Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland

(1)

VTI notât

Nr

6-1997

Utgivningsår:

1997

Titel:

Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland

Författare:

Torbjörn Jacobson

Programområde:

Konstruktion och Byggande

Projektnummer:

60360

Projektnamn:

Emulsionsbeläggningar

Uppdragsgivare:

Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

(2)

Vägskador på relativt nylagda MJAB-beläggningar i västra Värmland har initierat en skadeutredning med inriktning på labprovning av borrkärnor från väg S175, Stavnäs - Dalen.

Undersökningarna har gjorts på uppdrag av Vägverket, Region Väst och SVB, Svenska Vägbeläggningar. Kontaktmän har varit Roland Styffe och Svante Johansson från Vägverket samt Anders Bergström och Sven Nyqvist från SVB. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare. Karl-Axel Thörnström och Ragnhild Petterson har gjort labprovningarna.

Linköping i januari 1997,

(3)

Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland

Bakgrund

Ett par vägar i Värmland med förhållandevis nytt slitlager av 80 kg/m2 MJAB16/visk. 15.000 har på vissa sträckor uppvisat skador av typen plastiska deformationer och blödningar (eller kraftig svärtning). Några avsnitt åtgärdades 1995-96 genom bortfräsning av den gamla MJAB-beläggningen och påförande av en ny. Liknande skador, deformationer och blödningar, kom igen under följande sommar.

Mot den bakgrunden gjordes i oktober 1996 en skadeinspektion av de aktuella vägarna och ett antal provsektioner valdes ut, bland annat på väg 175, Stavnäs - Dalen, för vidare undersökning genom borrkärnor. Vid inspektion deltog personal från entreprenören, bindemedelsleverantören och VTI. Skadeinspektionen föregicks av ett möte på vägverket i Karlstad där även personal från Region Väst deltog.

Tänkbara skadeorsaker

Plastiska deformationer och kraftig svärtning i hjulspåren tyder på att slitlagret erhållit dåliga stabilitetsegenskaper med omlagringar av materialet som följd. Vid skadade partier såg ytan fet och tät ut. Valkar förekom på de mest skadade ytorna. Uppkomna skador kan ha följande orsaker eller en kombination av dessa:

• alltför hög bindemedelshalt i förhållande till bindemedlets hårdhet • lågt hålrum

• hög fillerhalt och felaktig kornstorleksfördelning • rundat stenmaterial

• hög andel tunga fordon • styvt underlag

• för tjocka lager

MJAB är en asfaltbeläggning framtagen för det lågtrafikerade vägnätet och kanske främst avsedd för vägar med sämre bärighet där beläggningens flexibla och självläkande egenskaper kommer till sin fördel. Kornkurvan påminner om beläggningstyperna ABT och AEB, det vill säga stenmaterialet har kontinuerlig och tät gradering. Det innebär att bruksdelen (finandelen) får stor betydelse för massans/beläggningens egenskaper eftersom den utgör en förhållandevis stor del av massan (ett stabilt stenskelett saknas således). Förhållandet mellan mängden bindemedel, bindemedlets hårdhet och de finare fraktionerna (främst fillerhalten) kommer därför att få en stor betydelse för stabiliteten. MJOG (och OG) har en öppnare kurva som ger bättre stenmaterialkontakt och bindemedelshalten för MJOG16/10.000 ligger på 4,0 % i riktvärde enligt VÄG 94, det vill säga på en lägre nivå jäm fört med MJAB16/10.000 där riktvärdet är 4,6 %.

Väg SI 75, Stavnäs - Dalen

ÅDTt är ca 1400 fordon per dygn och andelen tung trafik, bland annat timmerbilar, är ca 10-15 %. MJAB-beläggningen hade lagts i etapper från 1992 till

(4)

MJAB. Följande provsektioner ingår i undersökningen:

• sektion 1, sekt. 46633. MJAB-94. MB 15.000. Svåra deformationer och ojämnheter. Svart yta - blödningar. Södergående körfält. Plant avsnitt. Öppen terräng. Det andra körfältet omlagt 1995.

