Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor : försök i Stockholm - lägesrapport 2002

(1)

Författare

Torbjörn Jacobson

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60603

Projektnamn

Asfaltåtervinning, Stockholm

Uppdragsgivare

Gatu- och fastighetskontoret,

Stockholms Stad

VTI notat 20-2003

Fräst asfaltgranulat som

bärlager i gångbanor

Försök i Stockholm – Lägesrapport 2002

VTI notat 20 • 2003

Foto: T orbjörn Jacobson, VTI

(2)

Förord

I syfte att nyttiggöra gamla asfaltmaterial och samtidigt minska behovet av deponering har ett projekt initieras i syfte att finna lämpliga återvinningsmetoder anpassade till de förhållanden som råder i Stockholm.

Uppdragsgivare för projektet är Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm (Christer Rosenblad och Hans Hellberg) och Sycon Stockholm Konsult (Torbjörn Byrnäs). Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Håkan Carlsson utfört fältmätningarna.

Linköping februari 2002

(3)

Innehållsförteckning

Sid Sammanfattning 5

1 Provvägsförsök i Stockholm 7

2 Fallviktsmätning och fallviktsdata 7

3 Kvarnhagsgatan, Hässelby 8 3.1 Fallviktsmätning 9 3.2 Besiktning 11 4 Fatbursgatan, Södermalm 12 4.1 Fallviktsmätning 13 5 Västertorpsvägen 15 5.1 Fallviktsmätning 15 6 Malteholmsvägen, Hässelby 17 6.1 Fallviktsmätning 17 7 Ångermannagatan, Vällingby 18 7.1 Fallviktsmätning 18 8 Sammanfattande kommentarer 20 9 Litteratur 21 Bilagor:

1. Fallviktsmätning på Kvarnhagsgatan, hösten 2002. 2. Fallviktsmätning på Fatbursgatan, hösten 2002. 3. Fallviktsmätning på Västertorpsvägen, hösten 2002. 4. Fallviktsmätning på Malteholmsvägen, hösten 2002. 5. Fallviktsmätning på Ångermannagatan hösten 2002.

(4)

Sammanfattning

I rapporten redovisas fem försök med återvinning av asfaltmassor där fräst asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor. Det första försöket utfördes 1999 (Kvarnhagsgatan, Hässelby), två försök genomfördes under sensommaren och hösten 2000 (Fatbursgatan, Södermalm och Västertorpsvägen), ett försök 2001 (Malteholmsvägen) och ett försök utfördes sommaren 2002 (Ångermannagatan). Sammanlagt ingår 17 prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt bärlagergruset och/eller AG-lagret. I ett fall har kall återvinningsmassa testats som bärlager i stället för AG. Referenserna utgörs av sträckor med konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, dvs. bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor.

För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren av konstruktionen. Bärigheten kan för konstruktioner med asfaltgranulat öka med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren påverkas av styvheten i undergrunden.

I många fall uppvisade provsträckorna med asfaltgranulat som obundet bärlager motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial. Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 och 2002 låg krökningsradien mellan 34–162 m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfaltgranulat verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än bärlagergrus.

I Västertorp fanns det sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT. På Ångermannagatan var resultatet det motsatta med bättre bärighet för referensen. På Malteholmsvägen som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i resultaten kan t.ex. vara att kvaliteten på utförandet varierat, skillnader mellan asfalt-granulaten och att beläggningstjockleken avviker mot det nominella.

Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning. Lagertjocklekarna varierade mellan 80–250 mm. Enligt treaxialprovningarna är det främst stabilitetsegen-skaperna (risken för spårbildning) och inte styvheten som påverkas av lagertjockleken.

Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet än naturmaterial. Av

(5)

den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas. Efterpackningen på en GC-väg blir betydligt mindre än på en gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning. Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta deformationer genom den förstyvning som lagret får.

(6)

1 Provvägsförsök i Stockholm

Fem fältförsök med återvinning av fräst asfalt i bärlager på gångbanor (GC-väg) har utförts i Stockholm. Det första försöket utfördes 1999 på Kvarnhagsgatan. Ytterligare två försök utfördes sensommaren och hösten 2000 på Fatbursgatan och Västertorpsvägen. Sommaren 2001 utfördes ett försök på Malteholmsvägen och sommaren 2002 lades fräsmassor av asfalt i trottoarer på Ångermannagatan i Vällingby. Sammanlagt ingår 17 prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt bärlagergruset och/eller AG-lagret. I ett fall har kall återvinningsmassa testats som bärlager i stället för AG. Referenserna utgörs av sträckor med konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm (200 mm bärlagergrus + 50 mm AG16 + 25 mm ABT 8). Vid utförandet packades materialen med hjälp av gångbanevält.

2 Fallviktsmätning och fallviktsdata

Bärigheten i gång- och cykelbanorna har bestämts genom fallviktsmätning. Mätningarna har tidigare utförts i september eller oktober, men på grund av den mycket kalla hösten 2002 fick mätningen senareläggas. Efter en längre tids mildväder utfördes mätningarna i mitten av november 2002.

För att beskriva påkänningarna i de övre lagren (ca 0–30 cm) redovisas krökningsradien (R). Krökningsradien beräknas från deflektionerna D0 och D30. Krökningsradien är ett mått på styvheten i de övre lagren av konstruktionen. För att mätningarna utförda vid olika tidpunkter skall kunna jämföras har krökningsradien korrigerats till referenstemperaturen +10°C. Krökningsradien beräknas enligt följande:

Krökningsradie: R = r2/(2*D0*(D0/D30-1))

D0 och D30 anges i µm. D står för deflektion (nedsjunkning). Lilla r är avståndet

från belastningscentrum till D30, i detta fall 300 mm. Formeln resulterar i en

krökningsradie, R, uttryckt i m. För låg- till medeltrafikerade vägar med fordonstrafik anses R-värden under 100 m innebära låg bärighet. Värden mellan 100–200 m anses ge acceptabel bärighet medan värden över 200 m innebär högre bärighet. Lämplig nivå för trottoarer, gång- och cykelbanor är svårbedömd eftersom erfarenheter från liknande mätningar saknas. Sannolikt är en godtagbar nivå 60–100 m.

