Möjligheter och hinder vid vägledning av kvinnor med akademisk utbildning som studerar på SFI

Examensarbete

Möjligheter och hinder vid vägledning av

kvinnor med akademisk utbildning som

studerar på SFI

Opportunities and obstacles for guidance for women with academic

education and who study at SFI

Eva Liedholm

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Slutseminarium 2012-01-26

Examinator: Anders Lovén

Handledare: Nils Andersson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Studiens syfte är att ge fördjupad kunskap inom studie- och yrkesvägledningen gentemot kvinnor som kommer från länder utanför Europa och som har en akademisk utbildning med sig till Sverige. Studien utgår från att kvinnorna går på SFI. Undersökningen är utformad utefter både vägledarperspektiv och sökandeperspektiv. De centrala frågorna i studien belyser den konkreta vägledningen, svårigheter och möjligheter samt motivation och ambition. Den senare delen av studien berör frågan om cooling down, det vill säga om de sökande upplever att deras ambitioner blir dämpade eller modifierade. De teoretiska utgångspunkterna som valts är dels en karriärteori som benämns som CIP - Cognitive Information Processing. Denna teori upptar självkännedom och kännedom om vilka möjligheter som finns. Teorin behandlar också beslutfattandet och hur det interagerar med självkännedomen och kännedom om olika möjligheter. Ytterligare en teori finns med, en kristeori. Eftersom kvinnorna i studien kommer från krigsdrabbade länder och lämnat det invanda bakom sig passar kristeorin då teorin behandlar effekterna av en sådan kris och påvisar att beteenden har en sina orsaker. Empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuguider. Resultatet som framkommit från denna undersökning stärker delvis den tidigare forskningen. Språket är ett centralt problem både ur vägledarnas perspektiv och ur de sökandes perspektiv, såsom tidigare forskning också påvisar. I frågan om det finns en cooling down- effekt finns det inga klara indikationer på att detta förekommer och det finns vidare beskrivet i analysen.

Nyckelord; cooling down, kultur, motivation, språk, studie- och yrkesvägledning

4

Förord

Jag vill börja med att tacka alla de som ställt upp på intervjuerna, utan er hade det inte blivit något resultat. Vill också passa på att tacka min handledare för konstruktiva råd och god support. Sist men inte minst vill jag tacka min familj för att ni stod ut med mig i synnerhet när det var tufft. Särskilt tack till min kurskamrat Martina för ditt stöd och dina glada tillrop. Tack alla!

6

Innehåll

2.1 ”Begreppet cooling down” ... 12

2.2.1 Forskningsläge ... 12 2.2.2 Språk... 14 2.2.3 Kulturchock ... 14 2.2.4 Sammanfattning ... 15 3. Teoretiska utgångspunkter ... 16 3.1 Karriärteori ... 16 3.2 Kristeori ... 18 3.3 Sammanfattning ... 19 4. Metod ... 20

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 20

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 20 4.3 Validitet ... 21 4.4 Reliabilitet ... 21 4.5 Datainsamling ... 21 4.6 Analysmetod ... 22 4.7 Etiska ställningstaganden ... 22 5. Resultat ... 23 5.1 Personbeskrivningar ... 23 5.1.1 Elevbeskrivningar... 23 5.1.2 Vägledarbeskrivningar ... 24 5.2 Vägledning ur vägledarperspektiv ... 26

5.2.1 Den konkreta vägledningen ... 26

5.2.2 Hinder ... 26

5.2.3 Möjligheter ... 29

7

5.3 Vägledning ur sökandeperspektiv ... 31

5.4 Sammanfattning ... 34

6. Analys ... 35

6.1 Erfarenheter av den konkreta vägledningen. ... 35

6.2 Kulturella skillnader ... 36

6.3 Motivation ... 37

7. Slutdiskussion ... 40

7.1 Varför blev resultatet som det blev? ... 41

7.2 Förslag på vidare forskning ... 42

7.3 Slutligen ... 42

Bilagor ... 45

8

1. Inledning

”- Här var någon kvinna som hade läst till barnmorska i något afrikanskt land, och vi skickade iväg papperna och den utbildningen gäller inte för den är för låg. Så hon kan inte jobba, då kan hon ju tycka - suck - [trycker uppgivenhet och besvikelse]. Jaha vad ska jag nu då? Och ska man då börja titta på en barnmorskeutbildning här, så är hon ju jättegammal [...]hon är lite äldre också (redan nu). ”Citat av en vägledare.

Vår värld utmärks idag av föränderlighet, av ny teknik och globalisering men också av oro, fattigdom, konflikter och krig. Därför blir migrationen en självklar följd och det är en risk individen är beredd att ta för att försöka förbättra sina framtidsutsikter. Det innebär att arbetskraft sprids och på individnivå innebär det att de migrerade personerna som kommit till Sverige har med sig olika kompetenser, utbildning, erfarenheter och kunskaper i sitt bagage, men även andra traditioner och synsätt. Många av dem som har kommit till Sverige är i arbetsför ålder och har hunnit både utbilda sig och jobba i sina hemländer. En del av dessa är kvinnor och en del av dem har akademisk bakgrund och det är vid deras situation som studiens fokus kommer att läggas på.

I en internationell studie av Clayton (2005, s. 227) framkommer det att invandrarkvinnor och flyktingkvinnor har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i det nya landet. Och det oberoende av deras befintliga kvalifikationer men även efter att det kvalificerat sig i det nya landet. Det gäller även de som har kvalifikationer, erfarenheter och är motiverade att fortsätta sin karriär. I svensk forskning framkommer det att unga vuxna från andra länder drabbas av tendenser till ”cooling down (SOU 2006:40). Är det en problematik som även drabbar kvinnor som är utrikesfödda med akademisk utbildning?

Att hamna utanför arbetsmarknaden eller att få arbete under sin kompetensnivå kan ses som slöseri med resurser och talanger som också påverkar individens självbild och självkänsla på ett negativt sätt. I regeringens kommittédirektiv (Dir 2011:88) framförs vikten av ökad sysselsättning och arbetskraftsdeltagande för nyanlända utrikesfödda kvinnor. Att hamna utanför arbetsmarknaden innebär att få sämre ekonomiskt ställt och

9

att integrationen försvåras. Det orsakar också stora samhällskostnader både på statlig och kommunal nivå.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka studie – och yrkesvägledarnas arbetsmetoder och bemötande gentemot utrikesfödda kvinnor med akademisk bakgrund. Samt att undersöka om det förekommer någon cooling down - effekt, det vill säga att dessa kvinnornas ambitioner blir dämpade. Tillsammans med litteraturstudier är förhoppningen att kunna bidra till bättre strategier för att hjälpa studie – och yrkesvägledare i mötet med akademiska kvinnor i framtiden.

1.2 Frågeställning

 Hur upplever de intervjuade studie – och yrkesvägledarna på SFI vägledningen med kvinnor som har en akademisk utbildning beträffande möjligheter och eventuella hinder?

 Hur upplever de intervjuade invandrade kvinnor med akademisk utbildning vägledningen och finns det tendenser till cooling down i vägledningen?

10

1.3 Förförståelse

Fortsättningsvis kallas studie – och yrkesvägledarna i studien för vägledarna och kvinnorna med akademisk utbildning med utländsk härkomst endast för kvinnorna. För att du som läsare snabbt ska bli insatt i denna studie kommer här nämnas de minimum av färdigheter och kunskaper som behövs vid vägledning av individer från andra delar av världen baserat på NCDA - National Career Development Association - National Career Development Association som är en amerikansk paraplyorganisation. NCDA kommer användas som en förståelse för studien som helhet och som i mindre omfattning återkommer i längre fram i studien.

National Career Development Association -NCDA, har tagit fram ett minimum av kompetenser som behövs för att vägleda på ett multikulturellt sätt. Där ges fem olika tips till vägledare för att förbättra sin vägledning gentemot olika sökande från olika kulturer. Den multikulturella vägledningskompetensen är ett pågående arbete och målet är att upprätthålla en öppen attityd till lärandet och att ständigt förbättra färdigheter, kunskaper och att anpassa sig till den verklighet vi lever i. Vägledare påverkas av komplexiteten av kulturen och det kräver och utmanar vägledarnas kompetens att hela tiden förbättra metoder och de teoretiska ansatserna. Samtidigt behöver vägledare bli medvetna om sina egna kulturellt blinda fläckar för att möta de sökandes unika behov och för att förstå hur kulturen påverkar karriären.

