Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2016
DIGITAL ÖVERSÄTTNING
I VÅRDEN
EN TVÄRSNITTSSTUDIE
PALOMA FRENK
DIGITAL ÖVERSÄTTNING
I VÅRDEN
EN TVÄRSNITTSSTUDIE
PALOMA FRENK
TOVE LEWENHAUPT KEREBY
Frenk, P & Lewenhaupt Kereby, T. Digital översättning i vården. En tvärsnittsstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.
Bakgrund: En observation under verksamhetsförlagd utbildning har varit att Google Translate, ett digitalt översättningsverktyg, har använts som hjälpmedel för att försöka förmedla information till patienter. Effektiv kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en grundläggande förutsättning för sjuksköterskans arbete och för personcentrerad vård. På grund av språkförbistringar uppstår det ofta problem i kommunikation med patienten.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i vilken utsträckning sjuksköterskor i slutenvården på sjukhuset i fråga använder sig av digitala översättningsverktyg i kommunikation med patienter.
Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webbenkät på ett stort sjukhus i södra Sverige. Populationen bestod av 279 sjuksköterskor, 76 av dessa besvarade enkäten.
Resultat: Undersökningen visade att 61,8 procent av deltagarna (n= 47) har någon gång använt digitala översättningsverktyg, nästan uteslutande Google Translate, i kommunikationen med patienter. De vanligaste situationerna då det har använts var vid smärtskattning och informationsförmedling.
Nyckelord: Digital översättning, Google Translate, informatik, kommunikation, patientsäkerhet, språkbarriärer.
DIGITAL TRANSLATION
IN HEALTH CARE
A CROSS-SECTIONAL STUDY
PALOMA FRENK
TOVE LEWENHAUPT KEREBY
Frenk, P & Lewenhaupt Kereby, T. Digital translation in health care. A cross-sectional study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: the Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.
Background: An observation during the clinical practice has been that Google Translate, a digital translation tool, was used as a means to inform patients. Effective nurse-patient communication is a basic qualification for the nurse´s work and for patient-centered care. Due to language barriers, problems often occur in communication with the patient.
Aim: The aim of this study was to find out if, and to what extent, nurses working in hospital care at the hospital in question use digital translation tools when communicating with patients.
Method: A cross-sectional study was conducted at a large hospital in southern Sweden through an online questionnaire.The population consisted of 279 nurses, 76 of these filled out the questionnaire.
Results: The study showed that 61,8 percent of the participants (n=47) have at some point used digital translation tools, especially Google Translate, when communicating with patients. The most common situations this tool was used in was during pain assessment and when delivering information.
Key words: Communication, digital translation, Google Translate, informatics, language barriers, patient safety.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 6
BAKGRUND 6
Hälsolitteracitet 6
Integration i vården 7
Patientsäkerhet och lagar 7
Informatik 8
Personcentrerad vård och kommunikation 8
Barriärer i kommunikationen
PROBLEMFORMULERING 9
DEFINITIONER 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9
METOD Urval 10 Datainsamling 11 Enkät Bortfall Dataanalys 12 Etiska överväganden 13 RESULTAT 13 Situationer 14 Verktygets funktion 14
Sjuksköterskans uppfattning av påverkan på
patientsäkerhet 15
DISKUSSION 16
Metoddiskussion 16
Enkätadministration Programvara
Reliabilitet och validitet Urval
Bortfall
Resultatdiskussion 19
Google Translate
Patientsäkerhet vid användning av digitala översättningsverktyg
KONKLUSION 23
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING
OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 23
BILAGA 1 27
BILAGA 2 29
6
INLEDNING
Kommunikation är sjuksköterskans främsta redskap. På grund av
språkförbistringar uppstår det ofta problem i kommunikation med patienten. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skriver i sin rapport
”Kommunikationsbrister i vården” (2014-29) att en välinformerad patient kan ses som en tillgång i vårdkedjan. Om patienten blir en medaktör i vården, och får information om planerade insatser, provresultat, diagnoser etc. kan antalet avvikelser minskas. En välinformerad patient utgör en viktig del i
patientsäkerhetsarbetet (a a). Idag finns det svårigheter att tillgodose behov av information på grund av språkbarriärer.
Verksamhetsförlagd utbildning är en stor del av sjuksköterskeutbildningen. Under denna tid observerades flertalet situationer då språkförbistringar uppstått, och i vissa fall fanns det inga sätt att kommunicera som gjorde att patienten förstod den information som gavs. Användningen av tolk är begränsad och måste planeras i förväg, därför blir det svårt att använda denna service vid situationer som uppstår plötsligt på en avdelning. En observation har varit att Google Translate, ett digitalt översättningsverktyg, har använts som hjälpmedel för att försöka förmedla
information. Kan användningen av dessa verktyg innebära en risk för
patientsäkerheten eftersom de inte är testade och validerade för användning i en vårdmiljö? Eller har dessa verktyg en positiv inverkan på patientsäkerheten för att de överkommer befintliga språkhinder? Var dessa isolerade händelser eller är digitala översättningsverktyg någonting som används inom hälso- och
sjukvården?
BAKGRUND
För god kommunikation och gott bemötande i sjukvården behöver betydelsen av social, kulturell och etnisk mångfald uppmärksammas hos både patienter och personal (Bäärnhielm, 2013). Normer och värderingar, gemensamma koder, språklig överensstämmelse och ömsesidig förståelse kan aldrig tas för givna – något som blir tydligt i mötet mellan patient och personal med skilda kulturella bakgrunder och erfarenheter. Patienten kan ha andra erfarenheter och olika förtroende för gällande medicinska vårdsystem (a a).
Hälsolitteracitet
Begreppet ”health literacy” innebär förmågan att förvärva, förstå och använda den information om hälsa och hälso- och sjukvården som behövs för att kunna fatta välgrundade hälsorelaterade beslut (Davis Boykins, 2014). På svenska har begreppet översatts till hälsolitteracitet (Mårtensson & Hensing, 2011). Enligt en studie av Davis Boykins (2014) erhåller patienter som har nedsatt hälsolitteracitet mindre preventiv vård, de har dålig kunskap om hälsorelaterade problem och även om hälso- och sjukvården. Dessa patienter vänder sig i större utsträckning till akutvården och blir ofta återinlagda på sjukhus. Minskad följsamhet och nedsatt delaktighet i vårdrelaterade beslut är andra följder av begränsad hälsolitteracitet (a a).
7 Integration i vården
Majoriteten av flyktingar som kommer till Sverige får ingen introduktion i hur sjukvården fungerar (Bäärnhielm, 2013). Svensk sjukvård och dess organisation, synen på sjukdom, hälsa och ohälsa kan vara okänd och svårförståelig för den nyanlända. Olika språk ger skilda möjligheter och hinder. Det är inte alltid det går att översätta ord rakt av mellan språk då ord och begrepp kan ha olika språkliga och kulturella betydelser. Patienter som inte behärskar det svenska språket har en begränsad möjlighet att kommunicera, att förmedla känslor eller att förmedla det som ännu inte är färdigtänkt (a a).
Patienter tillsammans med personal befinner sig i en integrationsprocess som kräver att sjukvården utvecklar kommunikation och bemötande (Bäärnhielm, 2013). Idag är 31,6 procent av Malmös befolkning utrikesfödda (SCB, 2016). Därför måste sjukvårdspersonal kunna möta mångfald (Bäärnhielm, 2013). Det finns en del kunskap, men mer behöver utforskas och modeller samt befintliga arbetssätt måste anpassas och utvecklas (a a).
