Fotoinventering av trafiksäkerhetsåtgärder i tätorter

VTInatat

NUmmer: T 62 Datum: 1989-08-29

Titel: Fotoinventering av trafiksäkerhetsåtgärder i tätorter

Författare: Urban Björketun

Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743 48-4

Projektnamn: Utvärdering av trafiksäkerhetseffekter av trafiksäker-hetsprogrammets åtgärder för oskyddade trafikanter Uppdragsgivare: TSV

Distribution:

:gi/nyförvärv/begrânsad/

_ Pa: §81 01 Linköping. Tel:.013-2(_74Q_OQ. Telex 50125 VTISG/S. Telefax 013- 14 14 36

Inst/tutet Besok. Olaus Magnus vag 3Z Lmkopmg

BAKGRUND

Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige syftar till att nå de mål riksdagen fastställde 1982 och som åter fastlagts i 1987/88 års trafikpolitiska proposition.

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och bistås i denna roll av ett råd med representanter för NTF, TFB, socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet, SÖ, Landstingsförbundet, RPS och

vägverket. Trafiksäkerhetsrådet utarbetar årligen ett trafiksäkerhetspro-gram vilket före den 1 september lämnas till regeringen.

I trafiksäkerhetsprogrammet identifieras och beskrivs olika problem beträffande säkerheten i vägtrafiksystemet. Redovisningen sker med upp-delning på åtta olika områden:

° Barn i trafik

° Oskyddade trafikanter ° Nyblivna bilförare

° Trafikanters informationsinhämtning ° Funktionsnedsättningar hos trafikanter ° Trafikonykterhet

° Hastighetsanpassning

° Räddning och rehabilitering

För varje problemområde fastställs mål för trafiksäkerhetsarbetet och åtgärder för att uppnå målen föreslås.

För utvärdering av olika trafiksäkerhetsåtgärders effekt krävs uppgifter om

antal dödade och skadade i trafiken. Dessutom måste, för kontroll av risk-målen, exponeringen vara känd för olika trafikantkategorier och ålders-grupper. Vidare krävs som en första förutsättning kännedom om huruvida en åtgärd vidtagits eller ej. Åtgärden kan ha vidtagits eller genomförts i olika utsträckning och även detta måste vara känt.

De olika problemområdena överlappar delvis varandra och kan på så vis bli föremål för samma åtgärder. Exempelvis föreslås separering av biltrafik från annan trafik både inom problemområdet 'Barn i trafik' och inom

'Oskyddade trafikanter'. Lägre hastigheter föreslås både där antalet barn och där antalet äldre är stort och inom området 'Hastighetsanpassning' anges konkreta åtgärder såsom gupp, upphöjda övergångsställen, avsmalning etc.

I 1988 års trafiksäkerhetsprogram konstateras att trafiksäkerhetsmålen hittils inte i någon nämnvärd utsträckning påverkat det praktiska trafiksäkerhetsarbetet. Samtidigt påpekas vikten av att kunna beskriva orsakerna till trafiksäkerhetsförändringar och där efterlyses ett uppföljningssystem.

Drygt hälften av de personer som under 1980-talet, enligt officiell statistik, dödats eller skadats i trafiken har drabbats i olyckor inom tättbebyggt område. Stora variationer finns givetvis mellan olika

trafikantkategorier; för personbilspassagerare är andelen som dödats eller skadats inom tättbebyggt område knappt 40 procent medan motsvarande andel för cyklister och fotgängare ligger mellan 85 och 90 procent.

Eftersom oskyddade trafikanter särskilt angetts i trafiksäkerhetsmâlen och dessutom utgör ett av de utpekade problemområdena är det angeläget att ska-pa förutsättningar för att beskriva åtgärdsförekomst, bedöma risksituatio-nen samt ange åtgärdsinriktningen mer detaljerat än för närvarande för oskyddade trafikanter och då framför allt i olika tätortsmiljöer.

VTI har av TSV fått uppdraget att utveckla ett uppföljningssystem för problemområdet oskyddade trafikanter genom att för ett urval tätorter beskriva åtgärdssituationen inom ett antal områden med förmodat hög före-komst av oskyddade trafikanter.

SAMMANFATTNING

Med reservation för representativiteten i det inventerade materialet kan följande resultat vara av intresse.

De inventerade ytorna kan anses innehålla en stor andel oskyddade trafi-kanter, dvs vara mest angelägna för åtgärder för framför allt gående och cyklister. Totalt omfattar inventeringen 1.5 km? tätortsmiljö, inom vilken gatulängden är 32.5 km - 22.0 km gata per kmz. Totala antalet korsningar är 248 vilket motsvarar 168 korsningar per km2. Detta innebär att den genom-snittliga länken, då hänsyn tagits till fördelningen på tre- och fyrvägs-korsningar, är mellan 80 och 90 meter lång.

Ungefär var 10:e korsning var signalreglerad och antalet busshållplatser var drygt 100 - i genomsnitt 320 meter mellan busshållplatserna.

