42: Agaricider, för landet nya o.a. från södra Finland. Mem. Soc. F. Fl. Fenn. 18. Helsingforsiae.

Nathorst-Windahl, T., 1961: Some unusual Agarics from Sweden. Friesia, Bd 6, FI. 5. Kobenhavn.

Schaffer, J., 1939: Revision der .Russu/a-Sammlung Romells. Ark. f. botanik, Bd 29 A, N:o 15. Stockholm.

—»- , 1952: jRussidfl-Monographie. — Bad Fleilbrunn Obb.

Svensk Botanisk Tidskrift. Bd 56, H. 4. 1962.

ETUDES SUR EES OXYTROPIS DC.

I. OXYTROPIS DEFLEXA (PALLAS) DC.*

PAR

BERNARD BOIVIN.

Les vicariants américains de cette espéce ont une histoire assez confuse. Le premier W. J. Hooker, Fl. Bor. Am. ? : 146-8. 1831 propose d’y distinguer deux espéces parmi les plantes récoltées le long de la Saskatchewan-Nord; un O. foliolosa Hooker acaule et un

0. deflexa Pallas caulescent. Ces plantes sont bien représentées å

DAO par Tabondante série d’une douzaine de numéros récoltée par le Dr. (i. H. Turnerå Fort Saskatchewan le long de la Saskatchewan-

Nord et vers le 54°N. 11 se peut que ce matériel soit topotype d’0.

foliolosa. Quoi qu’il en soit, ce matériel est assez variable, tantot acaule,

tantöt plus ou moins caulescent, la tige pouvant atteindre 2 dm de longueur; l’inllorescence d’abord ovoide, s’allonge pendant la floraison pour atteindre 1 dm ou plus en fruit. Certaines récoltes ont été identiliées par Fernald, les caulescentes sous 0. retrorsa, les acaules sous var.

sericea. D’autres récoltes, acaules ou caulescentes, sont référées par

R. C. Barneby au var. foliolosa. Tout ce matériel de Fort Saskat­

chewan et d’ailleurs le long de la Saskatchewan-Nord me parait former un seul taxon el toute tentative de subdivision me semble purement arbitraire. Je considére done TO. deflexa sensu Hooker

comme synonyme de TO. foliolosa Hooker.

Tout le matériel américain n’est pas identique å la plante de Fort Saskatchewan. Plus au nord, on trouve une plante å lleurs plus petites et souvent livides en herbier; e’est le var. parviflora déerit ci- dessous. Plus å Test et au sommet des Rocheuses on trouvera une plante acaule å inflorescence ne s’allongeant pas en fruit; e’est le var.

capitata. En Europe un var. lapponica å tiges développées et inflo­

rescence condensée est intermédiaire entre nos variétés. En Asie le var. deflexa se rapproche surtout de notre var. sericea mais semble

1 Contribution no. 200, Institut Botanique, Service Scientifique, Ministére de l’Agri- culture, Ottawa, Canada.

ETUDES SUR LES OXYTROPIS. I 497

en différer par plusieurs caractéres : legume velu, plus longuement stipité, etc., mais 1’absence de materiel de comparaison ne me permet pas d’etre trop positif sur ce point. Ces cinq variétés pourront étre différenciées comme suit:

a. Inflorescence dense, plus on moins globuleuse, ne s’allongeant pas. Pubescence moins dense et plus courte. Folioles généralement 25 ou moins par feuille, rarement imbriquées, plus petites et ne dépassant pas généralement un 1 cm de longueur.

b. Strictement acaule; stipules adnés entre eux sur moins de la moitié de leur longueur 5. var. capilala bb. Tige généralement longue de 1-5 cm; stipules généralement adnés

entre eux sur plus de la moitié de leur longueur 4. var. lapponica aa. Inflorescence s’allongeant au fur et å mesure de la floraison, devenant oblongue å linéaire. Plantes densément et longuement velues. Folioles généralement imbriquées, assez nombreuses et plus grandes, le plus souvent 25 å 45 par feuilles, les folioles les plus longues atteignant 1-2 cm.

c. Stipe du fruit long de 2-4 mm 1. var. deflexa cc. Stipe long de 2 mm ou moins.

d. Corolle longue de 4-5 mm, mauve ou creme; tube du calice long de (1.5)-1.8-2.2(2.5) mm 3. var. parviflora dd. Corolle longue de 6-11 mm, mauve ou bleu mauve; tube du

calice long de (2.5)-3.0-(3.5) mm 2. var. sericea

\-Oxytropis deflexa

(P

allas

)

DC.,

var.

deflexa,

Astrologin 7 7,

1802, Prod. 2 : 280. 1825; Ledebour, Fl.

Ross.

1 : 586. 1842;

V

ass &

F

edtsch

.,

Fl. URSS. 13 : 43. 1948.

Phase asialique distribuée depuis 1’Altai, la Dahourie et la Mon- golie, vers l’embouchure de la Léna. Parmi nos variétés américaines, c’est le var. sericea qui se rapproche le plus de la variété typique.

2-var. sericea T. & G., Fl. N. Am. 1 : 342. 1838; Barneby, Proc. Cal. Ac. Sc. 27 : 199. 1952; var. deflexa sensu Barneby, l.c. (pro parte, typo excl.); O. foliolosa Hooker, Fl. Bor. Am. 1 : 146. 1831; O. deflexa Pallas var. foliolosa (Hooker) Barneby, Leall. West. Rot. 5 : 111. 1951; idem, Proc. Cal. Ac. Sc. 27 : 197. 1952 (pro parte, typo incluso et sensu speciminibus Turneri); O. retrorsa Fern., Rho- dora 30 : 140. 1928; O. retrorsa var. sericea (T. & G.) Fern., Rhodora

30 : 140. 1928 (pro parte); O. deflexa sensu Hooker, Fl. Bor. Am.

1 : 148. 1831.

Plante parfois acaule ou subacaule, le plus souvent caulescente, abondamment et longuement velue, le plus souvent quelque peu grisåtre velue. Rachis des feuilles abondamment garni de poils étalés longs de 1-2 mm. Tiges hautes de (l)-2-4-(5) dm. Folioles généra­ lement nombreuses, assez grandes et plus ou moins imbriquées, le

498 BERNARD BOIVIN

plus souvent h 25- 45 folioles par feuille, les folioles les plus grandes généralement longues de 1-2 cm. Inflorescence d’abord plus ou moins ovoide, s’allongeant au fur et å mesure de la floraison pour atteindre jusqu’a 1 dm ou plus en fruit. Tube du calice long de (2.8)-3.0-(3.5) mm. Dents a peu pres aussi longues que le tube. Corolle longue de 6-11 mm, mauve ou bleu-mauve, devenant le plus souvent bleu foncé en herbier. Legume long de 13-19 mm, ä pubescence blanche ou noire, å stipe long de 1-2 mm.

La description de

H

ooker s’applique bien

å

la plante de Fort Saskatchewan et comme c’est la seule

Variété

qui se rencontre le long de la Saskatchewan-Nord, je me vois forcé de renvoyer l’O.

foliolosa Hooker en Synonymie du var. sericea T. & G.

Distribution: au Manitoba å partir de Gillam vers l’ouest et le sud le long du Coteau de Prairie au moins jusqu’a Treesbank, å recher- cher sur les rivages des lacs de la Montagne Tortue; en Saskatchewan dans le centre et la Montagne de Cypres; en Alberta dans les Rocheu- ses et le centre, ne dépassant pas au nord la riviere Castor; en Colombie-Britannique local dans le nord-est (Fort St. .James), deve­ nant la seule varieté dans le sud-est, c’est-a-dire le bassin de la Coutounois, remontant la tranchée des Rocheuses jusqu’a Golden. Aux Etats-Unis, c’est la seule varieté commune largement distribuée; spécimens examinés pour les états suivants : Colorado, Dakota-Nord (Montagne de Tortue), Montana et Wyoming.

3-var. parviflora var. n.; Oxytropis deflexa sensu Hultén, Fl. Aka. Yuk.

7

: 1094. 1947; Oxytropis deflexa var. sericea sensu

C

ody

,

Can. Field Nat. 74 : 91. 1960. A var. sericea differtpraecipue floribus minoribus. Acaulis vel caulescens. Yillosus pilis densis longisque.

