Slitlager med polymermodifierat bindemedel : Provväg E3/E18, Örebro-Arboga. Lägesrapport 89.10

VTInotat

Nummer: Vv 113

Datum: 1989-10-25

Titel: Slitlager med

polymérmodifierat bindemedel.

Provväg, E3/E18, Örebro-Arboga. Lägesrapport 89.10.

Författare: Torbjörn Jacobson Nils-Gunnar Göransson

Avdelning: _{Vägavdelningen, M-sektionen} Projektnumer: 42370-7

Pcojektnamn: A Provväg på E3/E18 Uppdragsgivare : Vägverket

Distribution: fri

li

Statens väg-och trafikinstitut

ä i, Vag2 00/7 dfiks Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

SAMMANFATTNING P WN H »h a h a h h r h wwwwwwwwwww N N N N N H m m c o q m m m -wN I -i »P B U U N H INLEDNING BESKRIVNING AV PROVVÅGEN Läge och trafik

Provsträckor Bindemedel Stenmaterial

BYGGNADSBESKRIVNING

Tidpunkt och väderlek

Recept Asfaltverk

Provtagning och massatemperatur vid verket Iakttagelser vid verket

Utläggning på vägen - maskiner

Provtagning ochotemperatur vid vägen Iakttagelser vid vägen

Produktionskontroll

Värmefotografering efter läggaren

PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

Friktion Borrkärnor

Bindemedelsanalyser

Fortsatt uppföljning

till att man utomlands, speciellt i Europa börjat använda polymermodifierad bitumen, (PMB), i beläggningar. Man har från dessa försök inhämtat kunskap om främst motståndskraft mot plastisk deformation och utmattning av asfaltlagret. Däremot saknas uppgifter om slitagemotstånd, vilket ju är den viktigaste faktorn för högtrafikerade vägar i Sverige.

Vägverket har därför initierat ett provvägsförsök på

E3/E18, delen Örebro - länsgränsen, för att främst undersöka slitstyrkan hos asfaltmassa, modifierad med

termoplastisk polymer (elastomer). Asfaltmassorna bestod av skelettasfalt. I några fall användes tät asfaltbetong som jämförelse. Så realistiska produktionsbetingelser som möjligt eftersträvades.

Nynäs levererade bindemedlen och polymeren PMB 20 samt utförde proportioneringen. Styrelfen hämtades från Västtyskland.

Statens väg- och trafikinstitut, VTI, har fått i uppdrag

att dokumentera försöket, utföra laboratorieprovningar av borrkärnor och bindemedel, svara för uppföljningen av vägslitaget samt göra en utvärdering.

CAnKonsult har kontinuerligt värmefotograferat utlagda massor, bl a för studier av massornas

separations-benägenhet.

PMB's åldring vid massatillverkning studeras av NCC och Nynäs inom ett SBUF-projekt. Denna undersökning samordnas med VTI's studier.

har medfört att man främst utomlands, men även i Sverige,

söker förbättra egenskaperna hos asfaltmassa°

En färsk, opublicerad litteraturundersökning (Peet Höbeda: Asfaltmassa modifierad med SBS-polymer), visas att

SBS-polymerer, i gynnsamma fall, avsevärt kan förbättra massaegenskaperna. Resultatet påverkas av asfaltens

kompabilitet, polymerhalten, hanteringen av bindemedlet mm. Vid felaktigt val av asfalt- och polymerbeståndsdelar kan

t o m en försämring av massaegenskaperna erhållas.

Undersökningen visar även att polymermodifierad bitumen, PMB, i asfaltlslitlager kan förbättra egenskaper som stabilitet och utmattningo Finska resultat tyder på att PMB främst förbättrar slitstyrkan vid låga temperaturero Resultat från de försök som gjorts i Sverige under senare

år har hittills inte visat den stora höjning av

slitstyrkan som förväntats. Orsaken kan vara de extremt milda och torra vintrarna.

De konventionella asfalttesterna är ofta otillräckliga för karakterisering av polymermodifierade bindemedel och

massor. Detta har lett till att vissa "specialtester" har utvecklats. Lågtemperaturegenskaperna t ex, är i detta

sammanhang intressanta att studera.

Skelettasfalt, HABS, har särskilt hög slitstyrka tack vare sin höga stenhalto Det behövs dock tillsatser för att kunna

hålla hög bindemedelshalt, som också medverkar till god

slitstyrka och beständighet. Enligt Vägverkets regler för HABS, publ. 1988:42, kan således fibrer, malt gummi,

specialfiller eller polymerer tillsättas.

Polymer-modifiering innebär dock också förändring av bindemedels-egenskaperna.

För att skaffa erfarenheter av PMB, initierade vägverket ett större provvägsförsök på E3/E18 mellan Örebro och Arboga. VTI har fått i uppgift att dokumentera och

utvärdera provvägen. Skelettasfalt med polymer och/eller fiber studeras. Som jämförelse ingår även tät asfaltbetong,

ABT, både med och utan polymero

Provvägen är belägen på E3/E18, ca 14 km öster om Örebro,

mellan Lillkyrka och länsgränsen, se bilaga 1. På andra sidan länsgränsen mot Arboga följer provsträckorna med Rubit (projekt med VTI, NCC och Vägverket).

Terrängen är svagt kuperad och utgörs av åkermark med inslag av skog.

1987 var trafikvolymen (ÅDT) 11000 fordon per dygn (10 % osäkerhet). Andelen tunga fordon var ca 14 % under

vardagarna och ca 6 % vid helgerna.

2.2 Provsträckor

Sammanlagt 8 st provsträckor ingår, 6 st med PMB

och 2 st referenser med konventionellt bindemedel. Typ av bindemedel och slitlager framgår av följande tabell:

Provsträcka Slitlager Bindemedel

1 90 ABS Polymerbindemedel, nr 89219-01 4% polymerhalt

2 90 ABS Bindemedel PMB 20 utan fiber 3 90 ABS Bindemedel PMB 20 med fiber 4 90 ABT 6% linjärpolymer, nr 89214-01 5 90 ABT 6% polymerprodukt med

penetration 180 6 90 ABS Styrelf utan fiber 7 90 HABS B 85 (referens) 8 90 HABT B 85 (referens)

Recepten framgår av kapitel 3.2. Allt stenmaterial större

än 8 mm är kvartsit från Dalsland. Cellulosafiber

(fabrikat Arbocel) ingår i sträckorna 3 och 7.

