Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängSkolvalet och Sverigedemokraterna
Schoolvoting and Sweden Democrats
Marie
Thulin
Lärarexamen 180 poäng
Samhällsvetenskap och lärande 2007-01-16
Examinator: Mariann Enö
Sammanfattning
På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna.
Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.
I elevgrupps- och lärarintervjun kom det fram att på skolan ska det ha förekommit stor utdelning av flygblad och valinformation från SD som elever ska ha spridit på skolan innan valet. Representanten från SD sade i sin intervju att elever från skolan hade kontaktat partiet och bett om material. I elevgruppsintervjuerna kom det också fram att elever hade uppmuntrat varandra till att rösta på partiet.
Enligt den verksamma samhällsläraren på skolan som jag intervjuade bestämde samhällslärarna tillsammans att innan skolvalet skulle bara de etablerade riksdagspartierna tas upp, med anledning av tidspress. Enligt eleverna på skolan som jag intervjuade hade varken SD eller skolvalresultatet fått mycket utrymme i undervisningen.
Den valkampanj genomförd av elever på skolan, uppmaningar mellan elever att rösta på partiet och den uteblivna bearbetningen av skolans lärare om partiet tror jag till stor del bidrog till SDs framgång i skolvalet på Västervångskolan. I broschyren När ord blir till
handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor från
Skolverket skriver de att kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet.(1995 s.1) Eleverna fick inte kunskap om partiet SD inför valet.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
SidaSammanfattning
3Innehållsförteckning
4Inledning
7Syfte och problemställning
8Kunskapsbakgrund
9Sverigedemokraterna
9Tendenser hos SDs väljare 10
Störst stöd i Skåne 10
Ystads kommunval 2006
11Skolvalet
12Elevers attityder
13Arbeta mot främlingsfientlighet
14Metod
15Genomförande
16 Eleverna 17 Undersökningsgruppen Elever 17 Lärarna 18 Sverigedemokraterna 19Resultat och analys
20Resultat
20Elevintervju 20
Lärarintervju 22
Intervju med Jan-Åke Isaksson (SD) 23
Analys
24Slutsats och diskussion
26Slutsats
26Diskussion
26Inledning
Det var den 6 juni. Året var nog 1994 eller 1995. Jag var i de unga tonåren.
Nere på stortorget i Ystad stod de. De stod där med uniformerna, kängorna och svenska flaggan i högsta hugg. Det stod en liten spinkig kille framför de andra och pratade i mikrofonen. De enda jag hörde honom säga var något om att skollunchen måste förbättras. Demonstranterna hördes desto mer. De skrek tillsammans ”Inga rasister på våra gator!” Och detta skrek de om och om igen. Till slut tröttnade talaren och han och hans ”skyddande militärer” sprang därifrån. De som stod på stortorget denna dag, klädda som militärer och försökte föra ut sitt budskap var Sverigedemokraterna. Under samma tidsperiod som händelsen ägde rum nere på torget gömdes klistermärken med texten ”Sverige åt svenskarna” längst ner i byrålådan hos en del av stadens ungdomar. Idag kommer samma budskap genom brevlådan.
Idag sitter Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige i Ystads kommun på tre stolar och de har stora planer på att komma in i riksdagen efter valet 2010.
På min partnerskola, Västervångskolan i Ystad som är en 7-9 skola hade skolvalet ägt rum fredagen den 15 september. På måndagen den 18 september, som också var min första dag under slutpraktiken redovisades resultatet av skolans rektor till en samlad skolpersonal i lärarrummet direkt på morgonen. Sverigedemokraterna hade blivit det tredje största partiet (efter Moderaterna och Socialdemokraterna) på skolan och fått närmare 16 % av rösterna. Rektorn avslutade morgonsamlingen med att uppmana skolpersonalen att arbeta med valresultatet. Lärarna splittrades sen upp för att gå till sina respektive klasser. Sedan när min handledare som är lärare på skolan, redovisade resultatet för sina klasser, en åtta och en nia jublades det över Sverigedemokraternas framgång. Däremot i hennes sjua var reaktionen över partiets framgång inte lika positiv.
Syfte och problemställning
Jag blev upprörd och ledsen då jag hörde att SD hade blivit det tredje största partiet i skolvalet på Västervångskolan i Ystad. Jag blev ännu mer ledsen då jag bevittnade vissa elevers glädje över SDs framgång.
Målet med min undersökning är att försöka få fram svar på frågan varför så många av Västervångskolans elever valde att rösta på SD i skolvalet 2006. Jag hoppas att det svar jag får fram kan hjälpa skolor att förhindra SDs frammarsch.
Min huvudfråga:
• Varför blev SD det tredje största partiet i skolvalet på Västervångskolan?
Mina delfrågor:
• Hur arbetade Västervångskolans samhällslärare inför valet med eleverna? • Hur arbetade SD inför valet 2006?
• Hur upplevde eleverna valupptakten? • Vilka tendenser finns bland SDs väljare?
Kunskapsbakgrund
Sverigedemokraterna
Så här börjar SDs principprogram:
”Sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988, i första hand som ett intresseparti för svenskar. Den enande faktorn var motståndet mot den förda invandringspolitiken, vilket man såg som alltför vidlyftig och därmed som ett hot mot vårt land, såväl ekonomiskt som socialt.” (http://www.sverigedemokraterna.se)
På SDs hemsida presenterar de sin politik. Där står det att SD är ett demokratiskt och nationalistiskt parti. De anser att Sverige bör vara byggt på gemensamma normer och värderingar och att folket i nationen ska ha gemensam kultur. De tror inte på det mångkulturella samhället. ”Mångkultur innebär ingen kultur”. Den egna identiteten ska vara trygg och detta ska familjen och nationen ge förutsättningarna för. Partiet vill ha en restriktiv invandringspolitik. För invandrare finns det bara två alternativ, assimilering eller återvandring. De ser ett pluralistiskt samhälle som ett hot mot nationen och dess folk. (http://www.sverigedemokraterna.se) Detta går i samklang med den första motion SD lämnat in till Ystads kommunfullmäktige efter valet 2006, nämligen att Ystad kommun inte ska ingå avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar tills en kommunal folkomröstning har genomförts.