1.) Kulturell karriärhistorik. Vi har alla har blivit formade och socialiserad av den kulturella kontexten. Därför är det viktigt att kartlägga den sökandes historik för att förstå från vilket kulturellt sammanhang den sökande kommer från. Det är viktigt eftersom det påverkar yrkesvalet och utvecklingen. Karriärrådgivning är oftast en individualistisk process men i vissa kulturer ses det som en kollektivistisk aktivitet. Att utforska den sökandes historik vad gäller arbete inte bara för den sökande själv utan även för nära familj gör att vägledaren lättare kan få syn på hur den sökandes val och karriärplanering kan se ut. Det är viktigt att vägledaren undersöker vilka arbetshistoria och akademiska meriter den sökande har för att förstå vilka förväntningar som kan finnas i familjen. Den kulturella kontexten bör därför beaktas för att avgöra vilken hjälp den sökande behöver.

11

2.) Förväntningar och utfall. Det är av stor vikt att undersöka den sökandes förväntningar av yrkesval genom att kartlägga tidigare framgångar och att reda på om det finns bakomliggande negativa erfarenheter. Exempelvis kan kvinnor vara ovilliga att utbilda sig i ett mansdominerat yrke inom till exempel industrin eftersom de förväntar sig att bli isolerade och bemötta med fientlighet.

3.) Skyddad karriär och självtillit. Några sökande väljer karriär utefter vad som är acceptabelt ur ett köns eller rasperspektiv. Exempelvis är konstruktioner något som män sysslar med medan kvinnor arbetar med omsorg. En del av de sökande föredrar att hålla sig inom dessa ramar, ofta påverkade av familj och vänner vilket påverkar deras valmöjligheter. Beroende på vilket självtillit personen i fråga har påverkar de hur de klarar att ta sig in i osäker domän. Om en person inte har ett starkt självförtroende för en domän som exempelvis vetenskap kommer personen i fråga inte se det som en möjlighet. Genom att stärka den sökandes självtillit kan personen komma att se bortom de som ses som acceptabelt och ges därmed fler möjligheter till att utöka karriärvägarna och på så sätt få en mer tillfredsställande karriär i framtiden

4.) Nätverk. I jobbsökande och i karriären är en av de viktigaste faktorerna nätverket. Även om många redan har ett etablerat nätverk inom familj och vänner är det värdefullt att hjälpa de sökande att utveckla ett professionellt nätverk. Många med invandrarbakgrund har svårare att ansluta sig yrkesverksamheter inom sitt intresseområde. Därför är det viktigt att förklara processen och stegen in i olika nätverk och att hänvisa de sökande till användbara nätverk såsom studentföreningar, yrkesorganisationer, mentorsprogram eller sociala medier. Ett sätt är att uppmuntra till att göra informativa intervjuer med de som är yrkesverksamma inom deras egen bransch. Det är en strategi för att utöka den sökandes nätverk. Det är viktigt att inte ta för givet att tro att den sökande själv vet hur de hittar ett lämpligt nätverk.

5) Medvetenhet om våra kulturella skillnader. Vi är alla socialiserade i vårt eget

kulturella sammanhang och vi tenderar att ha fördomar såsom karriärexperter. Våra fördomar kan därför återspeglas i de rekommendationer vi ger de sökande eller i våra förväntningar på dem. Vi tror kanske inte att sökande med viss bakgrund inte kan lyckas inom vissa områden och kan därför börja styra åt mer så kallade ”realistiska” alternativ. Målet är att bli medveten om fördomarna och sådan kunskap ger oss möjligheter att hjälpa de sökande mer effektivt och inte begränsa möjligheterna utefter våra egna fördomar (http://associationdatabase.com ).

12

2. Tidigare forskning

Vad gäller tidigare forskningen har jag in inte funnit exakt samma inriktning som i denna studie, det vill säga om den konkreta vägledningen för kvinnor med akademisk utbildning och om förekomsten av cooling-down. I denna studie har tidigare forskning använts eftersom att det finns en del som är applicerbart på denna studie. Som det sägs i SOU 2006:40 så finns luckor i forskningen när det gäller perspektivet ras/etnicitet och studie – och yrkesvägledning. De dokument som har använts är offentliga utredningar, vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt relevant litteratur inom området (s, 190).

2.1 ”Begreppet cooling down”

Cooling down har ingen riktig begreppsdefinition, men syftar på strategier från vägledare och arbetsförmedlare med målet att dämpa eller ändra individens ambitioner vid val av studier eller yrken. Men det kan också handla om att begränsa individens möjligheter genom att förorda eller rekommendera sådant som hör till klass, kön eller etnisk tillhörighet. Detta sker oftast indirekt och på ett underförstått sätt (Lundahl, 2010, s. 227).

I denna studie definieras cooling down såsom att ett sätt att dämpa den sökandes ambitioner eller att ändra den sökandes ambitioner i val av yrke eller studier.

2.2.1 Forskningsläge

Det finns forskning (Lidström 2009, s. 30 och SOU; 2006:40) som tyder på att vägledning skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som personen har. I Lidströms forskning beskrivs vägledarnas roll såsom en grindvaktsposition som dämpar elever som går från grundskolan över till gymnasieskolan i deras ambitioner, vilket leder till att karriären påverkas negativt (Lidström, 2009, s.30). I den statliga

13

utredningen (2006:40) skriver Sawyer att studie – och yrkesvägledare kan ses som grindvakter och att dessa grindvakter ofta är omedvetna om sina sin samhällsfunktion och sin makt och därigenom sorterar människor utefter kön, ras och klass. (SOU; 2006:40 s. 189). Enligt Rosenbaum kan vägledare hindra studenter genom att inte ge nödvändig information, rådgivning och andra föreberedelser (Rosenbaum, 1996, s.276). I Claytons avhandling (2005) menar hon på att invandrarkvinnor och flyktingkvinnor har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i det nya landet. Oavsett vilka kvalifikationer de har med sig eller om de erövrar nya kvalifikationer. Enligt Claytons avhandling så finns det en betydande del kvalificerade flyktingar i Europa, varav många är kvinnor och de tenderar ha hög arbetslöshet och vara undersysselsatta. Vidare säger Clayton att många av de kvinnorna anser att de inte kan få jobb på samma nivå i det nya landet jämfört med vad de hade i sitt hemland i förhållande till deras utbildning. Det gäller även de som anländer med goda kvalifikationer, erfarenheter och som har stor motivation och med stora förhoppningar att fortsätta sin karriär. Clayton konstaterar att invandrarkvinnor utgör en särskild utmaning för både yrkesvägledning och för utbildningsinstitutioner. Att behärska språket är en självklar fråga, men Clayton pekar också på problematiken att formella kvalifikationer som anskaffats utanför EU ofta inte är officiellt erkända. Och även om det är det så accepteras de inte alltid av arbetsgivarna. När det gäller flyktingar saknas ibland de relevanta dokumenten och Clayton menar att de sällan blir värderade eller värdesatta. De kan bero på att kvinnors förmågor fortfarande är undervärderad och att kvinnorna själv inte inser sitt eget värde. Det i sin tur kan bero på att kvinnorna inte värderas i sitt hemland eller att de saknar yrkesvägledning i värdlandet och att det fått dålig självkänsla efter att de invandrat. Att inte ha tillgång till relevant utbildning eller till en önskvärd sysselsättning är ett problem som kan medföra en negativ självbild, menar Clayton (Clayton, 2005, s. 229). I SOU (2006:40) påpekas det att studie – och yrkesvägledare kan anses vara institutionella ”medlare” som tillser att olika individer får olika samhälleliga positioner. Föreställningar som egna erfarenheter och upplevelser formar samtalet till en dämpande effekt av individens intresse och drivkraft att utbilda sig det man brinner för (Lidström, 2009. s. 108). Som exempel tar SOU upp elever som möter motstånd för att de väljer att gå emot omgivningen och arbetsmarknadens förväntningar vad gäller kön, klass, och ras. I den statliga utredningen beskriver Sawyer att studie – och yrkesvägledaren får eleven att tänka igenom sina mål i samband med skolprestationerna och då berätta om olika vägar som finns tillgängliga. (SOU 2006:40,s.190). När eleven blir informerad

14

om att de antigen gå den raka vägen eller annan väg blir resultatet av vägledningen en form av ”cooling down”(a.a 220).