• sektion 2, sekt. 48155. MJAB-95. MB 15.000. Deformationer. Svart yta. Södergående körfält, i backen. Öppen terräng.

• sektion 3, sekt. 49310. MJAB-94. MB 15.000. Bra yta - ngt svart i spår, lokalt tendens till deformationer. Södergående körfält. Plant avsnitt. Öppen terräng. • sektion 4, sekt. 54250. MJAB-94. MB 15.000. Bra yta - ngt svart i spår.

Norrgående körfält. Plant avsnitt. Skog-öppen terräng.

• sektion 5, sekt. 65470. MJAB-92. MB 15.000. Mycket bra yta. Södergående körfält. Backe och skog-öppen terräng.

Skador förekom vid sektionerna 1 och 2 i form av plastiska deformationer och blödningar/kraftig svärtning. Ytan i hjulspåren var tät och fet. Vid sektion 3 var ytan också något svärtad i spåren och lokalt kunde tendenser till deformationer skönjas. Vid sektionerna 4 och 5 hade ytan en helt annan karaktär (betydligt ljusare) och beläggningen såg stabil och bra ut. Samtliga sektioner ligger på vägbana som kan erhålla betydande solbestrålning (ej djup skugga) och temperaturen i beläggningen bör således kunna bli hög sommartid.

Vid samtliga provsektioner togs 6 prov i hjulspåret och 6 prov mellan hjulspåren. Dessutom togs vid sektion 1 även 6 prov i valken mot vägkanten.

(5)

(6)

Kvalitetskontrollerna 1994 och 1995.

Stenmaterialet i MJAB-beläggningarna utgjordes av helkrossat bergmaterial. En sammanställning på kvalitetskontrollerna (entreprenörens, analyserna har gjorts på auktoriserat laboratorium) ges i följande tabeller.

Tabell 1 Arbetsrecept från1994. MJA B 16/15.000.

Bind- Hålrums- Kornkurva, passerande mängd, %

halt halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm

vikt-% vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-%

medelv. 4,8 - 4,9 36 48 80

Tabell 2 Kvalitetskontroll från 1994 (medelvärden), massaprov och borrkäm or (hålrum). MJ AB16/15.000.

medelv. 4,9 6,9 6,6 31,2 42,7 80,3

stand, av. 0,1 1,1 0,5 4,1 4,7 4,1

min. 4,8 5,4 5,9 25,9 36,3 72,6

max. 5,3 8,6 7,6 38,3 51,0 86,0

Tabell 3 Kvalitetskontroll från 1995 (medelvärden), massaprov och borrkäm or (hålrum). MJAB16/15.000.

medelv. 4,9 5,7 7,0 35,7 47,5 84,9

stand, av. 0,1 0,6 0,4 3,0 4,1 3,5

min. 4,8 4,7 6,6 33,1 43,1 77,7

max. 5,3 6,5 7,8 40,2 54,3 88,9

Tabell 4 Kvalitetskontroll från 1996, borrkämor. 1994, AGF16.

prov 1 5,2 - 4,1 30,1 38,8 75,1

prov 2 5,2 - 8,1 38,0 48,9 89,3

M JAB-proverna uppfyller i stort sett kraven i VÄG 94 enligt kvalitetskontrollen. Proverna från 1994 uppvisar kornkurvor som ligger på gränsen till otillåtna avvikelser från arbetsreceptet. Fillerhalterna ligger till exempel i det högre registret i kurvan (medelvärde 6,6 %).

(7)

AG-lagret verkar vara proportionerat med förhöjd bindemedelshalt (5,2 %). Enligt deformationsstudier i VTIs provvägsmaskin är AG en stabil beläggningstyp som inte är speciellt känslig (inom rimliga gränser) för variationer i bindemedelshalt eller bindemedelshårdhet. AG kan karakteriseras som ett styvt, stabilt lager med bra lastfördelande förmåga.

