Vårdmiljöns påverkan på patienters återhätmning : En allmän litteraturöversikt

Akademin för hälsa, vård och välfärd

VÅRDMILJÖNS PÅVERKAN PÅ

PATIENTERS ÅTERHÄMTNING

En allmän litteraturöversikt

EMELIE FAHLÉN

THERESE HANSSON

Kurskod:VAE209

Handledare: Eija Göransson & Mirkka Söderman.

Examinator: Birgitta Kerstis Seminariedatum: 2021-01-14 Betygsdatum: 2021-01-25

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Den fysiska vårdmiljön kan både vara till fördel och nackdel för patienter på en

vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter av vårdmiljön är att ljudet kan störa sömnen och därmed påverka återhämtningen för patienter. Anhöriga upplever att vårdmiljön är mer tillfredsställande på en enkelsal då utformningen är mer optimal för avskildheten. Metod: Allmän litteraturöversikt, tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav fem har kvalitativ ansats, fyra har kvantitativ ansats och en har mixad metod. Syfte: Syftet var att göra en översikt över vårdmiljöns betydelse för patienters återhämtning på vårdavdelning Resultat: Patienters erfarenhet av den fysiska vårdmiljön kan vara både positiv och negativ. Det som påverkade vårdmiljön för patienterna presenteras under tre teman: den estetiska vårdmiljöns och patienternas återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning och ljud och patienternas återhämtning. Under temat den estetiska vårdmiljön och patienternas återhämtning framkommer det att växter och konst är betydelsefulla för erfarenheten av återhämtning. Under avskildhet och patienternas återhämtning framkom det att enkelsalar och flerbäddssalar har både varierande egenskaper. Under ljud och patienternas

återhämtning sömn så framkommer det att ljudet är en orsak till en sämre återhämtning.

Slutsats: Erfarenheterna patienter uttryckte visade att vårdmiljön påverkade deras

återhämtning på en vårdavdelning.

ABSTRACT

Background: The physical care environment can be both an advantage and a disadvantage

for patients in a care ward. The nurse's experience of the care environment is that the sound can disturb sleep and thus affect the recovery of patients. Relatives feel that the care

environment is more satisfactory in a single room as the design is more optimal for the visit.

Method: General literature review, ten care science articles were analyzed, of which five

have a qualitative approach, four have a quantitative approach and one has a mixed method.

Aim: The purpose was to make an overview of the importance of the care environment for

patient´s recovery in a ward. Results: Patients' experience of the physical care environment can be both positive and negative. What affected the care environment for patients is

presented under three themes: the recovery of the aesthetic care environment and the

patients, seclusion and the patients 'recovery and sound and the patients' recovery. Under the theme of the aesthetic care environment and patients' recovery, it emerges that plants and art are important for the experience of recovery. During isolation and the patients' recovery, it emerged that single rooms and multi-bedrooms have both varying characteristics. During sound and patients' recovery sleep, it appears that the sound is a cause of a poorer recovery.

Conclusion: The experiences expressed by patients showed that the environment affected

their recovery in a ward.

Keywords: Environment, general literature review, hospital department, patient

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

2 BAKGRUND ...1

2.1 Definitioner av aktuella begrepp ... 1

2.2 Historiskt perspektiv ... 2

2.3 Återhämtning ... 2

2.4 Sjuksköterskors perspektiv på patienters återhämtning på en vårdavdelning ... 3

2.5 Anhörigas perspektiv på patienters återhämtning på en vårdavdelning ... 4

2.6 Styrdokument och lagar ... 5

2.7 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 5

2.8 Problemformulering ... 6

3 SYFTET ...7

4 METOD ...7

4.1 Datainsamling och metod ... 8

4.2 Genomförande och analysmetod ... 9

4.3 Etiska övervägande ... 9

5 RESULTAT ... 10

5.1 Likheter och skillnader i artiklarnas syften ...10

5.2 Likheter och skillnader i urval och datainsamling ...11

5.3 Likheter och skillnader i metod och dataanalysmetod ...12

5.4 Likheter och skillnader i resultatet ...14

5.4.1 Den fysiska vårdmiljön påverkan på patienters återhämtning ...14

5.4.2 Avskildhets betydelse för patienternas återhämtning ...15

5.4.3 Ljudets påverkan på patienters återhämtning ...16

6 DISKUSSION... 17

6.1 Metoddiskussion ...17

6.2.1 Artiklarnas syfte och metod ...20

6.2.2 Artiklarnas resultat ...21

6.3 Etikdiskussion ...23

7 SLUTSATSER ... 23

8 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A: SÖKMATRIS

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNINGS MATRIS BILAGA C: ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Intresset väcktes från egna erfarenheter av att arbeta på medicinsk och psykiatrisk vårdavdelning på sjukhus som undersköterska och mentalskötare. Erfarenheten från vår egen arbetsplats är att vårdmiljöns utformning har stor betydelse för patienters och anhörigas hälsa och välbefinnande. Bidragande faktorer till detta är bland annat

utformningen av verksamheten och organisationen. Till exempel finns det begränsat med vårdplatser vilket bidrar till överbeläggningar. Vid överbeläggning kan patienter placeras i korridoren på sjukhuset och det leder till bristande integritet för patienter och anhöriga. Vårdavdelningarna är uppbyggda på ett sätt som inte skapar en vårdande atmosfär. Patienter och anhöriga uttryckte ett missnöje över hur vårdavdelningarna ser ut. Det framkom att vårdmiljön inte var trevlig att vistas i på grund av vårdavdelningarnas inredning och utformning. Att det saknas färger på avdelningen och inne på patientsalarna, samt att inredning såsom växter eller tavlor och solljus. Under sjuksköterskeutbildningen undervisades det om vårdmiljöns betydelse och detta tillsammans med den tidigare

erfarenheten väckte intresse för problemområdet. Det blev sedan syftet för examensarbetet, vilket också i ett senare skede ska kunna användas i yrkesrollen som färdig sjuksköterska. Intresseområdet lämnades in av primärvårdspsykiatrin och habiliteringsverksamhet vuxenpsykiatrin Västmanland.

2

BAKGRUND

I bakgrunden presenteras definitioner av aktuella begrepp, historiskt perspektiv, återhämtning, sjuksköterskors och anhörigas perspektiv på den fysiska vårdmiljön, styrdokument och lagar samt problemformulering.

2.1 Definitioner av aktuella begrepp

Vårdmiljö innebär miljön som formar omgivningen på avdelning eller mottagning, den kan vara fysisk och innebär designen av avdelningen (“Vårdmiljö”, u.å). -

2.2 Historiskt perspektiv

Sjuksköterskeprofessionen började utvecklas i samband med att Florence Nightingale under 1860-talet skrev hur omvårdnad ska bedrivas (Jakobsson & Lützén, 2014). Målet med Nightingales studie var att finna hur frisk luft, ljus, värme, renlighet, tystnad och rätt administrering samt val av diet utförs på korrekt sätt. Ljud kan påverka återhämtningen genom att patienters sömn blir störd. Det är sällan den höga ljudnivån som påverkar återhämtningen. Det är det ojämna, plötsliga eller skarpa ljudet som påverkar

återhämtningen. En patient vars sömn avbryts efter några timmar har lättare att somna om än om patienten sovit i några minuter. Detta för att smärta blir mer intensiv (Nightingale, 1860). Musik med kontinuerligt ljud har en positiv effekt på återhämtningen.

Blåsinstrument, stränginstrument och den mänskliga rösten är instrument som kan ge ett kontinuerligt ljud. Medan piano är ett instrument som inte ger ifrån ett kontinuerligt ljud, som sedan påverkar återhämtningen negativt. Rummets form och färg kan befria patienter från negativa tankar. Varierande färger kan bidra med en positiv effekt på patienters återhämtningsförmåga (Nightingale, 1860). Blommor är ett föremål som kan medföra en positiv påverkan på återhämtningen. Doften blommorna utsöndrar kan också bidra med positiv effekt på patienters återhämtningsförmåga. Ett behov av frisk luft och ljus finns hos patienterna, dålig luft påverkar skadar hälsan mer vid sömn än när patienten är vaken. Mörker kan skada patienternas återhämtning. Patienterna behöver även direkt solljus, det påverkar inte bara sinnet det har även påtagliga effekter på människokroppen. Ett rum med ljus kan bidra med glädje till sinnet (Nightingale, 1860).