Partiet ökar stadigt i de allmänna val som genomförts sedan partiet bildades 1988. I partiets första val 1988 fick de 1 118 röster.(http://www.sverigedemokraterna.se)
Tendenser hos SDs väljare
På SVTs hemsida redovisas den vallokalsundersökning som VALU gjorde i enkätform under valdagen, 17 september 2006. Genom den fick man fram att bland dem som väljer att rösta på SD var flykting- och invandringsfrågan den fråga som var mest betydelsefull. På andra plats kom lag och ordning och på tredje plats den egna ekonomin. (Valmyndigheten Nr1) Det som också kom fram i vallokalsundersökningen var att det är fler män än kvinnor som röstar på SD och att det råder en liten överrepresentation bland väljarna som är under 30 år. Bland SDs väljare har man lågt förtroende för politiker jämfört med övriga väljare. (SVT Nr2)
I Valmyndighetens redovisning har jag kunnat läsa ut att de som röstar på SD i kommunvalen inte i lika stor utsträckning gör det i riksdagsvalet. Om vi tar exempelvis Landskrona så röstade 22,26 % på SD i kommunvalet men endast 8,24 % i riksdagsvalet och i Bjuv röstade 14,79 % på SD i kommunvalet medan i riksdagsvalet 10,3 %.
(Valmyndigheten Nr2)
Störst stöd i Skåne
I skolvalet fick SD större procentandel i Skåne (6,89 %) än de fick i hela riket (3.77 %). (Ungdomsstyrelsen Nr1)
De tio kommuner där SD fick störst procentandel av rösterna i riksdagsvalet, ligger samtliga i Skåne. Den kommun där SD fick störst procentandel i Sverige är Bjuv med 10,3 %. Ingen skånsk kommun finns bland de kommuner där SD fick minst procentandelar i riksdagsvalet. Den kommun där SD fick minst procentandel är Bjurholm, Västerbotten med 0,32 %. I kommunvalen ser det likadant ut. Skånska kommuner ligger på de nio första platserna med Karlskrona, Blekinge på tionde plats. Den kommun i hela riket där SD fick störst stöd i kommunvalet är Landskrona med 22,26 %. (Valmyndigheten Nr2)
DN publicerade ett reportage veckan efter valet i september 2006 som handlade om just Landskrona. I reportaget förklaras SDs framgångar i Landskrona vara att det inte är av rasistisk karaktär utan att det handlar om missnöje. (http://www.dagensnyheter.se)
I Landskrona förklaras SDs framgång vara på grund av missnöje men så förklaras inte
alla fall av SDs framgång under valet 2006. Det är kanske så att fallet Landskrona inte är regeln utan undantaget. Bland annat på SVTs hemsida står det följande i deras valanalys.
”En vanlig nidbild är att Sverigedemokraterna brukar få missnöjesröster i kommuner med stora sociala problem som hög arbetslöshet, låg medelinkomst och utbredd vardagsbrottslighet.
Men den här bilden verkar inte stämma i årets val. Arbetslösheten ligger på samma nivå i de kommuner där Sverigedemokraterna fått mandat som riket i helhet. Medelinkomsten är 10.000 kronor lägre än riksgenomsnittet (190.000 kr) och när det gäller
vardagsbrottsligheten ligger antalet anmälda fall av exempelvis misshandel, stölder och skadegörelse lägre i dessa kommuner.” (SVT Nr3)
Stieg Larsson och Mikael Ekman har skrivit boken Sverigedemokraterna den nationella
rörelsen. Boken klargör att den väg som leder fram till att partiet SD bildas 1988, genomsyras
av nazism, fascism och rasism. (Larsson& Ekman, 2001) Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg som har skrivit boken Svenskarna först? Handbok mot rasism och
främlingsfientlighet (1999), boken Hatets återkomst – Om fascism, nynazism och rasism i dagens Sverige skriven av Lars – Åke Skagegård och Tobias Hubinette (1998), samt
Socialdemokraternas häfte Sverigedemokraterna det växande hotet påvisar samma sak som Larsson och Ekman. Samtliga varnar för den polerade och ansade yttre fasad som SD visar upp. I boken Partier och organisationer, skriven av Mats Bäck och Tommy Möller, står det att SD försöker framställa sig som ett rumsrent parti, som undviker kopplingar till nazism och fascism men att det finns tydliga indikationer på rasistiska tendenser. Även i denna bok nämns SDs respektabla fasad utåt. (Bäck & Möller, 2001)
På det flygblad från SD som delades ut till alla hem i Ystad kommun inför valet 2006, samt cirkulerade runt bland eleverna på Västervångskolan, stod det att:
”Nu har vi ett annat utgångsläge eftersom vi har blivit erkända som parti. Det ska nu kännas än mer meningsfullt att lägga en röst på oss som det enda parti som öppet stödjer Sverige och har stolthet inför vårt land och inte automatiskt har en landsfientlig politik.”
(Sverigedemokraternas flygblad, Mot nya höjder)
Ystads kommunval 2006
I Ystads kommunval 2006 fick SD 5,16 % av rösterna. Vid en jämförelse är resultatet olika mellan distrikten. Partiet fick allra störst stöd på landsbygden, bland annat i valdistrikt 14 som är byarna Skårby, Rögle och Rynge nordöst om Ystads tätort. Där fick partiet 11 % av rösterna. I valdistrikt 18 som även denna är på landsbygden, närmare bestämt belägen i
Köpingebro, en by väster om Ystads tätort. Där fick partiet 7,3 % av rösterna. ( i Köpingebro är SDs förste man Jan-Åke Isaksson bosatt) Dessa två valdistrikt var de där SD fick högst procentandel. I valdistrikt 4 fick partiet sitt svagaste stöd. Distriktet är ett villaområde precis norr om Västervångskolan inne i Ystads tätort, där partiet fick 2,9 %. Den procentsatsen var den minst framgångsrika för SD av Ystads kommuns 18 valdistrikt. I de övriga valdistrikten låg procentsatserna från 3,6 % till 6,5 %.
