Akademin för Innovation, Design och Teknik
Vidareutveckling av luftsittdyna som
förebygger trycksår
Examensarbete
Grundnivå, 15 hp
Produkt- och processutveckling
Jaturong Kingchan
Title in English: Development of seat cushion that prevents pressure ulcers Handledare, Mälardalens högskola: Christopher Gustafsson
Examinator: Janne Carlsson 2020-05-25
SAMMANFATTNING
Detta examensarbete handlar om en produktutveckling och har syfte till att vidareutveckla en alternativ lösning på befintlig luftsittdyna som förebygger trycksår hos rullstolsburna personer. Uppkomsten av trycksår orsakar stor lidande för personen och även stor kostnad för vården, därför är det väldigt viktigt med ett tryckavlastande hjälpmedel. Arbetet innebär en produktutveckling av befintlig luftsittdyna med hjälp av att integrera nya tekniska lösningar. Målet är att underlätta användare för att kunna mäta trycket på olika punkter vid sittande position samt få mer precision på lufttryckvärdet i luftsittdyna efter behovet. Bakgrunden till detta är att de personer som är i beroende av rullstol för sina förflyttningar har hög risk för att få trycksår och behöver tryckavlastande dyna. De befintlig luftsittdyna saknar precision av lufttryck inställning samt har några begränsningar i användningen utifrån användarupplevelser.
Detta examensarbete började med att undersöka möjligheter till utvecklingen av en befintlig luftsittdyna genom att intervjua en expert på hjälpmedelscentrum i Västerås. Därefter utfördes identifiering av användarbehov med enkätundersökning och samlade alla teoretiska data i området. Utifrån resultatet av webbaserad enkätundersökning som deltagarna fick svara på flervalsfrågor, öppna-frågor och svaren från intervjun skapades tänkbara koncept. Konceptet analyserades och sedan valdes ut det som motsvarade användarbehovet bäst. Examensarbetet användes av produktutvecklingsprocessen som är beskriven i boken enligt (Ulrich & Eppinger, 2014). Det omfattar produktplaneringsprocessen, datainsamling, produktutvecklingsprocessen, målspecifikationer, konceptgenerering, konceptval och prototypframtagning.
Slutkonceptet har som syfte att öka flexibilitet och användarvänlighet som bidrar till en uppfyllelse av önskemål från experten och användarna utifrån undersökningarna.
Nyckelord: trycksår, förebyggande av trycksår, trycksårprevention, hjälpmedel, rullstolsburen, sittdyna, trycksår och tryckkuddar.
ABSTRACT
This thesis is about product development of an existing air cushion that prevents pressure ulcers in wheelchair-bound persons. The work aims to develop an alternative solution for the product to increase ease of use and facilitate the air pressure setting of the cushion. The onset of pressure ulcers causes great suffering for the person and also great cost for the care, therefore it is very important with a pressure relieving aid. The work involves product development of existing air cushions with the help of integrating new technical solutions with the aim of facilitating users to be able to measure the pressure at various points at the sitting position and to get more precision on the air pressure value in the air cushion as needed. The reason for this is that the people who are dependent on a wheelchair for their movements are at high risk of getting pressure ulcers and need a pressure relief cushion. The existing air cushion lacks the precision of the air pressure setting and has some limitations in use based on user experiences.
This thesis started by exploring opportunities for the development of an existing air cushion by interviewing an expert at an auxiliary center in Västerås. Subsequently, identification of user needs was carried out with a survey and collected all theoretical data in the area. Based on the results of a web-based survey that participants were asked to answer multiple-choice questions and also open-ended questions as well as the answers from the interview, conceivable concepts were created and then analysed and selected the concept that best suited the user's needs. The degree project was used by the product development process, which is described in the book according to (Ulrich & Eppinger, 2014). It includes the product planning process, data collection, product development process, target specifications, concept generation, concept selection and prototype development. The final concept aims are to increase flexibility and user-friendliness together contributing to the fulfilment of the wishes of the expert and the users based on the survey.
Keywords: decubitus, prevention of pressure ulclers, aids, wheelchair bound, cushion, pressure ulcer and pressure cushions
FÖRORD
Författaren vill ge ett stort tack till alla anonyma deltagarna i webbenkätundersökning som har deltagit i detta examensarbete.
Sist men inte minst tackar jag för all hjälp som Christopher Gustafsson med sin insats som handledaren och gav mig stöd i hela vägen från start till slut som vi har arbetat tillsammans. Utan all er hjälp hade detta examensarbete inte lyckats lika väl som det gjort
1
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte, mål och frågeställningar 3
1.4 Avgränsningar 3
2. TEORETISK REFERENSRAM 4
2.1 Tekniska aspekter av luftsittdyna 4
2.2 Inställning av en luftsittdyna 5
2.3 Ergonomisk anpassning för kroppskontur 6
2.3.1 Ergonomi 6
2.3.2 Kroppsmått 6
2.4 Automatisk luftpump 7
2.5 Tryckmätningssensor 9
2.6 Inspiration 11
2.6.1. Star Standard Air 11
2.6.2. ROHO Dry Floatation 12
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE 14
3.1 Val av metod och utvecklingsplan 14
3.2 Identifiering av möjligheter 15
3.3 Identifiering av användarbehov 15
3.4 Litteraturstudie 15
3.5 Utvärdering av möjligheter 16
3.6 Allokera resurser och fastställa en tidsplan 16
3.7 Slutföra förstudieplanering 16 3.8 Konceptutveckling 16 3.9 Målspecifikation 17 3.10 Konceptgenerering 17 3.11 Konceptval 21 3.12 Prototypframtagning 22 4. RESULTAT 23
4.1 Expertens tal om luftsittdynor och dess begränsningar 23
4.2 Resultatet från identifiering av användarbehov 23
4.3 Produktbeskrivning 24
4.4 Luftsittdynan visualiseras med rullstolen 28
5. ANALYS OCH DISKUSSION 29
5.2 Tekniklösning för luftsittdynan 30
5.3 Reflektion analys 31
6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 32
7. REFERENS 33
1
Lista med figurer
Figur 1. Riskzon för trycksår vid sittande position (Illustratör: Flodin, 2019) 1 Figur 4. Urklippsbilden togs från utbildningsfilmen ”Trycksårs-skolan: Inställning Rohodyna” (Rehab Station
Stockholm, Youtube, 2017) 5
Figur 5b. Mått och sammanställningen baseras på ett flertal svenska, engelska, tyska och amerikanska studier
(Berglund, 1988) 6
Figur 6. Automatisk luftpump från Xmund XD-BP4 modellen används som inspirationen (Modell: Xmund). 7 Figur 7. LX100 med a) trådlös enhet och b) sensorytan i rutmönster (Modell: Xsensor) 9 Figur 8. Mätresultatet visas i en pekplatta (Modell: Xsensor) 10 Figur 9. a) Sittdyna Star Standard Air med luftceller och b) luftkontroll med handen mellan sittdynans luftceller
(illustratör: Etac) 12
Figur 10. a) Luften in och cirkuleras fritt i hela dynan och 13 Figur 11. Produktplaneringsprocessen visar en navigeringsstruktur (Ulrich & Eppinger, 2014). 14 Figur 12. Ett konceptklassifikationsträd för lösningsmöjligheter till luftinställning (Ulrich & Eppinger, 2014) 17 Figur 13. Koncept A visar luftsittdyna med 1) Överdrag, 2) Tryckmätningssensor, 3) Surfplattaskärm och 4) Luftceller.
18 Figur 14. Koncept B visar luftsittdyna med 1) Överdrag, 2) Luftceller och 3) Automatisk luftpump. 19 Figur 15. Koncept C visar en luftsittdyna med 1) Tryckmätningssensor, 2) Överdrag, 3) Luftceller, 4) Tryckindikering
20 Figur 16. Luftsittdyna integreras med nya tekniklösningar, 1) Tryckmättningssensor, 2) Luftceller, 3) Överdrag, 4)
Tryckindikering. 24 Figur 17. Sprängskiss 25 Figur 18. Överdrag 26 Figur 19. Luftceller 26 Figur 20. Tryckmätningssensor 27 Figur 21.Tryckindikering 27
Figur 22. Sammanställning av luftsittdyna och rullstol 28
Lista med tabeller
Tabell 1. Produktspecifikationer av automatisk luftpumpen 8
Tabell 2. Produktspecifikation för Sittdyna Star Standard 12
Tabell 3. Produktspecifikationer för ROHO Sittdyna 13
1. INLEDNING
Detta examensarbete beskriver möjligheten till en utveckling av en befintlig produkt. Examensarbeten använder av de metoder som beskrivs i Produktutveckling, Konstruktion och Design Ulrich & Eppinger (2014). Under detta kapitel presenteras bakgrund till studie, problemformulering, syftet, mål, frågeställningar och avgränsning för examensarbetet.