Den första fallviktsmätningen i respektive mätserie är förutom en kontroll av bärförmågan hos konstruktionen även en nollmätning, vilken ligger till grund för jämförelser med kommande mätningar (bedömning av hållfasthetsutveckling i främst asfaltgranulatet).

Påkänningarna i de undre lagren samt undergrunden beskrivs av deflektionen i D60. I det senare fallet är avsikten huvudsakligen att studera om förhållandena är lika mellan de olika provsträckorna. D60-värden mindre än 200 µm anses indikera bra undergrundsbärighet medan D60-värden över 300 µm indikerar dålig bärighet.

(7)

3 Kvarnhagsgatan,

Hässelby

Provsträckorna i Hässelby syftar till att undersöka om asfaltgranulat kan användas som obundet bärlager i GC-vägar (i detta fall en trottoar). Referens är standard-konstruktion med obundet bärlagergrus + AG + MAB. Ytterligare en sträcka med inblandning av emulsion i asfaltgranulat (kall återvinningsmassa) ingår i försöket.

Figur 1 Provsträckor vid Hässelby i Bromma.

Provsträckorna lades hösten 1999 och har sedan dess följts upp genom årligt återkommande fallviktsmätningar och besiktningar.

Provsträckorna utfördes enligt ett program som utarbetats av Stockholm Konsult, Gatu- och fastighetskontoret och VTI gemensamt. Sträckorna hade följande uppbyggnad:

(8)

Försökssträcka 1 • Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 • Bärlager 1 80 mm Asfaltgranulat • Bärlager 2 170 mm Bärlagergrus Försökssträcka 2 • Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 • Bärlager 150 mm Asfaltgranulat Försökssträcka 3 • Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 • Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 • Bärlager 2 150 mm Asfaltgranulat Försökssträcka 4 • Slitlager 25 mm ABT 8/B 180

• Bärlager 1 50 mm Asfaltgranulat med tillsatts av 1,5% emulsion • Bärlager 2 200 mm Bärlagergrus Referenssträcka • Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 • Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 • Bärlager 2 200 mm Bärlagergrus

3.1 Fallviktsmätning

En sammanställning över fallviktsdata från mätningarna höstarna 1999–2002 ges i figurerna 2 och 3. Enskilda värden från mätningen i november 2002 framgår av bilaga 1. 0 50 100 150 200 250 300 350

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens

K rö k ni ng s ra di e n ( m ) 1999 2000 2001 2002 25mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager

(9)

0 50 100 150 200 250 300

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens

D 60 ( µ m ) 1999 2000 2001 2002 25mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager

Figur 3 Påkänningar på underliggande lager (D60), Kvarnhagsgatan.

Kommentarer

Bärigheten (styvheten) i de övre lagren har för sträckorna 1–2 minskat något efter det första året för att sedan plana ut under följande år. Dessa två sträckor har bara 25 mm av ABT-beläggning direkt på ett lager av asfaltgranulat eller kombina-tionen asfaltgranulat + bärlagergrus. På sträcka 3 som har två lager av asfalt, ABT + AG, lagt på asfaltgranulat har bärigheten legat oförändrat under de senaste åren. Sträcka 4 med emulsionsinblandning i granulatet (tänkt att ersätta AG) lagt på bärlagergrus uppvisar oförändrade värden mellan 1999 och 2002. Referensen med ABT + AG + bärlagergrus har däremot haft en nedåtgående trend de senaste åren. Om påkänningarna på de övre lagren studeras vidare uppvisar sträcka 3 högst bärighet (styvhet) med bättre värden på både töjning och krökningsradie jämfört med referenssträckan och övriga provsträckor. Sträcka 3 är också den sträcka som kan sägas ha den kraftigaste konstruktionen med bitumeninnehåll i samtliga lager. Det är möjligt att värmen från AG-massan (50 mm massa) fick som följd att granulatet i lagrets övre del kan ha härdat ihop. Denna sträcka uppvisar också de lägsta variationerna mellan mätpunkterna av samtliga.

Sträcka 3 och referensen har mycket bra bärighet med tanke på att det är en trottoar. Sträckorna 1 och 2, båda med endast ett tunt slitlager direkt på granulat, verkar ha blivit för klena. Även sträcka 4 har sannolikt för svag bärighet för GC-vägar. Om granulatet med tiden binder ihop, vilket ibland sker på trafikerade vägar genom trafikarbetet brukar bärigheten öka och ibland markant. Denna effekt verkar ha uteblivit vid Kvarnhagsgatan, vilket inte är förvånande eftersom ingen trafikrelaterad efterpackning sker på en trottoar.

Deflektionen, D60, som främst beskriver undergrundens bärighet varierar mellan sträckorna. Variationerna kan också vara stora inom sträckorna. Bergklackar, kulvertar eller varierande materialtyper kan vara orsaken. Lägst värden uppvisade sträcka 4 med mycket bra undergrundsbärighet. Variationen mellan de olika mätningarna är dock stor för denna sträcka. När mätningen görs på hösten (som i detta fall) brukar inte undergrundens bärighet variera så mycket vid återkommande mätningar på samma objekt. Undergrunden eller

(10)

under-liggande lager kan dock ha varit tjälad innan mätningen, vilket eventuellt kan ha påverkat vatteninnehållet i konstruktionen. Ingen tjäle förekom dock vid tidpunkten för fallviktsmätningen.

Styvare (stummare) undergrund kan vid fallviktsmätningen ge större påkänningar på de översta lagren (kanske främst bärlagret, s.k. madrasseffekten). Detta måste beaktas vid utvärderingen av bärighetsmätningarna. Vid denna provväg är främst sträcka 4 inte helt jämförbar med övriga sträckor.

3.2 Besiktning

En del avtryck (gropar) förekom på sträckorna 1 och 2. Eventuellt har arbetsfordon med stödben påverkat beläggningen. En del arbeten verkar ha förekommit bredvid gångbanan. Ett antal återvinningscontainrar finns även placerade utmed sträcka 2, vilket kan ha påverkat beläggningen.

Bild 1 Provsträckorna 1 och 2 vid Kvarnhagsgatan.