Haith-Cooper (2014) utförde en studie i England med barnmorskor då hon ville undersöka vilka svårigheter dessa kan komma att möta i kommunikationen med icke-engelsktalande kvinnor. Studien gjordes för att testa tillförlitligheten hos översättningsverktyget Google Translate. Studien visade att verktyget inte är tillförlitligt nog för att användas i kommunikationen mellan barnmorskor och patienter. Författaren menade att användning av icke-precisa mobila
översättningsverktyg kan förvärra frågor rörande patientsäkerheten om
användaren förlitar sig på dem. Därför är det av största vikt att sådana opålitliga hjälpmedel används med försiktighet (a a). Haith-Cooper (2014) identifierar behovet av att ta itu med de språkhinder som finns genom att utnyttja den utveckling av teknologi som det finns tillgång till idag.
Patientsäkerhet och lagar
Enligt 8§ i Förvaltningslagen (1986:223) bör vid behov en tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Orden ”vid behov” kan diskuteras då Patientlagen (2014:821) säger i 3 kap 6 § att
informationen som ges till patienten ska anpassas efter dennes språkliga
bakgrund. Enligt 3 kap 7§ i Patientlagen ska den som ger informationen så långt det är möjligt få bekräftat att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. För att möjliggöra detta behövs en tolk då information ges till en person som inte behärskar det svenska språket. Användning av tolk handlar både om patientens och om personalens trygghet för att undvika missförstånd, som i sin tur kan leda till felbehandling (Region Skåne, 2013). Om familjemedlemmar eller anhöriga tolkar åt patienten kan det innebära en risk för missförstånd (Brindley et al., 2014). Dock är det även vanligt med fel i kommunikationen när en
professionell tolk används (a a). Enligt Fatahi et al. (2008) är risken även större för sämre utfall om tolken och patienten inte är av samma kön. Tolken kan uppfattas av patienten som bäraren av en särskild kultur, etnicitet eller religion som kan påverka samtalet på ett omedvetet sätt (Ingvarsdotter et al, 2010). Som en del av patientsäkerhetsarbetet ska möjligheten att delta i vården ges till både patienter och deras närstående (3 kap 4§ i Patientsäkerhetslagen). Bland de sex kärnkompetenserna som ingår i sjuksköterskeyrket är säker vård en av dem (Cronenwett et al, 2007). Med detta menas att risken för skada på patienter och vårdgivare ska minimeras genom ett effektivt system och individuell insats.
8
Sjuksköterskan ska kunna beskriva allmänna kategorier av misstag och risker i vården, kunna förstå människans kognitiva och fysiska begränsningar samt värdera sin egen roll i att förebygga misstag (a a).
I en studie gjord av McCarthy et al (2013) betonade de deltagande
sjuksköterskorna betydelsen av språket för att kunna ge god vård. Hinder i själva språket kan komma att riskera den vård som ges (a a). Inom sjukvården är språkbruket centralt och det är viktigt att vara tydlig (Fossum, 2013). Om en sjuksköterska låter stressad blir det troligen svårare för patienten att fråga eller berätta om saker som kräver tid, förtroende och även engagemang. Att förstå vad en annan person säger och menar är svårt, inte bara inom hälso- och sjukvården. Personer med till exempel hörselnedsättning förstår en person som har en annan dialekt eller brytning sämre, trots att det numera kan vara en del av den svenska vardagen. Hur sjukvårdspersonal väljer att uttrycka sig är av största vikt. Slang eller uttryck som inte alla förstår ska undvikas, även medicinska uttryck och likaså sjukhusjargong (a a).
Informatik
Informatik inom omvårdnad innebär att använda information och teknologi för att kommunicera, hantera kunskap, minimera fel och underlätta beslutsfattande (Cronenwett et al, 2007). Med denna kompetens, som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ska sjuksköterskan kunna förklara varför information och teknologi är viktiga för en säker vård. Sjuksköterskan ska även kunna se fördelar samt begränsningar med olika teknologier för kommunikation och deras påverkan på säkerhet och kvalitet. Hen ska även vara medveten om den tid, resurs och kunskap som krävs för att datorer, databaser och andra teknologier ska bli pålitliga och effektiva verktyg för patientens vård (a a).
I praktiken kan informatik användas för att utveckla teknologier, såsom appar, för att hjälpa vårdpersonal att vara i kontakt med patienten (McGonigle et al, 2014). Det kan även förbättra arbetsflödet och hjälpa patienter med deras sjukdomar och åkommor. En god användning av informatik kan leda till förbättrat resultat av patientvården (a a).
Personcentrerad vård och kommunikation
Effektiv kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en grundläggande förutsättning för sjuksköterskans arbete och för personcentrerad vård (Davis Boykins, 2014). Personcentrerad vård beskrivs som en av de sex
kärnkompetenserna för sjuksköterskan och innebär att sjuksköterskan ska
identifiera patienten som en grund till kontroll och delaktig partner vid utförandet av empatisk och välkoordinerad vård baserad på respekt för patientens
preferenser, värderingar och behov (Cronenwett et al, 2007). Effektiv
kommunikation är ett måste för att personcentrerad vård ska kunna utföras på ett bra sätt och innebär att patienter och vårdgivare utbyter information på ett sådant sätt att patienten kan ha en aktiv roll i sin egen vård (Davis Boykins, 2014). Barriärer i kommunikationen
För att kunna förbättra, förändra och omorganisera hälso- och sjukvården och uppfylla kraven på sjuksköterskans arbetsutförande, måste sjuksköterskan kunna identifiera barriärer i kommunikationen (Davis Boykins, 2014). Detta kan gälla barriärer i kommunikation mellan sjukvårdspersonal, vilket är mycket
9
patienten och dessa kan bero på till exempel problem med språkförståelse, medicinsk diagnos eller psykosociala faktorer. Sjuksköterskans kompetens bör innefatta kunskap om att bedöma patientens förmåga att kommunicera och att upptäcka eventuella hinder i kommunikationen (a a). Patienter med
kommunikationssvårigheter har rapporterat negativa känslomässiga upplevelser såsom rädsla, ilska, frustration, avhumanisering och förlorad kontroll (Sharpe & Hemsley, 2016). För en patient som är sjuk kan problem med att uttrycka sig verbalt och att inte bli förstådd leda till nedsatt delaktighet och engagemang (a a). Cronenwett et al. (2007) beskriver att i utförandet av personcentrerad vård ska sjuksköterskan få fram patientens syn på sitt vårdbehov, värdera patientens kunskap gällande dennes egen hälsa och symtom, bedöma förekomst av smärta och lidande samt nivån av fysiskt och psykiskt välbefinnande. Barriärer i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten försvårar avsevärt i utförandet av personcentrerad vård (a a).
PROBLEMFORMULERING
Enligt 5 kap 1 § i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vård utformas och genomföras i samråd med patienten. För att kunna uppfylla denna skyldighet krävs goda kommunikationsmöjligheter. I dagens Malmö där sjukvården stöter på en växande mångfald är det viktigt med tillgång till tolk – något som är centralt för kommunikationen. Då tolk inte alltid finns till förfogande är kända strategier som används flerspråkiga arbetskamrater, anhöriga, kroppsspråk och bilder (Cioffi, 2003; Socialstyrelsen, 2012). I denna teknologiska tid utvecklas fler översättningsverktyg, samtidigt som det sker ständiga förbättringar på befintliga verktyg. Detta underlättar för kommunikation mellan parter som inte delar samma språk. Men hur mycket används digitala översättningsverktyg i kommunikation med patienten? Det finns inga tidigare studier som undersöker i vilken
utsträckning dessa verktyg används, eller vilken funktion de kan fylla, inom hälso- och sjukvården i Sverige.
DEFINITIONER
Digitala översättningsverktyg avser datorprogram eller dator- och/eller mobilapplikationer som till exempel internetlexikon, Google Translate eller iTranslate. Dessa program fungerar på så vis att den text som ska översättas skrivs in och språk som det ska översättas till väljs. Den översatta texten kan sedan läsas av den andra parten direkt från mobilen eller datorn. Vissa program kan även spela upp texten som ljudfil.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskor i slutenvården på ett stort sjukhus i södra Sverige använder sig av digitala översättningsverktyg i kommunikation med patienter. Andra frågor som ställdes för att få en vidare uppfattning var:
10
• vilken inverkan tror sjuksköterskan att denna användning kan ha på
patientsäkerheten?
