Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL 2:6
Examensarbete
10 poäng
Använder ungdomar sig av
kost och hälsa i sin vardag?
Vilka av kunskaperna inom kost och hälsa som eleverna får hem- och konsumentkunskap i skolan använder de sig av i sin vardag?
Do Youths Use Nutrition and Health
in Their Everyday Life?
What Knowledge Do the Pupils Use in Nutrition and Health from Home Economics in Their Everyday Life?
Leg. Dietist Carol Renteria
AOU 60p Examinator: Nils Andersson Hem- och konsumentkunskap
Vårterminen 2007 Handledare: Anders Lindh Datum för slutseminarium 2007-06-04
Sammanfattning
Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och betygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen. Elevintervjuer kan bli en del av betygsbedömningen i HK på den undersökta skolan framöver eftersom det tycks som om elevernas kunskaper kommer mer till sin rätt då dialog finns mellan lärare och elev.
Nyckelord : Kost- & hälsoperspektiv, Hem- och konsumentkunskap, skolkunskaper, vardagskunskaper.
Innehållsförteckning
INLEDNING 4
BAKGRUND 6
Elevers sociokulturella villkor 7
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03 7
Hem- och konsumentkunskap 8
Mål att sträva mot och uppnåendemålen 9 Hälsoperspektivet 9 Regelbunden måltidsordning 9 Tallriksmodellen 11 Syfte 11 Frågeställningar 12 METOD 13 Kvalitativ forskningsmetod 13
Hem- och konsumentkunskap 14
Urval 14
Datainsamling 15
Procedur 15
Metodanalys 15
RESULTAT 17
Hur meningsfullt upplever eleverna ämnet kost och hälsa? 17
Vilka delar av kost och hälsa upplever eleverna att de använder sig av medvetet i sin vardag? 18
Hur upplever eleverna att tidigare erfarenheter i kost och hälsa påverkar deras kunskaper? 20
Hur viktigt upplever eleverna att kost och hälsa praktiseras i teorin i HK-undervisningen? 20
Upplever eleverna kost och hälsa som ett aktuellt ämne och hur påverkas dem av det i så fall? 21
Hur upplever eleverna att läromiljö påverkar deras kunskaper i kost och hälsa? 22
Vilken möjlighet till inflytande upplever eleverna att de har över planeringen av kost och hälsa? 22
Hur upplever eleverna att deras kunskaper i kost och hälsa påverkas av schemat? 23
ANALYS 24 DISKUSSION 27 Slutsats 31 REFERENSER 32 BILAGA 1 33 BILAGA 2 34
Inledning
Generellt har den teoretiska vetenskapen varit den enda form av kunskap som betytt något vilket har gjort att andra former av kunskap kommit i skym undan. Under senare år har detta kritiserats och andra kunskapsformer har kunnat växa fram. Den teoretiska kunskapen har tidigare haft högre status än den praktiska inom skolan. Skolans uppgift är att se till att den praktiska kunskapens status förbättras. Elevers syn på de olika former av kunskap som finns inom olika verksamheter skall ha samma värde. Viktigt är att komma ihåg att den kunskap individen besitter bygger på erfarenhet men den kan förändras och förnyas när man får andras erfarenheter
presenterade för sig. ”It seems to me that one who knows something is perceiving the thing that he knows, and, so far as I can see at the present, knowledge is nothing but perception”. Individen skapar sin egen kunskap utifrån egna uppfattningar vilket inte behöver betyda att de är förankrade vetenskapligt. Under vårt århundrade har kunskap kopplats ihop med kroppen vilket lett till insyn i den praktiska verksamheten. Lärandet kan delas in i två olika inriktningar, det formella och det informella lärandet. Det formella lärandet får eleven i den organiserade skolundervisningen medan det informella lärandet är det eleven lär sig utanför skolan. Helst ska dessa två olika lärandeformer integreras. Vår tids kunskap diskuteras inom forskning (vetande), arbetsliv i form av kompetensutveckling (kunnande) och politik och etik (klokhet). Dessa tre kunskapsformer står i relation till varandra och skolan vill i sin utbildning förena dessa kunskapsformer så att skolan utbildar vetande, kunniga och kloka medborgare (Gustavsson 2002, s.17, 36, 54, 55, 74, 78, 82, Russell 1972, s. 149, Carlgren 1999, s.19, 22, 103, 106, 156, 157 och Widerberg 2002, s.21).
Elever söker också mening i sitt lärande. Denna mening kan underlättas av att kropp och knopp arbetar ihop vid lärandet. John Dewey är känd för sitt slagord ”Learning by doing” där han sammanfattar lärande och kunskap. Han menade på att det är först när ett ämne stimulerar till ett aktivt sökande som kunskap utvecklas. Undervisning kan inte ske utan ett möte med en aktiv elev. Deweys pragmatism kan förstås mot bakgrunden av filosofen Friedrich Hegels idéer om att mänskligt arbete leder till självförverkligande. Dewey menar på att det är ett måste att utföra någonting för att lära känna sig själv, se sig själv i slutprodukten och att känna motstånd från den faktiska verkligheten. Instrumentalism eller experimentalism kallade Dewey sin form av
pragmatism vilket innebär att kunskap uppstår först när personen provar sig fram i handling och arbete. Detta leder till ett vetande, en bild som stämmer med de saker vi gör och de relationer vi har till människor och djur. Skolaktiviteter bör undvika att endast bli metoder och rutinmässig sysselsättning. Istället bör praktiskt arbete för elever leda till vetenskaplig insikt och bli en utgångspunkt för människans historiska utveckling genom tiderna. Den traditionella skolan sänker statusen på de aktiviteter som kräver arbete med händerna genom att kalla dem för övningsämnen eller praktiska ämnen och genom att placera dem schemamässigt så att de inte hotar de teoretiska ämnena. Dewey menar på att utan praktik blir teorin obegriplig och utan teorin går det inte att förstå det praktiska (Egidius 2002, s.63-65).
Dagens barn och ungdomar vill ha kunskap om sådant som står dem nära och som dem upplever som relevant, något de kan greppa om och som de kan relatera till vardagen. Kunskapen de vill ha skall dessutom ligga i tiden. Däremot är det viktigt att göra klart för dem att viss kunskap kommer de att ha nytta av om något år eller först i framtiden. Om detta är fallet gäller det att hitta vägar att väcka barn och ungdomars intresse för ämnet. Då kan kunskapen plötsligt bli intressant. Läraren skall även ge individen social kompetens genom att skapa trygghet och förtroende för att
s.18,22,102-103,106,127,157, Dysthe 1996, s.48-49, 54, 56-59,119 och Gustavsson 2002, s.36 och 78).
Bakgrund
En god miljö skapas genom att individen använder sig av sin egen erfarenhet för att skapa sig en ny verklighetsuppfattning vilket händer när individen blir en del av den kultur som hon växer upp i samt att det språk hon lär sig har stor betydelse för lärandet. Det är genom att delta i en händelse som lärandet äger rum när kropp och knopp hör ihop, med andra ord den praktisera teorin. Det är genom att praktisera teorierna som man lättare kan förstå vad det är man lär sig för något. En annan viktig faktor är att eleven bör ges möjlighet att reflektera under tiden som den lär
(Claesson 2002, s.11-29). Läraren bidrar mer till läromiljön än vad den kanske är medveten om. En faktor som läraren kan påverka är den positiva inställning och arbetsglädje som eleven har till sitt arbete. Detta i sin tur sprider sig gärna till eleven som sitter som mottagare. För att innehållet skall ha någon mening för eleven bör läraren dela med sig av sina egna erfarenheter. Läraren bör ta till vara på elevens idéer och tidigare erfarenheter eftersom lärandet beror på den yttre lärande miljön. Därför är det så viktig att läraren lyssnar till vad eleven har att säga och att de genom dialog med varandra kommer fram till kunskap (Claesson 2002, s.17-25).
Eleven bidrar till den goda läromiljön genom att utnyttja möjligheterna som ges samt att behandla alla med respekt och okränkbarhet, att se varje individ som ett nytt kapitel i en bok som måste läsas för att sedan reflekteras över och bredda sitt perspektiv. Enligt grundskolans läroplan är det varje elevs ansvar att ta del av kunskapen som ges i skolan och deras ansvar att utveckla sin kunskap. Det är meningen att lärare ger eleven inflytande över sin skolsituation och att denne ges möjlighet att få vara med i planeringen av ämnesområden. Detta kan läraren göra genom att ansvara över ämnesområdena men tillsammans med varje elev besluta om hur denne skall tillgodogöra sig ämnesområdet den valt att arbeta med. Dialog mellan elever är också något som är viktigt för en god miljö. Det är genom andras erfarenheter som förändring kan ske hos en själv, kanske inte med detsamma men vid eftertanke så kanske man ändrar sin uppfattning om saker och ting. Varje elev sitter inne med sin kunskap genom sin erfarenhet som den i sin tur kan dela med sig av till de andra elever för att skapa dialog och öppna upp för nya tankesätt hos andra (Dysthe 1996, s.27 och Utbildningsdepartementet 2006, s.13).