(11)

4 Fatbursgatan,

Södermalm

Försöket syftar till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) i stället för eller som komplement till konventionellt bärlager vid utformning av trottoarer med ytbeläggningen av betongmarkplattor.

Provsträckorna ligger på en trottoar med betongmarkplattor utmed Fatbursgatan. De två övre lagren är desamma medan bärlagret i provsträckorna utgörs av 200 eller 250 mm asfaltgranulat medan referensen har 50 mm AG. Försöket utfördes under augusti 2000.

Strä cka 1 (20m) Strä c ka 2 (20m) Strä c ka 3 (18m) 50 mm Btg-pla ttor 50 mm Btg-pla ttor 50 mm Btg-pla ttor

30 mm sä ttsa nd 30 mm sä ttsa nd 30 mm sä ttsa nd 250 mm gra nula t 200 mm gra nula t 50 mm AG

Figur 4 Provsträckornas uppbyggnad på Fatbursgatan. Betongplattornas storlek var 350x350x50 mm.

(12)

4.1 Fallviktsmätning

Resultaten från fallviktsmätningen hösten 2002 redovisas i figurerna 5 och 6 samt i bilaga 2. Som jämförelse har även tidigare mätningar lagts in i diagrammen.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG K rök ni n gs ra di e n ( m ) 2000 2001 2002

Figur 5 Krökningsradien höstarna 2000, 2001 och 2002, Fatbursgatan.

0 50 100 150 200 250 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG D6 0 ( µ m ) 2000 2001 2002

Figur 6 Påkänningar på underliggande lager (D60), Fatbursgatan.

Kommentarer

Enligt VTIs expert på marksten går det att fallviktsmäta på betongmarkplattor. Den erhållna mätdatan verkar styrka detta även om nedsjunkningen i viss mån kan påverkas av fallviktsplattans placering på marken (markstenen).

(13)

Sträckan med 250 mm asfaltgranulat verkade ha erhållit något bättre bärighet (styvhet) än referensen som har konventionell uppbyggnad. Samtliga sträckor erhöll bättre bärighet 2001 jämfört med 2000 när sträckorna var relativt nylagda. Resultaten var dock lägre vid mätningen 2002. Mätningen utfördes dock efter det att konstruktionen både tjälat och tinat ut efter en köldknäpp under hösten. Värdena är betydligt lägre än vid t.ex. Hässelby. Erfarenheterna av fallvikts-mätningar på marksten är dock ringa varför det är svårt att bedöma bärighetsnivån för denna konstruktionstyp. Mätningarna får i första hand ses som en relativ, jämförande studie.

Deflektionen, D60, visade på förhållandevis bra bärighet för underliggande lager. Enligt den senaste mätningen var bärigheten något sämre. Referensen har också med tiden påverkats mer än provsträckorna.

(14)

5 Västertorpsvägen

Försöket syftade till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) som bärlagergrus vid utformning av gångbana med slitlager av asfalt. Slitlagret bestod i detta fall av 25 mm ABT8. De 4 prov-sträckorna innehöll asfaltgranulat lagt i ett eller flera lager och med varierande tjocklek. Referensen utgjordes av AG + bärlagergrus.

200Granulat 150 Granulat Underbyggnad 200 Bärlagergrus 100 Granulat 50 AG16 250 Granulat 100 Granulat 5. 1. Referens 2. 3. 4.

Figur 7 Provsträckornas uppbyggnad på Västertorpsvägen. Sträckornas längd var ca 25 m vardera.

5.1 Fallviktsmätning

Resultaten från fallviktsmätningen hösten 2002 redovisas i figurerna 8 och 9 samt i bilaga 2. Som jämförelse har även tidigare mätningar lagts in i diagrammen.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat

Kr ök ni n g s rad ie (m ) 2000 2001 2002

(15)

0 20 40 60 80 100 120 140

AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat

D6 0 , ( µ m ) 2000 2001 2002

Figur 9 Påkänningar på underliggande lager (D60), Västertorpsvägen.

Kommentarer

Bärigheten (styvheten) i de övre lagren ökade under de första åren och framför allt under det andra året. Krökningsradien låg enligt mätningen från 2002 mellan 100–159 m. Flera av provsträckorna med asfaltgranulat som bärlager uppvisade högre värden än referensen. Anmärkningsvärt är att referensen i detta försök uppvisar betydligt lägre bärighet än i Hässelby trots motsvarande uppbyggnad. Om provsträckorna med slitlagerbeläggning direkt på asfaltgranulat jämförs så ligger värdena något högre vid Västertorp.

Nedsjunkningen i D60 som beskriver påkänningarna i underliggande lager samt

undergrund visar i allmänhet på bra bärighet. Sträcka 3 (100 + 100 mm granulat) uppvisade dock väldigt låga nedsjunkningar i D60 enligt de tre mätningarna.

Sannolikt ligger ett styvare lager direkt under trottoarkonstruktionen (kanske en berghäll), vilket inverkar på fallviktsmätningen. Påkänningen kan därmed bli större i de övre lagren på grund av det stumma underlaget.

(16)

6 Malteholmsvägen,

Hässelby

Sommaren 2001 lades en gångbana på ca 200 m med asfaltgranulat (20 cm fräsmassor) som bärlager och ABT8 (3 cm) som slitlager. Asfaltgranulatet (fräsmassor) lades i två lager, 2 * 10 cm, och med asfaltläggare.

6.1 Fallviktsmätning

Resultaten från fallviktsmätningarna framgår av tabell 1 och bilaga 4. Tabell 1 Fallviktsdata från 2001 och 2002, Malteholmsvägen.

D60 µm Krökningsradie m 2001 2002 2001 2002 Medelvärde 171 161 81 107 Standardav. 32 32 16 18 Minvärde 108 108 59 71 Maxvärde 225 202 111 142 Kommentarer

Krökningsradien ligger högre för detta objekt jämfört med flera av sträckorna på Kvarnhagsgatan, Västertorpsvägen och Ångermannagatan med enbart ABT-beläggning (AG ingick ej). En förklaring kan vara att asfaltgranulatet lades med läggare i två lager om vardera 10 cm och att arbetena utfördes under sommaren, vilket kan vara gynnsamt för packningen av asfaltgranulatet (värme underlättar packningen, partiklarna kan klibba ihop). Mätningen från 2002 visar att krökningsradien har ökat med ca 30 % under det första året.