Längden trottoar visar att i bostadsområden motsvarar längden av trottoarer 96% av gatulängden medan motsvarande för områden med skola är 130%. I de senare områdena är däremot längden av separata gång- och cykelbanor endast 7% av gatulängden medan motsvarande för områden med idrottsanläggning är 26% av gatulängden.

Inventeringen antyder att förekomsten av åtgärder för oskyddade trafikanter är mycket begränsad i områden med äldre innevånare jämfört med övriga

Bland de inventerade korsningarna finns också trafikstudier utförda i syfte att beskriva i vilken grad fotgängare och cyklister är separerade från bil-trafik. En sammanfattning av dessa trafikstudier visar att separeringsgra-den (separeringsgra-den andel av fotgängare och cyklister som kan uppträda utan att hänsyn behöver tas till förekomst av bilar) är mycket låg i korsningar som saknar signalanläggningar och som återfinns i områden med skola.

METOD

För att fullständigt beskriva förekomst och förändringar, inriktning och eventuella effekter beträffande trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter i tätorter krävs en rikstäckande gatudatabank. En sådan skulle i detalj beskriva väg- och trafikmiljön och även innehålla uppgifter om olycks- och skadedata. Utvärdering av effekter kräver dessutom trafikdata

och i förekommande fall data om trafikanters beteende.

Då en informationskälla av ovan angivet slag inte finns tillgänglig (utom för vissa större tätorter) har VTI på försök tillämpat ett alternativt inventeringsförfarande i ett mindre antal tätorter. Dessa har valts bland sådana där VTI redan tidigare genomfört olika trafik- och trafikantstudier. Målet är att utvidga detta urval så att det blir representativt för riket.

Eftersom inventeringsmetoden främst syftar till att ge underlag för en bedömning av trafiksäkerhetssituationen för oskyddade trafikanter, har inom varje tätort några områden valts från utgångspunkten att antalet oskyddade trafikanter ska vara stort. Områdena omfattar tätortskärnor eller bostads-områden eller rymmer idrottsanläggning, skola, servicehus etc. Varje område utgör en yta av ca 200 meter gånger 200 meter.

Inom områdena fotograferas de punkter som är särskilt intressanta. Hit hör korsningar och busshållplatser vars utformning klassificeras i olika

Med hjälp av fotona kan även vinterväghållningens standard bedömas.

Avsikten var att i försöket återkomma till de utvalda områdena flera gånger under vinterperioden och fotografiskt dokumentera standarden beträffande snö- och halkbekämpningen vid busshållplatser och på övergångsställen, gång- och cykelbanor etc. Ur områdesförteckningen skulle väljas exempelvis punkter med busshållplatser och i samband med snöfall nya foton tas.

Väderleken under vintermånaderna 1989 har dock varit sådan att denna del av försöket omöjliggjorts.

RESULTAT

Under de första månaderna 1989 genomfördes en fotografisk inventering på

det sätt som beskrivits i metod-avsnittet.

De valda områdena återfinns i följande tätorter:

Boxholm (3700), Linköping(84100), Åtvidaberg (8000), Söderköping (6500),

Finspång (15100),Norrköping (83600), Västerås (97500), Nyköping (28200) Inom parentes anges ungefärligt antal invånare i resp tätort.

Utifrån kriterierna för val av område har dessa klassificerats som ett eller flera av följande: Bostadsområde, skola, köpcentrum, ålderdomshem eller idrottsanläggning.

Inom varje område har intressanta punkter fotograferats och fotona har sedan bedömts dokumentera gatu- och trafikmiljön med avseende på:

GC-bana Avsaknad av GC-bana Övergångsställe

Övergångsställe

Övergångsställe Övergångsställe Övergångsställe Övergångsställe

Övergångsställe

Övergångsställe Busshållplats Parkering Gågata med refug

med refug och signal utan refug

utan refug, med signal och cykelöverfart med refug

och cykelöverfart med refug och signal och cykelöverfart utan refug

och cykelöverfart utan refug, med signal

Påbjuden GCM-bana Grusväg GC-fållor Trappor Påbjuden CM-trafik

Cykelfält

Kollektivkörfält Cykelbana Gångbana Begränsad hastighet Enkelriktad gata Tunnel - GCM Farthinder Räcke

Det genomförda fotograferingsarbetet har följande täckning räknat i antal områden. Totalt har 37 områden inventerats, men om hänsyn tas till att vissa områden tillhör flera kategorier erhålls sammanlagt 58 områden.