Skolan uppfattas av många elever som meningslös vilket är ett stort problem för skolan. Detta beror på att skolan har brist på sammanhang som eleven kan sätta i samband med vardagen eller det verkliga livet utanför skolan. Det är viktigt att man behärskar det språkspel som förekommer i skolan för att kunna ta till sig den information som skolan vill förmedla eller kunna göra sig förstådd. För en del elever är språkspelet naturligt och strävan efter att förstå behöver inte störas av problem med att göra sig förstådd. För andra elever innebär skolningen att man lär sig ett språk som inte blir ens eget. Om skolan skulle utgå från elevernas erfarenheter och språk i alltför stor utsträckning skulle det kanske hjälpa eleverna i deras egen meningsproduktion men det skulle inte hjälpa dem att bli förstådda i olika sammanhang där språkspelet liknar skolans. När verkliga aktiviteter flyttas till klassrummet ses de som klassrumsuppgifter och inget som kan förankras till verkligheten vilket leder till att elevernas tolkning av uppgiften är att den inte är verklig och därför inte ger något användbart lärande. Det är viktigt att läraren hittar sätt att motivera eleverna så att eleverna ser någon mening med slutresultatet av en uppgift. Skolan bör aldrig glömma att kunskapen skapas av individen. Den är aldrig färdig från början. Detta gör att kunskap blir personlig och kan vara avvikande från vetenskapliga föreställningar inom området. Men på detta vis blir den individuella kunskapen förankrad i vardagliga upplevelser. Det är viktigt att skolan känns meningsfull för eleverna annars kan det nog ta udden av all lust och
även om eleven inte själv kan se det sambandet klart under skoltiden utan det kanske klarnar mer i vuxen ålder (Carlgren 1999, s.19, 22, 103, 106, 156, 157).
Elevers sociokulturella villkor.
Elever som aldrig knäcker koden om hur språket och kommunikationen i skolan går till ses alltför ofta som elever med inlärningssvårigheter. Det är skolans ansvar att se till att hitta ett sätt att bemöta även dessa elever så att de kan ta till sig språket i skolan och ges möjlighet att kunna kommunicera sina tankar och ta emot andras (Dysthe 1996, s.119 och Carlgren 1999, s.18-19). Dem elever vars sociokulturella förhållanden är goda och där de förstår sig på språket som talas i skolan resulterar i en god skolgång med år av erfarenhet som utvecklas till mogna, tänkande och diskuterande individer som har gott självförtroende och är trygga i sig själva. Resten som inte har det så gott förspänt kanske har handikappats för livet utan att skolan behöver stå för
konsekvenserna. Numera står de sociala aspekterna av inlärningen i fokus och dem handlar inte bara om den sociala inlärningssituationen utan också om det kulturella bagage som eleven har med sig till skolan och hur det sociala samspelet är en viktig del av själva inlärningsprocessen. Med sociokulturellt perspektiv menas ens språk och kommunikation men även ens bakgrund socialt, kulturellt och ekonomiskt. Varje individs ryggsäck skall öppnas och tittas i för att se vad som finns i den. Har eleven tur kan ryggsäcken fyllas med nya saker efter alla år i skolan eller bytas ut mot annat. Det är väsentligt att undervisningen läggs med tyngd på det sociala samspelet vilket kommer att hjälpa eleverna att ta till sig andra människors strukturer och förändra sitt eget perspektiv på saker och ting. Om inte eleverna känner igen sig i det de gör i skolan upplever dem det inte meningsfullt vilket leder till att de inte tar det till sig. Det är viktigt att skapa dialog eftersom språket har en grundläggande betydelse i de flesta inlärningsprocesser precis som den sociala aspekten är grundläggande vid inlärning och att undervisning i grunden handlar om kommunikation. (Dysthe 1996, s.27,46,47,48,49,78 och Carlgren 1999, s.19, 103, 178).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – NU-03
Under 2003 gjordes den nationella utvärderingen av grundskolan där hem- och
konsumentkunskap ingick för andra gången på tio år. Särskild hänsyn till togs till två aspekter från läroplanen. En av dessa var att kunskap skall ses som ett redskap för det dagliga livet. I utvärderingen ingick 1682 elever i år 9 från 37 skolor och 62 lärare. Bortfallet elever var 23 procent och bortfallet lärare var knappt 10 procent. Studien gjordes enligt kvantitativa metoder med en elevenkäten som innehöll frågor om bland annat elevernas intresse för ämnet, om nytta och användning av kunskaper som eleverna skaffar sig inom ämnet, om elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet och vad de tycker om läraren de har i ämnet. Svaren från studien visas i tabell 1.
Tabell 1. Frågor och svar från deltagande elever i den kvantitativa enkätstudien NU-03 med ett totalt elevantal på
1682 i åk 9 från 37 skolor och 62 lärare med 23 procent i elevbortfall och knappt 10 procent i lärarbortfall.
Ämnesområde Antal elev som
svarade per fråga
Elever med intresse för ämnet ¾ av pojkarna 9 av 10 av flickorna
Hur viktigt ämnet var för hem och familjeliv 8 av 10 av pojkarna 9 av 10 av flickorna
Hur viktigt ämnet var för de vuxna enligt eleverna 8 av 10 av pojkarna 9 av 10 av flickorna
Vilket stöd och uppmuntran eleverna kände att de fick hemifrån för ämnet 2/3 av pojkarna ¾ av flickorna
Hur svårt eleverna upplevde ämnet ¼ av pojkarna 1 av 10 av flickorna
Hur viktigteleverna ansåg ämnet vara för hantering av hem och familjeliv 88 % av pojkarna 95 % av flickorna
Elever som ansåg ämnet viktigt för fortsatta studier 1/3 av alla elever
Hur eleverna ansåg ämnet vara till nytta för framtida yrkesliv ¼ av alla elever
Föräldrar rangordnade ämnet av alla skolämnen 7 plats av alla skolämnen
Elevernas svar samvarierade signifikant med fyra variabler som undersöktes och dessa var 1) intresse för ämnet, 2) inflytande i planeringen, 3) upplevelse av stöd och hjälp, 4) trivsel i skolan. Variabel nr 1 hade störst betydelse följt av nr 3, 2 och 4. Men på frågan om ämnet behövdes för fortsatta studier eller framtida arbete kom variabel nr 1 fortfarande först men sedan kom nr 2, 3 och sist 4 (Cullbrand och Petersson 2003, s.9, 30, 38 – 41, 42).
Hem- och konsumentkunskap (HK)
Syftet med ämnet är att lära ut kunskaper för livet i hem och familj. Dessa kunskaper skall genomsyra och förankras hos människan, samhället och naturen. Utbildningen ger erfarenhet i bland annat social gemenskap och mat och måltider. Meningen är att ge erfarenhet och förståelse av de vardagliga handlingar och vanors betydelse för hälsan. Detta görs genom att praktisera planering och tillagning av måltider vilket ökar medvetenheten om ens egna och andras
värderingar och möjligheter att se saker ur ett nytt perspektiv. Ämnet skall utveckla individen till att kunna fatta beslut i de valsituationer som uppstår ur ett hälsoperspektiv, kunna granska information och reklam kring mat kritiskt samt utifrån den kunskap de får i ämnet kunna möta förändringar, ta ansvar och agera (Skolverket 2002, s.18).
Mål att sträva mot och uppnåendemålen
Skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som staten satt upp i sina styrdokument. Den lokala friheten ger utrymme för effektivare och mer anpassade lösningar. På den lokala nivån tolkar lärare och elever målen, tar ställning till vilka ämnesområden som skall läsas, planerar arbetsupplägget och hur undervisningen skall organiseras. Inom ämnet finns det strävans mål och uppnående mål. Vissa av dessa överensstämmer med varandra som i fallet med hälsoperspektivet:
• Här skall förståelse och bestående intresse utvecklas för hur handlingar i hemmet samspelar med hälsa.
• Skicklighet skall utvecklas i hur en måltid organiseras, tillagas, arrangeras och värderas ur ett hälsoperspektiv.
Vid bedömning av elevens kunskaper bedöms elevens: • Skicklighet.
• Kreativitet.
• Samarbetsförmåga vad gäller mat och måltider. • Social gemenskap.
• Elevens medvetenhet om och förmåga att värdera, hantera och reflektera konkreta problem i relation till hälsa.
(Skolverket 2002, s.18-20 och Skolverket 2005, s.28-29).