(17)

7 Ångermannagatan,

Vällingby

För att studera möjligheterna att både ersätta obundet och bundet bärlager (AG) med asfaltgranulat (fräsmassor) lades sommaren 2002 tre sträckor på en gångbana i Vällingby, Stockholm. Sträckorna hade följande uppbyggnad:

• 1, 230 mm asfaltgranulat + 45 mm ABT8 • 2, 250 mm asfaltgranulat + 25 mm ABT 8

• 3, referens, 200 mm förstärkningslager + 50 mm AG16 + 25 mm ABT8

7.1 Fallviktsmätning

Resultaten från fallviktsmätningen framgår av figurerna 10 och 11 samt bilaga 5.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Kr ökni ngsr a di e, m

Figur 10 Krökningsradien hösten 2002. Ångermannagatan, Vällingby.

0,000 0,050 0,100 0,150 0,200 0,250 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

D6

0, m

m

(18)

Kommentarer

Asfaltbeläggningens (slitlagrets) tjocklek har stor inverkan på resultatet. Det bästa resultatet uppvisade referenssträckan med 75 mm asfalt och bärlagergrus. Bärighetsnivån på sträcka 1 är sannolikt tillräcklig för en gång- och cykelbana medan sträcka 2 med den tunnaste asfaltkonstruktionen ligger på gränsen för vad som kan vara acceptabelt. Sannolikt blir bärigheten bättre nästa år när asfaltgranulatet hårdnat till.

(19)

8 Sammanfattande

kommentarer

I många fall uppvisade provsträckorna med fräst asfaltgranulat som obundet bärlager motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial. Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 eller 2002 låg krökningsradien mellan 34–162 m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfalt verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än bärlagergrus.

I Västertorp fanns det sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT. På Ångermannagatan var resultatet det motsatta med bättre bärighet för referensen. På Malteholmsvägen som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i resultaten kan t.ex. vara att kvaliteten på utförandet varierat, skillnader mellan asfalt-granulaten och att beläggningstjockleken avviker mot det nominella.

Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning. Lagertjocklekarna varierade mellan 80–250 mm. Enligt treaxialprovningarna är det främst stabilitetsegen-skaperna (risken för spårbildning) och inte styvheten som påverkas av lagertjockleken.

Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet än naturmaterial. Av den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas. Efterpackningen på en GC-väg blir betydligt mindre än på en gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning. Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta deformationer genom den förstyvning som lagret får.

Trottoaren med betongmarkplattor har erhållit lägre bärighet jämfört med sträckorna med asfaltbeläggning som slitlager. Bäst resultat uppvisade sträckan innehållande 250 mm asfaltgranulat, sättsand och betongplattor, vilken är något bättre än referensen med AG, sättsand och betongplattor.

Asfaltgranulat har en bindande förmåga som beror på materialets beskaffenhet (bindemedelshalten och graden av åldring), packningsarbetet och temperaturen vid utförandet och efterpackningen från trafiken. Enligt VTIs uppföljningar har bärlager av krossade asfaltmassor med tiden bundit ihop så pass mycket att hela borrkärnor kunnat erhållas ifall vägen haft betydande trafik. På vägar med litet trafik hade dock inte materialet bundit ihop fullständigt trots att det legat i vägen i många år.

(20)

9 Litteratur

Djärf, L: Modellutveckling, delprojekt inom huvudprojektet Dimensionering

vid förbättring och underhåll. VTI notat V207. Statens väg- och

trafikinstitut. Linköping. 1993.

Jansson, H: Regressionssamband för beräkning av påkänning i

asfalt-beläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat V190. Statens väg-

och trafikinstitut. Linköping. 1992.

Jacobson T & Hornwall, F: Försök med asfaltåtervinning i Stockholm.

Lägesrapport 2000. VTI notat 4-2001. Statens väg- och

transportforsknings-institut. Linköping.

Jacobson, T: Återvinning av schaktmassor från Stockholm. VTI notat 45-2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Jacobson, T: Försök med asfaltåtervinning i Stockholm. Lägesrapport 2001. VTI notat 4-2002. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Jacobson, T: Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager.

Del 1 – Karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier. VTI

notat 31-2002. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Jacobson, T: Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager.

Del 2 – Erfarenheter från produktion, gator/vägar och fältförsök. VTI

(21)

Bilaga 1 Sid 1

Fallviktsmätning, Kvarnhagsgatan, hösten 2001

Fallviktsmätning:01-09-21 ,sträcka 1

Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6

Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain m mikrostrain 4 3 51,5 942 568 373 191 97 30 13 10,7 13,6 31 713 32 694 8 3 51,5 731 445 296 165 97 40 19 10,7 15,7 42 547 43 536 12 3 50,8 964 567 360 175 85 26 13 10,7 15,8 28 748 29 727 16 3 50,6 1224 722 468 238 117 33 15 10,4 14,9 23 929 24 896 20 3 51 866 484 310 152 75 22 10 10,4 15,1 29 684 30 667 24 3 50,2 1180 729 486 265 149 61 34 9,9 13,5 27 860 28 830 28 3 50,3 1355 851 575 322 196 102 66 10,9 15,1 24 960 25 922 32 3 50,1 1195 778 571 354 230 109 64 9,9 14,2 34 787 36 760 34 3 49,8 1046 710 526 329 208 101 66 9,9 13,2 44 676 45 655 Medel 50,6 1056 650 441 243 139 58 33 10,4 14,6 31 767 32 743 Min 49,8 731 445 296 152 75 22 10 9,9 13,2 23 547 24 536 Max 51,5 1355 851 575 354 230 109 66 10,9 15,8 44 960 45 922 Std.avv. 0,6 199 139 109 78 59 36 25 0,4 1,0 7 132 7 124

