Självständigt arbete i fördjupningsämnet
samhällskunskap och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
En kunskapsöversikt om hur
socioekonomiska förutsättningar
påverkar elevernas skolresultat
A knowledge review on how socioeconomic conditions affects
students schoolresults
Mimoza Peci
Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i Examinator: Janna Lundberg
grundskolans årskurs 7-9 270 hp Handledare: Tulia Jack Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15 hp
Förord
Under arbetets gång har min handledare Tullia Jack väglett och visat stöttning till mitt arbete.
Sammandrag
Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning är att upplysa om hur socioekonomiska förutsättningar påverkar eleverna samt vilka faktorer som har en betydelsefull påverkan på elevernas skolresultat.
Arbetets informationssökning har skett på ett metodiskt sätt där databaser som libsearch, ERIC och DiVA har använts. Kunskapsöversikten strävar efter vetenskapliga källor varpå inställningen peer review medförde i en avgränsning där källor som inte var vetenskapliga sållades ut.
Resultatet visar att den socioekonomiska bakgrunden där föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och bidragstagande har en stor påverkan på vilket resultat eleverna får i skolan. Resultatet visar även att det socioekonomiska bakgrundens påverkan har blivit allt större på senare år. Samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna har blivit alltmer avgörande för hur eleverna presterar i skolan har även skolsegregationen ökat, det vill säga att klyftorna mellan olika skolor har blivit större.
Innehållsförteckning
1. Inledning……… 5
2. Syfte och frågeställning………. 6
3. Metod………..7
4. Resultat………8
4.1 den socioekonomiska bakgrundens
betydelse för elevernas lärande………….8
4.2 Internationellt perspektiv………13
5. Slutsats och diskussion………..…14
5.1 Slutsats……….14
5.1.1 Socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevens lärande ………14
5.1.2 Faktorernas påverkan på elevens skolresultat...14
5.2 Diskussion………15
5.3 Framtida forskning………...17
5.4 Begränsningar i kunskapsöversikten…...17
1.Inledning
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet /…/” (1 kap. 8§ skollagen). Vidare betonas det även i skollagen att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§
skollagen).
Däremot visar Skolverkets senaste rapport att elevernas skolresultat påverkas betydligt mer idag än tidigare beroende på vilka socioekonomiska förutsättningar eleverna har.
Elevernas prestation och resultat i skolan påverkas av olika faktorer och fram till början av 2000-talet har familjens socioekonomiska bakgrund alltid haft en påverkan men de senaste 20 åren har den faktorn fått en betydligt större påverkan i eleverna skolresultat. I samband med att familjebakgrunden har fått en större påverkan, har även
skolsegregationen ökat de senaste åren. I våra svenska skolor, möts elever med olika bakgrund allt mer sällan och man ser en tydligare sortering av elever med samma bakgrund.
2.Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att upplysa om vilken betydelse den socioekonomiska bakgrunden har på elevernas skolprestation samt belysa vilka faktorer det finns som påverkar elevernas skolresultat. De frågor som ska besvaras är följande:
- Vilken betydelse har den socioekonomiska bakgrunden på elevens lärande? - Vilka faktorer har en påverkan på elevernas skolresultat?
3.Metod
Kunskapsöversiktens informationssökning har skett på ett metodiskt sätt.
Informationssökningen har gjorts i relevanta databaser som berör min frågeställning och dessa databaser är libsearch, ERIC och DiVA. Dessa tre databaser är samlade från Malmö Universitet och med hjälp av inställningar finns det möjligheter för
begränsningar som gör att specifika källor som berör arbetets frågeställningar framtas. Kunskapsöversikten strävar efter att erhålla källor av vetenskapligt slag varpå
inställningen peer review var till hjälp. Detta medför i en avgränsning där andra källor som inte är vetenskapligt granskat sållas ut. Google Scholar har även använts där
funktionen är Googles sökfunktion för att finna vetenskapliga publikationer och artiklar. Arbetet använder sig utav Skolverket som källa då Skolverket kommer att vara en viktig plattform för mig som blivande lärare men även för att de har utfört flertal
undersökningar och analyser som är relevanta för kunskapsöversiktens frågeställningar.
4.Resultat
I detta kapitel kommer kunskapsöversiktens resultat att presenteras där resultaten kommer att redogöras i olika teman: den socioekonomiska bakgrundens betydelsen för elevernas lärande samt faktorer som kan påverka elevernas skolresultat.
4.1 Den socioekonomiska betydelse och faktorer för
elevernas skolresultat
Forskning och studier har visat att den socioekonomiska bakgrunden har fått en betydligt större påverkan på elevernas skolresultat. Detta resultat är något som en analysrapport från Skolverket (2018) har visat. De socioekonomiska faktorerna som analysrapporten har utgått från är föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas samlade inkomst, föräldrarnas grad av bidragstagande, vilket har gett en bredare insy på den socioekonomiska påverkan eftersom man tidigare enbart har utgått ifrån föräldrarnas utbildningsnivå när man har analyserat detta tidigare.
Detta är skolverkets tredje analysrapport som berör området ’likvärdighet i
grundskolan’’ den beskriver utvecklingen från 1998–2015 och varav vissa tidsserier även belyses i 2016. De aspekter som lyfts fram är från skollagen:
- Lika tillgång till utbildning - Lika kvalitet på utbildning
- Att utbildningen ska vara kompensatorisk
Den tredje aspekten’’ att utbildningen ska vara kompensatorisk’’ är huvudaspekter i Skolverkets analysrapport och utifrån skollagen beskrivs att utbildningen ska sträva efter att vara kompensatorisk, det vill säga att elevernas olika behov och skillnader i förutsättningarna är något utbildningen ska ta hänsyn till samt uppväga.
