Effekter på drogbruk och kriminalitet av en liberaliserad lagstiftning avseende cannabis: En Litteraturstudie

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola

90-120 hp Hälsa och samhälle

Master i kriminologi 205 06 Malmö

EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH

KRIMINALITET AV EN

LIBERALISERAD LAGSTIFTNING

AVSEENDE CANNABIS

EN LITTERATURSTUDIE

EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH

KRIMINALITET AV EN

LIBERALISERAD LAGSTIFTNING

AVSEENDE CANNABIS

EN LITTERATURSTUDIE

PATRIK HANSSON

Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i

världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet.

Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av

sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i

litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet.

Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering

av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades.

Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller

hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen hålls oförändrat eller minskar något efter en

liberalisering av cannabis.

Nyckelord: Cannabis, Crime, drugs, liberalization, legalization, prevalence

Hansson, P. Effekter på drogbruk och kriminalitet efter liberaliserad lagstiftning avseende cannabis. En beskrivande litteraturstudie Examensarbete i kriminologi

30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle,

EFFECTS ON DRUG USE AND

CRIMINALITY OF A

LIBERALIZED LEGISLATION OF

CANNABIS

A LITERATURE REVIEW

PATRIK HANSSON

Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is

happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality.

Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which

is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation.

Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the

liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence.

Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of

prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found.

Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis.

Innehållsförteckning

Olika typer av narkotika ... 9

Opioder ... 9

Centralstimulantia ... 10

Cannabis och Cannabinoider ... 10

Nikotin ... 10

Teoretisk bakgrund ... 10

Gatewayteorin ... 11

Hur mäts bruk av narkotika? ... 12

Hur vidsträckt är bruk av narkotika? ... 13

Bruk av narkotika i Sverige ... 13

Bruk av narkotika i Europa ... 13

Bruk av narkotika i USA ... 13

Narkotikabrukets konsekvenser ... 14

Fysiska konsekvenser ... 14

Psykiska konsekvenser ... 14

Sociala konsekvenser ... 14

Kriminella konsekvenser ... 14

Missbruk och beroende ... 15

Reglering av narkotika ... 15

Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken ... 15

Medicinsk användning av narkotika ... 16

Rekreationsbruk av narkotika ... 16

Cannabis ... 17

Cannabis effekter ... 17

Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet? ... 18

Liberaliseringen av cannabis ... 18

Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis ... 20

Metod ... 21

Litteratursökning ... 21

Sökord ... 21

Inklusionskriterier ... 22

Resultat från litteratursökningen ... 22

Val av inkluderade publikationer ... 23

Urval ... 23

Design ... 23

Etiska aspekter ... 23

Bedömning av publikationer ... 24

Presentation av resultat från valda publikationer ... 27

Liberaliseringstyp ... 27

Undersökningsperiod / Plats ... 27

Källa ... 28

Bruk av cannabis ... 28

Bruk av tyngre droger ... 28

Kriminalitet ... 28

Resultat ... 29

Liberaliseringsform: Eget bruk av cannabis ... 29

Bruk av cannabis ... 29

Bruk av tyngre droger ... 29

Kriminalitet ... 29

Liberaliseringsform: Medicinskt bruk av cannabis ... 31

Bruk av cannabis ... 31

Bruk av tyngre droger ... 31

Kriminalitet ... 31

Slutsatser ... 33

Liberalisering av eget bruk av cannabis ... 33

Hur påverkas bruket av cannabis när eget bruk av cannabis liberaliseras? ... 33

Hur påverkas bruket av tyngre droger när eget bruk av cannabis liberaliseras? ... 33

Hur påverkas kriminaliteten när eget bruk av cannabis liberaliseras? ... 34

Liberalisering av medicinskt bruk av cannabis ... 34

Hur påverkas bruket av cannabis när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? ... 34

Hur påverkas bruket av tyngre droger när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? ... 34

Hur påverkas kriminaliteten när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? 34 Diskussion ... 35

Resultatdiskussion ... 35

Metoddiskussion ... 36

Rekommendation för framtida forskning ... 38 Referenser ... 39 Bilagor ... 44

Bilaga 1 – Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende eget bruk av cannabis ... 44 Bilaga 2 - Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende medicinskt bruk av cannabis ... 47

INLEDNING

Narkotika har brukats av människan sedan flera tusen år tillbaka och påverkar individens sinnesstämning samt ger en känsla av eufori (Nylander, 2011). Narkotika är i större delen av världen olagligt då narkotika ofta har en skadlig effekt på individen samt att bruket kan övergå i ett missbruk eller beroende. En rapport av UNODCvisade att år 2012 brukade ca 243 miljoner människor narkotika runt om i världen vilket är ca 5,2 % av jordens befolkning (UNODC, 2014). Rapporten uppskattar att av dessa 243 miljoner människor så brukar 177 miljoner cannabis. Opioder, som är den näst vanligaste narkotikan, uppskattas att ca 33 miljoner människor.

Narkotika anses vara ett samhällsproblem för många länder vilket har lett till utvecklandet av olika metoder för att komma underfund med denna problematik. Den vanligaste metoden är att lagstifta allt bruk av narkotika. I exempelvis Sverige är all form av bruk lagstiftat och enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning följer denna lagstiftning den svenska befolkningens opinion i frågan (CAN, 2014a). Enligt rapporten anser 88 % av urvalet att påståendet ”Sverige borde ha en mindre restriktiv hållning till

narkotika, som det är i många andra europeiska länder” stämmer dåligt med deras uppfattning (a a). Lagstiftning har huvudsakligen två syften, dels ska den

avskräcka individer från att begå en särskild handling genom hot om straff. Denna avskräckning skall därmed fungera som en sorts prevention som ska hindra

individen från att bryta mot lagen. Lagstiftningen skall även fungera som en sorts moralisk kompass för befolkningen och om individen bryter mot denna lag innebär det att denne inte beter sig på ett accepterat vis i samhället.

En annan metod som tillämpas är istället att liberalisera det egna bruket av narkotika och förhoppningen är att när rädslan för att stämplas som kriminell försvinner är individen mer benägen att söka hjälp för sitt missbruk (Greenwald, 2009). I Europa liberaliserade Portugal 1991 eget bruk av all narkotika men försäljning och tillverkning är fortfarande olagligt. Det medförde att individer var mer benägna att söka vård och spridningen av dödliga sjukdomar mellan

missbrukare minskade (Greenwald, 2009).

I USA och i delar av Europa debatteras det om cannabis fortfarande skall klassificeras som narkotika då det anses vara en mildare typ av drog. Detta motstånd till lagstiftning mot cannabis har successivt växt fram genom de senaste decennierna och i USA valde delstaten Kalifornien under 1990-talet att legalisera medicinskt bruk av cannabis (CDPH, 2015). Det påbörjade en liberaliseringsvåg i USA och i nuläget har totalt 24 delstater valt att legalisera medicinskt bruk av cannabis. Detta har lett till en mer avslappnad attityd gentemot cannabis och fyra delstater har valt att helt legalisera rekreationsbruk av cannabis.

Liberaliseringen av cannabis motiveras främst av att drogen inte anses ha

tillräckligt stora negativa konsekvenser, men motståndare menar att cannabis är en gatewaydrog (Vanyukov et al, 2012). En liberalisering kan, enligt motståndarna, leda till att fler individer väljer att bruka cannabis och att det i sin tur leder till bruk av tyngre narkotika. En annan aspekt av liberaliseringen är dess påverkan på kriminalitet då cannabis är den mest använda drogen i världen (a a). En

liberalisering av cannabis bör rimligtvis leda till att en stor mängd individer inte längre klassificeras och stämplas som kriminella. Rimligtvis bör en liberalisering leda till att att kriminaliteten minskar om ruset av cannabis inte leder till

kriminellt beteende. Det finns i nuläget ingen sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet och denna uppsats har därmed syftet att fylla detta kunskapshål.

SYFTE

Syftet med denna uppsats är att sammanställa tidigare forskning som undersökt vilka effekter olika former av liberalisering av cannabis har haft på själva bruket av cannabis, bruket av tyngre narkotika samt kriminaliteten.

Frågeställningar

(1) Hur påverkas bruket av cannabis efter en liberalisering av cannabis? (2) Hur påverkas bruket av tyngre narkotika efter en liberalisering av

cannabis?

(3) Hur påverkas kriminaliteten efter en liberalisering av cannabis?