Provsträckornas längd och läge på vägen redovisas i figur 1, där även variationer i bindemedelshalt och kornkurva

fyra kommer från Nynäs Bitumen. Enligt Nynäs gäller

följande data för levererade bindemedel:

Produkt Str. Mjukpunkt Penetr.25°C Visk.l80°C

(0C) (dmmx (mmz/sec) PMB 20 2, 3 95 110 550 PMB 4% polymer 1 92 120 220 PMB 6% polymer (penetration 180) 5 93 170 400 PMB 6% polymer (linjär) 4 85 110 220

Styrelf kommer ursprungligen från Frankrike men till-verkades till detta försök 1 Västtyskland. Produktfakta

framgår av bilaga 2.

Samtliga Nynäspolymer är av SBS typ. En har linjära

molekylkedjor medan övriga har grenade kedjor. PMB 20

kallades tidigare Bitulastic och innehåller 6% polymer.

Avsikten med sträcka 1 var att testa lägre polymerhalt.

Bitumen, B85, kommer också från Nynäs.

2.4 Stenmaterial

Allt stenmaterial större än 8 mm består av kvartsit från Råsjö kross i Dalsland. Samma typ avkvartsit brukar ofta

ingå i olika forskningsprojekt på VTI bl a i

avnötnings-försöken med provplattor, (Wågberg, L-G, Hjalmarsson,S-O: VTI Notat nr V 107, 1989).

Material mindre än 8 mm kommer från NKA:s bergtäkt i Dyltao

Petrografisk kan materialen beskrivas enligt följande: Kvartsit: Provet består av kvartsit med skiftande färg.

Vissa korn visar spår av vittring, dock endast på ytorna. Lokalt material: Provet utgörs av finkornig, ibland

glimmerrik gnejs och leptitgnejs med inslag av medel- till grovkornig pegmatitisk gnejs. Enstaka korn av kalksten förekommer.

3 5 hetstal hetstal värde dens,

Kvartsit 8-ll.2 81 99 1.29 46 0.86 2065

11.2-16 - = 1.25 42 - «

NKA 8-ll.2 - - 1.33 43 1.80 2,68

Provningarna av 0-8 materialet har gjorts på fraktion 8-1l.2 mm av samma stenmaterial.

Kalkstensfillern levererades av Cementa. Kompaktdensiteten är 2.74 kg/dmz. Kornstorleksfördelning enligt

Figur 1 \O 5/875

C7)

LD 4/820 4/390

« GD

3/760

©

m 2/630

®

1/795

®

1/120

CD

0 0/000

66 6A 56 56 --éâ__ 63 65 66 66 67 67 02 64 ___QZÅ 02 63 02 59 59 58 SL 5-_-_ 56 52 _-§Z_-8 f 8 f OREBRO

Skiss över provvägen.

5/840 4/760 345 3/690 2/650 1/835 1/135 0/000 90 HABS ORDINARIE PROD. 90 HABS B 85 750 TON 890905 90 ABS

STYRELF (EJ HBER) 300 TON 890904 90 ABT POLYMERPRODUKT PEN 180 POLYMERHALT 6% 450 TON 90ABT LJNJAR POEYMER memeHALTses 1TAT KURVÅ 620TON ZSPRÃNGKURVA17OTON 90 ABS PMB 20 POLYMERHALT 6% FIBER 600 TON 890830 90 ABS PMB 20 POLYMERHALT 6% UTAN F|BER 500 TON 890829 90 ABS POLYMERBINDEMEDEL POLYMERHALT 4°/o 800 TON 890828

Försöket utfördes veckorna 35 och 36 dvs 28/8 - 11/9 1989. De 8 provsträckorna färdigställdes på 7 arbetsdagar.

Väderleken var under hela försöket bra, ca +15 °C och uppehållsväder med mestadels svag vind och sol. Fredagen

1/9 inställdes arbetena p g a regn.

392 Recept

Förprovningen och framtagningen av arbetsrecepten för polymersträckorna utfördes av Nynäs. Marshallhålrum, stabilitet och flytvärde (+60 0C) provades vid tre bindemedelshalter och en kornkurva persträcka. På ABSømassorna gjordes även avrinningstest enligt tysk

förlaga. Bindemedlets lagringsstabilitet testades också enligt en tysk metod ("tubmetoden").

Recepten för referenssträckorna erhölls av Vägverket.

En sammanställning av recepten presenteras nedan :

Recept

Stracka Massa Bindem° Egen Kalkstens Stenmjál Makadam Makadam Makadam Makadam Anmarkning

halt filler filler 0-2 2-4 4-8 8-12 12-16

ton % % % % % % % % 1 260 5°2 5.7 3.5 11.7 7.1 12.7 47.5 6.6 160 5.4 5.7 3°5 16.7 7.1 12.7 42.3 6.6 390 5.6 507 3°5 16.7 791 12.7 42.1 6°6 2 150 5.8 5,7 3.5 16.6 7.1 12.5 42.2 6.6 345 5.9 5.7 3.5 16.6 7.1 12.5 42.1 6.6 3 423 6.4 5.7 3°5 16.4 7 1 12.5 41.7 6.6 fibrer 0.2% 122 6.3 5.7 3.5 16.4 7 1 12.5 41 7 6.6 fibrer 0.2% 50 6.3 5.7 3.5 16.4 7 1 12.5 41 7 6.6 fibrer 0.23% 4 620 6.7 5.2 1.3 43.9 8.4 15.9 9.3 903 97 6.7 6.7 1.7 41.9 5.6 .0 18.7 18.7 65 604 6.7 1.7 42.0 5.6 .0 18 8 18.8 5 182 6 3 5.2 1.3 44.3 8.4 15.9 9 3 9.3 283 6 5 502 1.3 44.1 8.4 15.9 9 3 9,3 6 305 5 6 507 3.5 16 6 7.1 12 5 42.4 6 6 7 770 6.4 5 7 3.5 16.4 7.1 12.5 41.7 6.6 fibrer 0.25% 8 145 6 1 3 7 2 3 44 3 5 9 22 0 9 4 6 3 omm---_--ø--_-__aø---____-_-aa__aa-_sum-__--___________---_-_-_-_-..-_-_-_----_---___--_.

Bindemedelhalterna avser arbetsrecept. Stenmaterialhalterna avser invagningsrecept.

fabrikat FIA NOVA, 4000 kg, från 1970. Verket är anslutet till kvalitetsdeklarationen av asfaltmassor för 1989 (MAB lZT, klass C). Laboratoriet är dessutom auktoriserat sedan 1985.

