Ungdomar och övningskörning : hur socioekonomi och livsstil avspeglas i övningskörning från 16 år

Nr 404 - 1996

Ungdomar och övningskörning Hur socioekonomi och livsstil avspeglas i övningskörning från 16 år

Kristian Eliasson, Jan Palmkvist och Hans-Yngve Berg

Väg- och transport-forskningsinstitutet

VT' rapport

Nr 404 0 1996

Ungdomar och övningskörning

Hur sooioekonomi och livsstil avspeglas

i Övningskörning från 16 år

Kristian Eliasson, Jan Palmkvist och

Hans-Yngve Berg

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

Utgivningsår: Prqjektnummer:

Väg- och transport- 1996 20222

'farskningsinstitutet

581 95 Linköping Projektnamn:

17-åriga ungdomar - Livsstil och övnings-körning

Författare: Uppdragsgivare:

Kristian Eliasson, Jan Palmkvist och Hans-Yngve Berg Kommunikationsforskningsberedningen

(KFB)

Titel:

UNGDOMAR OCH ÖVNINGSKÖRNING - hur socioekonomi och livsstil avspeglas i övnings-körning från 16 år

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

Den 1 september 1993 trädde en ny lag i kraft som möjliggör handledarstödd övningskörning vid 16 års ålder. Denna studie behandlar vilka grupper av ungdomar, med avseende på socioekonomi och livsstil, som utnyttjar den nya 16-årsgränsen.

I studien har ungdomarna delats in i socioekonomiska grupper (arbetare - tjänstemän) och livsstils-grupper (kamrat-, omvärlds- och föräldraorienterad livsstil). Resultatet visar att det är vanligare att skaffa övningskörningstillstånd bland tjänstemän än bland arbetare. Som skäl till att inte skaffa övnings-körningstillstånd uppger arbetarungdomarna att de inte har råd medan tjänstemannaungdomarna uppger att de inte har lust eller tid.

I de olika livsstilsgrupperna kör man olika mycket. Den omvårldsorienterade gruppen övningskör mest. Andra faktorer som ger ökad benägenhet att skaffa övningskörningstillstånd är om det finns flera körkort i familjen, om det finns flera bilar i familjen, om man bor med Hera vuxna, om man har kört bil innan 16 års ålder och om ens Vänner har övningskörningstillstånd.

Studien har genomförts på Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och finansierats av medel från Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

ISSN: Språk: Antal sidor:

Published: Project code:

Swedish Roadand 1996 20222

' TransportResearch Institute

S-581 95 Linköping Sweden Project:

Youngdrivers, aged 17 - Lifestyle and driving practice

Author: Sponsor:

Kristian Eliasson, Jan Palmkvist and Hans-Yngve Berg Swedish Communications Research Board

(KFB)

YOUNG DRIVERS AND DRIVER EDUCATION - how socio-economics and lifestyle are reflected in driver education from the age of 16

Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:

On 1 September 1993, a new law took effect which permitted instructor-supported driving practice from the age of 16. This study describes which persons make use of the new 16-year age limit with reference to socioeconomics and lifestyle.

In the study, the participants were divided into socioeconomic groups (blue-collar and white-collar) and lifestyle groups (oriented towards friends, the surrounding world or parents). The results showed that children in white-collar families acquire a permit for driving practice in more cases than children in blue-collar families. One of the reasons for the latter group not acquiring a permit is that they cannot afford it, while children in white-collar families state that they have neither the desire nor the time.

Driving mileages vary widely between the lifestyle groups. The group oriented towards the surrounding world drives the most. Other factors that encourage the acquisition of a driven practice permit are the possession of several driving licences in the family, the ownership of several cars in the family, living with several adults, driving a car before the age of 16 and friends who have driving practice permits. The study has been conducted at the Swedish Road and Transport Research Institute (VTI), and has been sponsored by the Swedish communications Research Board (KFB).

ISSN: Language: No. of pages:

som en del i den forskning som bedrivs vid VTI för att fördjupa kunskaperna om varför ung-domar är överrepresenterade i trafikolyckor.

Tack till Nils Petter Gregersen och Sixten Nolén för intressanta diskussioner under arbetets gång.

Ett tack till Per-Olof Grummas Granström Vägverket Sektion Trafikant för intressanta diskussioner före och under arbetets gång.

Vi vill också passa på att tacka Tom Nilsson, samhällsvetenskapliga institutionen vid Linköpings Universitet.

Projektledare för studien har varit Hans-Yngve Berg, VTI.

Också ett tack till Ann-Sofie Senneberg som sammanställt rapporten.

Studien har genomförts på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och finansierats av medel från Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

SAMMANFATTNING SUMMARY l l. 1 U) U. )

www

.

www

wN

N

N

N

N

w*

wwwwww

P

wwwwww

Syfte och avgränsningar TEORI

Körkortets betydelse för ungdomar Klassindelning

Socioekonomisk indelning Livsstil

Social klass och livsstil Problemformulering METOD

Inledning Urval Mätmetod

Sociala bakgrundsfaktorer (fråga 1-15)

Livsstilsfrågor (fråga 16-30 och aktivitetslista) lförutsättningar för övningskörning (fråga 44-48) Ovningskörningsfrågoma (fråga 31-43)

Reliabilitet och validitet Reliabilitet Validitet Statistik RESULTAT Inledning Socioekonomisk indelning Livsstilsindelning

Socioekonomi och Livsstil Bostadsort och livsstil

Familjesammansättning och livsstil Kön och livsstil

Livsstil och utbildning

Livsstil och aktiviteter

Qvningskörningsfrågor Ovningskörningstillstånd

Varför man inte har övningskömingstillstånd Hur ofta man övningskör

Hur många timmar man kört privat totalt Körlektioner i trafikskola

Övriga frågor som rör övningskörning

VTI RAPPORT 404 '-4 I-H A A W M P -H H _ -H -\ ) U I U \ H O

Resultatdiskussion

Jämförelse med den gamla modellen för förarutbildning Ovningsköming Slutkommentar

.m

.

wo

w

av Kristian Eliasson, Jan Palmkvist och Hans-Yngve Berg Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, (VTI) 581 95 Linköping

SAMMANFATTNING

Den 1 september 1993 trädde en ny lag i kraft, som möjliggör handledarstödd övningskörning vid 16 års ålder i stället för som tidigare 17 år och 6 månader. Tanken med den nya lagen är att ge ungdomar möjlighet att skaffa sig större erfarenhet av bilkörning innan de får körkort och därmed minska deras initialt höga olycksrisk. Syftet med denna studie har därför varit att se vilka grupper av ungdomar som utnyttjar den nya 16-årsgränsen. Främst då med avseende på socioekonomi och livsstil.

Studien genomfördes med hjälp av enpostenkät till 600 17-åringar i hela riket. Därefter har ungdomarna delats in i socioekonomiska grupper (arbetare - tjänstemän) och livsstilsgrupper (kamrat-, omvärlds- och föräldraorienterad livsstil). Resultatet visar att det är vanligare att skaffa övningskörningstillstånd bland tjänstemän än bland arbetare. Som skäl till att inte skaffa övningskörningstillstånd uppger arbetarungdomarna att de inte har råd medan tjänste-mannaungdomarna uppger att de inte har lust eller tid.

I de olika livsstilsgrupperna kör man olika mycket. Den omvärldsorienterade gruppen kör mest. Andra faktorer som ger ökad benägenhet att skaffa övningskörningstillstånd är om det finns flera körkort i familjen, om det finns flera bilar i familjen, om man bor med flera vuxna, om man har kört bil innan 16 års ålder och om ens vänner har övningskörningstillstånd. Studien har genomförts på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och finansierats av medel från Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

YOUNG DRIVERS AND DRIVER EDUCATION - how socioeconomics and lifestyle are reflected in driver education from the age of 16 years

by Kristian Eliasson, Jan Palmkvist and Hans-Yngve Berg Swedish National Road and Transport Research Institute, VTI SE-581 95 Linköping SWEDEN

SUMMARY

On 1 September 1993, a new law took effect which permitted instructor-supported driving practice from the age of 16 instead of 17 years 6 months. The intention is to enable young people to gain more experience of car driving before they acquire a driving licence and thereby to reduce the accident risk. The purpose of the study was to determine which persons make use of the new 16-year age limit with reference to socioeconomics and lifestyle.

The study was conducted by means of a questionnaire posted to 601 17-year-olds throughout the country. The participants were divided into socioeconomic groups (blue-colour and white-collar) and lifestyle groups (oriented towards friends, the surrounding world and parents). The results showed that children in white-collar families acquire a permit for driving practice in more cases than children in blue-collar families. One of the reasons for the latter group not acquiring a permit is that they cannot afford it, while children in white-collar families state that they have neither the desire nor the time.

Driving mileages vary widely between the lifestyle groups. The group oriented towards the surrounding world drives the most. Other factors that encourage the acquisition of a driving practice permit are the possession of several driving licences in the family, the ownership of several cars in a family, living with several adults, driving a car before the age of 16 and friends who have driving practice permits.