1.1 Bakgrund
Bakgrunden till detta examensarbete är att skapa nya tankar med nya tekniklösningar för luftsittdyna som förebygger trycksår. För personer som är rullstolsburna är risken också högt för förekomsten av trycksår och i varje riskzon visas i Figur 1 ska inspekteras regelbundet. I sittande position har skinkor och lår som upptas största delen av kroppens vikt (Bååth & Källman, 2019).
Figur 1. Riskzon för trycksår vid sittande position (Källan: Bååtth & Källman, Illustratör: Flodin, 2019)
Uppkomsten av trycksår i sittbensknölarna orsakas av bristande tryckavlastning i sittande position. Tiden av sittandet spelar en viktig roll på uppkomsten av trycksår och tidsanpassningen är individuell. Personer med begränsade rörelser och som är beroende av sittande position ska bedömas efter risk eller trycksår-kategori för hur länge personen kan sitta (Bååth & Källman, 2019).
Ett trycksår definieras som en lokal skada som uppstår i vävnad, muskel och mjukdelar under vår hud, där området komprimeras under en viss tidsperiod. Trycksår orsakar av hög tryck, friktion eller en kombination av dessa faktorer. Huden eller vävnaderna blir skadade på grund av syrebristen som leder till stopp av blodcirkulation runt områden och om huden är för torr eller för fuktig (Holtz & Levi, 2006).
Uppkomsten av trycksår kan delas i två olika kategorier: den första är patientrelaterade riskfaktorer, vilket innebär försämring av aktivitetsförmåga, nedsatt rörlighet, hög ålder, nedsatt allmäntillstånd, inkontinens, akut sjukdom, neurologiska sjukdomstillstånd, hjärt- och kärlsjukdomar, terminalt stadium och även tidigare trycksår. Andra kategorin är miljörelaterade riskfaktorer, vilket innebär inverkan av yttre tryck, skjuv, friktion, fukt och värme vid avgränsade områden (Lindholm, 2002). Personerna som är i riskgrupp för trycksår är till exempel, patienter som får vänta länge för höftfrakturoperation på sjukhuset påverkas högre risk att få trycksår. Ålder är en av faktorerna som ökar risk för en utveckling av trycksår exempelvis personer över 70 år har lättare att få än yngre personer. Inklusive vissa sjukdomar såsom demens, fetma, neurologiska sjukdom eller hjärt- och cirkulationssjukdomar är orsak till uppkomsten av trycksår. Risker för de personerna beror på begränsning av rörlighet. Om de kan röra på sig så är risken lägre. Enligt en finsk studie, 60 procent av trycksår drabbar patienterna med dåligt allmäntillstånd (Baumgarten, et al., 2003).
1.2 Problemformulering
Utifrån evidensbaserad kunskap och forskning från National Pressure Ulcer Advisory Panel (2014) visar att trycksår fortsätter att stiga och den orsakar onödigt lidande för rullstolsburna. Material och utrustning som kan förebygga trycksår kommer att spela en stor roll för trycksårsprevention. De personer som är i beroende av rullstol för sina förflyttningar har hög risk för att få trycksår och behöver tryckavlastande dyna.
Uppkomsten av trycksår orsakar stort lidande för personen och även stor kostnad för vården. Detta eftersom sjukdomen kräver långa vårdtider, vilket innebär en ökning av vårdkostnaderna. Det förekommer arbete och insatser för att förhindra trycksår i både nationell och lokal nivå men i statistiken visar det sig att resultaten har legat stabilt runt 14 procent (Perlkvist, et al., 2013). Sveriges Kommuner och Landsting (2014) har gjort en studie som tar fram framgångsfaktorer för att förebygga och minska förekomsten av trycksår. En av framgångsfaktorerna är tryckavlastande material. Det är viktigt att vårdenheterna får tillgång till trycksårsförebyggande utrustning efter behov.
Hjälpmedlet som kan underlätta vardagen kommer därför att vara betydelsefull för de äldres livskvalitet och välmående (Socialstyrelsen, 2019). Det finns många olika varianter och egenskaper av sittdynor som fördelar trycket och optimerar användarens sittposition. Detta examensarbete kommer att ägna sig åt de nya tekniklösningar som ska integrera med den befintliga sittdynan som finns tillgänglig på marknaden.
1.3 Syfte, mål och frågeställningar
Syftet är att förstå begränsningarna i användningen av sittdyna med luft som förebygger trycksår genom att undersöka nya tekniska lösningar som integreras med den nuvarande sittdynan. Målet med examensarbetet är att hitta en konceptuell lösning i form av en digital prototyp som representerar en ny teknisk möjlighet. Ytterligare mål är att tillsätta lufttryckssensor för enklare justering och mer anpassningsbar, det vill säga att öka användarvänligheten samt flexibilitet i användningen. Sedan är examensarbetet uppställs med två frågeställningar nedan.
● Vad har man för begränsningar i användning av nuvarande sittdyna som förebygger trycksår?
● Hur kan man öka användarvänlighet samt flexibilitet i användningen av luftsittdyna med hjälp av nya tekniklösningar?
1.4 Avgränsningar
Examensarbetet ägnades åt att ta fram ett nytt koncept av luftsittdyna som förebygger trycksår genom att utveckla nuvarande teknik till nya tekniska möjligheter. Med den tänkta målgruppen till detta projekt är personer som har behov av rullstol för sina förflyttningar och har svårt att variera sitt sittande. Personer med behov av individuell anpassning eller korrigera deformiteter och eller funktionsbortfall samt personer som riskerar att få trycksår. Slutkonceptet skall fokuseras på befintliga tekniklösningar som används för att kombineras med nuvarande sittdyna som redan finns i marknaden. Framtagning av prototyper begränsades till virtuella prototyper som en CAD-modell. Den ekonomiska kalkylen av examensarbetet begränsades då det saknades källor om rullstolsburnas inkomst, eftersom det på grund av rådande situation gällande Covid-19 var förbjudet att vistas på äldre omsorgsområdet. Utifrån detta var det ej möjligt att undersöka rullstolsburnas inkomst.
2. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel presenterar examensarbetets teoretiska referensram, vilket beskrivs om tekniska aspekter av luftsittdyna, metod för inställningen av befintlig luftsittdyna, anpassning ergonomisk, inställning av en luftsittdyna samt teorier bakom nya tekniklösningar.
2.1 Tekniska aspekter av luftsittdyna
Tryckfördelande luftsittdyna för patienter är individuella anpassningar och riskfaktorer för trycksår avgörs deras behov. Egenskaper för tryckfördelande luftsittdyna är ”speciella luftsittdyna som är framtagna för att hantera vävnads belastning, mikroklimat, och/eller har andra terapeutiska funktioner (dvs. madrasser, integrerade bäddsystem, ersättning madrasser, bäddmadrasser, sittdynor, eller tilläggsdynor)”. Förutsättningar vid val av luftsittdynor ska följas tillverkarens rekommendationer för förbrukning och hantering. Befintlig produkt som är standardiserad används som en produktutvecklingsguide och möjliggör kvalitetskontroll för tillverkaren (National Pressure Ulcer Advisory Panel, 2014).
Det finns generella principer som bör följas vid val av luftsittdynor med tryckfördelning. Enligt riktlinjer från internationella samarbetsorganisationer (National Pressure Ulcer Advisory Panel, 2014).
● Deras forskning har visat resultat om egenskaper på sittdyna med följande den första principen är att ta hänsyn till ergonomi hos patientens kroppsstorlek och kroppsform. Det ska vara individanpassad sittunderlag och behov relaterat till livsstil, rörelseförmåga samt effekten av kroppsställning och tryckfördelning.
● För den andra principen är materialet som rekommenderas för överdrag av sittunderlag. För en rekommendation skall vara uppnås, bör sittunderlaget vara töjbart och luftgenomsläppligt. Det skall även vara elastiskt så att kunna forma sig efter kroppskonturer. Att välja dyna bör ha värmeavledningsförmåga och tillåta luftväxling så att värme och fukt inte uppsamlas mellan användare och dyna.
