Hållbarhetsprogram för Karlskrona kommun
Dokumenttyp: Program
Beslutad av: Kommunfullmäktige
Antagen: 2021-04-29 §71
Gäller för: Karlskrona kommunkoncern
Ansvar för revidering: Miljöstrateg och folkhälsostrateg
Giltighetstid: 2021–2025
Ersätter: Övergripande plan för folkhälsoarbetet i
Karlskrona (antagen 18 februari 2016 §50, med förlängning antagen 21 november 2019 §225) Övergripande plan miljö-, energi och klimatarbetet i Karlskrona (antagen 24 november
2016 §324 med förlängning antagen 21 november 2019 §225)
1
INLEDNING ... 2
MÅLSÄTTNING ... 3
Syfte ... 3
Ansvar för Karlskrona kommunkoncernen ... 4
Implementering ... 5
Uppföljning ... 5
UTGÅNGSPUNKTER ... 6
Hållbarhetsperspektiv ... 6
Globala och nationella mål... 7
Agenda 2030 ... 7
Miljömål... 9
Folkhälsomål ... 9
Jämställdhetspolitiska mål ... 10
CEMR-deklarationen... 11
Regionala styrdokument ... 11
Ramverk ... 13
Hållbarhetsprinciper ... 13
HUVUDKAPITEL ... 14
Ekologisk hållbarhet ... 14
Klimat och energi ... 14
Kretslopp och resurshushållning ... 17
Naturvärden ... 20
Vatten ... 22
Social hållbarhet ... 24
Hälsa och välbefinnande ... 24
Trygghet... 27
Delaktighet och inflytande ... 29
Social mångfald ... 31
Ekonomisk hållbarhet ... 34
BILAGA 1 – AGENDA 2030 OCH NATIONELLA MILJÖMÅL RESPEKTIVE FOLKHÄLSOMÅL ... 37
Inledning
Genom hållbarhetsprogrammet för Karlskrona kommun får vi ett gemensamt styrdokument för de tre hållbarhetsperspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket också tydliggör att perspektiven hänger ihop och är beroende av varandra. Hållbarhetsprogrammet ska styra hållbarhetsarbetet i hela Karlskrona kommunkoncern.
Hållbarhetsprogrammet utgår från Karlskrona Vision 2030 och har också koppling till översiktsplanen. Det finns också ett antal redan antagna planer som kan kopplas till hållbarhetsprogrammet exempelvis
klimatanpassningsplan, drivmedelspolicy med flera.
Vid hållbarhetsprogrammets framtagande gjordes omfattande
nulägesanalyser för den ekologiska samt den sociala hållbarheten vilka har haft inverkan på hållbarhetsprogrammets fokusområden och
ställningstaganden.
Hållbarhetsprogrammet är indelat i tre huvudkapitel; ekologisk, social, och ekonomisk hållbarhet. Varje kapitel innehåller fokusområden med
nyckelord för att lättare skapa förståelse för området. Varje fokusområde har även ställningstaganden för att ge tydlighet i vilken riktning Karlskrona kommun ska gå. Ställningstagandena är av olika karaktär, exempelvis olika tidsperspektiv, detaljnivå och behov av resurser.
Kommunen har sina geografiska ramar som anger området som är Karlskrona kommun. Det finns också juridiska ramar som handlar om kommunens åtaganden som organisation med ansvar och obligatoriska uppgifter som är lagstyrda. De organisatoriska ramarna anger kommunens rådighet, påverkan och intressentmedverkan i vissa frågor.
När vi använder begreppet Karlskrona menar vi hela det geografiska området Karlskrona kommun. När vi använder begreppet Karlskrona kommunkoncern menar vi samtliga förvaltningar och bolag som ingår i Karlskrona kommun.
Karlskrona kommun kan åstadkomma en hel del i hållbarhetsarbetet men för att få ett hållbart Karlskrona krävs samarbete med andra organisationer, näringsliv, civilsamhälle och medborgare.
3
Målsättning
Målsättningen för programmet utgår från Vision Karlskrona 2030:
"Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller". Hållbarhetsprogrammet följer politiska beslut kring hållbarhetsområdet där Agenda 2030 binder samman de tre hållbarhetsperspektiven
Kommunfullmäktige har fattat beslut (29 maj 2019, §100) om att de tre planerna Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona, Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona, Övergripande plan för miljö-, energi- och klimatarbetet i Karlskrona ska ingå som delar i ett gemensamt
hållbarhetsprogram.
Utifrån kommunfullmäktiges beslut och tidigare planer tar hållbarhetsprogrammet utgångspunkt i tre huvudkapitel; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Under huvudkapitlet som handlar om ekologisk hållbarhet ingår delar från Övergripande plan för miljö-, energi- och klimatarbetet i Karlskrona samt andra relevanta styrdokument. Detsamma gäller social hållbarhet där delar från
Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona och Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona, ingår.
Karlskrona kommunkoncernen är en stor arbetsgivare och i den rollen finns det lagkrav på vissa dokument och ansvarsområden som inte berörs i
hållbarhetsprogrammet som exempelvis arbetsmiljöansvaret. Alla arbetsgivare ska också arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering på
arbetsplatsen. Arbetet omfattar till exempel att förebygga sexuella trakasserier och att genomföra lönekartläggning. Arbetsgivarperspektivet regleras i
kommunfullmäktiges fastställda personalpolicys.
Syfte
Syftet med hållbarhetsprogrammet är att tydliggöra planering, styrning och uppföljning av kommunens hållbarhetsarbete inom de tre dimensionerna ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet, och på så sätt stärka hållbarhetsarbetet för en framtid som håller. Hållbarhetsprogrammet kommer finnas digitalt på kommunens hemsida för att öka tillgängligheten och transparensen för medborgarna. Vi ser också behov av en lättläst text för att kunna tillgodogöras av personer som av olika anledningar har problem med läsförståelsen.
Ansvar för Karlskrona kommunkoncernen Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för beslutet om
”Hållbarhetsprogram för Karlskrona kommun”.
Kommunstyrelsen
I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av kommunens samlade verksamhet. Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten efterlevs
Hållbarhetsutskottet
Hållbarhetsutskottet ansvarar för:
• Uppföljning av kommunstyrelsens del i genomförande av övergripande dokument inom hållbarhetsområdet.
• Stödja de kommunala verksamheterna inom området genom att lämna råd och rekommendationer.
• Ta initiativ till att genomföra kampanjer och projekt som ryms inom området samt att arbeta fram förslag till övergripande policys inom ansvarsområdet.
Folkhälsorådet
Folkhälsorådet roll och uppdrag:
• Rådgivande organ till kommunstyrelsen.
• Remissinstans vid kommunala beslut rörande folkhälsofrågor av kommunövergripande karaktär.
• Samverka och utveckla folkhälsoarbetet med organisationer, föreningsliv, näringsliv med flera.
• Att medverka i framtagandet av folkhälsoplanen i Karlskrona kommun.
Nämnder och styrelser
Hållbarhetsarbetet berör hela kommunkoncernen. Varje nämnd och bolag beslutar om budget och verksamhetsplan där hållbarhetsprogrammets inriktning integreras.
5
Förvaltningar och bolag
Förvaltningar och bolag ansvarar för verksamhetsspecifika åtgärder och aktiviteter vilka ska beskrivas i verksamhetsplan och budget.
Förvaltningar och bolag har ansvar för att arbetet utförs i enlighet med lagar och förordningar. Vissa förvaltningar och bolag har särskilt ansvar inom de olika hållbarhetsperspektiven. Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen har exempelvis särskild kontrollfunktion inom miljö och hälsa,
Socialtjänsten har bland annat ansvar för att de som bor och vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och Affärsverken har bland annat ansvar för renhållning.
Implementering
Hållbarhetsprogrammet ska genomsyra Karlskrona kommunkoncerns hållbarhetsarbete. Styrande dokument som har utgångspunkt i
hållbarhetsprogrammet tas fram efter behov i enlighet med styrmodellen för Karlskrona kommun.
Uppföljning
Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för
hållbarhetsarbetet och är också en stödfunktion för kommunkoncernen vid behov av strategiskt stöd. Uppföljning av hållbarhetsarbetet ska ske kontinuerligt och i samband med ordinarie uppföljningar genom verksamhetsberättelser, delårsbokslut och årsbokslut.
Utgångspunkter
Som utgångspunkt för hållbarhetsprogrammet finns hållbarhetsperspektiv, nationella och globala mål samt regionala styrdokument.
Hållbarhetsperspektiv
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Brundtlandkommissionen, 1987 Definitionen har tre perspektiv; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilka även beskrivs i Karlskrona kommuns vision. De tre perspektiven är lika viktiga och är ömsesidigt beroende av varandra. De tre perspektiven har senare börjat beskrivas som att den ekologiska hållbarheten är ramen, den ekonomiska hållbarheten är medlet och den sociala hållbarheten är målet.
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet kan beskrivas som det som sätter ramarna för de andra perspektiven. Detta innebär att inte utsätta naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen från berggrunden, från samhällets produktion samt att degradera den på ett fysiskt sätt. Detta innebär i praktiken att
långsiktigt kunna behålla funktioner som exempelvis mat, energi, rent vatten och rekreation vilket kräver att vi hushållar med naturens resurser inom de gränser som ekosystemen klarar av.
Social hållbarhet
Ett socialt hållbart samhälle har förmåga att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas, samt erbjuda ett samhälle där människor har ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra samt har
inflytande och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Viktiga grundpelare för social hållbarhet är demokrati, delaktighet, trygghet, tillgänglighet, jämlikhet, jämställdhet, stadsplanering, folkhälsa samt respekt för mångfald och mänskliga rättigheter.
7
Ekonomisk hållbarhet
Det finns olika synsätt på ekonomisk hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet kan ses som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital. Ett annat sätt att se på ekonomisk hållbarhet är att likställa ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt, vilken anses vara hållbar så länge den totala mängden kapital ökar. Ett ökat ekonomiskt kapital kan därmed tillåtas att ske på bekostnad av en minskning av andra tillgångar i form av naturresurser, ekosystemtjänster eller välfärd.
För Karlskrona kommunkoncern innebär detta att vid ekonomiska kalkyler ska även ekologiska och sociala perspektiv beaktas och om möjligt
beräknas.
Globala och nationella mål
Globala och nationella mål utgör grunden för Karlskrona kommuns hållbarhetsarbete. Nedan redovisas vilka globala och nationella mål Karlskrona kommunkoncernen har att förhålla oss till. I bilaga 1 finns en schematisk bild över hur de nationella miljömålen samt folkhälsomålen förhåller sig till målen i Agenda 2030.
Agenda 2030
FN:s globala mål, Agenda 2030, består av 17 mål för hållbar utveckling med syfte att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen. Det finns tre grundprinciper för målen om att de är universella, integrerade och odelbara samt att ingen ska lämnas utanför i genomförandet. Att de är universella innebär att de gäller alla världens länder som bär ett gemensamt ansvar för genomförandet. Integrerade och odelbara betyder att ett mål inte kan nås på bekostnad av ett annat, utan det krävs arbete med samtliga för att nå
framgång. I genomförandet så ska ingen lämnas utanför, vilket innebär att hänsyn måste tas till de samhällen och människor som har de mest
begränsade förutsättningarna.
Agenda 2030-målen har illustrerats som en tårta, figur 1 av
miljöprofessorn Johan Rockström tillsammans med Pavan Sukhdev, indiske miljöekonomen. Det är ett sätt att förhålla sig till de globala målen. Det understa lagret, basen, är miljömässig hållbarhet som sätter ramarna. Högre upp kommer de sociala och så småningom de ekonomiska målen. För även om ekologin är avgörande begränsar den inte våra möjligheter till
innovation, välstånd och framgång – så länge vi håller oss till klimat-smarta lösningar enligt Rockström och Sukhdev.
Kommunens arbete påverkar utvecklingen inom samtliga mål och ett stort antal delmål genom sitt grunduppdrag. Statliga direktiv och lagstiftad verksamhet samt nationella värderingar och kultur präglar kommunens verksamhet på ett förmånligt sätt i hållbarhetsarbetet. Den svenska välfärdsmodellen och ett aktivt miljöarbete som sträcker sig till slutet på 1970-talet har försett Sverige med goda förutsättningar för att vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 enligt den ambition som svenska
regeringen uttalat. Karlskrona kommun är en betydande aktör i det arbetet men står, likt andra delar av Sverige, inför en rad allvarliga utmaningar för att bidra till en globalt hållbar samhällsutveckling. Det finns ett behov av att se alla hållbarhetsperspektiven i vår verksamhet och Agenda 2030 är ett stöd i detta. Ett gott exempel är arbetet med världsarvet Örlogsstaden Karlskrona
Figur 1 Hållbarhetsmodell med Agenda 2030-målen
9
där man arbetar aktivt för bevarande tillsammans med en hållbar utveckling genom Agenda 2030.
Miljömål
Miljömålen fungerar som riktmärke för Sveriges arbete mot en hållbar utveckling och Agenda 2030 inom den ekologiska hållbarheten. Miljömålen innebär ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. De mål som beskrivs är nationella och ansvaret för miljömålen är fördelat på åtta myndigheter.
Länsstyrelsen Blekinge gör årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge.
Även om miljömålen är nationella är det i regel regionalt och lokalt
miljömålen sätts i praktisk handling. Karlskrona kommun är därför en viktig aktör för att nå miljömålen.
De 16 miljömålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Folkhälsomål
Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Karlskrona kommun är en viktig aktör för att nå målen.
Åtta målområden
1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
De första sju målområdena utgör livsområden som omfattar viktiga resurser för en god och jämlik hälsa men också inriktning på arbete som främjar god och jämlik hälsa. Det åttonde målområdet betonar vikten av att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att motverka skillnader mellan sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa.
Eftersom folkhälsopolitiken är tvärsektoriell behövs en palett av åtgärder som skär över flera olika samhällsområden. De åtta folkhälsopolitiska målområdena ger vägledning för det statliga folkhälsoarbetet men också det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Inom respektive målområde beskrivs dels de viktigaste faktorerna som påverkar hälsa, dels inriktningen på arbete som främjar god och jämlik hälsa.
Jämställdhetspolitiska mål
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Det finns också sex jämställdhetspolitiska delmål:
• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
• Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
• Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
11
CEMR-deklarationen
Karlskrona kommun har skrivit under europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR- deklarationen). CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska
beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Deklarationen innehåller 30 artiklar som omfattar alla aspekter av verksamheten, det vill säga såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna.
Regionala styrdokument
Hållbarhetsprogrammet har utgångspunkt i ett flertal regionala styrdokument, dessa redovisas nedan.
Regional utvecklingsstrategi
Region Blekinge har det regionala utvecklingsansvaret i Blekinge. I
uppdraget ingår ansvar för att tillsammans med Blekinges aktörer ta fram en strategi för regionens utveckling och samordna insatser för att förverkliga strategin. Den regionala utvecklingsstrategin ska vara vägledande och syftar till att skapa den bästa framtiden för alla som bor, studerar, arbetar i och besöker Blekinge. En ny regional utvecklingsstrategi är under framtagande och kommer inkludera folkhälsa vilket tidigare funnits i en egen regional policy.
Åtgärdsprogram för miljömålen i Blekinge
Programmet har för syfte att få en mer positiv utveckling för miljön och öka förutsättningarna för att nå miljömålen. Åtgärdsprogrammet är framtaget av Länsstyrelsen tillsammans med regionala aktörer, där bland Karlskrona kommun, och uppmärksammar viktiga insatsområden samt åtgärder för att nå ett ekologiskt hållbart Blekinge. Det är upp till aktörerna själva att åta sig de åtgärder som programmet föreslår.
Klimat- och energistrategi för Blekinge
Den regionala klimat- och energistrategin utgår från internationella och nationella klimatpolitiska målsättningar. Strategins ambition är att samtliga aktörer inom länet ska dra åt samma håll för att skapa en snabb omställning till det moderna, klimatsmarta samhället. Målsättningen är att Blekinge inte ska överskrida den koldioxidbudget som krävs för att nå Parisavtalets tvågradersmål. Karlskrona kommun avser att följa Klimat och energistrategi för Blekinge genom fortlöpande klimatarbete och genom att inom befintlig verksamhetsuppföljning följa upp klimatarbetet. Kommunen har också beslutat att anta målsättningen i Klimat och energistrategi för Blekinge om
att Blekinges koldioxidutsläpp ska halveras vart fjärde år från 2020 baserad på en regional koldioxidbudget.
ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak) för Blekinge Den regionala ANDT-strategin utgår från de nationella ANDT-politiska målen och har mynnat ut i en länsgemensam ANDT-strategi där
Länsstyrelsen, Polisen, Region Blekinge och länets fem kommuner samverkar för att skapa ett långsiktigt och hållbart ANDT-förebyggande arbete. Det övergripande målet i ANDT-strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk.
13
Ramverk
Hållbarhetsprinciper
Karlskrona kommun är en ekokommun och med i föreningen Sveriges Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har hållbarhetsprinciperna som grund i sin verksamhet vilka grundas på en vetenskaplig definition.
Hållbarhetsprinciperna består av åtta grundläggande principer som behöver fyllas för att ett samhälle ska vara hållbart.
Hållbarhetsprinciperna är:
I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematiskt ökande:
1. Koncentrationer av ämnen från berggrunden, till exempel fossilt kol och metaller.
2. Koncentrationer av ämnen från samhällets produktion, till exempel kväveoxider och freoner.
3. Degradering på fysiskt sätt, till exempel överuttag av skog och överfiskning.
och människor utsätts inte för strukturella hinder för … 4. Hälsa, till exempel genom farliga arbetsförhållanden eller
otillräcklig vila från arbetet.
5. Inflytande, till exempel genom undertryckande av yttrandefrihet eller negligering av åsikter.
6. Kompetens, till exempel genom hinder mot utbildning eller otillräckliga möjligheter till personlig utveckling.
7. Opartiskhet, till exempel genom diskriminering eller orättvisa val till befattningar.
8. Meningsskapande, till exempel genom undertryckande av kultur eller hinder mot samskapande av meningsfulla villkor.
Huvudkapitel
Ekologisk hållbarhet
I den ekologiska hållbarheten beskrivs Karlskronas utmaningar och
prioriteringar för att arbeta för ett långsiktigt ekologiskt hållbart Karlskrona genom fyra olika fokusområden, klimat och energi, kretslopp och
resurshushållning, naturvärden samt vatten.
Klimat och energi
Nyckelord: Transporter, energieffektivisering, energiproduktion, minskad klimatförändring, klimatanpassning, koldioxidbudget
En stor utmaning för Karlskrona är utsläpp av växthusgaser. Dessa utsläpp leder till att den globala medeltemperaturen ökar. I Karlskrona förväntas klimatförändringarna framför allt leda till havsnivåhöjningar och extrema skyfall. I Karlskrona behöver vi både begränsa klimatpåverkan samtidigt som vi behöver förbereda oss för ett förändrat klimat.
Begränsad klimatpåverkan
Den globala målsättningen är att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader med stävan efter att begränsa den till 1,5 grad.
Genom en koldioxidbudget har Blekinge beräknat vilka
utsläppsminskningar som krävs för att leva upp till den globala målsättningen. Den regionala målsättningen är att halvera
koldioxidutsläppen var fjärde år vilken Karlskrona kommunkoncern har för avsikt att följa. Målet är att inte generera några nettoutsläpp av växthusgaser vilket innebär att utsläpp och upptag av koldioxid ska vara i balans.
För att begränsa klimatpåverkan behöver koldioxidutsläppen minska, framför allt de koldioxidutsläpp som kommer från fossila råvaror och därmed ger ökade utsläpp till atmosfären. I Karlskrona har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 % sedan 1990. Detta genom ett framgångsrikt arbete inom el och uppvärmning som gått från fossilt till förnybart. Idag är det transporter som står för de största utsläppen i Karlskrona, där
personbilar är den största posten. Även uppvärmning av fastigheter genererar koldioxidutsläpp och jordbruket genererar växthusgasutsläpp i form av metan och lustgas. Förbränning genererar även utsläpp av andra gaser samt partiklar vilka har negativ påverkan på hälsan samt bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten.
15
Ett förhållningssätt i att begränsa klimatpåverkan är att:
1. Minska energianvändningen
(exempelvis genom effektivare körrutter för transporter, minskat transportbehov eller tilläggsisolering).
2. Använda energi mer effektivt (exempelvis genom nyttjande av
restvärme, byte till energieffektiva varor eller sparsam körning).
3. Satsa fullt ut på omställning till förnybar energi genom exempelvis (konvertering från olja till fossilfri energi för uppvärmning eller som drivmedel).
Karlskrona kommunkoncern ska vara en förebild i arbetet med övergången från fossilt till förnybart i bland annat interna transporter, uppvärmning och energi. Karlskrona kommunkoncern ska också skapa förutsättningar för att Karlskrona ska gå i riktning mot koldioxidbudgeten genom att planera för ett fossilfritt samhälle, bland annat genom att främja cykel, gång,
kollektivtrafik och delningstjänster samt tillgång till förnybara bränslen i kommunen.
Klimatanpassning
Den största risken i Karlskrona kopplat till klimatförändringar är ökad havsnivåhöjning. Ökad havsnivåhöjning sker på lång sikt och är en konsekvens av att vatten tar större plats när det är varmt än kallt. Landisar och glaciärer som smälter vid ett varmare klimat är också en orsak.
Havsnivåhöjningen beräknas till år 2100 vara 80 cm över 1990 års medelvattennivå i länet, när hänsyn tagits till lokal landhöjning.
Klimatförändringarna leder också till ett mer extremt väder med perioder av exempelvis extrema skyfall, värmeböljor och torka. Skyfall påverkar bland annat vattendrag, sjöar och dagvatten.
Havsnivåhöjningar har stora konsekvenser i Karlskrona, bland annat kan vägar, byggnader och energisystem påverkas. Både havsnivåhöjningar och skyfall kan ha påverkan på miljön genom spridning av föroreningar. Genom ökad ytavrinning vid extrema skyfall kan vattenkvalitén i vattendrag och sjöar påverkas. Genom att identifiera klimatförändringarnas påverkan, skydda viktiga funktioner kommunkoncernen ansvarar för samt ta hänsyn till klimatförändringarna i planering och nybyggnation kan vi arbeta
3. Omställning
2. Energieffektivisering
1. Minskad energianvändning
Figur 1 Arbetet mot ett fossilfritt samhälle.
förebyggande och minska ekologiska, sociala och ekonomiska
konsekvenser. Arbetet med klimatanpassning har påbörjats och förslag till klimatanpassningsplan har tagits fram med fokus på interna processer som Karlskrona kommunkoncern har rådighet över.
Ställningstaganden för Karlskrona kommunkoncern:
- Vi ska arbeta efter den regionala målsättningen om att halvera koldioxidutsläppen vart fjärde år. Den regionala målsättningen ska konkretiseras så att den kan tillämpas för Karlskrona
kommunkoncern.
- Vi ska fortsätta arbetet med en effektivare användning av energi exempelvis genom energieffektivisering av fastigheter.
- Vi arbetar för en ökad lokal och förnybar energiproduktion både för försäljning såväl som för kommunkoncernens egen användning.
- Vi arbetar för en fossilfri och energieffektiv fordonsflotta.
- Vi arbetar med att ha en god tillgång till förnybara bränslen i kommunen.
- Vi arbetar för att främja gång, cykel, kollektivtrafik samt ökad delning av transportmedel.
- Vi arbetar med att identifiera klimatförändringarnas påverkan på Karlskrona, skydda viktiga funktioner kommunkoncernen ansvarar för samt arbeta förebyggande genom att ta hänsyn till klimatpåverkan vid planering och nybyggnation.
17
Kretslopp och resurshushållning
Nyckelord: Konsumtionsbaserade utsläpp, resurshushållning, giftfritt, kemikalieanvändning mikroplast, nedskräpning, cirkulär ekonomi, delningsekonomi, delningstjänster, återvinning, återbruk, avfall, avfallstrappan.
En stor utmaning för både Karlskrona i stort som för Karlskrona
kommunkoncern är inköp av varor och tjänster som indirekt påverkar miljön såväl här som utanför landets gränser. Detta bidrar till både klimatpåverkan som miljöpåverkan och beräknas vara ungefär fyra gånger så stor som är långsiktigt hållbar. I Sverige ökar konsumtionen vilket också medför ökat tryck på naturresurser, energianvändning, klimatpåverkan och
avfallsmängder.
Kommuners inköp kopplat till byggnation, energi, vatten och avlopp utgör störst miljöpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv. Utifrån ett
konsumtionsperspektiv har även utrustning och materiel så som fordon, förbrukningsmateriel, inventarier, livsmedel och möbler en stor
miljöpåverkan.
Cirkulär ekonomi
Ett av kommunkoncernens grundläggande ansvar är insamling av avfall som uppstår i hushåll och från verksamheter med jämförligt avfall, exempelvis skolor och restauranger. Kommunen har även ansvar för avfall på allmänna platser, där kommunen är huvudman. Det kan vara kommunala gästhamnar, gatumiljö och park.
I Sverige har avfallshanteringen blivit bättre med åren, exempelvis är det allt mindre som deponeras och mer går till energi- och materialanvändning.
Det krävs däremot en än större hushållning för att produktanvändningen ska vara långsiktigt hållbar. Redan vid utförandet ska produkten förberedas för att kunna återanvändas, repareras och återvinnas. Detta kan beskrivas som en cirkulär ekonomi vilket handlar om ett cirkulärt kretslopp framför linjära processer och att ett avfall ska ses som en råvara med värde. Genom att ställa krav i upphandling kan rätt kvalitet och egenskaper ställas på produkterna, genom att skapa förutsättningar för att återanvända och reparera produkterna kan de användas längre och genom att dela, hyra och låna kan vi öka nyttjandegraden. Samtidigt behöver vi interna system för att kunna ta tillvara produkter som inte längre fyller ett behov och som kan skapa värde för en annan användare.
Kommunkoncernen bör även arbeta för att möjliggöra ökad
resurshushållning mot hela
kommunen. Exempelvis genom att erbjuda god service kopplat till insamling av avfall från hushåll, stimulera till återbruk,
reparationstjänster och delningstjänster.
Avfallshierarkin är ett verktyg för att arbeta förebyggande mot avfall.
Genom att följa prioriteringen i avfallshierarkin ges en god grund för hur Karlskrona kommunkoncern ska verka för att öka resurshushållningen och arbeta mer mot en cirkulär ekonomi.
Nedskräpning
En förutsättning för resurshushållning är att produkterna hamnar på rätt ställe vid slutskedet. Karlskrona har en viktig uppgift att arbeta
förebyggande för att öka sorteringen och minska nedskräpning både för ökad resurshushållning som för att skydda natur och vatten. Ett problem som uppmärksammats är mikroplaster som kommer från bland annat nedskräpning, däckslitage och granulat från konstgräsplaner vilka slutar i våra hav och skapar problem för djurlivet.
Giftfri miljö
I Karlskrona finns många förorenade områden. föroreningar kan finnas i både mark, ytvatten, grundvatten och sediment. De förorenade områdena har framför allt uppkommit genom utfyllnad i havet eller från tidigare markanvändning där det varit en deponi, skett spill eller olyckshändelser oftast i samband med verksamhet som industrier, verkstäder eller deponier.
En handlingsplan för de områden som kommunen själv är ansvarig för att sanera är under framtagande. Syftet med planen är att ge en detaljerad bild av föroreningssituationen samt presentera ett sätt att hantera föroreningarna.
För att minska risken för nya utsläpp bör produkter som innehåller skadliga ämnen fasas ut. Inte bara rena kemikalier kan innehålla skadliga ämnen utan även olika typer av produkter. Det kan exempelvis handla om äldre
byggmaterial och plaster. Utfasning av skadliga kemikalier är särskilt viktigt i verksamheter mot barn och unga, barn är mer känsliga för skadliga ämnen vilket beror på att de fortfarande utvecklas och att de oftast är mer
exponerade i förhållande till deras storlek.
Minimera
Återanvända
Återvinna
Energiutvinna
Deponera
Figur 4 Avfallshierarkin är utgångspunkten i EU:s avfallsdirektiv.
19
Ställningstaganden för Karlskrona kommunkoncern:
- Avfallshierarkin ska användas som grund vid produkters inköp, användning och avslut.
- Vi arbetar för en ökad nyttjandegrad av produkter och tjänster genom att dela, hyra och låna både inom kommunkoncernen som mot kommunmedborgare.
- Vi arbetar för att ha god tillgång till återvinning inom kommunkoncernens verksamheter, bostäder och kontor.
- Vi arbetar för en hållbar upphandling med krav på produkter med rätt kvalitet och sunda materialval med möjlighet till reparation och återvinning samt sociala aspekter. Särskilt fokus ska riktas mot varor och tjänster med hög miljö- och klimatpåverkan som exempelvis byggnation, energi, fordon, möbler, livsmedel och förbrukningsmateriel.
- Riktlinjer för hållbart byggande ska tas fram och kommunkoncernen ska stimulera byggande i trä.
- Vi arbetar för att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedel genom att bland annat minska matsvinnet och öka andelen
livsmedel med låg miljö- och klimatpåverkan.
- Vi ska minska användningen av fossil plast inom kommunkoncernen.
- Vi arbetar för att minska exponeringen av skadliga ämnen, särskilt mot barn och unga.
- Vi arbetar förebyggande mot nedskräpning.
Naturvärden
Nyckelord: Naturvärden, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, rekreation, naturvård, grönstruktur, markförvaltning
Naturen har många värden. I Karlskrona har vi värdefulla natur- och
kulturmiljöer kopplat till våra havsnära lövskogar och strandängar. Inåt land finns bland annat värdefulla lövskogar och våtmarker. Genom dessa ges attraktiva miljöer för rekreation och turism och reglerande funktioner som förbättrar luftkvalité, temperatur och buller. De tjänster och produkter som naturen bidrar med för att skapa välfärd och livskvalité för människor kallas ekosystemtjänster.
Inom Karlskrona har vi ett flertal utmaningar kopplat till våra naturvärden.
Bland annat så minskar den biologisk mångfalden vilket gör att möjligheten till anpassning och motståndskraft minskar för att bibehålla de
ekosystemtjänster som vi nyttjar. Framför allt minskar den biologiska mångfalden kopplat till våra ängs- och betesmarker då områden växer igen.
Andra viktiga livsmiljöer är skog och våtmarker. För vattenlevande växt och djurliv är vandringshinder, exempelvis dammar, ett problem för att kunna sprida sig mellan vattendrag och sjöar.
Karlskrona kommunkoncern påverkar på olika sätt naturen, därför finns också ett ansvar att förvalta naturen väl. Kommunkoncernen äger och förvaltar olika slag av mark, både produktionsskog, skog för rekreation, åkermark, betesmarker och parkmark med mera. Genom den fysiska
planeringen styrs Karlskronas utveckling och markanvändning. Det finns ett behov att i större grad skapa en mer strategisk riktning för arbetet med att stärka naturvärden för att kunna prioritera insatser. Samtidigt kan insatser göras i det arbete som bedrivs idag. Det kan till exempel vara genom att arbeta med ekosystemtjänster i planering, byggnation och förvaltning där ekosystemtjänster kan stärkas eller skapas. Det kan handla om såväl åtgärder som att så in ängsblommor vilket gynnar pollinering som åtgärder för att reglera vatten vid skyfall när infrastruktur byggs.
Ställningstaganden för Karlskrona kommunkoncern:
- Vi ska ha en god förvaltning av kommunens mark för att bevara och stärka naturvärden.
- Vi ska värna om naturområden med höga naturvärden och skapa förutsättningar för nya ekosystemtjänster i samhällsplaneringen.
- Vi ska öka kunskapen om naturvärden, biologisk mångfald och ekosystemtjänster inom kommunkoncernen.
21
- Kommunkoncernens naturvårdsarbete ska värna om specifika livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden.
Vatten
Nyckelord: Dricksvatten, avloppshantering, vattendrag, hav, sjöar, vattenskyddsområden
Vatten är av stor betydelse för Karlskrona, för rekreation, fiske och besöksnäring men också som vårt mest basala livsmedel.
Sjöar och vattendrag
Karlskrona har flera betydelsefulla vattendrag. Karlskronas dricksvatten kommer till stor del från ytvattentäkter i form av sjöar och vattendrag och Lyckebyån är Karlskronas största dricksvattentäkt. Ytvattentäkter är i
allmänhet känsligare än grundvattentäkter och påverkas i större grad av yttre faktorer. Många av Karlskronas sjöar och vattendrag är negativt påverkade av exempelvis näringsämnen och kemikalier. Dricksvattnets kvantitet varierar med säsong och klimat. Vid torrperioder är kvantiteterna särskilt låga, där sydöstra Sverige är särskilt påverkat. Med klimatförändringar förväntas dricksvattentillgången bli lägre och kvalitén försämras. Utöver Lyckebyån har Karlskrona Nättrabyån och Silletorpsån som kan
kategoriseras som stora vattendrag. Silletorpsån utgör habitat för olika djur och växter, bland annat flodpärlmussla och utter.
Havet
Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden och utsätts för bland annat övergödning och miljögifter genom exempelvis näringsläckage från jordbruk och skogsbruk, avlopp och kemikalier från industrier.
Övergödningen innebär att olika typer av vattenväxter ges förutsättningar att växa, dessa konkurrerar med rotade vattenväxter vilka fungerar som skydd för mindre fisk och ryggradslösa djur. Syrenivåerna minskar i havet när biomassan ökar och resultatet av detta blir syrefria bottnar. Våra grunda havsvikar har stor betydelse för bland annat reproduktion för många arter vilka riskerar att störas vid övergödning men även vid exploatering och fiske.
För att förbättra vattenkvalitén i hav, sjöar och vattendrag finns
vattendistrikt kopplade till avrinningsområden med förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Många aktörer är kopplade till vattendistrikten och kommunkoncernen spelar en viktig roll, både som verksamhetsutövare för kommunalt avlopp men också som ansvarig för fysisk planering och tillsyn av enskilda avlopp, jordbruk och andra verksamheter För att värna om kvalitét och kvantitet på vårt vatten är det viktigt att vattentäkterna skyddas och att vi hushållar med vattenresurser, detta är även en förutsättning för att
23
även i framtiden ha tillgång till dricksvatten av god kvalité. Eftersom hav, sjöar och vattendrag är gränsöverskridande krävs bra samarbete med såväl grannkommuner som andra östersjöländer och organisationer för att förbättra miljötillståndet.
Ställningstaganden för Karlskrona kommunkoncern:
- Samtliga kommunala vattentäkter ska omfattas av
vattenskyddsområden med aktuella fastställda föreskrifter.
- Vi ska arbeta för att långsiktigt förbättra vattenkvalitén i vattendrag och sjöar med målet att uppnå god kemisk och ekologisk status.
- Vi ska arbeta för robusthet i vår dricksvattenförsörjning för ett leveranssäkert dricksvatten med hög kvalitét i framtiden.
- Vi arbetar för att hushålla med vattenresurser och arbeta för nya lösningar för en effektivare vattenanvändning.
- Vi arbetar för att minska utsläpp från kommunala avlopp och dagvatten samt följer forskning och utveckling av reningstekniker bland annat kopplat till läkemedelsrester och mikroplaster.
- Vi ska ha en god tillsyn av enskilda avlopp och lantbruk för minskat näringsläckage.
- Vi ska ha god samverkan mellan länder och kommuner och
organisationer för att förbättra miljötillståndet i Östersjön samt sjöar och vattendrag.
Social hållbarhet
Inom området social hållbarhet beskrivs Karlskronas utmaningar och prioriteringar för att arbeta för ett långsiktigt socialt hållbart Karlskrona genom fyra fokusområden; Hälsa och välbefinnande, Trygghet, Delaktighet och inflytande samt Social mångfald.
Fokusområdet social hållbarhet har främst ett externt perspektiv. Karlskrona kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och flera områden inom sociala hållbarhet har intern betydelse. Det finns flera interna styrdokument som tar upp dessa områden utifrån arbetsgivarperspektivet.
Hälsa och välbefinnande
Nyckelord: folkhälsa, jämställdhet, jämlikhet, barn och unga, psykisk hälsa, ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel).
En god folkhälsa handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, ska alla människor få de bästa
förutsättningarna för att kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa. Skillnader i hälsa som finns till exempel mellan olika
socioekonomiska grupper, i Karlskrona ska minska.
Kommunen skapar förutsättningar för god hälsa genom att blanda annat tillhandahålla förskolor/skolor, socialtjänst, vård och omsorg, kultur- och fritidsutbud, infrastruktur, grön- och rekreationsområden, attraktiva bostäder och arbetsmarknad, det vill säga de flesta av kommunens verksamheter kan bidra och påverka folkhälsan. Insatser i kommunkoncernens verksamheter ska planeras, genomföras, utvärderas och följas upp så att vi ser att
insatserna bidrar till en jämlikhet i hälsa.
Psykisk hälsa
Sveriges befolkning har generellt sett en god hälsa. Samtidigt är det allt fler, speciellt yngre, som uppger att de har återkommande psykiska besvär, till exempel oro, stress, sömnbesvär och ångest. Vi behöver fokusera på det förebyggande och främjande arbete med aktiviteter som främjar psykisk hälsa, vilket många gånger leder till att psykisk ohälsa och suicid kan förebyggas. Arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention angår hela samhället och vi behöver samverka på flera nivåer, öka kunskapen om psykisk ohälsa och motverka stigmatisering av personer med psykisk
ohälsa. Alla behöver kunskap om hur den psykiska hälsan kan förbättras och att känna igen och förstå psykisk ohälsa hos sig själv eller andra. Det måste
25
även vara tydligt vilken hjälp som finns att tillgå när man själv eller någon annan riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
Här finns både ett internt och externt perspektiv. I det interna systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp risker inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som bland annat handlar om arbetstid, arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Vi ska också arbeta förebyggande, med evidensbaserade metoder och
erbjuda stöd i mötet med våra kommuninvånare och brukare inom våra olika verksamhetsområden.
Tidiga samordnade insatser barn och unga
Att skapa goda förutsättningar och uppväxtvillkor för våra barn och unga kommer på sikt skapa invånare med en god hälsa och ett socialt hållbart samhälle. Vi fortsätter att arbeta utifrån den långsiktiga strategin som Karlskronakommissionen arbetade fram. Att barn och unga klarar sin skolgång med fullgoda betyg är en förutsättning för fortsatta studier och/eller arbetsliv, det vill säga att vi rustar dem för vuxenlivet och en egenförsörjning. Vi har en arbetsmarknad som attraherar och erbjuder sysselsättning för unga. Även tillgången till förstagångsbostäder är av vikt.
Kunskapsförvaltningens modell där skolledning, elevhälsoteam, socialtjänst, funktionsstöd och öppenvård samverkar kring tidiga och förebyggande insatser för barn och unga, implementeras på alla kommunala skolor i kommunen. Genom att tidigt fånga barn och unga med olika bekymmer och sätta in rätt insatser utifrån barnets behov kommer att ge en positiv effekt på sikt. Föräldrar/vårdnadshavare är viktiga under barnets uppväxt och
exempelvis socialtjänst och skola är viktiga arenor för föräldraskapsstöd.
Genom universella insatser säkerställs att så många barn och unga som möjligt får de bästa förutsättningarna. De riktade och individanpassade insatserna ska också finnas, men målet är att ingen ska riskera att ”falla igenom nätet”. Unga som inte fullföljer sin skolgång riskerar att hamna i ett utanförskap vilket är tragiskt för den enskilde men också ett misslyckande för samhället. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för arbetet med social hållbarhet.
ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) Inom ANDTS-området finns det systematiska skillnader mellan grupper i befolkningen baserade på socioekonomisk situation (exempelvis utbildning, inkomst, yrke) och diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder). Mindre priviligierade grupper har ofta högre nivåer av skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika och tobak, och löper dessutom större risk för skador och förtidig död vid samma konsumtionsnivå än mer priviligierade grupper.
Grunden för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk. ANDTS-arbetet ska bidra till att sluta påverkbara hälsoklyftor. Det innebär att jämlikhets- och
jämställdhetsperspektivet ska uppmärksammas i ANDTS-arbetet på alla nivåer.
Ställningstaganden inom området hälsa och välbefinnande för Karlskrona kommunkoncern.
- Vi arbetar förebyggande och med tidiga insatser för barn och unga för att ge stöd och hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Arbetet ska ske i samverkan mellan förvaltningar och med andra organisationer där så krävs.
- Vi har fokus på det förebyggande och främjande arbetet med insatser som motverkar beroende och missbruk av olika slag, såsom tobak, alkohol, narkotika, dopning, spel.
- Vi har fokus på det förebyggande och främjande arbetet och
insatserna för en ökad psykisk hälsa och därmed motverkar psykisk ohälsa och suicid.
- Vi ska verka för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga för att förebygga risken för ohälsa, det kan vara inom skola, fritid,
funktionsstöd, samhällsplanering och i samarbete med andra aktörer.
- Vi ska verka för att tillgodose äldres behov av fysisk rörelse och aktivitet.
- Det framgångsrika förebyggande arbetet för att minska antalet fallskador bland äldre fortsätter.
- Vi tillhandahåller säker och näringsriktig kost inom skola, vård och omsorg.
- Verksamheter som lyder under SoL och LSS ska jobba för brukarens självständighet, vilket innebär både ett salutogent (hälsofrämjande), habiliterande och rehabiliterande arbetssätt.
- Primära målgrupper är barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper.
- Social hållbarhet vägs in i översiktsplan och detaljplaner.
27
Trygghet
Nyckelord: brottsförebyggande arbete, förebyggande, minska antalet brott, våldsbejakande extremism, samverkan, social och situationell prevention, trygghetsmätning, lägesbild, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, jämställdhet, jämlikhet, stadsplanering.
Brottsförebyggande arbete
I Karlskrona ska alla kunna leva ett gott liv och vår kommun ska vara en plats där alla kan känna sig trygga utomhus och i sitt eget hem. Det är då viktigt med en helhetssyn som inbegriper såväl fysisk som social och ekonomisk trygghet. Boende och närmiljön samspelar tydligt med människors hälsa, där en integrerad, trygg och tillgänglig boendemiljö främjar hälsa på såväl individ- som samhällsnivå. På motsatt sätt påverkar hemlöshet, segregerade eller otrygga boendeförhållanden och trångboddhet både hälsan, tilliten och den sociala sammanhållningen negativt i ett område och i en stad. Områden med funktionsblandning skapar därmed trygga miljöer som även främjar sociala möten. Om Karlskrona erbjuder trygga levnadsförhållanden och boendemiljöer samt kan påvisa låg brottslighet gör kommunen till ett attraktivt alternativ för boende, studier, arbete och
etableringar.
Lokala brottsförebyggande rådet i Karlskrona (Lokala Brå) är det
samverkansorgan som arbetar förebyggande för att minska brottsligheten och öka tryggheten i Karlskrona kommun. Karlskrona kommun arbetar också förebyggande av våldsbejakande extremism som är ett
samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett
ideologiskt mål. För ett effektivt brottsförebyggande arbetet krävs av
parterna att ta fram en gemensam lägesbild, orsaksanalys och prioritering av insatser, som man enas kring.
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Att minska förekomsten av våld i samhället är en viktig del i att skapa ett tryggt samhälle. Våld finns i många olika sammanhang och tar sig olika uttryck. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och tendenserna visar på att det ökar och det utgör ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. Våld i nära relationer är också en
jämställdhetsfråga.
Våld i nära relationer kan förekomma i alla kommunens verksamheter men några mer utsatta grupper är unga flickor/kvinnor, äldre, personer med
funktionsnedsättning och hbtq-personer. Alla kommunanställda, även nyanställda, utbildas och får en grundläggande kunskap för att kunna tyda tecken, hjälpa och ge rätt stöd till medborgare och brukare som utsätts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck eller att man utövar sådant våld. Här finns också ett internt perspektiv då det med största sannolikhet finns anställda i kommunen som utsätts/utsätter för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck.
Samverkansgruppen mot hedersrelaterat våld och förtryck är ett stöd för kommunens verksamheter i hedersrelaterade frågor. De kan agera i akuta ärenden när personer utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och de kan också vara ett stöd och en resurs vid utbildningar i hedersrelaterat våld och förtryck för kommunens verksamheter.
Ställningstaganden inom området trygghet för Karlskrona kommunkoncern:
- Vi arbetar förebyggande för att öka tryggheten och minska brottsligheten.
- Vi verkar för att den upplevda tryggheten i Karlskrona kommun ökar där vi utgår från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
- Trygghetsaspekten vägs in i översiktsplan och detaljplaner.
- Sträva mot att bli en kommun fri från våld.
- Våld i nära relationer ska motverkas och på sikt upphöra.
- Hedersrelaterat våld och förtryck ska motverkas och på sikt upphöra.
- För den som utsätts eller utsätter någon för våld i nära relationer ska det finnas stöd och hjälp att få.
29
Delaktighet och inflytande
Nyckelord: segregation, medborgardialog, inflytande, utanförskap, inkludering, valdeltagande, tillit, trygghet, demokrati
Karlskrona kommun ansvarar för en stor del av samhällsservice och bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg.
Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag. Karlskrona kommunkoncern ska därför sträva mot ökad delaktighet och inflytande. Kommunkoncernen ska
uppfattas som en tillgänglig organisation som möjliggör ett reellt inflytande för medborgarna.
Som kommun kan vi främja medborgarnas tillit till andra genom att skapa förutsättningar och möjligheter till fysiska och digitala mötesplatser i vardagen för människor med olika ålder, kön, bakgrund och sociala och ekonomiska förutsättningar vilket minskar den mentala och sociala
distansen mellan invånarna. Det stärker förutsättningarna för förtroende och relationer till varandra samt ökar tryggheten, tilliten och den sociala
sammanhållningen. Och omvänt, om grupper med olika förutsättningar, bakgrund och social position lever alltmer segregerat, kan det istället bidra till bristande tillit mellan olika grupper i samhället. Därför är de sociala aspekterna viktiga att väga in i översiktsplanen.
Medborgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för kommuner och regioner, dels för att skapa tillit till det demokratiska systemet, dels för att utveckla ett hållbart samhälle. Även relationer, dialoger och kunskapsutbyte med civilsamhället och olika råd är av stort intresse för kommunen. Ett exempel är pensionärsrådet som fungerar som ett rådgivande organ för att lyfta seniorperspektivet vid viktiga utvecklingsfrågor.
Valdeltagandet är ett mått på delaktighet och möjlighet till inflytande. I Karlskrona är valdeltagandet högre jämfört med riket i genomsnitt och det har successivt ökat sedan nedgången valet år 2002. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika områden i kommunen och kommunen kan behöva genomföra fler och riktade informationsinsatser i de områden som har lågt valdeltagande.
Kommunen genomför olika undersökningar för att ta reda på vad medborgarna tycker om kommunen och våra olika verksamheter. Via kommunens hemsida kan medborgarna göra sin röst hörd genom att lämna synpunkter, klagomål och förslag som rör Karlskrona kommuns
verksamheter. Detta ligger sedan till grund för att utveckla och förbättra kommunens service. Personer som är folkbokförd i Karlskrona kommun kan själva väcka ett ärende i kommunfullmäktige genom att skicka in ett
medborgarförslag.
Nya former för medborgardialoger behöver utvecklas för att skapa delaktighet och samverkan, där civilsamhället är en viktig aktör. Samråd som är reglerat i Plan- och bygglagen, är en form av dialog men kommunen har så många fler områden där medborgarna skulle kunna involveras i ett tidigt skede. Barn och unga ska kunna komma till tals i frågor som berör och intresserar dem i enlighet med barnrättslagen. Men det finns också andra grupper som vi har svårt att nå och involvera i dialoger.
Segregation
Segregation kan ha olika innebörd, till exempel åtskillnad mellan olika grupper, ofta med avseende på olika socioekonomiska resurser eller etnisk tillhörighet, ibland även olika åldersgrupper. Boendesegregationen är särskilt uppmärksammad, men även skolor och arbetsmarknaden kan vara segregerad. Utanförskapsområdena kännetecknas av ett lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.
Ställningstaganden inom området delaktighet och inflytande för Karlskrona kommunkoncern:
- Vi ska verka för att öka medborgarnas delaktighet och inflytande i våra processer.
- Vi utvecklar nya former för medborgardialog.
- Vi ska skapa nya vägar att nå ut med information, skapa dialog, och sträva mot att bli en föregångare för demokratiarbete.
- Vi underlättar för medborgarna att lämna synpunkter, klagomål och förslag.
- Vi ska underlätta möjligheterna till delaktighet och inflytande för anhöriga till brukare inom våra olika verksamheter.
- Valdeltagandet ska öka i de områden som har haft lägst deltagande vid de senaste valen.
31
Social mångfald
Nyckelord: barns rätt, barnperspektiv, diskriminering, inkludering,
intersektionalitet, jämlikhet, jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, normkritik, tillgänglighet
Karlskrona ska vara en öppen och välkomnande kommun. För att få ett långsiktigt hållbart samhälle behöver vi hushålla med våra resurser, såväl energimässigt som att ta tillvara våra medborgares skilda kompetenser och kunskaper. Att strategiskt arbeta med mångfald har en rad positiva effekter på samhällsutvecklingen. Karlskrona kommun ska vara en attraktiv
kommun för människor och företag, både för dem som redan finns här och för dem som vill flytta hit. En mångfald av kulturer, språk, åsikter och utbyte av värderingar leder till nytänkande, framtidstro och en utveckling av kommunen.
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen) svensk lag. För kommunen som organisation innebär det ökade krav för att se till att barns rättigheter blir tillgodosedda utifrån barnrättslagen. I de kommunala riktlinjerna för barnrättsarbetet säkerställs att de politiska besluten fattas utifrån att en prövning har gjorts av barns rättigheter i alla avseenden enligt portalparagraferna.
Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen innehåller även ytterligare en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Förbudet gäller framförallt hur anställda bemöter allmänheten när de ger upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp.
Genom att arbeta med mångfaldsfrågorna kan vår egen organisation
utvecklas och vi kan möta våra brukare och medborgares förväntningar och behov av tjänster och service på ett mer kvalitativt sätt. Karlskrona
kommun, både som arbetsgivare och förebild, tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling, mobbing, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Det innebär att det råder nolltolerans för sådana negativa handlingar.
För att säkerställa nationella minoriteters rättigheter finns information på kommunens hemsida samt i verksamheter som exempelvis skolorna och omsorgen. Vid frågor som berör någon av de nationella minoriteterna ska de ges inflytande.
Jämställdhet och jämlikhet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.
Jämställdhet beskriver förhållandet mellan kvinnor och män. Jämställdhet råder då kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom livets alla områden. Jämlikhet är ett vidare begrepp eftersom det avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället oavsett till exempel kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, ålder, funktionalitet, sexuell läggning och klass. För att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet. Det går inte att nå ett jämlikt samhälle, utan att det är jämställt. Jämställdhet är därmed en viktig jämlikhetsfråga.
Karlskrona kommun har skrivit under den europeiska deklarationen om jämställdhet (CERM) som är ett verktyg för att integrera
jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten (jämställdhetsintegrering). Deklarationen innehåller 30 artiklar som omfattar alla aspekter av verksamheten, det vill säga såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna. Varje nämnd och förvaltning ska i sina verksamheter verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar utifrån ett intersektionellt perspektiv, där andra maktordningar och diskrimineringsgrunder vägs in i analysen det vill säga jämställdhet med intersektionellt perspektiv – eller alltid kön men inte bara kön.
Tillgänglighet
Inom funktionsnedsättningsområdet betyder tillgänglighet att skapa möjligheter för alla, oavsett behov och förutsättningar, att kunna delta i samhällets olika områden. Det innebär att personer med
funktionsnedsättning ska kunna använda den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt ha tillgång till anpassad information, kommunikation, varor, produkter och tjänster, inklusive digitala lösningar, ställer krav på kommunens verksamheter. Ett sätt att uppnå tillgänglighet är att utgå ifrån universell utformning. Det innebär att ta hänsyn till människors olika behov och förutsättningar i utformning och design av bland annat produkter och tjänster så att det blir rätt från början.
Normkritiskt perspektiv
I Karlskrona kommuns mångfaldsarbete ska vi utgå från ett normkritiskt perspektiv. Själva grunden till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår kan ofta kopplas till de normer som råder i samhället.
Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra,
33
begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Vad som framställs som ”normalt” ger den som uppfattas som ”normal” utvidgade handlingsutrymmen och möjligheter.
”Det normala” eller ”vi” skapas genom att det sätts i kontrast till något annat, ”det avvikande” eller ”dom andra” där de som tillhör normen kan tycka till om, värdera, benämna och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej.
Den som följer normen har makt och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den. Det gäller såväl på person- som organisations- och samhällsnivå. När vi ser vem som har makt att förändra, kan ansvaret för förändringsarbetet läggas på rätt ställe. Genom att
strukturer förändras, i stället för att individer anpassas, finns förutsättning för hållbar och långsiktig systemförändring. Det är också nödvändigt att vara medveten om att flera normer samverkar och ibland motverkar varandra i ett komplext system, det som ofta kallas intersektionalitet.
Ställningstagande inom området social mångfald för Karlskrona kommunkoncern:
- Vi ska vara en öppen och välkomnande kommun.
- Alla kommunanställda har kunskap om mångfald och diskrimineringsgrunderna.
- Nationella minoriteter har tillgång till information och involveras i frågor som specifikt rör dem.
- Barnets rätt vägs in i beslut som direkt eller indirekt påverkar barn.
- Varje nämnd och förvaltning bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar utifrån ett intersektionellt perspektiv, där andra maktordningar och diskrimineringsgrunder vägs in i analysen det vill säga jämställdhet med intersektionellt perspektiv.
- För att uppnå tillgänglighet utgår kommunen ifrån universell utformning och design av tjänster och produkter så långt det är möjligt.
- I vårt mångfaldsarbete utgår vi från ett normkritiskt perspektiv.
Ekonomisk hållbarhet
Nyckelord: Investeringar, upphandling, ekonomisk hushållning, budget, hållbarhetskrav.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation själv ska bära
kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen kommande generation ska behöva betala för det som den nuvarande generationen förbrukar.
Vid upprättande av budgeten ska det inte enbart framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I praktiken betyder det att övergripande verksamhetsmässiga mål som är direkt knutna till kommunens långsiktiga mål och vision ska kopplas ihop med ekonomin så att dessa mål relaterar till god ekonomisk hushållning.
Målen ska beskriva framtiden och ska kunna jämföras över tid. Lagen om god ekonomisk hushållning är en uppmaning att utveckla praxis för att beskriva samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning relaterar således inte enbart till ekonomiska termer utan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv på kommunens ansvar gentemot dess invånare.
För att åstadkomma detta krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Det behövs därtill resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen.
I Karlskrona kommun arbetar vi utifrån att vi ska säkerställa vår finansiella status för såväl kort – som långsiktigt perspektiv. Ambitionen är att vi inte ska behöva vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem eller kunna upprätthålla verksamheten trots förändringar i omvärlden.
35
I det årliga arbetet med budget- och den strategiska planeringen för de kommande tre åren anges definitionen av god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet.
Att uppvisa ett positivt resultat i varje budget respektive bokslut är ett väsentligt inslag i den goda ekonomiska hushållningen. För Karlskrona kommun är ett nollresultat inte i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning.
Karlskrona kommuns ska investera i sådan takt att kommunens tillgångar förvaltas väl och sett över tid värdesäkras. Kommande års investeringar ska alltid ställas i relation till graden av möjlig självfinansiering. Betraktat i ett längre tidsperspektiv ska Karlskrona kommuns ekonomiska ställning skapa förutsättningar till en minskning av den långfristiga låneskulden.
Den ekonomiska planeringen ska säkerställa Karlskrona kommuns förmåga att klara sina framtida åtaganden avseende pensionsutbetalningar.
Inriktningen av den långsiktiga finansiella planeringen ska vara att Karlskrona kommuns sammantagna finansiella ställning ska medge avsättning till resultatutjämningsreserv.
Kommunfullmäktige ska i varje budget ange vilka finansiella mål som relaterar till god ekonomisk hushållning.
Kommunens verksamhetsnämnder och de kommunala bolagen ska i sina respektive årsbudgetar ange vilka egna mål som relaterar till god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska vara mätbara och de ska, enligt det regelverk som styr nämndernas och bolagens rapportering till kommunfullmäktige, redovisas för kommunfullmäktige.
Investeringsprocessen
I Karlskrona genomförs årligen omfattande välfärdsinvesteringar såsom nya eller upprustade äldreboenden, skolor och förskolor eller olika former av infrastruktur som vägar, energi, vatten och avlopp. Att belysa
investeringarnas konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv ska göras tidigt i investeringsprocessen genom obligatoriska förstudier. I förstudien ska möjligheten till grön finansiering via exempelvis Kommuninvest utredas.
Att en investering berättigar till ett grönt lån innebär en lägre finansieringskostnad samtidigt säkerställs att investeringen främjar övergången till ett mer hållbart samhälle.