METOD
Baserat på syftet med denna studie valdes en kvantitativ ansats. För att ta reda på om digitala översättningsverktyg används i vården gjordes en tvärsnittsstudie där en egendesignad webbenkät användes för att besvara frågan (se bilaga 1). Enkät valdes då det är ett passande instrument när information ska samlas in från många personer under kort tid (Billhult & Gunnarsson, 2012).
Urval
Ett konsekutivt urval gjordes eftersom studien var begränsad till en viss tid och plats. Studien utfördes på ett stort sjukhus i södra Sverige och begränsades till slutna vuxenvårdsavdelningar. Inklusionskriterier för avdelningar var medicinska och kirurgiska slutenvårdsavdelningar. Akutmottagningar och
dagvårdsmottagningar samt renodlade geriatriska avdelningar uteslöts, likaså avdelningar som vårdar barn. Kriterierna uppfylldes av 23 avdelningar, 5 av dessa avdelningar nekade medverkan i studien och 5 enhetschefer svarade inte på förfrågan om att delta i studien. Populationen från de kvarvarande 13 avdelningarna bestod av 279 sjuksköterskor.
Bild 1. Flödeskarta som visar deltagare och bortfall.
Inklusionskriterierna för informanterna var att de skulle vara sjuksköterskor anställda av Region Skåne till minst 75 procent som hade arbetat på sjukhuset i minst sex månader.
23 avdelningar 5 avdelningar avböjde deltagande 18 avd. godkänt deltagande av verksamhetschef 279 informanter från 13 avdelningar 76 enkätsvar Bortfall 203 informanter 5 enhetschefer svarade inte
11
Enkäten besvarades av 76 sjuksköterskor, av dessa var 63 kvinnor och 13 män. Åldrarna 20–29 representerades av 31 sjuksköterskor, 30 sjuksköterskor var i åldrarna 30–39, sju stycken var 40–49 år och åtta sjuksköterskor var 50 år eller äldre. Ålder och kön redovisas i korstabellen nedan.
Ålder och kön korstabell
Kön Total Kvinna Man Ålder 20–29 25 6 31 30–39 25 5 30 40–49 6 1 7 50+ 7 1 8 Total 63 13 76 Datainsamling
Tillstånd att utföra denna studie inhämtades från berörda verksamhetschefer (se bilaga 2). Enhetschefer till respektive avdelning kontaktades därefter för att få kontaktinformation till de sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna. Ett informationsbrev som innehöll länk till studien skickades sedan ut till de
deltagande sjuksköterskorna via email (se bilaga 3). Mailadresser till författarna inkluderades i informationsbrevet och informanterna uppmanades att ta kontakt med dessa om de behövde ytterligare information. Enhetschefer har i vissa fall själva mailat ut informationsbrev och enkätlänk till informanterna. Detta ansågs kräva mindre administration. Antalet sjuksköterskor som fått studien
rapporterades då till författarna.
Datainsamlingen skedde under april 2016. Enkät
Att använda en redan utarbetad enkät vore det bästa för att få ett validerat resultat (Billhult & Gunnarsson, 2012). Dock hittades ingen befintlig enkät som kunde användas för att besvara syftet. En egen enkät utformades med hjälp av böckerna Enkäter (Billhult & Gunnarsson, 2012) och Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård (Hansagi & Allebeck, 1994). Frågorna i enkäten begränsades till antal och utformades med stor försiktighet för att de skulle vara tydliga och besvara studiens syfte. Enkäten pilottestades enligt Hansagi & Allebeck (1994) först på en grupp sjuksköterskestudenter, och efter utvärdering av detta test prövades den på en grupp sjuksköterskor som inte hade deltagit i studien. Pilottester prövar möjligheten att utföra studien i det valda formatet, och för att bekräfta
tillförlitligheten till det elektroniska formuläret (Lagan et al., 2011). Slutligen blev deltagarna i pilottesterna ombedda att utvärdera och kommentera design, innehåll, svarsalternativ och tydlighet. Enkäten utvärderades och reviderades därefter, några svarsalternativ justerades för noggrannare mätning.
12
Enkäten konstruerades med hjälp av ett gratisprogram i Google Drive. En länk till enkäten producerades av programmet som sedan kopierades och skickades ut till deltagarna via mail.
Enkäten bestod av åtta frågor varav sju av dessa var flervalsfrågor med två till fem svarsalternativ. Dessa frågor undersökte ålder, kön, om digitala
översättningsverktyg hade använts och hur ofta i så fall, hur verktyget hade fungerat och om/hur denna användning kunde påverka patientsäkerheten. Informanterna tillfrågades även om i vilken situation de hade använt digitala översättningsverktyg och på den frågan kunde de själva fylla i svaret. Detta alternativ valdes då det ansågs att många alternativa svar på frågan fanns och för att möjliggöra att få en så sanningsenlig och nyanserad bild av svaren som möjligt. I praktiken är det en fördel att kombinera öppna och fasta frågor i ett frågeformulär (Halvorsen, 1992). Är frågorna fasta måste alla tänkbara svarsalternativ vara med (a a).
Bortfall
Populationen bestod av 279 sjuksköterskor, 76 av dessa svarade på enkäten (n= 76). Detta resulterade i ett bortfall på 203 stycken (73 procent).
Internt bortfall fanns i två av enkätens frågor, i fråga sex som rörde vilka situationer digitala översättningsverktyg använts, och i fråga åtta som berörde patientsäkerheten. Bortfallet är redovisat i tabell 1. Fråga ett till tre samt åtta skulle besvaras av samtliga 76 informanter. Fråga fyra till sju skulle endast besvaras av de 47 som använt sig av digitala översättningsverktyg.
Tabell.1 Internt bortfall
Fråga: Antal svar: Bortfall:
1 76 0 2 76 0 3 76 0 4 47 0 5 47 0 6 39 8 7 47 0 8 74 2 Dataanalys
Data från webbenkäten exporterades som CSV fil för att sedan laddas ner till programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 23 för vidare analys. Direkt överföring av data till SPSS minimerar risken för misstag som kan ske vid manuell överföring (Lagan et al., 2011). Deskriptiv statistik användes för att sammanfatta datamaterialet på ett överskådligt vis.
Signifikansnivå för denna studie bestämdes vara 0,05.
Chi-square test med Fishers exakta test utfördes för att få fram statistisk
signifikans vid jämförelser. För att chi-square testet skall vara tillförlitligt ska de förväntade frekvenserna vara större än fem (Wahlgren, 2012). Fishers exakta test användes då flera av de förväntade frekvenserna i denna studie var mindre än fem. Svaren på den öppna frågan analyserades enligt Halvorsen (1992) genom att materialet delades in i kategorier som ansågs vara intressanta för fortsatt analys.
13
Antalet svar som matchade berörd kategori räknades sedan ut. Kategorier som fick mindre än fem procent av svaren räknades inte med. Ur materialet framkom fem kategorier.
Etiska överväganden
Denna studie följde Vetenskapsrådets (1999) forskningsetiska principer enligt följande: information till forskningspersonerna skedde skriftligen i samband med att enkäten skickats ut och samtycke gavs i och med att de svarade på enkäten. Allt material var anonymt och ingen registrering av personuppgifter skedde. Mailadresser gick inte att koppla till enkäten och personuppgifter som insamlats för att möjliggöra utskick av enkäten via mail behandlades konfidentiellt (a a). Studien diskuterades med kursens lärare ur ett etiskt perspektiv och vidare ansökan till Malmö Högskolas etikråd bedömdes inte nödvändig på grund av att studiens ämne inte ansågs vara känsligt.