2.3 Återhämtning

Nutidens levnadssätt tar stor plats och då finns det lite utrymme för vila och återhämtning. Den minskade vilan och återhämtningen påverkar människors hälsa negativt (Asp, 2017). Återhämtning kan både ses som smärtfrihet, symtomfrihet eller att den fysiska funktionen har återgått till det normala trots att smärta kan vara kvarvarande hos patienter (Carroll, Lis, Weiser & Torti, 2016). Begreppet vila beskrivs som en rörelse mellan vila och icke vila, rörelsen är människans strävan att skapa en meningsfullhet i livet. Icke vila beskrivs som en känsla av att vilja utföra en handling men att inte kunna eller att en handling ska utföras men att viljan inte finns där (Asp, 2017). Genom att reflektera över livets mening och över

förmågan att hantera livet kan det egna värdet uppmärksammas. Är det egna värdet uppmärksammat av patienten och andra personer som vårdpersonal och anhöriga, kan patienten bli sedd och beaktad. Det handlar om att återfå värdighet som väcker en möjlighet att återansluta till världen som kan leda till personlig återhämtning samt vila (Sellin, Asp, Wallsten & Wiklund Gustin, 2016). Lustfylldhet är en form av vila eftersom kroppen får lustfylld stimulans av föremål i den yttre miljön. Även naturen kan bidra till lustfylld

stimulans eller där människan delar intressen med andra människor till exempel sång (Asp, 2017). För att ge välbefinnande till människor under en längre tid är miljöns utformning viktig. En hälsosam och hållbar miljö kan bidra till hälsa samt att vackra erfarenheter kan ge välbefinnande (Sandman & Kjellström, 2018). Konst eller musik kan bidra till en trevnad i miljön (Asp, 2017).

Patienters anhöriga kan påverka patienters återhämtning positivt. Genom att anhöriga är närvarande vid sängen ger det en lugn miljö som ger en helande kraft. Dessa faktorer gör att patienter bibehåller styrkan för att få återhämtning (Olausson, Ekebergh & Österberg, 2014). Anhörigas tidigare erfarenheter av sjukhuset kan bidra till en negativ förväntan på patienters återhämtningsprocess, som sedan kan påverka motivationen. För att patienten skall få en rätt förväntan och motivation på återhämtningsförmågan är det viktigt att ge raka besked. Det kan vara att ställa en diagnos eller att ge specifika behandlingsalternativ (Carroll, Lis, Weiser & Torti, 2016). Återhämtningen sker dels under sömnen och återhämtningen sker i hjärnan. Det som sker i kroppen är en uppbyggnad av glykogen och adenosindepåer samt att synaps antalet i cortex minskar. Framförallt minskar det under djupsömnen och har en betydande del för minnesuppbyggnaden (Olausson et al, 2014). Blir patienter utan sömn påverkas omdömet och sämre beslut kan fattas. En sömn som varat i mindre än fem timmar kan ge en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt att glukosintoleransen kan minskas efter en tid utan sömn, vilket gör att metabola syndromet kan uppkomma (Allgulander, 2019).

2.4 Sjuksköterskors perspektiv på patienters återhämtning

En störd sömn kan påverka patienters återhämtning negativt. En svensk studie beskriver att sjuksköterskor som arbetade nattetid har olika strategier för att försöka ge patienterna en god sömn som kan öka återhämtningen för patienterna (Salzmann-Eriksson, Lagerqvist & Pousette, 2015). Genom att planera nattens arbete kan sjuksköterskor slippa störa patienters sömn. Med planering innebär det att sjuksköterskorna ser över arbetsuppgifterna som ska utföras under natten och väljer bort de arbetsuppgifter som är onödiga att utföra.

Sjuksköterskor informerar även patienterna om vilka arbetsuppgifter som ska utföras på natten. Informationen gör att patienterna inte vaknar upp ordentligt och lättare kan somna om igen. Sjuksköterskorna väljer även att kombinera olika arbetsuppgifter för att inte störa sömnen flera gånger under samma natt, till exempel som att ändra sängläge på patienter i sängen vid samma tillfälle som de mäter puls och blodtryck (Salzmann-Eriksson et al., 2015). En amerikansk studie beskriver att patienters komfort främjas fysiskt genom att

sjuksköterskorna ger patienterna extra kuddar, filtar och ändrar sängläge. Sjuksköterskorna upplever att patienterna uttrycker erfarenheter om att vara omhändertagna och att

sjuksköterskorna inte har lika bråttom (Flanagan, 2009). Miljön på avdelningen anpassas efter patienters behov genom att sjuksköterskorna ser till att det inte är för varmt eller för kallt inne på rummen. Sjuksköterskorna fokuserar även på att det ska vara en avslappnande miljö. Genom att reducera ljud så gott det går, till exempel genom att viska, smyga eller att ge ut öronproppar. Sjuksköterskorna ser även till att det är mörkt inne på rummen genom att inte tända lampan och använda ficklampor så gott det går (Salzmann-Eriksson et al., 2015). En svensk studie beskriver att sjuksköterskor uttryckte att det inte är etiskt när rummen inte är avskärmade mellan sängarna i flerbäddssalarna. Miljön är då inte privat och patienters integritet blir utsatt eftersom sängplatsen är öppen. Det är på grund av kulturella- och organisationsfrågor vårdmiljön brister (Olausson et al., 2014). Sjuksköterskorna försöker minska en stressfylld miljö på vårdavdelningen för att atmosfären ska upplevas mer hemtrevlig för patienterna. Detta görs genom att till exempel sänka volymen på teknisk

apparatur och på alarmklockorna. Även att patienten får ha sina egna saker på sängbordet gör att vårdmiljön beskrivs som mer hemtrevlig (Olausson et al., 2014). En svensk studie beskriver att en ren och prydlig sal där skrämmande instrument inte ligger öppet har en god betydelse för vårdmiljön (Kelvered, Öhlén & Gustafsson, 2012). En annan svensk studie beskriver att en överbelagd vårdavdelning kan leda till att vårdmiljön brister (Eriksson, Gellerstedt, Hillerås & Craftman, 2018). Vårdavdelningen är inte utformad för att

patienterna ska stanna en längre tid eller för överbeläggningar. I och med bristen på rum flyttas patienter runt på vårdavdelningen och miljön framställs som högljudd, vilket kan påverka patienterna på ett negativt sätt. Bristen på rum gör att patienter kan bli placerade i korridoren istället för i en patientsal. Vilket minskar möjligheten till att bevara sin

okränkbarhet när känsliga ämnen ska tas upp tillsammans med vårdpersonalen (Eriksson et al, 2018). En engelsk studie beskriver att sjuksköterskor skildrar fördelar med att patienter kan äta sin måltid ute i ett dagrum, istället för att äta sin måltid inne på sitt rum. En fördel med att ha tillgång till en matsal är att det finns ett bord där patienter kan äta som bidrar till en mer civiliserad miljö. En annan fördel är också att patienter mobiliseras tidigare när de behöver lämna sitt rum för en måltid (Hartwell, Shepherd & Edward, 2013). Isolering och ensamheten kan uppstå hos patienter som äter sina måltider på patientsalen. Genom att sammanföra patienterna så beskriver sjuksköterskor att detta ökar normaliteten för patienterna. Återhämtningsprocessen kan också påskyndas genom att få patienterna att återgå till normala rutiner (Hartwell et al, 2013).

2.5 Anhörigas perspektiv på patienters återhämtning

En svensk studie beskriver att vid vård i livets slutskede uttrycker anhöriga att den

medicinska utrustningen som intressant. Anhöriga spenderar gärna tiden med att titta på de olika monitorerna och TV. Nyfikenhet väcks och anhöriga försöker lära sig att tolka de olika monitorerna. Detta bidrar till att anhöriga kan på så sätt följa patienters hälsotillstånd i vitalparametrar. En erfarenhet anhöriga uttryckte är att när den medicinska utrustningen börjar ge ifrån olika ljud skapade det stress hos patientens anhöriga. Anhöriga uppskattar om patienter vårdas på en enkelsal, då avskildhet kan uppstå, vilket beskrivs som värdefullt för de anhöriga (Fridh, Forsberg & Bergbom, 2009). En holländsk studie beskriver att det framkommer tillfredsställelse i enkelsal till skillnad från flerbäddssal för de anhöriga. Atmosfären och besöksmöjligheter är bättre på enkelsal, vilket ökar anhörigas

tillfredsställelse (Jongerden et al., 2013). En tysk studie beskriver att anhöriga uttrycker att fyra sängar i en patientsal bidrar till att avskildheten inte upprätthålls (Schwarzkopf et al., 2013). Atmosfären i väntrummet beskrivs också att vara bättre på vårdavdelning med endast enkelsalar (Jongerden et al., 2013).