Skolvalet
På Ungdomsstyrelsens hemsida redovisas resultaten från skolvalen. Det är upp till skolorna själva att genomföra och rapportera in resultaten. En del skolor har redovisat in att SD fick 0,00 % av rösterna i skolvalet. Om det var så att eleverna inte valde att rösta på SD eller om de inte ”fick” har jag inte undersökt vidare.
I boken Vit makt och blågula drömmar – rasism och nazism i dagens Sverige som är skriven av Anna-Lena Lodenius och Per Wikström tror de att anledningen till att SD lyckas så bra på vissa skolor i skolvalet, är att eleverna försöker provocera skolledningen. (Lodenius & Wikström, 1997)
På Västervångskolan genomfördes skolvalet fredagen den 15 september 2006, klassvis i skolans aula. I tabellen nedan redovisas resultatet i skolvalet för de två kommunala högstadieskolorna i Ystad kommun, Norreportskolan och Västervångskolan, samt det nationella skolvalsresultatet.
Tabell 1.
Valdeltagande och röstandelar i procent (%).
Skola Antal
elever Valdelt. S M V KD MP FP C PP SD Övriga
Norreport-skolan 532 87,59 24.75 34.65 6.44 2.97 8.17 6.44 9.16 1.24 3.96 2.23 Västervång-skolan 413 91,28 16.98 26.10 11.01 2.20 7.86 9.75 8.49 1.57 15.72 0.31 Nationellt 528806 86.66 22,52 26,2 10,37 4,29 10,86 7,67 6,99 4,44 4,31 1,92 (Ungdomsstyrelsen, Skolvalet 2006)
SDs procentandel i skolvalet på de två kommunala högstadieskolorna, Västervångskolan och Norreportskolan skiljer sig åt. På Västervångskolan fick SD 15,72 % medan på Norreportskolan 3,96 %.
Ystad kommun är indelad i två upptagningsområden för högstadieskolorna. Jag tittade på de två upptagningsområdena för att se om SDs framgång på Västervångskolan och det markanta mindre stödet på Norreportskolan följde kommunvalet.
Valdistrikt 14, där SD fick sin största framgång i kommunvalet ligger i Västervångskolans upptagningsområde. Men det är även så att det distrikt där SD fick minst procentandelar av alla distrikt i kommunen (nämligen valdistrikt 4) ligger även den i Västervångskolans upptagningsområde. Valdistrikt 18 där SD fick näst högst procentsats ligger i Norreportskolans upptagningsområde.
I Ystads Allehanda den 18 januari 2007 stod det att betygsnittet på Norreportskolan var högre än på Västervångskolan, samt att fler av Norreportskolans elever än Västervångskolans elever var behöriga till gymnasieskolan. (Ystads Allehanda, 18januari 2007s.A4)
Elevers attityder
I Lärarnas riksförbunds undersökning Yttrandefriheten i skolan som gjordes 2006 där 1077 elever i årskurs nio deltog, visade att 33 % av eleverna anser att det talas för mycket om nazismen och utrotningen av judar. Undersökningen visade också att pojkar är betydligt mer intoleranta än flickor. Det framgick i undersökningen att de elever som inte läser böcker är mindre toleranta än genomsnittet.
Forum för levande historia och brottsförebyggande rådet gjorde år 2004 en
forskningsrapport om intoleransen hos elever, kallad Intoleransrapporten som är publicerad på levande historias hemsida. Undersökningen var utformad som en enkät, vilken 10 600 elever från årskurs 8 upp till tredje årskursen på gymnasiet besvarade. I enkäten fick eleven ta ställning till olika påståenden genom att välja bland fasta svarsalternativ. Utifrån svaren konstruerades sen attitydskalor. (Nr1 Levande historia)
Rapporten visar att 12 % av eleverna tar starkt avstånd mot påståendet att Sverige bör fortsätta ta emot flyktingar. Cirka 10 % av elever håller helt med påståendet att invandrare i Sverige som kommit från länder utanför Europa ska återvända till sina hemländer. Ungefär lika stor andel elever tycker att det är helt okej eller ganska okej om ens kompis klottrar
”stoppa invandringen” på en vägg. Flickor är mer toleranta än pojkar. Den lägsta toleransen finns bland de elever som går i årskurs 8 och högst är den i tredje årskursen på gymnasiet. På gymnasiet är intoleransen högst bland de elever som går de yrkesförberedande utbildningarna. Hög grad av intolerans förknippas bland annat med låg utbildning och social klass hos föräldrarna, dålig skolprestation och skolanpassning, stereotypa genusnormer och känslor av samhälleligt utanförskap. (Nr2 Levande historia)
Arbeta mot främlingsfientlighet
På Lärarnas riksförbunds hemsida står det att:
”Vi vill få stånd en debatt om skolans värdegrundsarbete och om samhällets ansvar för att skapa ett mer tolerant samhälle. Detta känns särskilt angeläget när det efter valet visar sig att högerextrema och främlingsfientliga krafter stärkts. Sverigedemokraterna
har exempelvis gått kraftigt framåt……” (www.lr.se)
I broschyren När ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några
svenska skolor från Skolverket presenteras projekt som fått stöd av Skolverket för att
motverka främlingsfientlighet och rasism. I broschyren står det:
”Kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet. Dagens unga måste få chansen att utvecklas till självständiga, kritiskt tänkande individer som respekterar fakta och är misstänksamma mot fördomar. De måste våga ifrågasätta obekräftade åsikter och får inte rygga tillbaka inför det okända utan med öppet sinne närma sig främmande kulturer. I läroplanerna slås fast att det är skolans skyldighet att förmedla de normer om människors lika värde som ligger till grund för ett demokratiskt samhälle.”(1995 s.1)
Tomas Böhm skriver i sin bok Inte som vi – Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och
rasism att då föreställningar inte ifrågasätts, vädras, diskuteras eller utsätts för prövning kan
de cementeras som fördomar. Däremot om föreställningarna ifrågasätts och konfronteras med verkligheten förändras de. Böhm anser att det avgörande tillfället att ifrågasätta föreställningar är just i skolan. (Böhm, 1996)
De projekt som presenteras i broschyren När ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor är bland annat den i Södertälje på
Hovsjöskolan där man organiserade kamratstödverksamhet. I Falun ordnade man en studiedag för skolpersonal där man även samverkade med olika frivilligorganisationer såsom Amnesty och UNICEF. I Lidköping bad man en författare skriva en pjäs och efter föreställning följdes det upp med diskussion. I Katrineholm använde man sagan som redskap. I Botkyrka arbetar man med att bygga upp ett pedagogiskt kraftcentrum mot rasism, med bland annat fortbildning för skolpersonal och en idébank där skolors erfarenheter från olika projekt samlas.