Lagringskapaciteten för bindemedel omfattade 2 tankar a 49 m3 och 2 tankar á 18 m3. En av de stora och de båda mindre tankarna användes vid försöket. Lagrades bindemedlet i de mindre tankarna måste de först pumpas över till de större tankarna före inblandning i verket. En nackdel var att de

större tankarna ej kunde tömmas helt, ca 5 ton bindemedel blev kvar, vilket ledde till att bindemedlen delvis blev

utblandade.

394 Provtagning och temperatur vid verket

Provtagning av bindemedel utfördes enligt följande:

Bindemedelsprov togs dels från tankbilen vid leverans, dels vid bindemedelsvågen i asfaltverket, och dels innan

bindemedlet blandades med stenmaterialet. Provtagningen vid tankbilen utfördes av personal från verket,.Nynäs eller

chauffören, dock enligt instruktioner från VTI. Bilarna

anlände oftast nattetid. I samband med provtagningen mättes även temperaturen (när så var möjligt). Provningsprogrammet

för bindemedel framgår av kap. 4.3.

nr ställe °C ca ton

1

4%

polymer

bil

25/8

20.00

-

-våg 28/8 8.00 175 150 12.45 165 400 2 PMB 20 bil 29/8 3.30 -

-utan fiber

våg

10.45

175

64

14.00 175 254 3 PMB 20 bil 30/8 .00 170 -med fiber våg 8.15 173 130 15.15 171 474

4

6% polymer

bil

30/8

20.00

140

-(linjär) 175 -våg 31/8 8.15 175 256 14.40 178 450 5 6% polymer bil 1/9 0.00 181 -(Pen180) 187 -våg 4/9 7.30 177 200 10.30 176 290 6 Styrelf bil 1/9 15.00 157 -våg 4/9 14.25 179 26 15.30 174 128 7 B85 våg 5/9 8.30 155 100 11.15 155 370

Provtagning av massa utfördes enligt följande: Massaprov togs från lastbilsflaken direkt efter utlastning från ficka. Temperaturen,

samtidigt. Massaproverna togs i första

återvinning av bindemedlet.

ca 10 cm in i massan, mättes hand för

I bilaga 4 redovisas samtliga uppgifter om provtagningen. En sammanställning av massatemperaturerna både vid verket

ooh på vägen, kap 3.7, följer:

Sträcka Bindemedel Massatemperatur, °C nr Verk Vägen 1 4% polymer medelvärde: 168 166 max: 182 200 min: 155 150 stand.avvik.: 10 13 antal prov: 5 13 2 PMB 20 medelvärde: 173 172

utan fiber max: 184 180

min: 164 165

stand.avvik.: 7 5

antal prov: 7 14

3 PMB 20 medelvärde: 178 171

med fiber max: 183 175

min: 175 165 stand.avvik.: 3 4 antal prov: 7 10 4 6% polymer medelvärde: 177 172 (linjär) max: 210 190 min: 167 160 stand.avvik.: 14 9 antal prov: 8 10 5 6% polymer medelvärde: 171 172 (pen180) max: 177 180 min: 158 165 stand.avvik.: 7 4 antal prov: 6 11 6 Styrelf medelvärde: 171 169 max: 175 175 min: 167 160 stand.avvik.: 3 5 antal prov: 4 9

forts.

Sträcka Bindemedel Massatemperatur, °C

nr Verk Vägen 7 B85 medelvärde: 176 177 (HABS) max: 186 190 min: 169 160 stand.avvik.: 7 8 antal prov: 9 16 8 B85 medelvärde: - 178

(HABT)

max:

-

185

min: - 165 stand.avvik.: - 7 antal prov: - 6

3.5 Iakttagelser vid verket

Följande noteringar gjordes vid asfaltverket:

Allmänt: Försöket utfördes under konventionell drift. Andra

massor tillverkades parallellt med provmassorna.

Erfarenheterna av ABS-massor var ringa före försöket.

Blandningstiden kortades, pga kvartsitens dåliga

vidhäftning, med 15 sekunder under försökets gång (från 50

till 35 sekunder) för att inte bindemedlet under

blandningen skulle släppa från stenen. Observationer från vägen, sträcka l, indikerade dålig vidhäftning mellan

stenen och bindemedlet. Korn av kvartsit med dålig täckningsgrad av bindemedel konstaterades.

Filler tillsattes efter bindemedlet.

ABS massor kräver mycket stenmaterial större än 8 mm, ca 60%. Asfaltverkets stenfickor (ca 10 ton) är egentligen för

små för denna massatyp då lagringstiden för främst

sortering 8 - 12 mm blir mycket kort. Stenen blir ej "genomvarm" och man riskerar restfukt i materialet. Den höga genommatningen av en sortering medför också mycket över" och underkorn i intilliggande sorteringar. Bäst resultat skulle erhållas om allt stenmaterialet först lagrades i en gemensam varmficka innan uppsiktning till delfraktioner sker. Detta problem torde gälla alla

asfaltverk av denna typ och är inte specifikt för NKA:s

anläggning.

Sträcka ;i 90 ABS, 4% polymer. 3.2 ton per sats.

Blandningstid 50 sek. På morgonen för kall massa.

Temperaturgivare ur funktion under eftermiddagen.

Restfukthalt, sortering 8 - 12 mm, ca 0.2 % enligt NKA:s laboratorium. Temperaturen på massan "diskuterades"

intensivt första dagen.

Sträcka gi 90 ABS, PMB 20, Polymerhalten något högre i

första bindemedelsleveransen än den andra. Detta för att kompensera den utspädningen som sker vid lagringen i tanken pga kvarvarande bindemedel från sträcka 1. Vid 200 ton, kortare blandningstid, 35 istället för 50 sek. 3.2 ton per

sats. Restfukt, 8 - 12 mm, 0%.

Sträcka_§i 90 ABS, PMB 20 med fibrer. 3.0 ton per sats. Blandningstid 35 sek. Torrblandningstiden 10 sek längre när fibrer ingår. 6 paket fibrer per sats vid 0.2 % och 7 paket vid 0.23 % fiberinblandning.