Labprovning av borrkärnor hösten 1996

Efter borrningen delades (sågades) borrkärnorna så att slitlagret med MJAB skulle kunna undersökas enligt följande tester:

• bindemedelshalt, FAS 404-91 • kornstorleksfördelning, FAS 221-89

• skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt, FAS 427-91, 425-91, 413-91 • återvinning av bindemedel, viskositet, FAS 419-91, 339-91

Bindemedelshalt och kornkurva omfattar tre provkroppar (borrkärnor) per sektion och läge. Hålrumshalten har bestämts på samtliga prov (sex per sektion och läge, sammanlagt 66). Återvinningen har gjorts på sex provkroppar per sektion. Provkropparna var hela och provningsbara men förhållandevis tunna, 30-35 mm. Enskilda provningsresultat redovisas i bilagan medan en sammaställning över medelvärden ges i följande tabell och figurer.

Bindemedelshalt, kornkurva och hålrumshalt

Tabell 5 Bindemedelshalt, ko mkurva och hålrumshalt (medelv.) på borrkäm or

Sektion Bind- Bind- Hålrums Kornkurva, passerande mängd, %

Läge halt halt, korr halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm

vikt-% vikt-% 1) vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% Sektion 1 hjulspår 5,0 5,1 2,1 8,3 37,7 48,9 82,1 mellan hj 4,4 4,5 2,9 5,4 36,2 48,9 84,5 valk 5,0 5,1 2,4 6,1 36,1 48,9 85,1 Sektion 2 hjulspår 5,0 5,1 2,4 7,0 27,8 36,6 78,8 mellan hj 4,7 4,8 7,6 4,8 24,7 33,2 75,6 Sektion 3 hjulspår 4,9 5,0 1,7 6,4 35,5 46,4 82,4 mellan hj 4,8 4,9 2,7 5,6 33,6 43,8 78,3 Sektion 4 hjulspår 4,9 5,0 1,8 7,2 29,1 40,9 80,4 mellan hj 4,9 5,0 1,8 6,8 28,2 39,6 83,3 Sektion 5 hjulspår 4,8 4,9 4,6 7,8 37,8 53,6 90,6 mellan hj 4,7 4,8 6,5 7,1 35,7 47,4 82,8

(8)

Figur 1 Bindemedelsha.lt (korrigerad) på borrkäm or av MJAB.

(9)

Figur 3 Kornstorleksfördelning på borrkärnor av MJAB.

(10)

Återvinning av bindemedel

Bindemedel har återvunnits ur borrkärnorna genom kallextraktion med diklormetan och rotationsindunstare enligt FAS-metod 419-91 men vid lägre temperatur, +110°C i 60 min istället för +160°C i 15 min enligt metoden. Detta för att inte bindemedlet skall åldras under indunstningen av lösningsmedlet och kan sägas vara en anpassning av metoden till mjukgjord bitumen (FAS-metoden avser sannolikt återvinning av penetrationsbitumen). Bindemedelsåterstoden har sedan analyserats med avseende på kinematisk viskositet vid +60°C (FAS 339- 91). Borrkärnorna per sektion kommer både från hjulspår (3 st) och mellan hjulspåren (3 st). Resultaten framgår av tabell 5.

Tabell 5 Kinematisk viskositet vid 60°C (enkelvärden inom parentesen).

Sektion nr Viskositet mm2/s 1 7977 (7973,7981) 2 11527(11446, 11608) 3 24413 (24133,24692) 4 21504(21360,21647) 5 >25000 1)

1) Provet var för hårt för viskositetsbestämning Figur 5 Hålrumshalt på borrkärnor av MJAB.

(11)

Kommentarer och slutsatser

Det är viktigt att komma ihåg att undersökningen gjorts på förhållandevis tunna borrkärnor från vägen (30-35 mm) och att materialen i vissa fall erhållit rejäla omlagringar genom plastiska deformationer.