I

ubus calycis (1.5)—1.8—2.2—(2.5) mm. Corolla 4-5 mm, malvacea vel ochroleuca, saepius in siccis livida. Legumen (8)-10-14-(16)mm.

Dans le nord de son aire le var. sericea passe brusquement et presque sans transition au var. parviflora et la distinction entre ces deux variétés me semble assez nette. Je ne puis en dire autant du var. capitata.

MACKENZIE: Cody & Gutteridge 7447, 7527, 7811, Norman Wells (DAO); Cody & Loan 4454, 4676, Fort Smith, Seven Mile Lake (DAO);

Cody & McCanse 2717, 3248, Yellowknife (DAO).

YOUKON: Gillett & Mitchell 3252, 3650, 4424, Whitehorse (DAO);

Calder & Billard 3207, 3377, 3727, Dawson (DAO); J. A. Calder26467, 28336, Marsh Lake (DAO); Calder & Kukkonen28080, Von Wilczek Lake (DAO); Calder & Kukkonen 28196, Kluane Lake (DAO); Calder&

Gillett 25823, Tatchun River (DAO); Calder& Kukkonen 28308, Car-

ETUDES SUR LES OXYTROPIS. I 499

cross (DAO); Calder& Gillett 4104, Mayo (DAO); Gillett & Mitchell 3945, Lower Labarge Station (DAO); Calder& Gillett 25794, 61 52'N,

136°07'W (DAO).

ALBERTA; ATHABASKA : Cody & Loan 4496, Ft. Smith, 1 mile south west, black sandy soil in Populus ssp., Salix spp., Picea c/lauca woods along trail,* July 17, 1950 (DAO, type); Cody & Loan 4009, codem (DAO); BANFF : Calder& Savile 12196, Mt. Eisenhower (DAO); Löve & Löve 6690, Mt. Eisenhower (DAO); JASPER: J. A. Calder 23924, De Smet Range (DAO); H. Groh, Jasper, July 1, 1935 (DAO); E. H. Moss 4842,

Jasper (DAO): RIVIÉRE-LA-PAIX : J. W. Thieret 3875, 78 miles north of High Level (DAO); E. H. Moss 8082, Triangle (DAO); E. H. Moss 7591,

Prestville (DAO); J. Bostock, Grande Prairie, Aug. 1926 (DAO); H. Groh 995, Hines Creek (DAO); H. Groii 2774, Peace River (DAO); W. D. Al­

bright3, Beaverlodge (DAO).

COLOMBIE-BRITANNIQUE : BASSIN DU FRASER : Thompson & Thompson 544, Chipuin Mt., 50°44'N, 121°43'W (DAO); Calder& Par-

melee18705, Meadow Lake (DAO); Calder& Parmelee18285, Hanceville (DAO); Calder& Parmelee 18629, One Eye Lake (DAO); H. Groh 623,

Prince George (DAO); BASSIN DE LA PAIX : H. Groh 3081, Pouce Coupe (DAO); Calder & Kukkonen 27054, 27058, near mouth of Halfway River

(DAO); Calder& Kukkonen 27039, Lynx Creek (DAO); ROUTE DE

L’ALASKA : Calder & Kukkonen 26808, 28395, 26640, 27132, 25420, 27299, 25597, 27602, miles 20|, 149, 161, 229, 263, 363, 422, 496 (DAO);

Calder& Gillett 26640, Sikinni Chief River (DAO).

4- var. lapponica (Wahl.) slat, n.; Phacci lapponica Wahl., Vcg. Helv. 131. 1813; Oxytropis lapponica (Wahl.) Gaudin, FI. Helv. 4 : 543. 1829. Plus ou moins intermédiaire entre les var. sericea el

capitata. Tige généralement développée, comme ehez le var. sericea,

le plus souvent longue de 1-5 cm; par ailleurs se rapprochant plutöt du var. capitata. Tiges, y compries le pétoncule, hautes de 0.5-2.0 dm. Pubescence le plus souvent strigueuse, parfois un peu velue, courte, a poils longs de moins de 1 mm. Stipules soudés entre eux sur plus de la moitié de leur longueur. Folioles généralement 15-25 par feuille, Tdistantes, généralement longues de moins de 1 cm. Inflorescence compacte, ovoide ou globuleuse, ne s’allongeant pas en fruit, å pubescence généralement ou principalement noire. Tube du calice long de 3-4 mm. Fleur longue de 8-10 mm, généralement bleue, parfois livide en herbier.

Spécimens examinés pour TAutriche, la Norvége et la Suede. 5- var. capitata var. n.; 0. fotiolosa Auctorum, nec

H

ooker

;

O.

deflexa var. fotiolosa sensu Barneby, Proc. Cal. Ac. Sc. 27 : 197. 1952 (pro parte, typo excl.). Acaulis, scapis 0.5—2.0 dm, omnino pubes- cens, pilis variis, aliis minutis, aliis appressis, aliis crispis, aliis

BERNARD BOIVIN

1.5 mm, plus minusve patentibus. Folia pilis albis vestita. Stipulae parum connatae. Foliola 4-12 mm, ab ovatis lanceolata, 13-29 in folio. Inllorescentia congesta, plus minusve capitata, pilis omnibus vel praecipue nigris omnino vestita. Tubus calycis 2.5-3.0 mm. Co­ rolla 7—8—(10) mm, malvacea vel coerulea, in siccis atrocoerulea. Legumen 8-17 mm, oblongum.

MACKENZIE : N. I. Findlay 160, Coppermine (DAO); Cody & Fergu­

son 10564, 10677, 10707, Eskimo Lakes (DAO).

YOUKON : Calder & Kukkonen 28049, Carmacks (DAO); Calder & Gillett26381, White River (DAO).

ALASKA : Cody & Webster 5475, Black Rapids (DAO); E. Lepage 25532, Toglat River (DAO); Cody & Webster 5984, Donnelly (DAO).

QUÉBEC, GASPÉ : Victorin & Rolland 49426, Anse Pleureuse (DAO,

MT); UNGAVA: J. Rousseau 1289, 1446, 1447, 1479, 1490, Baie Payne (DAO, MTJB); F. S. Nowosad 56, Kolmeister Lake (DAO); Dutilly, Lepage& Duman 28044, Riviere Koksoak (DAO, MTJB).

ONI ARIO : PATRICIA : Dutilly & Lepage31367, cordon gazonnant le long d’une riviere, 34 mi. au sud du cap Henriette, 54°40'N, 17 aoüt 1953 (DAO type).

COLOMBIE-BRITANNIQUE, ROUTE DE L’ALASK A : Calder & alii 26640A, 27131, 27205, 27321, 27328, 27394, 25483, 27418, miles 161, 229, Ft. Nelson, 380, 385, 386 (DAO); ROUTE CASSIAR : Calder & Gillett 25711, Blue River (DAO).

MONTANA, PARK : J. G. Witt 1872, Henderson Mountain (DAO). En plus des specimens cités ci-dessus, la carte de distribution publice par

B

arneby

,

Proc. Cal. Ac. Sc.

27:

197. 1952 laisse prévoir que le var. capitata se rencontre aussi dans l’ouest dc la Terre-Neuve, le nord du Labrador et la Terre de Baffin.

Cette variété est assez uniforme dans la partie orientale de son aire et c’est uniquement sur ce materiel de Test que nous avons basé la description ci-dessus. Dans 1 ouest le var. capitata est tres variable et relié aux autres variétés par de nombreux intermédiaires å in­ florescence allongée, scape plus long, pubescence plus dense, plus longue et plus blanche, folioles plus longues, plus nombreuses et plus imbriquées, lige parfois quelque pen développée. Tons ces inter­ médiaires ont éte référés au var. capitata d’abord parce qu’un bon nombre viennent de régions ou seul le var. capitata se rencontre, ensuite parce que les autres intermédiaires au var. sericea provien- nent de régions en dehors de faire de ce dernier. La difference la plus stable semble étre cede de la pubescence. Les longs pods blancs et denses des var. sericea et parviftora leur donne une apparence vert-gris ou vert sale. Les poils plus courts, moins nombreux et noirs en bonne partie donnent au var. capitata une apparence vert clair å vert foncé.

500

S

vensk

B

otanisk

T

idskrift

.

Bd 56, H. 4. 1962.

INVESTIGATION ON THE DEVELOPMENT OF

LICHEN STRUCTURES IN LABORATORY

CONTROLLED CULTURES.