Hälsoperspektivet
Eleven är i behov av en viss grundkunskap i kost och hälsa vilken den kan använda sig av i sin vardag och i sitt vuxenliv. Som expert, Legitimerad Dietist, och enligt Livsmedelsverkets rekommendationer inom kost och hälsoområdet vilar slutsatsen om hälsoperspektivet på att regelbunden måltidsordning, återkommande matintag med jämna tidsintervall (se tabell 2), och tallriksmodellen (se bild 1) är två grundläggande modeller som räcker som bas för att individen skall klara ett hälsosamt liv (Livsmedelsverket 2007, [2007-06-12] och Abrahamsson et al. 2006, s.350 och 437).
Regelbunden måltidsordning
Eleven bör äta regelbundet för att blodsockret som förser kroppen med energi hålls konstant. Detta är viktigt för hjärnans funktion, annars kan olika kroppsliga korttids symptom uppstå så som trötthet, irritation, koncentrationssvårigheter, hunger och försämrad syn. Andra långtids symptom som kan uppstå är övervikt som kan leda till fetma, diabetes typ II, högt blodtryck och hjärt- och kärl komplikationer av olika typer till exempel hjärtinfarkt. För att blodsockret skall hållas på en jämn nivå behövs ett matintag var tredje eller var fjärde timme beroende på det individuella behovet. Går det fler timmar mellan huvudmålen, frukost, lunch och middag, krävs det att ett mellanmålsintag för att blodsockret skall hållas jämt. Individers blodsocker sjunker olika snabbt efter en måltid. Vissa behöver fylla på blodsocker nivån efter tre timmar, andra efter tre och en halv timma och vissa klarar av att ha fyra timmars mellanrum mellan huvudmålen utan att korttidssymptom uppstår. I tabell 1 redogörs för hur regelbunden måltidsordning bör se ut under en dag enligt Livsmedelsverket rekommendationer 2007.
Tabell 2. Livsmedelsverkets rekommenderade måltidsintag under en dag för en individ med normal energiförbrukning 2007. Frukost Förmiddags mellanmål Lunch Eftermiddags mellanmål Middag Kvälls mellanmål
Alla individer är inte i behov av att inta alla Livsmedelsverkets rekommenderade måltider beroende på vilket tidsintervall individen har mellan måltiderna. En individ kanske inte behöver äta förmiddags mellanmålet eftersom denne inte har mer än fyra timmar mellan sin frukost och lunch och påverkas inte negativt av tidsintervallet.
En viktig aspekt i måltidsintaget är att måltiderna innehåller tillräckligt med fiber. Fiberintaget i den dagliga kosten är högst väsentligt för att kroppen skall må bra. Fibrerna påverkar
salivproduktionen, reglerar tarmfunktionen, skyddar mot tjocktarmcancer och bidrar till
kolesterolförlust via avföringen. Det dagliga rekommenderade intaget bör ligga på mellan 25-35 gram per vuxen per dag. Genom att äta ½ kg frukt och grönsaker per dag kommer man upp i rekommenderat intag. I praktiken innebär detta ungefär fyra till fem stycken frukter per dag och minst en grönsak till varje huvudmål. Juice kan räknas in i det totala dagsintaget men då bör juicen inte överstiga mer än 1dl (100g) per dag. Om en regelbunden måltidsordning följs tillsammans med tallriksmodellen så kommer fiberintaget naturligt följa rekommendationerna (Livsmedelsverket 2007, [2007-06-12] och Abrahamsson et al. 2006, s.78-97 och 437).
Bild 1. Livsmedelsverkets modell på tallriksmodellen 2007.
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen är viktig när lunch och middag skall komponeras. Om huvudmålen komponeras enligt tallriksmodellen så får individen i sig rätt mängd energigivande näringsämnen i förhållande till varandra men också rätt mängd mat samt livsnödvändiga näringsämnen. Modellen är en översättning av svenska näringsrekommendationer i praktiken, hur det bör se ut på tallriken när man äter maten. På bild 1 ses upplägget av tallriksmodellen och dennes tre indelningar. Det är viktigt att balans finns mellan kolhydrater, fett och protein samt fiber i en måltid. Det är dessa som praktiseras i Tallriksmodellen. Nedan i tabell 3 anges hur mycket energiprocent (E%) varje energigivande näringsämne Livsmedelsverket rekommenderar att en måltid bör bestå av per portion för att matintaget ska vara balanserat (Abrahamsson et al. 2006, s.350).
Tabell 3. Livsmedelsverkets rekommendation om de energigivande näringsämnenas energiprocent vid intag av lunch
och middag.
Näringsämne
Energiprocent = E%
Kolhydrater 55-60 E% Varav: raffinerat socker 10 E% Protein 10-20 E% Fett max 30 E% Varav:Livsnödvändiga fettsyror minst 3E% Varav:
Omega-3-fettsyror 0,5 E% Enkel omättade fettsyror 5-10 E% Mättade fettsyror max 10 E%
Tallriksmodellen hjälper individen att slippa tänka i siffror och i stället lära sig att ta rätt mängd mat på tallriken och utifrån delarna i modellen göra en hälsobedömning av det som äts. Den är en praktisk modell som visar hur mycket av maten som bör ätas utan att behöva mäta och väga hur mycket en portioner mat är. Sammantaget när individen slår ihop regelbunden måltidsordning med tallriksmodellen är det meningen att det ska resultera i intag av mat regelbundet och endast en portion vid varje tillfälle. Detta för att kroppen inte ska överbelastas med för mycket mat vid färre tillfällen under dygnet. Om för mycket mat koncentreras till samma måltid eller under en viss tid på dygnet, t ex på kvällen, så ökar risken för övervikt som i sin tur kan leda till fetma och andra vällevnadssjukdomar så som diabetes typ II, hjärt- och kärl sjukdomar och högt blodtryck. Viktigt att tänka på är hur ofta man äter, hur mycket man äter och är hur maten tillagas samt val av livsmedel. Det är viktigt att tänka hälsosamt i ett längre perspektiv så att den inre hälsan bevaras vilket leder till en hållbar utveckling för individen men också för samhället
(Abrahamsson et al. 2006, s.61, 77, 121, 159, 160, 340-354).
Syftet
Det första syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola, F-9, i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag.
Det andra syftet är att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap.
Resultatet kommer att jämföras köns- och betygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – NU-03.
Frågeställningar
Hur meningsfullt upplever eleverna ämnet kost och hälsa?
Vilka delar av kost och hälsa upplever eleverna att de använder sig av medvetet i sin vardag? Hur upplever eleverna att tidigare erfarenheter i kost och hälsa påverkar deras kunskaper? Hur viktigt upplever eleverna att det är att de får praktisera teorin i kost och hälsa i sin HK-undervisningen?
Upplever eleverna kost och hälsa som ett aktuellt ämne och hur påverkas de av det i så fall? Hur upplever eleverna att läromiljö påverkar deras kunskaper i kost och hälsa?
Vilken möjlighet till inflytande upplever eleverna att de har över planeringen av kost och hälsa? Hur upplever eleverna att deras kunskaper i kost och hälsa påverkas av schemat?
Metod
Studier kan utföras med olika val av forskningsmetoder och även med kombinationer av olika metoder i samma studie. Kvantitativa undersökningar söker den numeriska relationen mellan mätbara egenskaper. Kvantitativ forskningsmetodik kan utföras som intervju eller enkät.
Frågeområdena är bestämda i förväg, liksom frågorna. Ofta har man fasta svarsalternativ. Ibland förekommer frågor med öppna svar. Oftast nöjer man sig med att anteckna svaren. Enkätmetoden är annars ett vanligt tillvägagångssätt för denna metod. Denna metod används för att hitta ett eller fler samband mellan olika fakta (Hartman 1998, s.239 och Johansson och Svedner 2001, s. 24-25, 28-29). Med tanke på att en kvantitativa forskningsmetoden mäter, hur många eller hur vanligt det är att något förekommer, så passar denna metod inte för denna studie som genomfördes. En kvalitativ forskningsmetod valdes med låg standardisering och ostrukturerade intervjuer med hög grad av strukturering till denna studie. Kvalitativ forskningsmetoden ger ökad förståelse för individen och i detta fallet hur individen upplever sin kunskap och hur pass medvetna individerna är om hur sitt lärande (Wideberg 2002, s.26). Den kvalitativa metoden söker efter förståelse eller mönster. Viktigt är att välja metod efter val av teoretiskt perspektiv och aktuella frågeställningar. Valet av kvalitativ metod hjälper forskaren att se verkligheten som den som intervjuas för att sedan tolka vad det innebär ur ett teoretiskt perspektiv i den undersökta situationen.