The study has been conducted at the Swedish Road and Transport Research Institute (VTI), and has been sponsored by the Swedish Communications Research Board (KFB).

vid 16 års ålder. Den innebär att man sedan dess kan börja övningsköra vid 16 års ålder i stål-let för som tidigare, 17 år och 6 månader. Förutom att 16-åringen ska ha övningskörningstill-stånd, krävs att handledaren har ett handledarintyg som berättigar denne att övningsköra med 16-åringen. Om 16-åringen väljer att enbart övningsköra i trafikskola krävs varken tillstånd eller handledarintyg.

Från trafiksäkerhetssynpunkt är syftet med den nya åldersgränsen att ge ungdomar möjlighet att skaffa sig större erfarenhet av bilkörning innan de tar sitt körkort. Förhoppningen med den nya övningskörningsgränsen är att få ner den väl kända och mycket höga initiala olycksrisken bland unga nyblivna bilförare.

Vilken effekt på olycksfrekvensen 16-årsgränsen kommer att få är för tidigt att säga något om, eftersom det i skrivande stund inte ännu finns någon nybliven bilförare som utnyttjat det nya systemet med övningskörning under två år. P.g.a. detta kommer vi i den här uppsatsen inte att beröra det nya systemets konsekvenser för körsäkerhet. I stället vill Vi studera om det finns grupper i samhället som utnyttjar den nya l6-årsgränsen olika mycket och diskutera vad det i så fall kan bero på.

1.1 Presentation av undersökningsområdet

Nedan följer en genomgång av bakgrunden till det nya systemet med handledarstödd övnings-körning från 16 år och hur övningsövnings-körning enligt den gamla modellen (från 17,5 år) såg ut. 1.1.1 Bakgrund till det svenska beslutet

Nyblivna bilförare betraktas som en stor riskgrupp, speciellt i åldern 18-19 år (Thulin, 1987). En del av diskussionen kring unga bilförare har kommit att röra sig om en helt ny förarutbild-ning eller om olika fortsättförarutbild-ningsutbildförarutbild-ningar kan få ner ungdomars höga olycksfrekvens. Forskningen som bedrivits kring varför just unga nyblivna bilförare är en så olycksdrabbad grupp tar upp flera förklarande faktorer. Två av dessa faktorer är bilförarens erfarenhet av bil-körning samt dennes ålder. Det är framförallt amerikanska undersökningar som betonar ålderns betydelse. Detta kan enligt Gregersen (1991) förklaras med att körkortsåldern i USA ofta är låg, (15-16 år) och att åldern i det fallet har en mycket större betydelse. Spolander (1985), som studerat svenska bilförares olycksrisker i trafiken, visar i sin undersökning att erfarenheten har större betydelse än åldern för vilken olycksrisk man löper i trafiken. Hur erfa-renhet och ålder påverkar olycksrisken kan ses i figur 1.

MILEAGE: 7500 m/vr. T. EXPERIENCE (Years): A 3 A - Age - 17 §3 0.6 - k 8 - Age - 20 i; \ C - Age - 25 8 D - Age - 36 ;E

_>

_\

§

Age (experience) (years)

Figur 1 Predicerad olycksrisk beroende på vid vilken ålder man tar sitt körkort. (Maycock 1991)

Vi fördjupar oss inte det resonemanget utan konstaterar bara att en liten erfarenhet av bilkör-ning ses som en bidragande orsak till det höga olyckstalet. I detta orsakssamband finns grund-tanken med handledarstödd övningskörning redan från 16 år. Förhoppningen är att ungdomar ska utnyttja möjligheten att skaffa sig större erfarenhet av bilkörning innan de får sitt körkort, dvs. att denna förändring av förarutbildningen ska resultera i att de unga nyblivna bilförarna får en mindre initial risk när de genomgått sin körkortsutbildning och själva ger sig ut i trafi-ken.

1.1.2 Förarutbildningen enligt gamla modellen

Spolander (1985) visar i en undersökning av den gamla modellen för övningskörning att det bland ungdomar främst är två grupper som fungerar som körlärare: föräldrar och trafiklärare. Övriga, som syskon, vänner, bekanta mm., är mindre vanligt. Hans undersökning visar att hälften av ungdomarna har haft föräldrar som en av sina körlärare och för 15 % är föräldrar de enda lärarna. Vidare har en tredjedel endast haft trafiklärare som lärare. Spolanders huvud-sakliga syfte var dock att studera hur förarna upplevde utbildningen och proven. Det finns där-för inga data i undersökningen som visar på om och hur olika ungdomsgrupper skiljer sig från varandra i fråga om deras övningskörning.

Vanligt är också, enligt Spolander, att privat övningskörning sker i samband med ärenden och fritidsresor, dvs. inte så ofta på speciell avsatt tid för övningskörning. Ovningsköming sker VTI RAPPORT 404

1.1.3 Den franska modellen

Handledarstödd körundervisning från 16 år infördes på försök i Frankrike 1982. Till en början bara i mycket begränsad omfattning, men fr.o.m. 1988 blev systemet infört i hela landet (Heggdal, 1993). En vetenskaplig undersökning av systemet påbörjades vid Universitetet i Toulouse men ännu så länge har inga resultat publicerats där ifrån. En uppgift därifrån säger att olycksnivån bland unga bilförare minskat med 70% (Gregersen, 1991). Resultatet av denna undersökning diskuteras dock, framförallt kan metodiken haft en del brister, varför en åter-hållsam tolkning kan vara på sin plats. Den franska modellen skiljer sig något från den svenska. Den största skillnaden är att i Frankrike har man ett obligatorium på att man måste gå sin första övningskömingsfas i trafikskola. Annars är modellerna ganska lika och bygger i stor grad på möjligheten att övningsköra mycket med en privat handledare.

1.2 Syfte och avgränsningar

En förutsättning för att få ner olyckorna hos unga bilförare med hjälp av sänkt åldersgräns är att så många som möjligt kan och vill utnyttja det nya systemet. Det är därför intressant att studera vilka som utnyttjar det. Vårt syfte blir därför att undersöka vilka olika ungdomsgrup-per som börjar övningsköra, samt att försöka se i vilken utsträckning de utnyttjar möjligheten att träna bilkörning.

Vi begränsar oss till att undersöka personer fyllda 17 år. Dessa hade vid undersökningstillfäl-let haft möjlighet att övningsköra ca 13 månader.

Fortsättningsvis resonerar vi om vad körkortet kan tänkas ha för betydelse för ungdomar för-utom' att det ger dem ett tillstånd att köra bil. Därefter kommer Vi att gå igenom begreppen social klass och livsstil och möjligheten att studera ungdomar utifrån dessa begrepp.

2.1 Körkortets betydelse för ungdomar

Körkortet för personbil vid 18 års ålder kommer i en brytningstid då många andra saker hän-der. Man slutar skolan, flyttar kanske hemifrån, gör militärtjänst, skaffar jobb eller Väljer att vidareutbilda sig osv.

På samma sätt som att flytta hemifrån inte bara är en praktisk lösning på ett ekonomiskt eller utrymmesmässigt problem, utan också ett sätt att pröva sina vingar eller Visa sitt oberoende gentemot föräldrar mil. kan också körkortet ha en liknande symbolisk betydelse.

Mitterauer (1991) diskuterar Viktiga symboliska händelser i ungdomstidens övergång till vuxentillvaron. Dessa händelser benämner han ungdomscesurer, dvs. ett slags stegvisa status-övergångar från ungdomsvärld till vuxenvärld. Han menar därför att körkortstagandet är en sådan cesur för ungdomar, både i deras egna och i andras ögon. Andra cesurer kan vara att skaffa sig sexuella erfarenheter, att gå ut och komma hem när man vill, att avsluta yrkes-utbildningen, att flytta hemifrån osv. Mitterauer menar Vidare att körkortet och den egna bilen inte bara är ett praktiskt kommunikationsmedel som blir tillgängligt, utan att det också för dem symboliserar framåtskridande, självständighet och rörelsefrihet i deras väg mot vuxen-världen. Han skriver:

"För dagens ungdom är det en viktigare "initiationsrit" att ta körkort än att bli myndig eller få rösträtt." (Mitterauer, 1991, sid 58)

Andersson (1987) diskuterar också körkortets betydelse för ungdomars väg in i vuxenvärlden. Han menar att körkortet för den unge är ett stort steg mot Oberoende och självständighet gent-emot föräldrarna. I och med körkortet är den unge inte längre beroende av allmänna kommu-nikationsmedel eller föräldrars välvilja för att förflytta sig.

Trots att Anderssons skrift kom ut för åtta år sedan är hans tankar dagsaktuella då han menar att körkortet i tider av arbetslöshet blir ett ännu viktigare tecken på vuxenstatus. Ungdomar tvingas leva kvar i ungdomsvärlden eftersom de inte ges möjligheter att skaffa jobb och egen bostad. I stället fortsätter de att studera och bor kvar hemma hos föräldrarna. Körkortet och andra tecken på vuxenstatus blir därför enligt Andersson anammat med stor iver av ung-domarna.