RESULTAT
Undersökningen visade att 61,8 procent av deltagarna (n= 47) har använt digitala översättningsverktyg någon gång i kommunikation med en patient. Av dessa har 49 procent (n= 23) använt det några gånger per år, 40,4 procent (n= 19) har använt det några gånger per halvår. Slutligen har 10,6 procent (n= 5) använt digitala översättningsverktyg varje månad. Användningen redovisas i diagram 1 nedan.
Diagram 1.
En signifikant skillnad (p= 0,000) mellan hur de olika åldersgrupperna använde digitala översättningsverktyg visades. De 27 i gruppen 20–29 år som har använt digitala översättningsverktyg stod för 57,4 procent av de som svarat ja totalt. Åldersgrupperna 20–29 och 30–39 är nästan exakt lika stora, men
sjuksköterskorna i åldrarna 30–39 som har svarat ja representerar endast 31,9 procent av de totala användarna. Åldersgruppen 40–49 är liksom 30–39 mycket
10,6%
40,4% 49%
Hur ofta har du använt digitala
översättingsverktyg?
14
jämt fördelad mellan svarsalternativen, men bland de i åldrarna 50 och däröver är det endast en av åtta som har använt sig av digitala översättningsverktyg i
kommunikation med en patient. Skillnaderna redovisas i diagram 2 nedan.
Diagram 2. Antal svar i respektive åldersgrupp.
Google Translate har använts i 97,9 procent av fallen. Endast en person har använt flera olika översättningsverktyg.
Situationer
Den öppna frågan som berörde vilken typ av situation digitala
översättningsverktyg hade använts i resulterade i fem kategorier. Dessa var smärtbedömning, information, elimination, nutrition och tolkbrist. Av de 47 sjuksköterskor som hade använt översättningsverktyg har 39 personer svarat på denna fråga. Vissa svar togs bort då de var otydliga eller inte relevanta för undersökningen. Svaren är redovisade i tabell 2.
Tabell 2. Situationer då digitala översättningsverktyg använts.
Kategorier Antal svar
Smärtbedömning 12 Information 10 Nutrition 6 Elimination 5 Tolkbrist 4 Verktygets funktion
Vid förfrågan om hur användningen av digitala översättningsverktyg har fungerat har 40,4 procent varit positivt inställda. Av det totala antalet tyckte 34 procent (n= 16) att det hade fungerat bra och 6,4 procent (n= 3) tyckte det hade fungerat mycket bra. Alternativet någorlunda hade 55,3 procent (n= 26) svarat och två personer tyckte det hade fungerat dåligt. Detta redovisas i diagram 3.
27 15 4 1 4 15 3 7 20-29 30-39 40-49 50+
Åldersspridning vid användning av digitala
översättningsverktyg
Ja Nej15
Diagram 3. Verktygets funktion enligt informanterna.
Sjuksköterskans uppfattning av påverkan på patientsäkerhet
Den sista frågan berörde patientsäkerheten. Deltagarna fick svara på vilken inverkan de ansåg användningen av dessa översättningsverktyg kunde ha på patientsäkerheten. Av alla svarande (n= 74) ansåg 44,6 procent (n= 33) att den kunde ha en bra inverkan på patientsäkerheten, 21,6 procent (n= 16) trodde den kunde ha en dålig inverkan, 28,4 procent (n= 21) svarade vet ej och 5,4 procent (n= 4) svarade ingen inverkan alls. Svaren redovisas i diagram 4.
Diagram 4. Patientsäkerhet.
Av de 47 sjuksköterskor som har använt digitala översättningsverktyg har 23 svarat att de trodde att det kunde ha en bra inverkan på patientsäkerheten. Vidare svarade elva sjuksköterskor ”vet ej” och tio svarade att de trodde inverkan på patiensäkerheten kunde vara dålig.
6,4%
34% 55,3%
4,3%
Hur har användningen fungerat?
Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt
44,6% 21,6% 5,4% 28,4%
Vilken inverkan på patientsäkerheten tror
du att användningen av dessa verktyg kan
ha?
16
DISKUSSION
Nedan diskuteras metod och resultat.
Metoddiskussion
Tvärsnittsstudier är lämpliga för att beskriva ett fenomen eller för att generalisera (Halvorsen, 1992). Möjligheterna till generaliseringar är stora men det blir problematiskt att testa något annat än samvariation mellan variabler, till exempel om det råder något orsakssamband. Tvärsnittsstudier handlar om att undersöka relationen mellan två eller flera variabler vid en given tidpunkt. Det centrala i denna typ av undersökning är att data hänför till samma tidpunkt, det vill säga möjligheten finns för att förstå struktur, däremot inte processer (a a). Denna studiedesign valdes därför för att utforska fenomenet kommunikation via digitala översättningsverktyg och för att få en uppfattning om hur dessa används inom vården.
En enkätstudie förlitar sig på frivilliga deltagare och är beroende av förmågan och viljan hos deltagarna att delta och tillhandahålla meningsfulla svar (Gosling et al, 2004). Tillgängligheten hos webbenkäter kan göra dem mottagliga för icke-seriösa svar men pappersenkäter är förmodligen lika mottagliga för förfalskning eller oärliga svar som webbaserade mätningar (a a).
Enkätadministration
Enkätadministrationen i denna studie byggde på en kedja av kommunikation mellan författare och olika nivåer av chefer på sjukhuset. Detta kan vara en svaghet då det var många personer inblandade och risken för missförstånd kan ha ökat. Att inklusionskriterier följdes var upp till enhetschefen som var den som sållade fram informanterna. Det fanns ingen möjlighet att verifiera om uppgifterna stämde eller om misstag gjordes och detta innebar att en viss kontroll förlorades. I något fall blev det missförstånd och informationsbrevet som skickats till enhetschefen har direkt vidarebefordrats till de sjuksköterskor som passade inklusionskriterierna. Detta missförstånd kan ha riskerat att fel information om studien kommit fram till informanterna. I detta fall skickades informationsbrevet som var anpassat till de deltagande sjuksköterskorna ut till enhetschefen för vidare administration till deltagarna, men återigen låg kontrollen i en utomståendes händer.
Även i de fall då enhetschefen mailade ut informationsbrev och länk till enkäten direkt till sjuksköterskorna låg det på enhetschefen att rätt antal deltagare
rapporterades tillbaka, och att studien kom fram till de som skulle ha den. Det ses dock som positivt att enhetschefer själva mailade ut enkäten till de anställda då dessa brev med större sannolikhet lästes omgående och detta visade även informanterna att studien var godkänd av och har gått via cheferna på avdelningen. Ett problem som kan påverka denna typ av undersökning är att enkäter eller mail som skickas inte accepteras av brandväggar eller spamfilter (Trost & Hultåker, 2007). Särskilt större arbetsplatser kan ha ganska hårda restriktioner för vad som släpps igenom (a a). Då denna enkät pilottestades på en grupp sjuksköterskor som är verksamma på sjukhuset där studien utfördes ansågs detta inte vara en svaghet eftersom den kom fram och kunde besvaras av samtliga testpersoner.