BY

KAREN A. ANDERSON and VERNON AH MAI).I IAN.

The inability to culture lichens in the laboratory has long proved to be a limiting factor in developmental studies of these forms. The ease with which lichen thalli become contaminated and the delicately balanced state of growth which must exist between fungal and algal components if the association is to be maintained have been, hereto­ fore, insurmountable problems for extensive cultural experimenta­ tion. Recent techniques, however, now offer a method for limited investigations on the development of lichens in the laboratory.

S

cott (1960), working with Peltigera praetextata

(F

lörke

) V

ain

.,

noted marginal growth around discs which were cut from the washed, healthy thallus, and inoculated onto filter paper that dipped into Bristol’s solution.

S

cott observed that where the media contained more than 0.25 g per liter of NaN03, the outgrowth which resulted was that of the phycobiont alone; with 0.25 g per liter of NaN03 or less, new growth of the lichen thallus as well as outgrowths of the phycobiont resulted.

S

cott showed also that the “conjoint effect of excessive moisture and light” would break down the lichen as­ sociation. He concluded that growth and maintenance of the lichen association were caused by balanced interaction of the 3 factors of nutrient, moisture, and light.

It

was to discover the behavior of other lichens, under the ex­

perimental conditions described by S

cott

, that the authors under­

took the following investigation.

The lichen used initially for this experiment was a broad-lobed form of Cladonia coniocraea

(F

lörke

) S

andst

.

Fifteen 20 cm x

2.5

cm test tubes which contained 2 strips of 11 cm

x

4 cm filter paper (Whatman No. I) were filled with 25 ml of Bristol’s solution. The

K. A. ANDERSON AND V. AHMADJIAN

filter paper strips were placed against the side of the test tube and so arranged that the lower part of the paper dipped into the medium. Five sets of test tubes, each set consisting of 3 tubes, were prepared with the following concentrations of NaN03: 0, 0.05, 0.25, 0.50, and 1.00 g per liter. The majority of the lichen specimens were collected during the months of June through early September (1961), with one collection each in the months of November, December (1961), and January (1962). The freshly gathered lichen thallus was soaked in tap water, picked clean of substrate, and washed in cold, running tap water for one hour. The lichen was then soaked in distilled water overnight. Discs, 2.5 mm in diameter, were cut from the thallus by means of a cork borer, and then dried and weighed. Fourteen discs were placed in each test tube on the filter paper. The cultures were kept at 19-20°C at a light intensity of 185 f.c. Illumination was provided by fluorescent lamps for a daily period of 16 hours. Tubes were placed in wire baskets at an angle of approximately 55° to the horizontal (see Scott, 1960).

Results. Initial observations two weeks after inoculation of the discs revealed three podetia on three different discs. The first podetium, which measured approximately 2 mm in height and 0.5 mm in dia­ meter, appeared in the 0.05 g per liter NaN03 group, was white in color, and solely fungal in composition. Later it became covered by small colonies of the phycobiont. The podetium curved slightly and culminated in a small, brown, blunt tip so characteristic of Cladonia

coniocraea. In several subsequent podetia which developed from

discs, the brown tip was much more pronounced and resembled a young apothecium (PI. 1:1). Microscopic sections of these brown structures, however, revealed only pigmented vegetative hyphae. It appeared that the podetium had forced its way through the upper cortex of the lichen disc since its base was covered with ruptured cortical fragments; these fragments later adhered smoothly to the base of the stalk (PI. 1:2). The second podetium, which measured about 1.5 mm in height and 0.5 mm in diameter, was from the 1.00 g per liter NaN03 group and exhibited the same traits as the first, with one exception. The podetium, apparently unable to force its way through the upper cortex, emerged from the side of the disc. Examination of the podetium clearly revealed its medullary origin (PI. 1:3). The third podetium, which measured approximately 0.5 mm in height and 0.5 mm in diameter, was from the 0.05 g per liter XaX03 group.

Sv. Ilot. Tidslcr., 56 (i962): 4

DEVELOPMENT OF LICHEN STRUCTURES 503

The podetium was seen in the early stages of emergence from the lower tissues and showed the erumpent nature of the podetia (PI. 1:4).

After 7 weeks, the discs still appeared healthy. The cells of the

Trebouxia phycobiont appeared normal, many in the stages of apla-

nospore formation. At this time many discs in all NaN03 groups exhibited peripheral growth of the phyco- and mycobionts. Conta­ mination was so great, however, that the experiment was termin­ ated without final dry weight determination.

The second experiment with Cladonia coniocraea was to determine what effect drying prior to weighing had on podetial development. One hundred fifty discs were placed on filter paper in 3 petri dishes, 50 discs to a dish; the plates were then kepi in a 35-37°C incubator for a 16 hour period prior to inoculation of the discs in the usual manner. Results obtained showed that drying had no effect. The experiment also showed, as in the first, that the NaNOs concentra­ tions had little influence on podetial development, for podetia were produced by discs that had been dried and by those that had not been dried in approximately equal proportion in all NaN03 groups. The podetia in the control group were slightly larger than those in the “dry” group. Daily observations indicated that the development of 25 podetia, varying in height from 1.5 mm to 0.1 mm, occurred in a minimum period of four days. Further growth upward of the podetia terminated one to two days after their initial appearance.

Cutting, or injury to the thallus, was eliminated as a possible factor in stimulation of podetial growth, as the third and fourth ex­ periments with C. coniocraea and one with Cladonia chlorophaea

(Flörke) Spreng, were designed to show. Podetia and, in the case of C. chlorophaea, 2 scyphi, were found on both the uncut pieces of thallus and on the discs which, in the case of C. chlorophaea, were initially torn and cut by means of a cork borer 1.5 mm in diameter. The podetia produced by C. coniocraea discs were of lire same general tvpe as described earlier and appeared 3—4 days after inoculation. The scyphus from the “cut” disc, which was seen 4 days after in­ oculation, was composed solely of fungal tissue. The scyphus had emerged from the medullary tissues and portions of the ruptured upper cortical layer adhered to its base. Two days later, the scyphus, which was 1 mm high, widened into a deep goblet. The stalk of the goblet was hollow, as in the naturally occurring plant, and a small proliferation of the scyphus was observed along its margin. I he scyphus which appeared at the edge of a piece of lichen thallus from

504 K. A. ANDERSON AND V. AHMADJIAN

the uncut group grew to a maximum diameter of 2-3 mm. It had the sorediose character of C. chlorophaea.

An experiment with Cladonia cristatella Tuck, yielded the most rewarding results. Three hollow podetia, each with one or several apothecia, appeared within 4 days in both the cut and uncut groups. A fourth podetium appeared on the eighth day after initial inocula­ tion. Three of the podetia had single apothecia, each approximately 0.5 mm in diameter, at their tips. The other podetium contained 10 or more apothecia, each approximately 0.3-0.4 mm in diameter (PI. 1:5). Sections of the young apothecia revealed what appeared to be hymenial tissue. Ascospores were neither seen nor discharged from apothecia inverted over a petri dish which contained agar.

Experiments which tested the effect of various temperatures (5°C, 20°C, 30°C) and the absence or presence of light on podetial devel­ opment of Cladonia coniocraea gave negative results.

It was found that as the colder months of the year approached (e.g. December), many young podetia, similar to those in PI. 1:4, appeared on freshly collected lichen thalli; however, fewer podetia emerged from the culture discs. Indeed, as a fifth experiment with

Cladonia coniocraea showed, not one podetium was observed on any

of 300 culture discs that had been cut from lichen thalli freshly collected from beneath a January covering of litter, ice, and snow and placed under the described experimental conditions. Perhaps the fruiting bodies and accompanying podetia, if formed in response to and as products of fertilization, as is characteristic of the Cladoniae, are formed in the fall, and remain dormant during the winter, with development occurring during the spring and summer months. Such a growth pattern would certainly explain the reason for such haphaz­ ard appearance of podetia only on various parts of certain discs. Appropriate conditions of light and moisture probably trigger the sudden growth upward of the structures as the dormant period ends and the warmer season approaches, and in 3-4 days the podetia are observed. That such a long overwintering period is required seems evident from the above experiment, for subsequent 1-8 day freezing of one half the total number of discs, followed by a return to normal culture conditions again failed to produce a single podetium.