Tabelll Bostadsområde Skola Köpcentmn Ålderdatshan Idrottsanläggning Totalt 3 1 5+2

Antal inventerade områden

0 3 3+2 4 3 5+5 3 1 4+1 2 2 4+1 2 2 5+2

Boxholm Linköping Åtvidaberg Finspång Norrköping Västerås Nyköping Totalt

4 4 22 1 2 15 1 2 12 1 0 3 1 3 6 5+3 6+5 37+21

Mellan sju och åtta punkter har dokumenterats per inventerat område. Ca 90 procent av dessa punkter är gatukorsningar bland vilka trevägskorsningar dominerar (131 av totalt 248 korsningar). Knappt tio procent av korsningar-na är sigkorsningar-nalreglerade. I materialet finns totalt 103 busshållplatser av

vilka 25 har klassificerats som utformade med särskild ficka medan 74 endast finns markerade vid körbanekanten. Från kartor och foton har den

sammanlagda inventerade längden uppskattats till ca 32 km för gator, 36 km för trottoarer och 5 km för gång- och cykelbanor.

Med den i tabell 1 redovisade kategoriseringen av de olika områdena, är det möjligt att göra jämförelser mellan olika områdestyper.

Beträffande korsningar dominerar trevägskorsningar i bostadsområden och i områden med ålderdomshem.- 60 resp 86 procent av alla korsningar (observera att områden med ålderdomshem endast är tre till antalet). I områden med köpcentrum är de flesta korsningar fyrvägskorsningar (60 procent), medan

10

fördelningen mellan tre- och fyrvägskorsningar är jämni områden med skola eller idrottsanläggning.

Signalreglering av korsningar är vanligast inom områden med idrottsanlägg-ning eller skola (18 resp 15 procent av korsidrottsanlägg-ningarna). I bostadsområden är färre än tre procent av korsningarna signalreglerade, medan undersökningens tre områden med ålderdomshem helt saknar signalreglerade korsningar.

Bostads- Skola Kê'p- Ålder-

Idrotts-sign ej Idrotts-sign sign ej sign sign ej sign sign ej sign sign ej sign

Trevagskorsningar 2 94 4 46 1 32 0 12 4 8

'Fyrvägskorsningar 2 55 11 36 10 48 o 1 1 9

För busshållplatser kan konstateras att andelen som har en särskild ficka är ca 17 procent såväl i bostadsområden som i områden med skola eller köpcentrum. Motsvarande andel för områden med ålderdomshem eller idrottsanläggning är drygt 35 procent.

Längden av trottoarer resp gång- och cykelbanor kan jämföras med gatuläng-den för motsvarande områdestyp. Trottoarlänggatuläng-den varierar från 96 procent av gatulängden för bostadsområden till 130 procent av gatulängden för områden med skola. Om områden med skola tycks vara jämförelsevis väl tillgodosedda beträffande trottoarer, kan däremot konstateras att den relativa längden av gång* och cykelbanor här är minst - endast sju procent av gatulängden. Gång- och cykelbanor förekommer relativt sett mest inom.områden med idrottsanläggning där längden uppgår till 26 procent av gatulängden.

För att bedöma hur representativa, med avseende på antal korsningar, de valda områdena är för resp ort, har i efterhand det totala antalet tre- och fyrvägskorsningar bestämts med hjälp av kartor. Varje kartruta har klassats som tillhörande en eller fle a av de använda områdestyperna.

11

Tabell 2 Antal tre- resp fyrvägskorsningar per ort, dels inom inventerade områden, dels totalt, samt kvoten mellan antal korsningar per ytenhet (kvot > 1 innebär tätare mellan korsningarna i de inventerade områdena).

Ort Korsningstyp Inventering Totalt Kvot

Boxholm trevägs 21 52 3.5 fyrvägs 10 22 3.9 Linköping trevägs 9 742 4.2 fyrvägs 13 211 21.1

Åtvidaberg

trevägs

22

194

3.7

fyrvägs 10 42 7.7

Av tabellen framgår att inventeringens områden är betydligt korsningstätare än resp ort i sin helhet. Detta gäller även när jämförelsen görs för de olika omrâdestyperna.

Tabell 3 Förekomst av korsningar, busshållpl,iser etc i olika områdestyper

Alla områden Bostads- Skola Köp- Ålder- Idrotts- Smmerat olika

områden centnim damhem anläggn områdestyper

Antal cmråden 37 22 15 12 3 6 58 Inverterade punkter 276 167 110 96 15 46 434 Korsningar 248 149 98 90 14 38 389 Övriga punkter 28 18 12 6 1 8 45 Signalreglerade korsn 23 4 15 11 0 7 37 Trevägskorsningar 131 90 50 34 12 19 205 Fyrvågskorsningar 112 56 47 55 1 18 177 Basshållplats m ficka 25 9 8 8 3 6 34

dito vid körbanekant 74 43 37 34 5 11 130

dünawrnp 4 1 1 3 o 0 5

Gatulängd (m) 32487 18307 13302 12049 1874 5513 51045

Trottoarlångd (m) 36266' 17508 17313 14976 2052 6538 58387

m m q uwa r -I wW W U U W N N N N N N N N N N l -' H Tabell 4 CRT Boxhodnl Boxholnt Ekndnihn Boxholnl Boxholm Füwpäa Eüm§m9 Füwpås Eüwpäs linköping Iáxüdärür; linköping Nörrköping Norrköping Nbrrköping Nörrköping Nbrrköping Nwépüs Nwwpüs Nwäpüs Nwwpüw Nwöpüs Nwwpüs