17
Programvara
Enkäten konstruerades med hjälp av Google Drive som är ett gratisprogram tillgängligt på internet. Det är ett mycket lätthanterligt och smidigt program, men det har naturligtvis sina nackdelar. En svaghet kan vara att deltagarna inte
registrerades med en kod eller liknande och blockerades inte efter att enkätsvaret skickats in. Om någon skulle försöka igen eller göra fel så att dubbla enkäter skickats iväg fanns det en risk för fel i studiens data. Risken att enkäten skulle missbrukas eller att tekniska fel skulle uppstå kalkylerades som liten efter att pilottesterna genomförts, varför denna typ av enkät ändå valdes till studien. Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten stärks i och med utformningen av undersökningen. Alla deltagare fick som följd av webbformatet samma frågeställningar. Det som kan ha påverkat reliabiliteten är eventuella tekniska fel, att enkäten ansågs svår att hantera eller att programmet inte fungerade som det skulle. Dock rapporterades inga tekniska problem eller svårigheter med enkäten efter pilottesterna eller under studiens gång. Webbaserade enkäter tillåter även deltagare att svara på enkäten själv i en trygg miljö utan att behöva komma i kontakt med forskarna, vilket leder till att de blir mer bekväma med att ge ifrån sig personlig information (Gosling et al, 2004). Det finns både för- och nackdelar med egenkonstruerade frågor (Billhult & Gunnarsson, 2012). När frågorna konstruerades togs hänsyn till hur deltagaren skulle svara på dem. Fördelarna är att det går att fråga exakt efter det forskaren är ute efter, det går att styra över längden på enkäten och det är möjligt att välja skala på enkäten. Nackdelarna är att det är lätt hänt att frågorna misstas, att de är ställda på ett sådant sätt att de inte går att sammanställa och tolka samt att de lätt kan avspegla forskarens synvinkel (a a). Den egenutformade enkäten kan minska validiteten i denna studie. Det som kan anses stärkande är att enkäten bestod av få, enkla och raka frågor som var ämnade att svara direkt till syftet. Tydlighet och neutralitet var fokus och antalet frågor begränsades till antal för att erhålla specifika svar.
Urval
Avdelningar där barn vårdas uteslöts då studien ämnade koncentrera sig på direkt kommunikation mellan personal och patient. Med barn som patienter involveras föräldrar i kommunikationen vilket innebär flerpartssamtal, och det var inte av intresse för denna studie.
Även geriatriska avdelningar valdes bort då kommunikationen på dessa avdelningar kan i större utsträckning påverkas av faktorer som till exempel att patienten har nedsatt syn och hörsel, ovana vid datorer/mobiltelefoner samt demenssjukdomar.
Dessutom exkluderades sjuksköterskor anställda av bemanningsföretag eftersom de inte har mailadresser kopplade till Region Skåne. I denna aspekt kan studiens design ha begränsat antalet informanter då bemanningssjuksköterskor kunde varit informanter om kravet på mailadress inte hade funnits.
Bortfall
Av de 23 avdelningarna som kvalificerades att medverka i studien deltog 13. Flera avdelningar nekade till att delta och lika många föll bort på grund av uteblivna svar från enhetschefer.
18 Externt bortfall
Bortfallet i denna studie är 73 procent. Av 279 sjuksköterskor har 76 stycken svarat på enkäten. Den störst bidragande orsaken till bortfallet förmodas vara att informanterna inte fick något påminnelsemail. Då kontakten med
sjuksköterskorna i de flesta fallen gick via enhetscheferna skulle kontrollen återigen behöva läggas i andras händer får att påminnelser skulle kunna skickas iväg. Detta ökade risken för att sjuksköterskorna inte skulle få dem. För att det skulle vara enhetligt för alla informanter bestämdes det att inga påminnelser skulle skickas till de sjuksköterskor där mailadresser fanns tillgängliga. Detta kunde ha motverkats om tillgången till alla informanters mailadresser funnits. Det hade möjliggjort att påminnelser kunde skickats utan att behöva involvera en tredje part.
Svarsfrekvensen blir ofta lägre vid webbenkäter än vid postala enkäter trots att det är billigt att göra påminnelser (Trost & Hultåker, 2007). Ett av skälen är att ett mail i inkorgen glöms lättare bort än ett brev som ligger synligt på bordet (a a). Bortfall behöver inte nödvändigtvis bero på ovilja att svara utan det kan också vara så att deltagare inte kan svara på grund av att de är bortresta en längre tid, är lediga etc. (Hansagi & Allebeck, 1994). Metodens framgång bygger på
människors beredvillighet att ställa upp och svara på frågor (a a). Ett annat problem som kan uppstå vid en undersökning av detta slag är att många inte tömmer sin inkorg dagligen, vilket tenderar att vara ett problem vid
arbetsplatsundersökningar (Trost & Hultåker, 2007). Ofta kan det hända att mailet angående undersökningen inte når mottagaren eftersom hens inkorg är full (a a). I sjuksköterskans dagliga uppgifter är mail inte ett verktyg som används i
omvårdnadsarbetet. Då mail kanske inte läses dagligen på grund av hög
arbetsbelastning eller tidsbrist kan detta ha påverkat antalet svar i denna studie. På grund av det relativt höga bortfallet går det inte att generalisera utifrån denna studie. Representativiteten påverkas av bortfallet både av avdelningar och deltagare.
Internt bortfall
Det interna bortfallet i denna studie är förhållandevis lågt. Två frågor saknade svar och det var framförallt i den öppna frågan som bortfallet var tydligt. Där saknades det åtta svar.
Öppna frågor kan kräva ganska mycket av informanten; att hen ska minnas vissa saker, avgöra vad som är väsentligt och därefter formulera sitt svar på ett
begripligt sätt (Hansagi & Allebeck, 1994). Fördelen med öppna frågor ligger i variationsrikedomen i svaren. Sådana frågor används oftast för att förklara
begrepp samt för att kartlägga känslor och åsikter (a a). Det är intressant eftersom information fås om hur de svarande associerar (Trost & Hultåker, 2007). En öppen fråga valdes till denna studie då det ansågs intressant att veta vid vilka situationer digitala översättningsverktyg används. Situationerna kan vara
varierande och många och därmed svårt att täcka alla möjliga svar med bestämda svarsalternativ.
Nackdelar med öppna frågor är att vissa informanter skriver stickord vilket gör det svårt för undersökaren att förstå innebörden och vissa skriver inget alls (Trost & Hultåker, 2007). Enstaka informanter skrev ord eller korta meningar som var
19
svåra att förstå. Funderingar kring om informanten verkligen förstod vad som efterfrågades uppstod. Osäkerhet kring vad informanten själv egentligen anser gör det lätt att låta bli att svara, denne kan tycka det är besvärligt att formulera sig skriftligt eller känna att den är dålig på att stava (Trost & Hultåker, 2007). Det interna bortfallet tenderar att bli ganska stort med sådana frågor (a a). Nackdelen är att svaren ofta måste sammanställas i grövre kategorier för att kunna kodas och bearbetas och då kan en del av nyanserna gå förlorade (Hansagi & Allebeck, 1994). Dessutom måste undersökaren tolka och kategorisera svaren, vilket innebär en viss subjektivitet (a a). Vid analysering och kategorisering av svaren har några av dem fallit bort då de inte ansågs vara relevanta för frågan och kategorier med två eller färre svar (<5 procent) inkluderades inte i resultatet. På så vis har en viss objektivitet uppnåtts i tolkning av svar.
Resultatdiskussion
Denna studie är liten och bortfallet är relativt högt. Svaren visar att digitala översättningsverktyg, och nästan uteslutande Google Translate, används i viss utsträckning av sjuksköterskor i kommunikationen med patienter. En hög osäkerhet kring hur sjuksköterskorna uppfattade dessa verktygs påverkan på patientsäkerheten påträffades. En dryg fjärdedel av informanterna visste inte vilken påverkan de trodde verktygen kunde ha och den övriga spridningen på ”bra” och ”dåligt” var stor. Det finns spridd uppfattning om detta och det är en oroande faktor som visar vilket behov det finns av kunskap och information i ämnet.
Användningen av digitala översättningsverktyg sprider sig i åldrarna men framförallt är det åldersgruppen 20–29 som har flest användare. Den yngre åldersgruppen förlitar sig kanske mer på digitala och teknologiska hjälpmedel än vad den äldre generationen gör. Det kan vara så att de äldre åldersgrupperna ifrågasätter tillförlitligheten hos denna typ av verktyg mer, eller inte har samma vana att vända sig till mobila teknologier eller internetbaserade hjälpmedel för att lösa språkproblem. Detta väcker tankar kring kommande generationsskiften och om användningen av digitala översättningsverktyg kommer att öka med den yngre generationen.