Bindemedelshalterna ligger på rimliga nivåer och stämmer väl överens med

arbetsreceptet och tidigare kvalitetskontroller. Bindemedelshalten är på deformerade partier högre i hjulspåret än mellan spåren och orsaken är sannolikt effekter från den omlagring (krypning) av beläggningen som skett.

Fillerhalten ligger i det övre registret inom gränskurvorna enligt VÄG 94 och

stämmer väl överens med resultaten från kvalitetskontrollerna. Fillerhalten är överlag högre i hjulspåren jämfört med ytorna mellan spåren, framför allt vid skadade avsnitt och orsaken är sannolikt den omlagring av massan (eller delar av massan) som skett. Eventuellt kan också något av stenmaterialet krossats ned vid packningen och av trafiken.

Kornstorleksfördelningen ligger, med något undantag, inom VÄG 94:as

anvisningar för MJAB16.

Totala mängden filler- och bindemedel i massan kan ge indikationer på om

materialet är stabilitetskänslig. Ett kriterium som ibland nämns är att filler + bitumenhalten inte bör överstiga 10 %. Filler + bitumenhalten ligger i hjulspåren på 11-13 % och mellan hjulspåren på 10-12 % men är inte markant högre på deformerade ytor jäm fört med oskadade. Vid sektion 1 är skillnaden i och mellan spår hela 3 procentenheter men sannolikt en effekt av att massan blivit omlagrad av den tunga trafiken. Proven har där tagits på en yta med kraftiga deformationer.

Hålrumshalterna i borrkärnorna ligger i de flesta fall på låga nivåer, ca 2,0 vol-% i

hjulspåren. De låga värdena pekar mot att beläggningen erhållit en omfattande efterpackning och/eller omlagring: Vid kvalitetskontrollen låg hålrummet på betydligt högre nivåer, 4,7-8,5 vol-%. Sektion 5 avviker dock markant från övriga och uppvisar betydligt högre hålrumshalter, 4,6 vol-% i hjulspåret och 6,5 vol-% mellan spåren. Sektionerna 3 och 4 som i hjulspåret erhåller hålrum på 1,7-1,8 vol-% samtidigt som filler + bitumenhalten ligger på drygt 12,0 % har trots detta ännu inte erhållit plastiska deformationer.

Viskositeten på återvunnet bindemedel (figur 6) skiljer sig markant mellan

sektionerna 1 och 2 (de med skador) och sektionerna 3, 4 och 5 (utan skador). Bindemedlet från sektionerna 1 och 2 erhåller en kinematisk viskositet på ca 8.000-11.500 mm2/s jämfört med 21.500 mm2/s eller mera för sektionerna 3, 4 och 5. Med tanke på att asfaltmassan tidigare varit uppvärmd (kanske 80°C i asfaltverket) och beläggningarna är 1-2 år gamla (en viss åldring måste ha skett) måste det ursprungliga bindemedlet ha legat en bra bit under 10.000 mm2/s i viskositet. Enligt arbetsreceptet skulle bindemedlet ha en viskositet på 15.000 mnT/s. Bindemedlen från sektionerna 3, 4 och 5 verkar ha förstyvats (rejält) med tiden och det hårdare bindemedlet är sannolikt huvudförklaringen till att beläggningen vid sektionerna 3 och 4 inte har deformerats trots de låga hålrummen och förhållandevis höga filler + bitumenhalter. Analyser av återvunnet

(12)

bindemedel måste alltid tolkas med en viss försiktighet på grund av de förändringar som eventuellt kan ske vid återvinningsproceduren på laboratoriet. Om hårdheten på bitumenet skulle påverkas av till exempel uppvärmningen i samband med indunstningen av lösningsmedel bör viskositeten bli något förhöjd, vilket skulle innebära att bindemedlets hårdhet på sträckorna 1 och 2 ligger på en ännu lägre nivå än erhållna 8.000-11.500 mm2/s.