Beläggningstemp (°C) 11 Tjocklek beläggn. (mm) 100

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain m mikrostrain 4 3 49,8 949 659 497 331 228 118 74 9,9 12,1 52 586 54 570 8 3 49,8 941 605 420 262 176 93 61 9,6 15,4 39 646 40 629 12 3 49,5 1158 755 541 351 241 129 86 9,6 12,5 34 761 35 736 16 3 49,6 1052 715 522 350 250 143 92 9,4 13,9 42 663 43 642 20 3 49,7 1124 725 503 307 192 79 43 9,2 14,5 32 773 34 748 24 3 49,6 1005 655 473 300 203 106 68 9,2 14,8 40 667 41 647 28 3 49,4 939 626 463 312 225 132 92 9,4 15,4 47 596 48 580 32 3 49,2 1015 682 497 327 231 127 86 9,4 16,2 43 649 44 630 36 3 50 853 572 428 299 225 142 103 9,7 15,2 53 531 54 517 Medel 49,6 1004 666 483 315 219 119 78 9,5 14,4 42 652 44 633 Min 49,2 853 572 420 262 176 79 43 9,2 12,1 32 531 34 517 Max 50,0 1158 755 541 351 250 143 103 9,9 16,2 53 773 54 748 Std.avv. 0,2 97 60 41 28 24 22 19 0,2 1,4 7 79 7 74

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain m mikrostrain 3 3 49,8 663 534 446 328 242 132 79 10,7 14,4 139 324 142 318 7 3 49,7 556 408 337 255 209 141 101 10,7 14,4 125 295 127 291 11 3 49,8 448 333 287 232 199 145 113 10,7 13,8 179 221 181 219 15 3 50,2 457 358 305 235 191 130 96 10,9 15 198 224 200 221 18 3 49,9 476 378 316 239 189 124 87 11,3 15 187 238 189 235 22 3 49,5 353 267 216 160 126 85 63 10,9 15,2 201 203 203 201 26 3 49,6 397 304 260 199 175 129 151 11,2 14,8 215 198 218 196 30 3 48,9 514 424 371 298 248 170 122 10,6 14,6 227 216 231 212 34 3 49,4 388 288 240 182 157 107 85 11,3 15 188 209 190 207 Medel 49,6 472 366 309 236 193 129 100 10,9 14,7 184 237 187 233 Min 48,9 353 267 216 160 126 85 63 10,6 13,8 125 198 127 196 Max 50,2 663 534 446 328 248 170 151 11,3 15,2 227 324 231 318 Temp. Korr. 10°C Temp. Korr. 10°C Temp. Korr. 10°C

(22)

Bilaga 1 Sid 2

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,8 796 531 352 170 73 9 8 11,2 12,4 45 593 47 567 4 4 49,8 551 323 195 61 17 6 5 11 12,4 45 465 46 451 6 3 49,4 520 285 179 94 66 40 24 11,3 13,2 45 419 47 407 8 3 50,2 482 273 176 91 57 30 17 11,2 13,8 54 388 55 377 12 3 49,6 492 296 194 100 58 28 16 10,9 15,1 60 387 61 377 16 3 49,6 347 201 135 82 61 39 23 10,8 14,2 83 275 84 270 20 4 49,3 423 254 174 107 83 61 42 10,4 12,4 74 317 76 310 24 4 49,1 527 328 223 129 87 56 40 10,7 12,7 63 391 65 380 28 3 49,2 456 277 188 112 78 49 33 10,7 13,9 69 345 71 336 32 3 48,9 556 368 282 198 156 103 71 10,4 13,9 83 352 86 342 36 4 49,6 491 311 226 156 129 100 77 10,4 13,5 78 333 80 324 Medel 49,5 513 313 211 118 79 47 32 10,8 13,4 63 388 65 376 Min 48,9 347 201 135 61 17 6 5 10,4 12,4 45 275 46 270 Max 50,2 796 531 352 198 156 103 77 11,3 15,1 83 593 86 567 Std.avv. 0,4 112 84 60 41 37 32 24 0,3 0,9 15 85 15 80

Fallviktsmätning:01-09-21 ,referens

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain m mikrostrain 4 3 50,5 385 254 190 119 84 50 34 10,3 14,1 114 271 116 265 8 3 49,6 379 251 176 105 68 34 20 10,3 13,5 103 280 105 274 12 3 49,9 419 326 262 175 114 46 19 10,7 12,8 179 249 183 243 16 3 50,2 609 459 373 275 216 144 101 10,5 11,7 117 324 121 313 20 3 49,5 639 468 363 251 187 117 78 10,7 10,8 93 374 96 361 24 3 49,6 532 388 303 214 164 103 74 10,4 12,4 112 313 115 304 28 3 49,2 441 322 261 186 145 95 71 10,3 12,1 148 256 152 250 32 4 49 556 396 315 224 167 108 79 10,7 13,5 106 329 109 319 36 3 49,5 534 393 317 229 185 128 92 10,7 14,8 123 297 127 288 40 3 49,8 469 351 289 213 165 108 80 10,5 14,7 154 258 158 251 44 3 49,8 482 370 309 236 191 132 94 10,1 14,5 167 247 171 240 Medel 49,7 495 362 287 202 153 97 67 10,5 13,2 129 291 132 283 Min 49,0 379 251 176 105 68 34 19 10,1 10,8 93 247 96 240 Max 50,5 639 468 373 275 216 144 101 10,7 14,8 179 374 183 361 Std.avv. 0,4 87 71 62 53 47 37 29 0,2 1,3 29 41 29 38

Temp. Korr. 10°C Temp. Korr. 10°C

(23)

Bilaga 2

Fallviktsmätning, Fatbursgatan, hösten 2001

Fallviktsmätning: 2001-11-18 Sträcka 1

Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 18 4 49,2 962 701 460 142 126 47 14 11,2 12,1 45 635 14 3 49,4 912 646 454 162 70 39 21 11,3 12,7 51 620 10 4 49 1087 892 467 302 138 68 32 11,2 13,9 33 737 6 3 49,1 1092 901 585 349 199 94 49 11,5 13,2 51 652 2 3 49 974 626 471 239 174 89 50 11,5 12,2 46 617 Medel 49,1 1005 753 487 239 141 67 33 11,3 12,8 45 652 Min 49,0 912 626 454 142 70 39 14 11,2 12,1 33 617 Max 49,4 1092 901 585 349 199 94 50 11,5 13,9 51 737 Std.avv. 0,2 80 134 55 89 49 24 16 0,2 0,7 7 50