Sträcka ii 90 ABT, 6 % polymer (linjär). 3.2 ton per sats. Blandningstid 35 sek. Bilarna lastade i motsatt riktning på eftermiddagen (halva dygnsproduktionen), Ett lass med

mycket hög temperatur, 210 0C, beroende på att sortering, 0-4 mm, i kalldoseringsfickan hängt sig. Torktrumman

kompenserar detta genom ökad uppvärmning av övriga sorteringar vilket leder till alldeles för varm massa. Sista 34 tonen med Styrelf pga att bindemedlet tog slut. Sträcka §Å_90 ABT, 6 % polymer (pen 180). 3.2 ton per sats. Blandningstid 35 sek.

Sträcka §, 90 ABS, Styrelf. 3.2 ton per sats. Blandningstid 35 seke Tanken "spolades" först med en sats äldre Styrelf

(från Nynäshamn) innan bindemedlet till försöket pumpades

över från tankbilen°

Sträcka li 90 HABS, referens. 3.2 ton per sats.

Blandningstid 35 sek varav 10 sek torrblandning med fibrer.

Två lass kasserades på morgonen p g a för låg temperatur på

massan, 140-155 0C. 8 paket fibrer per sats.

Sträcka §3_90 HABT, referens. 3.2 ton per sats. Blandningstid 35 sek. Inga observationer.

306

Utläggning på vägen - maskiner

Maskiner: Läggare: Barber Greene BG-23

Vältar: Statisk 3-v HAMM HW 90/10, 13ton, 5000/9000

Vibrerande 2-v HAMM DV 8.21, 9.2ton,

4500/4700

Underlag: Vissa delar justerade med MAB12 juni-89. Broar frästa.

Slitlagret lades i två drag ä 4 m bredd.

3.7 Provtagning och temperatur vid vägen

5 st massaprov á 25 kg togs per provsträcka. Proven togs efter läggarens skruv. I samband med provtagningen mättes

temperaturen i luften, på ytan och i massan (tråget).

Ytterligare 5 - lO temperaturmätningar gjordes per prov-sträcka. Massaproverna togs i huvudsak för återvinning av bindemedlet.

I bilaga 5 redovisas samtliga uppgifter om provtagningen. En sammanställning av temperaturerna framgår av kap. 3.4.

308 Iakttagelser vid vägen

Allmänt: Vår sektionerings 0/000 ligger 14/416 från Örebro

och ca 8/000 från länsgränsen.

När polymermodifierade bindemedel ingick i massan tilläts en lätt avsandning av lastbilsflaken p g a risken för att massan skulle fastna. Massan upplevdes som "seg och

klibbig" av chaufförerna.

Öppnare textur i de utskjutande delarna på läggarens skrid.

Stillestånd: tis. 29/8 fm - slut på kalkstensfiller

fre. 1/9 - regn

tors. 7 - fre. 8/9 - motorn i verkets blandare

skar, normaldrift från 11/9

Vissa smärre justeringar av recept framtagna av Nynäs laboratorium gjordes när utlagd massa "inte såg bra ut".

Sträcka ;J måndag 89.08.28:

0/000 08.00

Start vänster drag mot Arboga

0/190 09.00

Vibrerande vält går först

0/280 Bro över bäck

0/350

Liten gårdsväg

0/730 12.00 Höjning 0-2 mm med 5% och bind.halt med 0.2%

0/925-0/975

Påfart/avfart

1/060

Bro över väg

l/120 14.00

Stopp

O/OOO 14.40

Start höger drag mot Arboga

0/125 15.10 Höjning bind.halt med 0.2% till 5.6%

0/350

Liten gårdsväg

0/630-0/640

Blankt parti

0/925-0/975 Lillkyrka 1, Åsta 1

1/060

Bro över väg

1/135 19030

Stopp

Receptet ändrades pga utseendet efter packning av första lasset. Dålig vidhäftning mellan bindemedel och kvartsit konstaterades när massan var varm. Låga massatemperaturer

från början med variationer, men en stabilisering skedde

med tiden.

Sträcka g, tisdag 89.08.29:

1/120 11.00

Start vänster drag mot Arboga

1/415

Bro över liten väg

1/570 13 00 Höjning bind.halt med 0.1% till 5,9%,

statisk vält går först

1/795 14.00

Stopp

1/135 15.00

Start höger drag mot Arboga

1/180 15.30

Avbrott

1/415

Bro över liten väg

1/835 18.00

Stopp

Gummimattan monterades före skriden. Bindemedelshalten höjdes efter packning av första lasset. Gummimattan slets ut under förmiddagens produktion. Vidhäftning som sträcka 1.

Sträcka_â, onsdag 89.08.30:

1/795 06°45

Start vänster drag mot Arboga

1/860 07.30

Fett parti 10 m, första lasset

2/100

Bro över väg

2/125 09.20 - 09.40

Strömavbrott på läggaren

2/290 10.30 - 11.30 Skarv för frukost och reparation

2/630 13.30

Stopp

1/835 15.30

Start höger drag mot Arboga

2/100

Bro över väg

2/190

Bindohalt sänks med 001% till 6.3%

2/350 - 2/500

Innehåller mer fibrer (O.23%)

2/650 18945

Stopp

Såg mer instabil ut än sträcka 2. Vidhäftning som sträcka

1. Nya gummimattor och förlängning av skruvar vid sidbytet. Sträcka gJ torsdag 89.08.31:

2/630 07.00 Start vänster drag mot Arboga

3/000

Påfartsväg

3/115 3/200 3/490 3/760 2/650 2/775 2/830 3/200 3/380 3/510 3/690

09.40 - 10.50 Skarv för frukost och reparation 12.10 13.20 .40 00 14 15. 18.00 18.45 Bro över väg

Bind.halt 6.6%, ny kurva med part.språng

Stopp

Start höger drag mot Arboga

Omvänd lastning från ficka

Alväng 9, Gärstarsvik 3, Slyte 1.

Bro över väg

Påfartsväg

Bind.halt 6.6%, ny kurva med part.språng

Stopp

Provsträcka 4 utgörs av två delar. Del A är utförd som en tät asfaltbetong av "tät" beskaffenhet. Del B utfördes dock med en avvikande kornkurva med förhöjd stenhalt på inrådan av Nynäs. Denna språnggradering gav en mycket tät yta. Denna provsträcka, 4B, ingår inte i VTI:s uppföljning.

Injustering av skriden de första 50 m. Mittseparation i

ytan. Borta efter reparation vid sekt 3/115. Tätare parti till höger i läggningsriktningen. Enligt värmekameran varmare parti. Språngkurvan: För hög bindemedelshalt,

vältarna plockar. Bind.halt skall ändras till högra draget. Detta görs dock ej och problemen kvarstår. Eventuell

halkrisk föreligger vid regn, jmf friktionsmätningen.