Standardisering och strukturering är två vanligt förekommande termer inom forskningsmetoder. Med standardisering menas att frågorna och situationen är densamma för alla deltagare. Däremot innebär låg standardisering att forskaren följer den som blir intervjuad i dennes språkbruk och i vilken ordning frågorna kommer styr den intervjuade helt över. Med strukturering menas att svarsalternativ finns vilket innebär att en intervju är ostrukturerad när öppna svarsalternativ ges. Men en intervju har hög strukturering om jag som forskare vet vad som skall frågas och om frågorna handlar om just det ämnet som det är tänkt att handla om och inget annat. (Trost 2005, s.14- 20)
Kvalitativ forskningsmetod
Hermeneutik kommer från order Hermes (gudarnas sändebud) och betyder att tolka, översätta, förtydliga, klargöra och utsäga. Det är en tolkning som baserar sig på vissa grundläggande antaganden eller förutsättningar som utgör stommen i analysmetoden. Till dess grundantaganden hör att forskaren skall få fram en mening utifrån det perspektiv som framgår i den text som tillhör den intervjuade. Den kvalitativa forskningsmetoden försöker nå förståelse för livsvärlden hos individen eller en grupp individer. Vad som söks är förståelse för hur människan upplever sin situation (Hartman 1998, s.238-239). Här går det ut på att endast frågeområdena i intervjun är bestämda i intervjun medan frågeställningarna kan variera beroende på den som blir intervjuad och vilka aspekter den intervjuade tar upp. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar möjligt om det intervjun behandlar. Här spelar pauser, tonfall och kroppsspråk en viktig roll för att förstå vad som sägs. Intervjun bandas oftast och skrivs ner ordagrant. Ibland filmas intervjun så att man får med allt. Denna metod används för att få svar på någons inställning, attityd och upplevd mening (Hartman 1998, s.241 och Johansson och Svedner 2001, s. 24-25, 28-29).
Hem- och konsumentkunskapsplaneringen från årskurs 5 – 9
Den grundskolas elever som deltog i studien har ämnet hem- och konsumentkunskap redan från årskurs 5 till årskurs 9. Skolans elever har hem- och konsumentkunskap en termin per läsår med början i årskurs 5. Skolan har två byskolor kopplade till sig därifrån elever kommer för att ha hem- och konsumentkunskap endast i årskurs 5, men då under hela det läsåret. I årskurs 5 och 6 på den stora skolan har de istället totalt ett års undervisning utspritt på två år. Detta sker i halvklass varannan vecka under två års tid. I årskurs 5 och 6 jobbar eleverna praktiskt varje tillfälle med undantag för två tillfällen, ett för genomgång av regelbunden måltidsordning och tallriksmodellen och ett för att städa. På högstadiet slås alla klasserna ihop från den stora skolan med byskolornas. När eleverna kommer upp i årskurs 7, 8 och 9 så har de hem- och
konsumentkunskap en termin per läsår. I årskurs 7 jobbar eleverna med ett specialiserat
teoriområde som handlar enbart om näringslära, kost och hälsa. I årskurs 8 handlar teoriarbetet om bostaden och i årskurs 9 om konsumentkunskap. Högstadieeleverna jobbar varannan gång teoretiskt och varannan gång praktiskt tills teoridelen är avslutad. När teoriarbete är klart jobbar eleverna enbart praktiskt tills terminen är slut. Högstadieeleverna får alltid vara med i början av terminen och planera terminsupplägget, hur mycket teori och praktik som skall läggas ut och om teoriarbetet skall göras skriftligen eller muntligt. Eleverna jobbar två och två med praktiskt planering av vilken maträtt de skall tillaga i årskurs 7 och 8. Medan i årskurs 9 bestämmer elever och lärare tillsammans vilken huvudingrediens som skall vara temat för varje lektionstillfälle till exempel färs eller kyckling. Sedan har de fria händer att komponera egna rätter utifrån de
ingredienser som finns tillgängliga för dagen. De jobbar alltid två och två och byter arbetspartner varje lektionstillfälle. Den praktiska undervisningen är tänkt att främja sätt att laga en hälsosam komponerad måltid med rätt portionsstorlek, enligt tallriksmodellen, och med hälsosamma livsmedel. Meningen är även att stimulera till att maträtterna som lagas i hem- och
konsumentkunskap lagas hemma. Hem- och konsumentkunskaps läraren undervisar samma elever under totalt fem år.
Urval
Urvalet av deltagarna i studien skedde slumpmässigt genom lottdragning. Skolan som studien genomfördes på var en F-9 skola i södra Sverige. Det var totalt 48 elever, varav 29 flickor och 19 pojkar, i årskurs 9 som deltog i urvalet. Eleverna har haft samma lärare under sina fem år i hem- och konsumentkunskap. Eleverna gruppades in efter kön och betygsgrad i ämnet hem- och
konsumentkunskap. Sex olika grupperingar gjordes för lottdragningen, en pojk- och en flickgrupp med betyg G (Godkänd), en pojk- och en flickgrupp med betyg VG (Väl Godkänd) samt en pojk- och en flickgrupp med betyg MVG (Mycket Väl Godkänd). Alla elevers namn och
betygskriterier skrevs ner på lappar, veks ihop och lades i en påse. Sex lappar drogs slumpmässigt ur påsen. En av pojkarna i VG-gruppen som hade lottats fram blev sjuk den dagen intervjun skulle genomföras och då tillfrågades en annan pojke i årskurs 9 med samma betyg om han ville delta istället. Två av flickornas intervjuer fick uteslutas på grund av att fel uppstod vid
inspelningen av intervjuerna. Två nya flickor drogs ur lotterna istället. Detta eftersom de andra två visste redan vad intervjuerna handlade om och det hade inte blivit samma svar andra gången intervjun genomfördes som vid första intervjutillfället. Tre av de intervjuade har redan avslutat sina studier i hem- och konsumentkunskap och har fått ett slutbetyg i ämnet medan tre av dem fortfarande har ämnet under vårterminen-07.
Datainsamlingsmetoder
Denna studie bygger sin datainsamling på kvalitativa intervjuer och därför har en intervjuguide (se bilaga 1)arbetats fram som hjälpmedel vid intervjuerna. Det är viktigt att ha en lisat över de frågeområdena som skall tas upp i intervjun. Listan bör vara kort och ta upp stora delområden. Listan bör man lära sig utantill. Det är den intervjuade som styr ordningsföljden i samtalet och val av delaspekter av intervjun (Trost 2005, s.50).
Procedur
En intervjuguide arbetades fram innan intervjuerna gjordes. Alla eleverna tillfrågades personligen innan intervjun påbörjades om de ville delta i intervjun. Föräldrarna till eleverna tillfrågades inte. Detta är annars vanligt förfarande vid undersökningar på barn och ungdomar som är minderåriga. Men med skolans rektors godkännande så tillfrågades endats eleverna. Frågorna i studien var inte av sådan känslig karaktär att de skulle leda till utpekning eller fara för elevernas familjer. Dessutom behandlas alla elever anonymt och skolan namnges inte i studien vilket gör att det inte går att härleda varken eleverna eller skolan via informationen som framkommer i studien. Fyra av sex intervjuer hölls i hem- och konsumentkunskapssalen på skolan. Intervjuaren var elevernas egna hem- och konsumentkunskapslärare som de haft under fem års tid. Två av intervjuerna hölls i ett annat rum, studievägledarens rum, intill hem- och konsumentkunskapssalen på grund av pågående lektion i hem- och konsumentkunskapssalen. De sex deltagarna fick enskild muntlig information innan intervjun påbörjades beträffande studiens syfte och att de skulle förbli anonyma i studien förutom kön, betyg och årskurs. Intervjun bestod av fjorton frågor som rörde ämnet kost & hälsa, intresse, inflytande och läromiljö. Varje
intervjutillfälle började med samma inledande fråga. Efter första intervjutillfället så lades det till två frågor i intervjuguiden som kom fram i första intervjun men som de andra inte svarade på om de inte blev tillfrågade. Intervjuerna spelades in på band som därefter skrevs ner och
sammanställdes av intervjuaren efter det att alla intervjuer var färdiga. Analysen av intervjuerna gjordes först efter det att alla intervjuer hade skrivits ner.
Metodanalys
Det fanns inte tid att göra testintervjuer och enkätundersökning som skulle ligga till underlag för intervjuguiden så gjordes en intervjuguide utifrån syftets frågeställningar. Detta kan ha gjort att intervjuguiden blev sämre och inte så specifik som den kunde ha blivit med mer information kring frågeställningarna. Kanske en för eleverna okänd person borde ha genomfört intervjuerna. Så att eleverna kunde svara utan rädslan för hur svaren skulle påverka deras betyg. Nackdelen med att ha en utomstående intervjuare är att de har mindre kunskap om arbetssättet och har inte känt eleverna fem år som intervjuaren har vilket skapar ett visst förtroende hos eleverna. Något som framkom vid intervjutillfällena var att vissa frågor var för svåra för deltagarna att förstå så intervjuaren fick förklara frågorna för eleverna. Ibland avbröt intervjuaren eleverna när de skulle svara för att de var tvungna att tänka och när intervjuaren gick vidare med nästa fråga började eleverna på en mening som hade med förgående fråga att göra. Intervjuaren hade ingen tid att träna upp sin intervjuförmåga inför intervjuerna. Kanske resultatet av intervjuerna hade blivit annorlunda då. Med tanke på att det var elevernas egen lärare som intervjuade eleverna kan detta ha påverkat resultatet. Detta eftersom det kan vara känsligt för eleverna att ge ifrån sig för mycket information om läraren och lärarens undervisning. Det kan också vara en fördel om eleverna känner ett förtroende och trygghet till personen som intervjuar. Men att ha testat intervjufrågorna
på jämnåriga utanför undersökningen hade varit bra. Så att intervjuguiden kunde justerats innan den användes slutligen i undersökningen (Wideberg 2002, s.102).