An experiment with Peltigera canina (L.) Willd. var. rufescens

(Weis.) Mudd was not successful because all NaN03 groups became

contaminated by a foreign alga, a species of Coccomyxa which grew in large, green, viscid globules on the surface of the 8 mm discs.

K. A. ANDERSON AND V. AHMADJIAN: LICHEN STRUCTURES PI. I.

JMwj

1. Emergent podetium from culture disc of Cladonia coniocraea, showing immature apothecium. x 55.

2. Podetium from culture disc of Cladonia coniocraea showing ruptured cortical frag­ ments adhering to base of podetium. x 25.

3. Podetium emerging from side of culture disc of Cladonia coniocraea. x 25.

4. Early stage of erumpent podetium from culture disc of Cladonia coniocraea. Note tip of the young, sterile podetium ringed by the upper cortical thallus tissue, x 25. 5. Podetium bearing multiple apothecia, from culture disc of Cladonia cristatella. x25. 6. Section of emergent podetium from culture disc of Cladonia coniocraea, showing

medullary origin of the podetium. Darker areas represent algal layer, x 53.

DEVELOPMENT OF LICHEN STRUCTURES 505

Bacterial colonies also hampered further investigation of the devel­ opment of lichen structures in this form.

Discussion. Krabbe (1891) investigated the origins of the podetia

of various species of Cladonia and stated that they were derived from hyphae of the algal layer. However, frozen sections ol culture discs and of freshly collected lichen thalli clearly showed that the podetia in our experiments originated in the medullary region directly helow the algal layer (PI. 1:6). The podetia pushed through the algal layer, and thus carried cells of the phvcobiont with them on their surface. It is very doubtful that these structures originated in the algal region and then grew downward, as well as upward, as stated by Krabbe

(1891), for few cells of the phvcobiont were found at the base ot the podetial tissues.

Certainly it is not strange for the podetia to cease growth a short period after their appearance, for Krabbe (1891, p. 131) observed

that it takes years for these fungal structures to grow a few millimeters in nature. No more can be expected in the laboratory where natural conditions are altered if not entirely replaced by artificial ones.

After the first experiment with Cladonia coniocraea, contamination did not prove to be a great problem. Since the podetia generally appeared between 3-4 days after inoculation, results could be ob­ tained before the growth of foreign organisms. Also because of this rapid and unexpected podetial development, as well as the growth of contaminants, final dry weight of the discs was not determined. For the most part, the discs bearing podetia were the last to become contaminated, possibly because the mycobiont was in a healthier condition and its chemical compounds inhibited contaminants.

Scott (1956, 1960), in his experiments, had difficulty with con­

tamination but eventually found a method that proved to be 75 % effective (Scott, personal communication).

Summary. Development of podetia and apothecia of several Cla­

donia species occurred within 3—4 days after discs cut from freshly

collected lichen thalli were inoculated onto moist filter paper strips. It was found that NaN03 concentrations, drying of the discs prior to weighing, thallus injury, temperature, and the absence or presence of light did not influence the stimulation of podetial or apothecial growth in the tested species of Cladonia. Available evidence indicated that a long period of winter dormancy was required before the pre­ formed podetia would emerge.

K. A. ANDERSON AND V. AHMADJIAN

506

Acknowledgements.

The authors would like to thank Mrs. J. P. Roche and Mr. Edmund

Schofieldfor their advice and technical assistance. This investigation was

supported by a grant to one of us (K.A.A.) from the National Science Foundation, Undergraduate Research Program (No. G15677).

Department of Biology, Clark University, Worcester 10, Massachusetts, U.S.A.

LITERATURE CITED.

Krabbe, G., 1891: Entwicklungsgeschichte und Morphologie der polymor­ phen Flechtengattung Cladonia. — Leipzig.

Scott, G. D., 1956: Further investigations of some lichens for fixation of nitrogen. — The New Phytologist 55, 111.

—»—, 1960: Studies of the lichen symbiosis. I. The relationship between nutrition and moisture content in the maintenance of the symbiotic state. — The New Phytologist 59, 374-381.

S

vensk

B

otanisk

T

idskrift

.

Bd

56,

H.

4. 1962.

NOTISER.

Doktorsdisputationer. För vinnande av filosofie doktorsgrad för­ svarade vid Lunds universitet fil. lic. Åke Persson den 10 maj 1962 en avhandling »Mire and spring vegetation in an area north of Lake Torne- träsk, Torne Lappmark, Sweden», fil. lic. Vagn Tullin den 14 maj en av­ handling »Effects of injections of growth compounds on seedlings», fil. lic.

Torsten Ingestad den 16 maj en avhandling »Macro element nutrition of pine, spruce, and birch seedlings in nutrient solutions» och fil. lie. Nils

Malmer den 22 maj en avhandling »Studies on mire vegetation in the Archaean area of southwestern Götaland (South Sweden)», vid Uppsala universitet fil. lic. Bengt von Hofsten den 14 maj en avhandling »Some aspects of the growth and enzyme formation of Escherichia coli», fil. lie.

Gunnar Wistrand den 21 maj en avhandling »Studier i Pite lappmarks kärlväxtflora med särskild hänsyn till skogslandet och de isolerade fjällen», fil. lic. Reinhold Ivarsson den 24 maj en avhandling »Lövvegetationen i Mollösunds socken», fil. lic. Torbjörn Willenden 20 oktober en avhand­ ling »Studies on the phytoplankton of some lakes connected with or recently isolated from the Baltic» och fil. lic. Gösta Zetterberg den 24 november en avhandling »On mutagenesis in Ophiostoma», vid Stockholms universitet fil. lic. Gunnar Jansson den 14 maj en avhandling »Studies on water- sensitivity in barley seeds», vid Göteborgs universitet fil. lic. K. Gundersen

den 30 maj en avhandling »A study on microbial antagonism. The action of Streplomyces griseus and one of its antibiotics, cycloheximide, on Fomes

annosus» samt för vinnande av agronomie doktorsgrad vid Lantbrukshög-

skolan i Uppsala agr. lic. Birger Granström den 21 maj en avhandling »Studier över ogräs i vårsådda grödor» och agr. lic. Helmut Kolk den 23

maj en avhandling »Viability and dormancy of dry stored weed seeds. Stu­ dies in several species occurring frequently in Swedish grassland seed lots». Utmärkelser. Docent Auseklis Vegis promoverades den 30 maj 1962

till fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet. Laborator Heinrichs Skuja

har tilldelats Uppsala universitets Björkénska pris. Professor M. G. Stålfelt

har av K. Fysiografiska sällskapet i Lund tilldelats dess Linnépris i botanik. Uppsala universitet. Laborator Hugo Sjörs har utnämnts till pro­

fessor i växtbiologi fr. o. m. den 1 juli 1962. Lektorn fil. dr Olof Rune

har förordnats till docent i samma ämne.

Lunds universitet. Fil. doktorerna Nils Malmer och Åke Persson

ha förordnats till docenter i växtbiologi.

508 NOTISER

Göteborgs universitet. Laborator Hemming Virgin har utnämnts

till professor i fysiologisk botanik fr. o. m. den 1 juni 1962. Docent G.

Degelius och docent P. H. Halldal ha utnämnts till universitetslektorer

i systematisk, resp. fysiologisk botanik fr. o. m. den 1 januari 1963. Stockholms universitet. Docenten i botanik Erik Rennerfelt (f)

har förordnats till docent i mikrobiologi.

Lantbrukshögskolan. Laborator Ewert Åberg har utnämnts till

professor i växtodling fr. o. m. den 1 juli 1962, docent Sven L. Jansson

till professor i växtnäringslära fr. o. m. den 1 augusti 1962 och agr. dr

James Mac Keytill professor i växtförädling fr. o. m. den 1 augusti 1962. Tryckningsanslag. För tryckningen av Svensk Botanisk Tidskrift under år 1963 har Statens naturvetenskapliga forskningsråd beviljat Sven­ ska Botaniska Föreningen ett anslag å 23 000 kronor.

S V E N S K B 0 TA NIS K

TI DS K BIET

UTGIVEN AV

SVENSKA BOTANISKA FÖRENINGEN

REDIGERAD AV

STENAHLNER

BAND 5 6

1962

UPPSALA 1963

UTGIVNINGSTIDER:

Häfte 1, sid. 1-238, den 7 maj 1962 Häfte 2, sid. 239-390, den 12 sept. 1962 Häfte 3, sid. 391-488, den 6 dec. 1962 Häfte 4, sid. 489-508, den 15 mars 1963

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Avhandlingar, smärre uppsatser och meddelanden.