För att få en bild av hur användningen ser ut kan det beräknas att Google
Translate har använts av de 76 sjuksköterskorna i denna studie 237 gånger på ett år, då ”några gånger” uppskattas vara tre. Detta är endast en liten grupp av all sjukvårdspersonal som arbetar på sjukhuset och det antal situationer som uppstår där kommunikationen kräver hjälpmedel för att fungera kan uppskattas till många fler. Användningen är liten individuellt sett men över hela
sjuksköterskebesättningen kan antalet användningar vara stort. I denna studie har det framkommit att de situationer då digitala
översättningsverktyg har använts är tillfällen då för omvårdnaden kritisk information ska förmedlas. Det handlar om smärta, nutrition, elimination – grundläggande frågor för att bedöma patientens hälsotillstånd och utföra adekvat omvårdnad. För att kunna ge lika vård till alla och minimera onödigt lidande bör god kommunikation prioriteras. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (2 § HSL). Frågan är om det är möjligt att leverera lika vård till alla då språkbarriärer är ett så vanligt fenomen.
20
Sjuksköterskorna i denna studie som har rapporterat att de har använt sig av digitala översättningsverktyg har gjort det för att möjliggöra kommunikation med patienter då språkbarriärer uppstått. Även om patienten utgör en central del av vårdmötet och även om patientens egenskaper och förutsättningar ingår som en del av mötet, är det vårdens uppgift att anpassa sig utifrån dessa skillnader och arbeta för att de ska jämnas ut (Vårdanalys, 2014). Vårdpersonal har en viktig roll att spela i arbetet mot en mer jämlik vård (a a).Ett möte mellan patient och
vårdpersonal är ett ojämlikt möte (SKL, 2011). Med detta menas att patienten är i beroendeställning gentemot vårdpersonalen och kan ofta uppleva sig vara i underläge (a a). Patienter som talar väldigt lite eller ingen svenska alls är då helt beroende av personalen och dennes vilja och kunskap att kommunicera. Om patienten känner att den är i underläge och samtidigt inte är van vid tekniska hjälpmedel såsom en mobiltelefon, kan patienten kanske uppleva sig ännu mer utsatt om sjuksköterskan försöker att kommunicera med hjälp av ett digitalt översättningsverktyg. Sjuksköterskans lyhördhet inför patienten är viktig och att reflektera över hur dessa verktyg kan påverka patienten är av största vikt.
Denna studie visade att Google Translate användes i några fall på grund av svårighet att få tag på en tolk. Både digitala översättningsverktyg och tolkar har sina för- och nackdelar. En dator kan endast producera det som den är
programmerad att göra. Detta kan vara både positivt och negativt. Digitala
översättningsverktyg kan inte korrigera sig själva, samtidigt kan de inte sätta egna värderingar eller prioritera informationen som ska förmedlas utan översätter rakt av. Detta innebär att det krävs ett mycket säkert och väl utarbetat program för att det ska fungera korrekt och säkert. Människor har å andra sidan en naturlig förmåga att hantera språk, de kan tänka logiskt och korrigera sig själva när det är nödvändigt. Möjligheten att uttrycka sig som människa är inte begränsat till en databas.
Behovet av professionella tolkar överstiger tillgängligheten och kommer att fortsätta växa (Nápoles et al, 2015). För att kompensera detta behov kan verktyg som Google Translate vara användbart så länge sjuksköterskor är medvetna om deras begränsningar och opålitlighet.
Google Translate
Alla som någon gång har använt Google Translate har förmodligen erfarit en eller annan felaktig översättning. Dess tillförlitlighet har prövats i ett flertal studier. Aiken & Balan (2011) testade översättning av 51 språk vilket gav 2 550 språkpar-kombinationer. Verktyget erbjuder översättning på många språk men kvalitéten på översättningarna varierar mycket mellan språken. Västerländska språk översattes generellt bra men österländska översättningar var av sämre kvalité (a a). Denna studie kan kritiseras för att den endast har testat sex olika fraser, en styrka är dock antalet språkkombinationer. Även Randhawa et al. (2013), Patil & Davies (2014), Balk et al., (2013) och Nguyen-Lu et al. (2010) fann en skillnad mellan
översättningarna av västerländska och österländska språk.
Studien av Nguyen-Lu et al. (2010) var liten och testade tio fraser på tio olika språk. Det positiva var att den testade medicinska fraser vilket gjorde den
värdefull för denna studie. Det framkom även att arabiska som är ett stort språk i Malmö, och Sverige i stort, översattes korrekt till 60 procent vilket var näst bäst av de tio språken. Vid polska som också är ett vanligt förekommande språk i Sverige översattes dock endast en av de tio fraserna korrekt (a a). Van Resenburg
21
et al. (2012) gjorde tester där Google Translates översättningar jämfördes med översättningar gjorda av en professionell översättare. Denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad på texterna, där Google Translate presterade mycket sämre än den professionella översättaren (a a). Dessa studier visar att Google Translates precision och noggrannhet är mycket varierande.
Fördelar med Google Translate är att det översätter till många språk, och
översättningarna är av god kvalité jämfört med sina konkurrenter (Randhawa et al, 2013). Även om programmet aldrig kommer att kunna ersätta en professionell översättare så kan tjänsten erbjuda snabb och billig översättning (Aiken & Balan, 2011). En maskin kan översätta en text 195 gånger snabbare än en människa (a a). Detta är inte en obetydlig faktor i dagens sjukvård där tidsbrist ständigt är en aktuell fråga. Även kostnadseffektivitet kan vara en positiv aspekt på användning av digitala översättningsverktyg.
I tidningen Nursing Standard skrev Shelagh Daly (2014) en recension av appen Google Translate. Appen fick fem stjärnor av fem möjliga och sades vara ett bra hjälpmedel för att överkomma språkbarriärer (a a). I recensionen reflekteras dock inte över appens noggrannhet eller precision då den används i medicinska
sammanhang.
Flera studier nämner att översättning med hjälp av Google Translate bör användas med stor försiktighet i vårdsituationer (Van Resenburg et al., 2012; Randhawa et al, 2013; Patil & Davies, 2014). Risken för missförstånd vid textöversättning ökar hos patienter med dålig läs- och skrivkunnighet och även för patienter med psykiska sjukdomar (Randhawa et al, 2013). Digital översättning bör användas med stor försiktighet hos dessa patienter (a a). För att en översättning ska bli korrekt är det viktigt att användaren är kunnig i ursprungsspråket (Anzawa et al, 2013). Även sjukvårdspersonal kan ha ett annat modersmål än svenska och risken för misstag vid stavning och därför också vid översättning kan då öka.
Denna studie visade att Google Translate oftast har använts i samband med smärtskattning och då sjuksköterskan skulle informera patienten om något. Utrymmet för missförstånd i dessa konversationer får ses som litet. Det är av största vikt att patienten får korrekt information och att sjuksköterskan får en riktig uppfattning om hur patienten mår. Enligt Van Resenburg et al. (2012) är digital översättning opålitlig för kritiska dokument såsom finansiella, juridiska och medicinska. Patil & Davies (2014) säger att digital översättning ska undvikas då operation diskuteras, medgivande fås eller anamnes tas på patient eller anhörig. För tillfället finns det inga riktlinjer för hur digitala översättningsverktyg ska användas inom vården. Det måste finnas ett mål för texten som ska översättas, om den måste vara hundra procent korrekt eller om någorlunda förståelse räcker. Enligt Van Resenburg et al. (2012) blir de flesta texter hjälpligt översatta och någorlunda läsbara, men denna kvalité räcker inte för sjukhusmiljön där utrymmet för missförstånd är litet. Denna undersökning visar att sjuksköterskor använder korta fraser och enstaka ord vid användning av digitala översättningsverktyg. För att minska risken för missförstånd då digitala översättningsverktyg används finns det vissa aspekter att tänka på. Vid alla tvärkulturella möten bör
vårdpersonal vara uppmärksam på oenigheter och minimera missförstånd genom regelbunden feedback (Randhawa et al, 2013). Risken för missförstånd kan även minskas genom att vara uppmärksam på annan typ av kommunikation, till
22
exempel kroppsspråk. Det är viktigt att verifiera att patienten har förstått, vilket man kan göras genom att göra en kontrollöversättning då texten översätts tillbaka till ursprungsspråket (a a). En sjuksköterska som deltog i studien beskrev att hen använde kontrollfrågor som patienten endast skulle svara ja eller nej på för att verifiera översättningen.