Sträckan med språngkurvan utgår som provsträcka. I början

på höger drag uppträder gasblåsor, troligen beroende på

instängt vatten från emulsionen (klistringen).

Sträcka §J måndag 89.09.04:

3/760 06.30

Start vänster drag mot Arboga

4/050 - 4/090

Rastplats

4/260

4/390

3/690 4/345 09.00 11.00 13.45

Höjning bind.halt med 0.2% till 6.5%

Stopp

Start höger drag mot Arboga Stopp

Igångsättning på obruten emulsion. Liten mittseparation i

ytan. Beslut om höjning av bind.halt tas

Personalen upplever denna massa som mera efter 150 m.lättarbetad.

Sträcka §J måndag 89.09.04:

4/390 4/820 4/345 4/750 4/760 15.15 17.00 17.20 19.10

Start vänster drag mot Arboga Stopp

Start höger drag mot Arboga

Götarsvik 2

Trafikpåsläpp efter 15 minuter på första draget. Mera stabilt intryck även direkt efter läggaren. Till synes

bättre vidhäftning än föregående sträckor.

Sträcka_1, tisdag 89009005: 4/820 5/190

5/810

5/875 4/760 5/910 5/840 07.00 09.15 10.15 13.00 14.00 18.00

Start vänster drag mot Arboga Skarv för frukost

Start

Hälglöt 1

Stopp

Start höger drag mot Arboga Grythem 3

Stopp

Vänster drag utan vibro på skriden, höger med, Tämligen fet yta gjorde att sträcka 7 chippades med 2-4 mmzs sten innan kvällen, möjligen beroende på för hög temperatur på massan. Högra delen av draget blev fetare (blankare). Enligt

värmefotograferingen högre temperatur där.

Sträcka g, måndag 89.09oll:

7/805

7/985

8/015 7/825 8/015 11045 12.40 17.10 18.00

"Flytande övergång" vänster drag mot Arboga Vändplan

Stopp mot färdig beläggning

"Flytande övergång" höger drag mot Arboga Stopp mot färdig beläggning

3.5 Produktionskontroll

NKA:s laboratorium utförde kontinuerligt

produktions-kontroll av massorna under försökets gång. En sammanställning av resultaten redovisas nedan:

Sammanstallning av NKAzs produktionskontroll.

n_ø--_n--_-I--_---u-u-_----a-_----_-_---m--m---_---_----_-_----m Strä- Bind.ha1t Hålrum Halt Avvikelse från recept

cka recept kvartsit Bind.ha1t 0.075 2.0 4.0 8.0

1 5,2 3.7 61 0 02 0.4 0 4- 1 3 2.5-5.4 2.2 55 0 07- 0.6- 0 4- 0 0.6-5.6 56 0 12- 0.3- 0 0 O 8 2.0-2 5.8 1 7 57 0.23- 0 2- 0.4- 0.8- 3.1-5.9 u 0.07- 0 6- 1.4 1.3 1.2-3 6 4 1 3 56 0.13 0 2 1 1 0.9 2.1-6 4 51 0.09 0 5- O 4 1.3 3.2 4 6.7 1 37 0.12- 0 4 1 2 2 9- 0 3 6.4 = 0.18 2 2 0 0 3 0- 3 8-5 6 3 0 9 26 0.06 0.5 1.9 5.6 6 2-6 16 0.12 3.0 2.0 6.9 3.9 6 5 6 2 0 55 0 02 1.0 1 0 0 8 2 4-7 6 4 1 9 61 0 18- 0 2- 0 O 2 6- 5 6-8 6 1 2 6 15 0 14- 0.9 0 0 3.6 5 3

3.6 Värmefotografering efter läggaren

Direkt efter utläggning registrerades temperaturen på

vägbanan med hjälp av värmekameror (infrateknik). Conny

Andersson-Konsult hade i uppdrag av Vägverket att dels dokumentera temperaturen på massan omedelbart efter

läggaren, dels avsvalningsförloppet med en andra kamera monterad på en efterföljande bil. Syftet var bl a att mäta in lastbytesområdena efter denna teknik vilket möjliggör

studier av separationsbenägenheten hos massorna. Resultaten

finns på videoband. I bilaga 6 har lastbytena (svalare partier) märkts ut.

4 PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

Provningsprogrammet för framtiden är uppdelat i tre delar. Liliane Berglund är ansvarig för bindemedelsprovningarna, Lars-Göran Wågberg för uppföljningen av vägen och Torbjörn Jacobson för provningen av massaprov och borrkärnor.

Endast friktionsmätning och provtagning av borrkärnor har gjorts vid tidpunkten för denna lägesrapport.

Provnings-programmet för de närmaste åren presenteras i kapitel 404.

4.1 Friktion

En friktionsmätning utfördes 89.09.08. Båda körbanorna,

hela sträckningen, höger hjulspår, mättes med VTI:s Saab Friction Tester. Uppgifter om mätningen: hastighet - 70

km/h; vattenfilm m 005 mm; mäthjul - Trelleborg mönstrat

194 kg/cmz; väderlek u soligt, svag vind, + 18 °C, torr vägbana. Resultat (medelvärden):

Sträcka Mot Arboga Mot Örebro Anmärkning

1 0.80 0.74 2 0.75 0.63 3 0.68 0.52 4:1 0.57 0.60 Tät kurva

4:2

0.55

0.40

Språnggrad.

5 0075 0958 6 0.75 0.70 7 0.70 0.65

Sträcka 8 var ej utförd vid mätningen.

4.2 Borrkärnor

Ca en månad efter vägens färdigställande togs ett större antal borrkärnor för laboratorieprovningar. Sammanlagt togs 32 st prov per sträcka, i riktning mot Arboga och i höger

hjulspår, varav 8 st från ett lastbytesområde.