2.2.2 Språk

Det går nästan inte att tala om kultur och kulturmöten menar Stier (2009) utan att ta upp språkets betydelse. Språk är en del av kulturen och det är med språkets hjälp som vi överför kunskap och information samt abstrakt reflektion. Språket i sig är mångbottnat och relativt. I språket finns en icke-verbal gren som inte innefattas av ord. Den spelar en vikig roll i samspelet mellan människor och det icke-verbala språket styrs också av kulturella sedvänjor. Med bristfälliga eller otillräckliga språkkunskaper, både verbala och ickeverbala, kan innebära att individen inte förstår det som sägs eller skrivs. Men skriver Stier, även om en person har till synes har goda språkliga kompetenser så kan myndighetsspråk, språkliga subtiliteter, nyanser och humor vara svårt att begripa (Stier, 2009, s.48). Kamali (SOU 2005:69) menar att personer som kommer från andra länder anser att det är ett stort hinder att bryta på ett annat språk är och kraven på att tala felfri svenska är orimliga. Samtidigt finns det inga tydliga krav på vad som är bra svenska. I den statliga utredningen anses kraven att tala perfekt svenska användas som en förevändning för att inte anställa personer med utländsk brytning. I utredningen pekas det även på att det finns skillnader i vilken brytning individen har, de med engelsk eller amerikansk brytning har ett högre värde än att bryta på arabiska (SOU:2005:69, s. 31-32).

2.2.3 Kulturchock

Att vara utan sina fasta referenspunkter och utan verktyg att tolka sin omgivning medför en känsla av kaos, det som kallas kulturchock. Det kan drabba skriver Wellos (1998) och vem som helst men används oftast för personer som är invandrare eller flyktingar. Wellros menar att personer som flyttar kort eller lång tid till en ny miljö får ofta känna av denna chock. Den som flyttar till ett nytt land kan känna sig dövstum eftersom man varken förstår eller kan göra sig förstådd. Att inte förstå och kunna skilja ut kända mönster och orsaken till andra människors handlingar skapar en stor osäkerhet. Kognitionen går på högvarv men personen förstår ändå inte sambandet och logiken i det som händer. Det blir svårt att urskilja oväsentliga från det väsentliga, det skapar en stor osäkerhet (Wellros, 1998, s 45-46). I den statliga utredningen (2005:69) beskrivs det att

15

personer med icke svensk bakgrund har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och i synnerhet de med utomeuropeisk härkomst. Det gäller såväl de som är födda i landet som de som är utrikesfödda oavsett om de behärskar språket. En av orsakerna till denna svårighet är att de saknar en ”svenskhet” . Att bryta på svenska eller att ha ett utländskt efternamn är exempel på en saknad svenskhet. Vid anställningar gäller normativa krav istället för kompetenskrav, så en slöja kan innebära sämre förutsättningar och då bortses de formella kraven och kompetensen (SOU 2005:69, s. 34).

2.2.4 Sammanfattning

I internationella studier framkommer det att utrikesfödda kvinnor generellt har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att få arbete som motsvarar deras kvalifikationer när de kommer till ett nytt land. Svenska utredningar och avhandlingar visar på att unga vuxna med utländsk härkomst som går från grundskolan till gymnasieskolan får sina ambitioner dämpade av studie – och yrkesvägledare. Deti sin tur leder till att elevernas karriär påverkas på ett negativ sätt. I en amerikansk artikel påvisas det att det finns en komplexitet gällande praxis från vägledare huruvida de ska hantera elevers drömmar såsom realistiska eller orealistiska. Språket har stor betydelse för individens förståelse av sin omgivning. Även det icke-verbala språket påverkar förståelsen av omvärlden och den kulturella skillnaden kan vara stor. I svenska utredningar framkommer det att språket kan utgöra en faktor som gör det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att bryta på olika språk värderas olika. I mötet med ett nytt land uppstår en så kallad kulturchock då de gamla referenspunkterna inte längre fungerar, det skapar ett kaos och det blir svårt att tolka sin omgivning. Det gör att personen känner sig osäker och dum. I de svenska utredningar framkommer det att den kulturella skillnaden kan innebära hinder när personer ska in på arbetsmarknaden då normativ krav är viktigare än formell utbildning.

16

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel redogörs några teoretiska förklaringsmodeller för att förstå problematiken som finns i frågeställningarna. I inledningen har en karriärvägledningsteori valts eftersom vägledningen är till för att stödja individen att hjälpa sig själv. Sedan har en andra teori valts, en kristeori. Den har valts eftersom denna undersökning baseras på människor som lämnat sitt hemland och där en del kommer från krigsdrabbade länder.

3.1 Karriärteori

CIP bygger på Parsons matchingsteori och CIP teorin är ett bra exempel på en teori som också utvecklat begrepp till metoder som enkelt kan vara till hjälp både för sökande och för vägledare. CIP står för Cognitive Information Processing – kognitiva informationsprocesser. I den vuxna personens liv säger Peterson m.fl. (2002), kan de uppstå en motsättning mellan det befintliga tillståndet och det önskade tillståndet. Denna klyfta skapar en kognitiv dissonans som blir den primära källan till att ta itu med problemen. I slutändan resulterar det i att spänningar och obehag kan elimineras. Hos vuxna individer är karriärproblem en komplex och tvetydig kognitiv aktivitet. Förutom själva karriärvalet och allt som hör till det, tillkommer också interaktion med äktenskap, familjeförhållande, ekonomi, tidigare livserfarenheter och känslotillstånd. Att hitta lösningen på karriärproblemen beror på tillgång till kunskap men beror även på självkännedom. Det krävs en stor mängd kognitiva operationer mellan dessa två kunskapsområden för att nå framgång i sina karriärval. Självkännedom och yrkesmässiga strukturer utvecklas under hela livet och eftersom både den yrkesmässiga världen och individen ständigt utvecklas så finns det alltid ett behov att utveckla och integrera dessa områden. Skillnaden mellan vuxna och unga i karriärval är att ungdomar kan ta år på sig att komma fram till vad de vill göra. Vuxna känner däremot oftare en större press att fatta beslut eftersom de hör ihop med deras ekonomiska

17

situation och en i övrigt komplext sammanhang. Karriärvalen inrymmer ofta personliga frågor såsom nära relationer, barn och familj, finansiella investeringar och fritidsintressen. Det gör att vissa kunder som kommer till vägledaren är förberedda med välformulerade frågor och med få stressfaktorer. Medan andra har en låg beredskap och kan känna ångest, depression och förvirring. Det är en komplexitet som kräver professionell hjälp och i svårare fall rekommenderas kunden söka psykologiskt stöd. Det är ganska troligt att vuxna individer redan har gjort mycket viktiga karriärbeslut under sitt liv. Peterson m.fl. (2002) menar att vuxna utarbetar sitt eget tillvägagångssätt för att fatta dessa beslut. Vissa kan ha gjort det på ett metodiskt och linjärt sätt medan andra gått omvägar (Peterson m.fl 2002, s. 101). I CIP teorin finns en metod för att fatta beslut i karriärvägledningen. Det är en formel som kallas CASVE. CASVE presenterar delarna i form av en pyramid som har sina rötter i egenskap och faktorteoretiska synsätt. I basen på pyramiden finns självkännedom och kännedom om möjligheter. I nästa steg i pyramiden beskrivs beslutsfattande och överst för författarna in metakognition, som beskrivs som de inflytande som självreflektion har på de övriga tre områdena CASVE står för Communication, Analysis, Synthesis, Valuing, och Execution. (Peterson m.fl. 2002, s. 101-105).

CASVE

 Communication- handlar om att ta reda på alla komponenter runt problemområdet alltså i gapet mellan nuläge och önskat läge. Det kan gälla tankar, känslor och andra omständigheter i livet.

 Analysis – innebär att orsaken till problemen identifieras

 Synthesis – i detta steg formuleras olika tillvägagångssätt genom att antingen öka antal alternativ eller att minska alternativen.

 Valuing – Varje alternativ värdesätt och utvärderas och prioriteras i förhållande till sannolik framgång.