Avgränsningar

Då syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av cannabis, bruket av tyngre droger samt kriminalitet är det viktigt att undersöka vilka typer av liberaliseringsformer det finns men även vilken effekt uppsatsen avser att mäta. Denna uppsats kommer inte att undersöka hur narkotikans effekt på individen då det är ett område som är väl utforskat samt att det saknar relevans till uppsatsens syfte. Det kommer inte göras några

avgränsningar gällande typ av kriminalitet då det är beroende av vad för kriminalitet studierna valt att undersöka.

BAKGRUND

Narkotika är substanser som vid bruk påverkar individens sinnesstämning på ett eller annat vis (Nylander, 2011). Det finns olika anledningar till varför individer väljer att bruka narkotika, framförallt då det finns en rad olika typer av narkotika vars effekt skiljer sig individer emellan. Det narkotika har gemensamt är att individen upplever någon form av positiv effekt, men oftast till följd av någon form av negativ konsekvens. Det är på grund av dessa negativa konsekvenser som en majoritet av länder väljer att lagstifta mot bruk av narkotika. Men vad är egentligen narkotika och hur påverkar den människan?

Definition av narkotika

Den officiella definitionen av narkotika är enligt Läkemedelsverket följande: ”Narkotika är ämnen med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som lätt kan omvandlas till sådana ämnen. Läkemedelsverket för en förteckning över de ämnen som är narkotika i Sverige, se

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika.”

I Sverige är det läkemedelsverket som utreder vilka ämnen som sedan skall klassificeras som narkotika, det vill säga olagliga substanser. Läkemedelsverket utvecklar vidare att ”narkotika definieras i § 8 narkotikastrafflagen (1968:64) som läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter. Dessutom ska ämnet antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse (1961 års allmänna narkotikakonvention eller 1971 års psykotropkonvention) som Sverige biträtt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen.”

Det som kännetecknar narkotika är, utöver de positiva effekter ruset ger individen, att konsumtionen av drogen ofta leder till ett så kallat problematiskt bruk. Ett problematiskt bruk innebär att individen upplever negativa konsekvensen som påverkar dennes sociala liv samt försvårar upprätthållandet av en normal livsstil.

Olika typer av narkotika

Narkotika omfattar alla typer av substanser som har en euforiserande effekt på individen samtidigt som substansen är beroendeframkallande. All narkotika har inte samma typ av effekt och konsekvenserna av bruket är olika beroende på vilken typ av narkotika det är. Narkotika delas därför in i olika grupper baserat på vilken typ av effekt drogen har på individen samt hur tung eller mild den är. Till tunga droger tillhör opioder samt centralstimulantia och till mildare narkotika tillhör cannabinoider (Nyberg, 2011), nikotin (Todd, 1987), koffein (Todd, 1987) samt debatteras det om socker även skall klassas som narkotika (SvD, 2011).

Opioder

Opioder är en typ av tung narkotika som påverkar kroppens centrala nervsystem och har används i smärtstillande syfte i flera tusen år (Hoffmann, 2011).

Substanser som innefattar opioder är bland annat heroin samt opium. En kartläggning gjord 1998 visade att 47 % av de individer med tungt

narkotikamissbruk använde opioder samt att för 28 % var det huvudpreparatet som brukades (Byqvist, 2011). Opioder är en av de mest effektiva substanserna mot smärta och påverkar även kroppens belöningssystem vilket ger en stark

känsla av eufori, men baksidan är att det är beroendeframkallande vilket ofta leder till ett missbruk (Hoffmann, 2011). Människokroppen utvecklar snabbt en tolerans mot drogen vilket gör att individen som brukar det måste successivt öka dosen för att uppnå samma, tidigare effekt. Det medför en ökad risk för att en överdos skall inträffa och kan i värsta fall leda till att individen dör (a a).

Centralstimulantia

Centralstimulantia är en annan typ av tung narkotika som ger individen ökad energi och vakenhet. Narkotika som innefattas av centralstimulantia är bland annat amfetamin, kokain, metamfetamin, kat och ecstasy. Amfetamin är den mest använda formen av centralstimulantia och det uppskattas att ca 70 % av individer med tungt missbruk använde drogen, och 32 % av dessa hade amfetamin som sin dominanta drog (Byqvist, 2011). Amfetamin är ett relativt vanligt läkemedel vid behandling av ADHD och individer med diagnosen självmedicinerar bort symptomen själva med hjälp av drogen (Franck, 2011).

Cannabis och Cannabinoider

Cannabinoida droger anses vara en mildare form av narkotika som inte påverkar människan i lika stor utsträckning som tyngre narkotika (Nyberg, 2011). Cannabis består av ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som, vid inhalation, påverkar

individen på en rad olika sätt samt i olika stor grad vilket till stor del beror på individuella faktorer (Nyberg, 2011). Individer som brukar cannabis upplever eufori och har en lugnande effekt på individen. Cannabis har även visat en positiv effekt på reumatism och smärta. Det finns flertalet negativa effekter, framförallt om individen brukar cannabis kontinuerligt under längre perioder. Exempelvis påverkas individens responstid på stimuli negativt vilket medför att en påverkad individ blir en förhöjd risk i trafiken. Individens kognitiva förmåga sänkts när denna är påverkad av cannabis och även individens minne försämras (a a). Det uppskattas att ca 60 % av de individerna med ett tungt missbruk brukar cannabis.

Nikotin

Nikotin klassificeras som centralstimulantia och påverkar individens perifera samt centrala nervsystem (Svensson, 2011). Nikotin är en laglig drog och säljs i

livsmedelsaffärer förutsatt att köparen är över 18 år. Statistiska Centralbyrån uppskattade år 2007 att ca 24 % av den svenska befolkningen brukar nikotin dagligen (SCB, 2007). Individen påverkas såväl fysiskt som psykiskt och bruk av nikotin innebär exempelvis att individen får förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, ökad ämnesomsättning. Positiva effekter som individen upplever efter bruk av nikotin är exempelvis en upplevelse av belöning, ökad vakenhet, minskad aptit samt förhöjt stämningsläge (Svensson, 2011).

Teoretisk bakgrund

Den teoretiska bakgrunden avser att bidra med verktyg som hjälper till att förstå en komplex verklighet (Jacobsen, 2007). Teorier kan därmed bidra till att en förståelse om ett särskilt fenomen uppnås genom att identifiera bakomliggande mekanismer. Det har utvecklats en mängd olika teorier inom olika vetenskapliga områden som har haft avsikten att förklara varför individer påbörjar ett bruk av narkotika (Goode, 2011). Inom psykologin har fokus legat på att identifiera risk- och skyddsfaktorer som påverkar individen genom att antingen öka eller minska risken för påbörja ett bruk (Wills et al, 1992). Det har genom åren utvecklats olika sociologiska och kriminologiska teorier som avser att förklara varför en individ

påbörjar ett bruk av narkotika. Den teorin som har uppmärksammats mest de senaste årtionden är den så kallade gatewayteorin.

Gatewayteorin

Teorin uppenbarade sig första gången under 1930-talet då det spekulerades att bruk av en ”mjukare” narkotika, som exempelvis cannabis, leder en individ till bruk av tyngre narkotika (Vanyukov et al, 2012). 1975 reviderade Kandel (1975) gatewayteorin och publicerade den i en mjukare form än den tidigare versionen. I denna nya version var det inte lika självklart att individer som brukade cannabis skulle missbruka även tyngre narkotika. Teorin menade istället att en individ först börjar bruka lagliga droger i form av tobak samt alkohol, detta leder i sin tur till ett bruk utav cannabis som sedan leder till bruk utav tyngre droger som

exempelvis kokain (Vanyukov et al, 2012). Gatewayteorin anses få stöd då individer som brukar tyngre narkotika som exempelvis kokain och heroin oftast har haft ett missbruk utav cannabis tidigare. Även om majoriteten utav individer som brukar cannabis inte börjar använda tyngre narkotika som exempelvis kokain så finns det stark empiriskt stöd för att ca 90 % av kokainmissbrukare brukade cannabis innan kokain (Fergusson et al, 2005). Endast 1 % av de individer som missbrukar både cannabis och tyngre narkotika hade brukat tyngre narkotika före påbörjat bruk av cannabis (a a).