I den diskussion som både Mitterauer och Andersson för betonar de körkortets betydelse i övergången från ungdomstillvaron till vuxentillvaron. Att skaffa körkort får då ett symboliskt innehåll för många unga. Körkortets betydelse för ungdomar är då inte enbart ett tillstånd att framföra bil på egen hand eller som legitimationshandling, utan det kan vara ett synligt tecken på vem man är och vad man är. Det förefaller därför rimligt att många ungdomar ser körkortet som symbol för en självständigare och mer vuxen ställning gentemot föräldrar och vänner.

västerländska samhället. Han definierar social stratifikation som en strukturell ojämlikhet mellan människor och särskiljer fyra olika stratifikationssystem: slaveri, kast, stånd och klass. Det senare är som sagt kännetecknande för samhällen av vår typ, medan slaveri, kast och stånd geografiskt och historiskt hör hemma någon annanstans. Begreppet klass skiljer sig från de tre andra stratifikationssystemen genom att social rörlighet är möjlig uppåt och nedåt mellan klasserna. Till skillnad från de andra tre stratifikationssystemen är klasstillhörigheten delvis förvärvad, inte enbart medfödd. Dessutom är klassgränserna inte lika skarpa som i de andra systemen. Skillnaderna som finns mellan klasserna är enligt Giddens ofta beroende av ekonomiska skillnader, såsom kapital, ägande och kontroll över produktionsmedel, vilket skapar skillnader i löner och arbetsvillkor. Det är dessa skillnader som enligt Giddens leder till en strukturell ojämlikhet mellan olika grupper av människor i det västerländska samhället. I den klassindelning Marx gjorde är det klassernas förhållande till produktionsmedlen som är avgörande. Marx delar in samhället i tre klasser: lönearbetare, kapitalister och jordägare. Denna indelning utformades i slutet av 1800-talet och är fortfarande tillämpningsbar på en samhällelig nivå. Länken till individnivån är däremot i dag inte längre lika påtaglig som för hundra år sedan. Exempel på detta är den stora tillväxten av tjänstemannasektorn och mer administrativa yrken (Ahrne, 1985).

Till skillnad från Marx är Webers klassindelning inte enbart beroende av kontroll eller brist på kontroll över produktionsmedel, utan även de ekonomiska faktorer, som inte direkt har med ägande att göra, är inbegripna. Som t.ex. den utbildning, de färdigheter och de kvalifikationer en person har när denne söker ett arbete (Giddens, 1994).

Den sociala klassindelningen, som beskrivs av Marx och Weber, tar främst fasta på motsätt-ningarna mellan sociala klasser som uppstår i kampen om målet att få kontroll över kapital och produktion. Eftersom detta mål inte kan uppnås av alla leder denna kamp till konflikt (Giddens, 1994).

Vid indelning av social klass är det viktigt att klassen speglar ett verkligt förhållande. Att dela in människor i sociala grupper eller klasser kan förvisso vara ett enkelt sätt att sortera män-niskor för en sociologisk analys, men indelningen blir inte relevant om den inte har någon verklig motsvarighet. Viktigt blir därför hur klasserna definieras och hur en individ inordnas i en klass. Ett klassbegrepp kan med andra ord sägas försöka beskriva och identifiera grund-läggande villkor för en större grupp av människor (Ahrne, 1985). Frågan blir då vad som definieras som grundläggande villkor. Ahrne skriver att dessa villkor dels måste ha betydelse för individerna som ingår i grupperna, och dels hänga samman med viktiga förhållanden i samhällets ekonomiska och materiella struktur, på det sättet blir klassen en länk mellan sam-hället och individen.

2.3 Socioekonomisk indelning

Under första hälften av 1900-talet har man i svensk statistik använt sig av olika klassindel-ningar och socioekonomiska indelklassindel-ningar. Den indelning som använts oftast har varit uppdel-ning av befolkuppdel-ningen i tre grupper efter deras yrken, dvs. den kända indeluppdel-ningen i social-grupperna I, II och IH.

ningen och gick över till socioekonomisk indelning som i stället byggde på en internationellt fastställd yrkesklassiñcering. Indelningen kritiserades och användes därför mycket lite. Att man inte hade någon gemensam bra klassificering skapade inte bara problem för uppföljning hur politiska mål uppfylls utan också den samhällsvetenskapliga forskningen fick problem med att ställa utfall i enstaka studier mot socioekonomiska beskrivningar av befolkningen. Detta eftersom olika indelningar användes i olika studier.

SCB satsade under första delen av 1980-talet stora resurser på att få fram en ny indelning och det är en variant av denna indelning som vi använt och redovisar nedan.

Liksom tidigare indelningar görs även denna efter individers yrken. Indelningen är ett försök att i varje kategori samla personer med likartade yrken som medför likartade situationer i arbetet och på arbetsmarknaden.

Klassiñceringen gör det också möjligt att skilja mellan arbetare och tjänstemän. Klassifice-ringen av yrken görs beroende av flera kriterier. Både för arbetaryrkena och tjänstemanna-yrkena görs en uppdelning efter antalet utbildningsår som normalt krävs för yrket. Den förvän-tade kvalifikationsnivån antas fånga den plats i organisationshierarkin en person tenderar att ha. Med det följer att personen antas ha större kontroll över sin arbetssituation. Indelningen kan med hänseende på att det både tar upp vilken position man har och vilken kvaliñkation man har ses som en kombination mellan Marx och Webers teorier.

Indelningen kan med hjälp av Ahrnes diskussion ovan ses som en indelning som försöker fånga grundläggande skillnader mellan olika sociala miljöer dvs. indelningen ska ha med per-sonens vardagsliv att göra. Indelningen antas också till viss del speglar ekonomiska skillnader hos gruppernas förvärvsinkomster.

Indelningen används ofta för att studera hur väl politiska mål uppfylls, men även inom sam-hällsforskning är indelningen användbar eftersom många frågeställningar där rör just rela-tioner mellan samhällsklasser. Systemet är också lämpatför att studera välfärdsfördelning, livschanser och differentiellt beteende. Dock fångar indelningen endast de grundläggande skillnaderna. Betoningen ligger på personens mer beständiga förhållande till arbetslivet. En person som vanligtvis inte arbetar men som har ett tillfälligt arbete klassas därför som arbets-lös. Gränsen för att räknas som förvärvsarbetande går vid 16 timmar per vecka. Indelningen har i sin fullständiga form arton socioekonomiska grupper, men det finns möjlighet att redu-cera antalet grupper t.ex. till en sexgradig skala. Reduceringen bestäms av vad man vill under-söka (MIS, 1982).

Vid undersökningar av ungdomar kan det vara önskvärt med en uppgift om vilken socio-ekonomisk grupp föräldrahushållet tillhör. Indelningen i hushåll blir då en individklassifice-ring, dvs. hushållets socioekonomiska kod avser den unga, inte hushållet. (MIS, 1982).

tera varandra, nämligen livsform, livsstil och stil. Dessa tre begrepp är ganska instabila och flytande. Det som kan konstateras är att begreppet livsform givits ett vidare omfång än livs-stilsbegreppet som i sin tur har givits ett vidare omfång än stilbegreppet. För att beskriva eller analysera grundläggande skillnader i levnadsvillkor, livsperspektiv och sociala praxis mellan olika sociala klasser, skikt eller grupper använder man ofta begreppet livsform. Livsstils-begreppet används oftast till att avgränsa grundläggande värderingar, intressen, fritid eller konsumtion. Stilbegreppet slutligen används till att beskriva expressiva uttryck, tecken, sym-boler eller artefakter som en speciell social grupp, delkultur eller kultur använder sig av. Det finns heller inga absoluta gränser mellan de aspekter i verkligheten som begreppen refererar till (Lundgren, 1992).

Begreppet livsstil används i olika forskningssammanhang för att beskriva människors attity-der, värden, värderingar, åsikter och beteende. På detta sätt blir livsstil ett begrepp som tar fram de sociala och kulturella aspekterna av en persons liv (Miegel 1990). Enligt den defini-tion Andreasen (1967) gör kan begreppet livsstil användas både för att beteckna en enskild individ såväl som en grupp av människor.

I många artiklar och rapporter inom beteendevetenskapen är ofta livsstilsbegreppet vagt beskrivet. I marknadsundersökningar används livsstil ofta som konsumtionsmönster. I medi-cinsk forskning används det till levnadssätt som på ett eller annat sätt är skadligt eller patolo-giskt. Också i studier om socialt liv används livsstilsbegreppet där man studerar könsroller, social rörlighet m.m. Antagandet att livsstilar på ett eller annat sätt är uttryck för individuellt omfattande värden görs i de flesta livsstilsstudier (Miegel, 1992).

Ett annat ofta anfört grundantagande i olika livsstilsteorier är att livsstil grundar sig på indivi-dens behov att markera sin sociala tillhörighet eller status. Därför urskiljs ofta livsstilar på grundval av konsumtion, smak och preferenser inom olika områden (Berg, 1993).