 Execution – I denna fas görs en handlingsplan för att kunden ska nå sina mål och de kan behövas delas ner i delmål så kunden närmar sig sitt mål steg för steg.  När planen verkställts återkopplas till första delen av för att utvärdera om gapet

18

3.2 Kristeori

Tamm (2002) menar att vid traumatiska kriser förändras och försämras livssituationen, det kan handla om att vara med om en trafikolycka eller att drabbas av en katastrof och krisen utlöses av hot mot individens existens. Det kan också röra sig om en allvarlig sjukdom, naturkatastrofer, krigshandlingar eller terrordåd. Människan reagerar och agerar då med flykt- eller kampreaktion. Det vill säga de bereder sig på att antingen fly fältet eller genom att gå till motattack. Den vanligaste känslomässiga reaktionen av hotsituationen är ångest. Ångesten kan vara tydlig och synbar för omgivningen men som också kan vara dold för omvärlden. Att fly från sitt land, från sin invanda miljö är en traumatisk kris som ofta drabbar de som lever i exil. Det är en livsavgörande händelse som för med sig ett flertal psykologiska reaktioner och som sätter spår för resten av livet. Hotsituationen utlöser krisen och vid krig skapas en omöjlig situation och ibland är flykten enda utvägen. Sådana kriser drabbar stora grupper av människor, hela samhällen men även på det personliga planet. Människor tvingas lämna sina hem, vänner, ägodelar, staden de är uppväxta i och det samhälle vars värderingar och normer de delar. Besluten att fly är oftast inget lätt beslut att ta, ett beslut som ibland måste tas snabbt. Beslutet att fly är ofta förenat med känslor av ångest, oro och av ambivalens (Tamm, 2002, s.251)

Vidare menar Tamm (2002) att lämna sitt hemland med livet i behåll och att bosätta sig i ett nytt land innebär ofta att de som flytt känner tacksamhet den första tiden för att de slipper krig och död och nu lever i tryggt samhälle. Efter ett tag märker de nya svårigheterna som väntar till exempel på arbetsmarknaden eller att få tag på en bostad, eller att inte kunna språket. Arbetslöshet kan för många innebära att människovärdet förminskas och att inte kunna språket kan göra att flyktingen känner sig dum. Många kommer in i en identitetskris när de förlorat sin kulturella förankring där de hade sin roll, status eller särskilda identitet. Många har fått ge upp sin tidigare yrkesidentitet och kvinnornas ställning i det nya landet är kanske inte alls som i hemlandet. En traumatisk kris är en stor påfrestning på psyket och varje individ är unik och varje traumatisk kris också är unik. Tamm beskriver vidare att reaktionen kan se ut på olika sätt men man måste ändå räkna med att det tar både tid och kraft att anpassa sig till det nya sättet att leva. Även om krisen finns här i nuet, så blir personen påmind om tidigare misslyckande eller förluster från tidigare i livet. På så sätt blir det både nuets plåga och förgångna en del av det som individen måste bära. Tamm anser att flyktingskap är ett

19

pågående arbete där livet omarbetas. Genom krisen lär sig individen nya saker, mognar och deras nya existens ger nya möjligheter eller om de inte lyckas bearbeta sin kris finns risk att fastna i negativa känslor, att livet inte blev som de tänkt och planerat (a.a s.254-256).

3.3 Sammanfattning

Det två teorierna som valts är en karriärteori och kristeori. Karriärteorin teorin benämns som CIP och upptar informations- och kommunikationsteknik med syfte att hjälpa den sökande att hjälpa sig själv. CIP som står för Cognitiv Information Processing är en därför en teori om beslutsfattande och lösningar av olika karriärproblem ur ett kognitivt perspektiv. I CIP teorin finns det utarbetat en metod eller formel som kallas CASVE som beskriver olika faser i beslutsprocessen.

Den andra teorin som valts är en kristeori. I den teorin beskrivs vad som händer när en individ drabbas av en kris och där hela livssituationen förändras, ibland med kort varsel. I kristeorin skildras reaktionerna på i en kris ur det känslomässiga planet och att individen många gånger drabbas av ångest efter en sådan omvälvande händelse. En ångest som ibland inte är synlig för omgivningen. I det nya landet kan den första tiden vara bra då individen slipper krig eller annan oro men efter en tid infinner sig nya svårigheter bland annat på arbetsmarknaden. Arbetslöshet och språksvårigheter i kombination med avsaknad av kulturell förankring kan för många innebära att människovärdet förminskas och en känsla av att tappa sin identitet.

20

4. Metod

4.1 Metodval och metoddiskussion

Denna undersökning består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997 s. 262). Anledningen till den valda metoden är att respondenterna fick möjlighet att utrycka sig så fritt som möjligt. Samt att intervjupersonen fick möjlighet att ställa öppna frågor med följdfrågor som gav svar på frågeställningarna. Genom att använda semistrukturerade intervjuer får dem om intervjuar möjlighet att göra noggrannare följdfrågor och vidare kan man utveckla och tydliggöra svaren från respondenterna. Samma frågor ställdes vid varje intervjutillfälle och det innebär att svaren kan jämföras mellan individer men det blir inte möjligt att förstå hur individen själv förstår ämnet. Vidare kan nackdelarna med den metod som valts, tänkas vara att svaren som ges kommer från ett relativt snävt antal respondenter och kan ge ett resultat som påverkas av specifika intervjupersoner.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Urvalet av respondenter faller under slumpmässigt urval. Respondenterna var tre studie- och yrkesvägledare på SFI i tre olika kommuner i södra Sverige samt fyra invandrade kvinnor i åldersgruppen 25-37år med examen från sitt hemland och som går på SFI. Anledningen till urvalsgruppen är att i resultatet påvisa hur vägledningen för kvinnorna ser ut på SFI, samt deras egen upplevelse av vägledningen. Vägledarna på SFI har stor erfarenhet av vägledning med människor som har en annan förhistoria än svensk och det är dessa personer jag valt att basera undersökningen på.

21

4.3 Validitet

Från början var frågorna många, men i intervjusituationen blev de färre, eftersom respondenterna svarade på frågor innan de var ställda. Under intervjuernas gång uppkom fler frågor vart eftersom nya detaljer kom upp till ytan. Hänsyn har tagits till att intervjuerna med de akademiska kvinnorna gjordes i en skolmiljö utan avskildhet. Under intervjuerna med de akademiska kvinnorna iakttogs vissa språk svårigheter, och två intervjuer valdes helt bort då det rådde för stor språkförbistring. De ersattes med två nya intervjupersoner. I övrigt så är det här en småskalig studie med få intervjuer, så några generella slutsatser kan inte dras.

4.4 Reliabilitet

Den insamlade informationen har transkriberats och numrerats för att hålla isär de olika intervjuerna. Vid intervjuerna begärdes ingen dokumentation, yrkesbevis eller examina in eftersom intervjuerna gjordes i skolmiljö och respondenterna inte hade tillgång till dem vi intervjuerna.

4.5 Datainsamling

Via telefonkontakt och e-mail erhölls kontakt med vägledarrespondenterna. Kontakten med de invandrade kvinnorna togs på skolan där eleverna frivilligt och tjänstvilligt valde att delta, så kallad urval enligt självselektion. De kvalitativa intervjuerna gjordes på Komvux med anledning av att respondenterna skulle befinna sig i en bekant miljö där de kan känna sig trygga. Vid intervjuerna användes en mobiltelefon med inspelningsfunktion. I efterhand har allt material transkriberats så ordagrant som möjligt för att undersökningen ska uttrycka respondenternas känsla av vägledningen. Till vägledarintervjuerna avsattes en timme för att ha god tid att genomföra intervjuerna. I intervjuerna med de akademiska kvinnorna avsattes en förmiddag, och intervjuerna tog

22

olika lång tid beroende på språksvårigheter. Efter intervjuerna transkriberades materialet för att vidare användas i analys och slutsats.

4.6 Analysmetod

Det empiriska materialet som lagts fram har analyserats enligt en innehållsanalys. Alla intervjuerna har transkriberades från respektive bandad intervju. Det empiriska materialet som framkom analyserades sen enligt en innehållsanalys. Mönster/teman som framkom har struktureras efter dessa teman; konkret vägledning, svårigheter/möjligheter och motivation/ambition. Senare analyserades och strukturerades empirin från kvinnorna och från vägledarna. Paralleller, skillnader och förståelse har varit angelägna faktorer i analysen. Bearbetning och analys har utmynnat i ett antal teman. Sedan har det alternerat mellan teori, helhet och tidigare forskning har gjort sitt till, på så sätt att resultatet har stärks eller betvivlats.