A = avhandling, M = mindre uppsats eller meddelande.

Ahmadjian, Vernon, se Anderson, Karen A., and Ahmadjian, Vernon.

Anderson, Karen A., and Ahmadjian, Vernon, Investigation on the Development of Lichen Structures in Laboratory Controlled Cultures (A)... 501

Andersson, Sven O., Svampfynd från sydvästra Sverige. II. Russula

mustelina Fr., Inocybe Hystrix (Fr.) och Stropharia sphagnicola R. Maire iakttagna i Västergötland (Some Agarics from south­ western Sweden; Summary, p. 494) (A) ... 489

Arnell, Sigfrid, Hepatics Collected by Dr. G. Degelius in Angola and Congo in 1960 (A)... 55 —»—, Contribution to the Knowledge of the Hepaticae of Ecuador (A) 334 —»—, A New Species of Riccia from the Canary Islands (M)... 477

Bergengren, Uno, Den högre floran i sydvästra delen av Västergöt­ land (Die höhere Flora des südwestlichen Teils von Västergöt­ land, Südschweden; Zusammenfassung S. 291) (A)... 239

Berggren, Greta, Reviews on the Taxonomy of Some Species of the Genus Brassica, Based on Their Seeds (Summary, p. 128) (A) 65

Boivin, Bernard, Etudes sur les Oxytropis DC. I. Oxytropis deflexa (Pallas) DC. (A)... 496 Boo, Lennart, Gibberellin-like Substances in the Potato Tuber During

and After the Rest Period (Preliminary Report) (M)... 193

Dahlgren, K. V. Ossian, Om Geranium lanuginosum Lam. (On Gera­ nium lanuginosum Lam.; Summary, p. 180) (A)... 175 —»—, Anders Fredrik Regnell och hans svenska gäster i Brasilien,

särskilt Gustaf A. Lindberg och Salomon E. Henschen (Anders Fredrik Regnell and his Swedish guests in Brazil, especially Gus­ taf A. Lindberg and Salomon E. Henschen; Summary, p. 465)(A) 391

Degelius, Gunnar, Studies in the Lichen Family Collemataceae. III. On Some American Species (Summary, p. 154) (A) ... 145

Granerot, Arne, Växtgeografiska bidrag till Dalafloran (Contribu­ tions to the Plant Geography of Dalarne, Central Sweden) (A) 136

Hultén, Eric, Flora and Vegetation of Scammon Bay, Bering Sea Coast, Alaska. With an Appendix on the Bryophyte Flora by

Herman Persson (p. 51) (A)... 36

—»—, Plants of the Floating Ice-island “Arlis II” (M)... 362

Junell, Lena, Microsphaera hypophylla, en för Sverige ny mjöldaggs- svamp (Microsphaera hypophylla, a mildew fungus new to Swe­ den; Summary, p. 189) (M)... 188 —»—, Scirpus tabernaemontani funnen i Jämtland (Scirpus

tabernae-montani found in Jämtland, northern Sweden) (M)... 189

IV

Knöppel, J., Botaniska iakttagelser i Dalarne och södra Norrland (Botanical observations in Dalarne and southern Norrland, Cen­ tral and northern Sweden) (M) ... 191

Larsson, BengtM. P., och Pöder, Valdar, Svenska Växtgeografiska Sällskapets exkursion till Häverö Prästäng den 3 juni 1961 (The excursion of the Swedish Phytogeographical Society to Häverö Prästäng, Uppland, Central Sweden, on June 3, 1961) (M) .... 183

Lindahl, Per-Olof, Taxonomical Aspects of Some Peltigera Species. P. scutata (Dicks.) Duby, P. scabrosa Th. Fr. and P. pulveru-lenta (Tayl.) Nyl. (A)... 471

Nilsson, Sven, Some Aquatic Hyphomycetes from South America (A) 351

Persson, Herman, Bryophytes from Alaska Collected by E. Hultén and Others (A)... 1 —»—, Bryophytes from Scammon Bay, Bering Sea Distr., Alaska (A) 51

Pöder, Valdar, se Larsson, BengtM. P., och Pöder, Valdar. Raven, PeterH., A New Species of Epilobium from the Sierra Nevada

of Spain (A)... 61

Rodenborg, L., Förteckning över växtfynd i Södra Möckleby socken och vissa angränsande områden på södra Öland (A list of plants from the parish of Södra Möckleby and some adjacent districts of southern Öland, southern Sweden) (M)... 190

Saarsoo, Bernhard, Några nya Taraxaca från Finland (Some new Taraxaca from Finland; Summary, p. 174) (A)... 156

Sahlin, C. L, Några växtfynd från Torne Lappmark (Some plant finds from Torne Lappmark, northern Sweden) (M) ... 364

Weber, WilliamA., Environmental Modification and the Taxonomy of the Crustose Lichens (A)... 293

Recensioner.

Allan, H. H., Flora of New Zealand. Vol. I (Rec. av C. Skottsberg) 479

Barton, LelaV., Seed Preservation and Longevity (Rec. av G. Nils-son-Leissner) ... 383

Cooke, Giles B., Cork and the Cork Tree (Rec. av Adelaide Stork). . 201

Dennis, R. W. G., British Cup Fungi and Their Allies (Rec. av Olle Persson) ... 381

Edgar, Elizabeth, Fluctuations in Mitotic Index in the Shoot Apex of Lonicera nitida (Rec. av Adelaide Stork)... 200

Erdtman, G., Berglund, B., & Praglowski, J., An Introduction to a Scandinavian Pollen Flora (Rec. av Olov Hedberg) ... 374 Handbuch der Pflanzenphysiologie, herausgegeben von W. Ruhland.

Band XI (Rec. av Eskil Wikberg)... 483 Handbuch der Pflanzenphysiologie, herausgegeben von W. Ruhland.

Band XII: 1, 2 (Rec. av Göran Stenlid)... 386 Handbuch der Pflanzenphysiologie, herausgegeben von W. Ruhland.

Band XVI (Rec. av FL 1. Virgin) ... 485

Hill, .1. B., Overholts, L. O. (f), Popp, FI. W., Grove, A. R., Jr., Botany. A Textbook for Colleges. 3rd ed. (Rec. av Måns Ryberg) 385

Huber-Pestalozzi, Das Phytoplankton des Süsswassers, Teil 5, Chlo-rophyceae (Grünalgen). Ordnung: Volvocales (Rec. av H. Skuja) 197

Keay, R. W. J. (ed.), Vegetation Map of Africa South of the Tropic of Cancer (Rec. av Ove Almborn) ... 199

Lange, Jakob E., og Lange, Morten, Illustreret Svampeflora (Rec. av Olle Persson)... 199

Leach, David G., Rhododendrons of the World and How to Grow

Them (Rec. av Karl Afzelius)... 389 Recent Advances in Botany. From Lectures and Symposia Presented

to the IX International Botanical Congress, Montreal 1959 (Rec. av Sten Ahlner)... 201 The Chemistry of Natural Products; Progress in Organic Chemistry,

5; Phytochemistry, an International Journal of Plant Bio­ chemistry (Rec. av Börje Åberg) ... 437

Wehmeyer, Lewis E., A World Monograph of the Genus Pleospora

and its Segregates (Rec. av Lennart Holm)... 377

In Memoriam.

Robert Wilhelm Kolbe 1882 10/1-1960 9/3. (Av Olof H. Selling). . 203

Sammankomster år 1961.

Algologföreningen i Uppsala... 223 Autoreferat: Per Erik Lindgren: Några iakttagelser av alg-floran i Göteborgs skärgård... 224 Botaniska Föreningen i Göteborg... 225 Botaniska Sektionen av Naturvetenskapliga Studentsällskapet i Uppsala 226 Botaniska Sällskapet i Stockholm... 228 Botanistklubben vid Stockholms Universitet... 229 Societas pro Fauna et Flora Fennica... 229 Svenska Växtgeografiska Sällskapet... 231

Svenska Botaniska Föreningen.