Att översättningarna gjorda av Google Translate skiljer sig så mycket i kvalité beroende på vilket språk som används gör användning av verktyget osäkert. Det finns ett mycket begränsat antal studier i detta ämne och flera av studierna är små och avgränsade. Framförallt är det få studier som har gjort tester med syftet att verktyget ska användas inom sjukvården. Fler studier behöver undersöka översättning av medicinska fraser och termer för att kunna applicera det på sjukvården och forskning inom området. Några av studierna använda i denna uppsats översätter delar av texter och artiklar vilket inte är optimalt då uppsatsens fokus ligger på tvåpartskommunikation. Det bör även påtalas att några av
studierna har testat översättningar från och till engelska. Det kan misstänkas att översättningar till och från svenska är av annan kvalité.
Patientsäkerhet vid användning av digitala översättningsverktyg Drygt hälften av sjuksköterskorna som i denna studie rapporterat att de hade använt Google Translate tyckte att verktyget hade fungerat någorlunda. En något lägre andel, 40,4 procent, tyckte att verktyget hade fungerat bra. Frågan är om informationen som har förmedlats, eller frågorna som har ställts, har översatts till patienten på ett korrekt sätt. Detta är omöjligt att veta. Osäkerheten kring
precisionen på verktygets översättningar är tydlig efter genomgång av litteraturen, även om litteraturen på ämnet var begränsad.
Knappt hälften av de som använt digitala översättningsverktyg trodde att de kan ha bra inverkan på patientsäkerheten. En dryg fjärdedel av de som svarat ja svarade vet ej på frågan om patientsäkerhet, vilket kan innebära att fundering kring patientsäkerhet inte har funnits i åtanke. Det är mycket viktigt att
sjukvårdspersonal funderar kring denna typ av frågor i sitt dagliga arbete. Van Resenburg et al. (2012) betonar vikten av att väga in fördelar och nackdelar med att använda digitala översättningsverktyg, och görs det så kan dessa typer av verktyg användas på ett meningsfullt sätt. Ansvaret ligger hos individen att använda digital översättning på ett väl övervägt sätt (a a). Informatik som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser handlar om just detta, att kunna hantera
teknologi på ett säkert och reflekterande sätt som kan förbättra vården för patienten.
Av de 47 sjuksköterskor som har använt digitala översättningsverktyg har tio svarat att de tror att inverkan på patientsäkerheten är dålig, vilket väcker frågor om varför verktyget har använts alls om en risk för patientens säkerhet har ansetts förekomma. Förmodligen fanns det inte någon annan möjlighet att kommunicera och det var en övervägd risk som togs för att kunna kommunicera med patienten på något vis. Detta är en tydlig indikator på att det behövs hjälpmedel inom vården som underlättar för kommunikationen då språkbarriärer uppstår. Tolkanvändning kan ibland kännas överflödig då endast enstaka frågor skall ställas till patienten och då kan en annan typ av hjälpmedel vara mer effektivt. Som nämndes i början av resultatdiskussionen är användandet av digitala översättningsverktyg lågt individuellt sett. Men om resultatet av denna studie
23
appliceras på hela populationen ger det 860 användningar på ett år, endast på 13 avdelningar. Applicerat på de 23 avdelningar som uppfyllde kriterierna för denna studie är det uppskattade antalet 1 522. Det är 1 522 potentiella situationer då ett verktyg som inte är validerat eller testat för användning inom den svenska hälso- och sjukvården kan ha använts. Frågan kvarstår om användning av digitala översättningsverktyg har en positiv eller negativ inverkan på patientsäkerheten. Fler studier för att klargöra detta är ett måste för att säker användning ska kunna ske.
Om ett verktyg som Google Translate varit tillförlitligt och validerat och det funnits tydliga riktlinjer kring användning inom hälso- och sjukvården hade detta kanske kunnat vara ett hjälpmedel som ökat patientsäkerheten, effektiviserat vården och på så vis hade bättre och mer jämlik vård kunnat erbjudas patienten. Det hade även varit kostnadseffektivt och användandet hade kanske kunnat motverka vårdskador och öka följsamheten hos patienten.
KONKLUSION
Denna studie har visat att digitala översättningsverktyg används av sjuksköterskor i kommunikationen med patienter inom slutenvården på sjukhuset i fråga. Studien har även visat att användandet skiljer sig mellan åldersgrupperna där mer än hälften av användarna är i åldrarna 20–29. Användandet av Google Translate kan visa på att tillgången till tolk inom södra Sveriges slutenvård inte är tillräcklig för att täcka de behov som finns.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT
KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Det har framkommit av denna studie att verktyg som Google Translate används inom vården. Kunskap kring användandet av dessa verktyg och deras påverkan på patientsäkerheten saknas. Fler studier behöver genomföras, på noggrannheten hos Google Translate, om det finns behov av denna typ av verktyg, påverkan på patientsäkerheten samt hur användning av denna typ av verktyg ser ut nationellt. Dessa studier behövs för att kunna utarbeta riktlinjer för hur digitala
översättningsverktyg ska användas inom den svenska hälso- och sjukvården. Informatik är en av sjuksköterskans kärnkompetenser, dock inte den mest omtalade. I denna era av teknologi, som med all säkerhet kommer att fortsätta utvecklas, bör denna kompetens ta mer plats redan i sjuksköterskeutbildningen då den knappt nämns i nuläget. På så vis kan den blivande sjuksköterskan vara mer medveten om vilka vågspel men även de förmåner det finns med tillämpning av informatik i yrket och dess betydelse för patientsäkerheten. Denna studie kan medvetandegöra yrkesverksamma sjuksköterskor kring användandet av Google Translate och väcka frågor kring patientsäkerheten då dessa verktyg används.
24
REFERENSER
Aiken M, Balan S, (2011) An analysis of Google Translate accuracy. Translation Journal, 16.
>http://translationjournal.net/journal/56google.htm< (2016-04-28)
Anazawa R, Ishikawa H, Takahiro K, (2013) Evaluation of online machine translation by nursing users. CIN: Computers, informatics, Nursing, 31 (8), 382– 387.
Balk E M, Chung M, Chen M L, Trikalinos T A, Kong Win Chang L, (2013) Agency for healthcare research and quality. Assessing the accuracy of Google Translate to allow data extraction from trials published in non-English languages.
Billhult A, Gunnarsson R, (2012) Enkäter. I: Henricson M (red) Vetenskaplig teori och metod (1:1) Lund: Studentlitteratur. s. 139–149.
Brindley P G, Smith K E, Cardinal P, LeBlanc F, (2014) Improving medical communication: Skills for a complex (and multilingual) clinical world. Can Respir J, 21, 89–91.
Bäärnhielm S, (2013) Möten i den mångkulturella vården. I: Fossum B (red) Kommunikation- samtal och bemötande i vården (2:1) Lund: Studentlitteratur. s. 313–332.
Cioffi J, (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International Journal of Nursing Studies, 40, 299–306.
Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P, Sullivan D T, Warren J, (2007) Quality and safety eduacation for for nurses. Nursing Outlook, 55 (3), 122–131.
Davis Boykins A, (2014) Core communication competencies in patient-centered care. The ABNF journal, 25, 40–45.
Daly S, (2014) Google Translate App. Nursing Standard, 28, 33.
Fatahi N, Hellström M, Skott C, Mattsson B, (2008) General practitioners´views on consultations with interpreters: A triad situation with complex issues.
Scandinavian journal of primary health care, 26, 40–45.