Alla intervjuer sammanställdes efter det att den sista eleven hade blivit intervjuad men det kanske hade varit bättre om varje intervju sammanställts direkt efter avslutad intervju för att sedan använda sig av de frågor som uppstod spontant under de enskilda intervjuerna. Intervjuerna genomfördes med en intervjuguide med samma huvudfrågor som tog olika riktningar beroende på hur eleverna svarade. De spontana frågeställningarna som skapades under intervjuerna skulle kunna utgjort stommen i de andra intervjuerna för att täcka ett bredare perspektiv eller andra områden som vissa av eleverna inte tog upp i sina intervjuer och därför glömdes bort av intervjuaren. Intervjuerna påbörjades med samma inledande fråga till alla deltagande elever i undersökningen från intervjuguiden. Men därefter kom resterande frågor från intervjuguiden slumpmässigt utifrån elevens svar (Trost 2005, s.19).
Tystnad från elevernas sida tolkades av intervjuaren som att de inte hade något mer att tillägga i sina svar. Men intervjuaren började prata många gånger för snabbt vilket ledde till att vissa svar kunde ha blivit längre eller tagit en annan riktning. Det märkes en tydlig skillnad på tonfallet på intervjuaren när denne intervjuade pojkar respektive flickor. När intervjuerna gjordes med pojkarna var tonfallet mer kort och hårt än med flickorna. Detta framkom tydligt vid
sammanställandet av intervjuerna då intervjun återgavs på det inspelade bandet. Den makt en lärare har över sina elever när det är läraren som utför intervjuerna framkommer ännu tydligare när det återges på band. Kan hända att det hade varit mer avslappnat för eleverna om någon mer neutral person hade ställt frågorna som berörde lärarens påverkan på läromiljön. Intervjuerna genomfördes i hem- och konsumentkunskapssalen delvis för att det är en sal där både eleverna och intervjuaren känner sig hemma samt att intervjuaren ansåg att det vore bra att befinna sig i rätt miljö när eleverna skulle svara på frågor inom hem- och konsumentkunskap. Salen tror intervjuaren bidrog till att eleverna kom ihåg mer än om eleverna intervjuades i en annan sal utan hem- och konsumentkunskapsutrustning. Ingen av eleverna ifrågasatte platsen som valts för att utföra intervjun. Två av sex intervjuer hölls i angränsande rum till hem- och
konsumentkunskapssalen. Den enda märkbara skillnaden på hur eleverna deltog i undersökningen beroende på vart intervjun hölls var att intervjuerna som hölls i HK-salen var tidsmässigt längre och eleverna som intervjuades där gav längre svar (Wideberg 2002, s.47, 102, 103, 106, 110 och Trost 2005, s.71 och 77).
Resultat
Intervjuer gjordes med sex elever från årskurs 9 som sammanställdes efter det att alla
intervjuer hade genomförts. Eleverna delades in i grupper efter kön och betyg; en flicka och en pojke med betyg G, en flicka och en pojke med betyg Vg och en flicka och en pojke med betyg Mvg. Jämförelser utifrån frågeställningarnas svar görs efter kön och betyg samt mot NU-03 för att se om något mönster finns i gruppen. Resultaten redovisas utifrån
frågeställningarna.
Hur meningsfullt upplever eleverna ämnet kost och hälsa?
Både Carlgren, Gustavsson, Dysthe och Egidius påpekar att det gäller att skapa mening i den kunskap som vi ger eleverna. När mening finns skapas intresse och inställningen till ett ämne blir fruktbart. Eleverna upplevde HK-ämnet på samma vis oavsett deras betyg eller kön. Detta resultat överensstämmer med deltagarna i NU-03 och deras syn på HK som ämne vilket de ansåg vara intressant och att det fyllde en mening för framtida bruk av kost och hälsa som vuxen. För att detta skall upplevas av eleverna krävs mening i undervisningen. De undersökta elevernas inställning till hem- och konsumentkunskap (HK) är positivt men att kost och hälsa är tråkigt. En anledning till HK upplevs positivt beror på att ämnet är av praktisk natur där det är tillåtet med mycket rörelse och dialog vilket väger upp den tråkiga teoretiska delen av kost och hälsa som kompenserar eleverna när de får praktisera kost och hälsa när de lagar mat. En aspekt som eleverna själva inte verkat ha förstått är att de praktisera sina kunskaper i kost och hälsa när de lagar mat.
Generellt upplevde eleverna att:
”Man jobbar fritt. Det är det praktiska som gör att jag tycker om ämnet, att man går omkring och rör på sig och att man står upp och jobbar.”
”Det är väl bra att vi lär oss det för vi behöver det alltid sen i livet.”
Teorin i kost och hälsa är tråkigt tycker eleverna. Men trots att detta mister eleverna inte insikten av att de har nytta av kunskapen i kost och hälsa när de praktiserar teorin vid
matlagning. Det framkommer tydligt i deras svar. Här går det att hitta Gustavssons koppling mellan det formella och det informella lärandet.
”Kost och hälsa var mer teoretiskt och mycket skriva. Det är inte ett så roligt ämnesområde men man behöver ju lära sig. Man har ju nytta av det sen när man lagar mat så behöver man ju veta vad som är bra för en så man inte hamnar där och äter ohälsosamt och mår dåligt. Det är inte bra.”
Det går inte att undgå samtliga elevers insikt i ämnets betydelse för dem som individer. ”Mycket är väl mycket fördelar man får från det här stället. Man behöver kunna laga mat. För att överleva.”
Carlgren menar på att läraren har en viktig roll att spela i och med att det gäller att skapa en positiv inställning till det eleverna skall lära sig. Läraren bör dela med sig av sin erfarenhet och skapa mening och intresse för eleverna och visa på vilken nytta eleverna har av kunskapen, både nu men också inför framtiden. Detta skapar en mening för eleverna om varför de behöver
Det är viktigt att skapa ett intresse till ämnesområdet trots att man är ointresserad. Jag har inte så stor användning av kunskaperna i kost och hälsa just nu. Men, eftersom det är mamma som lagar all mat hemma. Men jag tror att det blir mer aktuellt när jag flyttar hemifrån.
Pojken med Vg i betyg utmärker sig här i sin syn på lärarens roll gentemot eleverna:
”Läraren borde undervisa på ett roligt sätt så det blir lättare att ta till sig kunskapen och inte bara stå och babbla.”
Pojken med betyg Mvg lyfter meningsfullheten i att lära sig om kost och hälsa:
”Jag kunde inte så mycket när jag gick i sjuan om att laga mat och sånt men jag har lärt mig mycket mer sedan dess och det beror mest på hemkunskapen. Jag har ju själv varit aktiv och deltagit i processen.”
Elevernas tvetydighet utmärker sig genom intervjuerna. De ändrar på sitt sätt att se på saker och ting under tiden intervjun äger rum. Här är ett exempel från en av eleverna som deltog i studien. ”Om läraren kan mycket och så, och vill hjälpa till och visar och så, så blir det ju roligare. Den hjälp jag får är bra.”
Lite senare i intervjun. ”Läraren hjälper ibland.”
Vilka delar av kost och hälsa upplever eleverna att de använder sig av medvetet i sin vardag?
Genom att praktisera regelbunden måltidsordning och tallriksmodellen aktivt bidrar detta till att eleverna får i sig rätt mängd energi som deras kropp är i behov av dagligen. Men också rätt mängd mat vid varje mattillfälle så att kroppen inte överbelastas. Genom att äta på detta vis ökar deras möjligheter att prestera jämt under dagen och ändå ha kvar energi till fritidsaktiviteter (Abrahamsson et al. 2006, s.61, 77, 121, 159, 160 340-354).
Det framgår av intervjusvaren att eleverna vet vad regelbunden måltidsordning är och hur den bör användas men att de själva inte upplever att de använder sig av den. De upplever att de klarar sig bra på det matintag de har vilket visar sig vara frukost, lunch, eftermiddagsmellanmål, middag och kvällsmellanmål genomgående för alla eleverna. Denna regelbundenhet har de under vardagarna. Under helger ändras regelbundenheten mest på grund av att eleverna sover längre. Men också på grund av att färre måltider intas och att eleverna har fler aktiviteter på helgerna som kommer i mellan ätandet. Detta resulterar i att huvudmålen blir till mellanmål i stället. Eleverna vill gärna skjuta denna kunskap på framtiden, som om de skulle ha större nytta av den då. Men utan tvekan finns kunskapen hos dem alla. Här märks en skillnad i medvetenhet
beroende på vilket betyg eleverna har. Ju högre betyg i HK desto mer medvetenhet finns det hos eleven om att regelbunden måltidsordning är viktigt att praktiserar om man vill må bra. De elever med G vet hur viktig modellen är men tänker inte medvetet på att praktisera den. Eleverna med
försöker i den mån det går dagligen att praktisera modellen. Eleverna har en tendens att svara tvetydigt. Eleverna svarar med kunskap bakom sitt yttrande men sen i nästa mening är det som om kunskapen inte finns kvar.