I Anderssons studie av göteborgsungdomar på 60-talet (Andersson, 1969) tittar han bl.a. på hur de ungas sociala relationer till kamrater och vuxna är. Beroende på vilken av dessa rela-tioner som prioriteras kallar han ungdomarna för kamratinriktade respektive föräldrainriktade (Andersson, 1982). Indelningen är naturligtvis inte alltid giltig utan ungdomar kan orientera sig mot olika grupper beroende på situation. Trots detta menar han att det ändå finns en viss systematik i valet, på så sätt att de som väljer kamratalternativet i en fråga oftare väljer det i andra frågor. Detsamma gäller föräldraalternativet (Andersson, Wallin, 1971). Även om Andersson inte använder begreppet livsstil för att beteckna grupperna så påminner hans gruppindelning om den livsstilsindelning som Hermansson (1988) gjort i sin studie.

Hermansson anser att begreppet livsstil refererar till människors handlingar. Där den mate-riella kulturen kan ses som ett resultat av dessa handlingar och att den andliga kulturen kan ses både som den ram som bestämmer dessa handlingar och ett resultat av dessa handlingar

(Hermansson, 1988 ur Berg, 1994).

Till skillnad från Hermanssons, som koncentrerar sig på djupgående bestående kulturer som följer individen genom livet har vi Ziehes livsstilsbegrepp. Han anser att livsstilsförändringar är en del av vårt moderna samhälle och att ungdomar är känsliga för förändringar vid val av

beroende av vilken livssituation vi befinner oss i för tillfället (Lööv och Miegel, 1989).

Thunberg et al (1982:61 ur Lööv och Miegel, 1989) anser att man kan studera mänskliga fenomen på tre nivåer: strukturnivå, positionsnivå och individnivå.

Strukturnivå - studier av olika Världsdelar, länder, religioner osv.

Positionsnivå - studier av olika klasser, män - kvinnor, ålder dvs. skillnader mellan stora grup-per inom en given social struktur.

Individnivåstudier av' hur individer uppfattar sin verklighet, hur de lever sina liv, relationer osv. Denna nivå skulle kunna kallas "lifestyles".

Den nivå man bestämmer sig för att analysera kallar Lööv och Miegel (1989) för "Level of determination". Lööv och Miegel anser att det finns två nivåer vid studier av livsstilar näm-ligen, mikro och makro. Om man lägger sig på en makronivå studerar man livsstilar i form av idealtyper och dessa är abstrakta och teoretiska konstruktioner innehållande ett antal karak-täristika inom den kultur man analyserar. Studerar man livsstilar på mikronivå handlar det om enskilda individer för sig och man tar hänsyn till varje individs unika sociala och kulturella förhållanden .

Löövs och Miegels resonemang kan sammanfattas i följande figur:

Macro Micro

Structural Ways of living

-Level of determina- Positional Forms of life

-tion

Individual Ideal Type - Individual

Lifestyles Lifestyles

Figur 2 Vilket begrepp man skall använda sig av beroende på vilken analys- och upptäcksnivå man valt att använda. (Lööv och Miegel 1989 sid 5).

Hermanssons livsstilsbegrepp skiljer sig från det stilbegrepp som ofta används vid studier av ungdomskulturer. Hans livsstilsbegrepp tar inte fasta på attribut och produkter t.ex. frisyr eller musiksmak utan det koncentrerar sig på grundläggande skillnader i ungdomarnas vardagsliv., På så sätt kan en hip-hopare och en hårdrockare enligt Hermansson sägas leva i samma livsstil eftersom de båda orienterar sig mot sin kamratgrupp. Han säger vidare att livsstilen skiljer sig till viss del mellan arbetar- och medelklass. Man kan då säga att hans livsstilsbegrepp har lite gemensamt med livsformsbegreppet eftersom det tar hänsyn till sociala klasser. Med detta resonemang kan man säga att Hermanssons livsstilsbegrepp ligger på positionsnivån dvs. hans livsstilsbegrepp är något bredare än vad som brukar vara vanligt vid livsstilsstudier.

I Hermanssons (1988) intervjuundersökning av Eskilstunaungdomar är det ungdomarnas grundläggande .skillnader i vardagsliv som bildar underlag för livsstilsindelningen. För att ta fram dessa livsstilsgrupper använde sig Hermansson av en analysmall. Mallen redovisas

nedan och inbegriper fem grupper av information (Figur 3). '

Q:

U

:9

|

LIVSSTIL

|

61

KS

Hur pass självständig är man Hur högt prioriteras ungdoms-gentemot föräldrar. kulturen

Figur 3 Hermanssons analysmall vid indelning i livsstilar (efter Hermansson, 1988 sid 142-143).

Hermansson fann att en del av ungdomarna betonade samvaron med föräldrarna medan andra pratade mer om sina kamratkontakter. Detta såg han som ett uttryck för två olika livsstilar hos ungdomar; föräldraorienterad respektive kamratorienterad livsstil. Vid en fortsatt analys fann han en tredje kategori som betonar både föräldrasamvaro och kamratgrupp. Denna tredje grupp såg Hermansson som en variant av den föräldraorienterade livsstilsgruppen. Denna tredje grupp ungdomar betecknar han som de omvärldsorienterade. Karaktäristika för de tre livsstilsgrupperna redovisas nedan.

De föräldraorienterade ungdomarna kommer oftast från en medelklassbakgrund. De poängte-rar betydelsen av familjesamvaron, och deras tankar koncentreras till frågor kring hemmet. Samvaron med föräldrarna är inte konfliktlös, men de strävar ändå efter att vara föräldrarna till lags. Kraven på självständighet är nedtonade och de betraktar sin underordnade ställning gentemot föräldrarna som en naturlig ordning. De upplever ofta motsättningar mellan kamra-ter och föräldrar. Kontaktnätet är begränsat utanför familjen och kamratkontakkamra-terna sker ofta i hemmiljö. En viktig del i dessa ungdomars vardagsliv är skolarbetet. De ägnar mycket tid åt läxläsning och har karriärambitioner som strävar åt de yrkesområden eller positioner föräld-rarna har. De delar ofta fritidssysselsättningar med föräldföräld-rarna, och prioriterar aktiviteter som kan göras med dessa, Lex. TV-tittande. Jämfört med de andra grupperna blir de inte lika lätt påverkade av ungdomskulturens symboler och mode. Kännetecknande för de föräldraoriente-rade ungdomarna är återhållsamhet, försiktighet och traditionalism.

De kamratorienterade ungdomarna kommer i första hand från arbetarmiljöer. Umgänge med kamraterna prioriteras framför samvaro med föräldrarna. De har låg skolmotivation och ägnar lite tid åt läxläsning. De söker sig oftast till utbildningar och linjer som är praktiskt inriktade, och de ser det kommande arbetslivet som ett självförverkligande. Om de studerar vidare gör de det oftast pga av risken för arbetslöshet. Dessa ungdomar går inte med självklarhet i föräld-rarnas fotspår. De umgås ofta i kamratgäng med jämnåriga, och då mestadels utanför hemmet. De betonar sin självständighet i förhållande till föräldrarna, och reagerar starkt mot föräldra-auktoriteten, som upplevs motarbeta deras strävan att bli betraktade som vuxna. Ett uttryck för detta kan vara ett krav på att få ha en självständig ekonomi. I denna grupp är det därför vanligt att man har extrajobb. De kamratorienterade har ofta mycket bra kännedom om ungdoms-kulturens språk och regler. De flyttar också ofta hemifrån tidigare än andra livsstilsgrupper.

Hermansson ser de omvärldsorienterade ungdomarna som en variant av den föräldraoriente-rade gruppen. De flesta från denna grupp kommer från medelklassen. Relationen till föräld-rarna präglas av dialog snarare än konflikter. Arten av sysselsättning styr med vem man umgås. De omvärldsorienterade umgås omväxlande med kamrater och föräldrar eller andra vuxna utan att detta leder till någon konfliktsituation. Fritiden är ofta organiserad i föreningar. Iden här gruppen är man i allmänhet yrkes-, och karriärinriktade. Utbildningen prioriteras ofta högt och ses som ett medel till självförverkligande. Ungdomarna i denna grupp planerar van-ligen sin framtid på ett målrationellt sätt, varför Lex. utbildningsval varierar beroende på vad som för tillfället verkar ge den bästa karriärmöjligheten. Deras strategiska planerande av framtiden får även effekt på områden utanför utbildningens ram. De har individualistiska ambitioner att göra karriär.

2.5 Social klass och livsstil

Arbetssituationen, som ligger till grund för den socioekonomiska klassindelningen, kan genom en rad faktorer som inkomst, bostadsort, fritidsvanor, kunskaper, arbetets karaktär m.m. bestämma personens levnadsvanor (Ahrne, 1985). Detta gör att det levnadsmönster man har får ett samband med den samhällsklass man tillhör. Förutom klassposition menar Ahrne att även ålder och kön avgör Vilket levnadsmönster en individ får. Ålder och kön kan å sin sida påverka vilken klassposition en person har.