4.7 Etiska ställningstaganden

Gällande de etiska övervägandena i undersökningen har hänsyn tagits gällande de etikregler som humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet tagit fram. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, och samtliga respondenter har delgetts dessa (www.vetenskapsradet.se).

23

5. Resultat

I detta kapitel kommer resultatet från det empiriska materialet presenteras i förhållande till frågeställningarna för undersökningen. Resultatet är tematiserat utefter de svaren som inkom under intervjuerna. Här särskiljs svaren från studie och yrkesvägledarna från kvinnorna med akademisk bakgrund, så att det lätt går att se vem som svarat på vad. Resultatet är uppdelat utefter de teman som används i intervjuguiden, det vill säga, konkret vägledning, svårigheter/möjligheter och motivation/ambition.

5.1 Personbeskrivningar

I detta avsnitt kommer elevernas bakgrund och erfarenheter presenteras utifrån vad som framkommit vid intervjuerna. Det finns inga papper eller dylikt som styrker deras utbildningar eller i övrigt deras berättelser . Det är deras egna upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för beskrivningarna. Likaså redovisas vägledarnas bakgrund och arbetslivserfarenheter under denna rubrik. Deras riktiga namn är utbytt mot ett fingerat namn, för att inte röja identiteten.

5.1.1 Elevbeskrivningar

Zeinab

Zeinab är 34 år och kommer från Mellanöstern. Hon har varit i Sverige i tio månader och hon har en universitetsexamen i engelsk litteratur och hon har jobbat både som lärare och supervisor. Nu går hon på SFI för att lära sig svenska.

24

Jasmine

Jasmine är en 37 år gammal kvinna från Mellanöstern. Hon kom till Sverige för fem år sedan. Jasmine har två olika examina från sitt hemland. En examen i business/administration och en examen i specialutbildning för barn med problem såsom exempelvis dyslexi. Jasmine har arbetat som lärare och med administration. Just nu läser hon SFI för att förbättra sina kunskaper i svenska språket.

You-Li

You-Li är en 27 årig kvinna som kommer från Sydostasien. You-Li har läst både informationsteknik och elektronik. Hon har arbetat med software till mobiltelefoner. You_Li läser in svenska språket på SFI och har kommit i kontakt med vägledare på ett vägledningscentrum.

Fatima

Fatima är en 25 årig kvinna som kommer från Mellanöstern. Fatima har läst till arkitekt i sitt hemland. Hon hann med hälften av utbildningen innan hon kom till Sverige. Nu studerar hon på SFI och hennes framtidsplaner är hon lite osäker på.

5.1.2 Vägledarbeskrivningar

Karin

Karin är vägledare på komvux och SFI i en mindre stad på landsbygden. Karin har gått studie- och yrkesvägledareutbildning och var färdig 2006. Vägledaren har jobbat både på grundskolor och på SFI, grundvux, för vuxna på gymnasienivå och på yrkeshögskolenivå. Karin är vägledare på vuxenutbildningen och har hand om all vägledning där.

25

Maja

Maja är vägledare i en större stad och har varit studie – och yrkesvägledare sedan 2003. Hon har erfarenhet från Komvux, av både grundläggande och gymnasial utbildning. Maja har även jobbat i projekt med SFI och integration med nyanlända invandrare och flyktingar. Maja har även jobbat på vägledningscentrum som samordnare för uppbyggnad av SFI anmälan. Nu arbetar hon som studie- och yrkesvägledare på en skola för elever som ej avslutat studier vid gymnasiet.

Lisa

Lisa är studie- och yrkesvägledare sedan 1983. Hon arbetar i en mellanstor stad. Lisa har även läst svenska som andra språk och har erhållit lärarlegitimation i det ämnet. Hon har varit färdig lärare i ungefär sju år. Lisa har en lång erfarenhet och har arbetat med arbetslösa ungdomar i olika omgångar och i olika projekt. Så småningom fick Karin jobb inom arbetsförmedlingen och har både varit platsförmedlare och vägledare och hon har även gått arbetsförmedlingens internutbildningar. Sedan juli 2011 är Karin anställd på halvtid som pedagog och på resterande tid är hon studie – och yrkesvägledare

26

5.2 Vägledning ur vägledarperspektiv

5.2.1 Den konkreta vägledningen

Vägledarna ombads beskriva hur den konkreta vägledningen eller mötet ser ut med de akademiska kvinnorna från invandrade länder. Vägledarna har olika tillvägagångssätt när de vägleder akademiska kvinnor från andra länder. Karin har ingen speciell strategi och hon säger också att hon svarar allmänt och generellt eftersom hon inte har mycket vägledning med kvinnorna med akademisk utbildning under SFI-tiden, utan det kommer mer efter att de avslutat SFI, hon säger:

”Som jag har sagt innan så har jag inte jättemycket vägledning med varje individ på SFI. Det jag brukar, det jag hjälper till med om säger så är ju att de skickar iväg sina betyg och då ska de vara översatta till engelska, franska, tyska, spanska tror jag det är. Så oftast är de ju engelska, deras betyg och då ser jag till att de skickas rätt. Så vi fyller i papper och såhär”

Maja säger att de görs en kartläggning av de akademiska kvinnorna och hon frågar efter betyg och informerar vart de kan skicka betygen för att få veta om de behöver komplettera eller om de har sitt examensbevis med sig skickas det till HSV (Högskoleverket) för validering. Där valideras betygen och sedan jämförs de mot svensk utbildning och eventuellt behöver de bara komplettera med svenska, matte eller engelska om de inte har läst det förut. Två av vägledarna följer en mall eller blankett där hon kartlägger kvinnorna men Lisa säger att hon inte har mer än en kvart avsatt till varje individ eftersom de är många i kö och för att hon bara arbetar halvtid. Vid kartläggningen går de igenom utbildningsplanen och det är en tungt, säger Lisa. Det gör att de ofta behöver träffas igen. Men Lisa påpekar vid flera tillfällen att planen är framåtsyftande och slutar inte med SFI studierna. Alla vägledarna är eniga om att det i första hand handlar om att informera och att vägledning kommer i andra hand.

5.2.2 Hinder

Ett genomgående tema som alla vägledare svarade på är svårigheter med språket och där var svarade alla överrens. De menar att de vägledda kvinnorna inte alltid förstår vikten av det nya språket. Kvinnor som har varit med om traumatiska upplevelser innan

27

de kom till Sverige, upplevs ha svårare att lära sig ett nytt språk eftersom de är blockerade. I vägledningen kan det ibland också vara stor språkförbistring vilket försvårar samtalen.

Karin menar att de sökande har svårt att förstå vad det står på papperna, om deras utbildning är godkänd eller inte. Och ofta vet de inte vad vägledarna jobbar med men när det förstår det kommer med allehanda problem, och då måste Karin berätta vad hennes arbetsuppgifter är. Alla vägledarna upplever också att ”allt” tar sådan tid, att de får läsa svenska väldigt länge.

Utbildningshastighet

Två av vägledarna säger att de saknar ett snabbare spår för de akademiska kvinnorna. I vägledningssituationen önskar Karin ett större samarbete med lärarna, eftersom elevens och lärarens uppfattning skiljer sig åt, till exempel vad gäller färdigheter i Svenska språket. Hon anser sig inte ha ett tillräckligt underlag bara genom elevens version.

Kulturella skillnader

En aspekt som både Karin och Maja tar upp är att kvinnor som går på SFI och som sedan blir gravida tappar en del av sin kunskap i Svenska språket under tiden de är hemma och tar hand om barnen. Och att det sedan måste börja om från början igen, och då kanske de återigen blir gravida. Det föreligger också skillnader varifrån de kvinnorna kommer hur lätt de blir för dem i Sverige att ta sig ut på arbetsmarknaden.

- Vägledaren: jag har sett dem som snabbt kommer in och som jobbar med sådana saker

som de jobbat med tidigare mot utbildningen. Men de kommer ju inte från Somalia, eller Irak eller, förstår du? Utan de kommer ju från England och Australien eller från Europeiska länder

- Intervjuaren: Hur skulle du sagt om det var invandrade?