Seder"köping

Soder"köping

_{m i.. ing}

Seder"köping

Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Åtvidaberg Åtvidaberg Åtvidaberg Åtvidaberg Åtvidaberg 12

Fotoinventering - data för enskilda områden andra Bostadsoumåde Skola o idrottsanläggning Käçrxuunnrn Bostadsområde o åldemrkmmüran Bostadsamråde Skola Köçxxuüunnn Bostadsområde Bostads- o skolouråde Skola och köpcentrum Skola o idrottsanläggning SkoLa Köpcentruna Bostads- o skolonmåde Köpcentnmn Köçxxuuunnn Bostads- o skolområde Bostadsområde Bostadbonmåde o idrottsanl Bostadsområde o köpcentrum Skola Bostadboumåde o idrottsanl Skola, köpcentrunlo idrottsanl Bostadbcumåde Bostads- o skolområde Köçrzrünnnn Bostadscnuåäie Bostadsområde Bostadbonmåde o ålderdanämun Skola, köpcentrunlo idrottsanl Bostadsområde

Bostadscnmåde

Bostads- o skolområde,]d$xsmtrum Bostadsområde

Bostads- o skolcumådb

Bostads- o skolonmåde, köpcentnmn .Ålderdonshsnl

Antal inventerade punkter Antal korsningar

Antal övriga punkter

Antal signalreglerade korsningar Antal trevågskorsningar

Antal ferågskorsningar Antal övriga korsningar

Antal busshållplatser vid.körbanekant Antal busshållplatser med.sårskild ficka Antal övriga busshållçüatser

Hastighetsgråns Gatulängd i meter wai-Odlqäshäwümsi Trottoarlängd

%

U åwN H U b W N wa N i -* O N U b U N I -* U I t h H U N wa N I -* U l ñl e -Å .A * D O O Q K O K O N J U I C D U I N J U N J U I Q D ... a U I K O N I C D C D N ... I O m m m q q um d 1 O A O Q I O C D B C D E F G H. I Kl L H A uq um o m m m n q m m m d m m m m d um m m m m m m m b m wm m q u C N O O O O O C H W O H H O O b O H I -' H H O O O O N H O H H N N H O O N O O O O O O O O N O O H H O O O O H O H O O U J O N N N wU O O O l -* O O O H O wN wm m m n p b b b p m m m wm wb q wq o m o o wm m o øm m m wwq O N h H N m e H O U U wO H ñU m I -* O ñU I Q N I O S N U I O O U J N H h O h O N H O O O O O O O O O O O O H O O O C H O O O O O O O O H O H O O O O O O O N b N O b b i -l ål -I O O O O N wN N b H O N O H wQ I -* H U U Q N U J O N N O O H O O H O O I -' O N N O O O O O N O O O H O O O O ÖH U H O O P N O O N H O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O U J O H O O O O O O O O O O O O O 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 30/50 50 50 50 50 50 227 770 50 349 58 447 50 682 C 200 25 480 282 279 207 459 200 189 25 500 500 400 '848 1236 710 779 1920 2220 1506 1135 1576 1687 1497 1627 1009 792 1807 1396 952 800 805 492 1293 810 648 706 1274 1195 709 920 116 548 907 946