En amerikansk studie beskriver att på vårdavdelningar kan det finnas rum för anhöriga att vistas i. Rummen för anhöriga att vänta i benämns som väntrum och café som klassas som inomhusmiljö. Det finns även en trädgård som klassas som utomhusmiljö (Ulrich et al., 2019). Anhöriga föredrar att vistas i sjukhusets trädgård och under de varma månaderna under året väljs trädgården framför väntrummet på sjukhus. Trädgården föredras även då miljön minskar känslan av sorg till skillnad från sjukhusets inomhusmiljöer. Känslor som

rädsla, ilska, smärta och trötthet bland de anhöriga minskas då de kan visats i trädgården, till skillnad från inomhus miljöerna på sjukhuset (Ulrich et al., 2019). En annan amerikans studie beskriver att en annan erfarenhet är att väntrummet ger möjlighet att kunna vänta i närheten av patienten, vilket är av stor vikt. En önskan som de anhöriga uppgav är att

väntrummets miljö ska vara bekväm och vänlig. Dock var vårdmiljön istället kall och smutsig (Kutash & Northorp, 2007). Utanför väntrummet kunde avlidna patienter transporteras, vilket bidrog till en otrevlig erfarenhet för de anhöriga. Anhöriga uttrycker även att

bekvämligheten på vårdavdelningen behöver förbättras för besökare. Det framkom att mat, dryck, skåp och boende saknades (Schwarzkopf et al., 2013).

2.6 Styrdokument och lagar

I ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2017a) framkommer det att

sjuksköterskor bör tillgodose en miljö som stärker patientens mänskliga rättigheter och värderingar. Sjuksköterskor ska ha insikt i vårdmiljöns betydelse och ständigt arbeta för att miljön ska vara varaktig och hälsofrämjande. Vården ska fördelas lika mellan patienter och resurser ska vara rättvist fördelat.

I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2017b) framkommer det att sjuksköterskor bör ha en helhetssyn kring patienten gällande omvårdnaden. Att fokus ska läggas på både det fysiska, psykiska, andliga och kulturella. Sjuksköterskan behöver kunna ge personcentrerad vård, vilket innebär att patienter och anhöriga ska bemötas individuellt. Det innebär även att varje person är unik med olika värderingar och behov. Det innebär att sjuksköterskor bör arbeta för det som främjar patientens hälsa, utifrån vad patienten upplever som hälsa. Sjuksköterskor bör arbeta för förbättring och god kvalitet för att ge en god och säker vård, till exempel arbeta förebyggande gentemot vårdskador. Patientens behov bör tillgodoses utifrån resurser som finns tillgängliga (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2017b).

I Hälso-och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) framkommer krav på god vård, att vården ska vara av god kvalitet och säker. Ett exempel på en säker vård är att vårdpersonal som arbetar inom hälso- och sjukvården har sekretess, det innebär att vårdpersonal som vårdar en patient har tystnadsplikt. Vårdpersonal får varken i muntligt eller i skrift avslöja uppgifter om en patient till en person som inte har en vårdrelation till patienten (Offentlighets- och sekretesslag, 2009). Vårdpersonal, utrymmen och materiella föremål ska finnas tillgängligt i verksamheten för att god vård ska tillgodoses. En utveckling och en säkring av kvaliteten ska vara ständig (HSL, SFS 2017:30).

2.7 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv

Val av vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv motiveras med att det är av relevans till syftet. Relevansen motiveras med att det vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet berör begrepp miljö och hur detta påverkar människan.

Ur Erikssons (2014) syn på konsensus begreppet miljö kan människan påverka den kultur som råder och miljön kan påverka människan. Detta beror på hur anpassningsbar människan är till den miljön som råder. Miljön som människan lever i kan vara positiv och negativ. I en negativ miljö kommer människan att bromsas i tillväxten medan en positiv miljö får

människan att växa till (Eriksson, 2014). Människan har en viss kapacitet att kunna anpassas till den miljö som råder. Den kapaciteten ökar i början av människans liv och minskar i slutet av människans liv. Begreppet adaptation beskriver hur människan anpassar sig till

omgivningen genom att tillfredsställa de egna behoven. Assimilation är när omgivningen anpassar sig till människans behov (Eriksson, 2014).

I människans miljö finns olika livsrum som biologiska livsrummet, sociala livsrummet och det andliga livsrummet. Den fysiska miljön beskriver Eriksson (2014) som det biologiska livsrummet. I den fysiska miljön involveras det som är runt omkring, även alla djur, växter och mikroorganismer. Dessa faktorer skall finnas i ett givet område. Ekosystemet ingår i det biologiska rummet. Det är hur naturen påverkas av till exempel avgaser påverkar människors möjligheter till optimal prestation till anpassning (Eriksson, 2014). För att få en erfarenhet frihet, lugn och avskildhet behöver rummet kännas tryggt och hemtrevligt. Människan strävar efter att skapa ett hem som ger en hemtrevlig känsla. Möbleringen kan påverka atmosfärens utformning i rummet, värderingar kan uttryckas i möbleringen. En miljö som inte är hemtrevlig kan istället erfaras som obehaglig eller som ett fängelse. Människan kan känna att identiteten och integriteten minskas och även att det inte finns utrymme för återhämtning (Hilli & Eriksson, 2017).

Det sociala livsrummet är det samhälle som människan skapat. Samhället som människan skapat består av arbets- och bostadsförhållanden samt utbildnings- och hälsovårdsservice. Uppbyggnaden av samhället kan påverka människans grader av anpassning (Eriksson, 2014). I detta livsrum spelar även samspelet mellan andra människor in, samspelet mellan sig själv och andra. Det är den sociala situationen som helhet som utgör det sociala livsrummet. Förutsättningarna och förmågan av relation till andra individer vägs in i det sociala livsrummet, relation till vänner, familj och arbetskollegor (Eriksson, 2000).

Det andliga livsrummet är en miljö oberoende av gud eller trosform men är uppbyggd på etiska, estetiska och religiösa upplevelser. Människor behöver ett andligt livsrum där det finns plats att finna sig själv, livets mening och sina innersta livsvärden. Människor skall respektera varandras andliga livsrum genom att ge utrymme i de mellanmänskliga relationerna (Eriksson, 2014).

2.8 Problemformulering

Det framkommer att det kan finnas brister i miljön på vårdavdelningar i tidigare forskning. Vårdmiljön beskrivs att bestå av yttre omständigheter. Det kan vara hur vårdavdelning är utformad eller hur vårdavdelningen ser ut, det kan till exempel vara arkitektur eller

inredning. Ljudnivån kan vara hög i vårdmiljön samt kan ljud från larmsignaler ge negativa erfarenheter hos patienter. Det framkommer också skillnader i erfarenheten av att ha tillgång

till en enkelsal eller flerbäddssal, vilket kan ha både fördelar och nackdelar för patienterna. Överbeläggningar på vårdavdelningarna kan även leda till att patienter blir placerade i korridorer. Överbeläggningarna kan leda till att okränkbarheten kan bli sårbar genom att känsliga samtal förs i korridoren. Sjuksköterskor beskriver att den rådande miljön kan vara både negativ och positiv för patienterna. Brister i vårdmiljön kan påverka patienternas återhämtning negativt och är därför en viktig del i hur omvårdnaden utförs och erfaras av patienter. En positiv betydande del av vårdmiljön är att den är ren och prydlig enligt sjuksköterskor. Det är viktigt för både vårdpersonal, patienter och anhöriga att patienters återhämtning blir optimal. Till exempel kan patienternas nattsömn påverkas genom att patienterna blir störda av andra patienter eller vårdpersonal. Anhöriga beskriver att

utformningen på vårdavdelningen kan bidra med ökad tillfredsställelse genom att ha tillgång till enkelsal, café eller trädgård. Det framkommer också negativa aspekter som anhöriga uttrycker. Dessa aspekter är att flerbäddssalarna bidrar till minskad avskildhet och att avlidna patienter förflyttas i korridoren på vårdavdelningen. Utifrån ett teoretiskt perspektiv behöver en vårdmiljö vara hemtrevlig för att patienterna ska få en erfarenhet av frihet, lugn och avskildhet. Miljön kan påverka patienter och patienter kan påverka den miljön som råder genom patienternas sätt att anpassa sig till den rådande miljön. Målet är att förtydliga

vårdmiljöns betydelse för patienters återhämtning, att bidra med ökad kunskap om ämnet och få en överblick om nuvarande kunskapsläge.

3

SYFTET

Syftet var att göra en översikt över vårdmiljöns betydelse för patienters återhämtning på vårdavdelning.