Provtagningen gjordes intill de linjer som satts ut för mätning av slitaget (4 linjer * 8 st prov), se bilaga 7. Proverna kommer om möjligt att analyseras med avseende på följande parametrar:

Trögerslitage vid 0 och -20 °C

Resilientmodul vid tre temperaturer

Press- draghållfasthet vid tre temperaturer

Kryptest * ål -* 3 (

-* Vatten- och frystökänslighet

* Hålrum, bindemedelshalt och kornkurva

4.3 Bindemedelsanalyser

Bindemedlen planeras dels att analyseras enligt

traditionella metoder, dels genom speciella undersökningar för att studera de fysikaliska, kemiska och reologiska egenskaperna. Traditionella tester: Penetration, 10, 25°C Kinematisk viskositet, 135, 180°C Mjukpunkt Brytpunkt, Fraas

TFOT (ovanstående tester före och efter)

* i i -* 3 6 ' * Speciella tester:

Homogenitet med fluorescerande mikroskop Lagringsstabilitet

Molekylviktsfördelning för bitumen och polymeren med GPC Kontroll av polymerhalten

Elasticitets- och viskositetsmätningar med ARRB

elastometer och rotoviskometer

Vidhäftningsegenskaper (rullflaska, vialitplatta)

* Kohesion % & * * * x.

Även en del av ovanstående analyser planeras på återvunnet

bindemedel från massaproven. Som tidigare nämnts togs prov

från olika led i produktionen (tankbil, bindemedelsvåg,

massa vid verk och väg) vilket möjliggör studier av eventuella förändringar av bindemedelsegenskaperna. En

frågeställning som bl a diskuterats är om polymeren, främst

vid höga temperaturer, bryts ned eller förändras med tiden.

404 Uppföljning av vägen

Följande uppföljning av vägen planeras för de närmaste åren (1989 - 1991):

* Avnötningsmätning, 5 linjer per sträcka, laserprofilometer

Tvärprofilering, 5 linjer per sträcka, tvärprofilograf

Texturmätning, RST-bilen

Besiktning

Trafik- och dubbfrekvensräkning

Friktionsmätning, SAAB Friction Tester

Fotografering * * x-* x-s

Mätningarna kommer huvudsakligen att utföras vår och höst. Mätlinjerna för avnötning och tvärprofiler placeras i

riktning mot Arboga, varav en av linjerna läggs inom ett

lastbytesområde, se bilaga 7»

BILAGA 1

Provsträckor, PMB,

E3, E18, Örebro-Arboga

0 -. . -\ . -_ . -_ s \ .87 ?5 M?) 88 89 _\ 11. 90 I 27.' Du! 1, 4,: kv k-q f juh, '(1 81. 85 86

STYRELF-SORTEN

Das STYRELF-Verfohren führf zu BmdemiHeln, die einen deutlichen ,,Mehrbereichsef=

fekt" aufweisen. Die domit hergestellien Asphalte zeigen in der Wörme und in der Kdl're überlegene Eigenschofiene Zur Optimierung der VercxrbeifbcxrkenL und zur Anpassung on besondere Anforderungen wurde in enger Zusommenorbeit mhL Boufirmen und Technlschen Behörden die STYRELF 13-Pr0duktpalette en'rwickelf.

STYRELF 13-150 wird vornehmlich für die Herstellung von MISCth1 für Aspholf-Dünnbeloge und Speziolemulsmnen eingesetzf.

ist das Produkt mit der gröBfen Einsotzbreite. Es fmdet Verwendung bei Asphaltbefon, Splittmastix, Asphaltbinder und Aspholfmostix. STYRELF 13-80

wurd vornehmlich fur GuBaspholt, Drönosphalfsowie ondere Ver-schleiBschichfen mit besonderen Anforderungen om de Stondfe-shgkeif elngesetzf.

STYRELF 13-60

SORTENUBERSICHT:

Sorfe Erweichungspunkt Penefrcfion Brechpunkf RUK bei 25 °C n. FrooB

°C mm/10 OC

STYRELF 13-150 0 42 - 48 120 - 150 -20 STYRELF 13-80 49 - 55 60 - 80 -18 STYRELF 13-60 56 - 63 30 - 50 -13

PRODUKTEIGENSCHAFTEN VON STYRELF 13

Sorie 13-150 13-80 13-60

Prüf-Prüfverfohren Dimension Bereich Bereich Bereich verfohren

min mox min max min max DIN

Erweichungspunkf RUK

'

°c

42 48 49 55 56 63

52011

Nodeipenetrction b. 25 °C dmm 120 150 60 80 30 50 52010

Brechpunkt nach FroaB °C -20 -18 -13 52012

Flammpunkt coc °C 240 250 250 51376 Duktilitöf bei 7 °C cm 100 52013 Duktilitöf bei 13 °C cm 100 52013 Dukfilitöf bei 17 °C cm 100 52013 Duktilitöt bei 25 °C cm 100 100 100 52013 Elostische Rücksteilung % 60 60 60 *) Stabilitöi gegen Entmischung _

Differenz der Erweichungspunkte K 2 2 2 *)

Unlösliches Gew. % 0,5 0,5 0,5 52031 Aschegeholf Gew. °/o 0,5 0,5 0,5 52004 Nach fhermischer Beonspruchung

im rot. Kolben

relative Gewichisobnohme Gew. °/o 0,5 0,5 0,5 52016 Anstieg RUK K 5 5 5 52011

Änderung der Penetrotion

Abnahme % 30 30 5 30 52010

Anstieg % 10 10 10 52010 Brechpunkt nach FrooB °C -18 *16 -11 52012 Duktiiiiöf bei 7 °C cm 100 52013 Dukiiiitöf bei 13 °C cm 100 52013 Dukiilitöi bei 17 °C cm 100 52013 Duktilitöf bei 25 °C cm 100 100 100 52013 Elostische Rücksfellung % 60 60 60 *)

wu M m m m

CI

LA

S

71

5

E4

39

GH

AN

UL

OM

ET

HE

aanuuuuuaauaun

chmvvømmuwmmmhvn

ciuiuicüld'dfafuici 'cücäcá'sr

ommøhmvmmmuøuo

₀₀

5.

2

X

00

4.

2

8

0000006000000 O

§885$3§3§°°' "9

§

...i

o;

gå

8:0:

då

'i'

s å

Cl.

3 'å

__ ,_ ., å

_ID

'3 E

...1

få

g a

b

å

å

nu

?in

I: 0" 2 'I' H

.9

nu

å

.p

7 l m vi

5'

- 'Q 5;

v'

0

'I'

I

10

0

₉₀

₈₀

₇₀

₆₀

₅₀

₄₀

₃₀

₂₀

₁₀

0

DÅT

E

ME

DI

AN

SI

ZE

-02

4.

5

MI

CR

ON

S

KA

LK

ST

EN

S

FI

LL

EH

J b

-Provtagning av och temperatur hos massa vid verket.