Eleverna med betygen G upplever det liknande.
Vad jag har för nytta av dem kunskaperna? Det är väl, det kan väl, det är väl också sånt som man använder när man, man vet det men man tänker inte på det, att man vet det direkt . Utan man mest använder det så där, spontant (fnissar lite). Det är viktigare i framtiden när man jobbar att tänka på regelbunden måltidsordning.
Eleverna med Vg oavsett kön hade samma inställning.
Ja, för att man måste tänka på vad man äter och att man håller igång så man inte t ex, alltså får fetma och sånt. För det är, det äh, det är dål…väldigt dåliga konsekvenser, sen senare i livet. Så det är viktigt vad…att man tänker på vad man äter. För att man ska må bra i livet. Kunna få ut det mest utav livet.
Eleverna med betyget Mvg är fullt medvetna och upplever att de använder sig av sin kunskap. ”Egentligen är det inte så kul men man mår ju mycket bättre av att äta riktig mat. Jaha, jag har alltid vart mycket piggare sedan jag började med det. Innan orkade jag knappt gå till skolan och sånt.”
Genom att praktisera tallriksmodellen som är en översättning av svenska
näringsrekommendationer i praktiken, behöver eleverna inte tänka så aktivt på vad de stoppar i sig och om det är hälsosamt eller inte. Här framgår det också att ju högre betyg eleven har desto mer medveten är eleven, oavsett kön, om hur denne bör äta för att uppnå en god hälsa.
Så här tyckte eleverna med betyg G.
”Modellen visar ju hur mycket man ska äta…alltså så det är ju en, det är en bra dosering. Ja, så att man får blandning av olika sorters kost, så, så att man äter till exempel rätt mängd kött och rätt mängd grönsaker i förhållande åh…så. Själv praktiserar jag inte modellen utan tar så mycket mat som han blir mätt av.”
Så här tyckte eleverna med betyg Mvg.
”Kunskaperna jag fått använder jag mig av redan och kommer att göra det i framtiden också. Tallriksmodellen använder man sig av för att man ska må bra och detta praktiserar jag mer idag eftersom jag tar grönsaker med mer fiber i till maten. Det gjorde jag inte innan.”
Hur upplever eleverna att tidigare erfarenheter i kost och hälsa påverkar deras kunskaper?
”Skolan bör aldrig glömma att kunskapen skapas av individen. Den är aldrig färdig från början. Detta gör att kunskap blir personlig och kan vara avvikande från vetenskapliga föreställningar inom området (Carlgren 1999, s.19, 22, 103, 106, 156, 157).”
Detta är utgångspunkten i hur viktigt det är att se eleven som en individ och att utgå från det språk som eleven har för att kunna ge mening och sammanhang för denne. Claesson menar på samma sak när hon påpekar hur viktigt det är att utgå från elevens erfarenhet för att skapa mening och sammanhang. Gustavsson och Russell menar på att kunskap utgår från en persons
uppfattning vilket kan tolkas så som Carlgren gör i sin syn kring kunskap där hon menar på att varje individ skapar sin egen kunskap utifrån sin uppfattning eller erfarenhet vilket innebär att den inte ens behöver vara vetenskapligt förankrad. Det framgår att fyra av eleverna lagar mat återkommande hemma och de två som inte gör det återkommande gör det om de måste, när inte någon vuxen lagar maten. Erfarenheten av att ha hjälpt till hemma under uppväxten upplevs som en bidragande faktor till viss kunskap.
”Tidigare erfarenheter av att hjälpa till hemma tror jag kan spela en roll i hur kul man tycker ämnet är. Kan man lite mer än dem andra tycker man nog det är roligare.”
Alla elever har möjlighet att prata om kost och hälsa hemma. Två elever mindre än de andra fyra. Eleverna med betyg Vg diskuterar mest hemma om hälsosam mat och inköp av hälsosamma livsmedel. De elever med betyg Mvg pratar minst hemma om vad som är hälsosamt att äta eller hälsosamt att laga. Hemma hos dessa båda elever tycks det som om det äts mest för att det är gott och den sociala gemenskapen. Tar eleverna upp något om hur de har gjort på HK i skolan lyssnar dem hemma men menar på att vi har alltid gjort på detta viset vad gäller matlagningen. Sen är den diskussionen över. Det framkommer att flickornas mammor ser helst att de äter mer grönsaker än de gör idag vilket de påminner sina flickor om regelbundet. Det ständiga påminnandet från mammorna gör att flickorna undviker grönsaker så långt det går. Elever med betyg Vg säger att:
”Hemma diskuterar vi lite om kost och hälsa t ex vad för mat som bör handlas och vad som är nyttigt.”
Flickorna som blir påminda om vad de bör äta säger: ”Mamma påminner om att jag ska äta grönsaker.”
Hur viktigt upplever eleverna att det är att de får praktisera teorin i kost och hälsa i sin HK-undervisningen?
Teorierna är enligt pragmatismen att betrakta som verktyg - icke som svar på gåtor, som tillåter oss att slå oss till ro. Man får inte lov att lägga sig till vila på teorier. De bär oss framåt och när tillfälle bjuds omdanar vi världen med deras hjälp. Pragmatismen befriar teorierna från deras stelhet, uppmjukar dem och sätter dem i arbete (James, 1907, s 43-44 i den svenska upplagan).
Detta känns bekant i och med att HK är ett ämne som praktiserar teorin. Precis som Dewey menar James att teorin skall vara ett verktyg och att det är genom att praktisera teorierna som kunskap uppstår, i ett möte med kropp och knopp som Claesson uttrycker det. Elevernas svar kring detta är genomgående att HK är bra eftersom de får jobba varvat teoretiskt med praktiskt men ändå framkommer det att lektionerna skulle kunna praktisera teorin ännu mer. Könsmässig skillnad finns i denna fråga. Flickorna upplever det bra att varva teori och praktik medan
pojkarna gärna hade sett att nästan all teori praktiserades. Pojkarna svarade följande:
”Väv in det teoretiska med praktiskt så att man får i uppdrag att göra en rätt som passar till just när man har tränat, innan man ska träna och allmänt så där”.
Flickorna svarade följande:
”Att baka in teori med praktik under tiden man lagar mat tror hon inte på utan det blir lite rörigt.”
Eleverna ser inga problem med att mer teori praktiseras oavsett kön och betyg men alla tycks omedvetna om att de praktiserar teorin varje gång de ställer sig i ett kök och lagar mat. Undermedvetet vet alla detta eftersom det framkommer tydligt att de anser att det är genom handling som lärandet tar plats och kunskap uppstår. Här kommer eleverna kunskap fram i alla de tre former som Gustavsson nämner som vetande, kunnande och klok.
Vissa grejer är sånt som jag kommer ihåg som finns där bara som bara kommer när man tänker på det eller när man tänker på ämnet. Det är ju så när man jobbar med någonting så kommer man på att ja, just det…det har vi lärt oss…så gör jag. Det…när man lär sig saker, så lagras det i…i minnet. Så det aktiveras när man jobbar med rätt saker.
”Jag tror alltid att kunskapen finns där inne någonstans även om man inte praktiserar det varje dag. Jag kan inte förklara varför eller hur det kommer sig att det är så men när jag ställer mig i ett kök så är jag säker…om hur jag gör. Jag tycker att det är skillnad på hur man tänker om man lagar mat eller inte lagar mat men jag kan inte förklara varför det är så.”
Upplever eleverna kost och hälsa som ett aktuellt ämne och hur påverkas de av det i så fall?
Skolämnena bör förankras med verkligheten och ämnena bör vara aktuella så att eleverna kan relatera kunskapen skolan ger med andra intryck i samhället menar Carlgren. Behandlandet av aktuella ämnen skapar möjlighet för eleverna att kritisk granska informationen de får när de inhämtar kunskap vilket är en del av skolans läroplan. Eleverna upplever kost och hälsa som ett aktuellt ämne mycket på grund av att de får kunskapen i HK men även via media, och då framför allt från TV. På senare år har fler TV-program sänts med inslag av hälsoteman om hur man bör äta och vad man bör undvika. Dessutom har matlagningsprogram ökat markant under den senaste fem års perioden. Flickorna känner sig inte påverkade av TV eller media utan förlitar sig på den kunskap skolan ger dem i kost och hälsa. Det finns en könsskillnad här. Pojkarna upplever att dem påverkas av TV-programmen.