Kandel (1975) ansåg att det inte gick att dra direkta kausala korrelationer mellan varje steg i gatewayteorin men konstaterade att ett bruk av en legal drog var ett krav för att bruket ska fortskrida till ett bruk i cannabis. Kandel utvecklar det genom att konstatera att även om ett av legala droger krävs är det inte tillräckligt för att kausal korrelation skall uppstå. Van Gundy & Rebellon (2010) menar att det krävs minst tre kriterier som måste uppfyllas för att det ska kunna fastställas en kausal korrelation mellan cannabisbruk och missbruk i tyngre narkotika. (1) Det krävs först och främst en korrelation mellan bruk av cannabis och bruk av tyngre narkotika. (2) Det krävs även att cannabis föregår annan typ av narkotika och slutligen (3) att det inte finns någon så kallad ”tredje variabel”, vilket betyder att variabler som exempelvis familjemiljö samt social kontext måste kontrolleras för (Van Gundy & Rebellon, 2010). De menar vidare att om dessa tre kriterier inte kan uppfyllas bör lagstiftare se över sitt tillvägagångssätt i kampen mot narkotika då gatewayteorin anses vara ett av deras huvudargument. Van Gundy & Rebellon (2010) fann i deras studie stöd för gatewayteorin ur ett livsförloppsperspektiv, även när dem kontrollerade för ålder och åldersrelaterade sociala roller. De fann däremot att gatewayeffekten minskade när individer erhöll ett arbete efter att dem avslutat skolan vilket betyder att det finns faktorer som kan agera som

skyddsfaktorer.

Pudney (2003) beskriver att det finns flertalet vägar en individ kan ta för att uppleva den så kallade gatewayeffekten, nämligen: (1) Bruk utav de lättare drogerna skapar ett sug och en vilja hos individen att få uppleva en starkare effekt och denne söker sig därmed till nästa, starkare drog. (2) Den andra vägen är att genom sociala interaktioner bli introducerad till tyngre droger då individen måste kontakta dessa personer för att erhålla sin narkotika. (3) Den tredje och sista vägen Pudney (2003) identifierar är att genom erfarenhet upptäcka att

skräckexemplen som använts mot de lättare drogerna inte upplevs stämma när individen provar på drogen vilket leder till att argumenten mot de tyngre drogerna holkas ur.

Gatewayteroin anses vara kontroversiell och har influerat lagstiftningar runt om i världen (Melberg et al, 2010). Den har även används som argument i den politiska debatten kring cannabis där motståndarna till en liberalisering menar att genom

lagstiftning stryps tillgången till cannabis vilket leder till att färre individer påbörjat ett bruk av tyngre narkotika (Melberg et al, 2010).

Den andra politiska ställningen är att det är på grund av lagstiftningen mot cannabis som individer pressas in i den kriminella världen och blir pressade att bruka tyngre narkotika (a a). En konsekvens av att legalisera cannabis kan, om gateway-teorin stämmer, leda till att fler individer får tillgång till cannabis vilket i sin tur leder till att en större del av befolkningen börjar bruka tyngre narkotika.

Hur mäts bruk av narkotika?

Med hjälp av en teoretisk kunskapsram kan studier utformas som skall bidra med insamlandet av evidens som testar och undersöker varför individer påbörjar ett bruk av narkotika. Den vanligaste formen av metod för att samla in data är så kallade självrapporteringsstudier (Richter & Johnson, 2001). Självrapportering sker oftast i enkätform där populationen i studien får svara på ett antal frågor i en enkät och svaren sammanställs därefter i ett statistikformat. Fördelar med

enkätundersökningar är att de är enkla och billiga att sammanställa. Forskaren kan således nå ut till en stor mängd människor och därmed erhålla ett stort urval (Jacobsen, 2007). Nackdelarna med självrapporteringsstudier är att det är svårt att kontrollera om respondenterna är ärliga i sina svar. Då frågor om narkotika och individens narkotikavanor kan upplevas som känsliga finns det en risk för att respondenterna väljer att svara oärligt (Richter & Johnson, 2001; Pudney, 2010; Jacobsen, 2007). Det krävs även att enkäten är enkelt utformad och formulerad för att minska risken för att respondenten skall missförstå frågan (Richter & Johnson, 2001). Det finns även en risk för att den målgrupp som är mest intressant att nå ut till inte vill svara på en enkät (a a).

För att komplementera eller ersätta dessa självstudier kan forskaren använda sig av registerdata eller biologiska tester (Richter & Johnson, 2001). Registerdata innefattar exempelvis domar där det framkommit att individen varit påverkad av narkotika eller sjukvårdsregister som även den visar om individen varit påverkad. Då självstudier är beroende av att respondenten är ärlig när denne svarar på enkäten kan forskaren istället välja att utföra biologiska tester på sitt urval (a a). Det går idag att upptäcka narkotikabruk genom att testa individens urin, hår och/eller saliv. Dessa typer av tester är dock dyra vilket medför stora kostnader för studien och innebär att urvalet måste reduceras.

För att styrka studierna som avser att mäta hur många som brukar narkotika kan forskaren vidta vissa åtgärder. Forskaren kan exempelvis använda sig av en för- och eftermätningar av ett specifikt fenomen (Jacobsen, 2007). I denna uppsats är syftet att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet, rimligtvis bör studierna undersöka hur bruket av narkotika och kriminalitet var innan liberaliseringen genomfördes. Det går även att använda kontrollgrupper, som innebär att fenomenet undersöks i liknande grupper för att kontrollera för tänkbara andra faktorer som kan påverka resultatet (Pithon, 2013). Exempelvis kan forskaren undersöka liberaliseringens effekter genom att jämföra två liknande delstater där enbart den ena delstaten har genomfört en liberalisering.

Genom dessa metoder går det att fastställa hur stor andel av populationen som brukar narkotika samt leder till en ökad förståelse gällande narkotikabruk som problembild. I följande del av uppsatsen presenteras hur vidsträckt bruk av narkotika är i Sverige, Europa samt USA.

Hur vidsträckt är bruk av narkotika?

Bruk av narkotika i Sverige

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, förkortat CAN, gör årliga undersökningar som kartlägger individers drogvanor (CAN, 2014b). Rapporten visar att det 2014 fanns ca 45000 individer som lider av ett narkotikaberoende och ca 10000 individer som lider av ett missbruk.

Statistik hämtat från brottsförebyggande rådet visar att det inte finns några större skillnader mellan Sveriges fyra största regioner avseende eget bruk av narkotika. Västerbottens län har 542 antal anmälda brott per 100 000 invånare gällande eget bruk av narkotika. Stockholms län har 520 per 100 000, Västra Götalands län har 498 och slutligen har Skånes län 444 antal anmälda narkotikabrott avseende eget bruk (BRÅ 2015).

Studier utförda i Sverige uppskattar att debutåldern för att prova på narkotika är 17,5 år vilket innebär att många ungdomar påbörjar sitt bruk när de går i

gymnasiet, eller när dem valt att hoppa av (CAN, 2014b).

Den vanligaste formen av narkotika är cannabis och studier visar att 60 % av de individer som brukar andra droger även brukar cannabis (Byqvist, 2011). Det uppskattas att ca 175000 svenska medborgare har använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna, ca en tredjedel av dessa brukade drogen den senaste månaden (CAN, 2014b). En studie utförd av folkhälsomyndigheten uppskattar att ca 23 % av männen och 12 % av kvinnorna någon gång har provat cannabis (Folkhälsomyndigheten, 2010). Efter cannabis är amfetamin den näst vanligaste drogen som brukas av ca 7 % av männen och 4 % av kvinnorna. Därefter är det kokain, hallucinogener samt ecstasy där bruket är mellan 4-2 % (Folkhälsomyndigheten, 2010).

Bruk av narkotika i Europa

ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs)

sammanställer data över skolelevers substansvanor i Europeiska länder (Hibell et al, 2011). Medelåldern för urvalet 2011 var 15,8 år och datan samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visar att genomsnittlig prevalens för narkotika

exklusive cannabis i Europa var ca 6 % och prevalensen för cannabis har ca 17 %. Monaco var det land med högst prevalens för narkotika exklusive cannabis (11 %) och Norge hade lägst prevalens (2 %). För cannabis var det Tjeckien som hade högst prevalens (42 %) och Albanien samt Bosnien som hade lägst (4 %).

Bruk av narkotika i USA

USA sammanställer årligen data på nationell nivå gällande befolkningens prevalens att bruka olika typer av substanser. I denna listas prevalens för

individens bruk under deras livstid, senaste året samt senaste månaden. 2013 var livstidsprevalensen för olagliga substanser ca 49 %, ca 16 % för senaste året samt ca 9 % för senaste månaden (SAMHSA, 2014). Individer i åldrarna 18-25

uppskattas ha störst andel brukare av narkotika där ca 57 % någon gång har använt narkotika. Cannabis är den vanligaste olagliga substansen som används och ca 44 % av befolkningen har någon gång brukat cannabis. Därefter är det kokain samt hallucinogena droger som ca 15 % av befolkning beräknas ha brukat (a a).

Narkotikabrukets konsekvenser

Bruket av narkotika medför en risk för negativa konsekvenser för individen. Utöver den fysiska påverkan som drogen har på individen finns det även en risk för psykiska, sociala samt kriminella konsekvenser.

Då narkotika har en stark fysisk effekt på individen och är beroendeframkallande innebär det att individen ofta känner ett sug efter drogen.

Fysiska konsekvenser

De fysiska effekter individen upplever är olika beroende vilken typ av narkotika som brukas. Opioder har en lugnande effekt på individen medan

centralstimulantia istället gör individen mer aktiv (Hoffmann, 2011; Franck, 2011). Negativa fysiska konsekvenser av bruk kan exempelvis vara nedsatt luktsinne, näsblod, heshet, förlorad aptit, förhöjt blodtryck, samt motorisk oro (Franck, 2011; Hoffmann, 2011; Nyberg, 2011).

Psykiska konsekvenser

Bruk av narkotika har en stark psykologisk effekt på många individer och hur stark denna effekt varierar mellan individer. Positiva effekter som bruket av narkotika kan ge är en känsla av eufori och dämpad ångest men bruket kan även leda till en ökad känsla av paranoia, ångest, depression och framförallt en ökad risk att utlösa psykoser (Franck, 2011). Dessa psykoser har en förödande effekt för individen och dess omgivning då det ofta innebär att den psykosdrabbade upplever en förvrängd bild av verkligenheten och hallucinationer. Den mest kända psykossjukdomen är schizofreni (a a).

Sociala konsekvenser

Bruk av narkotika kan i många fall kopplas till en social kontext (McGregor et al, 2008). Motivationen att bruka narkotika har ofta en social bakgrund och exempel som ofta används i litteraturen är exempelvis att olika typer av substanser kan användas som socialt smörjmedel, ”party droger” och under ungdomsåren kan bruk påbörjas på grund av socialt tryck från omgivningen (a a). Sociala

konsekvenser vid bruk av narkotika kan innefatta oförmågan att behålla sitt arbete, oförmåga att bibehålla relationer till andra människor, sämre förmåga att uppfostra barn samt ökas risken att utveckla ett antisocialt beteende (a a).

Kriminella konsekvenser

Narkotika är i de flesta länder reglerat av lagstiftningar. Bruket i sig självt är därmed kriminellt i en majoritet av länderna i världen, dock har det börjat

diskuteras om bruk av framförallt cannabis ska liberaliseras. Utöver bruk finns det annan typ av narkotikarelaterad brottslighet som individer kan komma i kontakt med. Individer kan exempelvis välja att tillverka och smuggla narkotika vilket fortfarande är olagligt även om bruk är liberaliserat. Ruset av narkotikabruk kan även leda till rattfylleri, våldsamt beteende samt risken för våldsam psykos vilket kan leda till brottsligt beteende i form av våldsbrott och i värsta fall vållande till annans död (McGregor et al, 2008).

Utöver dessa negativa konsekvenser som individen kan utsättas för finns även risken för att bruket leder till ett missbruk eller beroende, vilket innebär att individen tappar kontrollen över sin livssituation.

Missbruk och beroende

I det amerikanska diagnostikverktyget DSM-IV delades problematiskt bruk av narkotika in i två olika grupper baserat på hur stark negativ påverkan individen upplevde (APA, 2015). Den mildare formen av bruk kallades missbruk som innebar att individen enbart behövde ha upplevt ett symptom det senaste året av elva möjliga symptom. Ett beroende krävde istället att individen upplevde minst tre av följande symptom. De elva symptom som DSM-IV listade var (1) ökad tolerans, (2) abstinensbesvär, (3) intag av större mängd substans än planerat, (4) ständig önskan att vilja sluta eller upprepat misslyckade försök att sluta, (5) Lång tid att införskaffa, bruka samt återhämta sig, (6) Misslyckas med att upprätthålla sociala aktiviteter samt klarar inte av att utföra uppgifter på sitt arbete, (7) fortsatt användande av substansen fast individer vet att det leder till negativa

konsekvenser, (8) Kontinuerligt bruk av substanser har lett till misslyckade prestationer inom hem, skola eller arbete, (9) Fortsatt bruk av substans i farliga situationer, (10) Kontinuerliga problem med rättsväsendet pga sitt bruk samt (11) fortsatt bruk fast märkbara negativa konsekvenser i sitt sociala liv pga brukad substans (APA, 2015).

2013 reviderades DSM-IV och i den nya versionen, kallad DSM-V, kvarstår endast beroende som diagnos. I litteraturen används fortfarande begreppet missbruk för att diskutera problematiskt bruk som inte utvecklats till beroende. Det internationella diagnostikverktyget ICD-10 har endast en definition vad gäller beroende av substanser och även i detta fall krävs tre eller flera av följande

symptom för att individen ska diagnostiseras med ett substansberoende: (1) en stark vilja eller tvång att ta substansen, (2) svårigheter att kontrollera

substansbruket i form av start, avslutande och intensitet av bruk, (3)

abstinensbesvär framkommer när bruket av substansen upphör, (4) individen har byggt tolerans för drogen vilket innebär att större doser behövs för samma effekt, (5) försummande av andra aktiviteter pga substansbruket samt (6) kontinuerligt bruk av substanser även efter att skadliga konsekvenser framkommit (WHO, 2015).

Som tidigare nämnt riskerar individer med ett missbruk eller beroende av

narkotika att utsättas för en rad olika negativa konsekvenser. Samhällen runt om i världen ser det som ett samhällsproblem som måste åtgärdas och sker med hjälp av någon form av reglering.

Reglering av narkotika

Regleringen gällande bruk av narkotika kan ses som en skala, där ena sidan innebär en fullständig lagstiftning mot bruket och andra sidan innebär en legalisering av bruket. Länder som reglerar bruket med lagstiftningar, som exempelvis Sverige, väljer att gå åt hårt mot narkotika och de individer som brukar det. Den andra sidan av regleringen är mer liberal och innebär att ansvaret för bruket av narkotika skall ligga hos individen själv. I exempelvis USA finns det två former av liberal narkotikapolitik, medicinskt- och rekreationsbruk. Narkotika med medicinska egenskaper kan skrivas ut av läkare åt individer med svåra sjukdomar.

Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken

Narkotikapolitiken i Sverige anses, av politiker, vara framgångsrik vad gäller att minska konsumtionen av narkotika hos den svenska befolkningen (Tham, 2003 s. 5). Målet med den svenska politiken har under flera decennier varit den så kallade nollvisionen gällande bruk av narkotika, det vill säga att ingen svensk medborgare

ska konsumera en drog som inte klassas som läkemedel. Denna vision och politik har enligt statliga utredningar lett till ett positivt resultat jämfört med andra länder (Tham, 2003). Studier gjorde av icke-statliga instanser har dock visar att detta mål inte har nåtts, utan istället har konsumptionen av narkotika ökat (Tham, 2003 s. 64). Den svenska regeringar har satsat mycket på informationskampanjer, behandling samt kontroll. Informationskampanjer används som ett medel för att utbilda allmänheten om farorna med narkotika, men även vilka tänkbara sociala konsekvenser ett bruk av narkotika kan frambringa (Jarlbro, 2008). Det har dock riktats kritik mot kampanjerna då effekten inte har kunnat styrkas med evidens, det vill säga att informationskampanjerna varken fungerar avskräckande eller förändrar individers attityd gentemot narkotika (Jarlbro, 2008; Tham, 2003). En viktig del av nollvisionen är att rätt behandling erbjuds till nuvarande missbrukare där målet är att befria dessa individer från deras missbruk av

narkotika. Det är viktigt att behandlingen är riktad mot rätt sorts narkotika då det krävs olika typer av behandlingar baserat på vilken narkotikagrupp som drogen tillhör. Psykosocial behandling har exempelvis visat god effekt på de flesta typer av narkotika, med undantag av cannabis samt amfetamin (SBU, 2001).

Den sista delen av nollvisionen är den så kallade kontrollen, det vill säga hur man politiskt valt att kontrollera bruket av narkotika i Sverige (Tham, 2003).

Kontrollen sker framförallt med hjälp av lagstiftningar mot narkotikarelaterade brott, vilka polisiära satsningar som skall göras samt tvångsvård för individer med missbruk.

Medicinsk användning av narkotika

Nästa form av reglering har sitt fokus på det medicinska användande som vissa typer av narkotika, exempelvis cannabis, har på individen. Denna typ av lagstiftning gör det möjligt för sjukvården att använda sig av olika typer av narkotika för att minska symptom som individer kan känna av. I USA har 24 delstater valt att legalisera medicinskt användande av cannabis då det framförallt har visats kunna dämpa ångest och minskar symptom för reumatism (Nyberg, 2011). En vanlig form av denna reglering är även användandet av metadon för att lindra abstinensbesvären hos heroinmissbrukare (Grönbladh, 2011). Denna typ av behandling eller lindring kan endast ske med hjälp av sjukvården och finns inte tillgängligt för individen att införskaffa på egen hand. Det finns några undantag som exempelvis Valium som är ett narkotikaklassat läkemedel som är

receptbelagt men får brukas på eget ansvar.

Rekreationsbruk av narkotika

Längst ut på andra sidan av regleringsskadan är så kallat legaliserat

rekreationsbruk av narkotika. De länder som har en mer liberal syn på narkotika anser att kontroll av narkotika är fel väg att gå och menar att en avkriminalisering av konsumtionen av narkotika istället leder till en ökad hälsa för populationen då missbrukare inte längre behöver oroa sig för att bli stämplade som kriminella. Det betyder att det heller inte finns någon risk för dessa individer att bli

tvångsbehandlande och det satsas istället på bättre behandling för de individer som vill bli av med sitt missbruk (Greenwald, 2009). Tillverkning och försäljning av narkotika regleras även i länder med en liberal syn på narkotika men det egna bruket sker på eget ansvar. Den potentiella regleringen dessa länder möjligtvis har kvar är åldersgräns, det vill säga att individen måste fyllt en viss ålder för att införskaffa substansen. Tobak som innehåller substansen nikotin har oftast en åldersgräns på 18 år, alltså när individen anses vara myndig. Amsterdam i

öppet i så kallade Coffeeshops (MacCoun, 2011). Bruket regleras dock genom en åldersgräns samt att bruket endast får ske inne i coffeeshopen. Kaffe som

innehåller substansen koffein är däremot helt oreglerat och sker helt på eget ansvar.

Det äger för närvarande rum en liberaliseringsförändring gällande cannabis i framförallt USA som nyligen har legaliserat eget bruk av cannabis i fyra delstater. Cannabis anses vara en mild drog och grupperas ofta i debatten tillsammans med alkohol och nikotin som endast regleras med ålder. Det är ett stort steg att

liberalisera cannabis och ett sådant stort beslut bör inte tas utan tillräckligt med empirisk evidens som grund. Vad säger litteraturen om cannabis och finns det tillräckligt med stöd i litteraturen för att motivera denna liberalisering?

Cannabis

Cannabis är ett samlingsord för de droger som tillverkas ur växten Cannabis Sativa (Folkhälsoinsstitutionen, 2005). Andra namn för cannabis är bland annat marijuana, hasch och weed (gräs i Sverige). Marijuana används oftast som en beteckning på cannabis gjort på bladen från cannabis sativa medan cannabis som utvinns i kådform kallas för hasch och weed är ett slanguttryck för cannabis. Det finns tecken på att cannabis har funnits i över 5000 år och kommer ursprungligen från Centralasien. Det var inte förrän år 500 f.Kr som plantan spreds till Europa (Courtwright, 2003).

Cannabis är en narkotikaklassad substans vilket innebär att all form av bruk är olagligt och kan, i värsta fall, leda till långa fängelsestraff. Genom att lagstifta bruket av cannabis hoppas lagstiftarna att påverka befolkningen inom fyra olika områden (Pudney, 2010b). Det första området avser att, genom en lagstiftning och hot om straff, avskräcka individen från att bruka drogen. Det finns en tanke att om kostnaden för att bryta mot lagen anses hög så avskräcks individen tillräckligt för att inte bryta mot lagen. Det andra området avser att utbilda allmänheten om potentiella faror med att bruka drogen, då en substans som är illegal bör rimligtvis ha negativa konsekvenser för individen. Det tredje området avser att skicka en moralisk signal till befolkning att det bryter mot normen att bruka substansen (Pudney, 2010b). Genom att etablera tanken att bruk av cannabis är emot den sociala normen kommer individer i framtiden att internalisera denna norm och därmed avstå ifrån att bruka drogen. Det fjärde och sista området är att genom en lagstiftning erhåller de grupper som är för ett förbud ett starkt argument att använda mot de grupper som istället är för en legalisering. Då majoriteten av befolkningen är laglydiga medborgare blir det därmed svårare att övertala individer att förespråka att bryta mot lagen (Pudney, 2010b).

Cannabis effekter

Cannabis har under historiens gång använts inom medicinska områden då drogen har en lugnande och smärtstillande effekt på den berusade individen. Det var dock inte förrän under 1800-talet som de faktiska effekterna av cannabis först började studeras och noteras (Courtwright, 2003). Cannabis påverkar en individ både psykologiskt samt fysiologiskt vilket innebär att dessa effekter måste studeras noggrant innan ett beslut om legalisering kan tas. Forskning visar att det är framförallt den euforiska och lugnande effekt cannabis har som brukarna vill uppnå (Novacek et al, 1991). Cannabis har sedan det upptäcktes för ca 5000 år sedan använts i någon grad som läkemedel (Courtwright, 2003), och i USA finns det idag flera stater som har legaliserat så kallat medicinskt bruk av cannabis. Ett starkt argument mot cannabis är att det ska leda till ökad risk för att utlösa en

psykos. Forskning visar att individer som brukar cannabis har en ökad risk att utveckla bland annat schizofreni och risken är att en större mängd individer utsätts för detta vid en liberalisering av cannabis (Houston et al, 2011). Dock finns det forskning som visar att när studien kontrollerat för barndomstrauman, framförallt av sexuell natur, så har denna korrelation mellan cannabis och psykos minskat eller försvunnit (a a).

Det finns även hypoteser att bruk av cannabis leder till ökad risk för depression samt suicid (Agrawal & Lynskey, 2014). Det finns evidens för att tungt

cannabisbruk, framförallt hos ungdomar, leder till en ökad risk för depression. Det är dock oklart hur stort stöd denna evidens får då det finns andra studier som motbevisar den när de kontrollerat för andra faktorer (Novacek et al, 1991). En studie fann starkt stöd för en koppling mellan cannabis och suicid, framförallt hos pojkar som brukat cannabis innan dem fyllt 17 år (Agrawal & Lynskey, 2014). Resultatet från studien visade att dessa individer hade en 3,49 gånger högre sannolikhet att försöka ta sitt liv gentemot icke-brukare. I studien kontrollerades det även för andra tänkbara individuella faktorer vilket ökar stödet för resultatet (a a), men en annan studie fann att cannabis inte ökade risken för fullbordad suicid (Rylander et al, 2014).

Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet?

En av de mest debatterade punkterna gällande cannabis är om bruket av cannabis leder till att individen blir mer benägen att prova på tyngre narkotika och därmed riskerar ett tyngre missbruk. Gatewayteorin menar att individer som först brukar tobak är mer benägna att sedan påbörja ett bruk av cannabis. Teorin utvecklar vidare att de individer som brukar cannabis har en högre risk att sedan påbörja ett bruk av tyngre narkotika. Det finns empiriskt stöd för gatewayteorin, framförallt avseende den del av teorin som menar att individer som brukar cannabis är mer benägna att prova på tyngre droger (Castaldelli-Maia et al, 2015; Haug et al, 2014; Secades-Villa et al, 2015; Mayet et al, 2012; Degenhardt et al, 2010;

Fergusson et al, 2006; Van Gundy & Rebellon, 2010; Bretteville-Jensen & Jacobi, 2011). Då Cannabis klassificeras som narkotika är det i sig självt olagligt att inneha, bruka, tillverka och distribuera drogen. Om en liberalisering av cannabis innebär att innehav och bruk av drogen blir lagligt bör denna brottslighet

rimligtvis sjunka. En legalisering innebär att individerna kan erhålla cannabis från legitima affärer istället för att utsätta sig själva för en kriminogen miljö, det vill säga miljöer som främjar kriminellt beteende. Det har studeras vilken effekt bruk av cannabis har på individens benägenhet att begå andra typer av

icke-narkotikarelaterad brottslighet. Studier har exempelvis visat att individer påverkade av cannabis är mer benägna att utsätta sina partners för våld, dock är det oklart om det var cannabis ensamt som hade den påverkan på individen eller om det var i kombination av alkohol (Goldstick et al, 2015; Jennings et al, 2012; Feingold et al, 2008). När det gäller resterande brottslighet så finns det inga tecken på att cannabis skulle göra individer mer benägna att begå brott (McNaughton-Reyes et al, 2014; Kraanen et al, 2014; Temple et al, 2013; Pedersen & Skardhamar, 2010).

Liberaliseringen av cannabis

Cannabis har under de senaste decennierna blivit en mer accepterad drog att bruka och en av anledningarna är att drogen ofta jämförs med alkohol och att cannabis anses ha en mildare effekt på individen än vad alkohol har. Cannabis upplevs även ha positiva effekter utan några starka negativa konsekvenser. Denna syn på

cannabis och konkreta exempel på denna liberaliserande syn på cannabis återfinns i omvärlden.

Portugal legaliserade 2001 allt bruk av narkotika och anses vara ett land med en liberal syn på narkotika. Denna liberaliseringsprocess startade under 70-talet när Portugiserna 1974 lyckades genomföra en demokratisk revolution (Greenwald, 2009). Efter revolutionen började populationen experimenterade med narkotika och anledningen till detta var att befolkningen upplevde en känsla av total frihet efter att lyckats avsätta diktatorn. Konsekvensen av detta experimenterande var att allt fler individer fastnade i missbruk vilket successivt ökade tills det ansågs vara ett stort samhällsproblem. Under tidigt 1980-tal växte det därmed politiskt fram en önskan om att satsa mer på behandling för individer i missbruk och målet var att bibehålla narkotika som illegalt men fokus skulle istället vara behandling kontra bestraffning (a a). Detta skulle därmed leda till att individer skulle våga be om behandling utan att riskera att åtalas. Portugal stod för en liberal syn på bruk av narkotika och att fokus istället skulle ligga på harmreduktion och behandling och 2001 beslutade den Portugisiska regeringen att bruk av narkotika skall vara legalt. Det upprättades program för harmreduktion samt öppnades kliniker som skulle minska risken för att skadliga sjukdomar spred sig mellan narkotikamissbrukare. Motståndare till denna legalisering menade att det skulle leda till att en större andel individer skulle börja konsumera narkotika, men en rapport från 2009 visar att prevalensen för bruk av narkotika inte har ökat sen legaliseringen trädde i kraft (Greenwald, 2009). Hälsan för missbrukare har även blivit avsevärt bättre och rapporten visar att allvarliga sjukdomar som tidigare spridits mellan dessa

individer har minskat. Exempelvis har antal Hivsmittade missbrukare minskat från ca 1400 individer till ca 300 individer (a a).

Nederländerna är ett annat land känt för sin liberala inställning till cannabis, framförallt i Amsterdam där bruk av cannabis är sedan 1970-talet legalt i så kallade Coffeeshops (NDM, 2007). Den holländska narkotikapolitiken består av följande fyra mål: (1) motverka rekreationsbruk av narkotika samt behandla individer som brukar narkotika. (2) Minska skadan som bruk av narkotika har på individen. (3) Minska effekten missbrukare har på samhällsordningen. (4) Bekämpa produktion och spridning av narkotika (a a).

Nederländerna har en liknande syn på narkotika som i Portugal men i nuläget är det endast cannabis som liberaliserats.

USA har sedan 1990-talet successivt legaliserat medicinskt bruk av cannabis. I USA sköts lagstiftningen på statlig nivå, vilket innebär att varje enskild stat lagstiftar själva vilken typ av narkotikapolitik som skall råda i staten. 1996 beslutade staten Kalifornien att individer skall kunna erhålla läkarordinerad cannabis, så kallad medicinsk marijuana. Denna lagstiftning klassificerades som proposition 215, även känd som ”Compassionate Use Act of 1996” (CDPH, 2015). Detta var starten på en rörelse för att avkriminalisera bruk av cannabis i USA då drogen ansågs vara mild samtidigt som den visade goda medicinska effekter. I nuläget är det totalt 24 av USAs stater som tillåter bruk av medicinskt marijuana, 4 av dessa har de senaste åren även legaliserat rekreationsbruk av cannabis (NCSL, 2015). Debatten som fortgår i USA just nu tyder på att fler stater kommer att folkomrösta angående legalisering av rekreationsbruk av cannabis. Det finns ingen stat i USA som legaliserat, varken rekreation eller medicinskt, bruk av någon annan narkotika än cannabis.

Ytterligare länder med en mer liberal syn på narkotika är Tjeckien, Argentina, Brasilien, Costa Rica, Ecuador, Mexiko samt Uruguay (UNODC, 2015). I dessa länder har personligt bruk av narkotika avkriminaliserats, vilket innebär att dem inte blir åtalade om de blir påkomna med den accepterade mängden narkotika. Det är viktigt att poängtera att även om länder har en liberal narkotikapolitik så anses produktion samt spridning av större mängder narkotika fortfarande vara olagligt då fokus ligger på att behandla missbruk och inte att få fler individer att konsumera narkotika.

Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis

Hur välmotiverad är liberaliseringen som ovannämnda länder genomfört? Effekterna som cannabis har på individen är väldokumenterade och även om individen upplever positiva effekter så finns det en rad negativa konsekvenser att ha i beaktande. Som tidigare nämnt i uppsatsen finns det stöd för att individer som brukar cannabis har en markant större risk att påbörja bruk av tyngre narkotika och därmed riskerar att hamna i ett tyngre missbruk eller beroende. Det saknas dock litteratur om vilka effekter en liberalisering av cannabis faktiskt leder till att fler individer brukar cannabis eller tyngre narkotika. En annan aspekt av debatten kring liberaliseringen av cannabis är att det antingen kan leda till en ökad

brottslighet eller att en liberalisering skulle kunna leda till en minskad brottslighet då det spekuleras att många individer dömda för narkotikabrott endast har varit i kontakt med cannabis och inte tyngre narkotika. Det finns dock ingen

sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på individers bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika eller kriminalitet. Målet med denna uppsats är därmed att sammanställa alla relevanta studier som undersöker hur en liberalisering av cannabis påverkar andelen individer som brukar cannabis och tyngre droger samt om kriminaliteten ökar eller minskar när cannabis legaliseras.

METOD

Genomförandet av en beskrivande litteraturstudie kännetecknas av den höga noggrannhet som krävs vid sökandet och identifieringen av relevanta

publikationen för det valda fenomenet som skall undersökas. Processen för uppsatsens beskrivande litteraturstudie är följande:

(1) Sökning i databasen PubMed med hjälp av relevanta sökord

(2) Identifiering av relevanta publikationer med hjälp av inklusionkriterier (3) Genomgång av utvalda publikationer där dess metod samt resultat bedöms (4) Sammanställning av resultat från godkända publikationer

(5) Slutsatser

Efter dessa fem steg sammanfattas och diskuteras resultatet i uppsatsens diskussion. Uppsatsens metodik kommer även att diskuteras där nuvarande metodikens fördelar samt svagheter presenteras. Slutligen kommer

rekommendationer för framtida forskning att ges då förhoppningen är att den beskrivande litteraturstudien skall upptäcka och belysa brister inom området.

Litteratursökning

I följande stycke beskrivs processen för själva sökningen av relevanta publikationer som skall presenteras i uppsatsens resultat.

Sökord

Det vanligaste och mest effektiva sätt att söka efter litteratur är genom relevanta databaser. För att kunna söka i databaser krävs det att rätt sökord används och det är valet av dessa sökord som är det första steget för litteratursökningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka tänkbara effekter liberalisering av

cannabis har på bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. För att undersöka vilken effekt liberaliseringen har på bruk av narkotika identifierades därmed följande sökord: cannabis, marijuana, hasch, legalize, legislation, legalization, liberalisation, prevalence, substance use och marijuana use. För att undersöka hur liberalisering av cannabis påverkar kriminaliteten identifierades följande sökord: cannabis, marijuana, hasch, legislation, legalization, legalize, liberalisation, crime, criminality, theft, robbery.

Genom att använda logiska operatorer (AND, OR, NOT) går det att gruppera och särskilja sökord, exempelvis (cannabis OR marijuana OR hasch) söker på alla artiklar som innehåller antingen cannabis, marijuana eller hasch.

Databaser

Med hjälp av sökorden går det att använda databaser på ett effektivt sätt. Då uppsatsens syfte är inriktad på narkotika och dess påverkan på olika faktorer identifierades PubMed som den mest relevanta databasen. PubMed är en databas som söker i en mängd olika medicinska men även kriminologiska journaler. Genom att söka i PubMed minimeras risken att relevant litteratur förbises då andra databaser inte inkluderar denna mängd relevanta journaler. Det gjordes även sökningar med samma sökord i databaserna Jstor samt Wiley, men det resulterade endast i träffar som även återfanns i PubMed, vilket styrker valet att endast

använda PubMed som källa för studier. Det bör dock poängteras att det kan finnas relevanta publikationer i andra databaser som inte inkluderas i denna

Inklusionskriterier

Sökningarna i PubMed generade 1236 sökträffar och det måste därmed upprättas någon typ av filtreringsprocess då samtliga sökträffar inte är relevanta för

uppsatsen syfte. Genom att införa olika kriterier som sökträffarna innehar, så kallade inklusionskriterier, förenklas processen som identifierar vilka

publikationer anses vara relevanta nog att presenteras i uppsatsens resultat. För att inkluderas i uppsatsens resultat skall följande krav uppfyllas:

(1) Titeln på publikationen skall knytas till uppsatsens syfte.