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 18 3 48,7 1333 878 648 377 261 135 77 11,2 12,5 34 803 14 3 48,7 1662 1224 997 440 264 136 68 11,7 14,7 45 907 10 4 49 1055 724 424 232 51 19 5 11,3 13,5 30 773 6 4 49,6 751 541 205 100 18 4 2 11,3 13 23 630 2 3 49,3 866 453 300 68 51 21 9 11,2 12,3 29 668 Medel 49,1 1133 764 515 243 129 63 32 11,3 13,2 32 756 Min 48,7 751 453 205 68 18 4 2 11,2 12,3 23 630 Max 49,6 1662 1224 997 440 264 136 77 11,7 14,7 45 907 Std.avv. 0,4 368 305 316 164 123 67 37 0,2 1,0 8 110

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 14 3 49,3 983 710 418 317 225 121 76 11,7 12,1 36 629 11 4 49,7 1124 874 586 165 128 76 47 11,4 12,4 46 713 8 3 49,3 1255 983 466 293 139 107 67 11,5 12,5 23 885 5 3 49,2 1127 678 533 316 198 112 67 11,5 12,4 38 710 2 3 49 1190 865 661 353 206 128 78 11,5 12,4 51 696 Medel 49,3 1136 822 533 289 179 109 67 11,5 12,4 39 727 Min 49,0 983 678 418 165 128 76 47 11,4 12,1 23 629 Max 49,7 1255 983 661 353 225 128 78 11,7 12,5 51 885 Std.avv. 0,3 101 126 96 72 43 20 12 0,1 0,2 11 95

(24)

Bilaga 3 Sid 1

Västertorp

Fallviktsmätning: 2002-11-18 Sträcka 1, ref

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,7 510 375 302 221 167 96 57 5 4,2 128 290 7 3 51,8 400 289 231 163 117 58 31 5,4 9,6 154 246 12 3 51,5 383 255 193 123 84 35 15 4,9 2,5 119 267 17 3 51,4 414 291 225 153 104 43 18 4,9 3,3 129 270 22 3 50,9 444 299 224 146 100 46 22 5,2 4,2 103 302 Medel 51,3 430 302 235 161 114 56 29 5,1 4,8 127 275 Min 50,7 383 255 193 123 84 35 15 4,9 2,5 103 246 Max 51,8 510 375 302 221 167 96 57 5,4 9,6 154 302 Std.avv. 0,5 50 44 40 37 32 24 17 0,2 2,8 18 22 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Fallviktsmätning: 2002-11-18 Tjocklek beläggn. (mm) 100

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,7 510 375 302 221 167 96 57 5 4,2 111 335 7 3 51,8 400 289 231 163 117 58 31 5,4 9,6 137 276 12 3 51,5 383 255 193 123 84 35 15 4,9 2,5 107 297 17 3 51,4 414 291 225 153 104 43 18 4,9 3,3 115 303 22 3 50,9 444 299 224 146 100 46 22 5,2 4,2 91 342 Medel 51,3 430 302 235 161 114 56 29 5,1 4,8 112 311 Min 50,7 383 255 193 123 84 35 15 4,9 2,5 91 276 Max 51,8 510 375 302 221 167 96 57 5,4 9,6 137 342 Std.avv. 0,5 50 44 40 37 32 24 17 0,2 2,8 17 28

(25)

Bilaga 3 Sid 2

Västertorp

Fallviktsmätning: 2002-11-18 Sträcka 2 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 438 290 213 131 82 31 13 4,7 4,2 97 311 7 3 50,7 340 221 158 95 60 23 8 4,9 6,1 115 256 12 3 51,1 251 186 149 107 78 38 20 4,9 5,3 262 164 17 3 50,7 330 236 184 127 87 39 18 5,1 3,9 172 218 22 3 50,4 357 261 203 137 86 31 11 5 4 166 235 Medel 50,7 343 239 181 119 79 32 14 4,9 4,7 162 237 Min 50,4 251 186 149 95 60 23 8 4,7 3,9 97 164 Max 51,1 438 290 213 137 87 39 20 5,1 6,1 262 311 Std.avv. 0,3 67 39 28 18 11 6 5 0,1 1,0 64 54 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 438 290 213 131 82 31 13 4,7 4,2 86 352 7 3 50,7 340 221 158 95 60 23 8 4,9 6,1 104 282 12 3 51,1 251 186 149 107 78 38 20 4,9 5,3 244 176 17 3 50,7 330 236 184 127 87 39 18 5,1 3,9 157 239 22 3 50,4 357 261 203 137 86 31 11 5 4 150 260 Medel 50,7 343 239 181 119 79 32 14 4,9 4,7 148 262 Min 50,4 251 186 149 95 60 23 8 4,7 3,9 86 176 Max 51,1 438 290 213 137 87 39 20 5,1 6,1 244 352 Std.avv. 0,3 67 39 28 18 11 6 5 0,1 1,0 61 64

(26)

Bilaga 3 Sid 3

Västertorp

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 51 270 181 135 85 51 16 4 4,7 3,7 167 204 7 3 50,3 282 186 134 78 45 11 2 5,4 5 144 219 12 3 50,2 269 170 116 60 29 2 1 5 3,3 127 224 17 3 50,4 426 255 173 93 49 8 2 4,9 3,2 72 338 22 3 50,5 377 227 161 85 42 8 1 4,9 2,3 89 300 Medel 50,5 325 204 144 80 43 9 2 5,0 3,5 120 257 Min 50,2 269 170 116 60 29 2 1 4,7 2,3 72 204 Max 51,0 426 255 173 93 51 16 4 5,4 5,0 167 338 Std.avv. 0,3 72 36 23 12 9 5 1 0,3 1,0 39 59 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 51 270 181 135 85 51 16 4 4,7 3,7 154 220 7 3 50,3 282 186 134 78 45 11 2 5,4 5 133 237 12 3 50,2 269 170 116 60 29 2 1 5 3,3 118 242 17 3 50,4 426 255 173 93 49 8 2 4,9 3,2 64 381 22 3 50,5 377 227 161 85 42 8 1 4,9 2,3 80 333 Medel 50,5 325 204 144 80 43 9 2 5,0 3,5 110 283 Min 50,2 269 170 116 60 29 2 1 4,7 2,3 64 220 Max 51,0 426 255 173 93 51 16 4 5,4 5,0 154 381 Std.avv. 0,3 72 36 23 12 9 5 1 0,3 1,0 37 71