4

METOD

En allmän litteraturöversikt valdes för att få kännedom om kunskapsläget inom

problemområdet. Den syftar till att få lärdom och insikt om vad som blivit studerat innan (Friberg, 2017a). I en allmän litteraturöversikt används både kvalitativa och kvantitativa artiklar för analys (Segesten, 2017). Kvalitativ ansats beskriver erfarenheter mer djupgående och kvantitativ ansats bidrar med ett bredare urval av erfarenheterna (Dahlborg Lyckhage, 2017). Analysmetoden genomförs i fyra olika steg och ska redovisas. Under analysmetoden läses abstracten igenom på de artiklar som framkom av litteratursökningen. Detta för att ett helikopterperspektiv ska kunna tillämpas. Genom att tillämpa detta perspektiv ger det en översiktsbild samt att karaktären för artiklarna kan upptäckas. Översiktsbilden ger

möjligheter att se likheter och skillnader, till exempel möjlighet att se om hur många artiklar inom området som är av kvantitativ respektive kvalitativ ansats (Friberg, 2017a). Analysen

inleds med att först skapa en helhetsbild i artiklarna genom att läsa artiklarna flertal gånger. Därefter skrivs en kort sammanfattning i text. Därefter skapas en översiktstabell med

materialets syfte, metod och resultat. Därefter ska likheter och skillnader mellan artiklarna urskiljas. Avslutningsvis sammanställs det som framkom i artiklarnas resultat under olika teman (Friberg, 2017a).

4.1 Datainsamling och metod

Databaser som valdes att användas till sökning av artiklar var CINAHL plus och PubMed. CINAHL plus är en databas som berör omvårdnadsvetenskap och Pub med är en databas som berör omvårdnad och medicin (Östlundh, 2017). Begränsningar i sökandet av artiklarna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2009–2020 och att artiklarna var peer reviewed. PubMed kunde inte begränsas med peer reviewed. Artiklarna skulle vara på engelska eller svenska, kostnadsfria och vara i fulltext. Sökord som användes till sökning av artiklar var environment, recovery, patient, hospital, light, healthcare facility, health facility environment, hospital department, patients experiences, healing, hospital ward, perceptions, opinions, attitudes och views (Bilaga A). I artiklar som valdes där det fanns fler perspektiv analyserades endast patientperspektivet. I de artiklar med andra benämningar på ordet patient säkerställdes det att artiklarna handlade om patienter, samt att miljön som vården utspelades var på en vårdavdelning (Bilaga C). I databaserna fanns ämnesordlistor, dessa blev ett stöd i att hitta sökord som passade ämnesområdet. Databaserna har olika namn för sina ämnesordlistor, PubMed har till exempel medical subject headings (MeSH) (Östlundh, 2017). Den MeSH term som användes var health facility environment. En annan form av sökning var att kombinera sökorden och då användes boolesk sökning, ord som kan

användas är AND, OR och NOT (Östlundh, 2017). I sökningen av artiklar för analys användes AND och OR.

Med hjälp av sökning i databaser hittades artiklar och för att välja ut de artiklar som besvarade syftet lästes först rubriken. Om rubriken inte besvarade syftet valdes de artiklar bort. Artiklar vars titel bedömdes besvara syfte valdes för vidare granskning och då lästes också abstrakten till artikeln. Totalt lästes 44 abstrakt av 299 sökträffar och svarade

abstrakten på syftet lästes hela artikeln för att avgöra om artikeln besvarade syftet. Totalt tio artiklar valdes ut av 29 genomlästa artiklar och de artiklar som valdes ut kvalitetsgranskades. En kvalitetsgranskning utförs för att bedöma kvaliteten i artiklar och granskningen utförs med hjälp av en granskningsmall som består av ett antal frågor (Friberg, 2017b). Till examensarbetet användes 13 frågor som varierade beroende på om artikeln var kvalitativ eller kvantitativ (Bilaga B). Frågorna kunde besvarades med ett ja eller nej, för varje ja fick artikeln ett poäng. Hade artikeln fått poäng mellan 10–13 så ansågs artikel ha en hög kvalitet, fick artikeln poäng mellan 7–10 ansågs artikel ha en medelhög kvalitet och var poängen under 7 ansågs artikeln vara av låg kvalitet. Det är av vikt att det framförs vilka gränser som används för att värdera kvaliteten på artiklarna (Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklar som inkluderades fick medel till hög kvalitet vid granskningen, berörde patientperspektivet och var genomförda på en vårdavdelning. Artiklar som exkluderades var de artiklar som var av låg kvalitet, berörde vårdpersonalens och anhörigas erfarenheter av vårdmiljön. Även artiklar

som inte genomfördes på vårdavdelning exkluderades. Antalet artiklar som analyserades till resultatet var totalt tio. Därav var fem kvalitativa, fyra var kvantitativa och en artikel var av mixad metod.

4.2 Genomförande och analysmetod

Inledningsvis lästes artiklarna i sin helhet ett flertal gånger, både tillsammans och enskilt för att för att få ett helhetsperspektiv. Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, metod och resultat markerades i artiklarna med överstrykningspennor. Först genomfördes detta enskilt och sedan tillsammans, därefter sammanställdes fynden. Därefter skapades en

översiktstabell där artiklarna numrerades, samt titel och författare redovisades. Efter detta skrevs årtal, land, syfte, metodavsnitt och resultat in i översiktstabeller separat och

sammanställdes i artikel matrisen (Bilaga C). Eftersom examensarbetet var en allmän litteraturöversikt användes både kvalitativa och kvantitativa artiklar, dessa separerades under analysens gång. Likheter och skillnader i artiklarnas syfte och metodavsnitt jämfördes och presenterades under resultatavsnittet. Fynden i artiklarna diskuterades tillsammans och därefter skapades olika teman utifrån likheterna och skillnaderna som framkommit i

resultatet. Detta presenteras under resultatavsnittet. För att underlätta skrevs teman ner på post-it lappar och sedan samlades fynden från resultatet under passande tema. Teman som framkom från artiklarnas resultat var den estetiska vårdmiljön och patienternas

återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning och ljud och patienternas

återhämtning. Under teman som framkom samlades artiklarnas resultat, sedan jämfördes likheter och skillnader och till sist presenterades en syntes av artiklarnas resultat under resultatavsnittet.

4.3 Etiska övervägande

Etiska överväganden tagits i beaktande. En studie ska beröra betydande frågor, ha en god vetenskaplig kvalitet som utgångspunkt samt att studien ska utföras på ett etiskt

tillvägagångssätt (Kjellström, 2017). Syftet var att göra en översikt över vårdmiljöns betydelse för patienters återhämtning på vårdavdelning, vilket kan bidra till ett förbättrat kunskapsläge för vården. Korrekt referering enligt American Psychological Association systemet (APA-systemet) har utförts, vilket höjer den vetenskapliga kvaliteten. Enligt Erikson (2015) bidrar en korrekt referenshantering med minskad risk för plagiat. En annan etisk aspekt som har tagits i beaktande är begreppet oredlighet, det innebär att artiklarnas resultat inte har förvrängts, plagierats eller ändrats. Pålitlighet och ärlighet är två grundvärden i ett

vetenskapligt arbete (Kjellström, 2017). Plagiat innebär att författare till en annan studie inte får äran när en annan författare har kopierat deras arbete eller när en annan författare har stulit deras idé (Polit och Beck, 2012). I sökningen av artiklar begränsades språket till engelsk och svenskt skriftspråk för att artiklarna skulle uppfylla den språkliga kunskapen. Detta för att ingen felaktig tolkning av artiklar skulle ske och att kvalitetsgranskningen då blev rättvis (Kjellström, 2017).