Ahrne tycker sig, ur kombinationen ålder och klassposition se två livsperspektiv. Det ena kallar han för karriärperspektiv och är typiskt för högre tjänstemän och företagsledare. Det andra betecknar han som ett utslitningsperspektiv och detta finner man främst hos arbetarklas-sen. Perspektiven betecknar han som förhållningssätt till produktionen. I karriärperspektivet har en person möjlighet att avancera i hierarkin. Denna möjlighet ökar dessutom med åldern. Det motsatta, dvs. utslitningsperspektivet innebär att de arbetandes värde på arbetsmarknaden sjunker med tilltagande ålder. Ahrne antar därför att man bör kunna finna ett relativt starkt samband mellan livsstil, klass och ålder. I stället för att använda livsstilsbegreppet som ett alternativ till klassbegreppet menar han därför att det skulle kunna var ett komplement när man analyserar hur klasspositioner påverkar människors liv och beteenden.

Hermansson (1988) gjorde i sin tidigare nämnda undersökning också en klassmässig indel-ning. Han poängterar visserligen att det i en undersökning av ungdomar är svårt att placera in dessa i olika klasser. Detta därför att ungdomarnas klass definitionsmässigt bestäms av föräld-rarnas klassposition, och inte tar hänsyn till ungdomarnas egna erfarenheter av arbete och eventuella positioner i omvärlden. Han menar dock att det finns en koppling mellan föräldrar-nas klassposition och deras barns livsstil på så sätt att de flesta medelklassungdomar betonar familjesamvaron, medan arbetarklassungdomar framhäver samvaron med sina kamrater. Detta tolkar han som att det finns en livsstilsskillnad som beror av social klass.

Den klassmässiga indelningen grundar sig hos Hermansson alltså på föräldrarnas yrken. Till arbetarklassungdomar räknar han dem vars föräldrar är sysselsatta, dels inom traditionella arbetaryrken som hantverk, transport och produktion, men också inom offentlig och privat sektor i underordnad ställning. Som medelklass benämner han dem vilkas föräldrar arbetar inom privat och offentlig sektor med administrativa arbetsuppgifter eller har ett kvalificerat

kontors- eller vårdjobb. '

Hermansson tar liksom Ahrne upp frågan om begreppet livsstil kan anses som fristående från social klass. Han menar att människans handlingar, som de kan definieras i en livsstil, hänger samman med hennes sociala position och sociala relationer. Han ser därför också livsstils-begreppet som ett komplement till klasslivsstils-begreppet. I sin undersökning fann han också att de olika livsstilarna hade kopplingar till föräldrarnas sociala klasser.

2.6 Problemformulering

I vår bakgrund och teorigenomgång har vi tagit upp anledningen till den nya övningskörnings-gränsen och hur övningskörning såg ut enligt den gamla modellen. Vidare har vi tagit upp ett resonemang om körkortets symboliska betydelse för ungdomarna. Det som betonas där är körkortet som bevis på vuxenstatus dvs. ett led i ungdomarnas väg mot att bli mer självstän-diga gentemot sina föräldrar. Samtidigt är övningskömingen en situation som kräver sam-arbete med föräldrar eftersom dessa ofta är handledare. En starkare relation till föräldrar och en stark självständighetssträvan kan ses som varandras motsatser, men båda kan antas öka möjlighet respektive motivation till att börja övningsköra.

Frågan blir om ungdomarnas sociala situation med kamrater och föräldrar påverkar övnings-körning. För att försöka få svar på den frågan kommer vi att studera övningskörningsvanor utifrån Hermanssons livsstilsbegrepp eftersom detta till stor del handlar om relationen mellan ungdomar och föräldrar, där de kamratorienterade får representera de som prioriterar sam-varon med sina kamrater och de föräldraorienterade får representera den grupp som är mest knuten till föräldrarna. Den omvärldsorienterade gruppen representerar de som umgås omväx-lande med kamrater och föräldrar. De är något mer av individualister än de andra grupperna. Vi har tagit fasta på att körkortstagande kan ses som en valsituation för ungdomar. I andra undersökningar av t.ex. ungdomars gymnasieval, fritidsvanor, konsumtionsvanor mm. finns ofta en koppling till föräldrarnas klasspositionl. Vi vill därför se om det finns en social bak-grundsfaktor som liksom i dessa studier påverkar ungdomarnas val av övningskörning. I fråga om övningskörning kan det också finnas en materiell skillnad mellan sociala grupper i sam-hället som påverkar ungdomar till att övningsköra eller inte. Här kan det handla om hur många bilar som finns i familjen, hur många som har möjlighet att vara handledare osv. Dessutom kan kostnaden för tillstånd och för att övningsköra göra att skillnader mellan sociala klasser uppstår. Här handlar det inte bara om man har tillstånd eller ej utan också hur ofta man kör. Som ett mått på social klasstillhörighet har vi valt den socioekonomiska indelningen eftersom den möjliggör en klassindelning av ungdomar utifrån föräldrahushållets socioekonomiska position.

Begreppen social klass och livsstil är inte skilda från varandra utan har enligt bl.a. Hermansson och Ahrne samband på så sätt att en viss social klass företrädesvis har en viss typ av livsstil. Detta eftersom förhållanden på föräldrarnas arbetsplatser både vad gäller position och relationer påverkar föräldrarnas förhållningssätt även utanför arbetsplatsen Lex. levnads-vanor och levnadsmönster.

Det resonemang vi utgår ifrån kan schematiskt sammanfattas i följande modell.

1 Se t ex Åsemar 1985, Czaplicka & Ekerwald 1986.

SOCIOEKONOMI &

0 Övningskörningstillstånd

i 0 Hur mycket man kör

LIVSSTIL

7|

De frågor Vi främst vill ha svar på i denna studie är om 'och hur livsstil och socioekonomi påverkar:

- om man har övningskörningstillstånd eller inte och varför man i så fall inte har det. - hur ofta man kör privat och i så fall hur många timmar man kört totalt.

- om man kör i trafikskola, och i så fall hur mycket man kört totalt.

Dessutom har Vi valt att studera frågan om benägenheten att skaffa övningskörnings-tillstånd utifrån nedanstående faktorer:

- kön

- familjesammansättning

- om man bor på landsbygd eller tätort - hur många bilar som finns i familjen - hur många som har körkort i familjen - om man kört bil innan 16 års ålder

- om man har vänner med körkort eller övningskörningstillstånd

3 METOD

3.1 lnledning

På ett tidigt stadium i arbetet samlades sex stycken ungdomar i den aktuella åldern för en diskussion. Tanken var inte bara att diskutera frågor runt övningskörning utan även allmänna frågor i ungdomarnas och deras kamraters vardagsliv. På detta sätt fick vi en första bild av målgruppen. Vi ställde frågor om vad de själva trodde kunde påverka möjligheten och motivationen att skaffa övningskömingstillstånd eller ej. De gjorde inte skillnader mellan olika ungdomskulturer utan betonade familjens betydelse. Deras synpunkter handlade mycket om materiella förutsättningar, skillnader i familjesammansättningar osv. Detta var en bidragande orsak till att vi senare valde Hermanssons livsstilsbegrepp som utgångspunkt för vår studie eftersom denna ser bortom detaljskillnader i t.ex. ungdomskulturer och i stället utgår i från generella skillnader i ungdomarnas vardag.

3.2 Urval

Studien genomfördes med hjälp av en pOStenkät som i september 1994 skickades till ett slumpmässigt urval om 601 st 17-åringar ( födda i oktober 1977) i hela riket. Urvalet köptes från SPAR, vilket är ett befolkningsregister över alla personer som är kyrkobokförda i Sverige, har skattsedel eller är inskrivna i allmänna försäkringskassan.

De ungdomar som fick enkäten hade haft chansen att utnyttja det nya övningskörningssyste-met i mer än ett är, närmare bestämt 13 månader. Under hösten 1994 gjordes ett utskick av enkäten plus två påminnelser.

Efter det tredje utskicket hade vi fått in 392 svar vilket gav en svarsfrekvens på 65%. Av dessa togs 10 stycken bort (tomma enkäter). Ingen bortfallsanalys har gjorts.

Enligt en framställning av Vägverket till Kommunikationsdepartementet framgår det att det mellan 1 september 1993 och mitten av november 1994 utfärdades ca 115 000 övningskör-ningstillstånd. Om man delar detta med det antal som hade möjlighet att skaffa tillstånd under denna period2 visar det sig att ca 60% av ungdomarna skaffat tillstånd.

Av dem som svarat hade enligt beräkningarna 60 % övningskömingstillstånd. Vi anser därför att man kan generalisera resultaten till l7-åringar i Sverige. Detta med tanke på att andel övningskömingstillstånd liksom fördelningen i socioekonomiska grupper bland de svarande stämmer väl med befintlig statistik i dessa frågor.

3.3 Mätmetod

Datainsamlingen har gjorts med postenkäter. Enkätmetod har använts för att kunna säkerställa resultaten statistiskt. En intervjustudie på detta område hade blivit alltför omfattande och tids-krävande. Man hade troligtvis kunnat tränga djupare i ungdomarnas livsstilar om vi hade använt oss avintervjuer, vi tyckte att en djupdykning var onödig då vi endast varit intresse-rade av att klassificera in ungdomarna i livsstilsgrupper i ganska grova drag.