I Politik i skolan som givits ut av Myndigheten för skolutveckling ger de handlingsberedskap till skolor hur de ska möta partier eller organisationer vars budskap strider mot den demokratiska värdegrunden. De förslag de ger är att skolan ska arbeta systematiskt och dokumentera en handlingsplan, vilket gör att skolan kan lära av erfarenheter. Skolan ska ha klara och kända regler, då skolan inte är en allmän plats. Ordningsreglerna ska vara aktuella, användbara och kännbara av alla. Skolan och skolpersonal ska våga ingripa, enligt skollagen och de yrkesetiska principerna som antagits. ”Att låta beteenden och åsikter
som strider mot skolans värdegrund passera är att ge sitt tysta godkännande.” (Politik i
skolan, 2004 s.18) Skolan ska praktisera demokrati. Det har visat att på skolor där elever har ett reellt inflytande, är eleverna också mer motståndare till antidemokratiska strömningar. Skolan kan inte ensam lösa problemet utan ska samverka med vårdnadshavare/föräldrar, närsamhället, partier och organisationer för hjälp och stöd. (Politik i skolan, 2004)
På Internet har Integrationsverket sedan 2001 byggt upp en nationell kunskapsbank, med adressen www.sverigemotrasism.nu där information om metoder och erfarenheter i arbeten mot främlingsfientlighet finns samlad. Efter årsskiftet 2005 har denna kunskapsbank helt tagits över av Centrum mot rasism, som är en ideell organisation, fri från partipolitik och religion. ”Centrum mot rasism är en samlande kraft, det civila samhällets aktör i arbetet mot
rasism, diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi och antiziganism.” (http://www.sverigemotrasism.nu)
Metod
Kvalitativa intervjuer passar bäst in, då man vill undersöka personers uppfattningar om specifika fenomen. (Patel&Davidsson 2003) Då jag ville undersöka fenomenet SDs framgång i skolvalet använde jag mig av just denna metod. Jag intervjuade 19 stycken elever, en lärare och en representant från SD. Jag ville undersöka fenomenet ur tre perspektiv: elev, lärare och partiet SD. Detta för att se om det fanns något gemensamt mönster.
Jag valde att inte använda bandinspelare under intervjuerna då jag ansåg att svaren på mina frågor inte hade blivit så spontana och eventuellt hade de blivit tillrättalagda. Intervjuerna hade låg grad av standardisering, det vill säga att jag gav stora svarsutrymmen till mina frågor. Frågorna var konstruerade i förväg men inte ordningsföljden, jag hade alltså en låg grad av strukturering. (Patel&Davidsson 2003)
Elevintervjuerna valde jag att ha i grupp, med cirka 3-4 elever i varje. Anledningen till att jag valde att ha elevintervjuerna i grupp beror dels på att jag ville ha ett större urval och för att jag ville se diskussionen mellan eleverna. Jag försökte medvetet intervjua elever från så många olika klasser som möjligt, för att få ett bredare elevperspektiv, som kan representera skolans elever.
Genomförande
Under min första praktikdag under slutpraktiken, då jag fick reda på att SD hade sådant stort stöd på skolan, bestämde jag mig för att det var detta jag ville undersöka. Jag kontaktade då skolans rektor och berättade om mina planer. Jag har valt att inte anonymisera skolan, med tillstånd från skolans rektor och den samhällslärare som jag intervjuade. Mitt syfte med undersökningen gynnar skolan och ingen skadas, samt att skolvalsresultaten är offentliga.
Eleverna
På Västervångskolan har de något som kallas PLUStid. Denna tid är en timme vardera två gånger i veckan. PLUStiden ligger schemalagd tisdagar klockan 13.45-14.45 och torsdagar 8.00-9.00. Eleverna planerar in måndagsmorgon för bägge tillfällena var de ska vara och vad de ska jobba med. Sedan under PLUStiden finns lärare tillgängliga i respektive klassrum för att hjälpa eleverna. Tidigare var PLUStiden tänkt att eleverna skulle få hjälp i diverse ämnen av läraren men nu har tiden mer gått över till att verka som läxläsning och förberedelser för prov. Under denna tid lade jag in mina intervjuer med eleverna, för att störa så lite som möjligt i undervisningen och främst för att alla skolans elever är tillgängliga under denna tid. Detta gör att det slumpmässiga urvalet av elever blir mer representativt.
Jag tog telefonkontakt med skolans rektor för att informera om mina planer för att informationen också skulle gå fram till lärare och elever. Rektorn informerade all skolpersonal på morgonsamlingen måndagen den 4 december 2006 och lärarna kunde sedan vidareinformera till eleverna under den klasstimme som följer skolpersonalens morgonsamling.
Den 5 december 2006 hade jag mitt första elevintervjupass. Jag hade skolans yrkesvägledares konferensrum till mitt förfogande. I det första klassrum jag gick in i, presenterade jag mig framme vid katedern och presenterade mitt arbete och frågade efter frivilliga att ställa upp på en cirka 30 minuters intervju. Ingen ville. Till nästa klassrum ändrade jag taktik. Istället för att stå framme vid katedern, gick jag istället ner till elevgrupper. Medvetet försökte jag fråga elever från så många olika klasser som möjligt för att få en bättre representation. Genusperspektivet i denna undersökning är inte i fokus men jag försökte ändå få så jämn fördelning av könen som möjligt. Jag hade sen tre intervjuer, med fyra elever i varje grupp.
Den 7 december 2006 hade jag sen det andra elevintervjupasset. Denna gång använde jag också skolans yrkesvägledares konferensrum och urvalet skedde på samma vis.
Undersökningsgruppen Elever
Jag intervjuade sammanlagt 19 stycken elever. Dessa 19 gick inte alla i samma årskurs och klass, samtidigt som det kan vara så att några gör det. Intervjuerna 1,2 och 3 ägde rum den 5 december och intervjuerna 4 och 5 den 7 december.
Intervjugrupp 1: Fyra pojkar, årskurs 7
Intervjugrupp 2: Två pojkar och två flickor, årskurs 8 Intervjugrupp 3: Fyra pojkar, årskurs 8.
Intervjugrupp 4: Två pojkar, årskurs 9. En flicka, årskurs 7.
Intervjugrupp 5: Fyra flickor, varav två från årskurs 8 och två från årskurs 9.
De frågor jag ställde under intervjuerna var: • Röstade ni i skolvalet?
• Varför röstade ni på det partiet ni röstade på? • Hur arbetade ni med valet i skolan?
• Hur följdes resultatet upp efter valet?
• Har ni stött på SD, varit inne på deras hemsida, flygblad, tidningar? • Har ni pratat/arbetat med SD i skolan?
• Varför tror ni/du att 15,72 % av de elever som röstade valde att rösta på SD? • Tror ni att SD kommer in i riksdagen 2010?
Lärarna
Jag började med att lägga brev i samhällslärarnas fack på skolan, där de kunde nå mig genom mail och telefonnummer. Efter tre dagar och ingen av dem hade hört av sig, mailade jag dem och föreslog att vi skulle boka in tid för möte. Dagen efter fick jag svar från tre av fem möjliga. Två av dem som svarade kunde/ville inte ställa upp. En på grund av för mycket arbete och den andra kände att hon inte kunde bidra med något då hon haft tre ”jobbiga” klasser och arbetet med valet hade inte blivit som hon ursprungligen hade tänkt. De två övriga lärarna fick jag inget svar från. Samhällsläraren som ställde upp bestämde möte genom mail. Vi hade vårt möte i hennes klassrum efter skoldagens slut den 4 december 2006.
De frågor jag ställde under intervjun var:
• Hur arbetade du inför valet med eleverna? • Togs SD upp?
• Ifall du inte valde att ta upp SD, vad var då anledningen till att du avstod? • Hur följdes valresultatet upp?
• Påverkar SDs framgång din undervisning på något sätt?
• Varför tror du att 15,72 % av de elever som röstade valde att rösta på SD?
• Vad tror du skillnaden i skolvalresultatet, angående SD på Västervångskolan och Norreportskolan, beror på?
Sverigedemokraterna
Innan intervjun med SDs representant ägde rum satte jag mig in i partiets politik och hur partiets stöd var fördelat i kommunen för att vara mer förberedd.
Jag mailade sedan en av Sverigedemokraternas representant, Jan-Åke Isaksson som är nummer ett på SDs vallista i kommunvalet och en av de tre ledamöterna sittande för SD i kommunfullmäktige. När det hade gått cirka två veckor ringde jag honom då jag ännu inte fått svar genom mail. Över telefon bestämde vi möte på ett café i Ystad.
De frågor jag ställde under intervjun var.
• Varför SD fick sådan ökning i Ystads kommunval, från 1.89 % år 2002 till 5,16 % 2006?
• SD hade väldigt olika resultat i de olika valdistrikten, bland annat valdistrikt 14 som är på landsbygden nordöster om Ystads tätort, där SD fick 11 % (det distrikt där SD fick störst framgång) och valdistrikt 4 som är det villaområde precis norr om Västervångskolan inne i Ystads tätort, där SD fick minst procentandel, 2,9 %. Vad berodde denna skillnad på? Hade partiet gjort speciell satsning i vissa områden? • På de två kommunala högstadieskolorna i Ystad, Västervångskolan och
Norreportskolan skiljde sig SDs resultat sig åt i skolvalet. På Västervångskolan fick partiet 15,72 % och på Norreportskolan 3,96 %. Vad tror du den stora skillnaden för SDs resultat i skolvalet på de två skolorna beror på?
• Varför tror du att 15,72 % av de elever på Västervångskolan som röstade valde att rösta på SD?
• Hur har partiet arbetat med sin valrörelse?
• Partiet har tydligt i sitt material satt upp målet att komma in i riksdagen 2010. Hur ska partiet lyckas med detta?
• Vad kommer SD bidra med om ni kommer in i riksdagen? • Varför behövs partiet SD?
Resultat och analys
Resultat
Elevintervju
I samtliga elevgruppsintervjuer nämnde eleverna grupptrycket som anledning till att SD fick så många röster i skolvalet. ”Det var en sån där halvtöntig cool grej”. (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006) I fyra av de fem elevgruppsintervjuerna framkom det, att det på skolan hade förekommit stor spridning av SDs material på skolan. Bland annat hade SDs flygblad legat i skolans cafeteria, blivit intryckta i elevernas skåp och SDs affischer hade satts upp på väggarna.
”De la in papper i skåpen”. (Elevgruppsintervju 2, 5 december 2006) ”Deras grejor fanns överallt”. (Elevgruppsintervju 3, 5 december 2006)
”Det slängdes runt på skolan” . (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006)
”Det låg en hel hög uppe vid musiksalen”. (Elevgruppsintervju 5, 7december 2006)
Det hade även förekommit muntliga uppmaningar från elever till elever att rösta på partiet. Många av skolans elever hade sagt att de skulle rösta eller hade röstat på partiet att eleverna i elevgruppsintervju 3 till och med var inställda på att SD skulle få många fler röster i skolvalet än de fick. ”Det skreks på skolan ´Rösta på Sverigedemokraterna´”. (Elevgruppsintervju 4,
7december 2006)
En elev sade att hennes lärare ibland pratade om SD. ”Hon är väldigt emot dem”. (Elevgruppsintervju 5, 7december 2006) I denna intervjugrupp trodde eleverna att anledningen till SDs framgång också kunde vara en form av protest mot lärarna som hade
kritiserat SD och eleverna i denna grupp trodde även att det var fler pojkar än flickor som hade röstat på SD i skolvalet.
Två elever i elevgruppsintervju 3 sade att deras lärare hade berättat för dem om SDs politik och om hur samhället hade sett ut om SD hade styrt. Däremot svarade alla 19 eleverna samstämmigt nej på frågan om de hade arbetat med SD innan valet i skolan. Eleverna sade bland annat att läraren hade berättat och delat ut papper om de olika partierna. En del hade arbetat med de olika partierna i grupparbeten. Ett närmare handfull av eleverna sade att de inte hunnit med så pass mycket som läraren hade tänkt. Ursprungstanken hade varit att de skulle sätta sig in i partierna, följd av en debatt. Istället hade eleverna fått tid i datasalen för att titta på partiernas hemsidor. Men ingen elev uppgav att de hade arbetat med SD.
I samtliga gruppintervjuer framkom det att skolvalsresultatet hade skrivits upp på tavlan. Eleverna berättade att vissa lärare hade blivit ”arga”, ”chockade” och ”ledsna” över resultatet. ”Ja, han blev halvförbannad”. (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006)
Ingen av de 19 eleverna som jag intervjuade sympatiserade öppet med SD. Till exempel
den enda av eleverna som svarade att han hade varit inne på SDs hemsida, markerade tydligt att han inte hade röstat på dem. (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006)
Däremot är vissa uttalanden från en del elever värda att belysa. Bland annat efter att jag hade ställt min fråga i elevgruppsintervju 1 om vad de tyckte om SD, följde följande dialog:
”Jag tycker inte om dem för de säger att utlänningar inte får bo här”. Varav en annan pojke
säger ”Så länge de inte klottrar”. En tredje pojke säger ”Så länge de inte förstör så får de bo
här”. (Elevgruppsintervju 1, 5 december 2006)
Staden Landskrona dyker upp i alla intervjuer, som exempelvis;
”Det är ju det här med utlänningarna och invandringen. Däremot förstår jag det inte här i Ystad. I Landskrona där de har många såna, där förstår jag det”. (Elevgruppsintervju 3, 5
december 2006)
”I Landskrona, där är det sjukt mycket sånt”. (Elevgruppsintervju 5, 7december 2006) ”Där det är många invandrare, som i Landskrona”. (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006)
Här följer några exempel av de kommentarer jag fick då jag frågade eleverna om vad de tyckte om SD;
”Om Sverigedemokraterna ska bestämma, var ska de från Rosengård då ta vägen”?
(Elevgruppsintervju 2, 5 december 2006)
”De är väl rasister”. (Elevgruppsintervju 2, 5 december 2006)
”Sverigedemokraterna säger vad vissa tänker”. (Elevgruppsintervju 4, 7december 2006) ”Tidningen gör dem värre än dem är”. (Elevgruppsintervju 1, 5 december 2006)
”Det blir mindre läxor och prov”. (Elevgruppsintervju 1, 5 december 2006)
Lärarintervju
(4 december 2006)Den lärare på skolan som jag intervjuade undervisar tre klasser, en sjua, en åtta och en nia. Inför valet hade hennes klasser haft grupparbeten om riksdagspartierna. Hon valde i alla sina klasser att lotta in eleverna i grupper och parti då de inte skulle behöva känna sig utlämnade. Dessutom hade hon dessförinnan pratat om demokratibegreppet, riksdagen och valproceduren i sin sjua, i åttan om riksdagen och regeringen och sett en film om hur det går till att rösta och i nian hade de arbetat med ideologierna. I nian hade grupparbetet om riksdagspartierna följts upp med en debatt där eleverna skulle representera det parti de hade arbetat med. Debatten hade blivit mycket lyckad.
Hon sade i intervjun att samhällslärarna på skolan tillsammans hade kommit fram till att de bara skulle arbeta med de etablerade riksdagspartierna inför valet. Anledningen till detta beslut hade främst varit tidspressen.
Jag frågade henne om hon på något sätt kommer ändra sin undervisning efter skolvalsresultatet och det kommer hon inte, eftersom hon långsiktligt under lektionerna arbetar mot att elevernas syn på demokratin ska stärkas och hon har alltid detta mål i bakhuvudet. Hon vill få eleverna själva att tänka efter.
Jag berättade för henne att jag några dagar tidigare hade haft en intervju med en representant för SD och att denne då hade nämnt att, på Västervångskolan hade det funnits en ”lobbyist”.(se intervjun med SD representanten) Hon visste om att en viss pojke hade spridit SDs propaganda på skolan och hon trodde också att denne elev hade haft inflytande på resultatet i skolvalet.
På frågan varför det var så stor skillnad i skolvalsresultatet mellan de två kommunala högstadieskolorna( på Västervångskolan fick SD 15,72% och på Norreportskolan 3,96%) svarade hon att skolorna har olika rekryteringsunderlag.
Enligt henne kommer främlingsfientlighet främst hemifrån och i dagens mångkulturella värld känner eleverna en osäkerhet om den egna identiteten och känner sig hotade av allt som är främmande. Den enkla lösningen blir att ta bort allt som uppfattas som ett hot.
Hon berättade att skolan hade ordnat en toleransdag för niondeklassarna efter valet där eleverna bland annat fått lyssna på ögonvittnen från nazismen i Tyskland, sett en utställning på klostret om rasism och nazism och sett filmen American history X. Alla momenten har sedan bearbetats på olika sätt.
Intervju med Jan –Åke Isaksson (SD
) (30 november 2006)Enligt Isaksson hade SDs ökning i kommunvalet berott på att Ystad hade följt rikstrenden och att det mandat som SD hade blivit tilldelad i Ystad kommunfullmäktige genom valet 2002, hade skötts. Just detta mandat hade innehafs av just Jan-Åke Isaksson.
Under valrörelsen 2006 hade partiet delat ut flygblad till alla hem i kommunen. De hade även stått utanför affärer för att dela ut information och för att prata med väljare. Han sade att de inte hade delat ut information till personer ifall de var under 18 år, i sådana fall bara om de hade bett om det. Partiet hade inte riktat sin valrörelse på specifika områden eller valdistrikt utan det starka stöd SD fick på landsbygden berodde på att partiet pratar ett språk som riktar sig till landet, att partiets språk är mer rak på sak.
Han säger att inom partiet vill man inte växa för fort utan bygga upp en folkrörelse. Det SD kommer att bidra med om de kommer in i riksdagen 2010 är att se över hur skattemedlen fördelas. ”Den offentliga sektorn är viktig. Pengarna ska inte gå till onödiga
håll”. Isaksson menar att om misstron till politiker inte hade funnits hade inte SD behövts.
Enligt honom missköter sig de nuvarande folkvalda politikerna sitt uppdrag. Han fortsätter i intervjun och kritiserar det öppna Sverige, det vill säga våra öppna gränser.
För nuvarande finns det inget ungdomsförbund i Ystad kommun, då det idag inte finns många aktiva medlemmar i Ystad kommun och dessa få är upptagna med uppgifter.
2006 bytte SD symbol, från facklan med svenska flaggan till nuvarande blåsippan. Valet av just blåsippa som symbol var att den står kvar trots motgångar. Enligt Isaksson är anledningen till att partiet valde att byta symbol att man inte vill förknippas med rasismen och att allt inom partiet som har eller fortfarande förknippas med rasism nu tas bort. Bland annat har partiet rensat upp bland sina medlemmar.
Isaksson tror att många av eleverna på Västervångskolan som röstade på SD gjorde det av oro för deras framtid. ”Det multikulti samhället funkar inte”. Ungdomarna vill känna trygghet istället för ständig rädsla och ovetskap. Idag vet ungdomarna aldrig när de kan bli nedslagna och alla ungdomar vet eller känner någon som blivit drabbad, säger Isaksson. Enligt Isaksson kommer svenskarna inom några år vara i minoritet och ungdomarna ser hur ”de” beter sig. Han nämnde även att på skolan hade partiet använt en ”lobbyist” bland Västervångskolans elever. En elev från skolan hade själv tagit kontakt med partiet och bett om information och material att dela ut.
Isaksson tror att skillnaden i stödet för SD på Västervångskolan och Norreportskolan berodde på att på Västervångskolan kanske det finns fler invandrarelever och att lärarna på Norreportskolan hade arbetat på visst sätt.
Analys
Den känsla jag fick efter att ha intervjuat 19 av skolans elever, en samhällslärare och en representant från SD är att den valrörelsen bland eleverna och de uppmaningarna från elever till elever att rösta på partiet bidrog till SDs framgång i skolvalet. Ordet grupptryck kom upp i samtliga elevgruppsintervjuer som orsak till att SD fick så pass många röster. I elevgruppsintervju 3 trodde de till och med att SD skulle få många fler röster i skolvalet, då många elever på skolan hade sagt att de skulle eller hade röstat på partiet.
Några elever i elevgruppsintervju 5 nämnde också att några lärare öppet hade kritiserat SD och deras politik vilket eleverna sade skulle kunna ha bidragit till att det blev någon slags av protest mot lärarna på skolan som bidrog till SDs framgång, den rebelliska tonåringen som använder sin demokratiska rättighet och sticker vuxenvärlden i ögat. Samtidigt bidrog säkert samhällslärarnas beslut att partiet inte skulle tas upp i skolan till att partiet blev en förbjuden frukt. I Vit makt och blågula drömmar – rasism och nazism i dagens Sverige står det att, anledningen till SDs framgång på vissa skolor kan vara i form av provokation från eleverna, riktad mot skolledningen. (Lodenius & Wikström. 1997)
I elevgruppsintervju 5, (vilken bara bestod av flickor) trodde de att det var fler pojkar än flickor som hade röstat på SD. Detta går hand i hand med den vallokalsundersökning gjord av VALU där det var fler män än kvinnor som hade röstat på SD, samt med Intoleransrapporten som påpekar att pojkar är mer intoleranta än flickor.
Bland eleverna var SD och invandring starkt förknippade med varandra. Exempel kunde eleven först klassa SD som rasister för att sedan visa förståelse till att folk röstar på SD, exempelvis som i påståendet: ”Det är ju det här med utlänningarna och invandringen.
Däremot förstår jag det inte här i Ystad. I Landskrona där de har många såna, där förstår jag det”. (Elevgruppsintervju 3, 5 december 2006)I alla intervjugrupper kom staden Landskrona
upp, den kommun i hela riket där SD har starkast fäste.
Att eleverna klassade partiet som rasistiskt och samtidigt visade förståelse för SDs väljare, tyder jag som att SD har lyckats med sin ”polering”. Partiet drar till sig allt fler röster. I all den litteratur jag har läst, som behandlar SD, tas den yttre polerade fasaden upp.
I Ystads kommunval fick SD 5,16 % av rösterna, på Västervångskolan 15,72 % och på Norreportskolan 3,96 %. Stödet för SD i kommunvalet var relativt jämnt fördelat i de två upptagningsområdena för Västervångskolan och Norreportskolan, vilket gör att jag drar slutsatsen att den höga procentsatsen för SD på Västervångskolan inte främst beror på föräldrarna. På Västervångskolan är betygsnittet lägre än den är på Norreportskolan.
Intoleransrapporten visar på samband mellan dålig skolprestation och intolerans. Även läraren som jag intervjuade nämnde skolornas olika rekryteringsunderlag. Detta kan ha bidragit till SDs högre procentandel på Västervångskolan.
Intoleransrapporten visar att ca 10 % av eleverna är intoleranta. I SDs politik nämns det främmande som ett hot mot identiteten. Läraren jag intervjuade nämnde samma rädsla och att den kan finnas hos eleverna. Det främmande leder till främlingsfientlighet. I broschyren När
ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor
från Skolverket skriver de att kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet. På Västervångskolan valde samhällslärarna att SD inte skulle tas upp i skolan. Eleverna fick själva skapa sig en bild av SD, partiet som har en polerad fasad med en främlingsfientlig kärna. Thomas Böhm skriver i sin bok Inte som vi - Psykologiska aspekter
på främlingsfientlighet och rasism att föreställningar måste ifrågasättas och att detta bör ske i
Slutsats och diskussion
Slutsats
Svaret på min frågeställning i detta arbete, varför så många av eleverna som röstade i skolvalet på Västervångskolan, valde att rösta på SD, blir den valrörelse och de uppmaningarna på skolan bland och av eleverna att rösta på partiet, samt avsaknaden av bearbetning av SD av lärarna. Detta anser jag bidrog till SDs framgång i skolvalet 2006 på Västervångskolan i Ystad.