Revisionssammanträdet 1961 ... 232 Extra sammanträde den 13 oktober 1961 ... 232 Årsmötet 1961 ... 232 Svenska Botaniska Föreningens och Botaniska Sällskapets vårexkur­

sion 1961 (Carl Malmström)... 233 Nya medlemmar ... 237

Diverse.

Notiser... 507

V

Titelblad, innehållsförteckning och artförteckning till Bd 56... i Medlemsförteckning... vnI

ARTFÖRTECKNING.

I nedanstående förteckning ha i regel endast sådana arter upptagits, som i något avseende blivit utförligare behandlade, som helt eller delvis avbildats, eller vilkas nomenklatur berörts. Nya systematiska enheter ha markerats med fetstil, helt eller delvis avbildade eller karterade arter med asterisk.

Sid. Acarospora bullata*... 314 A. flava... 315 Amblystegiella alpicola ... 17 Angulospora... 354 A. aquatica*... 354 Ascidiota blepharophylla... 6 Betula nana ... 242 Blepharolejeunea... ... 335 B. Harlingii*... 335 Brachiolejeunea camerunensis v. angolensis*... 55 Brassica campestris ssp. cam­

pestris* ... 69 B. campestris ssp. chinensis*. . 69 B. campestris ssp. dichotoma* . 69 B. campestris ssp. narinosa*. . . 69 B. campestris ssp. nipposinica* 69 B. campestris ssp. pekinensis* . 69 B. campestris ssp. trilocularis*. 69 B. carinata* ... 70 B. napus* ... 70 B. nigra*... 69 B. oleracea* ... 69 B. Tournefortii* ... 70 Campylium adscendens... 20 Campylospora chaetocladia* . . . 355 Ceratolejeunea ecuadorensis* . . 336 Cladonia chlorophaea... 503 C. coniocraea* ... 501 C. cristatella*... 504 Collema neglectuin... 145 C. pustulatum ... 150 C. thamnodes... 153 Crossotolejeunea Lindeniana* . 338 Cyclolejeunea ecuadorensis*. . . 339 Dactylorchis incarnata*... 242 Sv. Bot. Tidskr., 56 (1962): i Sid. Epilobium Samuelssonii*... 61 Festuca rubra v. arenaria... 366 Funaria arctica ... 25 Gentiana pneumonanthe* .... 243 Geranium bohemicum* ... 175 G. lanuginosum* ... 175 G. sanguineum*... 243 Heliscus submersus*... 357 Inocybe hystrix*... 491 Juncus stygius*... 242 Lecidea decipiens* ... 311 Lejeunea microlobulata*... 57 Leptogium granadillae ... 153 Leptolejeunea Degelii*... 59 Marchantia ecuadorensis*... 342 Microsphaera hypophylla... 188 Oxytropis deflexa v. capitata . . 499 O. deflexa v. deflexa... 497 O. deflexa v. lapponica... 499 O. deflexa v. parviflora... 498 O. deflexa v. sericea... 497 Peltigera pulverulenta* ... 472 P. scabrosa*... 472 P. scutata*... 472 Picea abies v. arctica... 365 Plagiochila Harlingii*... 346 P. tabinensis* ... 347 Primula tschuktschorum*... 47 Pyrainidospora... ... 358 P. casuarinae*... 359

Ranunculus polyanthemus* . . . Riccia teneriffae* ... Russula mustelina*... Scapania lapponica S. praetervisa... Scirpus fluitans*... Sc. Tabernaemontani.. . Silene rupestris*... Sphagnum lenense... Stropharia sphagnicola* VII Sid. Taraxacum ampullaceum* .... 158 T. gibbosum*... 160 T. Hcikkinenii*... 161 T. hyrynsalmense*... 163 T. lacerilobatum*... 164 T. leptocarpum*... 156 T. mutabile*... 165 T. paucilacerum*... 168 T. polytomum*... ... 169 T. sanguinicolor*... 171 T. semilunare*... 172 Trollius europaeus*... 243 Sid. 243 477 489 10 12 241 189 242 15 493 Sv. Bot. Tidskr., 56 (1962): h

Svensk Botanisk Tidskrift. Bd 56, H. 4. 1962.

SVENSKA BOTANISKA FÖRENINGEN 1962.

Styrelse.

R. Florin, ordförande; E. Hultén, vice ordförande; G. Harling, sekrete­ rare; S. Ahlner, redaktör och ansvarig utgivare av tidskr.; V. Björklund, skattmästare; N. Fries, T. Hemberg, E. v. Krusenstjerna, C. Malm­

ström, J. A. Nannfeldt, W. Rasch, H. Weimarck.

Revisorer.

P. Olrog, S. Nordenstam; suppleanter: L. Lundkvist, B. Kuylenstierna.

Redaktionskommitté.

(j. E. Du Rietz, F. Fagerlind, N. Furies, E. Hultén, C. Malmström,

J. A. Nannfeldt.

Hedersledamöter.

Fries, Rob. E., Fil. dr, Professor. (07) 511. — Floragatan 3, Stockholm Ö. Afzelius, K. R., Fil. dr, Lektor. (07) 57. — Wittstocksgatan 30, Stock­

holm O.

Lagerberg, Torsten, Fil. dr, Professor. (07) 57. Ringen 69, Mörby, Stocksund.

Skottsberg, Carl, Fil. dr, Professor. (07) 57. — Apotekaregatan 8, Göte­ borg SV.

Melin, Elias, Fil. dr, Professor. (08) 60. Botaniska Trädgården, Uppsala. Korresponderande ledamöter.

Lindberg, Harald, Fil. dr, Professor. 32. — Estnäsgatan 7, Helsingfors, Finland.

Winge, 0JVIND, Dr phil., Professor. (10) 32. — Gl. Carlsbergvej 10, Valby, Kobenhavn, Danmark.

Hagem, Oscar, Dr phil., Professor. 44. — Box 201, Nesttun, Norge.

1 Siffrorna efter titeln ange året för inträde i föreningen resp. val till hedersleda­ mot eller korresponderande ledamot.

IX

Jessen, Knud, Dr phil., Professor. 44. — Åbrinken 56, Yirum, Danmark.

Nordhagen, Rolf, Dr phil., Professor. 44. — Universitetets Botaniske Hage, Oslo 45, Norge.

Buchwald, N. Fabritius, Dr phil., Professor. 57. — Dalgas Boulevard 68, Kobenhavn F, Danmark.

Collander, Runar, Fil. dr, Professor. 57. — Universitetets Botaniska Institution, Unionsgatan 44, Helsingfors, Finland.

Hoeg, Ove Arbo, Dr phil., Professor. 57. — Universitetets Farmaseitiske Institutt, Oslo-Blindern, Norge.

Lid, Johannes, Forstekonservator. (46) 57. — Universitetets Botaniske Museum, Oslo 45, Norge.

Jalas, Jaakko, Fil. dr, Professor. (49) 59. — Universitetets Botaniska Institution, Unionsgatan 44, Helsingfors, Finland.

Ordinarie ledamöter.

* = ständig ledamot.

Sverige.

Adolphson, Karl, Advokat. 36. — Randersgatan 1, Hälsingborg.

Afzelius, Rut, Byråsekreterare. 14. - Grev Turegatan 77, Stockholm Ö.

Afzelius-Lindgren, Lalla, Fru, Ämneslärarinna. 57. — Skeppargatan49 A, Stockholm Ö.

Ahlner, Sten, Fil. dr, Docent, Intendent. 26. — Riksmuseet, Stockholm 50.

Airaksinen, Pekka, Ingenjör. 53. — Orrvägen 59, Näsbypark.

Akselson, Lennart, Kontorist. 62. — Skolgatan 11, Jönköping.

Albertson, Ellinor, Fru. 57. — Tegnérgatan 36 C, Uppsala.

*Almborn, Ove, Fil. dr, Docent, Lektor. 33. — Botaniska Museet, Lund.

Almestrand, Asta, Fil. dr, Fru. 46. — S:t Petri kyrkogata 15, Lund.

*Almquist, Erik, Fil. dr, Lektor. 11. — Bergagatan 3, Uppsala.

Almquist, Gunnar, Hortonom. 57. — Geijersgatan 14 B, 1 tr., Uppsala.

Andersson, Axel, Fil. dr, Lektor. 21. — Mellanhedsgatan 41, Malmö SV.

Andersson, Enar, Fil. lic., Föreståndare. 46. — Aug. Wahlströms väg lln, Danderyd.