- Vägledaren: De har svårare för att komma in. Ja de har hellre inte så mycket engelska med sig oftast.

- Intervjuaren: Och så har de lång väg att gå med svenskan och så? - Vägledaren: Ja.

- Intervjuaren: Är där något mer tror du som påverkar att de har svårare? - Vägledaren: Ja det kan vara kulturellt också, alltså hur man lever.

I vägledningen upplever både Maja och Lisa att det finns kulturella skillnader, och de nämner bland annat att för många symboliserar skrivbordet hos vägledarna en myndighet och därför är de osäkra på om de utrycker vad de verkligen känner. En annan svårighet är problemet med att vissa kvinnor är så vana att göra som de blir tillsagda

28

och att de har svårt att tänka fritt, när de blir tillfrågade vad de vill göra i framtiden i Sverige. Lisa och Maja påpekar också att det finns kvinnor som har en akademisk bakgrund som har läst sin utbildning för att man ska läsa, för att det är fint. Det är kanske inte alls säkert att man vill jobba med det, som de har med sig i utbildningen från sitt hemland. Det är inte överallt kvinnor får läsa vad de vill, utan de väljer sådant de får välja och kanske inte alls det som de själv önskar. Så det är inte alls säkert att de vill följa samma spår när du nu är i Sverige. Och kvinnor som kommit hit och som inte fått med sig sina examina och betyg för att det är instängt eller för att det bortsprängt. De har betyg, men kan inte visa det och för de kvinnorna är det problem säger Maja. En annan kulturell skillnad som Lisa påtalade var att mannen ibland är med i samtalet och blandar sig i vägledningssamtalet. Vägledaren upplever att mannen har synpunkter på vad kvinnan ska göra och de upplevs som negativt eftersom det inte blir en dialog mellan kvinnan och vägledaren. Det är inte vanligt men förekommer.

En svårighet som Maja uppmärksammat är kvinnorna kommer till Sverige mister de en del av sin identitet eftersom identiteten är starkt kopplat till yrket, ett yrke som kanske inte är giltigt i Sverige.

”Många sjuksköterskor till exempel blir ju jättebesvikna som inte får arbeta som sjuksköterskor i Sverige utan blir degraderade till undersköterskor, det är jättejobbigt”

Under tiden de som de läser in sig på Svenska språket måste de kanske försörja sig på ett arbete som är långt under deras utbildning och de påverkar deras självkänsla och identitet negativt, menar Maja.

Yttre faktorer

Ytterligare en svårighet som påtalas av två av vägledarna är att de känner att de saknas tid för varje individ och att de mer liknar ett löpande band. Vägledarna påtalar också vikten av att utbildningen ska matcha arbetsmarknaden och det har stor betydelse hur framtiden kan se ut beroende på vilken akademisk utbildning de har med från sitt hemland. Är det en gångbar utbildning med stor efterfrågan på arbetsmarknaden, ser framtiden ljusare ut . Men det är inte alltid så att arbetsmarknaden stämmer med deras utbildning.

29

5.2.3 Möjligheter

Maja säger att de finns många möjligheter för de här kvinnorna, och deras roll som vägledare är viktig eftersom de kan vara behjälplig med de rent praktiska runt var validering av kvinnornas examina ska skickas för att bedömas. Vidare anser Maja att hon kan hjälpa den sökande genom att berätta om den sökande behöver komplettera något i sin utbildning för att återigen kunna arbeta med de som deras utbildning gäller för. De sökande kan få svar på vad de kan arbeta med i Sverige. De tre vägledarna är alla ense om att de kan erbjuda alternativa vägar att gå för de akademiska kvinnorna ibland går inte den raka vägen eller som en av vägledarna sa:

”Det finns en väg att man går raka vägen – den kanske inte alla kan gå. Utan man kan gå en liten kringelkrokväg men att man ändå kommer till målet”

Alternativa vägar som alla vägledare tog upp var en preparandkurs eller en introduktionskurs för just akademiker som finns på en högskola i regionen och det blir en snabbare väg in i utbildningssystemet och därmed också en snabbare väg till ett arbete.

Erfarenheter och kompetenser

De finns många fördelar med att ha en annan etnisk tillhörighet än svensk. De har ett annat sätt att se på saker och ting, de kan ge upphov till nya perspektiv, de anser alla vägledare. Och även om deras utbildning inte skulle vara giltig i Sverige så kan de med hjälp av sin erfarenhet och utbildning ändå till exempel lättare fortbilda sig inom sitt område eftersom de har en förförståelse.

”Det är ju att de har en annan erfarenhet och en annan kultur med sig. Det är klart att det är deras fördel, de har ju kanske prövat på en del. De kan se sitt arbete med andra ögon”

Med hjälp av upplysning och information ser vägledarna att de finns många goda möjligheter i Sverige att få ett arbete och därmed goda chanser att få ett självständigt jobb och liv. Detta resulterar i ett bättre självförtroende och att kvinnor känner att de blivit ”någonting”. De behöver inte sitta hemma utan världen ligger öppen för dem. Vägledarna är överrens om att kvinnorna lättare tar sin in på arbetsmarknaden jämfört med dem utan utbildning och erfarenheter.

30

Kvinnornas språkkompetens anser vägledarna är en stor fördel, i synnerhet i människovårdande yrken och i kommuner med hög andel personer med annan historia än svensk.

”ska du börja jobba inom omvårdnad så är det ett krav snart att kunna något mer än Svenska här i så där är ju språkkompetens utöver oss andra. Och det vill jag gärna visa för dem när vi sitter i samtal och även om de inte har akademisk utbildning så brukar vi prata om framtidsmål så brukar jag försöka påvisa att ni kommer att behövas och förskollärare alla de yrkena med människor behövs ju något mer språk än svenska. Så där har de ju ett plus. Och det gäller att lyfta dem i den änden, tycker jag”

Lisa säger refererar till en bok hon läser som heter ”Svenska som fikaspråk, engelska som koncernspråk och arabiska som hemspråk och hon menar att de är just så det ser ut och hon menar att i det sammanhanget står sig svenskarna sig sämre med sin knapphändiga engelska.

5.2.4 Motivation/ambition

Vägledarna ser att kvinnornas ambitioner är realistiska överlag, även om vägen till målet kan vara lång. Vägledarna säger att ibland händer det att deras mål att arbeta med det som deras ursprungliga utbildning gett dem inte fungerar i Sverige. Maja säger:

”Man får alltså konfrontera och berätta lite hur det ser ut. Absolut. Det är ju deras mål, är det omöjligt så tar man ju inte det på ett samtal, om det skulle vara helt omöjligt att fortsätta. Många sjuksköterskor till exempel blir ju jättebesvikna som inte får arbeta som sjuksköterskor i Sverige utan blir degraderade till undersköterskor, det är jättejobbigt. De får läsa om hela, det är det som är problemet. Den värderas inte som en sjuksköterskeutbildning den värderas inte som en högskoleutbildning, den värderas som….du får arbeta som undersköterska”

Karin tycker det är individuella skillnader när det gäller både ambitioner och motivationen, men hon upplever att:

”Det är ju klart att måste peppa dem ju, i synnerhet när de hör att det tar lång tid med svenskan…då blir det ju mer peppning (…)Jag tror det är mer peppningen, som är det vanligaste”

31

Lisa menar att hon möter de sökande i så tidigt skede så hon berörs inte så mycket av de sökandes framtidsplaner. Men Lisa anser att det är en process att de först måste lära sig svenska språket lite grann och komma in i samhället, men hon säger att;

”Men visst har de intentioner att fortsätta inom sitt yrke, de som är utbildade. Det är ju värre med dem som inte är, de har ju aldrig jobbat någonstans. Så där börjar man verkligen från grunden alltså, ingen yrkeserfarenhet de har varit hemma. Så att de är ju stora skillnader. Och då känner man att de här (vår målgrupp) skulle man vilja fånga så att de snabbt kommer igång”

5.3 Vägledning ur sökandeperspektiv

Zeinab är en kvinna som kommer från Mellanöstern och har läst 4 år på universitet i Engelsk litteratur och som säger att hennes certifikat är godkänt i Sverige. Hon har fått besked om att hon inte behöver läsa mer engelska för att få undervisa i engelska i Sverige. Zeinab har arbetat som lärare på högskolan i Mellanöstern i sju år och efter kriget flyttade hon till ett annat land och jobbade där i som engelsklärare och supervisor.