(27)

Bilaga 3 Sid 4

Västertorp

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 498 363 290 200 137 60 27 4,9 4,3 126 300 7 3 50,2 591 393 296 190 121 46 18 4,9 4,7 76 397 12 3 50,3 542 381 288 185 119 45 18 4,7 3 94 354 17 3 50,5 425 289 216 135 83 28 9 4,7 3,5 109 296 22 3 50,6 677 479 344 199 115 36 11 4,9 3,5 69 458 Medel 50,4 547 381 287 182 115 43 17 4,8 3,8 95 361 Min 50,2 425 289 216 135 83 28 9 4,7 3,0 69 296 Max 50,6 677 479 344 200 137 60 27 4,9 4,7 126 458 Std.avv. 0,2 95 68 46 27 20 12 7 0,1 0,7 23 68 Beläggningstemp (°C) 14 Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 498 363 290 200 137 60 27 4,9 4,3 133 285 7 3 50,2 591 393 296 190 121 46 18 4,9 4,7 81 373 12 3 50,3 542 381 288 185 119 45 18 4,7 3 100 335 17 3 50,5 425 289 216 135 83 28 9 4,7 3,5 114 283 22 3 50,6 677 479 344 199 115 36 11 4,9 3,5 74 427 Medel 50,4 547 381 287 182 115 43 17 4,8 3,8 100 341 Min 50,2 425 289 216 135 83 28 9 4,7 3,0 74 283 Max 50,6 677 479 344 200 137 60 27 4,9 4,7 133 427 Std.avv. 0,2 95 68 46 27 20 12 7 0,1 0,7 24 61

(28)

Bilaga 3 Sid 5

Västertorp

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 394 299 231 141 81 19 4 4,9 3,5 162 258 7 3 50,3 498 364 283 176 103 27 6 5,1 4,7 119 321 12 3 50,3 386 293 233 156 105 47 21 4,9 3,9 178 237 17 3 50,2 444 334 261 162 97 30 9 4,9 3,4 145 283 22 3 50 323 227 173 106 60 16 3 5,1 3,4 161 231 Medel 50,3 409 303 236 148 89 28 9 5,0 3,8 153 266 Min 50,0 323 227 173 106 60 16 3 4,9 3,4 119 231 Max 50,6 498 364 283 176 105 47 21 5,1 4,7 178 321 Std.avv. 0,2 66 51 41 27 19 12 7 0,1 0,6 22 37 Beläggningstemp (°C) 14 Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 2 3 50,6 394 299 231 141 81 19 4 4,9 3,5 169 248 7 3 50,3 498 364 283 176 103 27 6 5,1 4,7 125 305 12 3 50,3 386 293 233 156 105 47 21 4,9 3,9 185 228 17 3 50,2 444 334 261 162 97 30 9 4,9 3,4 151 270 22 3 50 323 227 173 106 60 16 3 5,1 3,4 166 223 Medel 50,3 409 303 236 148 89 28 9 5,0 3,8 159 255 Min 50,0 323 227 173 106 60 16 3 4,9 3,4 125 223 Max 50,6 498 364 283 176 105 47 21 5,1 4,7 185 305 Std.avv. 0,2 66 51 41 27 19 12 7 0,1 0,6 22 34

(29)

Bilaga 4

Temperaturkorrigerade värden (10°C) Malteholmsgatan, Hässelby

Fallviktsmätning:02-11-18 Tjocklek beläggn. (mm) 100

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 0 3 50,5 434 297 229 167 128 78 53 5,2 3,4 102 311 10 3 50,6 434 322 264 198 155 93 64 5,9 3,9 142 274 20 3 50,3 542 404 333 254 202 130 89 5,4 3,5 114 335 30 3 50,4 548 402 326 246 196 128 88 5,4 2,7 103 350 40 3 50,4 578 419 336 246 192 122 85 5,2 3,7 92 384 50 3 50,7 526 379 304 224 175 109 76 5,1 3,4 101 349 60 3 50,7 573 399 308 210 149 73 39 5,2 3,5 78 421 70 3 50,8 560 407 322 234 178 103 65 5,1 3,4 93 379 80 3 50,8 534 393 312 228 174 100 58 5,1 2,7 102 355 90 3 50,8 606 444 353 253 188 101 59 5,1 2,6 87 411 100 3 50,6 668 475 375 267 197 106 61 5,2 2,6 71 472 110 3 50,8 502 358 282 199 147 77 43 5 2,9 100 350 120 3 50,8 543 402 320 230 169 91 52 5,4 1,9 102 364 130 3 51,2 419 298 236 164 119 62 33 5,4 2,6 123 294 140 3 51 462 337 266 184 131 64 33 5,6 2,9 116 320 150 3 50,6 478 346 275 191 134 67 34 5,4 3,7 111 332 160 3 50,5 429 298 229 154 108 53 27 5,6 2,6 106 316 175 3 50,3 400 281 218 154 110 56 29 5,5 3,3 120 288 180 3 50,1 428 310 249 184 134 72 41 5,9 3,5 130 288 190 3 50,2 520 391 322 250 201 131 92 5,5 3,1 122 315 200 3 50,2 510 388 321 251 197 125 85 5,6 3,1 130 306 Medel 50,6 509 369 294 214 161 92 57 5,4 3,1 107 344 Min 50,1 400 281 218 154 108 53 27 5,0 1,9 71 274 Max 51,2 668 475 375 267 202 131 92 5,9 3,9 142 472 Std.avv. 0,3 70 53 45 36 32 26 22 0,3 0,5 18 49

(30)