Andersson, Folke, Amanuens. 59. — Helgonavägen 11, Lund.

Andersson, Gösta, Fil. dr. 43. — Box 56, Svalöv.

Andersson, Ingrid, Fil. mag. 54. — Murargatan 2, Uppsala.

Andersson, Kjell, Studerande. 62. — Bergdalsgatan 31, Borås.

Andersson, Per Olov, Teletekniker. 61. —Landstormsvägen 36, Örebro 8.

Andersson, Sven O., Posttjänsteman. 59. — Modulatorsgatan 8, Västra Frölunda.

Ankarswärd, G., Med. lic. 20. — Västgötagatan 2 A, Västerås.

Arnell, Sigfrid, Med. o. Fil. dr, Överläkare. 44. — Ekorrvägen 11, Bromma.

Aronsson, Knis Karl, Herr. 61. — Fack 38, Tibble, Leksand.

Arrhenius, Olof, Fil. dr. 16. — Kagghamra gård, Grödinge.

X

* Arvidsson, Inga, Fil. dr, Lektor. 40. —Hantverkaregatan 84, Stockholm K.

Arwill, T., Odont. dr, Docent. 45. — Sveavägen 45, Stockholm C.

Asker, Sven, Fil. mag. 57. — Benzelius väg 4, C 113, Lund.

Asklund, Sigrid, Farm. kand., Fru. 45. — Banérgatan 77, Stockholm NO.

Asplund, Erik, Fil. dr, Professor. 10. — Riksmuseet, Stockholm 50.

Asplund, Nils, Trädgårdstekniker. 46. — Björkvägen 2, Grödinge.

Belin, Herman E., Civilingenjör. 51. — Peterslundsgatan 6 A, Uppsala 9. Bengtsson, Solveig, Fil. mag. 60. — Fredsgatan 2, Uppsala.

Bennich-Björkman, L. G., Apotekare. 45. — Jutegatan 7, Kalmar.

Bergelin, Erik, Hortonom. 57. — Danmarksgatan 5, Tyringe.

Bergengren, Uno, Herr. 60. — Röstorp, Axelfors.

Berggren, Greta, Laboratorieassistent. 46. — Drottvägen 9 B, Djurs­ holm 2.

Bergman, Vivan, Fil. stud., Fru. 59. - Lisebergsvägen 46, Vendelsö 1.

Bergström, Stig H., Fil. kand., Förste amanuens. 59. — Paleontologiska

Institutionen, Sölvegatan 13, Lund.

Bergvall, Frans, Folkskollärare. 49. — Nordanåker, Edsele.

Bern, Nils, Överlantmätare. 54. — Kastellgatan 29, Härnösand.

Berndtson, Lissbetii, Fil. mag. 61. ■— Bagges väg 13, Lerum.

Binning, Axel, Folkskollärare. 09. Rosengatan 15, Göteborg SV.

Bjure, A., Med. dr, Överläkare. 56. — Svartbäcksgatan 33 A, Uppsala.

Björkeroth, Åke, Tandläkare. 59. — Tegelbruksvägen 17, Hägersten.

Björklund, Mårten, Civilingenjör. 19. — Brantingsgatan 33, Stock­ holm NO.

Björklund, Rune, Kamrer. 48. — Brunnsgatan 12, Nora Stad.

Björklund, Verner, Bankdirektör. 58. — Värtavägen 16, Stockholm NO.

Björkman, Erik, Fil. dr, Professor. 37. — Skogshögskolan, Stockholm 51. *Björkman, Gunnar, Fil. dr, Lektor. 19. — Lostigen 7, Ludvika.

Björling, K., Fil. dr, Professor. 57. - Vasagatan 1 A, Uppsala.

Björnstedt-Irdén, Ingrid, Fil. mag., Fru, Läroverksadjunkt. 55.

Stambanevägen 56, Stuvsta.

Bliding, Carl, Fil. dr, Lektor. 21. - Kvarngatan 49, Borås.

Bodlund, Gunnar, Fil. stud. 57. — Kaptensgatan 9 A, Söderhamn.

Bondeson, Wolmar, Apotekare. 35. — Surbrunnsgatan 28, Stockholm Va. Boo, Lennart, Fil. mag., Assistent. 59. — ITjärnegatan 7, Stockholm K.

Borgman, Sven, Boktryckeritjänsteman. 25. Vindhemsgatan 18 B,

Uppsala.

Borgvall, Torsten, Banktjänsteman. 28. — Storängsgatan 18, Göte­ borg SV.

Bosemark, N. O., Fil. dr. 57. — Hilleshögsinstitutet, Box 86, Landskrona.

Bringer, Karl-Göran, Fil. lic., Lektor. 57. Prästbolsgatan 54, Linköping.

Brunkener, Lennart, Fil. mag. 58. — Furusundsgatan 3, Stockholm NO.

Bökman, K., Häradsskrivare. 22. — Strömstad.

Börje, Frits, Sekreterare. 62. — Pilgatan 9, Stockholm K.

Carlsson, Elof, Folkskollärare. 57. — Backa skola, Backavägen, Göte­ borg H.

XI

Carlsson, Maj, Fru. 57. — Långseleringen 7, Vällingby.

*Cedergren-Gelting, Kerstin, Fil. mag., Fru, Läroverksadjunkt. 45. Wahlenbergsvägen 13, Uppsala.

Christoffersson, Harry, Fil. kand. 19. — Handskmakaregatan 4, Lund.

Clemedson, Carl-Johan, Med. dr, Professor. 54. — Guldhedsgatan 10, Göteborg SV.

Dahlbeck, Nils, Fil. dr. 45. — Sveriges Radio, Drottninggatan 30, Göte­ borg C.

Dahlbäck, Helmer, Direktör. 54. — Mössebergsvägen 14, Bromma.

Dahlgren, K. V. Ossian, Fil. dr, Professor. 09. — Geijersgatan 18, Uppsala.

Dahlgren, Rolf, Fil. lic. 54. — Karhögstorg 4 B, Lund.

* Dahlgren, Thorild, Fil. dr, Försäkringsdirektör. 36. — Skogshemsvägen 4-6, Malmö V.

Dalhielm, G., Stationsinspektor. 50. — Järnvägsstationen, Hallsberg.

Danielsson, Bengt, Fil. dr, Laborator. 48. — Kristinehamnsgatan 22,

Farsta.

de Brun, Berndt, Godsägare. 28. — Box 18, Forsby säteri, Knivsta.

Degelius, Gunnar, Fil. dr, Docent, Universitetslektor. 22. — Jättegryts- vägen 3, Askim.

von Delwig, Carl, Bergsingenjör, Disponent. 41. — Gullspång.

Domeij, Åke, Fil. mag. 42. — Repslagaregatan 4, Mönsterås.

Du Rietz, Carl, Tekn. dr, Lektor. 46. — Stavgårdsgatan 47, Bromma. Du Rietz, G. Einar, Fil. dr, Professor. 09. — Växtbiologiska Institutionen,

Uppsala.

Dybern, Bernt I., Fil. mag. 54. — Linnégatan 70, Göteborg SV. Edman, G., Fil. dr, Professor. 18. — Sveavägen 100, Stockholm Va.

Een, Gillis, Civilingenjör. 46. — Kyrkvärdsplan 2, Uttran.

Egeröd, Knut, Fil. mag. 57. — Terrakottagatan 18, Mölndal.

Ekberg, Nils, Stiftsjägmästare. 36. — Sten Sturegatan 14, Göteborg C.

IEkdahl, Ivar, Fil. dr, Docent. 38. — Lantbrukshögskolans Växtfysiolo- giska Institution, Uppsala 7.

Eklundh, Ivar, Trädgårdsmästare. 51. — Bergianska Trädgården, Stock­ holm 50.

Ekstrand, E. G. Harry, Fil. lic., Överassistent. 12. — Surbrunnsgatan 38, Stockholm Va.

Eliasson, Lennart, Fil. lic. 59. — Statens Skogsforskningsinstitut, Stock­ holm 51.

Elvius, Per, Apotekare. 45. — Bergsprängargränd 6, Stockholm Sö.

Elvius, Tord, Fil. dr, Observator. 45. — Observatoriet, Uppsala.

Englund, Maria, Fröken. 51. — Sandhamnsgatan 13, Stockholm NO.