Zeinabs man hjälpte henne att gå till SFI-verket. Och där fyllde de i blanketter och de träffade en person som gjorde en intervju. Zeinab säger att de på vägledningscentrum

”bestämde att det är bättre om du studerar intensivkurs för att du kan prata engelska bra. Och jag väntade tre månader och efter tre månader de skickade mig ett brev att jag ska börja studera den 28 februari”

Zeinab blev erbjuden många olika skolor av vägledaren på vägledningscentrum, men Zeinab vill gå på komvux. Vägledaren berättade på engelska att hon kunde studera intensivkurs eftersom hon hade sitt certifikat och för att hon behärskar engelska språket bra. Det skulle innebära SFI kunde avslutas snabbt och att Zeinab snabbare skulle kunna komma ut i arbete.

Zeinab vill inte längre arbeta som lärare, som hon tycker hon är trött på det och vill ha ett lugnare jobb. Hon vill hellre jobba på till exempel försäkringskassan, socialen eller på arbetsförmedlingen, men om inte det går är hon inställd på att arbeta som lärare igen. Hon tycker om att jobba och hon vill inte stanna hemma. På en skala ett till fem säger Zeinab fem att hon vill börja arbeta i Sverige. Annan personal på skolan har sagt till Zeinab att hon kan arbeta som lärare i arabiska och engelska. Men först måste hon

32

avsluta SFI för innan hon kan söka jobb eftersom hon först måste kunna svenska språket. I övrigt säger Zeinab sig vara nöjd med hjälpen hon fick hos vägledaren.

Fatima, som är 25 år, kommer från mellanöstern och har läst halva utbildningen till arkitekt i i sitt hemland. Hon varit i Sverige i nästan fyra år, och haft uppehållstillstånd i fem månader. Fatima har inte arbetat i sitt hemland men i Sverige har hon arbetat inom hotell och restaurang och för sin man i hans pizzeria. Fatima kom i kontakt med vägledning första gången när hon skulle skriva in sig på SFI. Hon säger att

”Jag hade ett lätt prov och det var en tjej som pratade om skola och hon sa jag kan välja vilken skola jag vill studera vid. Jag gjorde ett prov också och hon bestämde att jag måste börja med B-kursen (SFI) inte C. Jag studerar nu i C-kursen. Sen skickade de ett brev till mig”

Fatima fick också berätta om sina tidigare utbildningar, men hon känner att hon behöver gå dit igen eftersom hon inte vet vad hon ska göra efter att hon gått SFI-studierna klart och fråga mer om utbildningar. Fatima uppfattade det som att de kunde hjälpa henne om hon ville fortsätta på arkitektutbildning i Sverige och vägledarna kunde välja vilken kurs som var bäst för henne. Hon fick också information om SFI-bonusen och hoppas klara vid nästa testtillfälle. Fatima ansåg att hon inte visste något om den svenska skolan och tyckte informationen från vägledarna var viktig. I framtiden funderar hon på att först studera, men inser att hon först behöver träna upp sin svenska ” för att jag vet ingenting och jag måste fråga hela tiden.” Men Fatima drömmer om ett eget företag och ser ljust på framtiden i Sverige som ger henne möjlighet att bli självständig på ett sätt hon inte hade i sitt hemland.

You- Li kommer från Sydostasien och har en lång utbildning inom informationsteknik och hon har utbildat sig både i Asien och i Europa. Hon har jobbat med informationsteknik på ett företag som tillverkar mobiltelefoner. I Sverige har inte jobbat utan bara studerat. När You-Li skulle börja på SFI fick hon hjälp av sin pojkvän och de sökte själv information på internet. You-Li tog sedan kontakt med vägledningscentrum och fick där anmäla sig till SFI studierna. På vägledningscentrum frågade de mycket om hennes utbildningar och hur långa de var. Hon fick sedan ett brev där om vilken tid och plats SFI-kurserna startade och nu har hon gått på SFI i tre månader. I framtiden efter SFI vill You-Li arbeta med det hon är utbildad till, inom informationsteknik.

33

You-Li säger

”Tidigare sökte jag jobbet också och jag skickade mitt CV men den första frågan de frågade mig, kan du prata svenska om jag inte kan prata svenska, om jag inte kan svenska så läser de inte mitt CV”

Jasmine som kommer från ett krigsdrabbat land i Mellanöstern har varit i Sverige i 5 år och hon har två utbildningar, en i administration/business och en specialutbildning för barn med svårigheter. Hon har jobbat med barn mellan 6-12 år i sitt hemland och med administrativa arbetsuppgifter på en klinik. Hon har inte jobbat i Sverige utan varit mammaledig med sina tvillingar.

Jasmine anmälde sig på vägledningscentrums SFI-center när hon skulle börja läsa svenska språket. Där fick hon hjälp att anmäla sig och Jasmine säger att:

- Jasmine: de förklarade allting att du ska börja med SFI och sen när du gått SFI ska du fortsätta med grund.

- Intervjuaren: hur kändes det?

- Jasmine: Att jag har mycket att göra innan jag hittar jobb

- Intervjuaren: att det var mycket att göra innan du kunde hitta ett jobb, en lång väg?

- Jasmine: Ja, absolut.

Innan Jasmine kom till Sverige tänkte hon att hon att hon skulle jobba direkt men fick klart för sig att hon först måste studera svenska.

”Jo jag tänkte att jag kunde börja direkt när jag kom till Sverige, jag planerade att för ett år att läsa och där börjar jobba men när jag kom hit jag måste studera svenska i många år”

Jasimine upplevde att hon fick bra hjälp av vägledaren, som förklarade allting. Jasmine blev medveten om att hon har flera steg att ta innan hon är klar, för i början förstod hon ingenting. Hon känner att de hjälpte henne framåt. Men Jasmine säger att hon har ett problem.

”Ja, jag har ett problem, när jag anmälde till SFI och de frågade vad jag skulle göra när du slutar. Jag har sagt att jag kan jobba som lärare men nu har jag barn och det är mycket svårt och jag blir mycket trött med dem. Nu kan jag inte jobba med barn igen, jag hoppas att[…]Ja jag pratade med min lärare och hon sa att jag måste byta mitt mål, jag vet inte vad jag ska byta (till) Jag gick till vägledningscentrum och pratade med dem att måste byta till något inom dator, och jag säger nej. Du måste inte byta ingenting, vi skriver inget… Efter att mina barn, de är tre efter det jag tror inte jag kan lära mer. Jag jobbar mycket med dem. Mina båda är tre. …Ja de har mycket svårt därför vill jag inte jobba som lärare”

34

Om framtiden säger Jasmine såhär:

”Jag ska sluta SFI och ta tolkutbildning det är bra för att det finns mycket folk som kommer från utlandet som behöver tolk”

5.4 Sammanfattning

Den konkreta vägledningen ser i stort sett likadan ut hos de tre intervjuade vägledarna, dock menar en av vägledarna att de inte är så mycket vägledning överhuvudtaget på SFI. En annan säger att de saknas tid. De ser alla att språket är ett hinder både i vägledningen och för kvinnornas möjligheter i framtiden. Två av vägledarna vill ha ett snabbare spår för dessa kvinnor med akademisk utbildning. De poängterar också att det finns kulturella skillnader som innebär svårigheter i vägledningssituationen, och som exempel nämner de att en del kvinnor är ovanan att tala fritt. En del kvinnor saknar också sina betyg och dokument, vilket kan ställa till problem. Ett annat problem som alla vägledarna upplevde är att en del kvinnor har utbildningar som inte värderas som en akademisk utbildning i Sverige. Det kan innebära att de måste läsa om hela sin utbildning igen. Sedan menar vägledarna att det är stor skillnad på hur kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden ser ut och de menar att de beror på efterfrågan.

Vägledarna ser att de kan vara behjälpliga med information för de sökande kvinnorna och ge dem hjälp hur de kan använda sin utbildning för att ta sig ut i arbetslivet. Alla vägledarna ser att det finns fördelar för kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden. De anser att kvinnornas språkkompetens är viktigt, i synnerhet i vårdande yrken men även generellt då allt fler inte är etniskt svenska inom alla möjliga sektorer.

Motivationen och ambitionerna hos de sökande anser vägledarna är realistiska och de upplever att de ibland måste motivera och uppmuntra kvinnorna i synnerhet att lära sig svenska språket, som upplevs ta lång tid.