5

RESULTAT

Nedan presenteras resultatet i form av likheter och skillnader på artiklarnas syfte, urval och datainsamling. Därefter följer en presentation av likheter och skillnader i resultat. Dessa presenteras under tre teman: den estetiska vårdmiljöns och patienternas återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning och ljud och patienternas återhämtning. Likheter och skillnader i artiklarnas syften

Samtliga tio artiklar berörde vårdavdelning i syftet (Anåker, von Koch, Heylighen & Elf., 2019; Delaney et al., 2018; Donald et al., 2015; Gardner et al., 2009; Gulam, Xyrichis & Lee, 2019; Jangland, Teodorsson, Molander & Muntlin, 2018; Markovski, Nenov, Ottaway, Skinner, 2016; Park & Mattson, 2009; Persson, Anderberg & Kristensson Ekwall, 2015; Sondergård Larsen, Hedegaard Larsen & Birkelund, 2013), varav två artiklar berörde vårdavdelning med inriktning mot stroke och psykiatri (Anåker et al., 2019; Donald et al., 2015). Samtliga tio artiklar berörde vårdmiljö inom olika aspekter (Anåker et al., 2019; Delaney et al., 2018; Donald et al., 2015; Gardner et al., 2009; Gulam et al., 2019; Jangland et al., 2018; Markovski et al., 2016; Park & Mattson, 2009; Persson et al., 2015; Sondergård Larsen et al., 2013). Se tabell 1 för en sammanställning av likheter och skillnader i artiklarnas syften. Fem artiklar berörde aspekten design (Anåker et al., 2019; Donald et al., 2015;

Jangland et al., 2018; Markovski et al., 2016; Park & Mattson, 2009), varav en enbart syftade till växter och natur i designen (Park & Mattson, 2009) och en fokuserade enbart på matsal på vårdavdelning (Markovski et al., 2016); tre artiklar berörde aspekten enkelsal i relation till vårdmiljön (Jangland et al., 2018; Persson et al., 2014; Sondergård Larsen et al., 2014); fyra artiklar berörde aspekten ljud i relation till den fysiska vårdmiljön (Delaney et al., 2018; Gardner et al., 2009; Gulam et al., 2019; Jangland et al., 2018).

Tabell 1: Likheter och skillnader i artiklarnas syften. Artikelnummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Syfte: Design: X X X X X Enkelsal: X X X Ljud: X X X X Matsal: X Vårdmiljö: X X X X X X X X X X Patientens upplevelser: X X X X X X X X X X Vårdavdelning: X X X X X X X X X X Vårdavdelning med inriktning: X X

Växter och natur: X

Återhämtning: X X X X X X X X X X

5.1 Likheter och skillnader i urval och datainsamling

Av de tio artiklarna som användes till resultatet var det fyra artiklar som genomfördes i Australien (Delaney et al., 2018; Donald et al., 2015; Gardner et al., 2009; Markovski et al, 2016) och tre artiklar som genomfördes i Sverige (Anåker et al., 2019; Jangland et al., 2018; Persson et al., 2015). En artikel genomfördes i respektive land; Storbritannien (Gulam et al., 2019), i Danmark (Sondergård Larsen et al., 2013) och i Korea (Park & Mattson, 2009). Det analyserades tio artiklar genomförda mellan åren 2009–2019; två artiklar från 2009 (Gardner et al., 2009; Park & Mattson, 2009), en artikel från 2013 (Sondergård Larsen et al., 2013), två artiklar från 2015 (Donald et al., 2015; Persson et al., 2015), en från 2016

(Markovski et al, 2016), två från 2018 (Delaney et al., 2018; Jangland et al., 2018) och två artiklar från 2019 (Anåker et al., 2019; Gulam et al., 2019). Fem artiklar var av kvalitativ metod, fyra artiklar var av kvantitativ metod och en artikel var av mixad metod.

Likheterna som framkom när det gäller datainsamlingsmetod var att samtliga fem kvalitativa artiklarna hade använt intervjuer. Skillnaden var att olika intervjumetoder använts; en artikels data hade samlats in med hjälp av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer

(Donald et al., 2015); en artikels data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer (Sondergård Larson et al., 2019); en artikels data samlades in med hjälp av semi strukturerade intervjuer (Anåker et al., 2019); varav en artikels data hade samlats in med hjälp av informella intervjuer och observationer (Jangland et al., 2018); och en annan artikels data hade samlats in med hjälp av intervjuer (Persson et al., 2015). Två artiklars data samlades även in med hjälp av observationer (Jangland et al., 2018; Sondergård Larsen et al., 2013). Likheter i datainsamlingsmetod bland de fyra kvantitativa artiklarna var att tre

artiklars data samlats in med hjälp av enkätundersökning (Gardner et al., 2009; Gulam et al., 2019; Park & Mattson, 2009). Det var en artikels data som samlades in genom att mäta storleken på patienter matintag med hjälp av en skala (Markovski et al., 2016). En skillnad mellan de kvantitativa artiklarnas datainsamlingsmetod var att tre artiklar data har samlats in med hjälp av enkätundersökningar. En annan artikel hade samlat in data med fyra olika datainsamlingsmetoder, vilket var enkätundersökning, mätning av ljudnivån, observationer och med hjälp av en trötthetsskala (Gardner et al., 2009). Artikeln som var av mixad metod har använt observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod (Delaney et al., 2018). Se tabell 2 för sammanställning av artiklarnas datainsamlingsmetoder.

Tabell 2: Datainsamlingsmetoder i artiklarna.

Artikelnummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Datainsamlingsmetoder: Enkätundersökning: X X X Fokusgrupper: X Informella intervjuer: X Intervjuer: X X Mätning av ljudnivån: X Observationer: X X X X Semistrukturerade intervjuer: X X X

Storleken på patienters matintag genom skala: X

Trötthets skala: X

5.2 Likheter och skillnader i metod och dataanalysmetod

Det framkom endast skillnaderna i metodval hos de artiklarna med kvalitativ ansats; en artikel hade en etnografisk fältstudie som metod (Sondergård Larsen et al., 2013); en artikel hade en explorativ beskrivande design som metod (Donald et al., 2015); en artikel hade en fokuserad etnografisk strategi som metod (Jangland et al., 2018); en annan artikel hade ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångsätt som metod (Persson et al., 2015); samt en

artikel hade en induktiv design som metod (Anåker et al., 2018). Det framkom endast skillnader i de fyra kvantitativa artiklarnas val av metod; en artikel hade explorativ

beskrivande design som metodval (Gulam et al., 2019); en annan artikel hade en kontrollerad interventionsstudie (Gardner et al., 2009); sedan var det en artikel hade observationsstudie som metod (Markovski et al., 2016); en artikel hade en randomiserad kontroll studie som metodval (Parks & Mattson, 2009). Den artikel av mixad metod hade observationsstudie som metod (Delaney et al., 2018). Se tabell 3 för en sammanställning av artiklarnas val av metod.

Tabell 3: Artiklarnas val av metod.

Artikelnummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Metodval:

Etnografisk fältstudie: X

Explorativ beskrivande design: X X

Fokuserad etnografisk strategi: X

Hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt: X

Induktiv design: X

Kontrollerad interventionsstudie: X

Observerandestudie: X X

Randomiserad kontroll studie: X

Det framkom både likheter och skillnader i analysmetoder bland i de kvalitativa och de kvantitativa artiklarna. Likheterna i de fem kvalitativa artiklarna var att tre artiklars data analyserades med hjälp av innehållsanalys (Anåker et al., 2019; Donald et al., 2015; Jangland et al., 2018), skillnaden var att en innehållsanalys var av deduktiv design och en av induktiv design (Anåker et al., 2019; Jangland et al., 2018). De två resterande artiklars data

analyserades med två olika analysmetoder. En artikels data analyserades med hjälp av hermeneutisk-fenomenologisk metod (Persson et al., 2015) och en annan artikels data analyserades med ett induktivt tema analys (Sondergård Larsen et al., 2013). Det framkom endast likheter i de fyra kvantitativa artiklarnas dataanalysmetod. Samtliga kvantitativa artiklars data analyserades med en statistisk analysmetod (Gardner et al., 2009; Gulam et al., 2019; Markovski et al., 2016; Park & Mattson, 2009). Den artikel som hade använt en mixad metod analyserade data med hjälp av en statistisk analys (Delaney et al, 2018). Se tabell 4 för sammanställning av artiklarnas val av analysmetod.

Tabell 4: Sammanställning av artiklarnas val av metod. Artikelnummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Analysmetoder: Deduktiv innehållsanalys: X Hermeneutisk-fenomenologisk metod: X Induktiv innehållsanalys: X

Induktivt tema analys: X

Innehållsanalys: X

Statistisk analysmetod: X X X X X

5.3 Likheter och skillnader i resultatet

Resultatet presenteras i detta avsnitt under tre teman; den estetiska vårdmiljöns och patienternas återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning och ljud och patienternas återhämtning.