13

Tabell 5 Foton per områdestyp, dels totalt, dels i genomsnitt per område

Bost. Skola Köpcent Ålder. Idrotts Totalt

omr han! anl

Antal områden 22 15 12 3 6 58

GC-BANA 69 24 41 4 29 167

3.1 1.6 3.4 1.3 4.8 2.9

EJ GC-BANA 141 57 30 6 21 255

6.4 3.8 2.5 2.0 3.5 4.4

ÖVERGÅNGSSIÄIIE MED REEUG 15 13 14 4 46

0.7 0.9 1.2 0.7 - 0.8

ÖWRGÅNGSSTÄIIE MED REFUG om SIGNAL 1 14 5 6 26

0.0 0.9 0.4 1.0 0.4

OVERGÅNGSSIÄILE UTAN REE'UG 42 36 45 7 20 150

1.9 2.4 3.8 2.3 3.3 2.6

ÖVERGÅNGSSIÄIIE UTAN REEUG, MED SIQIAL 4 13 11 6 34

0.2 0.9 0.9 1.0 0.6

ÖVERGÄNGSSTÃHE o CYKEIÖVERFART MED REEUG 6 4 3 13

0.3 0.3 0.5 0.2

ÖVERGÅNGSSTÄIIEOCYKEIÖVERFARTMEDREEUGOSIGNIAL 8 13 8 2 31

0.4 0.9 0.7 0.3 0.5

ÖVERGÅNGSSIÄIIE o CYKELÖVERFART UTAN REE'UG 6 2 4 6 18

0.3 0.1 0.3 1.0 0.3 ÖVERGÅNGSSTÄHEOCYKEIÖVERFARTUIANREEUG,MEDSIQIAL 2 4 1 7 0.1 0.3 0.2 0.1 BUSSHÅIIPIATS 48 43 38 7 13 149 2.2 2.9 3.2 2.3 2.2 2.6 PARKERING 75 77 83 6 33 274 3.4 5.1 6.9 2.0 5.5 4.7 GÅGAIA 4 3 1 8 0.3 0.3 0.2 0.1 PÅBJUDEN GCM-BANA 1 1 2 0.1 0.1 0.0 mus/'AG 22 12 2 4 40 1.0 0.8 0.2 0.7 0.7 GC-FÅIIDR 7 2 1 2 2 14 0.3 0.1 0.1 0.7 0.3 0.2 'IRAPPOR 2 1 2 5 0.1 0.1 0.3 0.1 PÅBJUDEN (Id-GRAFIK 2 1 3 0.1 0.2 0.1 CIKEIFÄLT 2 1 2 5 0.1 0.1 0.3 0.1 mmm 1 1 2 0.1 0.1 0.0 omm 2 1 3 0.1 0.1 0.1 GÅNG3ANA 1 1 0.1 0.0 BEGRÃNSAD HASTIGIET 7 1 2 4 14 0.3 0.1 0.2 0.7 0.2 W GATA 10 21 21 14 66 0.5 1.4 1.8 2.3 'mm - GCM 3 3 0.1 0.1 Emm 1 1 1 3 - 0.0 0.1 0.1 0.1 RÄCKE 2 1 3 6 0.1 0.1 0.5 0.1 MALT: 461 323 300 32 163 1279 21.0 21.5 25.0 10.7 27.2 22.1

14

Vid inventeringen av de 37 områdena har sammanlagt 823 foton tagits. Tidigare redovisad indelningav områdena i olika typer medför att vissa foton kommer att räknas flera gånger eftersom ett område exempelvis kan klassas både som bostadområde och som område med skola. Dessutom kan ett och samma foto dokumentera flera företeelser. Härigenom blir det totalt 1279 foton som dokumenterar olika egenskaper av intresse för främst de oskyddade trafikanternas säkerhet i väg- och trafikmiljön.

Av tabell 5 framgår att avsaknaden av GC-bana är väsentligt vanligare inom bostadsområden än inom Övriga områdestyper.

Inget övergångsställe i områden med ålderdomshem har refug eller signal. Detta kan vara värt att notera mot bakgrund av att trafiksäkerhets-programmet särskilt påpekar äldre fotgängares stora antal olyckor på övergångsställen. Såväl för refug som för signal gäller att övergångs-ställen där dessa använts andelsmässigt är vanligast inom områden med

skola.

Beträffande 'begränsad hastighet' saknas sådan skylt inom områden med ålderdomshem. Hastigheten 30 km/h förekommer endast inom delar av sex av undersökningens 37 olika områden. I ett av dessa sex områden finns en skola - ålderdomshem finns inte i något. Även detta förtjänar att påpekas mot bakgrund av trafiksäkerhetsprogrammets åtgärdsförslag gällande lägre hastigheter där antalet barn eller äldre trafikanter är stort. Fyra av de sex områdena vilka till viss del har hastighetsgränsen 30 km/h har klassats som bostadsområden.

15

Exempel på andra studier i anslutning till de utvalda inventeringsområdena.

Cykelhjälmanvändning

Flera av de utvalda områdena har även ingått i en studie över användningen' av cykelhjälm. Studien har på uppdrag av NTF och TSV genomförts av VTI under 1988. Vid varje plats har cykelhjälmanvändningen observerats under ca 2 timmar. Exempelvis har studier gjorts i anslutning till ett av

fotoinventeringens skolområden. Av totalt 203 observerade cyklande elever har 13 använt cykelhjälm (6 pojkar av 108 och 7 flickor av 95).

Om de fem områden där både cykelhjälmsstudier och fotoinventering genom-förts indelas i områdestyper, visar det sig att användningfrekvensen

gällande cykelhjälm.är högst inom bostadsområden - 4.6 procent att jämföra med den genomsnittliga frekvensen 1.6 procent för de fem områdena.

Cykelhjälmanvändningen har bestämts på olika sätt i olika områden. Vid skolor och arbetsplatser omfattar undersökningen endast elever resp vuxna på väg till eller från arbetsplatsen. I bostadområden har observatörerna gått runt i området och observerat cykelhjälmanvändningen bland barn upp till 10 års ålder.