De fyra kvinnorna är överrens om att de fick praktisk hjälp av vägledarna och information om hur de skulle kunna läsa svensk på SFI. Två av kvinnorna beskrev att de fick flera skolor att välja på. Vägledarna beskrev för dem vilka steg de behöver ta för att nå sina mål. I övrigt var alla kvinnorna motiverade att både utbilda sig för att sedan börja jobba.

35

6. Analys

I analysdelen binds teorier och dess modeller ihop med tidigare forskning med empiridelen som presenterades i resultatkapitlet. Först kommer kopplingen mellan vägledarnas perspektiv på den konkreta vägledningen genomföras, sedan kommer de tre teman som finns i studien behandlas som är hinder, möjligheter och motivation. Därpå kommer teorier och tidigare forskning bindas till kvinnornas upplevelser knytas samman.

6.1 Erfarenheter av den konkreta vägledningen.

Studievägledning mot målgruppen, invandrade kvinnor med akademisk utbildning är svårt att hitta och är dessutom är högst individuell. Men det detta till trots har de framkommit i undersökningen att vägledningen att det finns metoder där kvinnornas tidigare erfarenheter och utbildningar efterfrågas såsom det beskrivs i CIP teorin. Vägledarna beskrev att de gjorde en kartläggning av kvinnornas utbildning och arbetslivserfarenheter. Peterson m.fl. (2002) beskriver att det är till god nytta att ta reda på var den sökande befinner sig och att ta reda på vilka mål personen önskar nå. I CIP teorin beskriver också författarna att det kan vara komplext att som vuxen göra karriärval eftersom det finns ett flertal faktorer som kan spela in. Bland annat kan ekonomin, fritidsintressen, äktenskapet och tidigare livserfarenheter ha betydelse när ett omval i karriären ska göras. Annat som också bör vägas in vid karriärval är kännedom om vilka möjligheter som står till buds, något som målgruppen invandrarkvinnor torde ha vissa hinder att få utan kontakt med en vägledare. Det beror på att kvinnorna har kommit till ett nytt land med nya möjligheter men också att varje land har sitt specifika system. Det var tydligt att de intervjuade kvinnorna också vägde in faktorer såsom familjesituationen då de skulle utbilda sig. Till exempel var de två kvinnor som inte längre vill jobba med det som de utbildat sig till eftersom de hade fått barn eller önskade lugnare arbete. Peterson m.fl. (2002) uttrycker också att det är viktigt att veta hur man själv är, att ha självkännedom. Att ha lämnat sitt land och invandrat till ett nytt land innebär att ha lämnat sina gamla referenspunkter och värderingar. Det medför enligt Wellros (1998, s.45) att det blir svårt att tolka sin omgivning vilket i sin tur medför en stor osäkerhet. Personen varken förstår eller kan göra sig förstådd, vilket i sin tur påverkar individen negativt och självkänslan sjunker och de kan påverka självkännedomen i negativ riktning. Tamm (2002) skriver att flyktingskapet, att lämna sitt land innebär att livet

36

omarbetas och är en pågående process. I denna process lär sig individen sig nya saker och deras nya existens ger upphov till nya möjligheter. Om personen däremot fastnar i negativa känslor för att livet inte blev som de tänkt sig finns en risk att krisen blir bestående (Tamm, 2002, s. 255).

I föreliggande studie beskriver vägledarna problematiken med språket, både i vägledningen och för kvinnornas framtid i Sverige. Stier (2009) beskriver språket som mångbottnat och relativt och som en bärare av både kunskap och kultur. Finns det bristfälliga eller otillräckliga språkliga kunskaper innebär att personen inte förstår det som sägs eller skrivs. Även om personen till synes har god språklig kompetens kan myndighetsspråk vara svårt att förstå. I vägledningssituationen är det viktigt att komma ihåg att använda ett förståligt språk och tänka på att inte använda specifika begrepp utan att förklara dem för personen. I den statliga utredningen (2005:69) framkommer det att det finns stora krav på invandrade personer att behärska svenska språket, rent av orimliga krav (s.31). De intervjuade vägledarna trycker också på vikten av att kunna svenska, de menar också att kvinnorna har en lång väg att gå innan de behärskar språket. En av vägledarna menade på att det är lättare för personer att ta sin in på arbetsmarknaden om de behärskar engelska medan de som kommer från andra länder utanför Europa har svårare. Kamali (SOU 2005:69) skriver också att de i är skillnad på vilken brytning personen har, att bryta på arabiska värderas lågt i jämförelse med att bryta på engelska eller amerikanska (s.32). Vägledaren bekräftar att hon uppfattar det på liknande sätt, men tror inte det enbart beror språket utan även på kulturella skillnader.

6.2 Kulturella skillnader

Vägledarna som intervjuades beskriver att det förekommer kulturella skillnader i vägledningssamtalen. Bland annat beskriver de att kvinnorna är vana vid att göra som de blir tillsagda och att de kan uppfatta skrivbordet som en symbol för makt. Wellros (1998) beskriver att inte kunna tolka sin omgivning medföljer en känsla av kaos, kallad kulturchock., och som en av de intervjuade kvinnorna också sa ” för att jag vet ingenting och jag måste fråga hela tiden. Att inte kunna göra sig förstådd och att inte förstå vad som händer skapar i sig en stor osäkerhet (Wellros, 1998, s 45-46). Vägledarna påtalade de kulturella skillnaderna och en av vägledarna beskrev att ibland är mannen med och har synpunkter på vad kvinnan ska göra och de upplevs som negativt eftersom det inte blir en dialog mellan kvinnan och vägledaren. I sig kan det

37

handla om en kulturell skillnad som ses som alldeles korrekt ur de sökandes perspektiv men som ses som ett negativt beteende i Sverige. Det framkom vid intervjuerna med vägledarna att det uppfattat att det finns svårigheter för kvinnorna som kommer till Sverige när de mister sin identitet eftersom identiteten är starkt kopplat till yrket. I Claytons avhandling beskrivs det att kvinnor som invandrat får en dålig självkänsla efter att de invandrat. Därför de inte har tillgång till relevant utbildning eller till en önskvärd sysselsättning vilket skapar problem som kan medföra en negativ självbild (Clayton, 2005, s. 229). Tamm (2002) beskriver att lämna sitt hemland med livet i behåll och att bosätta sig i ett nytt land innebär ofta att de som flytt känner tacksamhet den första tiden för att de slipper krig och död och nu kan leva i tryggt samhälle. Efter ett tag märker de nya svårigheterna som väntar till exempel på arbetsmarknaden eller att få tag på en bostad, eller att inte kunna språket. Arbetslöshet kan för många innebära att människovärdet förminskas och att inte kunna språket kan göra att flyktingen känner sig dum (Tamm, 2002, s.251). Vägledarna berättade också om att under tiden de som de läser in sig på Svenska språket så måste de kanske försörja sig på ett arbete som är långt under deras utbildning och de påverkar deras självkänsla och identitet negativt. Många kommer in i en identitetskris när de förlorat sin kulturella förankring där de hade sin roll, status eller särskilda identitet. Många har fått ge upp sin tidigare yrkesidentitet och kvinnornas ställning i det nya landet är kanske inte alls som i hemlandet (Tamm, 2002, s.255).

6.3 Motivation

Vägledarna tillfrågades om hur de såg på kvinnornas egna drivkrafter och de svarade unisont att de uppfattade att de har en stor drivkraft och god motivation att komma ut i arbetslivet. Vägledarna ansåg att det läggs stor fokus på lära sig ett nytt språk vilket kan ta lång tid. Det skapar en viss frustration hos kvinnorna. I de lägena behöver kvinnorna sporras för att orka fortsätta vidare. Precis såsom Clayton konstaterade så upplevde också vägledarna att invandrarkvinnor utgör en särskild utmaning för både yrkesvägledning och för utbildningsinstitutioner (Clayton, 2005, s. 229). En av vägledarna såg stor skillnad på kvinnor med akademisk utbildning mot kvinnor utan utbildning. Vägledaren upplevde ibland att dessa elevers utan akademisk utbildning hade drömmar och mål som var orealistiska jämfört med deras prestationer och betyg. Fredrikson & Furmark (2005) beskriver motivation som det som får oss att handla och