5.3.1 Den estetiska vårdmiljön och patienternas återhämtning

Det framkom i analysen att vårdmiljön på en avdelning kunde upplevas steril på grund av vårdavdelningens utformning och inredning. Patienterna uttryckte att vårdmiljön inte var bekväm och att det inte fanns någonting i den estetiska vårdmiljön att titta på. Det bidrog till att patienterna uttryckte att tiden passerade gick långsamt (Donald et al., 2015). Att tiden gick långsamt kunde leda till att ensamhet kunde träda fram. Patienterna uttryckte att det fanns en avsaknad av färg och konst på vårdavdelningen (Anåker et al., 2019). Även en möjlighet till att lyssna på musik, titta på videoklipp och rökning bidrog till att tiden passerade snabbare (Donald et al., 2015). För att vårdmiljön skulle vara hemtrevlig,

välkomnande och varm och inte steril kunde föremål tillämpas. Föremålen kunde vara radio, TV-apparat, dator, tavlor och färger (Anåker et al., 2019; Persson et al., 2014). För att få tiden att passera snabbare var faktorer som att lyssna på musik, titta på videoklipp och rökning viktigt för patienterna (Donald et al., 2015). En annan distraktion var möjligheten att kunna se världen som pågick utanför vårdavdelningens väggar genom ett fönster. Genom att kunna skymta natur, bilar, människor och byggarbetare genom fönstret kunde patienterna

distraheras. Patienterna kunde då distraheras från sjukdomen, vårdavdelningen även öka känslan av en hemtrevlig miljö (Anåker et al., 2019; Persson et al., 2015). Utöver att en TV-apparat eller radio kunde minska ensamheten var en TV-TV-apparat eller radio även viktigt för

att följa vad som pågick i samhället. Möjligheten att kunna följa samhället gynnade även patienternas psykiska sinnesstämning. Trots att TV-apparater fanns tillgängligt på patientsalen uttryckte patienterna att fjärrkontroller till TV-apparaterna oftast saknades (Jangland et al., 2018). Möjligheten till egen toalett och dusch värderades högt och kunde bidra till en hemtrevlig miljö för patienterna. Detta för att patienterna inte behövde vänta eller ta hänsyn till de andra patienternas behov av att använda toalett och duschutrymmet (Persson et al., 2015). I vårdavdelningens gemensamma utrymmen och korridor fanns en möjlighet till att ta en paus från patientsalen och möjligheter till promenad, dock användes de sällan av patienterna (Person et al., 2015). Patienterna beskrev en erfarenhet av att det gemensamma utrymmet som vårdavdelningen erbjöd var tom (Anåker et al., 2019). Detta för att det gemensamma utrymmet endast hade en stol och en TV-apparat som inredning, detta bidrog till att patienterna inte umgicks med de andra patienterna. Patienterna beskrev även att om det gemensamma utrymmet var anpassat för att socialisera med andra patienter kunde ensamheten minskats. Patienterna gav förslag att tillämpa naturen i den estetiska vårdmiljön. Tillämpningen bör ske både i patientsalen, i det gemensamma utrymmet samt i korridoren. Naturen kunde tillämpas i den estetiska vårdmiljön genom att applicera konst med motiv på naturen även krukor med stenar och vass (Anåker et al., 2019).

En studie jämförde hur vårdmiljön påverkade patienternas återhämtning om patientsalen var utan plantor eller med plantor. Plantorna var lövverk och blommande växter. Patienterna som hade plantor i sitt rum hade positiva hälsoeffekter. Det framkom att patienternas systoliska blodtryck var lägre i patientsal med plantor. Patienterna skattade även mindre smärta, mindre ångest och trötthet i patientsal med plantor (p=0.03, p=0.02, p=0.02). Patienterna med plantor i sitt rum uttryckte tillfredställelse med rummets utformning, att plantor lyste upp rummets miljö och bidrog till mer färg. Det framkom att 96% av

patienterna uppgav att plantorna var det som uppskattades mest på rummet. Plantorna skapade en miljö som upplevdes avslappnande och lugnande samt minskades deras stress (Park & Mattson, 2009). Patienternas matintag kunde påverkas av rummets utformning, beroende på om patienterna intog måltiden i enkelsal eller i matsalen (Markovski, Nenov, Ottaway & Skinner, 2016). I matsalen åt patienterna med en risk för undernäring 27% mer protein och 42% energirik kost (p=0.16, p=0.05). Underviktiga patienterna åt 30% mer av både protein och energirik kost (p=0.01, p=0.01). Patienterna som var försämrade kognitivt åt 30% mer av både protein och energirik kost (p=0.001, p=0.007). Sedan framkom det att 25% mer energi och 31% mer protein konsumerades hos patienterna som uppgav dålig aptit (p=0.29, p=0.07). Det framkom också att 68% av patienterna som var inskrivna på

vårdavdelningen uppgav att måltiden helst konsumerades i matsalen istället för i den egna salen (Markovski et al, 2016).

5.3.2 Avskildhet och patienternas återhämtning

Det framkom både fördelar och nackdelar med både enkelsal och flerbäddsal i analysen. Fördelarna med flerbäddsal var att patienterna uppskattade sällskapet av de andra patienterna och skapade en möjlighet att tala med andra patienter (Jangland et al., 2018; Sondergård Larsen et al., 2014). Det framkom att föredrog 18 av 20 patienter föredrog att dela patientsal med andra patienter, om patienterna inte var så pass sjuka att orken till att

interagera med andra patienter var ett hinder. Av flerbäddsalarna föredrog patienterna flerbäddsal med plats för två patienter framför flerbäddsalar med tre alternativt fyra patienter. Patienterna beskrev att patientsal med fler än två patienter i var ljudnivån hög, samt att avskildheten kunde brista (Sondergård Larsen et al., 2013). Nackdelen med flerbäddsal var att avskildheten var svår att upprätthålla. Detta på grund av patientsalens utformning samt att patienterna kunde uttrycka en önskan av att inte vilja interagera med andra patienter (Sondergård Larsen et al., 2013). Att patienterna kunde höra om andra patienters hälsotillstånd och personliga detaljer påverkade också erfarenheten av avskildhet negativt (Jangland et al., 2018; Sondergård Larsen et al., 2013). De flesta patienterna hade inte någonting emot att de andra patienterna kunde höra konversationer om hälsotillstånd och personliga detaljer (Sondergård Larsen et al., 2013). Vissa av patienterna kunde uttrycka oro inför att privat information diskuterades inför andra patienter (Jangland et al., 2018). Patienterna kunde även uttrycka oro över återhämtningsprocessen när patienterna fick höra om andra patienters prognoser (Jangland et al., 2018). Eftersom avskildheten var svår att upprätthålla kunde patienterna ibland välja att inte berätta om personliga detaljer eller hälsotillståndet (Sondergård Larsen et al., 2013). När olika kön beblandades i flerbäddsalar kunde oro och obehag väckas hos patienterna (Jangland et al., 2018).

Att bli placerad i en enkelsal kunde bidra till avskildhet (Anåker et al., 2019; Persson et al., 2015). Enkelsal gav möjlighet till att kunna kontrollera rummet för att patienterna kunde stänga dörren intill rummet (Anåker et al., 2019). Det gav en möjlighet att kunna stänga ljud ute från andra patienter och från korridoren, patienterna uttryckte en lättnad att kunna kontrollera rummet (Anåker et al., 2019; Persson et al., 2015). Enkelsal bidrog till att patienterna kunde fokusera på det egna måendet och det förbättrade sömnen. Sömnen förbättrades genom att sömnen inte stördes samma utsträckning, vilket bidrog till att patienternas återhämtningsprocess främjades (Anåker et al., 2019; Persson et al, 2015). Enkelsal kunde även bidra till en hemtrevlig miljö, dels för att patienterna fick spendera ensam tid på rummet och även möjligheten till att placera personliga föremål i rummet skapades. När patienterna behövde en paus från enkelsalen så spenderade patienterna

istället tid i det gemensammautrymmet och korridoren (Persson et al., 2015). Utöver enkelsal och flerbäddsal kunde patienterna bli placerade i förråd som en form patientrum, trots att omgivningen var ett förråd uppskattades ett eget rum (Jangland et al., 2018).

5.3.3 Ljud och patienternas återhämtning

Det framkom i analysen att patienterna uttryckte att ljud på vårdavdelningen påverkade sömnen och återhämtningsförmågan (Delaney et al., 2018; Jangland et al., 2018). Det som störde sömnen under natten var oljud och aktiviteter som pågick i patientrummet. Oljudet kunde komma från larmklockor, vårdpersonal som jobbade under natten och från andra patienter (Jangland et al., 2018). Patienterna uttryckte även att oljud som kom från

sjuksköterskeexpeditionen störde sömnen. Det framkom att patienterna hade en förväntan att sömnen skulle påverkas negativt av att vistas på vårdavdelningen (Delaney et al., 2018). Det framkom i analysen att 43% av patienterna skattade sömnkvaliteten som dålig på en vårdavdelning (Gulam et al., 2019). På en annan vårdavdelning skattade 41,6% av

patienterna sömnkvaliteten som väldigt dålig (p<0.005) (Delaney et al., 2018).

