Ett tvåspråkigt barns språkutveckling – en fallstudie

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek - Fritid - Hälsa

Examensarbete

Ett tvåspråkigt barns språkutveckling

– en fallstudie

A bilingual childs language development – a case study

Silvia Ferrer

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005

Examinator: Ingegerd Tallberg Broman

Abstract

Författare: Silvia Ferrer

Titel: Ett tvåspråkigt barns språkutveckling – en fallstudie

Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna:

Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk?

Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?

För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans

modersmålslärare.

Det jag har kommit fram till är att det blir lättare att ta till sig ett andraspråk om man redan har en bra bas i sitt förstaspråk. Genom att få hjälp av andraspråkslärare samt genom att den intervjuade pojken får modersmålsundervisning utvecklas hans språk. Föräldrarnas

engagemang i barnet och skolan är också bidragande faktorer. Nyckelord: föräldraengagemang, invandrare, språk, språkutveckling

Innehållsförteckning

1. Introduktion...7

1.1 Introduktion till problemområdet...7

1.2 Syfte...8

2. Kunskapsbakgrund...8

2.1 Bernstein och språkkoder...8

2.2 Bourdieus tankar om reproduktion...9

2.3 Riskfaktorer...9

2.4 Tvåspråkighet...10

2.4.1 En lyckad andraspråksutveckling...10

2.4.2 Modersmålsundervisning...10

2.5 Föräldrar...11

2.6 Avhandling i ämnet skolsituation för invandrarelever...11

2.7 Centrala begrepp...12 3. Problemprecisering...13 4. Metodbeskrivning 4.1 Metodval...14 4.2 Urval...15 4.3 Genomförande...16 4.4 Analysbeskrivning...17 4.5 Forskningsetiska övervägande...17 5. Resultat...18

5.1 Tankar om språkets betydelse...18

5.2 Föräldrarnas betydelse...19

5.3 Skolan och lärarnas roll...20

5.4 Mario...21

5.5 Slutsatser...22

6. Diskussion...24

6.1 Ett tvåspråkigt barns språkutveckling...24

6.2 Föräldrarnas betydelse...25 6.3 Barnets möjligheter...26 6.4 Metod diskussion...27 7. Referenser...29 7.1 Tryckta...29 7.2 Internet...31 Bilaga...32

1 Introduktion

1.1 Introduktion till problemområdet

I en stad som Malmö där jag har växt upp och gått i skolan i har det länge funnits en stor mångkulturell befolkning. Mer än 30 % av befolkningen är antingen födda i utlandet eller har minst en förälder född i utlandet. 40 % av alla elever i Malmö har ett annat modersmål än svenska (www.malmo.se). Genom dessa siffror förstår man vikten av att ha svenska som andraspråkslärare, modersmålslärare samt annan resurspersonal vid sin sida då man arbetar som lärare. Genom att intervjua ett barn och dennes föräldrar, svenska som andraspråkslärare samt modersmålsläraren vill jag ge en ökad förståelse för vilka de bästa förutsättningarna är för att ett invandrarbarn ska utveckla sina språk på bästa sätt. Jag vill beskriva hur

hemförhållanden påverkar men även vilken roll skolan spelar. Jag är även intresserad av aspekter såsom barnets egenskaper och motivation och hur de kan spela in.

Anledningen till att jag är intresserad av detta grundar sig dels på egna erfarenheter vilket tillsammans med intresse har stor betydelse för hur examensarbetet kommer att ta form (Rienecker, 2003; Klerfelt, 2002). Jag kommer från en familj med många syskon och där jag är den enda som har fortsatt till universitet eller högskola. När jag växte upp på 80-talet fanns det många spansktalande i min egen ålder. Detta gjorde att jag kunde gå i en förskola med en tvåspråkig avdelning. När det var dags för mig att börja skolan fick jag gå i en sammansatt klass. Detta betydde att nära hälften av mina klasskamrater pratade spanska och vi fick

modersmålsundervisning dagligen inom skoltid. När mina småsyskon växte upp fanns det inte lika många spansktalande därför fick de gå i en vanlig klass och de fick

modersmålsundervisning en gång i veckan. Detta betyder att mina småsyskon inte har fått lika mycket stöd i sitt första språk som jag har fått. Detta får mig intresserad av ta reda på hur en god språkutveckling ser ut och hur jag som lärare kan bidra till att hjälpa mina elever med detta. I Lpo 94 står det tydligt att skolan ska arbeta med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidiga erfarenheter och språk för att deras fortsatta lärande och kunskapsutveckling ska gagnas.

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att genom en fallstudie som utgår från ett invandrarbarn spegla olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling.

Jag vill fördjupa förståelsen för vad undervisningen i svenska som andraspråk samt modersmålsundervisning har för roll i denna språkutveckling. Jag vill även beskriva hur familjen och omgivningen påverkar eleven och språket.

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Bernstein och språkkoder

Bernstein ansåg att språket påverkas utifrån, antingen inom det sociala kulturmönstret i skolan eller inom en socialklass där ett liknande språkbruk används. Han grundade en teori om språkkoder och om hemmiljöns påverkan på språket. Människor i olika samhällsklasser använder sig av olika sätt att uttrycka sig då de talar och skriver (Egidius, 2000).

Dessa språkkoder beskrev han med utgångspunkt i en utvecklad respektive begränsad talkod. Dessa språkkoder påverkas av vilken samhällsklass man tillhör och vilken utbildning som finns. Olika social bakgrund utvecklar olika språkkoder och detta påverkar i sin tur skolgången. Bernstein jämförde fattiga och rika barns språk och kom fram till att arbetarklassens språk har en mer begränsad talkod. Medelklassbarn däremot har en mer utvecklad kod där de kan anpassa sig lättare till olika situationer (Giddens, 1998). Med språkkod menade Bernstein människans sätt att använda sig utav språket som

kommunikationsmedel (Chaib & Widgren, 1976).

”Eftersom skolan har medelklassprägel blir barn från medelklassen redan i hemmet förtrogna med kunskaper och erfarenheter som är skolrelevanta, medan barn från arbetarmiljö inte blir det. ” (Næslund, 1979, s. 191). För att undvika denna krock menar Bernstein att skolan måste ta tillvara på alla barns språkliga potential. Barnens erfarenheter och kunskaper måste ses som betydelsefulla och skolan måste relatera detta till sitt undervisningssätt (Næslund, 1979).

2.2 Bourdieus tankar om social reproduktion

Det finns likheter med Bourdieus tankar om social reproduktion och Bernsteins teori om språkkoder. Bourdieu menade att det finns tre olika sorters kapital. Det kulturella kapitalet, det sociala kapitalet samt det ekonomiska kapitalet.

Har man alla dessa kapital ges man större möjligheter i livet än om man saknar något av dem. Det kulturella kapitalet består av språkbruk, kunskaper, erfarenheter och värderingar. Då denna kultur finns i skolan kommer de elever med hög kulturell kapital lyckas bättre än de med lågt kapital.