Separeringsstudier

För flera av undersökningens områden och korsningar har VTI genomfört speciella studier av gång- och cykeltrafikanternas säkerhet. Exempelvis finns data tillgängliga för samtliga områden i Boxholm.som ingått i fotoinventeringen. Inom ett område som klassats som köpcentrum finns tre stycken trevägskorsningar och fyra fyrvägskorsningar - ingen är signal-reglerad. Den största korsningen rymmer enligt fotoinventeringen fyra

16

övergångsställen, två med refug och två utan. De olika benen i korsningen har timflöden dagtid på 480, 450, 140 resp 130 bilar. Punkthastigheter har uppmätts ca 200 meter norr om korsningen på anslutningen med flöde 140. Medelvärdet av hastigheterna var 46-47 km/h men högsta värdet var 80 km/h

in mot korsningen och 85 km/h ut från korsningen. Sträckhastigheten uppmätt på intilliggande gatuavsnitt hade medelvärdet 40-42 km/h med maxvärden 63 resp 65 km/h. Hastighetsgränsen på gatan är 50 km/h.

Ca 150 fotgängare och 100 cyklister passerar per timme korsningen under dagtid. För båda trafikantkategorierna var separeringsgraden låg. Var

tredje fotgängare och var fjärde cyklist stördes av biltrafiken vid passage av korsningen. Separeringsgraden för en korsning anger den andel av fot-gängare resp cyklister som kan passera korsningen utan att hindras av

biltrafiken.

Enligt fotoinventeringen har 33 procent av de övergångsställen som dokumen-terats inom områden med köpcentrum utformats med refug. Motsvarande andel avseende signalreglering är 29 procent. Den aktuella korsningen i Boxholm kan således på grundval av fotoinventeringen förmodas vara besvärlig för gång- och cykeltrafikanter, vilket också bekräftas av den speciella separeringsstudien.

Separeringsstudier har gjorts i totalt 22 av fotoinventeringens korsningar. I tabell 6 redovisas separeringsgraden uppdelat på signalreglerade / ej signalreglerade korsningar och områdestyp. För några korsningar har data endast funnits tillgängligt i kategorierna god, mindre god eller dålig separering. Bedömningarna svarar mot separeringsgradsintervallen 0.9 - 1, 0.7 - 0.9 resp < 0.7. I beräkningarna bakom tabell 6 har intervallen i fö-rekommande fall getts värdena 0.95, 0.80 resp 0.40. Värdena i tabellen har erhållits somaritmetiska medelvärden för separeringsgraden i de ingående korsningarna, dvs hänsyn har ej tagits till variationer i trafikantflödena.

17

Tabell 6 Separeringsgrad för oskyddade trafikanter i ett urval av fotoinventeringens korsningar.

Signalreglerad korsning Fotgängare Cyklister

bostadsområde 0.88 0.87 skola ' 0.88 0.90 köpcenter 0.92 0.89 idrottsanläggning 0.94 0.93 utan områdesuppdelning 0.91 0.91 Ej signalreglerad korsning bostadsområde 0.93 0.76 skola 0.60 0.50 köpcenter 0.75 0.77 idrottsanläggning 0.95 0.95 utan områdesuppdelning 0.78 0.75

Bland de signalreglerade korsningarna finns sådana där endast något/några övergångsställen har signal. Hit räknas även en icke Signalreglerad kors-ning där det finns en tunnel för GC-trafikanter.

Även om materialet är litet kan en klar skillnad i separeringsgrad kons-tateras mellan de två huvudkategorierna Signalreglerad / ej Signalreglerad korsning. Detta gäller även för de flesta områdestyper. Separeringsgraden är i flertalet fall likartad för fotgängare och cyklister. Särskilt dålig separering gäller i ej signalreglerade korsningar i områden med skola eller köpcenter samt för cyklister även i bostadsområden.

18 DISKUSSION

Den redovisning och de iakttagelser som gjorts med utgångspunkt från

fotoinventeringen är att se som exempel på vad metoden kan ge - inte som en uttömmande bedömning av åtgärdssituationen inom de berörda orterna.

Från inventeringen erhålls en uppskattning av hur vanliga olika åtgärder är och hur många som kan förväntas inom områden av olika typ. Dessa uppgifter kommer att ligga till grund för ett förslag till uppföljningssystem för oskyddade trafikanter.

Ett uppföljningssystem ska möjliggöra att åtgärdsläget beskrivs såväl beträffande den aktuella situationen som.med avseende på förändringar. Den genomförda inventeringen har genomförts under ett par månader och kan således inte belysa några förändringar. Dock utgör dokumentationen i form av foton - bestämda vad gäller tidpunkt, plats, riktning och anledning till att fotot tagits - ett gott underlag för uppföljning av åtgärder. Det är möjligt att vid en senare tidpunkt avgöra vilka inslag i väg- och trafik-miljön som tillkommit eller försvunnit. Detta kan även göras selektivt, exempelvis genom att ur materialet välja cykelöverfarter utan signal i områden med skola och för dessa undersöka eventuella förändringar.