Sträcka Bindemedel Datum Tid Temp. Massa

nr °C ca ton

1

4%

polymer

28/8

10.25

165

200

12.15 165 400 14.15 175 450 15.15 155 600 17.15 182 704 2 PMB 20 29/8 11.00 168 70 utan fiber 13.00 164 230 14.20 184 280 16000 167 450 - 173 130 - 179 169 3 PMB 20 30/8 8.00 175 114 med fiber 10.30 183 423 15.30 178 500 16.45 175 550 - 176 200 - 178 250 - 183 300

4

6% polymer

31/8

7.45

175

150

(linjär) 9.00 171 300 11.05 173 400 17.00 210 732 - 176 200 - 171 -- 172 -- 167 -5 6% polymer 4/9 7.00 175 75 (Pen180) 8640 177 230 10.15 175 286 11.15 172 340 - 171 -- 158 -6 Styrelf 4/9 14.40 170 50 15.20 172 100 15.45 167 170 16.30 175 240

forts.

Sträcka Bindemedel Datum Tid Temp. Massa

nr °C ca ton 7 B85 5/9 8010 183 75 (HABS) 10.30 170 260 11.40 175 400 13.30 186 460 a 184 -m 169 -- 172 -- 172 -- 170 -8 B85 11/9 10050 - -(HABT) 11.00 - -16.10 m a 16030

Provtagning av och temperatur hos massa på vägen.

Sträcka Datum Tid Sektion Riktn. Temp. Väder Luft Yta Massa

1 08.28 09.00 0/300 Örebro 12 13 170 Halvklart 12.00 0/750 14 18 150

15.40

0/250

Arboga

17

27

165 Soligt

16.45 0/500 17 27 170 18.10 0/750 17 24 200

150

160 155 178 165 168 169 165

2

08.29 12.30

1/425

Örebro

18

31

170 Soligt

13.30 1/725 17 28 165 Vxl moln

16610

1/350

Arboga

17

24

178 Mulet

17 00 1/550 17 24 175 17.40 1/700 18 23 170

11.00

1/150

Örebro

170

11 30 1/225 170 12 00 1/300 165 13.00 1/550 165

15910

1/160

Arboga

180

15 40 1/230 170 15 50 1/300 180 16 20 1/400 175 16 50 1/500 170

3

08.30 10.00

2/230

Örebro

15

19

170 Soligt

12930 2/500 20 32 175

16 20 2/050 Arboga

20

35 165

17 15 2/250 18 31 175 18.00 2/450 18 28 175

07.15

1/815

Örebro

9

12

170

08 00 1/930 165 08 30 2/010 173 09 00 2/090 175

forts.

Sträcka Datum Tid Sektion Riktn. Temp. Väder

Luft Yta Massa

4

08.31 11000

3/150

Örebro

17

27

175 Soligt

12.30 3/600 19 26 170 16.00 3/020 Arboga 22 33 190 17.20 3/350 21 29 185 18.30 3/600 18 18 165 Mulet

07.20

2/650

Örebro

7

11

170 Soligt

08.05 2/150 170

11°40

3/350

165

15.40 2/850 Arboga

22

33 160

5

09.04

08.15

4/100

Örebro

10

13

175 Mulet

11.15

3/750

Arboga

14

17

180

12.15

3/950

14

17

170

13.00 4/180 16 24 170 Soligt 13040 4/320 17 28 170

07.30

3/950

Örebro

10

12

165 Mulet

08.00 4/050 170 08.40 4/200 170 12.25 4/000 Arboga 170 Vxl moln 12.50 4/100 175 13025 4/250 175

6

09.04

16.15

4/650

Örebro

19

31

175 Soligt

16.50 4/800 18 26 170 Mulet

17.40

4/440 Arboga

17

22

170

18005 4/550 16 22 170 18°4O 4/660 16 20 160

15°15

4/400

Örebro

18

29

165 Soligt

16.00 4/550 170 16.15 4/650 19 31 175 16.30 4/720 170 Mulet

forts.

Sträcka Datum Tid Sektion Riktn. Temp. Väder Luft Yta Massa

7

09.05

10.45

5/300

Örebro

14

18

170 Halvklart

12.00 5/640 17 24 180 15.00 5/000 Arboga 20 28 180 Soligt 16.30 5/260 19 29 180 17.20 5/500 18 23 175 Halvkl.

08.00

4/850

Örebro

11

13

160 Mulet

08.15 4/890 180 08.35 4/970 180 10.20 5/200 14 18 170 Halvkl.

10.30

5/230

180

12.45

5/850

190

14.15

4/800

Arboga

19

31

185 Soligt

14.40 4/910 185 15.15 5/040 170 16.05 5/180 170 17.10 5/450 175

8

09.11

12.05

7/880

Orebro

13

21

180 Soligt

12.20 7/965 15 - 165

17.20

7/865 Arboga

15

21

180

17.40 7/940 14 - 180

17.55

8/000

-

-

-11.45

7/805 Orebro

13

21 175

17.10 7/825 Arboga

185

Lastbyten enligt värmekamerao

/Å\\

_33* STATENS VÄGVERK MEDDELANDE ä' Vägförvaltningen i Örebro län

Org-enhet Hänvändelse till Datum Vår referens Mottagare Er referens

...

Ärende

| l \ För gransk- För åtgärd, För registrering/ 1 För under-För kännedom För samråd ning, yttrande handläggning arkivering skrift/attest

Svar önskas/återsänds före

1

\Ä överenskommelse ' I Enligt begäran __l Behålles I I Önskas åter

lVar god kontakta mig I lAterlämnas. Tack för lånet!

. , . . . . , . . . . , . . . A . . . 4 . . . .t . . . r . . . , . . . .. . t .v . . . - . o ..

SEK-From VÄNö-rrie (åââANA

'1-4. /

11563

50%

528

_5%

575

M

0* -_

H

H

\/

v

I \ 1

SEKTION

vÄN STEQ KöâepANA

\

15/ 537

594

629

660

65?

695

?75

?32

115?

?Q9 m

792

802

830

.' I 845%

8?0

30e

_:mo

345

958

_9%

9.93;

15/ om

0.'

45

3.::35

120

159

166

«

:

3

3

M

_-15_ -....-._-..amp -.___.._ .7.u... _ . -,. . -_ 0 . _ _ 0 . . . _

N*

5:

72

l

0*

'<

0

7'0

1

In *

_. 3 ,

H 66. t; .Ca Kö Höf'xN A

-. ...--_**u.-w-_-.\1

.. H

SEKTION

VÄNsTc-,e KDRBANA

269

0 |

_Mil/.-.Q

1.2..-2? 3

30?