”Den största källa till kostkunskaper får jag från skolan.”
Alla pojkarna uttryckte liknande beträffande HK:
”Men jag anser inte att det bara är HK som förändrat mig utan att jag har påverkats mest av TV-program som handlar om ämnet.”
Hur upplever eleverna att läromiljön påverkar deras kunskaper i kost och hälsa?
I skolans kursplan för Hk ingår vissa bedömningskriterier som avspeglar hur HK är upplagd. Kriterier som bland annat ingår i bedömningen är elevens samarbetsförmåga och social
gemenskap. Eftersom dessa två faktorer påpekas för eleverna som grund för bedömning jobbar eleverna aktivt med att utveckla dessa kriterier. Så som arbetssättet i HK är upplagt för dessa elever ger det eleven möjlighet till utveckling. Ingen av eleverna invände beträffande arbetssättet i HK utan tycket det var bra. Eleverna med betyg G och Vg kommenterade positivt på att de fick prata med varandra under tiden de arbetade med undantag för en pojke med betyg Vg. Han ville att det skulle vara helt tyst när han arbetade.
En skillnaden fanns betygsmässigt i och med kommentarerna från eleverna med Mvg i betyg : ”Det är kul att jobba två och två och att köken är parallella för då kan man prata med dem mitt över.”
De andra fyra eleverna har tagit upp ljudvolymen på lektionerna. Faktumet att HK är ett praktiskt och rörligt ämne som eleverna lyft fram påverkar läromiljön i och med att det lätt kan bli pratigt och stökigt tycker eleverna. Här är det viktigt att läraren kan hålla ordning på gruppen men också att man som elev är medveten om att man själv bidrar till miljön.
Läromiljön kan vara stökig på HK ibland. Det blir att man pratar mycket med varandra när man jobbar praktiskt. Jag vet inte om man lär sig mer ifall man inte pratar under tiden man lagar. Det kan ju också vara tvärtom att man lär sig mycket bättre när man interagerar, men det är inte säkert. Jag själv kan påverka läromiljön genom att själv inte prata om det är stökigt.
När eleverna inbjuds att svara på hur läraren påverkar läromiljön blev eleverna osäkra och börjar dra på orden och skruva på sig i sina stolar. Det är märkbart att eleverna helst inte vill svara på denna fråga. Detta kan bero på att elever känner osäkerhet över hur deras svar skall inverka på deras betyg i och med att lärare alltid har makt över dem i from av betygsbedömning.
”Läraren påverkar mycket.” ”Nog rätt bra.”
Vilken möjlighet till inflytande upplever eleverna att de har i planeringen av kost och hälsa?
skapas inflytande för eleverna. I HK undervisningen ges eleverna möjlighet att vara en del i planeringen inom vissa ramar. När möjligheter ges har de svårt att uttrycka något själva. Mycket beror nog på ovana. Men genomgående hos eleverna finns en positiv inställning till att vilja delta aktivt i planering tillsammans med läraren. De vill helst inte behöva axla ansvaret själva på grund av rädsla att misslyckas. Tydliga mål önskas från eleverna för att underlätta deras medverkan i en planering och individuella mål för att skapa mer motiverade elever.
”Individuellt anpassade mål. Detta tror jag skulle öka elevernas motivation. Jag tycker att det vore bra om eleverna har möjlighet att påverka, välja och delta i upplägget.”
” Att vara med att planera tycker jag verkar okej men de flesta hade bara velat laga mat. Läraren borde vara med och bestämma eftersom det behövs ett visst antal timmar.”
Jag tycker att jag deltar rätt mycket i planeringen av HK. Jag vill inte ha för mycket …och inte för lite heller. Lagom är bäst.. Blir det för mycket så kanske man inte klarar av det helt. Om läraren hade haft tydliga mål skulle det hjälpa gruppen vid planering av upplägg.
Hur upplever eleverna att deras kunskaper i kost och hälsa påverkas av schemat?
Alla HK lektionerna är 120 minuter långa. Detta tidsintervall har eleverna vant sig vid under fem års tid. Det är viktigt att eleverna kan arbeta utan att behöva känna sig stressade. Men det är också en fördel att lektionerna inte är längre för lektionstiden stämmer ganska bra överens med den tid en person vanligtvis har på sig från det den börjar planera och laga maten hemma tills allt är bortdukat, diskat och städat. Detta ger eleverna ett verklighetsförankrat tidsperspektiv inom vilket de måste förhålla sig, för att återkoppla till vad både Dysthe och Carlgren påpekar. Alla elever upplever att de hinner med arbetspassen och att de är tillräckligt långa. Däremot skiljer sig resultaten könsmässigt. Flickorna önskar ännu mer tid för att hinna med mer avancerade rätter. Pojkarna är nöjda med tiden. Det är väldigt individuellt var på schemat eleverna upplever att HK ska ligga för bäst prestation men alla anser sig hinna.
Alla eleverna anser att det är: ”Lagom långt arbetspass.”
Pojken med betyget Vg hade ett annat praktiskt ämne före HK-lektionen och utmärker sig genom att säga:
”Dåligt upplagt schemamässigt. Lektionen låg sent på dagen. Jag var mest trött då, så sent på dagen. Ett praktiskt ämne per dag hade varit bra.”
Alla flickorna menar på att:
”Lektionerna är lagom tid. Man hinner laga mat men ibland hade jag önskat ett längre pass så att man hade kunnat laga något mer avancerat. ”
Analys
Alla elever oavsett kön och betyg upplever kost och hälsa som meningsfull kunskap. Läraren anser eleverna är en stor bidragande faktor till skapandet av mening med ämnesområdet, som motiverar eleverna. Eleverna anser att de också har ett ansvar att skapa motivation och mening. Men eleverna verkar uppleva att det är av betydelse att det finns ett samspel mellan lärare och elever men också mellan elever för att mening skall skapas (Claesson 2002,s.17-25 och Dysthe 1996, s.27).
Genomgående märks en tydlig skillnad mellan eleverna beroende på vilket betyg de har i hur medvetet de använder sig av kost och hälsa i sin vardag. De könskillnader som finns påverkar inte resultatet gentemot syftet i denna studie. Alla elever oavsett betyg är medvetna om både regelbunden måltidsordning och tallriksmodellen. Hur de skall användas och vilken nytta de har av modellerna. Men medvetenheten ökar till praktiskt handlande ju högre betyg eleverna har. Eleverna kopplar tidigare erfarenheter med hem och familj, till exempel matlagning hemma eller hjälpa till med matlagning hemma. Det är ingen av eleverna som ens tänker på att de har fem års erfarenhet av ämnet HK sedan tidigare. Betygsmässig skillnad finns i hur eleverna upplever att tidigare kunskaper påverkar deras nuvarande kunskaper. Eleverna med betyg G har mycket liten praktisk erfarenhet (matlagning) hemifrån men det pratas hemma om kost och hälsa. Vg eleverna praktiserar erfarenhet mer och har mest dialog om kost och hälsa hemma. Eleverna med Mvg har mycket praktisk erfarenhet (matlagning) men ingen eller mycket lite dialog hemma om kost och hälsa. De två eleverna med Mvg och deras familjer uttrycker att deras familjer samlas kring mat för den sociala gemenskapen och den kulinariska upplevelsens skull.
Slår man samman elevernas medvetenhet och erfarenhet är resultatet att ju lägre betyg desto mindre erfarenhet och medvetenhet och ju högre betyg desto mer erfarenhet och medvetenhet stigande med stigande betygsgrad. Denna studies deltagarantal är för litet för att kunna dra några slutsatser kring dessa frågor och betygskriterierna men den visar en tendens på att ju högre betyg eleven har desto mer kunskap och möjlighet till användning. Framtida studier med större
deltagarantal krävs för att kunna dra sådana slutsatser.