Figur 6 Visko sitet på återvunnet bindemedel, borrkäm or hösten 1996.

Stabilitetsförsöken i VTIs provvägsmaskin har visat att bindemedlets hårdhet har stor betydelse för beläggningens, speciellt slitlagers, förmåga att klara plastiska deformationer. Det viktigaste är inte bindemedlets hårdhet i sig själv utan att bindemedelshalten anpassas efter det aktuella bindemedlets hårdhet, i detta fall viskositeten hos mjukbituminet.

Det är också viktigt att påpeka att MJAB-beläggningen ligger på ett styvt lager av AG, vilket medför att påkänningarna från den tunga trafiken blir extra stor på slitlagret (det är som att lägga en mjuk fjäder på en styv, huvuddelen att deformationen tas upp av den mjuka fjädern). Förhållandevis mjuka slitlager, typ MJAB, bör användas i kombination med mjukare bärlager, typ MJAG eller på obundet bärlagergrus. Vid skadeinspektionen hösten 1996 besiktigades också en ett år gammal MJAB-beläggning på riksväg 40 norr om Torsby. Även där förekom vägavsnitt med plastiska deformationer, bland annat markanta spår på en bro med MJAB 16/15000 som slitlager. Förekommer hög andel tung trafik, eller trafiken är spårbunden, bör MJAB-beläggningar användas med försiktighet.

Sammanfattningsvis visar undersökningen från väg 175, delen Stavnäs - Dalen, att alltför låg viskositet hos befintligt bindemedel i beläggningen kan vara den främsta orsaken till att vägen erhållit plastiska deformationer och att ytan blivit fet

(13)

och svärtad. Hålrumshalten i slitlagret har också minskat markant sedan beläggningen lades (enligt kvalitetskontrollen), vilket visar att massan inte blivit tillräckligt stabil. Bindemedelshalten, fillerhalten och kornstorleksfördelningen ligger inom angivna gränser och verkar inte ha någon direkt koppling till skadebilden. Stenmaterialets roll bör vara liten i detta sammanhang eftersom helkrossat bergmaterial använts. Det styva underliggande AG-lagret kan ha haft en inverkande negativ effekt på slitlagrets förmåga att klara de tunga påkänningarna från timmerbilar under varma sommardagar, speciellt om materialets motståndsförmåga mot plastiska deformationer varit reducerad som tydligen varit fallet.

(14)

Hålrumshalt på borrkärnor (FAS 425-91, 427-91 och 413-91).

Sektion

Mellan hjulspår

vol-%

Hjulspår

vol-%

Valk

vol-%

1 3,4, 3,0, 2,6, 2,4, 2,9, 3,1 2,6, 1,5, 2,2, 2,3, 2,0, 2,3 2,6, 2,5, 2,6, 2,4, 1,8, 2,6 2 6,9, 6,8, 7,0, 9,3, 7,2, 8,3 2.5, 2,9, 2,0, 2,5, 2.5, 2,3 -3 2,8, 1,9, 3,0, 3,1, 3,0, 2,6 1.7, 1,0, 2,2, 1,9, 1.8, 1,6 -4 1,7, 1,5, 1,4, 1,8, 1,9, 2,4 2,3, 1,6, 1,5, 1,8, 1,9, 1,7 -5 8,2, 7,9, 6,9, 6,9, 2,5, 6,5 4,5, 4,4, 5,2, 3,9, 5,0, 4,5

(15)

-Objekt: MJAB ....~ ] Beteckning: i VTI-nr: _{Provtagningsdatum:} 1996-06-25 A B C D Mv I Bindemedelshalt (%) 5,04 5,04 Vattenhalt (%) 0,69 0,69

Sektion 1 ( hjulspår)