316

34 5

37'?

397

402 439 416

504

520 535 5416 5?2 590

605

636

542.:

mo

(585

?25

735 '462.

?I ?8

1153?» 8751

850

882

890

9510 iWeb

, :5/248 I h

M

I

Läâqat'üim ;1

M

M

K 2 2 2 ' : 7 I I

M

M

M

M'

M

M

H

I l i .

>

:

7

0

H

/

\

<

C

>

J

U

U

I N Ä'

.-,b

04

.SCEKTTHDT4

i? / 065

539

'm

1534

191 Ziyå

225?L

260

§

280

\34é>

'55

;583 472

430

4jF8

4H33

EWÖG

:522 Såå!

593 M

5239

mo

éxzs

é$87

68%?

.

?4:2

;

?67

. ?éQS

1

?98

i_

80?

i

832

g

554,

,

8é9

i

j2725

i

934:

_ 990

28/ 023

; :56

;140 *i

. ,, DHL-f " 85, (3;) N VAN 'TE d.. _ ...4 M

35

::

\E

§

SZ

'E

ZZ

§:

Z

" 7 \

:K

U R KÖQ6^N A . ...h-5... _<0_-;i 4 5 ...1

F4

ii

i:

N?

szil'_/(Tl\)

HÖGEEiuåüåANA

H H _ .. .. .. .... .. -Å _ . . . . . . . . -. _ _ . . -A . -.. -. . -_ _ > 7 Y Ö> I T J --1 (A < O m \ )

'5 *'33

T 2 .,.

__ \ 5 \

SEK! ON

VÄNSTER KbeaANA

»4256.52 maa;sz

;8/132 F

,

I

M

i

16 ?

;

M

1 9 8

5

H

i

7 9 9

M

;

234

M

254

2658

28?

305

579

345

35?

3%

553

5102

423

433?

473

483

5041

5/1?

5%

55?

5:713

589

620

633

6430

éésé

4,?2

707

?72

7547

. _ .

H

V

M

. L L I ' A _ ' Å. . . . -L .. \ \ : -L I D L -. 0 . 1 -5 .A u-l â' bi p _ ,. _-c 5. .. » .n u om -. -. . w l -.. .n u 4 » m . i . -D * * - yv-i --< 70 g

:wr

-. ' S a i _ L/ I

M: (now

VÄNsTER (EDRBANA

Höeecz (ägs/WA

18/ ?8?

M

828

M

8:58

865

M

_

978 __,

M

__

'

_ 932

M

9742

H,

9%

M

8

13/ OO?-Z

M

37

F'

42

M

6?

H.

?5

V

98

v

,727

M

139;

M

?54:

792

«

0\ > r s 0 > °= 7 0 * I L / * < O 7 0 7 0

SEKTlON

VÄNSTER damm

Hösse KMGANA

19/ 202

24u8

25:15

26%)

25%)

318

338

349

3%

L..

383

415

418

448

4%51

_. .

481

492

524

52?-5?{>

812

848

4:54

4:85

?08

+33

»M

??L+

W:

80?

81C

844

852

_.

884

890

920

928

954

917:

9%

20/ 010

*

3/2

58

?1

505

1C)8

1%

158 T?2,

179

,4 r' i 'N 5 ^\J\_

\/

V

\/

7 .5.

\/

F!

M

\, M n um i n -øo c v. vv-. 1 1 . . .

+4

>

7

i

n

>

:

.

m

*

-1

L

q

<

o

m

-g

TVägjøcllhfik-

_{Avnötningsmät'linjer, provborrning och ytfotografering}

'Institutet

_{Provsträcka 1}

1/135

1/120

0/730

.- _

__-0/590 5 foton

,

0/550 8 borrprov

.

0/490 8 borrprov

,

0/450 8 borrprov

,

0/400 8 borrprov

(1astbyte)

é

__ __ _ _

0/125

0/018 _0/018 -Bortfrasn1ng

0/000

/ 1/ / ,f

0/000

Bi1aga 7 Sid 2 (8)

db ..

.

i:

Vag-ochIiañk-Institutet Provstäcka 2

1/835

1/795

1/760 ' 1/690

'

1/650

'

1/590

1/570

____ _.._ .m

'

1/545

1/135 1/120

m

I

*äii==Mükaabñañk-bnmuwun

2/630

1/795 Provsträcka 3 _ _ _ _ m L__-___ 2/650 2/600

2/550

2/500

2/450

2/410

2/350 2/313 2/190 1/835

m

I

*äiii=0äømmblhan

Institutet

Provsträcka 4

3/760

3/690

Utgår

_______

3/510

3/490 -- - - -

-i--J-ar 3/405 3/360

*--_'-x

x---'-*

3/310

x--Laç 3/265 2 2/650

2/630

v: Väg-ochPaf/'Ir-

.

IInstitutet

Provstra'cka 5

4/390

4/345

1.'__-=_-'-§f

4/260

«--- -

'

4/265

*

'

4/225

T---J-4:- 4/175

'

4/127

3/760

*

3/690

db ..

.

Vi

Vag-ochPaf/Ir-Institutet Provsträcka 6 4/820

4/760

--

4/645

fx 4/600

'

4/550

' i:

4/505

'

4/455

4/390

4/345

(då)

I

äi1r=?Märachlhan Institutet Provsträcka 7

5/875

5/840

5/220 ' 5/154

'

5/100

'

5/055

' 5/012 4/820 4/760

Bi1aga 7 Sid 8(8) äi17=HWükaablhan Å'hanunn .. Provstracka 8

8/015

8/015

Jl---=-.-_-ål ' _ 7/925 ' 7/900 ' 7/875

'

7/850

' 7/825 7/805

Vägverket: Nynäs: NCC: NKA: CA-Kår 4* Nils-Gunnar Göransson Peet Höbeda

Lars-Göran Wågberg

Liliane Berglund Bengt Krigsman HK Svante Johansson HK Gunnar Carlqvist VFT Göran Sundin VFT Jana Rokka VFT Sven Fahlström Owe Wiklund Mats Wiklund Thorsten Norgren Ulf Lillbroända Rolf Thorvald Nils Ulmgren Björn Kullander Sivert Hernmyr Kurt Karlsson Hans Jansson Conny Andersson