● Tredje principen är funktioner på tryckfördelning bör vara enkel och smidig att använda. Inställningen ska även vara användbar för att kunna säkerställa i bekväm position. Att underhålla en luftsittdyna bör göra dagligen för att undvika luftläckage och inspektionen bör följas tillverkarens rekommendationer.
● Fjärde principen beskrivs att användare måste ha kunskap om korrekt hantering. Det är viktigt att personer som är inblandad har utbildat om hur tryckfördelande underlag underhållas.
2.2 Inställning av en luftsittdyna
För att kunna installera en luftsittdyna efter användarens form och behov i dagsläge krävs utbildning och erfarenhet. Detta examensarbete observerades en inställning strategi av sittdyna med luft genom en utbildningsfilm på internet. Filmen hette “Trycksårs-skolan: Inställning Rohodyna” samt länken finns i Bilaga G. I filmen visades en ryggmärgsskadad person med hjälp av en arbetsterapeut som skulle göra inställning på en sittdyna med luft. Arbetsterapeuten kände av sig lufttrycket i sittdynan med sin hand under ryggmärgsskadades sittben för att kontrollera om trycket var anpassad. Arbetsterapeuten fick även använda med sina fingertoppar efter luftnivå som var sedan justeras, vilket visades i Figur 4 nedan.
Figur 4. Urklippsbilden togs från utbildningsfilmen ”Trycksårs-skolan: Inställning Rohodyna” (Rehab Station Stockholm, Youtube, 2017)
2.3 Ergonomisk anpassning för kroppskontur
Denna delteori behandlar om ämnet ergonomi som är beskriven med en faktabaserad del. Avsnitten ska ge en förståelse i kroppsmått.
2.3.1 Ergonomi
För att få möjlighet till en bra sittmöbel som i denna rapport är sittdyna som förebygger trycksår. Vid sittande position med ergonomi menas att användare upplever en god komfort och säkerhet med en uttrycksfull form med en hållbar konstruktion (Berglund, 1988).
Ett problem som oftast uppstår är att människor har olika mått och individuella krav på måttanpassningen. Enligt Berglund, 1988 rekommendation som bygger på genomsnittsvärden räcker inte nog till lösningen eftersom måttet passar bara ett fåtal personer. Vilka mått bör då formgivaren välja eftersom användaren är rullstolsburen. Storleken på luftsittdyna är variera eftersom en och samma luftsittdyna oftast används av många olika personer. Det är därför knappast någon lösning att tillhandahålla luftsittdyna liksom kläder i ”small, medium och stor”.
2.3.2 Kroppsmått
Eftersom alla män och kvinnor har olika kroppsmått, vilket gör att det är svårt att hitta rätt storlek som passar individuella behov. Med hjälp av svenska mätningar av kroppsmått som är genomförd i samband med hälsoundersökningar, identifierar att kroppsstorlek varierar med ålder och kön som visas i Figur 5a. I Figur 5b är avsedd för svenska i åldersgruppen ca 20–65 år och redovisar stora, medelstora och små kroppsmått. Stort mått menar att 5% av männen har större mått eller 95.e percentilen för män. Medelstort mått menas måtten som är medelvärden för män och kvinnor. Litet
mått menar att 5% av kvinnorna har mindre mått eller 5.e percentilen för kvinnor (Berglund, 1988).
Figur 5a. Hänvisning till kroppsdelar och figur 5b. Visar kroppsmått (Berglund, 1988)
a) b)
Figur SEQ Figur \* ARABIC 5b. Mått och sammanställningen baseras på ett flertal svenska, engelska, tyska och amerikanska studier (Berglund, 1988)
2.4 Automatisk luftpump
Automatisk luftpumpen består av ett pneumatiksystem, vilket innebär två huvudsakliga roller mellan tryck och flöde i förhållandet till varandra. Det vill säga trycket är det samma i varje punkt när det inte finns något flöde i ett system och när det uppstår flöde mellan två punkter så är trycket alltid lägre i punkt två. Skillnaden mellan flöde kallas tryckfall och beror på tre faktorer: ingångstrycket, flödet och strypning (SMC, u.d.).
Automatisk luftpumpen som visas i Figur 6, är en elektrisk luftpump med inbyggt 2000 mAh vilket görs att luftpumpen är bärbar och driven med Litiumbatteri. Denna luftkompressorpump kan användas kontinuerligt i 40 minuter och viloläge upp till 2 år. Vid användning av automatisk luftpumpen kan blåsa upp 20 tomma cykeldäck när batteriet är fulladdat. Den automatiska luftpumpen har även en minnesfunktion för återanvändning luftnivå som användare har valt tidigare. I Tabell 1 beskriver produktspecifikationer av automatisk luftpumpen.
Figur 6. Automatisk luftpump från Xmund XD-BP4 modellen används som inspirationen (Modell: Xmund).
Tabell 1. Produktspecifikationer av automatisk luftpumpen
Specifikationer för Xmund XD-BP4 Dimensioner
Storlek 150 x 60 [mm] Luftflödet 20 [l/min] Lufttryck 0 - 100 [PSI] Vikt 0,5 [kg] Batterikapacitet 2000mAh 3.7 [V] Laddningstid 2–3 [timmar] Livslängd 200 [timme] Driftstemperatur 0–45 [Celsius] Arbetstid 40 [min] Ljudnivå i användning 80 [dB] 8
2.5 Tryckmätningssensor
I detta examensarbete användes en mätutrustning av modellen LX100 visas i Figur 7 från Xsensor företaget. Denna tryckmätningsmatta kan analysera användarens tryck under luftcellerna vid sittande position. Med hjälp av tryckmättningssensoren som mäter tryckfördelningen och belastningen som sedan analyseras och får en mer noggrant samt ett exakt värde för lufttrycket i sittdynan. Mattan är byggd med avancerade elastiska sensorer för att ge effektivt omfördela trycket. Nu är det enklare än någonsin att identifiera punkter med högt tryck och där risken för trycksår är som störst. XSensor bygger på den senaste tekniken och kartlägger effektivt var trycket i rullstolen är som störst.
Figur 7. LX100 med a) trådlös enhet och b) sensorytan i rutmönster (Modell: Xsensor) a)
b)
ForeSite SS modellen visar exakt var trycket är som störst och därmed behöver lättas på. Med sina 1296 sensorpunkter på en 45x45 cm stor sensor finns det ingen annan sensor som är lika exakt som LX100. Hos LX100 är noggrannheten hela 4 gånger högre än hos närmaste konkurrent, vilket gör LX100 till den mest exakta trycksensorn i världen. ForeSite SS visar inte enbart var trycket är som störst, utan även exakt hur högt trycket på sensorn är. På så sätt blir det enklare att förebygga problem och utveckla behandlingsstrategier.
LX100 är oerhört tunn, flexibel och lätt. Dynan anpassar sig enkelt efter stolens sits och rygg, vilket ger en tydlig bild av tryckfördelningen på sätet.
● Flexibel sensorplatta med tusentals integrerade sensorceller som kontinuerligt mäter kroppstrycket från brukaren.
● Pekskärm som visar realtidsbilder av förhöjt tryck visas i Figur 8.
● ForeSite SS-programvara som tydligt visar de olika tryck som appliceras på sensorplattan – markerar högre resp. lägre värden i tryckfördelningen.
Figur 8. Mätresultatet visas i en pekplatta (Modell: Xsensor)
Det är ofta smärtsamma behandlingar för rullstolsburna när trycksår uppstår. Det kan innebära månader av sängliggande, sjukhusvistelser och i värsta fall sepsis. Det är därför viktigt att effektivt kunna omfördela trycket och förebygga trycksår. Med ForeSite är det enkel att identifiera punkter med högt tryck och där risken för trycksår är som störst. Tekniken bakom bygger på att XSensor® kan effektivt kartlägga var trycket i rullstolen är som störst.
● Trådlös kommunikation (Bluetooth) mellan sensor och pekplatta.
● Pekplattan är medicinskt certifierad samt lätt, modern och lättanvänd. Programvaran är förinstallerad, vilket innebär att du kommer igång på ett par minuter.
● Förhöjd datasäkerhet: Datakryptering.
● Intuitivt, användarvänligt gränssnitt: Ny programvara som är enkel att implementera och dessutom ger användaren bättre kontroll över klient filer.