K o rn sto rle k, m m Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 8,3 8,3 10,6 15,9 22,3 29,5 37,7 48,9 56,9 68,5 82,1 98,2 100,0 I B C D | Medelvärde 8 8 11 16 22 29 38 49 57 69 82 98 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 6 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(16)

Objekt: MJAB I Beteckning: VTI-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,44 4,44 Vattenhalt (%) 1,72 1,72

Sektion 1 ( mellan hjulspår)

Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 5,4 5,4 7,3 12,5 19,2 27,2 36,2 48,9 58,3 70,6 84,5 98,7 100,0 B ¡ C i t D I i Medelvärde 5 ₅ _i j 7 ! 12 19 27 36 49 58 71 84 99 100 Väg-94 gränskurvor Sikt 0,063 f . . . . ¡ 0,075 i . . . r | 0,125 | 0,25 I: 0,5 . 1,0 i i 2 ; 4 ' | 5,6 I 8 16 22,4 I 31,5 ! 45 i 63 ¡ Max, % 6 ! 7 I 11 1 19 28 CO CO CO ₅₈ ! " _{64 |}I I 74 88 99 I 100 | ; Min, % 4 4 . . . . 'T

5 i

9 13 18 . i C O CN J 39 46 I 57 70 85 98 100 I i ____i MJAB 16

(17)

Objekt: MJAB 16

Beteckning: Sektion 1 (valk) VTI-nr: ' . . . ... . ! Provtagningsdatum: A B C I —... - 1 ... D Mv I Bindemedelshalt (%) 5,01 ---1 5,01 Vattenhalt (%) 1,79 1,79

Sektion 1 (valk)

K o rn s to rle k , m m Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 | 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,1 6,1 8,3 13,6 20,3 27,4 36,1 48,9 56,3 69,0 85,1 99,3 100,0 B C i i i | iI D Medelvärde 6 6 8 14 20 27 36 49 56 69 85 99 100 I Väg-94 gränskurvor MJAB 16 S ikt ... i 0,063 0,075 0,125 0,25 ! 0,5 ! 1,0 ; t i i 2 i 4

I

; 5,6 j i 8 ; 11,2 ; 16 I I I 22,4 ! 31,5 ! 45 63 i i i M ax, % 6 7 11 I . . . | . . . i . . . j. . . i. . . 19 ! 28 36 46 , 58 : 64 j 74 ,■ ' " " i - - - i j j i i 88 | 99 ! .... i ' l " io o | ; i i ] M in, % 4 4 5 9 ! 13 18 26 | 39 I 46 ! 57 1 ... ... ... ! 70 85 ! I I 98 100 j

(18)

Objekt: MJAB 16 / Värmland

Beteckning: Sektion 2 (hjulspår)

VTI-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,96 4,96 Vattenhalt (%) 0,50 0,50

Sektion 2 (hjulspår)

Komstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,0 7,0 9,0 12,9 17,3 21,9 27,8 36,6 42,1 52,9 78,8 99,5 100,0 B C .. i i D __j Medelvärde 7 7 9 13 17 22 28 37 42 53 79 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 | 0,25 0,5 1,0 2 ] 4 ! 5,6 i ..., 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 M ax, % 6 7 i i 19 28 i ! 36 CD LO 00 ₆₄ ₇₄ 88 ₉₉ 100 I Min, % 4 4 5 9 13 !! 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(19)

Objekt: Beteckning: VTI-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,71 4,71 Vattenhalt (%) 1,56 1,56

Sektion 2 (mellan hjulspår)

K o rn sto rle k, m m S ikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 ...63 I A 4,8 4,8 6,6 10,2 14,5 18,9 24,7 33,2 38,9 49,3 75,6 99,7 100,0 B I C D Medelvärde 5 5 7 10 15 19 25 33 39 49 76 100 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 ¡ Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 O C\J _5,6 8 11,2 ₁₆ _22,4 _31,5 _{45 !i 63 !} ¡ Max, % 6 7 11 19 28 CO CD CD ₅₈ ₆₄ ₇₄ [... 88 ! ...99 100 i... i ;...i Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(20)