Det är inte bara bearbetning av partiet som ska till, utan även en öppen diskussion kring varför SD tilltalar så många väljare. Jag anser att demokrati inte bara kan ses som ett medel utan även ska ses som ett mål i sig själv. Värdegrunden ska genomsyra all skolverksamhet. Min slutsats blir därmed att det är kunskap som är verktyget mot främlingsfientlighet och att det är skolans uppgift att ge detta till eleverna .
Diskussion
Jag gick in i detta arbete med inställningen att det inte kan vara så att närmare 16 % av Västervångskolans elever väljer att rösta på partiet SD på grund av att partiets politik tilltalar dem. Detta har givetvis färgat hela arbetet och kanske påverkat svaret till min frågeställning. Självklart påverkade det slumpmässiga urval av elever som jag intervjuade och att det bara var en av skolans samhällslärare som kunde eller ville ställa upp på intervju till detta arbetets resultat.
Jag anser mig inte kunna sätta parentes runt min förförståelse. Min syn på SD har påverkat hela denna undersökning, exempelvis i intervjusituationerna genom min omedvetna intervjueffekt. (Patel&Davidsson 2003)
Att jag inte använde ljudinspelare under intervjuerna ångrar jag nu. Främst elevernas spontana kommentarer som de sade under tiden jag antecknade vad de tidigare sagt, hade gett
Jag är medveten om att detta har påverkat validiteten i min undersökning.
Det hade varit mycket intressant att göra samma undersökning på Norreportskolan, där SD inte alls fick samma starka stöd i skolvalet och göra en mer utförligare jämförelse.
Under lärarutbildningen i Malmö förbereds vi blivande pedagoger för den mångkulturella skolan som väntar oss men enligt min mening inte på den främlingsfientlighet och segregation som finns i samhället. Fokuseringen har varit för stark från lärarutbildningen i det mångkulturella på de ”nysvenska” eleverna. Jag hade hellre föredragit att det istället hade arbetats mer med hur vi stärker alla barns identitet i den mångkulturella skolan.
Sverigedemokraterna har nu tystnats ner under många år, av andra politiska partier och av skolan. Hur det blir nu när SD verkligen börjar närma sig sitt mål, nämligen att komma in i riksdagen? Vågar vi vara fortsatt tysta? Partiets mål att komma in i riksdagen kan lätt nås, om de som röstar på SD i kommunvalen också börjar göra det i riksdagsvalet. Det måste vara främst skolan som ska ta fighten mot ett parti som SD. Jag som inom när framtid kommer att vara verksam som samhällslärare kommer att följa de styrdokument och de yrkesetiska principer som tydligt markerar att det är kunskapen som är redskapet för att bekämpa främlingsfientlighet och ett parti som SD. Det är min yrkesuppgift som verksam pedagog att ge eleverna kunskap om det demokratiska systemet, förbereda dem att aktivt delta i det demokratiska samhället och att fokuseringen ligger på den värdegrund som ska genomsyra hela skolan och samhället.
Källförteckning
Intervjuer
Elevintervju 1,2 och 3.Ystad, den 5 december 2006 Elevintervju 4 och 5.Ystad, den 7 december 2006 Lärarintervju.Ystad, den 4 december 2006
Intervju med Jan-Åke Isaksson (SD).Ystad, den 30 november 2006
Internet
http://www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal____2649.asp den 8 januari 2007
http://www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal____2750.asp den 7 december 2006
http://www.sverigedemokraterna.se/ den 20 november 2006
http://www.dagensnyheter.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1159&a=588556&previousRenderTy pe=1 den 19 november 2006
www.lr.se den 13 december 2006 Valmyndigheten
Nr1 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html
Nr2 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/topten/index.html den 18 januari 2007 Ungdomsstyrelsen
Nr1 http://www.ungdomsstyrelsen.se/skolvalet/riket/ den 18 januari 2007
Nr2 http://www.ungdomsstyrelsen.se/skolvalet/viktprocentppsd/1,2601,12,00.html den 17 november 2006
SVT
Nr2 http://svt.se/svt/Crosslink.jsp?d=56950 den 3 januari 2007
Nr3 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=37092&a=663879 den 3 januari 2006 Levande Historia
Nr1 http://intolerans.levandehistoria.se/default.php?id=3 den 4 januari 2007 Nr2 http://intolerans.levandehistoria.se/default.php?id=27 den 4 januari 2007
Tryckta
Bäck, Mats & Möller, Tommy. Partier och organisationer. 5uppl, Stockholm. Nordstedts juridik, 2001
Böhm, Tomas. Inte som vi - Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism. Stockholm. Natur och kultur, 1996
Lodenius, Anna-Lena & Wikström, Per. Vit makt och blågula drömmar – rasism och nazism i
dagens Sverige. Stockholm. Natur och kultur, 1997
Skagegård, Lars-Åke & Hubinette, Tobias. Hatets återkomst – Om fascism, nynazism och
rasism i dagens Sverige. Stockholm. Carlssons, 1998
Patel,R & Davidsson,B Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur, 2003
När ord blir till handling Om arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska
skolor. Skolverket, 1995
Sammanträdesprotokoll Ystad kommun Kommunfullmäktige 2006-12-21
Politik i skolan. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. Liber, 2004
Larsson, Stieg & Ekman, Mikael. Sverigedemokraterna den nationella rörelsen. Stockholm. Ordfront förlag, 2001
Sverigedemokraternas flygblad Mot nya höjder Sverigedemokraterna Trygghet och Tradition Ystads Allehanda 18 januari 2007
Lodenius, Anna-Lena & Wingborg, Mats. Svenskarna först? Handbok mot rasism och