Det sociala kapitalet handlar om det sociala nätverk man har. Desto fler kontakter desto lättare får man det i livet.

Det ekonomiska kapitlet innebär de ekonomiska tillgångar som finns. Av alla dessa kapital utvecklas en individs habitus som är handlingsramar som leder till att man har vissa tankar och att man gör vissa val (Hammarström, 1996).

I medelklassen samt överklassen hittas dessa kapital i högre grad vilket gör att dessa elever redan innan de börjar skolan har ett försprång.

”Medelklassbarn tycks t.ex. vara bättre på att genomskåda vilka beteenden som är önskvärda i skolan, medan elever på större ”kulturellt avstånd” från skolans verksamhet har svårare att förstå eller acceptera de krav som ställs på dem – därigenom kan de komma att framstå som okunniga eller ”besvärliga”. (Eriksson & Jonsson, 1993, sid 264)

2.3 Riskfaktorer

För att belysa vad som leder till en bra språkutveckling och chans att lyckas i skolan kan det vara viktigt att också se på vilka faktorer som kan få en elev att löpa större risk att misslyckas i skolan. I en OECD- studie (Organisation för ekonomiskt samarbetet och utveckling) som gjordes 1995 tog man reda på vilka faktorer som kunde bidra till detta. Här hittades bland annat faktorer som fattigdom, etnisk tillhörighet, familjeförhållande (ensamstående,

utbildningsnivå, boendeförhållanden, dåliga kontakter hem – skola, barnmisshandel), dåliga kunskaper i majoritetsspråket och typ av skola. Vidare visade studien ju fler faktorer som stämmer in hos en elev desto större chans att misslyckas i skolan (Bjar & Liberg, 2003).

2.4 Tvåspråkighet

Genom att vara tvåspråkig får man en bredare kulturell erfarenhet och detta hjälper att överbrygga klyftan mellan kulturer. Tvåspråkiga personer tycks också lyssna med större tålamod än enspråkiga, när de möter någon som inte talar språket särskilt bra. Även när det gäller tänkandet kan tvåspråkiga ha ett visst övertag gentemot enspråkiga då de kan tänka mer obundet, med mer rörlighet och med bättre detaljskärpa visar forskning (Baker, 1996). Innan ett barn har lärt sig ett språk och vid de tillfällen barnet inte förstår eller känner sig förstådd, kan hon eller han reagera på olika sätt. Många barn blir väldigt förtvivlade, de gråter och får vredesutbrott (Ladberg, 1996). I perioder kan det gå långsammare i utvecklingen hos tvåspråkiga barn men inlärningen av ett andraspråk gynnas av det förstaspråk barnet har (Skolverket, 2003). Det kan även hända att barnet vägrar prata förstaspråket och vid sådana tillfällen är det viktigt att föräldrarna fortsätter att prata med barnen på deras förstaspråk. Sådana här perioder är inte ovanliga särskilt inte då barnen börjar skolan (Arnberg, 2004).

2.4.1 En lyckad andraspråksutveckling

För att få en lyckad andraspråksutveckling betyder faktorer som omgivningens och skolans attityder till barnets språk och kultur, barnets trygghetskänsla och självkänsla samt en god utveckling av första språket väldigt mycket (Axelsson, 2001; Ladberg, 1996; Weiler, 2001). För att hjälpa ett barn att bli tvåspråkigt måste det finnas stimulerande språkupplevelser på barnets bägge språk. Även genom att ständigt motivera och uppmuntra barnet och genom att de får använda sig av sitt eget språk i skolan utvecklas språken. För att få en bra

språkutveckling behövs också en förmåga att uttrycka sig själv samt att förstå andra

(Axelsson, 2001; Baker, 1996; Skolverket, 2003). Därför är det viktigt att ju större skillnader det finns mellan hemmiljön och skolmiljön när det gäller det kultur och språk desto viktigare är det för pedagoger att försöka förstå hur barnet tänker (Skolverket, 2003; Statens skolverk, 2000).

Det kan även vara lättare för en modersmålslärare än för andra lärare att få en bild av vad eleven inte förstår och att förklara på ett sådant sätt som utgår från elevens kunskaper (Ladberg, 2000). Modersmålsundervisning i skolan är inte bara bra för att utveckla förstaspråket utan även för den personliga och kulturella identiteten som stärks genom att barnet får mer kunskaper om sin kultur (Tuomela, 2001; Myndigheten för skolutveckling, 2003). Då modersmålsundervisningen ligger efter skoltid har följderna blivit att många elever har visat ointresse och dålig koncentration under lektionerna. Även samarbetet mellan

modersmålslärare och övrig skolpersonal har blivit lidande av detta (Tuomela, 2001).

2.5 Föräldrar

Föräldraengagemanget påverkar barnet väldigt mycket. Genom att visa intresse och genom att ha en positiv attityd till att vara flerspråkig påverkar man sitt barn positivt. Då föräldrarna läser mycket hemma för sig själva och för sitt barn och genom att barnet har tillgång till skrivmaterial hemma visar föräldrarna en positiv bild av läsande och skrivande. Läsning ger en nära känslomässig kontakt mellan barn och föräldrar. Genom att höra historier påverkas barnet så att de senare i skolan kan skaffa sig kunskaper genom böcker. Barnens ordförråd ökas även genom läsning. Fantasin ökar och barnen lär sig förstå sina känslor genom att de lär sig att identifiera sig med andra (Arnberg, 2004; Myndigheten för skolutveckling, 2003). Genom att det finns en mängd språkstimulerande språkupplevelser och genom olika strategier kan man som förälder få sina barn att bli starka i sina språk. Dessa strategier kan vara att ställa öppna frågor, lyssna och vara uppmärksam samt att få barnen att prata så mycket som möjligt (Baker, 1996).

Föräldrar till tvåspråkiga barn kan endast visa kulturen som följer med språket. Sedan är det upp till barnet att hitta sin identitet. Detta kan ibland medföra problem för tvåspråkiga personer då de inte vet med vilken kultur de ska identifiera sig med och vissa löser det problemet genom en kombination av dessa. Ibland oftast på grund av kamrattryck kan ett barn sluta med att prata första språket. Dessa förändringar kan vara temporära och spegla en gruppkultur men de kan även spegla en frigörelse från familjen. Vid dessa tillfällen kan föräldrarna endast fortsätta att visa omtanke och kärlek för barnet och inte tvinga han eller henne att göra nåt barnet inte vill (Baker, 1996).