A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,93 4,93 Vattenhalt (%) 1,44 1,44

Sektion 3 ( hjulspår)

Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,4 6,4 8,6 13,8 21,2 28,2 35,5 46,4 53,2 65,3 82,4 96,9 100,0 B C I ... \ D _I I Medelvärde ] 6 6 9 ! 14 . j

I

21 28 36 46 ...I 53 ! ... j 65 82 97 100 j | Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 i 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 6 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

Objekt: MJAB 16 / Värmland

Beteckning: Sektion 3 ( hjulspår) i' I VTI-nr: _{Provtagningsdatum:}

(21)

Objekt: MJAB 1 6 / Värmland

i

Beteckning: Sektion 3 (mellan hjulspår)

H

_i VTI-nr: Provtagningsdatum:

A B C D Mv

Bindemedelshalt (%) 4,77 4,77

Vattenhalt (%) 1,17 1,17 !

I

Sektion 3 (mellan hjulspår)

Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 5,6 5,6 7,7 12,7 19,8 26,6 33,6 43,8 50,4 64,0 78,3 99,4 100,0 B C D Medelvärde 6 6 8 13 20 27 34 44 50 64 78 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 .. .. . j... 4 5,6 ! 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 6 7 11 19 28 ... ! 36 46 58 64 74 I ... ” '88 i... 99 (...

,

100 ■ ! .... ... — Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(22)

REPORT issued by an Accredited Laboratory B ila g a 1 ( 1 ) Provmärkning : Sektion 4 VTI-nr : Provtagningsdatum : 1996-12-20 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,86 4,86 Vattenhalt (%) 0,63 0,63 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,2 9,6 13,5 17,5 22,2 29,1 40,9 49,4 63,1 80,4 97,9 100,0 B C D Medelvärde 7 10 13 17 22 29 41 49 63 80 98 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 .. 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100 P a ss e ra n d e m ä n g d , v ik tp ro c e n t

Sektion 4(

hjulspår)

Kornstorlek, mm

(23)

REPORT issued by an Accredited Laboratory Bilaga 1 (1) Provmärkning : S ektio n 4 VTI-nr : _{Provtagningsdatum : 1996-12-20} A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,85 4,85 Vattenhalt (%) 0,63 0,63 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 _1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,8 9,3 13,2 17,1 21,6 28,2 39,6 47,6 62,0 83,3 99,2 100,0 B C D Medelvärde 7 9 13 17 22 28 40 48 62 83 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(24)

REPORT issued by an Accredited Laboratory Bilaga 1 (1) Provmärkning : Sektion 5 V T I-n r: Provtagningsdatum : 1996-12-20 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,79 4,79 Vattenhalt (%)

Sektion 5 (hjulspår)

Kornstorlek, mm Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,8 10,6 15,4 20,7 27,5 37,8 53,6 63,3 77,1 90,6 99,6 100,0 B C D Medelvärde 8 11 15 21 28 38 54 63 77 91 100 100 i Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1.0 2 I 4 I 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 M ax, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

(25)

REPORT issued by an Accredited Laboratory

Bilaga

Provmärkning : S ektio n 5 (m ellan hjulsp år)

V T I-n r: Provtagningsdatum : A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,66 4,66 Vattenhalt (%) 0,11 0,11 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,1 9,6 15,2 21,3 27,6 35,7 47,4 54,5 66,3 82,8 99,2 100,0 B C D Medelvärde 7 10 15 21 28 36 47 54 66 83 99 100 Väg-94 gränskurvor S ikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 M ax, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 M in, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100 ... MJAB 16

(26)

forskningsinstitutet

VI F O R S K A R F Ö R E T T L I V I R Ö R E L S E

Statens väg- och transportforskningsinstitut

har kompetens och laboratorier för kvalificerade forsk ningsuppdrag inom transporter och samhällsekonomi, trafiksäkerhet, fordon, miljö samt för byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar.