Klimatanpassning för stigande
havsnivåer
En fallstudie av Karlskrona och Ystad kommun med fokus på digitala planeringsverktyg
Climate adaptation for sea level rise
A case study of the municipalities of Karlskrona and Ystad with a focus on digital planning tools
Viktoria Falk Elin Kindberg
Handledare: Nancy Brett Examinator: Anna Storm
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets
hemsida http://www.ep.liu.se/.
Förord
Den här kandidatuppsatsen är skriven under vårterminen 2021 som en del av de slutgiltiga uppgifterna på Samhällsplanerarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det har varit ett omfattande arbete och vi har fått bidragande hjälp från olika personer som vi vill visa vår tacksamhet till.
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Nancy Brett för all stöttning, vägledning och positiv inspiration under arbetets gång. Det har hjälp oss hålla motivationen uppe. Vi vill även tacka de intervjupersoner på Karlskrona kommun, Ystad kommun och Länsstyrelsen Blekinge som ställt upp och bidragit till det här arbetet. Informationen som ni har bidragit med har varit ovärderlig och möjliggjort att vi kunnat genomföra vår uppsats.
Linköping i april 2021
Sammanfattning
Stigande havsnivåer är något som idag påverkar kustområden världen över, vilket har lett till att fokus behövt riktas mot att klimatanpassa den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsarbetet är att genom en fallstudie undersöka kommunerna Karlskrona och Ystad arbete med klimatanpassning för havsnivåhöjningar. Vidare är syftet att studera vilken roll digitala planeringsverktyg har. Arbetet ska besvara två frågeställningar där den första handlar om hur respektive kommun arbetar med klimatanpassning för stigande havsnivåer och den andra behandlar digitala planeringsverktygs roll i det arbetet. Studien bygger på kvalitativa metoder och insamlingen av empiri genomfördes med kvalitativa intervjuer samt konventionella innehållsanalyser. Det teoretiska ramverket består av begreppen: “resiliens”, “anpassningskapacitet”, “digitalisering inom fysisk planering” och “resurskoordinering”. Resultatet visar främst att Karlskrona kommun arbetar med långsiktiga lösningar och samverkan samt att Ystad kommun arbetar proaktivt och utifrån strategier och handlingsplaner. Det framkom även att digitala planeringsverktyg har en mer kompletterande roll i kommunernas arbete.
Nyckelord: Klimatanpassning, Stigande havsnivåer, Digitala verktyg.
Abstract
Sea level rise affects coastal areas around the world, which has made urban planning move towards climate adaptation. The purpose of this paper is to understand how the municipalities of Karlskrona and Ystad work with climate adaptation for sea level rise and what part digital planning tools have. The paper has two main issues which aims to understand how climate adaptation for rising seas is implemented in the municipalities and the role of digital planning tools.
The study is based on qualitative methods and the data was collected with qualitative interviews and conventional content analysis. The theoretical framework includes: “resilience”, “adaptation capacity”, “digitalization in urban planning” and “resource coordination”. The results shows that the municipality of Karlskrona works with long term solutions and cooperation, and that the municipality of Ystad works proactively with strategies. Lastly it became clear that digital planning tools have a complementary part in the municipalities work.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ... 2
1.2. Avgränsningar ... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1. Klimatförändringar ... 3
2.1.1. Adaptation och mitigation ... 3
2.2. Stigande havsnivåer ... 4
2.2.1. Orsaker ... 4
2.2.2. Konsekvenser ... 4
2.3. Digitala verktyg ... 4
2.3.1. Två exempel på verktyg för klimatanpassning... 5
3. Teoretiskt ramverk ... 6
3.1. Resiliens ... 6
3.2. Anpassningskapacitet ... 6
3.2.1. Adaptation och mitigation ... 7
3.3. Digitalisering inom fysisk planering ... 7
3.4. Resurskoordinering ... 8
4. Metod och material ... 9
4.1. Forskningsdesign ... 9
4.2. Urvalsprocess ... 9
4.2.1. Urval för intervju ... 9
4.2.2. Urval av dokument till innehållsanalys ... 10
4.3. Intervjumetod... 10
4.3.1. Tillvägagångssätt för intervju ... 11
4.3.2. Tematisk analys ... 11
4.4. Metod för kvalitativ innehållsanalys ... 12
4.4.1. Tillvägagångssätt av kvalitativ innehållsanalys ... 12
4.5. Källdiskussion ... 12 4.5.1. Teoretiska källor ... 12 4.5.2. Empiriskt material ... 13 4.6. Metoddiskussion ... 13 4.6.1. Etiska överväganden ... 15 5. Resultat ... 16
5.1. Kommunal klimatanpassning för stigande havsnivåer... 16
5.1.1. Karlskrona kommun ... 16
5.1.2. Ystad kommun ... 17
5.3. Digitala planeringsverktyg inom klimatanpassning ... 19
6. Analys ... 21
6.1. Klimatanpassning för stigande havsnivåer i Karlskrona och Ystad kommun ... 21
6.2. Likheter och skillnader i kommunernas arbete ... 22
6.2.1. Adaptation och mitigation i kommunernas arbete ... 23
6.3. Digitala planeringsverktyg i kommunernas planering ... 24
6.4. Digitala planeringsverktygs roll i klimatanpassning vid stigande havsnivåer ... 25
6.5. Ett större perspektiv på digitala planeringsverktygs roll ... 26
7. Avslutande diskussion och slutsats... 27
7.1. Slutsats ... 27
7.2. Vidare forskning ... 28
8. Referenser ... 29
8.1. Plandokument ... 32
1
1. Inledning
Stigande havsnivåer är idag något som medför problematik för kustområden över hela världen och förväntas ha fortsatt inverkan på områdena även i framtiden (Storbjörk & Hedrén, 2011, s. 265). Nicholls et al. (2014, s. 129) skriver att en oro för vilka konsekvenser stigande havsnivåer kommer medföra i framtiden har växt under de senaste årtiondena. Främst till följd av att områden vid kuster har blivit mer populära platser för personer att vistas på. Det har även bidragit till att planering i vattennära läge och vid kuster har blivit en fråga som fått större utrymme inom politiken (Storbjörk & Hedrén, 2011, s. 265). Både den kortsiktiga och långsiktiga planeringen påverkas av stigande havsnivåer då det är ett fenomen som både sker idag och förväntas fortsätta under lång tid framöver (Hall et al., 2019, s. 128).
Hall et al., (2019, s. 128) förklarar att stigande havsnivåer på en global nivå kommer vara oundvikligt i framtiden och att det kan komma att vara svårt att förutspå hur havsnivåerna kommer förändras. Kustområden kommer även stöta på utmaningar i beslutsfattande kring förberedelser och planering för förändrade havsnivåer kommande år (Hall et al., 2019, s. 128). Trots att det är ett globalt fenomen som påverkar alla kustområden förväntas olika platser påverkas på olika nivå då havsnivåhöjningen antas bli mer omfattande på vissa platser än andra (Smajgl et al., 2015, s. 167). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017) beskriver ett exempel på det genom att lyfta att Skånes kuster kommer att förändras på olika vis beroende på vilken typ av kust det är. Vidare menar de att en 10 cm högre havsnivå i kustområden med klippor enbart kommer bidra med en 10 cm högre vattenlinje medan liknande havsnivåhöjning vid kustområden med låglänta sandstränder kan medföra att strandlinjen flyttas betydligt mer. Idag är det även fastställt att stigande havsnivåer är en effekt av klimatförändringar och att de skapar risker för kustnära samhällen vilket kommer att kräva olika åtgärder beroende på de lokala förutsättningarna (Oppenheimer et al., 2019). Av den anledningen är det intressant att studera hur den fysiska planeringen hanterar frågan på en lokal nivå och hur kustkommuner i ett land som Sverige kan komma att påverkas.
I Sverige går det idag att se ökade risker längs den 1800 km långa kustlinjen då klimatförändringar exempelvis ökar risken för erosion vilket i sin tur skapar hot mot samhället på olika vis (Storbjörk & Hedrén, 2011, s. 265). Två svenska kommuner som i dagsläget påverkas av stigande havsnivåer och därför måste ta hänsyn till det i sin samhällsplanering är Karlskrona kommun och Ystad kommun (Karlskrona kommun, 2020; Ystad kommun, 2021). Karlskrona kommun är lokaliserad i Blekinge län och gränsar enbart till Ronneby kommun i länet men har även gränser till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2008). Ystad kommun är lokaliserat längs kusten i den södra delen av Skåne län och gränsar till kommunerna Tomelilla, Sjöbo, Simrishamn och Skurup (SCB, 2008).
I somliga kustområden världen över har beslutsfattare uttryckt ett behov av hjälpmedel i form av verktyg för planering kring stigande havsnivåer (Lathrop et al., 2014, s. 409). Ett hjälpmedel som kan agera stöd för städer i deras arbete med att bemöta klimatförändringar är digitala innovationer vilket är något som på senare tid blivit vanligare att använda inom olika användningsområden (Balogun et al., 2020, s. 1–2).
2 Trots det finns det idag inte mycket skrivet kring på vilket sätt digitalisering kan vara till hjälp vid städers arbete kring klimatförändringar och anpassning inför det (Balogun et al., 2020, s. 2). På så vis skulle det kunna anses finnas en kunskapslucka kring vilken roll digitaliseringen har i arbetet med anpassning för stigande havsnivåer. Utifrån den avsaknaden blir det således intressant att undersöka digitala planeringsverktyg i relation till fysisk planering närmare. Eftersom kustområden, som tidigare nämnt, förväntas bli påverkade av havsnivåhöjningar på olika vis blir det även intressant att studera frågan ur ett lokalt perspektiv.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur två svenska kommuner arbetar med klimatanpassning inom planering för stigande havsnivåer. Genom en fallstudie kommer kommunerna att jämföras och analyseras i syfte med att förstå hur digitala planeringsverktyg används idag. Det kommer besvaras genom följande frågeställningar:
• Hur arbetar Karlskrona respektive Ystad kommun med klimatanpassning för
stigande havsnivåer?
• Vilken roll har digitala planeringsverktyg i det kommunala arbetet med
klimatanpassning för stigande havsnivåer?
1.2. Avgränsningar
Vi valde att göra ett antal avgränsningar i det här uppsatsarbetet. En avgränsning som gjordes var att fokusera på strategier och åtgärder snarare än konsekvenser för stigande havsnivåer i analysen. Konsekvenser till följd av stigande havsnivåer kommer dock att kort presenteras under bakgrunden för att problematisera frågan. Istället för att analysera konsekvenser i analysen, analyserades olika digitala verktyg och metoder för de valda kommunerna med koppling till det uppsatta problemområdet. För att avgränsa arbetet ytterligare valdes att ha ett fokus på hur klimatanpassning ser ut idag. En sista avgränsning som gjordes var att enbart fokusera på kommunerna Karlskrona och Ystad och hur de arbetar med klimatanpassning för havsnivåhöjningar. Avgränsningen gjordes då det är intressant att se hur två svenska kommuners arbete med problemområdet varierar.
3
2. Bakgrund
I det här avsnittet kommer det att presenteras en bakgrund för problemområdet stigande havsnivåer och klimatförändringar samt en redogörelse för digitala verktyg i planeringsammanhang.
2.1. Klimatförändringar
Under åren 2000 till 2010 uppmättes de högsta nivåerna utsläpp av växthusgaser till följd av mänskliga aktiviteter hittills och redan under början av industrialiseringen startade mängden växthusgaser att öka (Intergovernmental Panel on Climate Change [IPCC], 2014). Författarna menar vidare att både naturliga och antropogena utsläpp tillsammans blir för omfattande för jorden att ta hand om och därför får en betydande påverkan för hur klimatförändringar utvecklas. Världsnaturfonden (u.å.) beskriver klimatförändringar som det fenomen där bland annat olika gaser släpps ut i atmosfären och på så vis påverkar klimatet. Enligt organisationen uppstår förändringarna främst till följd av mänskliga aktiviteter där några betydande konsekvenser är stigande havsnivåer, smältande glaciärer samt fler översvämningar. Enligt Eakin et al. (2014, s. 1) finns det idag en ökad förståelse för att klimatförändringar är något som behöver bemötas då de skulle kunna utgöra ett hot både mot människor, natur och den byggda miljön. Ett exempel på ett globalt initiativ för att minska inverkan på temperaturen och hjälpa utsatta områden är Parisavtalet som är ett klimatavtal med kopplingar till FN:s klimatkonvention vilken syftar till att begränsa klimatförändringarnas effekt (Naturvårdsverket, 2021). Hamin och Gurran (2009, s. 238) menar att det kommer vara svårt att inte få några fortsatta klimatförändringar i framtiden eftersom utmaningarna inte har tagits på allvar förrän på senare år. På grund av det förklarar författarna att två viktiga aspekter som vuxit fram är adaptation och
mitigation vilket är begrepp som på flera sätt förhåller sig till varandra i arbetet med
klimatförändringar.
2.1.1. Adaptation och mitigation
Enligt IPCC (2014) är adaptation och mitigation två förhållningsätt, ett för att hantera klimatrisker och ett för att minska klimatpåverkan. Planering med mitigation har som mål att reducera utsläpp av växthusgaser i atmosfären från bebyggd miljö medan planering med adaptation strävar efter att den redan bebyggda miljön ska anpassas och bli mindre påverkad av klimatförändringarna (Hamin & Gurran, 2009, s. 238). Enligt Laukkonen et al. (2009, s. 289) har adaptation en större koppling till den lokala än den globala nivån då bland annat geografiska förutsättningar varierar vilket påverkar olika platsers förutsättningar för anpassning. IPCC (2014) menar på att det kan uppstå problem om de här två förhållningssätten inte tas i beaktande då utmaningarna med klimatförändringar på så vis skjuts framåt vilket får en negativ påverkan på den hållbara utvecklingen.
IPCC (2014) förklarar att det idag finns flera sätt som det är möjligt att lindra utsläppen av växthusgaser på med hjälp utav mitigation. Exempelvis skriver författarna att några alternativ är förändringar av produktion, beteenden och energianvändning. Adaptation är istället kopplat till utsatthet och sårbarhet (IPCC, 2014). Författarna förklarar att
4 förhållningssättet kan ha en betydande påverkan på framtidens samhälle då det kan bidra till ett fungerade och välmående samhälle där resurser och samhällsfunktioner är säkra.
2.2. Stigande havsnivåer
Idag påverkas de flesta kustområden världen över av stigande havsnivåer vilket de senaste årtiondena har uppmärksammats bidra till ökade risker för bland annat säkerhet och hälsa (Hall et al., 2019, s. 128). Enligt Storbjörk och Hedrén (2010, s. 265) förväntas havsnivåerna att stiga ytterligare under det kommande seklet vilket även bidrar till att alla kustområden kommer tvingas att hantera fler av de utmaningar som högre vattennivåer medför.
2.2.1. Orsaker
Nicholls et al. (2014, s. 129) beskriver att klimatförändringar till följd utav mänskliga aktiviteter är en relativt säker orsak till att havsnivåerna stiger idag. Författarna förklarar dock att även om det går att se en säkerhet i det här är det svårt att säga hur klimatförändringarna kan komma att inverka havsnivåerna i framtiden. Även Oppenheimer et al. (2019) syftar på att havsnivåerna förändras på olika samhällsnivåer till följd av förändringar av klimatet. Fortsättningsvis menar författarna på att orsaken till att havsnivåerna stiger bland annat är att mängden vatten ökar när isarna smälter samt att vatten har en lägre densitet när det är varmare. De främsta orsakerna till att havsnivåerna har stigit de senaste hundra åren är smältande glaciärer i kombination med att haven blivit varmare (Levermann et al., 2013, s. 13745). Författarna förklarar dock att isflak från bland annat Grönland och Antarktis även kommit att få en betydande inverkan på havsnivåhöjningarna. Enligt Smajgl et al. (2015, s. 167) kan havsnivåerna väntas stiga ytterligare i framtiden vilket exempelvis skulle kunna bidra till att glaciärer och isflak smälter snabbare. Författarna menar att det skulle kunna leda till negativa konsekvenser för havsnivåerna.
2.2.2. Konsekvenser
Enligt Hall et al. (2019, s. 128) påverkar stigande havsnivåer olika kustområden både på kort och lång sikt samt genererar konsekvenser som kan utgöra hot för säkerhet och hälsa. Havsnivåerna kommer att fortsätta att stiga även i framtiden och de platser som främst kommer att påverkas är lågt belägna öar, städer och kuster (Oppenheimer et al., 2019). Olika kustområden världen över kommer dock att påverkas på olika sätt vilket innebär att de inte kommer behöva hantera samma typ av konsekvenser (Smajgl et al., 2015, s.
167).Enligt Storbjörk och Hedrén (2010, s. 266) kommer aspekter som höjd över havet
att påverka vilken inverkan de stigande havsnivåerna kommer ha på kustområdena men de förklarar att alla kommer att påverkas på något vis. Förändringar av havsnivåer kan bidra till konsekvenser som erosion, översvämningar, förlust av våtmarker samt ökning av saltvatten i marken (Nicholls et al., 2014, s. 130). Stigande havsnivåer skapar även hot genom att bidra till förlust av natur, påverkan på grundvatten, ökade mängder med salt i jorden samt hindrade av dränering (Oppenheimer et al., 2019).
2.3. Digitala verktyg
I dagens samhälle är digitalisering något som sker kontinuerligt och allt snabbare (Balogun et al., 2020, s. 1). Gargiulo et al. (2020, s. 1) skriver att de system och verktyg
5 som finns tillgängliga idag för urban planering inte är tillräckligt utvecklade eller tillräckligt många. Enligt Lathrop et al. (2014, s. 409) finns det stora fördelar med att utveckla fler beslutsstödjande verktyg med direkt koppling till en persons geografiska utgångspunkt. I ett samarbete mellan forskare på Rutgers Universitets Center och JC NERR Coastal Training Program framkom det att utvecklingen av platsbaserade verktyg skulle kunna bidra till att stärka kusters motståndskraft gentemot stigande havsnivåer (Lathrop et al., 2014, s. 410). Genom att exempelvis integrera bedömning av sårbarhet med urbana anpassningsåtgärder skulle det gå att ta fram effektiva verktyg och metoder (Gargiulo et al., 2020, s. 2). Det finns en problematik kring framtagandet och utvecklingen av digitala verktyg då medborgare generellt kräver snabba lösningar med snabba resultat (Pettit et al., 2012, s. 487–488). En metod som uppmärksammats i allt större utsträckning är visualisering. Genom visualisering går det att enklare redovisa för hur klimatförändringar kommer påverka samhället och hur olika platser kommer påverkas (Pettit et al., 2012, s. 492, 506). Författarna lyfter bland annat upp användningen av interaktiva, digitala glober där medborgare kan följa hur klimatförändringar påverkar världen på en lokal och global skala, vilket bidrar till en ökad insikt och förståelse kring klimatet.
2.3.1. Två exempel på verktyg för klimatanpassning
I USA används verktyget Land change modeling (LCM) vilket är ett scenarieverktyg som används för att integrera planeringsprocesser med framtidsscenarier av klimatförändringar (Kim & Newman, 2020, s. 1). Ytterligare ett exempel på ett digitalt verktyg som används är Geografiska Informationssystem (GIS) som allt mer används för kartläggning (Lathrop et al., 2014, s. 408). Exempelvis har verktyget använts i olika kustområden där havsnivåhöjningar sker för att kartlägga och visualisera vilka områden som löper högst risk för översvämningar.
6
3. Teoretiskt ramverk
I det här avsnittet kommer viktiga teoretiska begrepp kopplat till stigande havsnivåer att presenteras.
3.1. Resiliens
De senaste åren har resiliens blivit ett allt vanligare begrepp som används inom utarbetning av policydokument samt inom arbetet mot klimatkatastrofer på en lokal, nationell och internationell nivå (Cutter, 2016, s. 741–742). Enligt Kamh et al. (2016, s. 504) är resiliens ett begrepp med flera olika definitioner beroende på vilken akademisk disciplin som studeras. Även Cutter (2016, s. 742) menar att resiliens utgörs av en stor variation av definitioner och att det kan uppstå meningsskiljaktigheter till följd av begreppets vaghet. Det finns en definition av begreppet resiliens som bygger på tre typiska karaktärsdrag: 1) kapaciteten att genom anpassning och förberedelse hantera stress, 2) kapaciteten att under katastrofer kunna bibehålla samhällsviktiga funktioner och 3) kapaciteten att efter en katastrof kunna återhämta sig (Kamh et al., 2016, s. 504). Det är den här definitionen av begreppet som fortsatt kommer att användas i uppsatsen. Meerow och Newell (2019, s. 311–312) presenterar en tidig definition av resiliens och förklarar att det idag i litteraturen om klimatförändringar är vanligt att se ekologen C. S. Hollings definition från 1973 som en av de första. Enligt författarna definierade Holling resiliens som “... an ecosystem’s ability to maintain basic functional characteristics in the face of disturbance.” (Meerow & Newell, 2019, s. 311). Restemeyer et al. (2015, s. 2) har utifrån tidigare definitioner, som exempelvis Holling, satt en mer aktuell definition med en tydligare koppling till samhället. Författarna menar att en central aspekt gällande resiliens är att grupper och ekosystem kan utstå samt anpassa sig så att viktiga funktioner inte påverkas negativt under händelser som bidrar till stress. Aspekten går även att applicera på städer och översvämningar genom att se resiliens som en stads proaktiva arbete mot översvämningar men även städers anpassningsförmåga för att minimera påverkan till följd av katastrofer (Restemeyer et al., 2015, s. 2–3). Enligt Meerow och Newell (2019, s. 311–312) har konceptet av resilienta städer och resilient tänkande vuxit till att bli ett mål att sträva efter både i den politiska och akademiska världen.
Enligt Meerow och Newell (2019, s. 315) är urban resiliens något som växt i popularitet men precis som resiliens saknas en tydlig definition. Författarna presenterar en definition där urban resiliens beskrivs som ett urbant systems förmåga att vid störningar kunna upprätthålla och återgå till normala samhällsfunktioner samt anpassa olika system inom den urbana miljön för framtida förändringar. Fastenrath och Coenen (2021, s. 140) skriver att urban resiliens idag snarare har en proaktiv infallsvinkel än tidigare då det var vanligare att hantera situationer på ett reaktivt sätt. Författarna förklarar vidare att resiliens har blivit viktigare för städer under de senaste åren och att strategier för urban resiliens presenterar ett förhållningssätt som möjligtvis skulle kunna förändra det sätt som planering sker idag.
3.2. Anpassningskapacitet
En plats anpassningskapacitet är kopplat till platsens förmåga att genom proaktivt arbete minska eventuella risker till följd av klimatförändringar som möjligtvis skulle kunna
7 påverka människor, infrastruktur och system negativt (Carter et al., 2015, s. 6). Enligt Eakin et al. (2014, s. 1) har anpassning tagit mer plats de senaste åren i diskussioner gällande klimatförändringar. Författarna menar fortsatt att anpassning till stor del handlar om den lokala miljön. Carter et al. (2015, s. 6) beskriver anpassningskapacitet på en mer urban och stadsmässig nivå. De förklarar att anpassningskapacitet innebär förmågan att absorbera och återhämta sig från konsekvenser relaterade till klimatförändringar samt aktörers kompetens att kunna utnyttja den förändring som sker när platser anpassas för det förändrade klimatet. En avgörande faktor för graden av anpassningskapacitet är hur samhällen, länder och regioners struktur påverkar deras vilja till anpassning (IPCC, 2001). Enligt Carter et al. (2015, s. 6) påverkas en plats anpassningskapacitet utav ett antal olika faktorer som alla kan sorteras i två kategorier, en socioekonomisk och en biofysisk. Författarna skriver att den socioekonomiska kategorin drivs utav invånarna och aspekter som exempelvis socioekonomisk status, mobilitet och vetskap om klimathot. Till skillnad från den första kategorin är den biofysiska kategorin kopplad till bland annat den fysiska infrastrukturen som exempelvis vägnät, kvaliteten på infrastruktur samt tillgång till elektricitet. Nivån av anpassningskapacitet varierar på alla platser och det är platsens förutsättningar som avgör dess förmåga att implementera anpassning (Eakin et al., 2014, s. 1). Carter et al. (2015, s. 7) förklarar att en stads anpassningskapacitet har kopplingar till hur planering och drift genomförs. De skriver att en viktig beståndsdel för städerna i deras anpassningsarbete på så vis är samhällsplaneringen. Det då samhällsplanering bidrar med riktlinjer för att kunna genomföra anpassning i urbana miljöer.
3.2.1. Adaptation och mitigation
Anpassning i planering är något som hänger samman med förhållningssättet adaptation (Hamin & Gurran, 2009, s. 238). IPCC (2014) beskriver hur strategier för adaptation ser ut idag. De förklarar att adaptation är kopplat till hur en plats fungerar och ser ut vilket innebär att det inte finns några generella strategier för hur det ska implementeras som fungerar på alla platser runt om i världen. Laukkonen et al. (2009, s. 289) menar på att strategier gällande adaptation inte alltid är populära bland beslutsfattare då strategierna många gånger kräver ett långsiktigt perspektiv och det är vanligt att beslutsfattare vill ha snabba lösningar. Något som ofta lyfts i samband med adaptation är mitigation vilket är planering som strävar efter att minska på växthuseffekten och den påverkan som den bebyggda miljön har mot klimatpåverkan (Hamin & Gurran, 2009, s. 238).
3.3. Digitalisering inom fysisk planering
Digitalisering är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt men begreppets övergripande tema kan anses vara hur det sociala livet förändras idag och går allt mer åt att vara på digitala kanaler (Balogun et al., 2020, s. 2). Enligt Balogun et al. (2020, s. 2) kan fysisk planering bli bättre med hjälp utav digitalisering. Författarna förklarar att planering av exempelvis städer kan effektiviseras genom att planeringen blir smartare. Det har blivit allt vanligare att använda digitalisering i arbetssammanhang, även i den fysiska planeringen, under de senaste tio åren inte minst i de nordiska länderna där fokuset har varit smarta städer, effektivitet och deltagande (Fertner et al., 2019, s. 6). I Europa överlag används digitalisering i planeringssyfte bland annat för att utveckla smarta digitala nätverk som ett sätt att bemöta klimatförändringar (Balogun et al., 2020,
8 s. 4). Författarna skriver fortsatt att digitalisering i planeringssammanhang främst handlar om att ersätta mer traditionell praxis med digitala motsvarigheter för att arbetsmetoderna på ett tydligare sätt ska genomsyras av hållbarhet och effektivitet. Balogun et al. (2020, s. 2) menar på att planerare kan använda digitalisering som metod för att förstå och förutspå hur klimatet kommer att påverka en plats samt förbereda platsen på eventuella utmaningar till följd av ett förändrat klimat. De förklarar att det exempelvis kan bli enklare att samla in data vilken sedan kan bidra till att göra olika bedömningar kring risk och sårbarhet. Enligt Lewis et al. (2012, s. 85) är det idag vanligt att i fysisk planering använda 3D-visualisering som digital metod. De skriver att bland annat planerare har sett fördelarna med metoden och därför implementerat visualisering som ett verktyg framför allt i arbetet med att involvera allmänheten i den fysiska planeringen. En tydlig fördel är att visualisering skapar förutsättningar för personer med olika kunskaper om en fråga, exempelvis beslutsfattare och invånare, att förstå komplexa data (Lewis et al., 2012, s. 90). Överlag finns det dock idag inga stora mängder litteratur som beskriver hur anpassning till ett förändrat klimat kan göras bättre genom digitalisering trots att digitalisering har stor potential i frågan (Balogun et al., 2020, s. 2). Enligt Lathrop et al. (2014, s. 409) har dagens stigande havsnivåer bidragit till att vissa beslutsfattare i kustområden ser ett behov av verktyg som kan stödja den lokala planeringen. I dagsläget blir användningen av digitala kartläggningar allt vanligare och mer lättillgängliga och ett verktyg som erbjuder ett flertal metoder är GIS (Lathrop et al., 2014, s. 408). Författarna förklarar även att GIS bland annat kan kartlägga och visualisera risken för översvämningar i olika kustområden vid havsnivåhöjningar. Även om program som kartlägger sårbara områden för stigande havsnivåer kan vara fördelaktiga i planeringen är de inte alltid tillräckliga metoder för beslutsfattare när de ska utföra konkreta handlingar. Författarna förklarar att det ofta kan behövas komplement till de digitala verktygen (Lathrop et al., 2014, s. 426).
3.4. Resurskoordinering
Laukkonen et al. (2009, s. 287) menar att ett områdes förmåga att anpassa sig för klimatförändringar och dess sårbarhet för de konsekvenser som kan följa inte enbart avgörs av platsens lokalisering utan även av tillgången till resurser. Kalesnikaite (2019, s. 881) skriver att en central aspekt i arbetet med stigande havsnivåer är samarbete och resurskoordinering. Författaren förklarar att samverkan med andra kommuner och verksamheter kan öka resiliensen hos städer där resurserna inte är tillräckliga. Den här typen av samarbete är en alternativ strategi att välja för städer när resurser inte i tillräckligt stor utsträckning kan förses utav högre samhällsnivåer (Kalesnikaite, 2019, s. 881). Rega et al. (2018, s. 60) betonar också vikten av att arbeta sektorsöverskridande för att bland annat minska risken för felkommunikation. Författarna förklarar även betydelsen av att utforma policydokument på ett tydligt sätt för att kunna underlätta arbetet med riskhantering.
9
4. Metod och material
I det här avsnittet kommer det material och de metoder som används i den här studien att presenteras. Olika metodologiska val kommer att motiveras samt diskussioner kring både källor, metod och forskningsetik kommer att göras.
4.1. Forskningsdesign
Vi har i det här uppsatsarbetet valt att genomföra insamling av empiri genom kvalitativa metoder. Enligt David och Sutton (2016, s. 83) är kvalitativ forskning datainsamling vilken fokuserar på ord snarare än kvantitativa data. De förklarar att kvalitativa data ofta består av åsikter och tankar samt vanligtvis uttrycks i textform. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ studie är för att vi var intresserade av att få en beskrivning av hur två kommuner arbetar med klimatanpassning inom planering för stigande havsnivåer. I vår studie valde vi att genomföra induktiv forskning för att utifrån vår insamlade empiri kunna dra slutsatser. Enligt David och Sutton (2016, s. 84) kopplas ofta induktion till kvalitativa metoder samt består av metoder som syftar till att utforska ämnen och dra slutsatser från den data som samlas in. Då vi genomförde en kvalitativ studie kändes det på så vis rimligt att i första hand studera om induktiva metoder kunde vara relevanta för vår studie. Eftersom vi även syftade till att dra slutsatser utifrån det material som vi samlat in kom vi fram till att göra metoderna i det här uppsatsarbetet induktiva. De metoder som vi valde ut för att samla empiri i det här uppsatsarbetet var kvalitativa djupintervjuer och konventionella innehållsanalyser. För att sedan analysera det insamlade materialet från intervjuerna valde vi att genomföra en tematisk analys.
4.2. Urvalsprocess
4.2.1. Urval för intervju
Insamlingen av empiri via de kvalitativa intervjuerna startades genom en noggrann urvalsprocess av intervjupersoner. Det första valet som gjordes var att välja lämpliga kommuner utifrån det uppsatsämne som vi hade för avsikt att studera. Valet blev Karlskrona kommun och Ystad kommun. Anledningen till att de valdes var eftersom de båda är lokaliserade vid den svenska kusten samt har liknande demografiska förutsättningar. På så vis ansåg vi att det var intressant att studera dem i relation till varandra. För att hitta rätt person att intervjua kontaktade vi relevanta avdelningar på kommunerna via e-post. Därefter blev vi hänvisade till tjänstepersoner som var kunniga inom uppsatsämnet och var villiga att ställa upp på en intervju.
I nästa steg valde vi att kontakta två länsstyrelser för att få ett regionalt perspektiv på uppsatsämnet. Valet av länsstyrelse genomfördes utifrån de kommuner som valts ut. Här genomfördes samma process som när vi kontaktade kommunerna. Därifrån blev vi sedan hänvisade till tjänstepersoner med kunskap inom ämnet och som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Dock framkom det under urvalsprocessen att enbart den ena
länsstyrelsen hade möjlighet att medverka och därför blev det slutligen endast
Länsstyrelsen Blekinge som intervjuades.
Urvalet av intervjupersoner för samtliga intervjuer genomfördes på så vis med snöbollsurval. Enligt David och Sutton (2016, s. 34) är ett snöbollsurval en induktiv urvalsmetod som främst används när en urvalsram saknas. Författarna menar fortsatt att
10 urvalsmetoden går ut på att använda en persons nätverk för att nå ut till andra för studien relevanta deltagare. Genom att vi hänvisades vidare till relevanta intervjupersoner från vår första kontakt genomfördes på så vis ett snöbollsurval. De tre personer som intervjuades i den här studien var tjänstepersoner som dagligen arbetar med fysisk planering. Skillnaden var att de arbetar på olika nivåer vilket var något vi sökte i urvalsprocessen. I resultat och analys kommer intervjupersonen från Karlskrona att benämnas som tjänsteperson 1, intervjupersonen från Länsstyrelsen Blekinge som
tjänsteperson 2 och intervjupersonen från Ystad kommun som tjänsteperson 3.
4.2.2. Urval av dokument till innehållsanalys
Insamlingen av empiri via konventionell innehållsanalys, vilken beskrivs närmare i avsnitt 4.4. Metod för kvalitativ innehållsanalys, startades genom en urvalsprocess av dokument. Vi fokuserade i första hand på att söka efter kommunala plandokument för de båda kommunerna. Då syftet med den här uppsatsen var att studera klimatanpassning av planering för stigande havsnivåer ansåg vi att de dokument som lyfte frågan var mest relevanta att starta med. Övriga dokument valdes delvis utifrån de dokument som lyftes under intervjuerna. Det slutliga valet av dokument föll på båda kommunernas översiktsplaner, Karlskrona kommuns Klimatanpassningsplan, Miljöprogram för Ystads kommun, Ystad kommuns Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten, Regional handlingsplan för klimatanpassning för Länsstyrelsen Skåne samt Länsstyrelsen Blekinges handlingsplan Anpassning till ett förändrat klimat. Sammanlagt valdes sju dokument ut och analyserades.
4.3. Intervjumetod
Den metod vi valde för intervjuerna var kvalitativ djupintervju. Intervjuerna var semi-strukturerade och ostandardiserade. Enligt David och Sutton (2016, s. 113) är målet med en ostrukturerad intervju att intervjupersonen ska få frihet att kunna berätta sina åsikter och upplevelser. Då det var något vi önskade ansåg vi att en ostrukturerad intervju kunde vara en relevant metod men för att inte riskera att intervjumaterialet skulle bli irrelevant beslutade vi att genomföra semi-strukturerade intervjuer istället. Det för att till viss del kunna styra intervjuns riktning. David och Sutton (2016, s. 113) förklarar fortsatt att en ostandardiserad intervju främst består av öppna frågor. Eftersom vi ville få tre intervjupersoners perspektiv på problemområdet ansåg vi att öppna frågor och en ostrukturerad struktur skulle bidra till mer givande material.
Innan genomförandet av intervjuerna skapades intervjuguider för att förutsättningarna för intervjuerna skulle vara så lika som möjligt. David och Sutton (2016, s.114) förklarar att innan en kvalitativ intervju startar är det bra att ha skaffat sig en uppfattning av vad som ska undersökas genom att exempelvis ta fram en lista av olika teman som ska tas upp under intervjun. Våra intervjuguider utformade vi med ett antal frågor baserat på teman som var centrala för problemområdet. De tre temana var: klimatanpassning, digitala planeringsverktyg samt projekt och samarbeten. Majoriteten av frågorna var ostandardiserade, vilket enligt David och Sutton (2016, s. 115) innebär att frågorna samt svaren var mer öppna i sin struktur. Intervjuguiden delades in i tre delar med olika typer av frågor. Den första delen bestod av uppvärmningsfrågor gällande intervjupersonens yrkesbakgrund, den andra delen av kärnfrågor och följdfrågor gällande studiens
11 fokusområde samt den sista delen av avslutande frågor som avrundade intervjun. De färdigställda intervjuguiderna användes till samtliga intervjuer och låg till grund för hur intervjuerna genomfördes. Innan samtliga intervjuer skickades samtyckesblanketter ut till intervjupersonerna. De utformades utifrån Linköpings Universitets mall angående personuppgiftsbehandling vid datainsamling och agerade godkännande till deltagande i intervjuerna av intervjupersonerna.
4.3.1. Tillvägagångssätt för intervju
Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Microsoft Teams delvis till följd av rådande omständigheter med Covid-19 och de uppsatta restriktionerna gällande det, delvis på grund av avstånden mellan Linköping och de studerade kommunerna. Vi valde att spela in intervjuerna via inspelningsfunktionen som Microsoft Teams erbjuder. Anledningen till inspelningen var för att i efterhand kunna genomföra en noggrann transkribering. Vi hade bokat in 1 timme till intervjuerna med kommunerna och 30 minuter med länsstyrelsen. Längden på en kvalitativ intervju kan dock vara svår att bedöma på förhand och kan variera mycket beroende på vem som intervjuas även fast samma frågor ställs (David & Sutton, 2016, s. 119). Därför räknande vi inte med att alla intervjuer skulle följa det tidsspann som avsatts.
Intervjuerna genomfördes som ovan nämnt enligt intervjuguiderna. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna valdes ett upplägg där en person förde dialogen samtidigt som den andre förde anteckningar. Anteckningarna agerade som komplement till det inspelade materialet. För att få intervjupersonen avslappnad valde vi att innan intervjuerna formellt startade småprata med personen för att både vi och de skulle känna sig bekväma i sammanhanget. Efter intervjun hade vi även en mer lättsam dialog för att få ett mer naturligt avslut. David och Sutton (2016, s. 118) beskriver att det är viktigt att få intervjupersonen avslappnad och väl till mods. Det är en av anledningarna till varför vi valde det upplägget för samtliga intervjuer.
4.3.2. Tematisk analys
Vi valde att analysera den insamlade empirin från intervjuerna med hjälp utav tematisk analys. Enligt Braun och Clarke (2006, s. 77–79) är tematisk analys en flexibel metod för att analysera kvalitativa data. De förklarar att metoden används för att identifiera mönster och teman i data men saknar tydliga ramar för hur den ska genomföras. Av den anledningen valde vi i vårt arbete att utgå från det som författarna i artikeln presenterar som ett tillvägagångssätt för tematisk analys. Braun och Clark (2006, s. 87) beskriver en version som utgår från sex olika faser. De menar på att de fem första faserna behandlar sökandet efter koder i materialet och den efterföljande tematiseringen av koderna medan den sjätte fasen handlar om att presentera samt rapportera de identifierade temana. Utifrån de här faserna började vi vår tematiska analys genom att leta efter koder i intervjumaterialet för att sedan länka samman dem på olika sätt för att på så vis hitta teman. Exempel på koder som identifierades i intervjumaterialet var vikten av
samverkan, kartering och integrerat klimattänk. Exempel på teman som sedan
12
4.4. Metod för kvalitativ innehållsanalys
Den metod som vi valde för dokumentanalyserna var konventionell innehållsanalys. Enligt Hsieh och Shannon (2005, s. 1279) är en konventionell innehållsanalys en induktiv metod vilken ofta används när syftet är att studera en företeelse som antingen är fysisk eller sker i tanken för att i forskning sedan beskriva den. Författarna förklarar att metoden bygger på idéer om att insikt uppnås från insamlade data och inte från förbestämda kategorier eller fakta. Då vi studerade fenomenet stigande havsnivåer i den här uppsatsen kändes konventionell innehållsananalys som en passande metod att använda vid undersökningen av relevanta dokument. Eftersom vi genomförde en kvalitativ studie kändes även en induktiv analysmetod som ett passande val. Induktiva metoder är ofta sammankopplade med kvalitativ forskning (David & Sutton, 2016, s. 84).
4.4.1. Tillvägagångssätt av kvalitativ innehållsanalys
Hsieh och Shannon (2005, s. 1279) presenterar hur en konventionell innehållsanalys ska genomföras, där det i stora drag går från kodning till att skapa kluster och slutligen arbeta fram kategorier. Vi valde i vår analys att utgå ifrån det tillvägagångssätt som de beskriver. Vi började med att läsa dokumenten flera gånger för att få en bättre förståelse för vad syftet med dokumenten var. Därefter läste vi texterna igen men del för del med fokus på att identifiera koder som tydliggjorde vad texterna förmedlade. Kodning i det här arbetet innebar att identifiera termer som representerade dokumentens innehåll. I en konventionell innehållsanalys genomförs kodning ofta genom att ord och intryck som speglar texten markeras och sammanställs (Hsieh & Shannon, 2005, s. 1279). Vi genomförde därefter en andra kodning för att säkerställa att de mest relevanta koderna hade identifierats och inte hade missats. Exempel på koder som identifierades var
kustskydd, strategier och långsiktig planering. När samtliga koder sammanställts
prövade vi att sätta samman dem på olika vis för att få fram kluster. Vi strävade efter att skapa relativt många kluster då författarna Hsieh och Shannon (2005, s. 1279) förklarar att stora mängder koder gärna ska delas in i 10–15 kluster för att struktureras på ett tydligt sätt. Utifrån klustren skapade vi därefter kategorier som slutligen användes som empiri till uppsatsarbetet. Exempel på kategorier som identifierades strategier, anpassning och
samverkan. Då vi genomförde en induktiv metod innebar det att våra kategorier var det
som hjälpte oss att dra slutsatser kring frågeställningarna och för att analysera empirin kopplade vi den först i uppsatsarbetet till vårt teoretiska ramverk.
4.5. Källdiskussion
Vid mer omfattande arbeten är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till de källor som används. I det här arbetet har vi därför noga genomfört källvärderingar för att säkerställa att information och empiri baseras på lämpliga källor. Nedan förs därför en diskussion kring källornas relevans och vilka kriterier de har valts utifrån.
4.5.1. Teoretiska källor
I valet av teoretiska källor till avsnitten bakgrund och teoretiskt ramverk utgick vi främst ifrån vetenskapliga artiklar och rapporter. Vi strävade efter att i största möjliga mån använda oss av källor som är peer-review för att kunna säkerställa att de är av vetenskaplig karaktär. För att hitta den typen av källor använde vi sökmotorn Unisearch där det finns en funktion som filtrerar bort samtliga källor som inte har blivit
peer-13 reviewed. Genom att använda vetenskapligt underlag ansåg vi att vårt arbete fick en högre vetenskaplig trovärdighet vilket i längden genererade ett mer tillförlitligt resultat. Det är trots det viktigt att vara medveten om att även om en artikel har blivit peer-review är det inte fastställt att allt som står i den är korrekt. Vi valde även i arbetet att använda källor som inte var av vetenskaplig karaktär. De källor som användes i bakgrunden var Naturvårdsverket, vilken införskaffades från en nationell myndighets hemsida, och Världsnaturfonden, vilken införskaffades från den internationella organisations egen hemsida. Användningen av den här typen av källa skulle kunna anses sänka arbetets trovärdighet på en vetenskaplig nivå. Då vi valde att använda källorna för att beskriva ett internationellt avtal och dess innebörd samt definiera klimatförändringar påverkades inte de vetenskapliga delarna av arbetet och därför ansåg vi att det inte skulle komma att sänka arbetets pålitlighet.
4.5.2. Empiriskt material
När vi sökte empiriskt material var det intervjuerna samt dokumenten till dokumentanalysen som genomgick en källkritisk granskning. Gällande intervjuerna räknade vi med att det empiriska materialet som samlades in var trovärdigt då vi höll en dialog direkt med berörda kommuner och länsstyrelse. Det som dock skulle kunna anses bristfälligt var att vi enbart genomförde en intervju på respektive plats vilket skulle kunna bidra till ett svagare empiriskt material jämfört med om fler intervjuer hade genomförts. Då intervjumaterialet kompletterades med empiri från olika dokument ansåg vi dock att intervjuerna trots det fungerade som tillförlitligt underlag för vårt arbete. Vid granskning av dokumentet framkom det att några av dem var av en äldre karaktär. Framförallt var det kommunernas översiktsplaner som antogs år 2005 respektive år 2010. Användande av äldre dokument skulle kunna leda till ett resultat som är utdaterat i relation till det vetenskapliga underlag som presenteras som aktuellt idag. Äldre kommunala dokument skulle kunna vara missvisande kring kommunens ställningstaganden och mål då planering är något som kontinuerligt utvecklas framåt. Enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, kap. 3 § 1–2) har varje svensk kommun ett ansvar för att ha en översiktsplan som ska vara aktuell samt omfatta hur mark- och vattenområden bör brukas. Det innebär att en översiktsplan från flera år tillbaka troligen inte representerar kommunens vision som de arbetar med idag. På grund av det har kommunernas översiktsplaner enbart agerat som kompletterande empiriskt material i den här studien. Dokumenten som analyserats i studien är även organisationernas egna och det skulle kunna anses att den typen av empiri kan vara vinklad till kommunernas eller länsstyrelsens fördel. Till följd av det har vi varit medvetna om att de dokument som studerats kan ha varit vinklade.
4.6. Metoddiskussion
Någonting som kan anses påverka resultatet i den här kandidatuppsatsen negativt är vår urvalsprocess kring intervjupersoner. När vi kontaktade både kommunerna och Länsstyrelsen Blekinge blev vi hänvisade från vår första kontakt till den tjänsteperson som ansågs lämpligast att utifrån uppsatsämnet delta i en intervju. På så vis fick både kommunerna och Länsstyrelsen Blekinge makten kring att välja vem som skulle representera dem vilket skulle kunna påverka den empiri som vi fick ut från samtliga intervjuer. Något som även skulle kunna anses vara en nackdel med vår urvalsprocess var att vi genom ett snöbollsurval riskerade att hamna endast i ett nätverk. Snöbollsurval kan
14 bidra till att forskningsfrågor inte studeras så brett som de kan och att forskare riskerar att enbart intervjua personer som är en del av samma nätverk och har liknande åsikter (Alvehus, 2019, s.72). Det blev dock inte fallet i vår studie då vi inte ämnade att intervjua flera personer från samma nätverk utan enbart använde nätverket för att komma i kontakt med rätt person. En fördel med det skulle dock kunna anses vara att vi fick kontakt med den person som är mest insatt i ämnet eller arbetar mest med den typ av frågor som vi var intresserade av att studera. På så vis skulle det kunna antas att vi också fick ut den mest relevanta och innehållsrika empirin som möjligt.
Ytterligare en faktor som kan anses vara bristfällig i den här studien är att samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Microsoft Teams. Baker et al. (2020, s. 1969) diskuterar exempelvis hur ett digitalt format kan påverka intervjupersoners beteende och uttryck under intervjuer. Bristen som vi identifierat i relation till de digitala intervjuerna i den här studien kan anses ligga i att det inte går att utläsa intervjupersonens kroppsspråk lika enkelt men även att det finns risker att dialogen inte flyter på till följd av fördröjning på grund av tekniken. Ett digitalt format skulle även kunna ses som opersonligt för vissa personer vilket skulle kunna påverka om en intervjuperson känner sig mer eller mindre bekväm under samtalet. En faktor som skulle kunna få en betydande inverkan på en digital intervju är teknikstrul. Saker som dålig internetuppkoppling, problem med teknisk utrustning och strul med inspelningsfunktioner är alla exempel på problematik som kan vara avgörande för om en digital intervju går som planerat eller inte. Några fördelar med digitala intervjuer är att de är mer kostnadseffektiva, flexibla och smidiga än fysiska intervjuer (Archibald et al., 2019, s. 1–2). Fördelarna som digitala intervjuer skulle kunna anses medföra till den här kandidatuppsatsen är att vi fått möjlighet att genomföra intervjuer med personer som geografiskt befinner sig långt bort från vår utgångspunkt i Linköping. På så vis bidrog det digitala formatet till en smidigare insamling av empiri.
Graneheim och Lundman (2004, s. 106) förklarar att något som påverkar en analys trovärdighet är att texter alltid tolkas av personen som läser och på så vis kan ha olika mening. Det innebär att våra konventionella innehållsanalyser skulle kunna anses brista i trovärdighet. Som författarna förklarar kan text tolkas olika och ha olika mening för olika personer vilket skulle kunna innebära att våra analyser av dokumenten inte behöver se likadana ut som en annan persons analys av samma dokument. På så vis blir det viktigt att vara vaksam och ha en medvetenhet om att det vi analyserar blir vår tolkning av materialet och därför inte nödvändigtvis måste vara någon form av sanning. Resultatet från analysen bör istället ses som en tolkning av materialet utifrån vårt perspektiv. Ännu en faktor som kan anses påverka resultatet i den här kandidatuppsatsen är valet av dokument till dokumentanalysen. Några av de dokument som har använts är lite äldre vilket skulle kunna betraktas bristfälligt då planering kontinuerligt utvecklas framåt och dokument uppdateras. Främst var kommunernas översiktsplaner av en äldre karaktär vilket medförde att det blev svårt att se de planerna som ett starkt empiriskt underlag. Trots det valde vi att ta med dem eftersom de är de mest övergripande kommunala plandokumenten.
15
4.6.1. Etiska överväganden
I forskning är det viktigt att göra etiska val särskilt när människor studeras (David & Sutton, 2016, s. 58). Därför har vi i vår kandidatuppsats gjort ett antal etiska överväganden som kommer att presenteras nedan. Enligt David och Sutton (2016, s. 51– 52) är ett väsentligt etiskt övervägande informerat samtycke vilket de förklarar innebär att alla deltagare i studien vet vad deras medverkan går ut på och väljer att delta utan någon yttre påverkan. Att informera en deltagare om studiens syfte och samla in personens godkännande för medverkan ansåg vi vara en väldigt viktig aspekt i forskning och därför var det här det första forskningsetiska övervägandet vi genomförde. För att säkerställa att det informerade samtycket blev en del av studien och att våra intervjupersoner visste vad de ställde upp på valde vi att skicka ut samtyckesblanketten och informationsbrev innan intervjuerna.
Ett andra etiskt övervägande som vi gjort är gällande konfidentialitet. David och Sutton (2016, s. 54) förklarar att de som forskar har en skyldighet att respektera deltagare och deras integritetsskydd. Författarna skriver att integritetsskyddet får en central roll i lagringen av den insamlade data genom exempelvis konfidentialitet vilket innebär att data om deltagare är registrerad och känd av de som forskar men inte presenteras i själva arbetet. Vi valde i vår studie att hålla deltagarna anonyma i den färdiga uppsatsen men eftersom vi genomförde intervjuer var det svårt att inte registrera något om deltagarna alls. Därför var vi noga med hur vi hanterade uppgifterna om deltagarna för att säkerställa att integritetsskyddet var intakt.
Det tredje etiska övervägandet som vi gjorde handlar om hur hantering och presentation av empiri ska ske. Enligt David och Sutton (2016, s. 58) anses det oetiskt att i studier förfalska, fabricera eller på annat sätt manipulera resultat. För oss var det givet att inte hitta på resultat eller ändra den empiri som samlats in då det är oetiskt att inte vara ärlig i sin forskning. Fabricering eller förfalskning av resultat skulle troligtvis sänka studiens trovärdighet och presentera felaktiga data för läsaren. Något som hänger samman med det tredje övervägandet är plagiering. Plagiering innebär att en forskare presenterar en annan persons forskning som sin egen (David & Sutton, 2016, s. 58). Den här aspekten ansåg vi som självklar och därför har vi inte reflekterat allt för mycket över den under studiens gång utan att vi har varit noga med hanteringen av referenser och med att tydliggöra vad som är producerat av oss och vad som är andra forskares verk.
16
5. Resultat
I det här avsnittet kommer resultatet av det insamlade materialet att presenteras i form av identifierade teman tillsammans med några underteman som hittats i enskilda material. Då flera teman och kategorier från både de tematiska analyserna samt de konventionella innehållsanalyserna överlappade kommer de här att presenteras i form av paraplybegrepp.
5.1. Kommunal klimatanpassning för stigande havsnivåer
5.1.1. Karlskrona kommun
Under insamlingen av material från Karlskrona kommun blev det tydligt att klimatanpassning för stigande havsnivåer är något som kommunen arbetar med. Genom materialet går det att förstå att kommunen ser det här som en viktig fråga inte minst till följd utav att Karlskrona är en kustkommun med en kuststräcka som är sårbar för förändrade vattennivåer.
Ett tema som identifierats i både intervjun och dokumentanalyserna är långsiktig
planering. Karlskrona kommun ser frågan med stigande havsnivåer som något med
påverkan lång tid framöver. I Klimatanpassningsplanen (Karlskrona kommun, 2020) blir det tydligt att kommunen ser havsnivåhöjningar som en utmaning vilken skulle kunna ha stor inverkan på kommunen i framtiden. Under intervjun med tjänsteperson 1 framkom det inte i ord att stigande hav kräver långsiktig planering men det var underförstått i hur tjänstepersonen talade om ämnet. De utmaningar och åtgärder som beskrevs hade kopplingar till kommunens framtida planering och tjänstepersonen lyfte bland annat vikten av klimatanpassning i framtida planer. En underkategori till det här temat som även gick att utläsa från intervjumaterialet var integrerat klimattänk. Tjänsteperson 1 lyfte bland annat att den nya översiktsplanen som kommunen arbetar fram bör sträva efter att integrera klimatanpassning som en del av planprocessen och dokumentets innehåll. På så vis framställs det som att tjänsteperson 1 menar på att Karlskrona kommun vill att det här ska bli en naturlig del av kommunens planeringsarbete och därav framkom den identifierade underkategorin.
Utifrån det insamlade materialet från intervjun och dokumentanalyserna framkommer det att Karlskrona kommun ser samverkan som en viktig del av klimatanpassningen av planering för stigande havsnivåer och därför blir även det ett tema. Enligt tjänsteperson 1 är samverkan av vikt och det bör finnas en enad syn mellan olika aktörer kring vad som måste genomföras i planeringen kring den här frågan. Personen förklarade även att:
Det som de sätter fingret på är att det är viktigt att bygga upp gemensamma forum för dialog och arbete där kommunen inte är ensam i arbetet utan det är många myndigheter som behöver samverka och samordna sitt arbete i de här frågorna. (Tjänsteperson 1, personlig kommunikation, 24 mars, 2021).
I Klimatanpassningsplanen (Karlskrona kommun, 2020) framgår det att arbetet med klimatanpassning inte enbart berör Karlskrona kommun internt utan även involverar ett flertal externa aktörer. Kommunen ser en vikt av att i arbetet med klimatanpassning för stigande havsnivåer ha goda samtal och samarbeten med olika aktörer även utanför
17 kommunens gränser. I dokumentet framgår det även att Karlskrona kommun inte ser att utmaningarna med klimatförändringar enbart påverkar somliga administrativa områden utan alla. Kommunen vill därför satsa på samarbeten med exempelvis länsstyrelsen och MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) i arbetet med klimatanpassning. Tjänsteperson 1 beskriver även att kommunen ser ett stort behov utav samverkan men att det idag ännu inte finns i den utsträckning som de vill. Därför arbetas det idag med att forma det framtida, gemensamma arbetet för att fylla det behov som identifierats i exempelvis planprocessen kring klimatanpassningsplanen.
Ett tydligt tema som framkom i dokumentanalyserna var anpassning. I Översiktsplanen (Karlskrona kommun, 2010) blir det tydligt att kommunen arbetar med klimatanpassning för stigande havsnivåer genom att anpassa den framtida planeringen i områden som skulle kunna anses utsatta. Ett exempel är att kommunen strävar efter att anpassa ny bebyggelse i strandnära områden efter förväntad havnivåstigning. Även i Klimatanpassningsplanen (Karlskrona kommun, 2020) skrivs det om anpassning exempelvis genom begreppen hindra och lindra. Kommunen presenterar hindra som arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser och lindra som arbetet med att anpassa samhället för ett förändrat klimat. Lindra har dock en mer framträdande roll i dokumentet och i de åtgärder som presenteras. Under intervjun presenterade tjänsteperson 1 ett relativt nystartat projekt som går att koppla till anpassning och vilket syftar till att skapa en ny entré till tätorten Karlskrona. Det diskuteras att anpassa entrén för en havsnivåhöjning genom att klimatsäkra och säkerställa att den inte kommer bli översvämmad vid en havsnivåhöjning på 2.5 till 3 meter. I Karlskrona kommun är en stor del av klimatanpassningsarbetet för stigande havsnivåer centrerat kring de här siffrorna och ny bebyggelse ska följa de riktlinjerna vilket beslutats av Länsstyrelsen Blekinge. Tjänsteperson 1 beskriver även att befintlig bebyggelse med fördel kan klimatsäkras i samband med att ny bebyggelse uppförs. Karlskrona kommun arbetar på så vis med att anpassa samtlig bebyggelse för stigande havsnivåer genom exploatering.
Något som även blev tydligt under intervjun med tjänsteperson 1 var att kommunen ser att klimatanpassning för stigande havsnivåer bör vara anpassad till ett områdes förutsättningar. Karlskrona kommun har inte en rak kustlinje vilket medför att planering för de områdena kan bli komplex. Tjänstepersonen förklarade att:
Det kanske inte går att möta utmaningen genom att bygga upp en vall, vid ett eller ett par lägen. Man behöver arbeta med många olika lösningar för att komma tillrätta med hur man ska kunna anpassa för stigande havsnivåer till exempel. (Tjänsteperson 1, personlig kommunikation, 24 mars, 2021).
5.1.2. Ystad kommun
Under insamlingen av material från Ystad kommun framkom det tydligt att kommunen arbetar aktivt med klimatanpassning för stigande havsnivåer. Det finns i kommunen en stor medvetenhet kring utmaningarna med klimatförändringar och hur de på bästa sätt ska bemötas på en lokal nivå.
Ett tema som tydligt framkom i samtliga analyser var proaktivt planerande vilket framförallt blev synligt i presentationen av kommunens långsiktiga strategier och
18 arbetssätt. I dokumentet Miljöprogram för Ystads kommun (Ystad kommun, 2014) framgår det att det kommunala miljöarbetet strävar efter långsiktigt hållbara lösningar. Även i Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten (Ystad kommun, 2018) blir långsiktighet centralt för de förebyggande strategier och åtgärder som presenteras kring arbetet med en hållbar utveckling av kustzonen. Ystad kommun har sedan ett antal år tillbaka insett att långsiktighet är en central aspekt när det gäller klimatanpassning av stigande havsnivåer (tjänsteperson 3). Det framkom i analysen av kommunens översiktsplan (2005) att kommunen, när planen antogs, dock hade ett större fokus på att minska klimatpåverkan än att arbeta proaktivt. Idag får proaktiv planering en roll i kommunens förebyggande åtgärder för att skydda utsatta områden på lång sikt. I Handlingsplanen (Ystad kommun, 2018) beskrivs exempelvis att kommunen skulle kunna vidta proaktiva åtgärder för att skydda områden som anses sårbara för ras, skred och erosion.
Under intervjun och dokumentanalyserna fanns det ett tydligt fokus på strategier och
anpassning vilket därför identifierades som ett tema. I Ystad kommun hamnar ett fokus
gällande strategier kring planering för bemötande av stigande havsnivåer på att ny byggnation ska ske på lämpliga platser i kommunen (tjänsteperson 3). I Handlingsplanen (Ystads kommun, 2018) framgår att kommunen har ett antal framtagna strategier kring ämnet och handlingsplanen agerar som ett typ av verktyg för kommunen i arbetet med att implementera de här strategierna och lämpliga åtgärder. Ystad kommun ser även en vikt av att bemöta ett förändrat klimat med skyddsåtgärder och kommunen har tagit fram policydokument och handlingsplaner som ska agera stöd i den fysiska planeringen. Det blir även tydligt att Ystad kommun i sin klimatanpassning inte ser sina strategier och åtgärder som en del av en fortsatt utveckling i utsatta områden utan snarare som ett sätt att bevara sårbara platser. Tjänstepersonen förklarade under intervjun att:
[…] jag vet att i många andra kommuner där man planerar olika typer av kustskydd och översvämningsskydd så tänker man att det ska ske en utveckling sen bakom de här skydden. Så resonerar vi inte riktigt i Ystad. […] vi gör inte de här åtgärderna för att på något sätt göra vinster annat än att vi bara vill bevara marken och bevara det som finns där idag. (Tjänsteperson 3, personlig kommunikation, 8 april, 2021)
I det insamlade materialet går det även att identifiera ett tema kring hur kommunen lyfter frågan om klimatanpassning för stigande havsnivåer. Temat komplexitet blir framträdande i hur kommunen pratar om utmaningarna och de åtgärder som krävs när det gäller havsnivåhöjningar. Ystad kommun (2005) exemplifierar att de under lång tid varit utsatta för hotande stranderosion och det tidigare har diskuterats om naturen ska få ha sin gång eller om åtgärder ska tas. Tjänsteperson 3 förklarade även att planering i kustzonen är något som på en lokal nivå kan anses komplext och exempelvis syns i hur olika skyddsåtgärder kan bli aktuella vid olika kustområden. Under intervjun blev det dock tydligt att trots komplexiteten finns en stor medvetenhet i Ystad kommun för utmaningarna med klimatanpassning vilket bidragit till att frågan under en längre tid integrerats i kommunens fysiska planering.
19
5.2. Regional klimatplanering
Något som påverkar den kommunala planeringen för stigande havsnivåer är den regionala nivån och länsstyrelsen vilket exempelvis syns i att Karlskrona kommun alltid måste förhålla sig till de riktlinjer som länsstyrelsen sätter upp (tjänsteperson 1). Den roll som länsstyrelsen har i kommunernas fysiska planering förklarade tjänsteperson 2 snarare är rådgivande och samordnande än styrande. Utifrån det samt analyserna av de regionala dokumenten har det varit möjligt att identifiera samverkande roll som ett gemensamt tema. Det framgår i dokumentet Regional handlingsplan för klimatanpassning i Länsstyrelsen Skåne (Länsstyrelsen Skåne, 2020) att samordnande av aktörer, nätverksbyggande och genererande av samarbeten alla är uppgifter inom klimatanpassningsarbetet hos länsstyrelsen. Under intervjun med tjänsteperson 2 framkom det att Länsstyrelsen Blekinge ska ha en samverkande roll både i deras interna och externa arbete med klimatanpassning.
Ett andra tema som identifierats under intervjun och dokumentanalyserna är riktlinjer
för åtgärder. Enligt dokumentet Anpassning till ett förändrat klimat (Länsstyrelsen
Blekinge, 2014) framkommer det att Länsstyrelsen Blekinge, som en del av regionens arbete med klimatanpassning, tagit fram en handlingsplan med syftet att beskriva åtgärder för utmaningar med klimatförändringar. Riktlinjer kring åtgärder förklaras bland annat som viktiga för det kommunala arbetet. Tjänsteperson 2 berättade även att Länsstyrelsen Blekinge arbetar med klimatanpassning på olika sätt men att en sak de gör är att arbeta fram olika förslag på åtgärder kring områden som är utsatta för översvämningsrisker. Även den regionala handlingsplanen för Skåne län förklarar att det i handlingsplanen presenteras riktlinjer och ges rådgivning till kommunerna kring åtgärder för att anpassa samhället för ett förändrat klimat (Länsstyrelsen Skåne, 2020). Granskning av hur de riktlinjer och den lagstiftning som finns idag följs i kommunerna menar tjänsteperson 2 på är en del av Länsstyrelsen Blekinges arbetsuppgifter. Myndigheten ska även agera rådgivande för hur kommunerna ska hantera lagstiftningen samt kan exempelvis införa riktlinjer kring lämpliga nivåer över havet att bygga på.
5.3. Digitala planeringsverktyg inom klimatanpassning
I intervjumaterialet framkom det att ett gemensamt tema gällande digitala planeringsverktyg inom klimatanpassning för stigande havsnivåer var kartering och
analyser. I Karlskrona kommun används idag digitala verktyg i stora delar av arbetet med
den fysiska planeringen. Tjänsteperson 1 förklarade att digitala verktyg idag är en naturlig del i hur Karlskrona arbetar samt att kommunen strävar efter att det digitala ska få en mer framträdande roll i framtiden. I Ystad kommun arbetas det idag mycket med digitala verktyg i form av GIS-system och modelleringar i arbetet kring stigande havsnivåer. Enligt tjänsteperson 3 får de digitala verktygen en plats i den fysiska planeringen då Ystads översiktsplan baseras på det som finns i kommunens GIS-system. De digitala verktyg som används i Karlskrona kommun är främst Geosecma och GIS-analyser samt Digital tvilling vilket tjänsteperson 1 (personlig kommunikation, 24 mars, 2021) förklarade som “Digital tvilling […] är en tvilling av kommunens yta och bebyggelse och det går att lägga in information som sedan kan tändas och släckas precis som en vanlig struktur men det är i 3D.”.