19

BILAGA

Or t: B o xh o l m G C -b a n a G C -b a n a sa kn as Öve rg ån gs st äl le me d re fug Öve rg ån gs st äl le me d re fug oc h si gn al ut a n re fug ut an re fug m e d si gn al oc h cyk el öve rf ar t m e d re fug Öve rg ån gs st äl le oc h cyk el öve rf ar t m e d r e f ug oc h si gn al Öve r g ån g s s t äl l e o c h c yk e l öve r f a r t . ut an re fug Öve r g ån g s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t ut an re fug , m e d si gn al B us s h ål l p l a t s P a r k e r i n g Gåg at a P åb j ud e n G C M -b a n a G r us väg G C -f ål l o r T r a p p o r P åb j ud e n C M -t r a f i k Cyk el fäl t K o l l e k t i vk ör f äl t C yk e l b a n a G ån g b a n a B e g r än s a d ha st ig h et Tun ne l -GC M F a r t h i n d e r R äc k e Öve rg ån gs st äl le Öve rg ån gs st äl le Öve rg ån gs st äl le A n t a l in ve nt er in gs pun kt er : 9 A n t a l ko rs ni ng ar : 9 Tr eväg sk or sn in ga r: 7 Fyr väg sk or sn in ga r: 2 B us s h ål l p l a t s e r -L än g d e r i m e t e r -ga ta : 70 0 (1 ) om råd e: där av si gn al re gl er ad e: 0 vi d kör ba ne ka nt : 0 fi ck hål lp la ts : 0 cyk el -oc h gån gb an a: 0 1 B o s t a d s o m r åd e ha st ig he ts gr än s: 50 21 1 31 1 41 1 11 2 31 2 21 3 31 3 41 3 214 31 4 11 5 21 5 31 5 21 6 31 6 41 6 11 7 21 7 41 7 11 8 41 8 31 1 42 1 11 8 11 9 övr ig a pun kt er : 0 Övr ig a ko rs ni ng ar : 0 övr ig a: 0 t r o t t oa r : 0

O r t : F i n s p ån g (5 ) o m r åd e : 1 S k o l a GC -b an a 21 3 34 424 4 GC -b ana sa kn as 21 1 41 5 Öve rg ån gs st ål le me d refug 11 4 Öve r g ån g s s t âl l e m e d re fug oc hsi gn al -Öve r g ån g s s tâl l e ut an re fug 415 Öve r g ån g s s t ål l e ut an re fug m e d si gn al Öve rg ån gs st ålle oc h cyk el öve rf ar t m e d re fug Öve r g ån g s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t 32 4 m e d re fug oc h si gn al Öve r g ån g s s t âl l e oc h cyk el öve rf ar t ut a n r e f ug Öve rg ångs st äl le oc h cyk el öve rf art ut an re fug , med si gn al Bus sh ål lp la ts 41 3 22 4 21 4 11 5 P a r k e r i n g 31 3 424 Gåg at a Påb jud en G C M -b a n a G rus väg GC -f ål lo r T r a p p o r Påb jud en C M -t r a f i k Cyk el fäl t K o l l e k t i vk ör f âl t Cyk el ba na Gån gb an a B e g r än s a d ha st ig he t Tun n e l -G C M F a r t h i n d e r Räc ke Anta l in ve nt er in gs pun kt er : 5 An ta l ko rs ni ng ar : 3 där av si gn al re gl er ad e: 1 T r e våg s k o r s n i n g a r : 2 F yr vâg s k o r s n i n g a r : 1 B us s h ål l p l a t s er -vi d kör ba ne ka nt : 3 fi ck hål lp la ts : 2 Län gd er i m e t e r -ga ta : 571 cyk el -oc h gån gb an a: övr ig a pun kt er : Övr ig a ko rs ni ng ar : ha st ig he ts gr äns: 8 4 8 50

Or t: N o r r k öp i n g (6 ) om råd e: 1 K öp c e n t r um ha st ig he ts gr än s: 50 GC -b an a 21 1 41 1 11 2 21 2 12 3 31 3 31 4 21 4 42 4 22 5 42 5 GC -b an a sa kn as Öve rg ån gs st äl le me d re fug Öve rg ån gs st äl le me d re fug oc h si gn al Öve r g ån g s s t äl l e ut an r e f ug 11 3 11 6 21 6 31 6 41 6 Öve r g ån g s s t äl l e ut an re fug 21 5 32 5 m e d si gn al Öve r g ån g s s t äl l e oc h c yk e l öve r f a r t m e d re fug Öve r g ån g s s t äl l e o c h c yk e l öve r f a r t 3 2 4 m e d re fug oc h si gn al Öve rg ån gs st äl le oc h cyk el öve rf ar t 41 3 ut an re fug Öve rg ån gs St ål le oc h cyk el öve rf ar t 11 5 41 5 ut an re fug , m e d si gn al B us s h ål l p l a t s 31 1 42 3 11 5 11 6 21 6 31 6 41 6 P a r k e r i n g 11 2 21 2 31 2 31 3 32 3 41 6 Gåg at a P åb j ud e n GC M-ba na Gr us väg G C -f ål l o r T r a p p o r P åb j ud e n C M -t r a f i k Cyk el fâl t K o l l e k t i vk ör f äl t C yk e l b a n a G ån g b a n a B e g r än s a d ha st ig he t Tun ne l -GC M F a r t h i n d e r Räc ke A n t a l in ve nt er in gs pun kt er : 6 An ta l ko rs ni ng ar : 6 d är a v si gn al re gl er ad e: 2 övr ig a pun kt er : 0 T r e våg s k o r s n i n g a r : O F yr väg s k o r s n i n g a r : 6 Övr i g a k o r s n i n g a r : 0 B us s h ål l p l a t s e r -vi d kör ba ne ka nt : 7 fi ck hål lp la ts : 4 övr ig a: 0 L än g d e r 1 m e t e r -ga ta : 10 80 cyk el -oc h gån gb an a: 77 0 tr ot to ar : 11 35