Fossum B, (2013) Kommunikation och bemötande. I: Fossum B (red)
Kommunikation-samtal och bemötande i vården (2:1) Lund: Studentlitteratur. s. 25–49.
Förvaltningslagen (1986:223)
Gosling D S, Srivastava S, John P O, (2004) Should we trust web-based studies? A comparative analysis of six preconceptions about internet questionnaires. American Psychologist, 59 (2), 93–104.
25
Hansagi H, Allebeck P, (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
Haith-Cooper M, (2014) Mobile translators for non-English-speaking women accessing maternity services. British Journal of Midwifery, 22 (11), 795–803. Halvorsen K, (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Ingvarsdotter K, Johnsdotter S, Östman M, (2010) Lost in interpretation: The use of interpreters in research on mental ill health. International Journal of Social Psychiatry, 58 (1), 34–40.
Inspektionen för vård och omsorg, (2014) Kommunikationsbrister i vården (2014-29)
Lagan B M, Sinclair M, Kernohan W G, (2011) A web based survey of midwifes´ perceptions of women using the internet in pregnancy: a global phenomenon. Midwifery, 27, 273–281.
McCarthy J, Cassidy I, Graham M M, Tuohy D, (2013) Conversations through barriers of language and interpretation. British journal of nursing, 22 (6), 335– 339.
McGonigle D, Hunter K, Sipes C, Hebda T, (2014) Why nurses need to understand nursing informatics. Everyday informatics, 100 (3), 324–327. Mårtensson L, Hensing G, (2011) Hälsolitteracitet grundbult i patientmötet: bottnar i människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Läkartidningen,108 (51-52), 2718–2720.
Nápoles A M, Santoyo-Olsson J, Karliner L S, Gregorich S E, Pérez-Stable E J, (2015) Inaccurate Language Interpretation and its Clinical Significance in the Medical Encounters of Spanish-speaking Latinos. Medical Care, 53 (11), 940– 947.
Nguyen-Lu N, Reide P, Yentis S M, (2010) ”Do you have a stick in your mouth?” – use of Google Translate as an aid to anaesthetic pre-assesment. Anaesthesia, 65, 96–97.
Patientlagen (2014: 821)
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Patil S, Davies P, (2014) Use of Google Translate in medical communication: evaluation of accuracy. The BMJ.
>http://www.bmj.com/content/349/bmj.g7392< (2016-04-27)
Randhawa G, Ferreyra M, Ahmed R, Ezzat O, Pottie K, (2013) Using machine translation in clinical practice. Canadian Family Physician-Le Médicin de famille canadien , 59, 382–383.
26
Region Skåne (2013) Tillämpning för användning av tolk inom Region Skåne. Sharpe B, Hemsley B, (2016) Improving nurse-patient communication with patients with communication impairments: hospital nurses´views on the feasability of using mobile communication technologies. Applied nursing research, 30, 228–236.
Socialstyrelsen, (2012) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok för vårdgivare, chefer och personal anhöriga som tolk.
SCB - Statistiska centralbyrån, (2016) Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015.
>http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_undefined< (2016-04-11)
SKL - Sveriges Kommuner och Landsting, (2011) Råd för bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal.
Trost J, Hultåker O, (2007) Enkätboken. Författarna och studentlitteratur, Lund. Van Rensburg A, Snyman C, Lotz S, (2012) Applying Google Translate in a higher education environment: Translation products assessed. Southern African linguistics and applied language studies, 30, 511–524.
Vetenskapsrådet, (1999) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vårdanalys, (2014) En mer jämlik vård är möjlig. Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande.
27
Bilaga 1
2016-04-15 15:15 Digitala översättningsverktyg i vården
Sida 1 av 2 https://docs.google.com/forms/d/1Prp2iLnZsSgtaIzPsZoV2zjFyfGp2Z_5QMvBa3Iz9PE/printform
Digitala översättningsverktyg i vården
1. 1. Ålder
Markera endast en oval.
20-29 30-39 40-49 50+ 2. 2. Kön
Markera endast en oval.
Kvinna Man Annat
3. 3. Har du någon gång använt digitala översättningsverktyg i kommunikationen med en
patient?
Markera endast en oval.
Ja Nej
Om du har svarat nej, fortsätt till fråga nr 8.
4. 4. Om du har svarat ja, hur ofta använder du detta översättningsverktyg?
Markera endast en oval.
Varje vecka Varje månad Några gånger/halvår Några gånger/år
28
2016-04-15 15:15 Digitala översättningsverktyg i vården
Sida 2 av 2 https://docs.google.com/forms/d/1Prp2iLnZsSgtaIzPsZoV2zjFyfGp2Z_5QMvBa3Iz9PE/printform
Tillhandahålls av
5. 5. Vilket översättningsverktyg har du använt?
Markera endast en oval.
On-line lexikon Google Translate iTranslate Annan
Använt flera av dessa verktyg
6. 6. I vilken typ av situation? Ge ett eller flera exempel:
7. 7. Hur tycker du det har fungerat?
Markera endast en oval.
Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Inte alls
8. 8. Vilken inverkan tror du att användandet av dessa verktyg kan ha på
patientsäkerheten?
Markera endast en oval.
Bra Dålig
Ingen inverkan Vet ej
29
Tillstånd från verksamhetschef/motsvarande
Bilaga 2
Projektets titel: Digital översättning i vården
Studieansvarig/a: (student/er) Paloma Frenk och Tove Kereby Utbildning / nivå: Sjuksköterskeprogrammet, kandidatuppsats
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ………… Verksamhetschef/motsvarande vid: ………..……… ………… Datum: ……… Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….
30
Ifylles av student
Titel:
Digital översättning i vården
Datum: 160405 Studieansvarig/a: (student/er) Paloma Frenk Tove Kereby Din E-post palomafrenk@hotmail.com tovekereby@yahoo.se
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Kandidat Hej!
Vi är två sjuksköterskestudenter vid Malmö Högskola som vill undersöka i vilken utsträckning digitala översättningsverktyg används av sjuksköterskor i kommunikation med patienter. Med digitala översättningsverktyg menar vi program som till exempel Google Translate, iTranslate, on-line lexikon etc.
I dagens Malmö där sjukvården stöter på en växande mångfald är det viktigt med tillgång till tolk - något som är centralt för kommunikationen. Kända strategier som används då tolk inte finns att tillgå är flerspråkiga arbetskamrater, anhöriga, kroppsspråk etc. Vi har även under våra VFU-placeringar erfarit att man har tagit hjälp av till exempel Google Translate för att förmedla information, vill vi nu ta reda på i vilken utsträckning detta sker. Med denna studie vill vi även undersöka om sjuksköterskan tror att användandet av dessa digitala verktyg kan ha en inverkan på patientsäkerheten, bra eller dålig (eller ingen alls).
Med detta mail tillfrågas du om ditt deltagande. Denna webbenkät består av 8 frågor och tar endast några minuter att besvara. Svar på enkäten går att lämna fram till den första maj. Tillstånd att utföra denna studie har erhållits från din verksamhetschef.
Tillsammans med detta informationsmail bifogas en länk till enkäten och samtycke ges i och med att du svarar på enkäten. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta din medverkan genom att inte skicka in svaren. Deltagandet är helt anonymt då inga personuppgifter registreras, e-mailadresser går inte att koppla till enkäten och all persondata bevaras konfidentiellt. Enkätsvar och deltagarlistor förstörs när arbetet är godkänt och uppsatsen publiceras på Malmö Högskolas databas MUEP.
Vid frågor eller funderingar får du gärna kontakta oss: tovekereby@yahoo.se,
palomafrenk@hotmail.com.
Följ länken nedan för att komma till enkäten, glöm inte att klicka på skicka när du är klar med frågorna!
https://docs.google.com/forms/d/1Prp2iLnZsSgtaIzPsZoV2zjFyfGp2Z_5QMvBa3Iz9PE/ viewform
Tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar/
Tove Kereby och Paloma Frenk
Formulär