(2) Publikationens analys skall presenteras som antingen skillnad i prevalens eller odds ratio.

(3) Publikationens metod skall vara tydlig och välformulerad.

Det första steget vid sökningsprocessen är att koppla titeln från sökträffarna till uppsatsens syfte, det vill säga alla publikationer som på något sätt undersökt hur liberaliseringen av cannabis kan ha påverkat bruket av cannabis, bruket av tyngre droger samt kriminalitet. Narkotika och framförallt cannabis har undersökts i rad olika formen, allt från historik till medicinskt tillämpning. Detta innebär att en stor mängd av sökträffarna inte kommer vara relevanta och kan effektivt filtreras bort. Nästa steg är att filtrera bort de resultat som inte presenteras i antingen prevalens eller odds ratio. Odds ratio innebär att med hjälp av statistiska verktyg räkna ut hur större eller lägre sannolikhet det är att fenomenet inträffar jämfört med kontrollgruppen. I detta fall om det är en högre eller mindre sannolikhet att bruk av cannabis, bruk av tyngre droger eller kriminalitet påverkas av en liberalisering av cannabis. Om det förekommer undantag kommer det att presenteras vad och varför kravet inte tillämpades på den publikationen.

Det tredje inklusionskriteriet kräver att publikationen har en tydlig och

välformulerad metod. Om metoden är bristande försvåras möjligheten att bedöma publikationens validitet samt reliabilitet, vilket leder till att resultatet kan vara missvisande eller felaktigt.

Resultat från litteratursökningen

Genom att applicera inklusionskriterierna på sökresultaten kan samtliga sökträffar filtreras och endast publikationer som anses relevanta för syftet återstår.

I följande tabell (Tabell 1) presenteras antal hittade sökträffar för respektive sökord samt hur många publikationer som kvalificerade för ytterligare kvalitetskontroll.

Tabell 1: Presentation av sökträffar från Pubmed samt hur många som används i

den beskrivande litteraturstudien.

Sökord

Hittade Publikationer

Använda publikationer cannabis, marijuana, hasch, legalize, legislation,

legalization, liberalisation, prevalence, substance use

och marijuana use 1087 19 cannabis, marijuana, hasch, legislation, legalization,

legalize, liberalisation, crime, criminality, theft, robbery 149 6

Litteratursökningen i PubMed resulterade i totalt 1236 sökträffar och efter att ha applicerat inklusionskriterierna återstod endast 25 publikationer.

Val av inkluderade publikationer

För att fastställa vilka av dessa 25 publikationer kvalificerar för att presenteras i uppsatsens resultat krävdes en djupare genomgång av publikationens syfte samt metod. Det läggs stor vikt vid publikationens metoddesign som exempelvis mätmetod, användandet av kontrollgrupp, för- och eftermätningar och eventuella andra faktorer som kan påverka resultatet. Mätmetoden, hur bruk av

cannabis/tyngre narkotika/ kriminalitet mäts, ligger till grund för hur författarna analyserar deras data och en felaktig mätmetod kan påverka resultatet i form av missvisande prevalens eller odds ratio. Användandet av kontrollgrupper anses viktigt då om författarna enbart använder sig av för- och eftermätningar kan resultatet ha påverkats av faktorer som inte relaterar till liberaliseringsprocessen. Andra eventuella faktorer kan exempelvis vara om rättsväsendet inleder en storsatsning mot bruk av narkotika samtidigt som en liberaliseringsprocess inträffar vilket leder till en förvrängd bild av statistiken och i slutändan påverkar analysen. I tabell 2 och 3 presenteras samtliga 25 publikationer, vilken

undersökningsperiod som användes i deras data, hur stort urval, kommenterar om deras metoddesign, vad som studeras samt om de blev inkluderade eller

exkluderade från uppsatsens resultat. Tabell 2 innehåller samtliga publikationer som undersökte hur det egna bruket av cannabis påverkades efter en liberalisering av cannabis. Tabell 3 innehåller de publikationer som undersökte hur medicinskt bruk av cannabis påverkas av liberaliseringen.

Urval

Publikationens urval har stor betydelse då ett större urval innebär att analysen blir baserad på en större andel av populationen. En studie som exempelvis har 100 individer kommer inte kunna generalisera sina slutsatser i samma grad som en studie med 100000 individer. I denna uppsats kommer därmed publikationens faktiska urval att presenteras och i de fall där det saknas kommer det presenteras i form av ej specificerat (ej spec). Det finns olika anledning till varför en studie väljer att inte presentera hur stort urvalet är, den vanligaste orsaken är att författarna hänvisar till en nationell undersökning och inte specificerar hur stort urvalet i denna undersökning är.

Design

Metoddesignen innefattar vilka metodologiska val som författarna gjort i sin studie. Det innebär att urvalets storlek, val av undersökningsmetod, hur bruk eller kriminalitet mäts, val av kontrollgrupp samt analysmetod. I tabell 2 och 3

presenteras under Design det som anses vara relevant att veta från respektive studie. Där presenteras hur publikationerna valt att mäta fenomenet, exempelvis val av kontrollgrupp, för- och eftermätning etc. Det presenteras även vilken typ av undersökning det är och vad för data resultatet är baserat på, exempelvis

registerdata.

Etiska aspekter

Denna uppsats undersöker ett område som är väldigt debatterat vilket innebär att resultatet kan ha särskilda följder beroende på vad det resultatet är. Uppsatsen rör potentiella konsekvenser av en liberalisering av cannabis, något som redan genomförts i vissa länder och genomförs just nu i USA. Om resultatet visar en

ökning av negativa konsekvenser innebär det att dessa länder genomfört en förändring som inte varit empirisk förgrundad. Denna uppsats berör ett politiskt debatterat område och kan användas av politiker för att antingen styrka valet av lagstiftning eller liberalisering. Resultatet riskerar därmed att vara känsligt och det är viktigt att resultatet är tydligt och välmotiverad för att minska risken för

misstolkningar.

Då uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie innebär det att all data är sekundär och det behövs inget godkännande från ett etikråd. Alla publikationer som

presenteras har granskats innan de publicerades i de vetenskapliga journalerna.

Bedömning av publikationer

Som tabell 2 och 3 illustrerar var det totalt 7 av 25 publikationer som inte ansågs hålla tillräckligt hög kvalité för att presenteras i uppsatsens resultat. Samtliga 25 publikationer hade en relevant titel som kunde kopplas till uppsatsens syfte men endast 18 publikationer ansågs ha en tillräckligt bra metod och analys. De resterande 7 bedömdes bristande på grund av följande:

Barratt et al (2005) valde att testa teorier om avskräckning och hur legitima de är gällande liberalisering av cannabis. Studien ansågs inte kunna kopplas till

uppsatsens syfte då författarna inte presenterade något relevant resultat.

Blachly (1976) undersökte effekten av en avkriminalisering av cannabis i Oregon USA, genom enkätundersökningar som skickades till olika instanser inom

rättsväsendet. Studien ansågs även i detta fall inte presentera något giltigt, användbart resultat.

Clayton & Leukefeld (1992) undersökte vilka effekter en legalisering av cannabis kan ha på ungdomar. Studien bedömdes i detta fall inte tillräckligt relevant för att presenteras på grund av att den riktade sig mot preventionsstrategier och vilka svårigheter legaliseringen innebär inom området.

Kepple & Freisthler (2012) studerade hur densiteten av apotek som säljer medicinsk cannabis påverkar kriminalitet. Studien saknade signifikanta resultat vilket medför att det inte går att dra några slutsatser. Det bedömdes därmed att studien inte presenteras i uppsatsens resultat.

Pacula & Sevigny (2014) går igenom vad litteraturen säger avseende medicinsk cannabis i USA och hur den kan påverka bruk. Tyvärr presenteras inga resultat utan det sker enbart i form av diskussion och bedöms därmed inte uppnå tillräckligt hög kvalité för att presenteras.

Palamar et al (2014) undersökte hur avsikt att bruka cannabis påverkas av en liberalisering av cannabis. Studien bedömdes otillräckligt på grund av avsikt inte kan anses som konkret bevis för att bruket hade påverkats. Det kan anses som ett mått på attityd gentemot cannabis men det tillhör inte uppsatsens syfte.