● Ta och hantera stillbilder samt inspelningar: Värdefullt för för klinisk rapportering.
● Enkel överföring av data och bilder: Generera rapporter direkt i programvaran – med förenklad delning och överföring av data mellan användare.
● Oerhört exakt sensor: Fabrikskalibrerad LX100-sensor.
● WiFi-nätverksanslutning: Gör det möjligt för användare att skicka data via e-post.
2.6 Inspiration
Detta avsnitt behandlar om analysen som utförs för att klargöra funktioner och informationer om hur andra produkter i marknad har för luftsystem på deras sittdyna och vilka fördelar och nackdelar de har. Under inspirationsanalysen har utfört en undersökning på befintliga produkter med luftfunktioner som liknar huvudproblem som projektet har fokus på. De utvalda företagen är Star Cushion och ROHO.
Star Cushion Product är ett amerikanskt företag och företaget är en del av Etac som är leverantör och återförsäljning. Star Cushion Product har varit ledande tillverkare av terapeutiska rullstolsdyna och madrass i nästan 20 år (Cushion, 2020).
Vald av dessa företag är baserad på rekommendation från hjälpmedelskonsulent. Det är på grund av att de två leverantörer producerar mest sittdyna med luftfyllning. De har olika tekniklösning till sina produkter men samma luftinställning. Modeller na som valdes för analysen är Star Standard
Air modell från Star en del av Etac och ROHO Dry Floatation modellen från Permobil.
2.6.1. Star Standard Air
Sittdyna Star Standard Air visas i Figur 9a, är tillverkad av Star Cushion Product. Vid inställning av sittdynor med luftfyllda celler sker oftast när patienter sitter på sin rullstol. Dynorna har ingen viktgräns för användare så länge som dynan är korrekt anpassad efter användare. Sittdynor har ett dynamiskt luftflöde som mjukt och enkelt anpassar sig efter användarens säte och sittposition då användare är nedsjunkna i sittdyna med luft i rätt nivå.
För att kontrollera om lufttrycket i sittdyna är korrekt, sträcker användare sin hand under rullstolsburen som visas i Figur 9b och känner trycket med sina fingrar. Därefter släpper användare luften ut genom ventil samtidigt. I tabell 2 beskriver produktspecifikation för sittdyna Star Standard.
Figur 9. a) Sittdyna Star Standard Air med luftceller och b) luftkontroll med handen mellan sittdynans luftceller (illustratör: Etac)
a
b
Tabell 2. Produktspecifikation för Sittdyna Star Standard
Specifikationer: Dimensioner
Storlek 530 x 530 [mm]
Vikt ca 1,8 [kg]
Viktgräns ingen maxvikt
Material för dyna Neopren
Material för överdrag Polyester
Fördelar Enkel att använda
Nackdelar Noggrannhet
2.6.2. ROHO Dry Floatation
ROHO Dry Floatation är tillverkad av Permobil. Vid fyra luftkammare vars tryck regleras via ISOFLO, vilket innebär att vid öppet läge släpps luften in och cirkuleras fritt i hela dynan visas i Figur 10a och vid stängt läge fördelas luften inom de fyra kammarna visas i Figur 10b. Produkten är avsedd för behandling och förebyggande av trycksår. Denna dyna ger möjligheten till att positionera bäckenet och optimera tryckavlastning (Permobil, 2015). I tabell 3 beskriver produktspecifikation för ROHO sittdyna.
Figur 10. a) Luften in och cirkuleras fritt i hela dynan och b) Luften fördelas i fyra kammarna (källa: Permobil, 2015)
a
b
Tabell 3. Produktspecifikationer för ROHO Sittdyna
Specifikationer: Dimensioner
Storlek 655 x 655 [mm]
Vikt ca 1,6 [kg]
Viktgräns Ingen maxvikt
Material för dyna Neopren
Material för överdrag Polyester
Fördelar Lufttryckssparminne
Nackdelar Komplicera
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE
Detta kapitel presenterar de metoder som använts i detta examensarbete för att ta fram ett nytt koncept av luftsittdynan. Metoderna är skrivna i kronologisk följd efter när i examensarbetet de har använts och hur genomförandet har gått till. Detta kapitel följer produktutvecklingsprocess enligt Ulrich & Eppinger, 2014.
3.1 Val av metod och utvecklingsplan
Examensarbetet lägger tyngdpunkten på den generiska produktutvecklingsprocessen efter idéstadiet hos en expert. Experten, i detta fall är en hjälpmedelskonsulent på hjälpmedelscentrum. Experten upptäckte ett problem och ett förslag om hur problemet skulle kunna lösas. För att vidareutveckla idén av en kundanpassad produkt, behövs ett tillvägagångssätt för insamling av resurser från både i teori och praktik. Praktiken i detta fall menas enkätundersökningen och intervjun. Tillvägagångssätten består av metoder för genomförande av utvecklingsaktiviteter. Produktionsmetoden som används är till skillnad från den vanliga produktutvecklingsprojekt, eftersom en lösningsidé redan finns. Detta innebär att olika koncept och lösningar kring denna idé skapas. Målet med utvecklingsprocessen är inte att utveckla helt ny teknik, utan att befintlig teknik ska anpassas till rådande behov.
Utvecklingsplanen användes en produktplaneringsprocess som visas i Figur 11, vilket var en navigeringsstruktur. Arbetet började med en identifiering av utvecklingsmöjligheter av en befintlig luftsittdyna och datainsamling av information och kunskaper kring områden.
Figur SEQ Figur \* ARABIC 2. Produktplaneringsprocessen visar en navigeringsstruktur (Ulrich & Eppinger, 2014).
14
3.2 Identifiering av möjligheter
Processen började med en identifiering av möjligheter att utveckla en befintlig luftsittdyna enligt uppdragsbeskrivningen som visas i Bilaga A. Målet med den identifieringen var att skapa en förståelse och en helhetsbild samt att hitta eventuella brister på befintliga produkter som finns i nuvarande marknaden. Identifieringen utfördes genom att samla in data från en expert genom intervju. Experten är hjälpmedelskonsulent på hjälpmedelscentrum, Region Västmanland i Västerås. Intervjuunderlag visas i Bilaga B med omfattning av nio frågor där experten fick svara på. Experten visade de sittdynorna som finns och används på hjälpmedelscentrum i praktiken samt berätta om olika typer av sittdynor som var efterfrågad av användarna. Tolkningen och rekommendationer från experten finns presenteras i Bilaga C. Denna intervju hade syfte att kunna identifiera eventuella problemområden och eventuella brister av befintliga produkterna för att möjliggöra vidareutveckling av en luftsittdyna. Därefter utfördes även en marknadsundersökning på olika befintliga luftsittdynor genom internethemsidor. Marknadsundersökningen utfördes för att skapa en förståelse av produkten och för att göra en bredare perspektiv av möjligheten till utvecklingen.
3.3 Identifiering av användarbehov
För att identifiera användarbehovet användes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en webbaserad enkät för att samla in rådata från användare. I webbenkäten hade antalet respondenter var 12 personer, vilket ej uppfyller det rekommenderade antalet som är 30 och antalet spetsanvändare var en person.
Enkätundersökningen bestod av sju frågor med syfte till att undersöka respondenternas intresse på behov samt deras ställningstaganden för sittdynan med luft som visas i Bilaga D. Enkätundersökningen hade begränsade målgrupp och skickade ut via sociala medier till deltagarna som arbetat inom sjukvård till exempel fysioterapeut, personlig assistans, sjuksköterska och med mera. Motivering till valet av dessa arbetsgrupper baserade på deras arbetsuppgift som var nära med rullstolsburna och användning av sittdyna. Fördelar med att använda sig av en enkätundersökning är att med denna metod kunde nås större antal av respondenter på kortare tid. Den andra fördelen är att det är frivilligt att svara och respondenterna kan välja när, hur och var de vill besvara enkäten. Nackdelar med att använda sig av enkät, speciellt postenkäter, är den överhängande risken för bortfall och ytterligare saknas möjligheten till uppföljningsfrågor samt svårigheten att fastställa att det är rätt person som har svarat (Bryman, 2006).
3.4 Litteraturstudie
Enligt Williamson (2002) beskrev att litteraturstudier är en tankeväckande och insiktsfull som bygger en logisk ram för forskaren och hjälper att förstå problem och dess sammanhang. Detta examensarbete sökte teoretiska data via tidskriftsartiklar, webbsidor och böcker samt artikelsökning i databasen via Mälardalens högskolas biblioteket. Ytterligare för att hitta relevanta data användes examensarbetet en söktjänst som PRIMO och en sökmotor som Google Scholar samt PubMed databasen. Denna litteraturstudie gjordes från olika källa för att kunna studera tidigare forskning och samla in kunskaper som är nödvändig för att kunna utveckla produkten med stöd i vad tidigare forskning och teorier säger om det samt för att kunna jämföra resultat från olika artiklar med samma ämnesområde. De nyckelord som var använd medföljande sökord trycksår,
förebyggande av trycksår, trycksårprevention, hjälpmedel, rullstolsburen, sittdyna, pressure ulcer och pressure cushions
3.5 Utvärdering av möjligheter
Efter identifiering av möjligheter till utveckling av luftsittdynan gjordes en utvärdering genom en tolkning av användarbehov som är baserad på resultatet från enkätundersökningen. Resultatet presenterades i Bilaga D. Utvärderingen fokuseras på den teknikledande, vilket handlar om att fokuset läggs på grundläggande om nya resurs och utveckling av nya tekniker. Dessa tekniker användes efteråt i (Ulrich & Eppinger, 2014). De nya möjligheterna för utvecklingen av produkten efter utvärderingen var behovet av att integrera nya tekniklösningar med den befintliga produkten för att öka användarvänligheten av luftsittdynan samt även kunna förbättra ergonomin.
3.6 Allokera resurser och fastställa en tidsplan
Efter identifiering av möjligheter och användarbehov klarlade arbetsplaneringen enligt tidsplan över aktiviteterna. Tidsplaneringen presenterades i form av ett Gantt-schema som visas i Bilaga E. Detta schema var ett traditionellt verktyg för att underlätta planeringen för alla aktiviteter under arbetets gång (Hallin & Gustavsson, 2013). Varje aktiviteter presenterades i form av ett liggande stapeldiagram som visades start och slut moment efter den horisontella axeln. Det tänkta tidsbehov i varje arbetsprocess borde placera på ett rimligt sätt så att nästföljande arbetsprocess kunde starta.
3.7 Slutföra förstudieplanering
Processen avslutades med styrdokumentet visas i Bilaga A, som var fokuserad på kategorin hjälpmedel inom sjukvården. Styrdokumentet definierades som uppdragsbeskrivningen som användes för att kartlägga marknadsmöjligheter för att utveckla produkten.
3.8 Konceptutveckling
Efter identifieringen av möjligheterna och tolkningen av kundbehov till utvecklingen av en luftsittdyna skapades målspecifikation och utifrån det genererades ett antal nya koncept och analyserades sedan med konceptsållningsmatris (Pugh, 1990) i jämförelse med två valda referensprodukter för att välja ut det konceptet som passade mest efter användarbehov. De två befintliga produkterna som används som referens rekommenderades av en expert i samband med intervjun vid datainsamlingen. Information om dessa produkter presenterades i kapitel 2.6
Inspiration. Nedanför redovisas metoderna som används för att skapa och välja ut koncepten.
3.9 Målspecifikation
Resultatet från enkätundersökningen användes som underlag för att framställa målspecifikationer. Utifrån dessa resultat skapade nya tekniklösning i syftet att underlätta användare och möta deras behov. Detta examensarbete tog fram målspecifikationer enligt ett konceptklassifikationsträd som visas i Figur 12. Målet med målspecifikationen var att skapa en bild på olika möjlighet att integrera nya tekniklösning med befintliga produkter.
Figur 12. Ett konceptklassifikationsträd för lösningsmöjligheter till luftinställning (Ulrich & Eppinger, 2014) 3.10 Konceptgenerering
Efter målspecifikationen framställs skapades tre konceptlösningsförslag. Dessa koncept var skapad och baserad på användarbehov som var identifierad av möjligheter, vilket innebar användarvänlighet och lättare luftinställning. Det blev dessa tre koncept för att de lyckades uppfylla användarbehov som de kunde modifieras eller kombineras med varandra samt att utseende kan vara lätt igenkänna för användare utifrån referensprodukterna. Nya koncepten beskrivs med skisserna för att enklare skapades under framtagningsprocessen baserade på olika idéer.
Nedan är de tre koncepten som detta examensarbete var utefter med idéer för integrering av tekniklösningar enligt i konceptklassifikationsträd i kapitel 3.9 Målspecifikation. Dessa skapades under konceptgenereringen samt resultatet från konceptsållningsmatrisen.
Koncept A: Detta koncept representerar luftsittdynan som är inbyggd med tryckmätningsmattan inuti överdraget som visas i Figur 13 nedan. Grundtanken till konceptet är att tryckmätningssensorn ska mäta trycket direkt efter användare sitter på överdraget. Sensorn har funktion till att skapa precision för luftinställning vid användning. Dataresultat visar i tryckindikeringskärmen som ansluter till tryckmätningsmattan.
Figur 13. Koncept bilden visar luftsittdyna med 1) Överdrag, 2) Tryckmätningssensor, 3) Surfplattaskärm och 4) Luftceller.
Koncept B: Detta koncept har luftsittdyna kopplat ihop med automatisk luftpump som hjälper till att reglera luftflödet med inställningsknapp på lufttrycket visas i Figur 14. Med hjälp av skärmanvisning som visar värde på lufttrycket och med detta som hjälper att luftsittdyna behåller konstant värde på lufttryck hela tiden.
Figur 14. Koncept bilden B visar luftsittdyna med 1) Överdrag, 2) Luftceller och 3) Automatisk luftpump.
Koncept C: Grundtanken med detta koncept är att visar en luftsittdyna som är inbyggd med en tryckmätningssensor undersidan av luftceller. Figur 15 visar tryckmätningssensorn som placeras undersidan där mätas lufttryck vid användning av rullstolsburen. Tryckresultatet visar sedan på skärmen vid sidan av rullstolen.
Figur 15. Koncept C visar en luftsittdyna med 1) Tryckmätningssensor, 2) Överdrag, 3) Luftceller, 4) Tryckindikering
3.11 Konceptval
Efter de tre konceptlösningsförslag var framställs jämfördes och analyserades dem enligt konceptsållningsmatris (Pugh, 1990). De valda koncepterna A, B och C samt referensprodukterna jämfördes och betygsatts utifrån urvalskriterierna med syftet att välja den koncepten som hade fått mest poäng med referensprodukt som utgångspunkt. Urvalskriterierna skapades utifrån användarbehov samt rekommendation från National Pressure Ulcer Advisory Panel eller NPUAP (2014). Varje koncept betygsätts utifrån ett relativt betyg “bättre än” (+), “likvärdig med” (0) eller “sämre än” (-). Betyget var märkta i varje ruta och skulle visa på varje koncept i förhållande till inspirationsprodukter som visas i kapitel 2.6 i Teoretisk referensram.
Här nedan presenterade resultatet av konceptsållningsmatrisen. I matrisen som visas i Tabell 4 gav flera antal plus och färre antal minus. Utifrån slutbetyget visade att koncept A och koncept C fick högre poäng än koncept B och referenserna. Efter betygsättning var gjord rangordnade koncepterna från högsta poäng till lägsta. Koncepten som fick högsta poäng är koncept C och därför valdes denna koncept ut till vidare utveckling.
Tabell 4. Konceptsållningsmatrisen (Pugh, 1990)
3.12 Prototypframtagning
Efter konceptsållningen utförds valdes konceptet C ut. Utvald baseras på resultatet av slutbetyg i konceptsållningsmatrisen. Vidare kommer prototypen av konceptet att skapas fram. Prototypen till detta examensarbete var framtagen med ett program som heter Solidworks, vilket gav koncepten på båda visualiseringar och kommunicering informationen med hjälp av 3D modeller samt kunna ge en helhetsbild av slutprodukten. Ritningar av olika delar i en mer detaljerad struktur presenteras i Bilaga F – Ritning. Fördelarna med 3D CAD-modellering är att den ökar möjligheten att skapa fotorealistiska bilder för utvärdering av produktens utseende och möjligheten att automatiskt beräkna fysiska egenskaper som massa och volym (Groover & Emory W. Zimmers, 1984). Resultatet av prototypen presenterade i resultatet delen kapitel 4.3 Resultat från konceptvalprocess.
4. RESULTAT
I detta examenarbete presenterades resultat av intervju, enkätundersökning och slutkonceptet i form av renderade CAD bilder med integrering av den nya tekniklösningar i luftsittdyna. Vidareutvecklingen är baserad på resultatet från enkätundersökningen samt marknadsundersökningarna.
Slutkonceptet har som syfte att öka flexibilitet och användarvänlighet. Genom att underlätta inställningsfunktionen av lufttrycket, avläsning av sensorplatta och luftregeringen bidrar till en uppfyllelse av önskemål från experten och användarna utifrån undersökningen. Det vill säga till inställningen sker med hjälp av tekniken istället för att behöva använda händerna för att känna av lufttrycket med egna uppfattningar. Tryckmätningssensorn som är tänkt att bygga in i luftsittdynan ska kunna visa exakta trycktområden vid rullstolsburens sittposition. Därmed kan rullstolsburna, anhöriga eller vårdpersonal själva justera lufttryck, vilket gör att de inte behöver åka till hjälpmedelscentrum för denna mätning som det görs i nuläge enligt experten. Ännu en fördel som bidrar till flexibilitet är att det nytänkta konceptet kan användas med alla typer av rullstolar och även kombineras med alla stolar.
4.1 Expertens tal om luftsittdynor och dess begränsningar.
Syftet med detta examensarbete är att förstå begränsningarna i användningen av sittdyna med luft som förebygger trycksår genom att undersöka nya tekniska lösningar som integreras med den nuvarande sittdynan. För att kunna göra detta, intervjuades därför en expert inom området. Experten som tidigare nämndes valde att vara anonym. Hon förklarade att den vanligaste sittdynan som används är Dyna Contur. Hjälpmedelscentralen har 80 sorter av sittdynor som innehåller avlastning av skum, gelé och luft. Experten ansåg att sittdynor med luft som till exempel ROHO Dry Floatation and Sittdyna Star Standard är en av de bästa. Hon berättade vidare att sittdynorna används av de personer som har funktionshinder och de som drabbades i allvarliga olyckor för att de behöver rullstolen som hjälper med deras förflyttningar. Trycksår uppstår när huden är hoptryckta under en längre tid och när personen sitter i stilläge under en längre tid utan att ha hjälp med positionsändring. Experten påtalade vidare att det är svårt att installera en sittdyna med luft på grund av svårigheten att justera det korrekta lufttrycket. Hon menade att det skulle underlätta om sittdynan kunde ha något slag av automatisk luftpump som man kan se trycket medan man justerar.
4.2 Resultatet från identifiering av användarbehov
För att identifiera användarbehov användes detta examensarbete en enkätundersökning. Resultatet från enkätundersökningen användes även till att besvara och analysera frågeställningarna och dessa visas i kapitel 5. Analys och diskussions. I Bilaga D presenteras resultatet från enkätundersökningen som tydliggör önskemål för utveckling av luftsittdynor. Dessa resultat presenteras utifrån användarnas perspektiv.
4.3 Produktbeskrivning
Den nytänkta koncept av luftsittdynan skapades efter resultat från konceptmatrisen. Den valda produkten som var vald hade fått högsta betyget. Det blev ett nytt koncept som utvecklades från en befintlig luftsittdyna. Slutkoncept integreras med nya tekniklösningar som innebar tryckmätningssensor, elektrisk pump och skärmvisning som indikerar tryckfördelningen och luftnivå. Luftsittdyna blir mer användarvänlig för användare med inställningar av luftflödet och med hjälp av tryckmätningssensor som används för att mäta trycket inuti luftsittdyna. Detta koncept skulle även underlätta vardagen för rullstolsburna genom att minskar begränsningar av nuvarande sittdyna. Med detta koncept görs att det blir bättre precision för luftnivå för användaren och är individanpassad.
3D rendering av slutkoncept
Ny tänkta konceptmodellen visualiserades med hjälp av Solidworks som används för att ta fram CAD-modell som representerades konstruktions- och designlösningar. Fördelen med 3D modellen är att den underlätta visualiseringen av prototypen. Denna prototyp är skapad utifrån koncept C som fick högst poäng i sållningsmatrisen.
Här nedan i Figur 16 visas sammansättningen av den slutliga koncepten för luftsittdyna med en rullstol. Olika delar visas i numrering och detaljerade beskrivningarna presenteras längre ner i avsnittet.
Figur 16. Luftsittdyna integreras med nya tekniklösningar, 1) Tryckmättningssensor, 2) Luftceller, 3) Överdrag, 4) Tryckindikering.
3D modellen nedan i Figur 17 visas en illustration, sprängskiss, av luftsittdynan för att beskriva hur den är uppbyggt och hur delar sätts samman
Figur 17. Sprängskiss
Överdrag
Överdraget är utformat i fyrkantdesign visas i Figur 18, för att kunna passa till de flesta rullstolar. Materialen till överdraget är polyester som ger egenskap av luftgenomsläplig och hygienisk. Överdraget är den delen som får kontakt med patienter och det ska därför minska tryck, skjuv och friktion, exempelvis genom lägesändring och tryckavlastning.
Figur 18. Överdrag
Luftceller
Luftceller är utformad i cylinderform visas i Figur 19. Med denna form gör att varje cell kan enkelt röra sig i alla riktningar som till exempel vridning i höger, vänster, nedåt, framåt och bakåt för att skapa en anpassad och flexibel form efter användare.
Figur 19. Luftceller
Tryckmätningssensor
Tryckmätningssensorsmattan som visas i Figur 20 används för att avläsa tryckfördelning under luftceller. Med mer än fem gånger så många avkänningspunkter som utvecklas för att känna av trycket som passar för olika individer.
Figur 20. Tryckmätningssensor
Tryckindikering
Tryckindikering i form av skärmvisning visas i Figur 21 används för att ta emot trådlös kommunikation (Bluetooth) mellan sensor och pekplatta. Resultatet på tryckfördelning visas på skärmen till vänster och lufttrycksvärde till höger. Det finns även knappar för att kunna ändra tryckvärde så att det blir som användaren vill. När trycket är ställs till den nivå användaren har bestämt kommer apparaten att ge en kort signal. Med hjälp av tryckindikeringen får användaren möjligheten att ändra lufttrycket i separata kamrar.
Figur 21.Tryckindikering
4.4 Luftsittdynan visualiseras med rullstolen
Luftsittdyna sammanställdes med rullstol för att visa storleken i förhållande till rullstolen. I Bilaga C finns ritningar som den nytänkta rullstolen kommer att se ut och måtten. Här nedan visas rullstolen i Figur 22 för slutlig modellen.
Figur 22. Sammanställning av luftsittdyna och rullstol
5. ANALYS OCH DISKUSSION
Denna analysdel handlar om hur examensarbetet genomfördes i både metodiskt och teoretiskt. Enkätundersökningen var uppställd med sju frågor och skickades genom webbsundersökningen av MonkeySurvey till frivilliga respondenter. Under analysdelen finns även en beskrivning av reflektion analys.
5.1 Resultatanalys från identifiering av användarbehov
Antalet respondenter är 12 personer som svarade på frågor och svaren skapades i både kvantitativa data i form av procent och kvalitativa data i form av motiveringar. Fråga 1, fick respondenterna svara på deras titel inom sjukvård där 41,6% jobbade som undersköterska, och 33,3% jobbar som sjuksköterska och ytterligare 25,0% angav övrig. Anledning till denna fråga är att undersöka om användare måste vara utbildad för att kunna genomföra inställningen.
Begränsningar i användning av nuvarande sittdyna som förebygger trycksår
Till den här frågeställningen har studien använt resultaten från frågeformulären 4 och 7. Där frågan 4 var om deltagaren hade problem med användning av sittdyna. Där 83,3% hade svarat att inte hade problem med användning av sittdyna och resten 16,7% svarade ja att de hade haft problem. I frågan skulle respondenterna även motivera om de hade svarat ja och beskriva med egna ord vad problemet med användningen var.
Motiveringar från fråga 4:
● Kan ibland vara svårt för assistenter och anhöriga att hantera dynan. ● Att ställa in så det blir individuellt anpassade
Frågan 7 fick respondenterna svara om de största problemen som respondenterna upplevde vid användningen av befintliga produkter. 66,6% svarade att det var ergonomi, 44,4% har de svarade inställning/justering och 33,3% svarade att det var säkerhet.
Utifrån resultatet visade att svårighet med användning av luftsittdyna uppstod när assistenter och anhöriga skulle justera luften i sittdynan åt rullstolsburen med förutsättningar att trycket i luftsittdyna måste vara anpassad för varje individen. Denna studie har syfte att hitta en konceptuell lösning som modernisera befintlig luftsittdyna och öka användarvänlighet samt flexibilitet i användningen. För att undersöka behovet av produktutvecklingen har studien använt resultatet från frågeformulären 5 och 6 som stödjer studiens syfte.
I fråga 5 handlade om tekniklösning för luftsittdyna där respondenterna fick svara om de skulle vilja använda luftsittdyna med hjälp av tryckmätningssensor, där resultatet visade att 100% ville använda ny tekniklösningen.
Fråga 6 var en öppen fråga där respondenterna skulle svara och motivera om tryckmätningssensor som kommer att förbättra användningen av luftsittdyna med egna ord. Det var 83,3% av respondenterna som svarade.
Motiveringar från fråga 6
● ja varför inte, man får mer kontroll över sittdyna så att det passar ens behov/behag. ● Jag tror att det kommer att förbättra användningen av luftsittdyna om det går att justera
själva lufttryck. Själv har jag inte använt mig av luftsittdyna men skulle kunna tänka mig att det släpps ut luft till slut med användning i längden.
● Ja, det tror jag att det kommer att förbättra i framtiden. ● Ja, eftersom höga tryck ökar risken för trycksår.
● Ja, blir bättre om blodcirkulationen.
● Om det är något patient och anhörig kan hantera så tror jag det kan vara värdefullt. ● För brukare, tveksamt men den kan ev hjälpa vårdpersonal att se tryckfördelningen för att
få bästa positioneringsresultat, samt underlätta att kontrollera dynans livslängd eller när den behöver bytas ut.
● Det kan bli lätt att hjälpa människor som används att justera deras dyna och sitta säkert
och rätt sett.
● Ja, man borde kunna få med exakta värde när det gäller trycket. ● Vet ej
Utifrån svaren från respondenterna visade att de flesta hade motiverat att med hjälp av ett hjälpmedel skulle underlätta deras arbete och det skulle vara användbar för precisionerna av lufttryck inställningen.
5.2 Tekniklösning för luftsittdynan
Till detta påstående har studien använt resultaten frågeformulären frågan 7 som grunden till utvecklingen av produkten för att öka användarvänligheten samt flexibilitet. Resultatet visade problemområden som respondenterna upplevde vid användningen av befintliga produkter. För att underlätta användning av luftsittdyna behöver en förbättring av dessa problemområden:
● Ergonomi
● Inställning/justering ● Säkerhet
Utifrån svaren från respondenterna visade att de flesta tycker att det var viktig med ergonom därefter inställningen och säkerhet.
5.3 Reflektion analys
Med diskussionen har examensarbetet varit svårt i början på grund av min uppfattning om hur examensarbetet skulle bildas om vilka aspekter av produktutvecklingen som skildes sig åt mellan förbättring av sittdyna och utveckling av en befintlig sittdyna med ny tekniklösning. Att hitta information och kunskaper tidigt om användarna, deras arbetsmiljö och förutsättningar spelar en mycket viktig roll för att bidra till en utveckling för befintlig produkt. Examensarbetet blev inte exakt enligt planerad, eftersom många delar genomfördes med egna studier på grund av viruspandemin som avgränsade informationskällor, till exempel från sjukvårdspersonal och äldreboende. Emellertid tycktes projektet ändå har mött de krav och förväntningarna på slutresultatet som uppfyllde respondenternas behov.
Perlkvist, et al., (2013) påstår att uppkomsten av trycksår orsakar stort lidande för personen och även stor kostnad för vården. Detta eftersom sjukdomen kräver långa vårdtider, vilket innebär en ökning av vårdkostnaderna. Utifrån den empiriska datainsamling och slutresultatet har examensarbetet lyckats att skapa ett slutkoncept som skulle kunna vara lösning för problemet. Konceptet har i funktion att förebygga trycksår på detta sätt kan man minska onödiga kostnaderna inom vården och lidande för patienten, vilket skulle vara en stor nytta för samhället. Ur etiska aspekter kan detta nytänkta koncept att individuell anpassad och alla kan använda i och med individuell anpassad oavsett kön.
Resultatet från enkäten och experten visade att befintliga produkter i marknaden har begränsningar i användandet. Det visade att användarna, vårdpersonal önskar förbättring av ergonomi, inställning och säkerhet. Med slutligt koncept skulle det kunna bemöta de önskemålen genom att användarna kan ställa in lufttrycket med tryckindikering och se korrekta siffror på lufttrycket. Detta kan ersätta nuvarande luftsittdyna där användarna ställer in lufttrycket genom att känna av trycket med händerna och korrigerar med sin egen uppfattning av luftnivån.
Efter marknadsundersökningen och informationssökningen från internet har arbetet inte kunnat hitta tidigare studie om att kombinera andra tekniska delar på samma sätt som detta examenarbete. På detta sätt tycker jag personligen att det försvårar jämförelse av konceptet som skapas i detta examenarbete och även försvårar sökningen av forskningsinformation som stödjer min teori och idé. Däremot finns många studier inom trycksår och vikten att förebygga trycksår till exempel denna studie ” A Randomized Clinical Trial on Preventing Pressure Ulcers With Wheelchair Seat
Cushions” från Brienza, et al., 2010, där brister i förebyggande av trycksår för rullstolsburna
benämns. Detta medför en minskning av livskvalitet, då en tredjedel av rullstolsburna har upplevt besvär av att sitta i sin rullstol.
6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
För att dra generaliserbara slutsatser av examensarbetet behöver utgå från fler undersökningar och processer. Det skulle behöva ha en färdig produkt som går att utvärdera samt testa i användningen. Produkten i sig har ett syfte att underlätta användare vilken innebär att minska tid och öka noggrannhet. Det värdeskapande luftsittdynan som får användare att uppleva en ny teknik men kunna levereras samma huvudfunktion. Det nya konceptet av luftsittdyna skapar möjlighet för användare kan självständig justera trycket på egen hand samt även underlättar inställningen för assisterande personal eller anhöriga. Examensarbetet lyckades att ta fram ny tänkta konceptlösning som baserade på teori referensramen och alla resurser från undersökningarna samt datainsamling. På grund av att det nytänkta konceptet handlar om att integrera befintlig luftsittdyna med olika tekniklösningar som inte finns som färdiga produkt därför blir därför svårt att hitta tidigare forskning i det området för att kunna använda som underlag i arbetet. Frågeställningarna och begränsningarna i användningen av befintlig luftsittdyna, analyserades utifrån svaren från användare men det går inte att komma fram till en klar slutsats utifrån studiens resultat på grund av att deltagarantalet varit för litet samt att det saknar en fysisk prototyp för att kunna testa och utvärdera.
Rekommendation till vidare utveckling av studien bör användartester utföras och utvärderas för att denna luftsittdyna som integreras med nya tekniklösningar är ett nytt koncept som skapas utifrån hypotesen. Det skulle behöva skapa en utvärdering både från konsumenter och potentiella investerare för vidare tillverkning. Det bör även utföra en produkts utvärdering av kvaliteten på prototypen som är mycket viktig för illustrationer. Det nytänkta luftsittdynakonceptet är skapad med syfte att få en alternativ lösning på nuvarande produkten som ska vara användarvänlig och smidig. Och med hjälp av de nya tekniska lösningar som presenterades i koncepten, kan till exempel tryckmätningssensoren visas direkt på skärmen och var på kroppen som trycksåren riskeras uppstå. Därefter kan personalen eller patienten justera sin sittposition eller installera luften i sittdyna som är mer anpassade till individuella behovet. Vidare arbete krävs främst teknikoptimering, men även djupare diskussioner kring ekonomiska möjligheter och hinder för underhållning. Det behöver även utföras en tekniktest att alla delar kan interagera med varandra i verkligheten.
7. REFERENS
Baumgarten, M. o.a., 2003. Risk factors for pressure ulcers among elderly hip fracture patients.
Wound Repair and Regeneration, 11(2), pp. 11:96-103.
Berglund, E., 1988. Sittmöblers mått: handbok för möbelformgivare = The dimensions of seating
furniture.. Stockholm: Möbelinstitutet.
Brienza, D. o.a., 2010. A Randomized Clinical Trial on Preventing Pressure Ulcers withWheelchair Seat Cushions. NIH Public Access, Issue 12, pp. 2308-2314.
Bryman, A., 2006. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 red. Malmö: Liber ekonomi.
Bååth, C. & Källman, U., 2019. Trycksår - Översikt. Vårdhandboken, 27 02.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/trycksar/oversikt/ [Hämtad:
2020-04-10]
Cushion, S., 2020. About Star. http://www.starcushion.com/star/[Hämtad: 2020-04-20]
Groover, M. P. & Emory W. Zimmers, J., 1984. CAD/CAM: Computer-Aided Design and
Manufacturing. United States of America: P T R Prentice Hall. https://books.google.se/books?id=iWku2WqFuLwC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_g e_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false [Hämtad: 2020-05-10]
Hallin, A. & Gustavsson, T. K., 2013. Projektledning. 1:2 red. Malmö: Liber AB.
Holtz, A. & Levi, R., 2006. Ryggmärgsskador: behandling och rehabilitering. Lund: Studentlitteratur AB.
Landsting, S. K. o., 2014. Trycksår - Framgångsfaktorer för att förebygga. Trycksår -
Framgångsfaktorer för att förebygga, p. 2. https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/5400.pdf [Hämtad: 2020-04-10]
Lindholm, C., 2002. Trycksår Prevention och behandling. Regional Vårdprogram, pp. 14-17. http://nll.se/upload/IB/lg/hse/Kvalitet/Genombrott/V%C3%A5rdprevention/Rapporter/RV_Trycks ar.pdf [Hämtad: 2020-05-10]
National Pressure Ulcer Advisory Panel, E. P. U. A. P. a. P. P. P. I. A., 2014. Prevention och behandling av trycksår. Kortversion av riktlinje, Issue 2, pp. 32-36.
https://www.epuap.org/wp-content/uploads/2018/06/swedish-quick-reference-guide-final-june2018.pdf
[Hämtad:2020-05-10]
Perlkvist, A., Frick, K. & Bergenek, M., 2013. Vårdprogram för trycksår. Skånes
universitetssjukhus, 05 10, pp. 18-20. https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-
utveckling/sakkunniggrupper/kc-geriatrik/kunskapsbank-geriatrik/trycksar/vardprogramfortrycksar_rev201312.pdf [Hämtad: 2020-05-10]
Permobil, 2015. ROHO Dry Floatation. http://www.permobil.com/sv/Sweden/ROHO/Coussins-dassise/Quadtro-Select/ [Hämtad: 2020-04-20]
Pugh, S., 1990. Total Design. Reading: Addison-Wesley.
Stockholm, R. S., 2017. Trycksårs-skolan: Inställning Rohodyna. Youtube, 17 06. SMC, u.d. Lärobok 1. i: Pneumatik. u.o.:u.n., p. 10.
Socialstyrelsen, 2019. Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019, 18 03, pp. 40-42. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf [Hämtad: 2020-04-10]
Ulrich, K. T. & Eppinger, S. D., 2014. Produktutveckling Konstruktion och desig. 1:1 red. Lund: Studentlitteratur.
Williamson, K., 2002. Research methods for students, academics and professionals: information
management and systems.. 2 red. Wagga Wagga: National Library of Australia
cataloguing-in-publication data.
1
8. BILAGOR
Bilaga A - Uppdragsbeskrivning I
Bilaga B - Intervjuunderlag II
Bilaga C - Tolkning från experts intervjun III
Bilaga D - Enkätundersökning IV
Bilaga E - Planeringsaktiviteter och Gantt-schema X
Bilaga F – Ritningar XI
1
Bilaga A - Uppdragsbeskrivning
Möjlighet – Utveckling av luftsittdyna som förebygger trycksår Produktbeskrivning
Tryckfördelande luftsittdyna som används för rullstolsburna personer med hög risk att drabbas av trycksår.
Förslag på fördelar
● Användare får noggrannare inställningen av luftsittdyna ● Lättare rengöring av överdraget
● Formsanpassning efter rullstol Nyckelaffärsmål
● Passa olika rullstolens formning ● Användarvänlighet för användare
● Precisering av lufttryck inställningen för individuellt anpassad Primärmarknad
● Hjälpmedelscentrum ● Rullstolsburna personer Sekundärmarknader
● Funktionshindrade seniorer, äldreboenden, rehabiliteringscentra.
● Kommunala vård- och omsorgsenheter såsom särskolor, LSS-boenden, sjukhus. Antaganden och begränsningar
● Ny produkt
● Kan användas själv av rullstolsburna personer Intressenter
● Personliga assistenter ● Sjuksköterska
● Distributörer och återförsäljare ● Hjälpmedelskonsulent
Bilaga B - Intervjuunderlag
Bilaga C - Tolkning från experts intervjun
Fråga 1: Kan du berätta om dig själv?
Svar: Anonym, en hjälpmedelskonsulent
Fråga 2: Vilken är den vanligaste sittdyna som ni har här på hjälpmedelscentralen?
Svar: Vi har 80 sorter av sittdyna såsom sittdyna med avlastning av skum, gelé och luft och de vanligaste sittdynor är Dyna Contur.
Fråga 3: Vilken tycker ni är bäst?
Svar: De sittdyna med luft som till exempel ROHO Dry Floatation och Sittdyna Star Standard.
Fråga 4: Vilka patienter som behöver använda sittdyna? och varför?
Svar: De personer som har funktionshinder och de som drabbades i allvarliga olyckor för att de behöver rullstolen som hjälper med deras förflyttningar.
Fråga 5: Vilken/vilka orsaker som skapar trycksår?
Svar: Trycksår uppstår när huden är hoptryckta under en längre tid
Fråga 6: Vilka sittpositioner som gör att patienter drabbas av trycksår?
Svar: När personen sitter i stilläge under en längre tid utan att ha hjälp med positionsändring.
Fråga 7: Vilka är de vanligaste klagomål/risk på sittdyna?
Svar: Det är svårt att installera en sittdyna med luft för individuell anpassning av patienter.
Fråga 8: Vad skulle ni helst se bli förbättrat (hos den bästa sittdyna)?
Svar: Att man kan underlätta sittdynan med luftpåfyllning.
Fråga 9: Vad tycker du om luft korrigerar sittdyna?
Svar: Det skulle skapa noggrannheten på luftinställning och för patienter kan de
Bilaga D - Enkätundersökning
Frågeblankett från Mälardalens högskola student
Denna frågeblankett är en av undersökningsmetoder i ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. Projektet är utfört av Jaturong Kingchan vid Mälardalens högskola. Examensarbetet är på grundnivå och omfattar 15 högskolepoäng.
Projektmål: Utveckling av sittdyna som förebygger trycksår.
Syftet är att utveckla en befintlig luftsittdyna som förebygger trycksår med hjälp av nya tekniklösningar som baserar på nuvarande tekniklösning.
Målet är att hitta nya lösningsförslag samt undersöka nya möjligheter till en luftsittdyna som förebygger trycksår för att underlätta användarna och sjuksköterskorna på hur man hanterar luftdyna på ett enklare sätt.
Mål med frågeblankett
● Identifiera vilka önskemålanvändare har på sittdyna. ● Identifiera vilka kravsittdynan.
● Identifiera problem med nuvarande sittdyna.
● Identifiera de förbättringarna som ställs på ny sittdyna.
Fråga 1 fick respondenterna svara om deras jobbtitlar inom sjukvården.
Fråga 2 berättade respondenterna om de tidigare har jobbat med användning av sittdyna resultatet presenteras.
Här visas resultatet där respondenterna hade beskrivit om vilken sorter av sittdyna de hade använt tidigare.
Fråga 3 fick respondenterna berätta om deras erfarenheter på sittdyna med luft. Om de svarade ja, fick de beskriva mer om till vad, när och hur använder ni luftsittdyna.
Därefter fick respondenterna beskriva om till vad, när och hur de använder luftsittdyna.
Fråga 4 skulle respondenterna berätta om de har haft problem med användning av sittdyna. Sedan om de svarade ja, skulle de motiveras.
Figur 17. Respondenternas motiveringar om problem med användning av sittdyna
Fråga 5 var frågan om hur respondenter tycker om de skulle vilja använda luftsittdyna med hjälp av tryckmätningssensor.
Fråga 6 var en öppen fråga som respondenterna fick lämna sina åsikter om tryckmätningssensor kommer förbättra användningen av luftsittdyna. Ytterligare var frågan om på vilket sätt.