Sömnkvaliteten skattades som rättvis på vårdavdelningen av 34,2% av patienterna (Delaney et al., 2018). En patient skattade att sömnkvaliteten var tillfredställande. Det framkom även att 46% av patienterna uttryckte att sömnkvaliteten påverkade återhämtningsförmågan. Två tredjedelar av patientgruppen skattade att ljudet påverkade patienternas sömn mest (Gulam et al., 2019). Det rapporterades av patienterna att antalet timmars sömn per natt hade minskats från 7.1 timmars sömn per natt i hemmet till 5.3 timmars sömn per natt på vårdavdelningen (Delaney et al., 2018). Ljudet som störde sömnen kom främst från

sjuksköterskors samtal och larm på vårdavdelningen (Gulam et al., 2019). Det framkom att sjuksköterskeexpeditionen och korridoren hade högst decibel på vårdavdelningen (Delaney et al., 2018). Mellan klockan 01.00 och 05.00 var ljudnivån mellan tre till sex decibel. Decibelnivån var som högst mellan klockan 22.00 till 00.00 och klockan 05.00 till 07.00 på vårdavdelningen (Delaney et al., 2018). Patienterna uttryckte att deras sömnkvalitet var så pass dålig att vissa inte orkade delta i fysioterapi som sedan bidrog till längre sjukhusvistelse (Gulam et al., 2020). Patienterna uttryckte ingen skillnad i deras sömn eller återhämtning när två patientgruppers erfarenheter av att ha konstant ljud eller en tyst stund på en vårdavdelning jämfördes. Av patienterna beskrev 54% att medpatienter inte var ett

störningsmoment för sömnkvaliteten. Den tysta stunden uppskattades av 87% av patienterna (Gardner et al., 2009).

6

DISKUSSION

Nedan presenteras först metoddiskussion, därefter presenteras resultatdiskussion som är uppdelad i två avsnitt: syften och metod även resultat. Avslutningsvis presenteras

etikdiskussion.

6.1 Metoddiskussion

En allmän litteraturöversikt ska bilda en översikt av ett kunskapsläge. Metoden undersöker existerande forskning för att få klarhet i vad som redan blivit studerat. Metoden tar även ställning till resultat och vilken metod eller teoretisk utgångspunkt som blivit använd. Det innebär även att få förståelse på vilka grunder studiens resultat har framkommit (Friberg, 2017a). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att få översikt av

kunskapsläget. Att både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes bidrog till ökade kunskaper om problemområdet och besvarade syftet. Därav ansågs metoden allmän

litteraturöversikt som en lämplig metod att användas. Fördelen med att använda kvalitativa och kvantitativa artiklar var att både erfarenheter och statistik presenteras kring erfarenheter av vårdmiljön, vilket bidrog till ett heltäckande perspektiv över kunskapsområdet. För att öka studiens trovärdighet är det av vikt att bedöma om en lämplig metod används för att besvara syftet i (Petersson, 2017). En empirisk studie kunde ha tillämpats istället för en allmän

litteraturöversikt, där kunde data samlats in via intervjuer. Kunskapen skulle då kunna fördjupas samt att ny forskning skulle kunna skapas.

Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Plus och PubMed. I CINAHL Plus finns det omvårdnadsvetenskapliga artiklar och i PubMed finns det både medicinska vetenskapliga artiklar och omvårdnadsrelaterade inriktningar (Östlundh, 2017). Eftersom sökningen av artiklar genomfördes i två databaser bidrog det till en ökad trovärdighet. Både CINAHL Plus och PubMed berör ämnesområdet och användes för att hitta så många artiklar som möjligt. För att hitta sökord användes Svensk MeSH, synonymer och ett

översättningsprogram användes för att översätta ord från svenska till engelska. Trots sökord som “patients perspective” framkom inte endast artiklar som inriktade sig på patientens perspektiv. Sökordet gav artiklar som kunde använda sig av erfarenheter från vårdpersonal eller anhöriga samt mixade metoder där flera perspektiv hade undersökts. Detta bidrog till att en djupare granskning av artiklarna behövdes. För att sedan sortera ut vad som var en patientupplevelse respektive vad som var vårdpersonal eller anhörig upplevelse. Den djupare granskningen skulle bidra med att resultatet skulle bli mer trovärdigt, detta genom att andra perspektiv än patientens perspektiv exkluderades. Sökordet “environment” sorterade inte ut om artiklarna syftade till den fysiska vårdmiljön eller den mellanmänskliga vårdmiljön. “Vårdavdelning” var ett sökord som användes, det bidrog till ett bredare urval eftersom artiklar som syftade sig till specialistområden framkom i sökningen. Till fördel användes boolesk sökning för att skapa olika kombinationer av sökord, vilket bidrog till ett lämpligare urval. För att få en bredare sökning kunde trunkering använts på sökordet “patient”. Det som bidrog till att trunkering inte användes var att det fanns en risk att trunkering kunde slå ut databasens mappningsfunktion. Databaser med en ämnesordlista mappar sökorden till nyckelord. Detta kan leda till färre sökträffar med trunkering än utan det (Karolinska

Institutet, 1 september 2020). Trunkering innebär att sökningen ger träffar på flera böjningar av det sökordet (Östlund, 2017). För att öka specificiteten användes ämnesordlistor där MeSH termen var health facilities environment. Ämnesordlista bidrog till att sökningarna preciserades och kunde bidra till ett bättre sökresultat anpassat efter databasen (Östlund, 2017). I sökningen av artiklar användes flera olika sökkombinationer vilket resulterade i att artiklar återkom under flera sökningar. Att artiklar återkom i sökningen kallas för sensitivitet (Billhult, 2017).

Inklusions- och exklusionskriterier presenteras tydligt vilket gav en förutsättning att kunna genomföra detta examensarbete under samma förutsättningar igen. Syftet ändrades från att beröra både det fysiska och det mellanmänskliga perspektivet av vårdmiljön, till att

begränsas till den fysiska vårdmiljöns perspektiv. Till en början skulle vårdmiljön undersökas utifrån det mellanmänskliga perspektivet och fysiska vårdmiljön men på grund av

tidsbegränsning valdes syftet att till slut riktas mot endast det fysiska perspektivet. Det begränsade syfte bidrog till att ett begränsat område undersöktes. Hade det mellanmänskliga perspektivet varit med hade det bidragit till ett bredare kunskapsområde. Artiklar som valdes var begränsade till publikationsår mellan 2009–2020, peer reviewed och vara i engelsk eller svensk skrift. I artiklar där det rådde oklarhet kring vems perspektiv resultatet belyste, eller vart studien utspelade sig exkluderades. Då syftet var att göra en översikt över vårdmiljöns betydelse för patienters återhämtning på vårdavdelning. Artiklar som inte berörde

allmänsjuksköterskors uppgifter exkluderades, till exempel artiklar som utspelades på en intensivvårdsavdelning eller förlossningsavdelning. Detta för att artiklarna skulle besvara syftet. Resultatet hade blivit annorlunda om det inte hade begränsats till enbart patienters erfarenheter. Ett exklusionskriterie var att studierna enbart skulle utspela sig på en

vårdavdelning eller att det endast skulle beröra en allmänsjuksköterskans yrkesroll. Denna begränsning i syftet var nödvändig på grund av en tidsbegränsning.

Reflektion kring konsekvensen om att artiklar utspelar sig i ett land eller i en världsdel är en del av metoddiskussionen (Friberg, 2017c). Artiklarna som valdes utspelade sig i olika länder och världsdelar, vilket kan vara en fördel och nackdel. Fördelen är att det ger ett bredare perspektiv över världen och att det skapar en möjlighet att kunna jämföra länder emellan. Nackdelen är att det inte bidrar med en djupare förståelse för ett enskilt land. Hade artiklar valts för endast ett land eller världsdel, hade det kunnat bidragit med en djupare

kunskapsbild över hur det ser i det enskilda landet eller världsdelen. Alla tio artiklar har kvalitetsgranskats tillsammans, vilket ökar tillförlitligheten på artiklarnas bedömda kvalitet. Artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats har kvalitetsgranskats utifrån olika kvalitetsgransknings frågor. Detta för att öka resultatets tillförlitlighet. Mätsäkerhet kan bidra med ökad tillförlitlighet i en studie. Genom att flera personer för samma mätning av resultatet kan mätsäkerheten mätas. Den nya mätningen jämförs med den äldre mätningen för att se om mätningarna kommer fram till samma resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklarna poängsattes utifrån kvalitetsgranskningsfrågorna. Genom att poängsätta

artiklarna utifrån kvalitetsgranskningen blev det tydligt hur hög tillförlitligheten var. Det var åtta artiklar som inkluderades med hög kvalitet och två med medelhög. De artiklarna av hög kvalitet valdes för att kvaliteten var säkrad samt att artiklarna besvarade syftet. Artiklarna med medelhög kvalitet saknade teoretisk utgångspunkt och återkoppling till utgångspunkt. Till resultatet användes artiklarna ändå eftersom det antogs att detta inte skulle påverka resultatet. Artiklarna uppfyllde även resterande kriterier, bland annat tydligt syfte, problemformulering och metod (Bilaga B).