2 Två årskullar i den aktuella åldersgruppen ca 197 000 personer (SCB Befolkningsstatistik 1993)

Enkäten formulerades med syfte att få fram data inom fyra områden:

1. Sociala bakgrundsfaktorer: främst faderns och moderns yrke för att kunna klassificera hus-hållet enligt socioekonomisk indelning (SEI), men också uppgifter om ortstorlek, familje-sammansättning, m.m.

Ungdomarnas livsstil: betoningen ligger på relationen till föräldrar och kamrater, men även uppgifter om förhållandet till utbildning togs med för att kunna klassificera ungdomarna i Hermanssons livsstilskategorier: kamrat-, omvärlds-, respektive föräldraorienterad. Här använde vi Hermanssons analysmall (kap 2.4, figur 3).

Andra förutsättningar som kan påverka möjligheten eller motivationen att övningsköra såsom biltillgång, antal körkort i familjen, om ens kamrater har övningskömingstillstånd eller inte, mm.

Om ungdomarna har övningskömingstillstånd och hur mycket de i så fall övningskört.

3.3.1 Sociala bakgrundsfaktorer (fråga 1-15)

I och med att undersökningsgruppen sällan har någon egen inkomst och till största del fortfa-rande bor hemma hos föräldrarna sökte vi efter ett sätt att kunna kategorisera individerna i någon klassindelning. Socioekonomisk indelning (SEI) gav oss en möjlighet att kunna klassi-ficera hushållets socioekonomi.

För att få fram hushållets socioekonomi kodades båda föräldrarnas yrken in efter standardise-rad inkodning enligt MIS 1982:4. Hushållets socioekonomi blir sedan det högsta värdet av makarnas koder. För den som är intresserad av hur klassiñceringen av hushållen går till finns det beskrivet i Appendix C.

Vi använde oss av den tolvgradiga skalan när vi kategoriserade föräldrarnas socioekonomi (se Tabell 1).

Tabell 1

ARBETARE

TJÄNSTEMÄN

SEI-kod Benämning Exempel på yrke SEI-kod Benämning Exempel på yrke 11 Ej facklärda arbe- Sågverksarbetare 36 Lägre tjänstemän 2 Polis

tare Punktsvetsare Löneassistent varuproducerande Textilarbetare Trafiklärare 12 Ej facklärda arbe- Affärsbiträde 46 Tjänstemän på Barnmorska

tare Lastbilschaufför mellannivå Elektroingenjör tjänsteproducerande Vårdare Personalman 21 Facklärda arbetare Elektriker 56 Högre tjänstemän Bankkamrer

varuproducerande Bilmekaniker Socionom

Bagare Läkare (Anställd)

22 Facklärda arbetare Frisör 57 Högre tjänstemän i VD

tjänsteproducerande Lokförare ledande befattningar Kommunalråd Undersköterska Rektor

33 Lägre tjänstemän 1 Kontorist 60 Fria yrkesutövare Psykolog (Företagare)

Vaktmästare med Jurist (Företagare)

Reseledare akademikeryrken ADB-konsult

(Företagare)

79 Egna företagare Butiksinnehavare Entreprenör Fastighetsägare 89 Lantbrukare Bonde

Skogsbrukare Pälsdjursuppfödare

Som framgår av tabellen delar vi in hushållen i arbetar- respektive tjänstemannahushåll. I stäl-let för att använda benämningarna ungdomar från arbetarhushåll och ungdomar från tjänste-mannahushåll kommer vi kort och gott att kalla dessa ungdomar för arbetare respektive tjänstemän (Se kapitel 2.3). Gränsdragningen mellan arbetare och tjänstemän kan diskuteras. Till att börja med hade vi gränsdragningen mellan 36 och 46 dvs. mellan lägre tjänstemän H och tjänstemän på mellan nivå. När vi sedan tittade lite närmare påvad gruppen tjänstemän II innehåller för yrken bestämde vi oss att dra gränsen mellan 33 och 36 dvs. mellan lägre tjänstemän I och lägre tjänstemän II. Anledningen till att vi gjorde det är att det bland lägre tjänstemän II finns yrken som kräver högskoleutbildning såsom polis m.m. Vårt syfte är dock inte att utreda var denna gräns går.

3.3.2 Livsstilsfrågor (fråga 16-30 och aktivitetslista)

Eftersom Hermansson (1988) kategoriserade in individerna i olika livsstilar med hjälp av intervjumaterial fanns ingen färdig metod att göra våra livsstilsfrågor efter. Vi konstruerade därför frågor utifrån hans beskrivningar av dessa tre grupper. En del frågor tog vi också från Andersson (1969).

När sedan svaren kom in fann vi att många av dessa frågor inte mätte det som avsetts. T.ex. var svarsfrekvensen på en del frågor snedfördelad, eller så bedömde vi svarsalternativen som svårbedömda utifrån våra mått på livsstil. Vi tog bort dessa frågor och de 17 stycken frågor3 som blev kvar användes för att mäta graden av föräldra- respektive kamratorientering.

3 Fråga 17, 18, 20, 22, 26, 29, 49*, 50*, 56*, 57*, 59*, 60*, 65*, 76*, 78*, 81*, 82* (se Appendix D). * = aktivitetslistan på sista sidan i enkäten. I enkäten är dessa frågor onumrerade.

Standardisering

Variablerna vändes så att det föräldraorienterade alternativet hela tiden gav högst poäng och det kamratorienterade alternativet hela tiden gav lägst poäng. Därefter standardiserades vari-ablerna. Standardiseringen används inom beteendevetenskapen för att kunna jämföra många olika variabler som t.ex. ålder, utbildningsnivå, attityder osv. En standardiserad variabel har två viktiga egenskaper: variabeln har medelvärdet 0 och standardavvikelsen är 1. Variablerna summerades sedan ihop så att varje individ fick en slutsumma. Spridningen på slutsumman efter standardiserng kom att ligga mellan -4 till 3. Ju högre den är desto högre grad av för-äldraorientering. De kamratorienterade har en låg slutsumma och de omvärldsorienterade ligger mellan dessa grupper.

Clusteranalys

För att kunna dela in individerna i respektive livsstil använde vi oss av clusteranalys. Ett cluster är en egenskap som kan definieras utifrån dess interna bindning (internal cohesion) och dess externa isolering från något annat (external isolation) (Cormack 1971 och Gordon 1980 ur Everitt 1993). Med clusteranalys tog vi fram de tre mest homogena grupperna dvs. drog gränserna mellan grupperna. Gruppen med lägst medelvärde kallade vi kamratorienterad, och den med högst medelvärde föräldraorienterad. Den omvärldsorienterade gruppen valde vi att placera som en mellangrupp.

Andra indelningssätt diskuterades och prövades. Det första sättet vi prövade med var att helt enkelt dela in individerna i tre lika stora grupper. Individer som hade totalsumman av de 17 livsstilsfrågorna under den 33 percentilen fördes till de kamratorienterade och individer med slutsumma över den 66:e percentilen fördes till de föräldraorienterade. De omvärldsoriente-rade blev de som hade en slutsumma mellan den 33:e och 66:e percentilen. Diskussionen vi hade om detta indelningssätt handlade om man kan dra gränser på det sättet. Vad är det som säger att de ska finnas lika många individer i respektive livsstilskategori. Ett annat sätt att dra gränser var att titta på de 17 frågorna och ställa upp kriterier för vad man måste ha för total-summa för att komma i respektive livsstilsgrupp. Vi märkte att det skulle bli en omöjlig

upp-gift då svarskombinationen på 17 frågor blir mycket stor. Därför valde vi att clustra de tre

grupperna dvs. låta datorn hitta de mest homogena grupperna.

3.3.3 Förutsättningar för övningskörning (fråga 44-48)

Omfattar andra variabler som kan tänkas påverka möjligheten att övningsköra.

3.3.4 Övningskörningsfrågorna (fråga 31-43)

En stor del av övningskömingsfrågorna togs från enkäter på VTI4.

4 Opublicerade enkäter från föregående studier

3.4 Reliabilitet Och validitet

Viktigt att beakta vid alla undersökningar är reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Gene-raliserbarhet har vi redan diskuterat. I detta avsnitt ska vi försöka beskriva vad begreppen reli-abilitet och validitet står för.

Ett mätinstruments tillförlitlighet bör undersökas före det att instrumentet används. För att ett mätinstrument skall anses reliabelt skall det ge ett mätvärde så nära det sanna värdet som möjligt. Inom den naturvetenskapliga forskningen är detta sällan något problem då forskaren enkelt kan avgöra vilket mätinstrument han skall använda och han kan också enkelt kontrol-lera mätinstrumentet genom upprepade mätningar (Carlsson 1990).