Turnbull (2009) undersökte hur bruk av cannabis påverkades när England och Wales avkriminaliserade bruk av cannabis under en period. Turnbull presenterar inga konkreta resultat vilket medför att publikationen inte kan inkluderas i denna uppsats resultat.

Resterande 18 publikationer bedömdes uppnå tillräckligt hög kvalité för att presenteras i denna uppsats resultat.

Tab ell 2: P res en tati on s am t b ed öm nin g a v s am tlig a p ubli kat ion er av seen de liber alis er ing av eg et bru k. Stude rar Be döm ni ng Libe rali ser ing Unde rsök ni ng spe riod, Pla ts Källa Urv al ( n) De sig n Canna bi s Tyng re dr og er Krim ina lite t Ink lude rat Exk lude rat Ege t br uk 1 19 84 oc h 1 99 6, N ed erlä nd ern a M acC ou n & Re ute r, 1 99 7 Ej Sp ec Fö r- o ch eft erm ätn ing ge no m na tio nel la e nkä tun der sö kn ing ar. Res ulta t jä m fö rs m ed USA oc h N org e. X X X 2 19 70 -ta let, USA Si ngl e, 1 98 9 Ej Sp ec Sa m m an fa ttn ing av 4 o lik a s tud ier . X X X 3 19 88 , 1 99 1, 1 99 3, 1 99 5 o ch 19 98 , Au str alie n W illi am s, 2 00 4 15468 Reg res sio nsa na lys un der sö ker ko rre lati on en m ella n li ber alis erin g o ch br uk a v c an na bis . X X 4 20 02 -2 00 3, P erth Au str alie n Ba rra tt e t a l, 2 00 5 100 Se m i-s tru ktu rer ad e in ter vju er X X 5 19 75 , O reg on USA Bla ch ly, 1 97 6 224 En kä ter sk ick ad es t ill o lik a in sta nse r ino m rä tts vä sen det . X X 6 19 85 , U SA Cla yto n & Le uke fe ld, 19 92 Ej Sp ec Fö r- o ch eft erm ätn ing ge no m na tio nel la e nkä tun der sö kn ing ar. X X 7 20 07 -2 01 1, U SA Pa lam ar e t a l, 2 01 4 9945 En kä tun der sö kn ing so m un der sö ker avs ikt att bru ka ca nn ab is o m de t le ga lis era s. X X 8 20 04 -2 00 9, St orb rita nn ien Tu rnb ull, 20 09 Ej Sp ec An aly s a v s tati stis k d ata un der pe rio den då ca nn ab is d ekr im ina lis era des oc h s ed an åte r k rim ina lis era des . X X 9 20 12 , K alifo rni en USA M iec h e t a l, 2 01 5 320809 Jäm fö r p rev ale ns m ella n s tud en ter i K alifo rni en oc h ö vrig a U SA . P rev ale nse n m ätte s g en om br uk s en ast e 3 0 d aga r, s en ast e å ret sa m t liv stid . X X 10 20 02 oc h 2 00 4, E uro pa Vu olo , 2 01 3 15191 Log isti sk r egr ess ion sa na lys ge no m fö rs fö r a tt u nd ers öka sk illn ad er m ella n län der s s tra ffs ka la fö r n ark otik a o ch br uk. Bru k m äts fö r s en ast e 3 0 d aga rna vid två till fä lle n. X X 11 20 01 oc h 2 00 7, N ed erlä nd ern a Gre en wa ld, 20 09 Ej Sp ec M äte r p rev ale nse n g en om na tio nel la u nd ers ökn ing ar v id t vå till fä lle n. B ruk m äts ge no m liv stid sp rev ale ns. X X X 12 19 98 -2 00 9, N ed erlä nd ern a M acC ou n, 2 01 1 Ej Sp ec Un der sö kte hu r p rev ale nse n p åve rka s b ase rat på till gä ngl igh et, d vs a nta l co ffe esh op s. Fö r- o ch eft erm ätn ing ar u tfö rde s. X X 13 20 03 -2 00 6, St orb rita nn ien Bra akm an n & Jo nes , 2 01 4 2521 En kä t sa m t re gis ter da ta a nvä nd s fö r a na lys en . B ruk oc h k rim ina lite t m äts års vis . X X X X SU M M A: 12 4 2 8 5

Ta be ll 3 : P res en tati on sa m t b ed öm nin g a v s am tlig a p ub lika tio ner av seen de lib er alis er ing av eg et bru k. M edi cins k canna bi s 1 20 10 , U SA Fr ies e & Gr ub e, 2 01 3 17482 En kä t- s am t re gis ter da ta. Bru k m äts ba ser at p å li vst ids pre va len s. X 2 20 09 , K alifo rni en USA Kep ple & Fr eis thle r, 2 01 2 Ej s pec Un der sö kte hu r a nta let ap ote k s om sä lje r m ed icin sk c an na bis på ver ka r k rim ina lite t X X 3 Per iod sa kn as, USA Pa cu la & Se vig ny, 20 14 Ej s pec Sn ab bge no m gå ng a v n uva ran de litt era tur , in gen ko nkr et s tud ie. X X 4 20 04 , U SA Cer dá et a l, 2 01 2 ca 45 00 0 Log isti sk r egr ess ion sa na lys un der sö ker om br uk s en ast e å ren på ver ka ts a v leg alis erin g a v m ed icin sk c an na bis . De lsta ter m ed leg alis erin g jä m fö rs m ed del sta ter uta n e n s åd an leg alis erin g. X X 5 19 91 -2 01 1, U SA Ch oo et a l, 2 01 4 11703100 Fö r- o ch eft erm ätn ing ge no m fö rde s v id l ega lis erin gsp roc ess en . R esu lta tet jäm fö rde s m ed nä rlig ga nd e d els tate r u tan leg alis erin g. X X 6 19 93 -2 01 1, K alifo rni en USA An der so n & Re es, 20 14 Ej s pec Årl iga m ätn ing ar a v c an na bis bru k d e s en ast e 3 0 d aga rna ge no m fö rde s i L os An gel es. Res ulta tet jäm fö rde s m ed 4 a nd ra s täd er d är l ega lis erin g in te h ar gen om fö rts . En m ind re g en om gå ng a v li tte rat ure n g älla nd e p ote ntie ll e ffe kt av l ega lis erin gen s p åve rka n p å k rim ina lite t ge no m fö rde s. X X X X 7 20 02 -2 00 8, U SA W all et a l, 2 01 1 23000 Årl iga en kä tun der sö kn ing ar o m in div ide rs b ruk av ca nn ab is d e s en ast e 3 0 da ga rna ge no m fö rde s. De lsta ter m ed leg alis era d m ed icin sk c an na bis jäm fö rde s m ed de lsta ter uta n le ga lis erin g. X X 8 20 02 -2 00 9, U SA Ha rpe r e t a l, 2 01 1 23000 Rep lik atio n a v W all et a l (2 01 1) m eto d. X X 9 19 97 -2 01 1, U SA Pa cu la e t a l, 2 01 5 Ej Sp ec Un der sö ker leg alis erin gen s e ffe kt p å tv å o lik a n atio nel la d ata set . En na tio nel l en kä tun der sö kn ing so m un der sö ker br uk s en ast e 3 0 d aga r o ch reg iste rda ta fr ån be ha nd lin gin sta nse r. X X 10 20 03 -2 00 9, U SA Lyn ne-L an dsm an et a l, 2 01 3 Ej Sp ec En kä tun der sö kn ing ar i nsa m lad e fr ån all a d els tate r. A na lys en är ba ser ad på jäm fö rels er m ella n d els tate r m ed m ed icin sk l ega lis erin g o ch de uta n n ågo n leg alis erin g. B ruk m äte s ö ver liv stid , m ån ad svi s, v eck ovi s s am t d agl igt bru k. X X 11 19 95 -2 01 1, U SA Go rm an & Hu ber Jr, 20 07 Ej s pec Un der sö kte re gis ter da ta g älla nd e a rre ste rin ga r a v in div ide r p åve rka de a v ca nn ab is, s am t sj ukh usp atie nte r p åve rka de a v c an na bis . A na lys en gjo rde s gen om fö r- o ch eft erm ätn ing ar a v le ga lis erin g. X X 12 19 90 -2 00 6, U SA M orr is e t a l, 2 01 4 850 Fö r- o ch eft erm ätn ing ar a v g rov br otts lig het i a lla de lsta ter . V ärd et ko pp lad es t ill r esp ekt ive de lsta t o ch jä m fö rde s s ed an de lsta ter em ella n. X X SU M M A: 9 1 2 10 2