I Lpo 94 står det att lärarna ska hålla kontakt med föräldrarna så att de informeras om sina barns skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Även genom föräldrarnas attityder till skolan och deras erfarenheter av utbildning påverkas barnens identitet samt deras

förhållningssätt till skolan _{(Myndigheten för skolutveckling, 2003).}

2.6 Avhandling i ämnet skolsituation för invandrarelever

Elmeroth (1997) har i sin avhandling ”Alla lika – alla olika” skrivit om invandrarelevers skolsituation. Hon har genom en mängd olika metoder så som enkäter, prov och tidigare forskning kommit fram till en del punkter som bland annat visar hur och varför en del invandrarbarn lyckas respektive misslyckas i skolan. Hon betonar vikten av ett bra samarbete med föräldrarna där informationen måste komma fram om det så måste ske genom tolk eller modersmålslärare. Hon har även sett samband mellan elevernas val av fritidsaktiviteter och framgång i skolan. Elever som läser böcker har bättre resultat än de som till exempel tittat mycket på tv. Vidare uppmanar hon till ett bättre samarbete bibliotek emellan så att flerspråkiga elever alltid finner någon bok de kan läsa.

Elmeroth anser att alla lärare borde ha utbildning i svenska som andraspråk för att lättare kunna möta barns behov samt att läromedelsböckerna borde vara mer anpassade till elever med ett annat kultur än den svenska.

2.7 Centrala begrepp

• Invandrarbarn är de barn som har en eller bägge föräldrarna från ett annat land än Sverige. De spelar ingen roll om de är födda i Sverige eller i sina hemländer. Elmeroth (1997) föredrar användningen av barn med invandrarbakgrund istället för

invandrarbarn då hon menar att det finns barn som inte invandrat utan fötts i Sverige. För mig som själv är invandrare spelar inte detta någon roll vilket ord som används så jag har bestämt mig för att fortsätta med invandrarbarn.

• Med förstaspråk menas modersmålet. Andraspråk är det nya hemlandets språk, här svenskan.

• Med hemförhållanden menar jag hur föräldrastödet ser ut. Hur ser föräldrarnas engagemang ut och hur uppmuntrar och stöttar de sitt barn.

• Med inre förutsättningar menas barnens egna egenskaper samt hur deras motivation ser ut. Motivation definieras enligt National Encyklopedin som ett inre behov som

ligger bakom ett visst beteende. Enligt Revstedt (2002) är motivation en strävan hos människan att leva en så meningsfullt och självförverkligat liv som möjligt. För mig är motivation en drivkraft som får en att försöka uppnå sitt mål och denna motivation väcks till liv av sådant som intresserar en.

3 Problemprecisering

Genom att göra en fallstudie med utgångspunkt från ett invandrarbarn som har visat en positiv språkutveckling vill jag få mer kunskaper om hur jag som lärare kan arbeta för att hjälpa mina elever att uppnå detta. Genom att undersöka varför det har gått bra för detta barn kan jag få större insikt hur jag som lärare ska lägga upp mitt arbete.

Jag har undersökt tankar om språkutveckling hos ett barn som endast vistats i Sverige en kortare tid. Jag har velat se varför han har visat en positiv utveckling i skolan när det gäller språket.

Detta barn som är nio år går för första gången i en förberedelseklass fastän han bott i Sverige i sedan han var sju år. Hans lärare i förberedelseklassen är svenska som andraspråkslärare och även om pojken endast gått i denna klass ett par månader börjar resultaten redan att synas. Jag blir då oerhört intresserad av hur undervisningen har kunnat utveckla denna pojke så snabbt. Jag blir också intresserad av att se hur kontakten är mellan pojken och hans lärare ser ut samt lärarens samarbete med pojkens andra lärare samt föräldrar. Föräldrastödet är en viktig del barnets skolgång och det fängslar mig att se hur detta påverkar barnets skolgång.

Syftet med detta examensarbete är att genom en fallstudie som utgår från ett invandrarbarn, som har vistats i Sverige endast under en kort tid, spegla olika tankar om faktorer som bidrar till språkutveckling och jag utgår från följande:

1. Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk?

2. Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? 3. Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?

4 Metodbeskrivning

4.1 Metodval

För detta arbete har jag valt att använda mig ut av kvalitativ metod. Med detta menas precis som Repstad (1999) skriver i boken Närhet och distans, att genom att studera endast en eller ett fåtal miljöer blir det lättare att se det i sin helhet och komma djupare in i det. Även om man har för avsikt att förstå människans sätt att resonera och reagera, ska man göra en kvalitativ studie (Trost, 2001). Genom att använda sig utav kvalitativ metod kan man få information som medför till exempel att man kan förstå elevens attityder, förkunskaper, intressen och även lärarens förhållningssätt och syn på undervisning. Hade jag istället till exempel velat ta reda på hur många elever som har haft modersmålsundervisning under hela sin skoltid fortsatt till universitet eller högskola, hade jag hellre gjort en kvantitativ studie med enkäter som undersökningshjälp (Björklund, 2003).

Jag har för avsikt med min undersökning att få detaljerade och grundliga svar så att jag får en större förståelse. Med kvalitativa intervjuer har man ett par frågeområden och beroende på hur intervjupersonen svarar kan frågorna variera. Med kvalitativa intervjuer är syftet att få så utförliga svar som möjligt om det intervjun handlar om (Johansson & Svedner, 2001).

Jag har valt att göra en fallstudie och detta för att jag undersöker ett fåtal fenomen men i flera aspekter. Fallstudien är användbar i denna undersökning då jag behöver få reda på mycket om ett litet område. En fallstudie används också då man vill illustrera eller stärka en teori

(Wiedersheim, 1999). En undersökning på en mindre avgränsad grupp, här en individ, gör att man kan få ett helhetsperspektiv genom att få så täckande information som möjligt (Patel & Davidsson, 2003). Syftet med en fallstudie är även att se hur de inblandade personerna tolkar situationen som ska undersökas. Ofta när man vill använda sig utav fallstudier ser man

processen som det viktigaste. Frågor om varför och hur något sker samt frågor som rör förståelse är viktiga (Merriam, 1994).

Jag har valt att arbeta ensam med denna studie av flera skäl. Dels arbetar jag bäst själv, dels fanns det ingen med samma intresse för denna studie som jag kände när jag skulle bestämma mig för ämne. Jag känner dock inte att detta är något negativt även om det hade underlättat vid intervjuerna att vara två då man kompletterar varandras intryck (Repstad, 1999).

4.2 Urval

För att få hjälp att finna en elev som visat prov på en god språkutveckling vände jag mig till en svenska som andraspråkslärare och bad henne om hjälp med att hitta en elev, gärna spansktalande till detta examensarbete. Genom hennes hjälp fick jag kontakt med Mario och hans mamma samt hans modersmålslärare.

Mina intervjupersoner bor i ett område med väldigt stor invandrartäthet i en av Sveriges storstäder. De bor i en invandrartät stadsdel och skolan pojken går på har en stor andel invandrare i skolan. Barnet och mamman är spansktalande och har endast bott här ett par år. Barnet kommer jag att kalla för Mario, mamman för Maria, andraspråksläraren för Lisa och slutligen modersmålsläraren för Tita.

Mario är en pojke på nio år. Han bor med sin mamma, styvfar och sin lillasyster som snart är två år gammal. Mario och hans familj har det bra ställt rent ekonomiskt. Styvfadern har ett bra arbete och mamman läser svenska på komvux. Mario är en pojke som tycker om djur, i sitt rum har han en hamster som han väldigt gärna ville jag skulle titta på när jag var där för att intervjua hans mamma. Mario har en del kompisar, vissa spansktalande och vissa inte. Sina vänner är han väldigt mån om och han är en god kamrat. Mario tycker om att vara målvakt när han spelar fotboll och hemma spelar han gärna playstation eller sitter vid datorn. Mario är en blyg pojke som lyser upp då han får prata om sådant som han är bra på och intresserar honom. Mario är väldigt glad över att gå till skolan och han började skolan vid sju års ålder. Han har gått på fritids i två år. För snart ett år sedan åkte familjen tillbaka till sitt hemland på semester. I början ville han inte åka sedan när de kom tillbaka till Sverige igen blev han väldigt

han bra igen och nu när föräldrarna planerar att åka tillbaka på semester till sommarlovet vill Mario absolut inte följa med.

Lisa har arbetat på skolan fyra år och hon har en svenska/svenska som andraspråks utbildning. Lisa har haft lite stödundervisning för Mario när han precis började skolan för två år sedan. Detta är första gången denna skola har förberedelseklass, vilket började höstterminen 2005, och Lisa har en grupp på elva elever där Mario nu går.

Tita, modersmålsläraren har arbetat i tjugofem år som modersmålslärare i Sverige samt fjorton år som klasslärare i sitt hemland. Tita har haft Mario i ett år. Hon har

modersmålsundervisning på ett flertal skolor och hon måste därför pendla väldigt mycket. Maria, Marios mamma läser svenska för invandrare. Hon har en ettårig pedagogisk utbildning från sitt hemland där hon arbetade som lärarassistent. Maria är en energifylld kvinna som stöttar sina barn mycket. Även hennes man har ett bra förhållande till Mario. De gör väldigt mycket tillsammans som familj. Mario har lärt sig lite danska av sin styvfar och till en början då Mario inte kunde svenska pratade de på spanska med varandra med numera föredrar Mario att prata på svenska med sin styvfar.

4.3 Genomförande

Intervjuerna med eleven samt modersmålsläraren ägde rum på skolan då jag inte kände dem så väl. Intervjun med andraspråksläraren gjordes hemma hos henne. Intervjun med mamman tog också plats i dennes hem då hon bjöd hem mig, detta kände jag som positivt då jag kände en mer avslappnad stämning där. Som Repstad skriver (1999) kan lokalen påverka resultatet av om intervjun blir bra eller dålig. Det viktigaste är dock att få vara på en ostörd plats. Alla intervjuer gjordes på svenska förutom intervjun med mamman. Denna fick jag göra på

spanska då hennes svenska inte är tillräckligt bra. Anledningen till att Marios intervju blev på svenska var för att han föredrog detta. Intervjun med Tita blev även den på svenska för att spara tid med översättning. Även om bara en av intervjuerna blev på spanska kände jag en mer avslappnad stämning då vi kommer från samma kultur och pratar samma språk.

Jag hade färdiga frågor med mig vid intervjutillfällena och mina intervjupersoner hade fått reda på i förväg att det skulle handla om skolframgång och språk. Självklart försäkrade jag dem om deras anonymitet och frågade dem även om det var okej att jag spelade in intervjun på band.

Jag tog Johansson & Svedners (2001) råd om att låta intervjufrågorna variera lite beroende på var intervjupersonen hade att säga. Även Repstad (1999) tar upp att man måste vara flexibel då en del svar kan leda till andra frågor man inte har tänkt på från början. Vidare använde jag mig utav bandspelare så att jag lättare kunde koncentrera mig på intervjun. ”Det icke-verbala beteendet kan också vara viktigt att observera.” (Repstad, 1999, sid, 70). Efter intervjun gick jag hem och transkriberade intervjuerna och jag skrev även ner hur mötet gick samt mina tankar innan och efter intervjun. Alla intervjuerna tog mellan tjugo minuter till en halvtimme att genomföra.

4.4 Analysbeskrivning

Analys betyder iordningställande av data så att eventuella mönster kan komma fram. För att se dessa var det första jag gjorde när jag blev färdig med intervjuerna var att jag transkribera dem, läste igenom och skrev stickord i marginalen för att lättare kunna hitta mönster

(Repstad, 1999). På anteckningarna jag fick från de böcker jag läst skrev jag även här stickord i marginalen. Jag märkte att dessa stickord kunde delas upp i ett par områden. I dessa

områden kunde jag sedan samla alla de anteckningar som hade att göra med samma sak. Även intervjuerna hade samma stickord som jag hade för bokanteckningarna och på det sätt var det enkelt att hitta mönster mellan intervju och det inlästa materialet. Nästa steg vara att

sammanställa resultatkapitlet med dessa områden som då blev rubriker. Jag använde mig utav nästan samma rubriker till diskussionskapitlet. Jag försökte finna idéer och teman men fann att mitt material mer lämpade sig för att redovisas med utgångspunkt i mina frågeställningar.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Precis som Repstad (1999) skriver anser jag också att det är viktigt att poängtera för

intervjupersonerna att jag har tystnadsplikt och att jag har ändrat deras namn och skola så att det blir svårt att härleda något i arbetet till dem. Jag berättade även syftet med detta arbete för

dem och de ska alla få läsa det färdiga arbetet. Det är viktigt att undersökningen bygger på respekt för de personer jag intervjuat (Johansson & Svedner, 2001). Jag har ändrat namn på intervjupersonerna, inte skrivit vilka länder de kommer ifrån och inte skrivit ut skolans namn eller var de bor för att det praktiskt taget ska bli omöjligt att ta reda på vem det handlar om.

5 Resultat

Reultatdelen är gjort på det sättet att jag har efter att ha läst intervjuerna så har jag hittat passande rubriker som jag sedan använder mig av här. Under dessa rubriker har jag skrivit vad intervjupersonerna har sagt och för att belysa viktiga saker har jag använt citat. Under dessa rubriker kommer jag blanda tankar från alla mina intervjupersoner.

Maria är mamman till pojken Mario. Lisa är svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren heter Tita.

5.1 Tankar om språkets betydelse

Både Lisa, svenska som andraspråksläraren samt Tita, modersmålsläraren pratade mycket om språkets roll vid intervjuerna. Lisa berättade om att Mario inte fick gå i förberedelseklass förrän två år efter han anlänt till Sverige. Detta tyckte båda var helt förkastligt. Marios två första år på skolan gick han i vanlig klass men fick en del stödtimmar med en språkstödjare vilket gav resultat. Marios mamma Maria har märkt hur Mario har förändrat sig sedan han började prata och förstå svenska. Hon berättar att han var mycket aggressiv och slogs mycket under det första året i Sverige. Så fort han började förstå språket blev han mycket lugnare. ”Hans personlighet blev helt förbytt.” Mario har gått på fritids och Maria tror att detta har utvecklat Marios språk väldigt mycket, ”det väsentliga med svenskan är att du övar det”. Hos Lisa, svenska som andraspråksläraren, arbetas det mycket konkret. För att barnen ska lära sig olika vardagsbegrepp går de till exempel igenom olika rum och benämner vad som finns i de rummen. De håller också på med ett tema om sin stad. Vid dessa temaarbeten kommer de olika samhällsämnen in. På fredag förmiddagar kommer de olika modersmålslärarna in i klassen. Här får barnen extra hjälp då de kan få undervisning på både sitt hemspråk och svenska. ”Egentligen tror jag väldigt mycket på tvåspråkig undervisning” säger Lisa.

Tita har haft Mario i ett år och har sett Marios utveckling den senaste tiden. ”Det går bättre och bättre. Jag tror att det är Lisas förtjänst, ja hon är alltid så krävande och det finns en mycket bra kontakt med dom. Det gör att han går framåt”.

Lisa och Tita beskriver båda Marios fördel av att ha kommit till Sverige med ett starkt modersmål. Detta tror dom har gjort att Mario lärt sig svenskan snabbt under hans tid i

förberedelseklasen. Språken hjälper varandra säger de, har man ett starkt modersmål blir även andraspråket starkt. Mario säger själv att han förstår spanska bäst men att han har glömt många ord.

Då Tita är inne i klassen pratar han ofta svenska med henne och då Lisa frågar honom om något ord på spanska säger han ofta att han inte kan. Maria, Marios mamma har märkt att han talar ett sämre spanska och att han till och med har börjat stamma.

Mario blandar även ihop bokstäver i orden som till exempel på spanska kan han säga ”helada” istället för det korrekta ordet ”helado” på svenska blir det ”glassa” istället för ”glass”.

Hon säger att Mario försöker göra det mesta av kommunikationen med sin srtyvfar då han kan använda svenskan. För henne känns det som om han inte vill höra sig själv prata ”gaggigt” och därför föredrar han att prata svenska. Maria tror att det är att han har flyttat till ett nytt land som gjort detta eftersom han aldrig pratat så här tidigare dessutom är det bara när han pratar spanska. Både Lisa och Tita har märkt att Mario föredrar att prata svenska för tillfället. Lisa beskriver det som att han inte är så förtjust i att prata spanska för tillfället men att det kan gå och upp och ner i perioder.

När jag frågade Mario om spansklektionerna med Tita svarade han att han inte tyckte om att gå dit. För Maria är det jätteviktigt att han fortsätter och hon har märkt att Tita har hjälpt honom mycket med språket. Lisa och Tita kom in på ämnet om modersmålslärare och deras status. Båda ansåg att modersmålslärarnas status måste höjas inte bara för deras egen skull men även för barnens. Lisa sa ”men de är synd för de kan ha lågt status också bland barnen och jag tror att de e just de också att de ligger sent på eftermiddan”.

Lisa och Tita påpekade båda över hur vikigt det är med engagerade föräldrar. Båda kände stort engagemang från Marios föräldrar och de tror att detta spelar in i Marios utveckling. Båda två berättade att Marios och hans familj ofta gör saker tillsammans såsom utflykter och andra aktiviteter. De är även ofta hos Marios styvpappas familj och även de hjälper honom med läxor. Båda lärarna ansåg att föräldrarna inte behöver vara välutbildade för att kunna stötta sina barn med skolan. ”Ja känslomässigt. Så det är mycket viktigt. Så är man intresserad av sina barn, det går alltid.” sa Tita. Hon ser även tydligt på sina lektioner vilka barn som har uppmuntrande och stöttande föräldrar. ”Dom kommer med läxor, pratar och berättar” säger hon.

Mario berättade att hans mamma brukar läsa för honom och hjälpa honom med läxorna. Maria berättade att de har en rutin varje kväll där hon och Mario läser. Mario blir ibland väldigt frustrerad när han inte lyckas läsa ordentligt och då är mamman där och stöttar honom och säger till honom att ska lugna sig och försöka få bort spärren han har i huvudet och fortsätta läsa tills han klarar det. Hennes man hjälper också Mario med läxorna och båda uppmuntrar Mario väldig mycket.

5.3 Skolan och lärarnas roll

Mario verkade glad över att vara hos Lisa nu. När jag frågade vilka av alla lärare han tyckte bäst om som han haft svarade han Lisa, på en gång. Tita har märkt resultat hos Mario på dessa två och en halv månader de har varit tillsammans ”det finns en mycket bra kontakt mellan dom” sa hon. Även Maria har märkt att Mario är väldigt fäst vid Lisa. Han är väldigt ivrig att få börja med sin gamla klass igen men samtidigt blir han ledsen över att lämna Lisa berättar hon. ,

I Lisas klass finns det mycket att titta på. Allt från elevernas egna teckningar till alfabet på olika språk. För henne är det viktigt att barnen förstår hur viktigt det är med språk.

Maria säger att skolan hennes son går i har varit underbar, lärarna har varit jättebra och de har jobbar mycket med Mario så hans svenska har utvecklats mycket. De har även en bra

kommunikation och Maria har aldrig känt att det har varit problem med språket då lärarna alltid har gjort sig förstådda på ett eller annat sätt. ”Otroligt att fast än vi inte har haft tolk har de lyckats att kommunicera med mig med svenska som jag förstår lite eller med lite spanska som de kan.”

När det gäller modersmålslektionerna är dessa inte lika bra anpassade för eleverna. Barnen är ofta trötta och hungriga då lektionerna ligger efter skoltid. Ibland kommer barnen för sent eller glömmer lektionerna. Tita berättar att eftersom det är så få elever blandas dessa till en grupp och därför är nivåerna helt olika för de olika barnen.

5.4 Mario

Maria beskriver sin son som en blyg pojke, ängslig men mycket lydig, en bra kamrat och väldigt förtjust i skolan. När jag intervjuade honom svarade han ganska kort och de gånger han pratade mer var då han berättade om rasterna samt när han förklarade vad han har svårt för i det svenska språket. ”När jag skriver en sak, jag kan inte uttala det” säger han. Efter en stund kom det fram att det var stavningen han menade.

Hans spanska har blivit sämre men det som oroar hans mamma är att han har börjat prata sämre spanska. Lisa säger att de barn som inte är födda i Sverige har oftast lättare för sin identitet då de känner sig som sina föräldrar. Hon förklarade detta genom ”nu är ju dom flesta av mina, dom är ju inte födda i Sverige så dom känner jag kommer från Irak, jag är arab de gör dom ju.”

Tita tror att det är svårt för Mario då han inte bott här så länge. Då han föredrar att prata svenska med henne säger hon ”han vill visa att det går bra för honom med svenska och därför vägrar han prata spanska”. Hon blir orolig att han ska tappa språket och förlora kontakten med sin pappa som är kvar i hemlandet. Då jag frågar Mario vilket land han trivs bättre i så kan han inte svara inte heller när jag frågar honom om han vill åka tillbaka till sitt hemland. Däremot kommer ett leende fram då han berättar om vad han gjorde när han var på semester i sitt hemland, ”vi va på sån lekplats som man kan också åka hästar”.

Mario är väldigt intresserad av djur och väljer alltid att läsa djurböcker när han har tyst läsning. Han är väldigt intresserad av mycket och deltar mycket i diskussioner. Han har problem med stavning och tycker inte om att öva stavning. När det inte går bra för honom blir han frustrerad. Maria har märkt förändringar hos Mario varje gång de åkt tillbaka till sitt hemland på semester. Han har växlat från att sakna sitt hemland väldigt mycket till att inte vilja åka tillbaka på semester för att han kommer att missa för mycket här hemma i Sverige. När jag frågar honom om hans hemland svarar han väldigt kort.

5.5 Slutsatser

Syftet med detta arbete har varit att spegla olika tankar från Marios lärare samt mamma om varför han har haft en positiv språkutveckling.

Efter intervjuerna har det varit tydligt för mig vilken stor roll språket spelar för en invandrarelev, liksom föräldraengagemanget.

Anledningarna till varför det har gått så bra i Marios språkutveckling är många. För att börja hos Mario själv, känner jag att det är en pojke med mycket motivation och en stor vilja att lära sig. Nu när Mario äntligen har hamnat rätt genom att han får gå i förberedelseklass och nu när han har börjat förstå och göra sig förstådd på svenskan har många i hans omgivning märkt skillnad på honom. Även om han var blyg mot mig verkar han vara annorlunda på Lisas lektioner. Mario verkar vara hungrig efter att lära sig mer och han gör gärna sådant han är bra på. När det gäller stavning har han en del problem med detta och det tynger honom. Maria, hans mamma stöttar honom med detta och med små steg kommer han att gå framåt. Mario verkar vara inne i en period där han gärna vill anpassa sig till det svenska samhället och för tillfället verkar det som han föredrar att prata svenska. Han har även försämrat sin spanska och har till och med börjat stamma men bara på spanska. Maria har märkt att hennes son föredrar att prata på svenska och hon tror att det beror på att Mario skäms över att hans spanska har blir blivit sämre. Lisa, svenska som andraspråksläraren, är däremot inte oroad. Hon har sett det här förr hos sina elever och vet att barn kan ha perioder där de föredrar ett språk framför ett annat.

När det gäller modersmålet är bägge lärarna jag intervjuat samt föräldern till barnet väldigt måna om att Mario fortsätter med modersmålsundervisningen. Mario glömmer ofta att gå dit vilket verkar bero på att lektionerna ligger efter skoltid. Det blir även svårt genom att barnen har väldigt olika nivåer i sin spanska samt att det finns barn i olika åldrar här.

Marios föräldrar verkar väldigt engagerade i hans skolgång. De hjälper honom med läxorna och stöttar honom då han inte känner att det går bra. Hans mamma ställer alltid upp för honom och får honom att inse att han är kapabel till att klara av skolan och läxorna. Hon pratar även alltid spanska med honom och de gånger hans spanska blir sämre har hon mycket tålamod med honom och får honom att lugna ner sig så att hon ska förstå vad han säger. Hon har även fått en tid hos en logoped för att ta reda på hur de ska hjälpa Mario. Även då Marios mamma har gift om sig verkar Marios styvfar och hans familj väldigt mån om honom.

Styvfadern hjälper honom ofta med läxorna och lär honom om datorer. De åker ofta på utflykter och gör mycket tillsammans som familj. Marios mamma läser för Mario varje kväll. De turas om att läsa på spanska men även på svenska. Maria känner stor tacksamhet mot Marios skola. Hon säger att de alltid har behandlat henne mycket väl och hon har alltid förstått det lärarna velat informera henne om.

Modersmålslärarnas ställning har försvagats genom åren vilket har medfört att deras status har sjunkit. Då det inte är lika många spansktalande längre om man jämför med för femton till tjugo år sedan, har detta medfört problem för modersmålsundervisningen. Åttio minuter per vecka med en grupp barn där den språkliga nivån är väldigt olik medför problem för

modersmålsläraren. Jag kan även tänka mig att det måste kännas frustrerande för en pojke som Mario som har ett ganska starkt modersmål att ha undervisning tillsammans med barn som knappt pratar sitt språk. Då lektionerna ligger utanför skoltid, medför detta problem. Många av barnen glömmer att komma, många känner sig trötta och hungriga. Allt detta gör att barnen blir okoncentrerade vilket kan leda till ointresse vilket kan leda till att barnen slutar komma helt på sina modersmåls lektioner. Av egen erfarenhet vet jag hur dessa barn känner sig.

Svenska som andraspråksläraren Lisa har en förmiddag per vecka där barnens

modersmålslärare kommer in i klassen och hjälper till. Dessa timmar är väldigt viktiga. Dels får barnen extra hjälp och får förklarat för sig på deras modersmål men även för att genom att dessa vuxna samarbetar blir de positiva förebilder för barnen. Lisa arbetar väldigt konkret och ritar gärna bilder så att barnen lättare ska förstå. Hon har mycket diskussioner där barnen får prata och de får även lära sig att samarbeta. Genom olika temaarbeten får inte barnen bara chans att utveckla sitt språk utan de får även kunskaper om hur det svenska samhället ser ut och fungerar. Lisa sänder även ut positiva signaler om hur viktigt det är med olika språk och kulturer genom att hon i sitt klassrum har bland annat affischer med olika språks alfabet.

6 Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera tvåspråkighet av vad som positivt bidrar till denna utveckling. Med detta som utgångspunkt har jag delat upp de viktigaste faktorerna jag fått fram genom litteratur samt intervjuer i rubriker om språkets betydelse, föräldrarnas betydelse samt om barnets förutsättningar.

6.1 Ett tvåspråkigt barns språkutveckling

Mario har inte haft ett lätt jobb med att ta till sig nya kunskaper i skolan. Då han kommer från ett annat land där hans familjs ekonomiska ställning och kultur såg annorlunda ut var hans handlings- och kunskapsmönster annorlunda än vad som kan förväntas i en svensk skola. Både Bernstein och Bourdieus teorier handlar om att beroende på vilken samhällsklass man kommer ifrån påverkas språket. Detta påverkar därefter skolgången eftersom det språk och den kultur som finns i skolan är mest anpassad efter en nivå som den lägre samhällsklassen inte är alltför van vid. Bernstein påpekar att detta måste skolan tänka på och ta tillvara på barnens språkliga potential (Giddens, 1998; Hammarström, 1996; Næslund, 1979). Nu då Mario fått börja i förberedelseklass tror jag att skolan samt Marios lärare försöker ta tillvara på hans erfarenheter.

Hos Lisa arbetas det mycket konkret, barnen får diskutera och prata samt skriva och göra egna uppgifter. Det är mycket viktigt för barns språkutveckling att de får använda sitt tal i språk och skrift, att de får prata och diskutera. Tänkande och reflektion behövs för att utveckla sitt språk (Skolverket, 2003). Genom att Lisa visar en positiv och intresserad inställning till barnens språk genom att ha flera olika alfabet på väggarna och genom att fråga barnen hur

man säger olika ord på deras språk bidrar detta till en lyckad utveckling av andraspråket. Barnet måste känna sig trygg och ha en bra självkänsla (Weiler, 2001).

Det är positivt för flerspråkiga barn att få använda sitt förstaspråk i skolan. Ju mer de får göra detta desto bättre blir deras prestationer i språk samt i de övriga ämnena (Baker, 1996). Därför är det mycket positivt att Tita, modersmålsläraren kommer in i klassen för att hjälpa Mario. Det kan även hjälpa Mario på så sätt att det kan vara lättare för honom att få förklarat för sig på sitt modersmål (Ladberg, 2000). Ju mer varierande användningen av förstaspråket är desto större är potentialen för tvåspråkiga elever att nå skolframgång (Axelsson, 2001).

Att Marios språkutveckling har gått så bra kan bero på att hans första språk var så starkt (Weiler, 2001; Ladberg, 1996). Även om Mario verkar vara i en period då han fördrar svenskan verkar inte Lisa bekymrad över detta. Periodvis kan utvecklingen gå långsammare för flerspråkiga barn men forskning pekar på att ett nytt språk gynnas av de språk barnet kan sedan innan (Skolverket, 2003). Då förstaspråkets utveckling avstannar kan de bero på kamrattrycket gör att barnet inte vill visa att de kan ett annat språk en svenska (Elmeroth, 1997; Arnberg, 2004). Det fanns även en period precis då Mario började skolan då han kunde bli väldigt aggressiv. Detta är också vanligt då barnen inte förstår eller känner sig förstådda och precis som Marios mamma sa förändras detta så fort barnen lär sig mer av språket (Ladberg, 1996).

6.2 Föräldrarnas betydelse

Hemma fördrar Mario att prata med sin låtsaspappa då deras kommunikation sker på svenska och enligt Skolverket (2003) utvecklar ofta flerspråkiga barn olika strategier som fungerar och hjälper dem med att hantera de olika språkliga miljöerna.

Marios mamma uppmuntrar och stöttar sitt barn väldigt mycket detta är också oerhört betydelsefullt för deras motivation att utveckla sina språk (Baker, 1996). Både svenska som andraspråks lärare samt modersmålsläraren har känt stort engagemang från Marios föräldrar. Maria samt hennes man hjälper Mario med läxorna och genom att hjälpa sitt barn, berömma och prata om skolarbetet får sådana föräldrar ofta se sitt barn lyckas i skolan. Även genom att läsa och sjunga för barnen påverkar man dem positivt och detta stödjer deras läs- och

skrivutveckling (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Även genom att Maria läser svenska sänder detta ut en positiv signal till hennes son om vikten av att vara flerspråkig (Arnberg, 2004).

Det är även viktigt med ett bra samarbete och kommunikation emellan lärare och förälder där Maria har känt stort stöd ifrån. Det var även de som hjälpte Maria att få en plats för hennes son på fritids. Maria ansåg att för att Mario skulle få en bra svenska var han tvungen att öva det. Baker (1996) anser att det måste finnas stimulerande språkupplevelser för att få ett bra språk och Maria uttryckte liknande tankar. Hon märkte en stor förändring i sitt barns språk då han började på fritids. Språket skapar sociala relationer och barnen blir mer sociala då de får använda språket (Borgström, 1998).

6.3 Barnets möjligheter

Språk och identitet hänger ihop på flera sätt. Vi själva samt andra definierar oss genom vilket språk vi talar. Barnet behöver utveckla både sitt hemspråk och svenskan för att kunna

orientera sig i sin nya identitet (Borgström, 1998). Då Mario endast bott här ett par år kan jag förstå och sätta mig in i hans situation. Det tar tid innan man hittar sin identitet som

invandrare. Barn vill gärna anpassa sig och likna sina kamrater (Ladberg, 1996). Därför är det inte bara viktigt att gå på modersmålundervisning för att förstärka sina

språkkunskaper i det första och andra språket utan även för att utveckla självkänslan och den dubbla identiteten (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Mario är själv inte så glad över att gå till modersmålsundervisningen, det händer inga roliga saker säger han. Tita tror att det kan bero på att undervisningen ligger efter skoltid. Att modersmålundervisningen ligger utanför skoltid kan få negativa följder såsom att barnen kan bli ointresserade och okoncentrerade på lektionerna (Tuomela, 2001). Det gör det även svårt för lärarna att samarbeta trots att det hade varit mycket positivt inte bara för lärarna i fråga men även för att visa barnen hur de kan integreras i det nya samhället (Ladberg, 2000). Barnen lär sig även mycket av att se hur modersmålsläraren bemöts av den svenska personalen (Skolverket, 2002).

Modersmålet utgör en länk mellan det nya landet och det gamla sa Tita. Två språk ger en bredare kulturell erfarenhet detta gör att de kan överbrygga klyftan mellan kulturer (Baker,

1996). Det är viktigt för eleven att ha kunskaper om sin egen kultur men även om andras kulturer (Axelsson, 2001).

Även i forskningsöversikten Tuomela (2001) gjort skriver han att regeringen anser att genom modersmålsundervisning behövs för att stärka den personliga och kulturella identiteten hos barn och ungdomar med utländskt bakgrund.

Tita säger att de barn som är självständiga, positiva, frågar och räcker upp handen är de barn som går framåt. ”Utåtriktade personer, som gärna tar kontakt och tycker om att samtala, får mer övning och ett rikare inflöde än blyga och inåtvända personer.” ( Elmeroth, 1997, sid. 80). För att återgå till OECD –studien som var med i Bjar & Libergs bok (2003) där det står om vilka faktorer som gör att ett barn löper större risk att misslyckas i skolan, tycker jag inte att det är konstigt att Mario visar en sådan positiv språkutveckling. Jag kan inte säga att Marios familj är fattig och familjeförhållandena är bra. De har bra kontakter med skolan, föräldrarna är engagerade och Mario har bra kunskaper i sitt förstaspråk. Den enda faktorn som enligt denna studie skulle kunna få honom att löpa större risk att misslyckas i skolan är etnisk tillhörighet. Detta tror jag i hans fall inte är en viktig faktor för att riskera misslyckande i skolan.

Det finns många anledningar till varför det gått bra för mig i skolan jämfört med mina syskon. Jag hade turen att ända tills jag började årskurs sju fick jag extra mycket

modersmålsundervisning. Detta tror jag har gjort att jag lättare tagit till mig det svenska språket men även lättare förstått mig på den svenska kulturen. Då jag har haft ett bra

förstaspråk har detta säkert bidragit till att jag lättare hittat min identitet som är en blandning av att jag känner mig som latinamerikan men även till vissa delar som svensk. Engagemanget från mina föräldrar har även gjort att jag alltid har känt stöd och motivation till att göra mitt bästa i skolan. Hur jag själv har bidragit till min utveckling tror jag hänger samman med att jag är ambitiös och alltid har velat göra mitt bästa i allt jag ger mig in på. Genom detta examensarbete har jag fått större kunskaper inom ämnet språkutveckling. Jag blir även nyfiken på att undersöka vidare om det finns ett samband mellan skolframgång och

språkutveckling. Det hade varit intressant att se om de elever de gått bra för i grundskolans senare år har haft en bra språkutveckling som yngre.

6.4 Metod diskussion

Detta arbete började med att jag ville undersöka vad ett invandrarbarns skolframgång kunde bero på. När jag sedan började forska inom detta område handlade dem mesta informationen om språk. Om förstaspråkets betydelse samt om modersmålsundervisning.

Efter att jag gjort intervjuerna märkte jag att det skulle bli svårt för mig att se hur detta barns skolframgång ägde rum eftersom han fortfarande är så ung och eftersom mina

intervjupersoner diskuterade frågan enbart i termer av språkutveckling. Så skolframgång blev tolkat som språkutveckling. Efter att ha tänkt över detta ändrade jag mitt syfte till att spegla olika tankar om faktorer som bidrar till positiv språkutveckling.

Jag kände medan jag skrev detta examensarbete att jag fick för lite information om vad Mario tyckte om sin språkutveckling och sin skolgång. Efter att ha fått mer information om honom vet jag att detta inte berodde på Mario själv utan på mig som intervjuare. De gånger jag kände att han svarade för kort kunde jag om jag hade haft mer erfarenhet ha frågat vidare om det jag ville ha reda på genom andra sorters frågor. Jag borde ha förstått och läst på mer om detta för att få ett bättre resultat. Jag borde även ha gett Mario en chans att lära känna mig så att han kunde känna sig trygg med mig och då kanske han hade svarat lite längre och med mer intresse på mina frågor. Detta hade kunnat vara genom att jag hade varit med en halv dag på Marios lektioner. Jag känner mig inte heller riktigt tillfredställd med frågan om hur eleven själv bidragit till sin språkutveckling. Kanske borde jag ha gjort ännu en intervju med Mario och jag borde ha frågat de andra intervjupersonerna mer specifikt om hur de tror att Marios personlighet har bidragit till hans språkutveckling. Jag känner mig nöjd med de andra intervjuerna även om jag i efterhand kom på några andra frågor jag borde ha ställt för att underlätta och för att få fram ännu fler faktorer som kan påverka ett barns språkutveckling. Jag känner att jag hittat bra förklaringar i böcker på de intervjusvar jag fick samt att jag nu har en större överblick över ämnet.

7 Referenser

7.1 Tryckta

Arnberg, Leonore. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Axelsson, Monica. (2001). Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig

och kulturell mångfald. Uppsala: Uppsala Universitet.

Baker, Colin (1996). Barnets väg till tvåspråkighet förlaget. Uppsala: Påfågeln Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund : Studentlitteratur.

Björklund, Maria & Paulsson, Ulf. (2003) Seminarieboken – att skriva, presentera och

opponera. Lund: Studentlitteratur.

Borgström, María. (1998). Att vara mitt emellan. Stockholm: Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet.

Chaib, Mohammed & Widgren, Jonas. (1976). Invandrarbarnen och skolan. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Elmeroth, Elisabeth. (1997). Alla lika – alla olika skolsituationen för elever med båda

föräldrarna födda utomlands. Stockholm: Almqvist & WiksellInternational.

Erikson & Jonsson. (1993). Ursprung och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Giddens, Anthony. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Hammarström, Margareta.(1996).Varför inte högskola? En longitudinell studie av olika

faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utbildningskarriär. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis

Johansson, Bo & Svedener, Per Olov. (2001). Examensarbete i lärarutbildningen. Lund: Kunskapsföretaget i Uppsala.

Klerfelt, Anna. (2002). Var ligger forskningsfronten? Kalmar: Skolverket.

Ladberg, Gunilla. (1996). Barn med flera språk tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola och skola. Eskilstuna: Liber

Ladberg, Gunilla (2000). Tala många språk. Stockholm: Carlsson Bokförlag

Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att läsa och skriva - en kunskapsöversikt baserad på

forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte. (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber.

Statens Skolverk. (2000). Att undervisa elever med svenska som andraspråk. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2003) Språket lyfter! : diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk

för åren före skolår 6. Lärarhandledning. Stockholm: Liber.

Veli Tuomela. (2001) Modersmålsundervisningen – en forskningsöversikt. Skolverket Dnr

2001:2751

Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Weiler Britta. (2001). Flera språk – möjligheter eller problem. Förskoletidningen, 6, 8-10. Widersheim-Paul, Finn & Eriksson, Lars Torsten.(1999). Att utreda och rapportera. Malmö: Liber

7.2 Internet

Bilaga

Intervjufrågor

Till barnet:

Bakgrundsinfo såsom ålder, familj, språk, tid i Sverige. Berätta några bra saker med denna skola? Några dåliga? Vilka är dina favoritämnen?

Vad är du bra på?

Är det något som är svårt i skolan? Vad gör du på rasterna?

Vad gör du på fritiden?

Vilket språk pratar du hemma?

Vilket språk har du lättast för att prata?

Vad gör du på svenska som andraspråkslektionerna? Varför tror du att du går dit? Hur är modersmålslektionerna? Vad gör ni där?

Finns det någon som brukar hjälpa dig med läxor?

Till föräldern:

Bakgrund: språk, tid i Sverige, utbildning, jobb, familj Beskriv ditt barn.

Hur ser du på ditt barns skolframgångar? Vad tror du detta beror på?

Finns det några andra sätt som skulle få ditt barn att bli ännu bättre i skolan? Hur ser din kontakt ut med skolan och lärarna?

Till andraspråksläraren:

Bakgrund: utbildning, tid på skolan, tid med barnet.

Hur ser du på barnets skolframgångar? Vad tror du detta beror på? Hur tycker du att man ska arbeta för att skolframgång ska lyckas?

Hur ser samarbetet ut mellan dig och modersmålsläraren samt föräldrarna?

Till modersmålsläraren:

Hur viktigt och varför är det viktigt med modersmål?