Analysförandet blev en utmaning när det kom till formulering utav de teman som skulle väljas ut. Det var svårt att beskriva teman som hade en heltäckande benämning gentemot innehållet. Rubrik på de tre teman som användes till analysen ändrades flertalet gånger men blev tillslut tre teman; den estetiska vårdmiljön och patienternas återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning samt ljud och patienternas återhämtning. Enligt Friberg och Öhlén (2017) skall teman ska vara en beskrivning av fenomenet. Dataanalysen genomfördes av två personer, det gav möjlighet till diskussion som bidrog till att risken för feltolkning av artiklarna minskades och ökade reliabiliteten. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) innebär reliabilitet att samma mått uppkommit vid varje mätning. Artiklarna lästes igenom flertalet gånger och analyserades tillsammans. Sedan jämfördes informationen som framkom ur artiklarna för att se om informationen från artiklarna uppfattats liknande, detta bidrog till en ökad reliabilitet. Under examensarbetet fanns det möjlighet till handledningstillfällen där studenter och handledare opponerade på varandras examensarbeten under fem tillfällen. Opponenterna gav en möjlighet att upptäcka och ändra på fel som uppstått, det kunde vara fel som syftningsfel, stavfel och feltolkningar av artiklar. Enligt Henricson (2017) har opponenterna som uppgift att ge förslag på förändringar till arbetet som kunde förbättra,

lyfta och även bedöma kvaliteten. Genom att handledare och studiekamrater läste igenom artiklarna kunde feltolkning av artiklar upptäckas, vilket ökade trovärdigheten eftersom risken för feltolkning minskades.

Tidigare erfarenheter om hur vårdmiljön kunde utspela sig på en vårdavdelning skapade en förförståelse. Detta bidrog till att artiklar inte exkluderades på grund av låg förståelse och feltolkning. Dock kan en förförståelse bidra till tolkning av resultatet utifrån egna

erfarenheter. För att inte tolka resultatet har egna erfarenheter tagits i beaktande och varit en diskussion löpande för att undvika förvrängning av resultatet. Enligt Mårtensson och

Fridlund (2017) kan en beskrivning av förförståelse inför en studie och hur tidigare

erfarenheter har inverkat på datainsamlingen och dataanalys bidra med en ökad pålitlighet. Artiklarna som valdes till resultatet utspelade sig i Australien, Danmark, Korea,

Storbritannien och Sverige. Överföring till andra länder i världen skulle kunna vara en möjlighet, då andra länder har vårdavdelningar där det finns en vårdmiljö och patienter som vistas där. Att en studie har ett överförbart resultat innebär att kunskapen som skapats under forskningsprocessen går att tillämpa och kännas igen i andra miljöer (Priebe & Landström, 2017; Fridlund & Mårtensson, 2017). Det är läsaren som avgör om resultatet kan överföras till andra miljöer. För att resultatet skall kunna vara överförbart behöver det vara tydligt beskrivet (Rosén & Anttila, 2017).

6.2 Resultatdiskussion

Under rubriken presenteras diskussion kring artiklarnas likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Tre teman analyserats fram som presenterades i resultatet, den estetiska

vårdmiljöns och patienternas återhämtning, avskildhet och patienternas återhämtning samt ljud och patienternas återhämtning. Fynden i artiklarnas resultat har diskuterats mot bakgrunden med tidigare forskning och teori.

6.2.1 Artiklarnas syfte och metod

Majoriteten av de tio artiklarna berörde patienters erfarenhet i syftet. Alla tio artiklar till resultatet fokuserade på den fysiska vårdmiljön i syftet, inom varierande synvinklar och perspektiv som kunde påverka återhämtningen. Syftet i en studie är det som presenterar vad som avses att göras och är det som avgränsar problemområdet. Formuleringen av syftet påverkar vilken typ av litteratur som skall väljas till resultatet (Friberg, 2017b). Därav fokuserar vissa artiklar på till exempel ljud och vissa på den estetiska vårdmiljön på vårdavdelningen.

Nästan alla artiklar hade olika metoder genom studien. Val av metod påverkas av

formulering av syftet, forskarens erfarenheter samt praktiska möjligheter (Skott, 2017). Av de fem kvalitativa artiklarna hade en artikel etnografisk fältstudie som metod, en artikel hade en explorativ beskrivande design, en artikel hade induktiv design, en annan artikel hade

fokuserad etnografisk strategi och en artikel hade ett hermeneutiskt-fenomenologiskt tillvägagångssätt. Samtliga kvalitativa artiklar hade olika typer av intervjuer som

datainsamlingsmetod. Totalt fyra kvalitativa artiklars data samlades in med intervjuer, varav en artikels data samlades in med informella intervjuer, två artiklars data samlades in med semistrukturerade intervjuer varav en av dessa artiklar även använde sig av fokusgrupper. Utöver dessa så samlades två kvalitativa artiklars data in med observationer. Artiklarna med kvantitativ ansats hade en explorativ beskrivande design, kontrollerad interventionsstudie, observerande studie och en artikel hade en randomiserad kontroll studie som metod. För insamlandet av data användes enkätundersökning till två kvantitativa artiklar och en

kvantitativ samlade in data genom att mäta storleken på patienters födointag. En kvantitativ artikels data samlades in med fyra olika datainsamlingsmetoder, vilket var observationer, enkätundersökning, trötthetsskala och mätning av ljudnivån. Artikel med mixad metod hade en observationsstudie och data samlades in med hjälp av observationer och intervjuer med patienter. Hade samtliga artiklar haft samma datainsamlingsmetod hade resultatet kunnat presenterats annorlunda. Resultatet hade då kunnat presenterats antingen med kvantitativt innehåll i form av statistik eller med kvalitativt innehåll för erfarenheter, istället för att presentera båda ansatser. Fördelen har varit användandet av kvalitativa och kvantitativa artiklar till resultatet. Det har bidragit med ökad trovärdighet, samt bidragit med statistik som gett ett bredare perspektiv och erfarenheter som bidragit med djupare förståelse. En mixad metod kan stärka trovärdigheten i studiens resultat (Borgling, 2017).

6.2.2 Artiklarnas resultat

Syfte har besvarats och presenterats i de tre olika teman som framkommit i resultatet. Där framkommer det hur patienters erfarenhet var av vårdmiljön på en vårdavdelning är. Det framkommer under temat den estetiska vårdmiljön och patienternas återhämtning att vårdavdelningens design kan påverka patienters återhämtning. Om vårdavdelningen upplevdes som steril och tom från ting att titta på, kunde patienterna uppleva att tiden passerade långsamt. När tiden gick långsamt kunde en känsla av ensamhet träda fram. Förslag från patienterna för att minska detta var att få mer färg på väggarna och att skapa mer natur i vårdmiljön. Resultatet visade även ett annat förslag, vilket var att fönster och TV skulle skapa en möjlighet till flera positiva egenskaper. Det bidrog med en erfarenhet av avslappning, känsla av hemtrevlig miljö, distraktion och gynnande av det psykiska väl

måendet hos patienter. Det teoretiska perspektivet beskriver att en patient som inte upplever vårdmiljön som hemtrevlig kunde istället uppleva vårdmiljön obehaglig. Det kunde bidra till att integriteten, identiteten och utrymmet för återhämtning kunde minskas (Hilli & Erikson, 2017). I den tidigare forskningen framkommer det att sjuksköterskor upplevde att en

hemtrevlig miljö kunde uppstå genom att minska den stressande miljön. Genom att sänka ljudvolymen på tekniska apparater, ge tillåtelse till att patienterna hade privata föremål på rummet och att det är rent och prydligt inne på rummen (Olausson et al, 2014; Klevered et al, 2013).

Under temat avskildhet och patienternas återhämtning framkom det i resultatet att både för- och nackdelar med enkelsal respektive flerbäddssal fanns. I en flerbäddssal upplevdes det positivt med sällskap, detta för att tiden passerade snabbare. Om avskildhet önskades utav patienterna kunde det vara svårt för dem att isolera sig i en flerbäddssal. Även en oro kunde skapas hos patienterna genom att en öppen diskussion av patienters hälsotillstånd förekom