Beteendevetenskapliga forskare har däremot sällan någon större användning av naturveten-skapliga mätinstrument. Variabler som intelligens, attityder och motivation kan inte mätas direkt utan måste mätas indirekt genom att mäta beteenden som anses ge uttryck för dessa variabler. Patel och Tebelius (1987) menar att eftersom forskare inom beteendevetenskap ofta själva måste konstruera sina mätinstrument, är det ett framträdande problem hur forskare skall veta vad som verkligen mäts och hur Säkert mätningen utförs.

De fel som kan uppkomma i en beteendevetenskaplig undersökning är av flera slag. Kinnear och Taylor (1991) tar upp vad de anser vara de fem vanligaste felkällorna.

l) Respondenternas humör, hälsa, trötthet, etc. eller andra just då kortvariga personliga verk-ligheter för respondenten kan påverka mätresultatet. Vi tror inte att detta påverkar resultatet nämnvärt i vår enkätundersökning. Alla är inte sjuka samtidigt.

2) Miljön där mätningen utförs kan påverka mätresultatet. Miljön där mätningen utförs kan vi inte säga någonting om, då vi inte vet var respondenterna har befunnit sig vid svarstillfället. Dock kan vi anta att de flesta har befunnit sig i sin hemmiljö vilket kan ses som bra och lugn miljö att svara på en enkät i. Dock finns det en risk att föräldrar och syskon kan påverka respondentens val av svar.

3) Hur data insamlas dvs. variationer i datainsamlingsmetod (telefon, brev intervjuer m.m.) kan påverka mätresultatet. Variationer i datainsamlingsmetod har vi inte.

4) Mätinstrumentets utformning (tvetydigheter i frågorna, svårighetsgrad, respondentemas möjlighet att kunna besvara frågorna mm.) kan påverka mätresultatet. Vid livsstilsundersök-ningar kan det finnas en viss problematik i att använda sig av en enkät. Det är svårt att veta om frågorna mäter det som avses. Kanske är frågan fel ställd, eller missförstås av responden-ten. I en intervjusituation har man större möjlighet att undvika eventuella missförstånd och komma bakom vissa svar genom att ställa frågan från en annan vinkel om man märker att intervjupersonen inte svarar på det som avses. Enkäten innehåller frågor som gör att ungdo-men måste fråga sina föräldrar. Detta kan möjligtvis förklara en del av det relativt stora bort-fallet. Föräldrarna kanske inte är hemma just för tillfället eller har inte tid osv., vilket gör att enkäten känns jobbig, blir liggande och glöms bort. Enkäten i sig kan ha varit i största laget och den kan ha upplevts som krävande att besvara. Respondenten kan ha tyckt att han/hon skulle ha blivit' tvungen att åsidosätta för mycket tid till att svara på frågorna.

5) Fel när mätresultaten skall analyseras (kodningsfel, fel analysmetod mm.) kan påverka undersökningens resultat. Chansen till fel i inkodningen kan betraktas som mycket liten då inkodningen har övervakats av oss och dubbelcheckats. Vad gäller analysmetoden har vi använt oss av Chi2-test och sambandsmått.

3.4.1 Reliabilitet

Begreppet reliabilitet avser hur väl mätinstrumentet motstår olika slumpinflytanden, dvs. hur pålitligt mätinstrumentet är och hur tillförlitligt .dess mätresultat är (Pateloch Tebelius 1987, Carlsson 1990). Hur många felinflytelser det finns i mätresultatet definierar reliabiliteten, ju större andel fel desto mindre är mätvärdets reliabilitet (Kerlinger 1986).

Vad gäller vår kategorisering i livsstilsgrupper motstår den slumpinflytanden väl eftersom den bygger på ett index av många frågor och därmed påverkas mycket lite av felsvar.

3.4.2 Validitet

Med begreppet validitet menas hur väl mätinstrumentet verkligen mäter det man avser att mäta (Byström 1985).

I och med att vi är tre som skriver rapporten har vi kunnat diskutera fråga för fråga. Vi har litat till att vi har kunnat ställa de rätta frågorna. Vi har inte litat till någon experts omdöme inom området, dock har några av livsstilsfrågoma tagits från tidigare undersökningar. Vissa av frågorna vi skulle använt till livsstilsindelningen togs bort. Detta gjordes därför att det på vissa frågor fanns en för stor snedfördelning i svaret, dvs. när nästan alla väljer ett alternativ. Av de 17 frågorna som användes vid livsstilsgrupperingen kan det diskuteras vad några frågor egentligen mäter. T.ex. är frågan om vem man låter sig påverkas av när man ska köpa kläder hypotetiskt ställd, varför svaret kan tänkas uttrycka en önskan att vara eller bete sig på ett visst sätt. Detta skulle då kunna medföra att frågan inte mäter vem man verkligen påverkas av vilket var syftet. Vad gäller livsstilsindelningen i allmänhet kan det diskuteras om vår omvärldsorienterade grupp är den som Hermansson definierar som omvärldsorienterad. Vi ser på livsstilsprofilema (sid 24-26) att den stämmer på vissa punkter. Det gäller bl.a. att de umgås omväxlande med kompisar och föräldrar. Däremot tycks inte vår omvärldsorienterade grupp vara så studiebenägen som Hermansson beskriver den. Detta kan ha att göra med att våra frågor mäts på en tvådimensionell skala där alternativen går från föräldra- till kamrat-orienterad. Vi saknar frågor för att ta ut den omvärldsorienterade gruppen mer exakt, dock anser vi att den ändå påminner starkt om den omvärldsorienterade grupp som Hermansson beskriver. Vår undersökning är gjord på ett riksgenomsnitt medan Hermansson byggde sin kvalitativa undersökning på ett ganska litet antal personer i Eskilstuna. Därför kan man inte tolka Hermanssons resultat som statistiskt generaliserbara för hela riket. Hans undersökning gjordes också för tio år sedan. Skillnaden mellan Hermanssons och vår undersökning skulle därför kunna bero på skillnader i urval, metod och förändringar i samhället.

3.4.3 Statistik

I resultatdelen redovisas frekvenser och korstabuleringar mellan frågor med kommentarer. Vissa resultat visas också i tabeller eller figurer. Vid jämförelse mellan två eller fler variabler signifikanstestas dessa med hjälp av chi2 (7(2). På nominalnivå används Phi ((1)) som sam-VTI RAPPORT 404

bandsmått och på ordinalnivå används gamma (7) som sambandsmått. Vid korstabuleringar visas radprocent.

Ett problem när man använder sig av många signiñkanstest på ett och samma undersöknings-material är massigniñkans. Med massigniñkans menas att chansen att finna ett signifikant resultat ökar med mängden gjorda test. En metod att kontrollera problemet är att använda sig av Boole-Bonferronis olikheter (Bickel och Doksum 1977) där man kan beräkna den verkliga signiñkansnivån. Gör man en sådan beräkning i detta material finner man att 11 av våra signifikanta resultat klarar sig ifrån problemet med massigniñkans. Av de resterande 20 testerna måste det sägas att något eller några resultat kan bero på en större slumpinverkan än 5%. Viktigt är därför att inte bara koncentrera sig på om resultatet av ett test blir signifikant eller inte utan även om resultatet är så pass betydande att man med hjälp av ett visst mått av sunt förnuft eller om man utifrån den teori man har använt sig av kan säga att resultatet verkar troligt.

4 RESULTAT

4.1 Inledning

Första delen av resultatredovisningen ägnas åt att beskriva studiens socioekonomiska grupper och livsstilsgrupper. Sedan följer en redovisning av hur dessa grupper svarat på frågorna om övningskörning.

Resultaten redovisas i tabeller och diagram. I Appendix A och B redovisas dessutom resulta-ten i utförliga tabeller. Hänvisningar till tabeller i Appendix görs med kursiv stil inom paren-tes. (Hänvisningen (A5) betyder alltså Appendix A tabell 5). I anslutning till figurer och i tabellhänvisningar anges signifikansnivån med tre decimaler.

4.2 Socioekonomisk indelning

För att klargöra om de svarande utgör ett representativt urval ur populationen, delade vi in föräldrarnas SBI-värden enligt FoB 90:5 kategorisering för att kunna göra en jämförelse.

Figur 4 visar vilken sysselsättning ungdomarnas föräldrar i urvalet har och figur 5 visar den förvärvsarbetande befolkningen i Sverige. Att notera är att det bland ungdomarnas föräldrar finns nästan dubbelt så mycket egna företagare (kod 79) jämfört med hela befolkningen. Detta kan bero på att föräldrar till dagens 17-åringar är födda på 40- och 50-talet och i denna ålders-kategori är andelen egna företagare något större än riksgenomsnittet (FoB-90). I övrigt är överensstämmelsen god.

r

20

15

n=764

Figur 4 Socioekonomisk indelning av ungdomarnas föräldrar i vår undersökningsgrupp

20 T _i??? . ,.. z' ? v ä .5 I __, n Meg /.Å 5% I §2 5/ '. 4% . 2% * 9, 2/ '_ /l . n '\.-. 15 - . . . . A .1 . . # 3 .f .rå/.J N / ' . / 1; / 'f ;I .J I ' / / I I I l .. ., ., 5;/ . % x

x'-;

-

Figur 5 Socioekonomisk indelning av Sveriges befolkning enligt FoB-9O (För förklaring till yrkeskoderna se metodavsnittet tabell 1)

När vi sedan tar fram hushållets socioekonomi förskjuts följaktligen materialet uppåt, efter-som det är den högsta koden bland föräldrarna i hushållet efter-som räknas. I en familj där modern arbetar som vårdare (kod 12) och fadern arbetar som elektroingenjör (kod 46) blir hushållets socioekonomiska kod 46. Detta gör att den individrelaterade och den hushållsrelaterade indelningen av socioekonomi skiljer sig något åt (figur 6). Den hushållsrelaterade koden betecknar ungdomarnas socioekonomiska kod.