Erdtman, Gunnar, Fil. dr, Professor. 15. — Abrahamsbergsvägen 15, Bromma.

*Ericson, Jan, Fil. mag. 53. — Vikingagatan 45 B, Malmö SV.

Eriksson, Gunnar, Arbetsstudietekniker. 62. — Timmervägen 14, Sura­ hammar.

XII

Eriksson, Gunnar, Fil. dr, Docent. 61. — Yaksalagatan 19-21, Uppsala.

Eriksson, Gunnar, Folkskollärare. 57. — Hörsne, Gotlands-FIässelby.

Eriksson, Hillevi, Fil. lic. 54. — Borggatan 27 A, Arvika.

Eriksson, Inga, Fröken. 57. — Åsögatan 161, 5 tr., Stockholm Sö.

Eriksson, John, Fil. dr, Docent. 43. — Markmyntsgatan 3, Göteborg Y. *Eriksson, Ove, Fil. kand. 52. — Enköpingsvägen 6 B, n. b., Uppsala.

Eriksson, Pell Algot, Folkskollärare. 58. — Tyngsjö.

Eriksson, Tage, Fil. mag. 60. — Gröna gatan 27 C, Uppsala.

Erman, Carl, Fil. dr, Lektor. 58. — Fredrikslundsvägen 16, Bromma.

Esping, Ulla, Fil. lic., Fru, Lektor. 62. — Hyggevägen 7, Spånga.

Evers, Erik, Med. dr, Överläkare. 45. — Ludvigsbergsvägen 3, Sundsvall.

Fagerlind, Folke, Fil. dr, Professor. 32. — Jakobsbergsgatan 17m, Stockholm C.

Fagerlund, C. A., Komminister. 55. — Dunkers prästgård, Malmköping.

Falck, K. B., Fil. lic., Undervisningsråd. 07. — Snoilskyvägen 32, Stock­ holm K.

Falk, Stig Olof, Fil. lic. 57. — Institutionen för fysiologisk botanik, Lund.

Ferb, Barbro, Fil. mag., Fru. 56. — Köpmangatan 14, Arvika.

Flenberg, Uno, Instrumentmakare. 57. — Storsvängen 116, Hägersten 4.

*Flensburg, Tom, Fil. lic. 47. — Postfack, Stockholm 6.

Flinck, Carl Evert, Direktör. 47. — Selleberga, Bjuv.

Florin, Maj-Britt, Fil. dr, Fru, Docent. 62. Kvartärgeologiska Institu­ tionen, Uppsala.

Florin, Rudolf, Fil. dr, Professor. 12. — Bergianska Trädgården, Stock­ holm 50.

Fogelfors, Håkan, Stud. 60. — Fogdegatan 4 A, Kalmar C.

Folkeson, E., Med. lic., Förste provinsialläkare. 45. — Storgatan 16, Östersund.

Forsberg, Curt, Fil. lic. 60. — Marmorvägen 9 B, Uppsala.

Forsberg, Åke, Fil. stud. 61. — Rackarbergsgatan 42, Uppsala.

Forsgren, Britt, Fil. mag. 62. — Hornsgatan 114ö, Stockholm SV.

*Forssell, Sten-Sture, Fil. kand., Redaktionssekreterare. 36. — Amirals- gatan 6, Malmö C.

Fransson, Sven, Fil. mag. 57. - Ingesunds Folkhögskola, Arvika.

Fredriksson, Birgit, Fru. 59. — Restalundsvägen 97 A, Örebro.

Fridén, Clas-Erik, Fil. mag. 54. — Verkmästargatan 16 B, Uppsala.

Fridén, Lennart, Kyrkoherde. 48. — Box 161, Trollhättan.

Fries, Harald, Fil. dr, Med. lic. 23. — Stampgatan 8, Göteborg C.

Fries, Magnus, Fil. dr, Docent. 36. — Döbelnsgatan 30 A, Uppsala.

Fries, Nanna, Fru. 20. — Floragatan 3, Stockholm Ö.

Fries, Nils, Fil. dr, Professor. 32. — Bergagatan 15, Uppsala.

Frisendahl, Arvid, Fil. dr, f. d. Lektor. 07. — Döbelnsgatan 7, Uppsala.

♦Fröman, Ingmar, Fil. mag., Läroverksadjunkt. 22. —Tallidsvägen 5 B, Nacka.

♦Fåhrajus, Gösta, Fil. dr, Laborator. 32. — Stockholmsvägen 236, Upp­ sala 9.

xm

Gähne, Birgitta, Fil. mag., Fru. 52. — Grän, Rasbo.

Gelin, Olov E. V., Fil. dr, Avdelningsföreståndare. 22. — Weibullsholm, Landskrona.

Genberg, Erik, Civilingenjör. 47. — Djupsundsgatan 4, Norrköping.

*Gillner, Vilhelm, Fil. dr, Lektor. 45. — Påskbergsgatan 9, Göteborg S.

Gorton, Gunnar, Med. dr, Docent, Överläkare. 43. — Lasarettet, Lund.

Granerot, Arne, Länsskogvaktare. 60. — Box 293, Mora-Noret.

Granström, Bertil, Fil. mag., Läroverksadjunkt. 36. — Lövåsvägen 33, Bromma.

Grawé, Ingemar, Fil. mag., Assistent. 62. — Tångenvägen 4 D, Göteborg H.

Grebäck, Erik, Agronom. 47. — Norsk Hydros Lantbrukskontor, Torsten- sonsgatan 6, Stockholm Ö.

Groth, Torsten, Tulltjänsteman. 62. — Tingvallavägen 28 B, Märsta.

Grylling, Ebbe, Herr. 62. Infanterigatan 7, Solna.

Gustavsson, Arne, Fil. dr, Docent, Lektor. 53. — Birger Jarlsgatan 3 B, Jönköping.

Haag, Nils, Civilingenjör. 61. — Box 605, Nyhammar.

Hagberg, Arne, Fil. dr, Docent. 57. — Karl XI:s gata 5, Svalöv.

Hagwall, Märta, Fil. mag., Läroverksadjunkt. 4L — Albavägen 18, Lidingö 5.

Hakelier, Nils, Jur. kand., Förste länsnotarie. 55. — Länsstyrelsen, Örebro.

Hallberg, D. I., Apotekare. 45. — Box 50, Julita.

Hallberg, Peter, Fil. lic. 59. — Växtbiologiska Institutionen, Uppsala.

Halle, Th. G., Fil. dr, Professor. 07. — Sturevägen 1 C, Saltsjöbaden.

Hallquist, S. H., Fil. mag., Byrådirektör. 09. — Stavgårdsgatan 16, Bromma.

Hansson, John-Erik, Fil. mag. 39. — Maria Prästgårdsgata 10, Stock­ holm Sö.

♦Harling, Gunnar, Fil. dr, Docent. 42. — Stjärnvägen 11, Lidingö 1.

Hasselrot, Karl, Överstelöjtnant. 53. — Esplanaden 2, Mariestad.

Hasselrot, T. E., Fil. lic., Intendent. 35. — Riksmuseet, Stockholm 50.

Hedberg, Olov, Fil. dr, Docent. 44. — Banérgatan 16 C, Uppsala.

Hedberg, Tage P., Med. dr. 54. — N. Drottninggatan 16, Uddevalla. Hedelius, Arvid, Fil. lic., Lektor. 51. — Grev Turegatan 71, Stockholm Ö.

♦Hedlin, Bror, Seminarieadjunkt. 56. — Haparanda.

Hedlund, Lennart, Fil. kand. 41. — Värmlandsgatan 59, Kristinehamn.

Hedman, Nils, Herr. 61. — Box 3306, Falun 4.

Hellbom, Gertrud, Fröken. 45. — Åsögatan 4 B, Västerås.

Hellkvist, Jerk, Fil. stud. 62. — Rackarbergsgatan 2811, Uppsala.

Hellström, Alice, Med. lic. 07. —- Sportvägen 30, Sollentuna.

Hemberg, Torsten, Fil. dr, Professor. 38. — Kungstensgatan 45, Stock­ holm Va.

Henningsson, Björn, Fil. kand. 58. — Sörgårdsvägen 117, Åkersberga.

Henriksson, G., Handelslärare. 45. — Björkgatan 9, Sandviken.

Henriksson, Lars Eric, Fil. kand., Assistent. 47. — Näckrosgatan 7 E, Uppsala.