Bilaga 5 Sid 1 Ångermannagatan Fallviktsmätning:02-11-18 ,sträcka 1 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 3 51,3 609 464 373 275 208 134 97 5,4 3,5 117 328 8 3 50,6 837 645 525 392 300 180 123 5,4 4,3 90 423 12 3 50,3 796 632 528 409 321 204 146 5,4 3,5 111 371 16 3 50,9 591 467 390 299 237 161 120 5,2 4,2 148 287 20 3 50,6 603 473 381 281 211 134 100 5,4 3,3 128 317 24 3 50,8 643 489 401 293 221 138 103 5,2 4,1 116 340 28 3 50,6 792 603 497 371 289 187 138 5,4 4,5 96 400 32 3 50,5 774 615 520 404 321 203 145 4,9 3,9 119 353 Medel 50,7 706 549 452 341 264 168 122 5,3 3,9 116 352 Min 50,3 591 464 373 275 208 134 97 4,9 3,3 90 287 Max 51,3 837 645 528 409 321 204 146 5,4 4,5 148 423 Std.avv. 0,3 103 82 71 59 49 30 20 0,2 0,4 18 45 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C) Ångermannagatan

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 3 51,3 609 464 373 275 208 134 97 5,4 3,5 98 390 8 3 50,6 837 645 525 392 300 180 123 5,4 4,3 71 536 12 3 50,3 796 632 528 409 321 204 146 5,4 3,5 89 464 16 3 50,9 591 467 390 299 237 161 120 5,2 4,2 125 339 20 3 50,6 603 473 381 281 211 134 100 5,4 3,3 108 375 24 3 50,8 643 489 401 293 221 138 103 5,2 4,1 97 408 28 3 50,6 792 603 497 371 289 187 138 5,4 4,5 77 500 32 3 50,5 774 615 520 404 321 203 145 4,9 3,9 96 440 Medel 50,7 706 549 452 341 264 168 122 5,3 3,9 95 431 Min 50,3 591 464 373 275 208 134 97 4,9 3,3 71 339 Max 51,3 837 645 528 409 321 204 146 5,4 4,5 125 536 Std.avv. 0,3 103 82 71 59 49 30 20 0,2 0,4 17 66

(31)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 3 51,3 666 441 311 175 99 27 6 5,2 4 59 474 8 3 51,1 600 412 308 192 125 50 23 4,9 6,3 79 397 12 3 51 603 410 300 187 117 50 25 5,5 4,3 74 409 16 3 51 570 379 276 171 107 43 20 5,1 4,5 74 394 20 3 51 611 406 292 180 114 47 22 5,4 4,8 67 422 24 3 50,7 641 447 330 215 147 70 38 5,2 5 74 414 28 3 50,7 794 564 437 295 206 102 58 5,2 4,8 69 477 32 3 50,5 804 576 453 325 245 141 92 5,4 5,1 72 458 36 3 50,5 759 539 422 300 225 133 94 5,8 5 74 441 Medel 50,9 672 464 348 227 154 74 42 5,3 4,9 72 432 Min 50,5 570 379 276 171 99 27 6 4,9 4,0 59 394 Max 51,3 804 576 453 325 245 141 94 5,8 6,3 79 477 Std.avv. 0,3 90 75 69 62 56 42 32 0,3 0,6 6 32 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C) Ångermannagatan

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 3 51,3 666 441 311 175 99 27 6 5,2 4 49 572 8 3 51,1 600 412 308 192 125 50 23 4,9 6,3 67 470 12 3 51 603 410 300 187 117 50 25 5,5 4,3 62 484 16 3 51 570 379 276 171 107 43 20 5,1 4,5 63 463 20 3 51 611 406 292 180 114 47 22 5,4 4,8 57 502 24 3 50,7 641 447 330 215 147 70 38 5,2 5 62 497 28 3 50,7 794 564 437 295 206 102 58 5,2 4,8 55 597 32 3 50,5 804 576 453 325 245 141 92 5,4 5,1 58 575 36 3 50,5 759 539 422 300 225 133 94 5,8 5 60 546 Medel 50,9 672 464 348 227 154 74 42 5,3 4,9 59 523 Min 50,5 570 379 276 171 99 27 6 4,9 4,0 49 463 Max 51,3 804 576 453 325 245 141 94 5,8 6,3 67 597 Std.avv. 0,3 90 75 69 62 56 42 32 0,3 0,6 5 50

(32)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 4 50,2 1210 954 786 575 424 238 158 5,9 3,5 69 585 8 3 50,6 818 681 586 455 365 237 173 5,6 3,1 139 338 12 3 50,7 744 618 537 422 339 221 160 5,5 3,9 157 305 16 3 50,6 688 575 497 384 302 191 136 5,4 4,5 170 291 20 3 50,9 594 510 457 380 319 218 155 5,2 4,8 253 211 24 3 50,7 616 536 480 397 332 227 163 5,4 5,5 258 214 28 3 50,5 599 485 420 333 271 182 128 5,4 5 176 261 32 3 50,8 505 428 379 302 245 160 112 5,1 4,5 268 204 36 3 50,4 559 439 379 295 237 154 106 5,1 4,2 169 261 Medel 50,6 704 581 502 394 315 203 143 5,4 4,3 184 297 Min 50,2 505 428 379 295 237 154 106 5,1 3,1 69 204 Max 50,9 1210 954 786 575 424 238 173 5,9 5,5 268 585 Std.avv. 0,2 213 162 127 86 60 32 24 0,3 0,8 65 118 Beläggningstemp (°C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10°C) Ångermannagatan

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 4 4 50,2 1210 954 786 575 424 238 158 5,9 3,5 49 824 8 3 50,6 818 681 586 455 365 237 173 5,6 3,1 110 426 12 3 50,7 744 618 537 422 339 221 160 5,5 3,9 127 377 16 3 50,6 688 575 497 384 302 191 136 5,4 4,5 140 353 20 3 50,9 594 510 457 380 319 218 155 5,2 4,8 214 250 24 3 50,7 616 536 480 397 332 227 163 5,4 5,5 217 254 28 3 50,5 599 485 420 333 271 182 128 5,4 5 149 309 32 3 50,8 505 428 379 302 245 160 112 5,1 4,5 232 235 36 3 50,4 559 439 379 295 237 154 106 5,1 4,2 145 306 Medel 50,6 704 581 502 394 315 203 143 5,4 4,3 154 370 Min 50,2 505 428 379 295 237 154 106 5,1 3,1 49 235 Max 50,9 1210 954 786 575 424 238 173 5,9 5,5 232 824 Std.avv. 0,2 213 162 127 86 60 32 24 0,3 0,8 59 181