620

Figur 6 Socioekonomisk indelning av hushåll5 jämfört med den individuella indelningen.

(För förklaring till yrkeskoderna se metodavsnittet tabell 1)

För att underlätta senare analyser delades hushållen in i arbetare och tjänstemän. Vi fick då '137 arbetarhushåll (38,0%) och 224 tjänstemannahushåll (62,0%).

5 Ungdomarnas socioekonomiska kod (Se kapitel 2.3)

4.3 Livsstilsindelning

Nedan redovisas hur de olika livsstilsgruppema svarat på de frågor vi delade in dem efter. Frågorna 17, 18, 22, 26, 29 redovisas inte då de har skilda svarsalternativ och skulle försvåra överskådligheten i redovisningen. De frågor som redovisas har alla svarsalternativen på en skala från aldrig till mycket ofta . Medelvärdet på varje variabel är 0 och linjen i figuren

visar gruppens medelvärde inom skalområdet -1 (aldrig) till 0,75 (mycket ofta). Det alltså i

gruppen alla ingående individers enkätsvar som räknats om till ett gruppmedelvärde.

Familjemiddag Hemmakväll TV med kompisar

TV med föräldrar Video med kompisar

Video med föräldrar

Läser läxor Läxhjälp av förälder Diskuterar skola Sköter inköp själv Berättar vart man ska

-l,00 -0,75 -0,50 -0,25 0,00 0,25 0,50 0,75

k

1

Figur 7 Kamratorienterad livsstil

Figur 7visar hur de som vi har fört till de kamratorienterade svarat på dessa frågor. De har låga värden på aktiviteter med familjen och föräldrarna. Även skolintresset verkar vara lågt. De aktiviteter som får höga värden är de man gör med kompisar. Man kan se att de orienterar sig mot sina kamrater.

Familjemiddag _... ... ... . . . ... ... ... .. N

Hemmakvän _... ... ...

... ... ... ...

Tvmedkompisar _. . . ... . . . ... ..

TV medföräldrar ._... . . . ... . . . ... . . . ... ..

Video med kompisar ... ... ... . . . ... ... ... ..

Video med föräldrar _. . . ..

Läserläxor ... ... ... . . . ... . . . ... .. Läxhjälp av förälder _. . . .. Diskuterarskola ... ... ... . . . ... ... ... .. Sköterinköpsjälv _... ... ... . . . ... ... ... .. Beräümvartmanska _... .s ... ...z ... .z ... ... ... .. lllllllllllllllllll llllllllllllll'llll -l,00 -0,75 -0,50 -0,25 0,00 0,25 0,50 0,75 . Z-poäng

Aldng Mycket ofta

L

J

Figur 8 Omvärldsorienterad livsstil

I figur 8 ser vi hur profilen på den omvärldsorienterade gruppen ser ut. Man kan se att de var-ken svarar åt kamrat eller föräldrahållet. På skolfrågorna verkar de också ligga ganska neu-tralt. De orienterar sig inte utpräglat mot vare sig kamrater eller föräldrar.

r Familjemiddag

Hemmakväll

TV med kompisar TV med föräldrar Video med kompisar Video med föräldrar Läser läxor Läxhjälp av förälder

Diskuterat skola

Sköter inköp själv

Berättar vart man ska

1111l111144|||111|| 11111|||1l11||11111

-1,00 -0,75 -0,50 -0,25 0,00 0,25 0,50 0,75

. Z-poäng

Aldng _{Mycket ofta}

k

J

Figur 9 Föräldraorienterad livsstil

Den föräldraorienterade livsstilsprofilen ser vi i figur 9. Den ser ut att vara raka motsatsen mot den kamratorienterade livsstilen. Här verkar familjen och föräldrarna vara en viktig del i ung-domarnas liv, också skolan prioriteras högt.

Av de tre livsstilsgrupperna är i vår indelning den omvärldsorienterade störst med 40%. 35% är föräldraorienterade och 25% är kamratorienterade.

4.3.1 Socioekonomi och Livsstil

Figur 10 nedan visar hur de olika livsstilarna fördelar sig i de socioekonomiska grupperna. Bland ej facklärda arbetare (kod 11,12) är det vanligast med kamratorienterad livsstil. Bland högre tjänstemän ( kod 56,57,60) dominerar den föräldraorienterade livsstilen starkt.

Om man ser på kamrat- respektive föräldraorientering går det en gräns mellan lägre tjänste-män (kod 33,36) och tjänstetjänste-män på mellannivå (kod 46). 'Under tjänstetjänste-män på mellannivå är den kamratorienterade livsstilen vanligare medan det från tjänstemän på mellannivå och uppåt är vanligare med föräldraorienterad livsstil. Den omvärldsorienterade gruppen är en ganska stor grupp bland alla socioekonomiska grupper.

( 11,12 21,22 33,36 46 56,57,60 79,89 100

[- Kamratorienterad 1:] Omvärldsorienterad Föräldraorienterad I

n=361

\ J

Figur 10 Socioekonomi - Livsstil (P=0,000)

(För förklaring till yrkeskoderna se metodavsnittet tabell 1)

När Vi delar in materialet i arbetare och tjänstemän blir den kamratorienterade och omvärlds-orienterade livsstilen vanligast bland arbetare. Den fOräldraomvärlds-orienterade och omvärldsoriente-rade livsstilen är vanligast bland tjänstemän se figur 11 nedan.

r%

\

\

J

Figur 11 Socioekonomi (Arbetare/Tjänstemän) - Livsstil (P=0,000)

Föräldraorienterad I

4.3.2 Bostadsort och livsstil

Livsstilsorientering tycks inte påverkas av om man bor på landsbygd eller i tätort (A3, P=0,353).

4.3.3 Familjesammansättning och livsstil

För de ungdomar som bor med båda sina föräldrar är det dubbelt så vanligt att ha föräldra-orienterad livsstil jämfört med de två andra fannljesammansättningarna att bo med en förälder eller en förälder och annan person (A4, P=0, 024)

4.3.4 Kön och livsstil

I våra tre livsstilsgrupper kan man även märka en skillnad med avseende på kön (figur 12). Bland kvinnor är omvärlds- eller föräldraorientering vanligast, och bland männen är livs-stilarna jämnt fördelade.

f%

N

'- Kamratorienterad I: Omvärldsorienterad m Föräldraorienterad I

n=382

\

J

Figur 12 Kön - Livsstil (P=0,048)

4.3.5 Livsstil och utbildning

Resultatet visar också att det finns en stor skillnad i val till gymnasiet mellan de olika livs-stilsgrupperna. De kamratorienterade går företrädesvis yrkesförberedande program och de föräldraorienterade går oftast studieförberedande program (Figur 13).

r %

N

\

J

Figur 13 Livsstil - Gymnasieutbildning (P=0,000)

4.3.6 Livsstil och aktiviteter

På frågan vad man skulle vilja göra en ledig vardagskväll, väljer de flesta kamrat- och omvärldsorienterade att sitta och snacka med kompisar medan de flesta föräldraorienterade väljer idrott/motion. Bland de föräldraorienterade är också hemaktiviteter som titta på TV, stanna hemma och ägna sig åt en hobby vanliga svar. De kamratorienterade kan också tänka sig att gå på fest/disco i större utsträckning än de andra två grupperna (tabell 2).

Tabell 2 LIVSSTIL - AKTIVITET EN LEDIG. VARDAGSKVÄLL ( procentuell fördelning i livsstilsgrupperna)

% Stanna Gå på Snacka med Läsa en Titta på Idrotta/ Hobby Gå på Totalt

hemma fest/disco kamrater bok Tv Motionera bio (%)

Kamrat 0 19 36 0 10 19 10 6 100

Omvärld 3 8 35 3 18 15 8 12 100

Föräldra 9 6 20 3 18 25 14 5 100

I nästa tabell, tabell 3 som beskriver vad man skulle vilja göra en lördagskväll ser man att alternativet gå på fest/disco dominerar i alla tre grupperna. Dock är de föräldraorienterades svar mer spridda. De verkar ha lite lugnare önskemål inför helgen än de andra två grupperna. De väljer t.ex. sitta och snacka med kompisar och gå på bio. Att poängtera är också att det är enbart i denna grupp som någon väljer alternativet stanna hemma.