Or t: Väs te rås (7 ) om råd e: 2 B o s t a d s o m r åd e oål d e r d o m s h e m G C -b a n a GC -b an a sa kn as Öve r g ån g s s t ål l e m e d re fug Öve rg ån gs st âl le me d re fug oc h si gn al Öve r g ån g s s t äl l e ut an re fug 31 5 Öve rg ån gs st äl le ut an re fug med si gn al Öve r g ån g s s tâl l e oc h cyk el öve rf ar t m e d re fug Öve r g ång s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t m e d re fug oc h si gn al Öve r g ån g s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t ' ut a n r e f ug Öve r g ån g s s t âl l e oc h cyk el öve rf ar t ut an re fug , m e d si gn al Bus sh ål lp la ts P a r k e r i n g Gåg at a Påb jud en GC M-ba na G r us väg GC -f ål lo r T r a p p o r P åb j ude n CM -t ra fi k Cyk el fäl t K o l l e k t i vk ör f ål t Cyk el ba na G ån g b a n a B e g r än s a d ha st ig he t T un n e l -G C M F a r t h i n d e r R äc k e 41 3 12 4 42 4 11 4 14 4 11 5 11 1 21 1 11 2 21 2 41 2 21 3 42 3 42 5 21 6 A n t a l in ve nt er in gs pun kt er : 6 An ta l ko rs ni ng ar : 5 där av sign al re gl er ad e: 0 övr ig a pun kt er : 1 Tr evâg sk or sn in ga r: 4 Fyr våg sk or sn in ga r: 1 Övr i g a ko rsni ng ar : B us s h ål l p l a t s er -vi d kör ba ne ka nt : 1 fi ck hål lp la ts : 2 övr ig a: 0 L än g d e r im e t e r -ga ta : 63 1 cyk el -oc h gån gb an a: 28 2 t r o t t o a r : ha st ig hets gr än s: 70 6 50

Or t: Åt vi d a b e r g (3 ) om râd e: 4 Bost ad s-o sk ol om råd e, k öp c e n t r um ha st ig he ts gr än s: GC -b an a GC -b an a sa kn as 11 1 31 1 41 2 Öve r g ån g s s t äl l e m e d re fug 11 3 21 3 31 3 41 3 Öve rg ån gs st äl le me d re fug oc h si gn al Öve rg ån gs st äl le ut an re fug 22 5 Öve rg ån gs st äl le ut an re fug m e d si gn al Öve r g ån g s s t äll e oc h cyk el öve rf ar t m e d r e f ug Öve r g ån g s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t m e d re fug oc h si gn al Öve r g ån g s s t äl l e oc h cyk el öve rf ar t -ut a n r e f ug Öve rg ån gs st äl le oc h cyk el öve rf ar t ut an re fug , m e d si gn al B us s h ål l p l a t s 21 3 22 3 12 6 31 6 P a r k e r i n g Gåg at a P åb j uüm n G C M -b a n a G r us väg G C -f ål l o r T r a p p o r P åb j ud e n C M -t r a f i k Cyk el fäl t K o l l e k t i vk örf äl t C yk e l b a n a G ån g b a n a B e g r än s a d h a s t i g h e t T un n e l -G C M F a r t h i n d e r Räc ke A n t a l in ve nt er in gs pun kt er : 6 A n t a l ko rs ni ng ar : 4 där av si gn al re gl er ad e: 0 Tr eväg sk or sn in ga r: 2 Fyr väg sk or sn in ga r: 2 B us s h ål l p l a t s e r -vi d kör ba ne ka nt : 4 fi ck hål lp la ts : 0 L än g d e r i m e t e r -ga ta : 66 8 cyk el -oc h gån gb an a: övr ig a pun kt er : Övr i g a ko rs ni ng ar : 50

_uoqo_z<mzqmm_zø >< *grämnxmmzmäåonmomm _ ;33mm

, _.. \- . Ehn . - 9.52an . ;9 §5 1.7. ü_ [w x. . . a... a... .. .. Y ....L. xc..._..,.,m.,.. . _ .. få...

_{4... .}

x. .. ..