Något som framkommit i intervjuerna är att deltagarna har svårt att förklara varför de gör som de gör när de lagar mat och att det är svårt att svara på frågor kring kost och hälsa när man är
stillasittande och inte håller på med matlagning. De flesta av dem tycker att det hade varit lättare att svara på frågorna under tiden som dem höll på med matlagning. De menar på att kunskapen sitter liksom ”i huvudet”, ”när man lär sig saker, så lagras det i minnet, ”det aktiveras när man jobbar med rätt saker”, ”finns där inne någonstans”, ”i huvudet” och ”liksom bara finns där”. Detta visar tendenser på att kunskap fås under tiden man gör något som Dewey uttrycker det i ”learning by doing”. Här syns tendenser på att kropp och knopp utnyttjar kunskapen då dessa tillsammans interagerar med varandra som till exempel vid matlagning. Där knoppen förmedlar teorin till kroppen som använder teorin i den praktiska matlagningen (Egidius 2002, s.63-63 och Claesson 2002, s.11-19)
tycker att kost och hälsa är ett aktuellt ämne. Alla eleverna hade svårt att identifiera ordet aktuellt vid intervjuerna så därför förklarades detta ord med att ämnet ligger i tiden. En av flickorna kunde inte svara på det eftersom hon inte riktigt visste om ämnet var aktuellt eller inte. Det finns könsskillnader i hur eleverna upplever sig påverkas av kost och hälsa från TV. Alla pojkarna upplever sig påverkas av matlagnings och hälsoprogram på TV. Dessa TV-program pratar
mycket om vad som bör undvikas för att uppnå ett hälsosamt levnadssätt. Ur ett Dietistperspektiv måste sägas att alla kostråd på dessa TV-program är individuella och de matlagningsprogram som förespråkar hälsosam mat går ut med mycket felaktig information. Det är inte för inte som man måste vara legitimerad för att kallas Dietist och för att kunna ge evidensbaserade kostråd. Flickorna är även de medvetna om TV-programmen men upplever sig inte påverkas av dem. De upplever att den kunskap de har i kost och hälsa kommer från HK. Det är positivt att eleverna är uppdaterade om och kring kost och hälsa via media och det gör att vi tillsammans i HK kan granska information kritiskt och få en än mer fördjupad kunskap inom kost och hälsa. Att lära eleverna att kritiskt granska är en del av innehållet i kursplanen i HK. Trots att pojkarna är medvetna om att de påverkas av TV så verkar de ha en konsensus beträffande att det är HK som bidragit till den kunskap de har i kost och hälsa. Det är som om de inte märker av att de lär sig saker, det smyger sig på dem inkognito vilket troligtvis har sin grund i att teorin praktiseras vid vartannat lektionstillfälle.
Generellt upplevde eleverna läromiljön som bra. Beträffande ljud upplevdes det som om alla tycker att det kan vara pratigt och stökigt. Mycket ansåg eleverna själva att de kunde styra över genom att inte prata så mycket. Här kom det fram individuella skillnader som varken berodde på kön eller betyg. Pojken med betyg G ansåg att det kanske var genom att prata och vara social med varandra under tiden man lagade mat som lärandet ägde rum. Denna insikt kan kopplas till det dagliga livet i köket där samtal och socialgemenskap är en del av matlagningen. Pojken med betyg Vg ansåg att det krävdes ett lugnt och stilla arbetssätt utan samtal. Den enda skillnaden som framkom här var att de båda elever med Mvg i betyg kommenterade positivt på arbetssättet att jobba två och två och att det var öppet mellan köken så att samtal även kunde äga rum med eleverna som jobbade i parallellköken. Utifrån resultaten framgår det tydligt att det är viktigt det både Dysthe och Carlgren belyser att samspel mellan lärare och elev och mellan elever där de ges möjlighet att skapa dialog och utbyta erfarenheter med varandra bidrar till lärandet.
Hur eleverna upplever lärarens påverkan på läromiljö är en svår fråga att få svar på. Delvis upplevs det som om eleverna är rädda för den outtalade makt som läraren har över deras framtid i och med att det är läraren som sätter betyg. Eleverna blir oroliga när de ska kommentera på lärarens påverkan på miljön när det är deras egen lärare i ämnet som utför intervjun. Eleverna vet inte vad de ska svara och de viskar nästan fram orden om att det är bra som det är. Kanske det hade varit bra om en mer neutral part hade ställt denna fråga till eleverna. Någon med mindre makt över eleverna.
Beträffande elevernas möjlighet till inflytande över HK lektionerna upplevde alla oavsett kön eller betyg att det hade möjlighet till detta vilket även Dysthe och Carlgren förespråkar i
undervisningen. Alla eleverna önskade delta i planeringen av HK-undervisningen utifrån tydliga mål. Detta skulle ske med läraren som ansvarig eftersom det upplevdes som alldeles för stort elevansvar. Alla ville ha tydligare mål i HK. Som undervisningen i HK är upplagd idag har eleverna möjlighet till inflytande över planering och innehåll men de backar mest när de får erbjudandet om att delta. De ser helst att läraren fixar den biten. Något de gärna vill vara med och
bestämma är livsmedelsval som skall tillagas och om teoriarbeten skall utföras muntligt eller skriftligt. Alltid när någon elev lyfter en fråga tas en gruppdiskussion för att sedan fatta ett majoritetsbeslut. Denna process tycks det som om eleverna är så vana vid i deras HK-undervisning att de har glömt bort det arbetssätt de har.
Schemamässigt var det väldigt individuellt när på dagen lektionen borde ligga. Här kan nog aldrig alla individers behov bemötas tyvärr. Arbetstideniden, 120m minuter, upplevdes av alla som tillräcklig men där fanns en skillnad beträffande könen. Pojkarna upplevde arbetstiden som mycket tillräcklig medan flickorna upplevde den tillräcklig men ville gärna ha något längre arbetspass för att göra mer avancerade rätter.
Diskussion
Meningen är att ett examensarbete skall leda fram till fördjupad och användbar kunskap av betydelse som kan användas i den framtida verksamheten. Inom lärarutbildningen ska ens examensarbete helst ha en anknytning till undervisningssituationen där lärare och elever
samspelar. Både lärare och elever har individuella förutsättningar som påverkar deras sätt att vara i undervisningssituationen och deras tankegångar och förväntningar. Det är viktigt att dessa tankar tas till vara på så att bästa möjliga mål kan uppnås för både lärare och elever. I denna undersökning fanns det inte tid till jämförelse mellan olika skolor eller att göra ett förprojekt med kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och en avslutande kvalitativ intervju. Förprojktet hade kanske lett till att intervjuguidens frågor hade haft en annan karaktär. Men detta får läggas på framtida undersökningar att göra jämförelsen mellan skolor och att ha mer tid så att ett förprojekt kan genomföras (Johansson och Svedner 2001, s.7-13 och Wideberg 2002, s,66). Det är också bra för framtida undersökningar inom detta område att intervjua föräldrarna till eleverna och
eventuellt äldre elever med några års erfarenhet av att bo i eget boende.
Om resultaten i undersökningen jämförs med NU-03 finner man vissa likheter. Elevernas intresse för ämnet verkar vara lika stort i båda undersökningarna. Intresset för ämnet i denna studie har besvarats i frågan om hur meningsfullt eleverna upplevde ämnet kost och hälsa. Föräldrarna till eleverna i NU-03 tyckts uppleva hem- och konsumentkunskap som viktigt. I denna undersökning framgår det inte alls hur föräldrarna upplever ämnet, delvis för att eleverna inte är tillfrågade vad deras föräldrar tycker men också för att eleverna inte beskrev föräldrarnas tankar kring hur de ser på HK som ämne. De flesta eleverna i denna studie diskuterar kost och hälsa hemma med sina föräldrar så de kan inte vara helt emot ämnet. Men framtida undersökningar med föräldrarna som medverkande skulle ge ett bättre och mer exakt svar på detta. Eleverna i denna undersökning tycker att ämnet är viktigt nu och för framtida bruk precis som eleverna i NU-03 tyckte. Ingen av eleverna i denna undersökning fick någon direkt fråga om de upplevde ämnet som svårt som frågas i NU-03. Det framgick inte heller i någon av intervjuerna att ämnet upplevdes som svårt utan mer lättsamt, roligt och avkopplande eftersom det är ett praktiskt ämne. Men en mer specificerad fråga just om upplevelsen av ämnet kan ha gett ett annat reslutat.
Elevernas entusiasm kring HK som ämne råder där inga tvivel om och inte heller deras inte lika entusiastiska inställning till kost och hälsa som ämnesområde. För eleverna tycks det som om rörelse är viktigt för att ämnet skall upplevas som roligt och avkopplande, där teori och praktik möts i lärandet. Det tycks som om eleverna upplever att HK bryter av från den vanliga
traditionella, teoretiska undervisningen. Utifrån vad eleverna påtalar i denna studie är det nog så att det praktiska arbetet i HK är kärnan till kunskapen både i ämnet som helhet men också i kost och hälsa. Eleverna påpekar precis som Dewey och Carlgren att teorin har ingen mening utan det praktiska, där kropp utan knopp möts aktivt. Eleverna verkar uppleva att det är först i det
praktiska handlandet som kunskap uppstår, där vetandet, kunnandet och klokheten möts. Eleverna är medvetenhet om deras teoretiska kunskaper i kost och hälsa men de tycks vara omedvetna om deras praktiska kunskaper. De kan inte svara på hur de har förvärvat deras praktiska kunskaper. Här återkopplar jag till Deweys ”learning by doing” än en gång och Claessons uttryck där ”kropp och knopp”. Kroppen lägger allt den utför på minnet, hjärna och kropp jobbar ihop. Återkommer momenten blir dem till rutin, som till exempel när en person lär sig koka potatis. Eleverna jobbar praktiskt med kroppen under tiden som hjärnan tänker i teori som i sin tur överförs till praktik. När eleverna vet hur de bör koka potatis för bästa resultat så