’’ I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra utbildningen. ’’ (Skollagen, kap 1. § 4)
Med hjälp av olika kvantitativa mått, har man i rapporten beskrivit och analyserat utvecklingen av skolans kompensatoriska uppdrag.
- Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för skolresultatet.
Detta mått pekar på i vilken utsträckning skolledningen kommer till rätta med i elevernas socioekonomiska skillnader och förutsättningar. Utifrån tidigare forskning och analys undersöks elevernas olika förutsättningar med hjälp av de olika
socioekonomiska bakgrundsfaktorerna. Resultatet på detta mått har visat att det har skett en ökning från och med 00-talet där elevers socioekonomiska bakgrund har fått en större påverkan på elevernas skolprestation.
- För utlandsfödda elever har det blivit allt mer utmanande att nå goda skolresultat. Detta på grund av att dessa elever har fått sämre förutsättningar samtidigt som denna grupp har blivit allt större genom den stora invandringen de senaste åren. I samband med den ökade invandringen har barnens ålder gått uppåt samtidigt som det sker en försämring av föräldrarnas ekonomiska status.
- Även för elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund som är födda i Sverige har den socioekonomiska bakgrunden ökat. Däremot jämfört med utlandsfödda elever så är ökningen desto mindre.
- De bakgrundsfaktorer som har störst betydelse för elevernas skolresultat är
föräldrarnas utbildningsnivå. Föräldrarnas utbildningsnivå har alltid varit den största faktorn i elevernas skolprestation, vilket den fortfarande är i dagsläget men denna faktorns betydelse har varken ökat eller minskat över tid. Det har blivit allt mer viktigare att tala om föräldrarnas inkomst, då den aspekten har fått en mycket större inflytande och anses som en central förklaring till varför den socioekonomiska bakgrunden har fått tyngre vikt för elevernas skolprestation. Ännu en aspekt som har bidragit till den ökande betydelsen av socioekonomisk bakgrund bland utlandsfödda elever är föräldrarnas utbildningsnivå samt grad av familjens bidragstagande.
- Skillnader i skolornas elevsammansättning (skolsegregationen)
Detta mått belyser både den socioekonomiska bakgrunden samt migrationbakgrundens betydelse för elevsammansättningen på skolorna. Resultaten i detta mått har visat att den socioekonomiska sammansättningen i de svenska skolorna har ökat. Man kan se ett mönster där elever med samma socioekonomisk bakgrund och utländsk bakgrund riktar sig in till skolor där eleverna har samma bakgrund. Analysrapporten hävdar att
skolsegregationens ökning beror på dessa faktorer, där det har skapats en uppdelning hos eleverna mellan olika skolor.
- Skillnader i skolornas resultat
Detta mått visar hur elevernas skolresultat ser olika ut mellan olika skolor. Samt om elevsammansättningen har någon påverkan av dessa resultatskillnader. Resultat i detta mått har påvisat att mellanskolsvariationen har dubblerats från 2000–2016.
Mellanskolsvariationen används som mått för att redogöra skillnaderna på snittbetyget mellan olika skolor. Denna ökning är fortlöpande men från och med slutet av 00-talet har resultatskillnaderna mellan skolorna blivit allt högre inom kortare tid.
- Den ökade mellanskolsvariationen kan till största del förklaras utifrån den ökade skolsegregationen från 2000–2015. Mellanskolsvariationen kan å andra sidan inte helt förklaras mellan år 2010–2015. Från 2000–2010 kan den ökade mellanskolsvariationen förklaras genom den ökade skolsegregationen. Resultatskillnader mellan skolorna blir allt större eftersom elever med samma bakgrund går i samma skolor. Dock mellan 2010–2015 är det andra faktorer utöver skolsegregationen som har haft en påverkan på resultatskillnaderna mellan skolorna (mellanskolsvariationen)
- Betydelsen av skolans elevsammansättning för en elevs förväntade resultat (skolnivåeffekt)
Detta mått upplyser hur elever med samma individuella socioekonomiska bakgrund, men går på skolor med olika socioekonomiska elevsammansättningen vars skolresultat skiljer sig åt.
förutsättningar får högre och bättre resultat i skolan om eleven går i en skola där eleverna har goda socioekonomiska förutsättning.
International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) som är en internationell studie där man har utfört en undersökning i 38 olika länder där även Sverige har deltagit.
I undersökningen ICCS 2009 har man utformat ett kunskapsprov och enkätformulär som har besvarats av samtliga länder, därmed gjort det möjligt att jämföra olika länders resultat med varandra. En del av undersökningen lyfter fram olika påverkande faktorer till elevernas skolresultat. Tre bakgrundsfaktorer man har valt att analysera är
migrationsbakgrund, kön och socioekonomisk bakgrund. Precis som tidigare forskning visade ICCS 2009 att det finns ett tydligt samband mellan elevernas resultat och dessa faktorer. Resultatet visade även att den mest påverkande faktorn på elevernas resultat är det socioekonomiska bakgrunden. Ett samband som undersökningen visade var att för elever som har högutbildade föräldrar ökade chanserna för att få ett bättre resultat på kunskapsprovet, till skillnad från andra länder. Denna studie lyfter även fram att det inte enbart är elevernas föräldrars utbildningsnivå som har en påverkan utan även klasskamraternas föräldrars utbildningsnivå kan ha en effekt. Man menar alltså att en elev har större chans att få ett bra resultat på kunskapsprovet om elevens klasskamrater har högutbildade föräldrar.
Synen på detta samband kan även tas del av i SOU (2001) som hävdar att det finns en tydlig koppling till elevernas prestation i skolan kontra föräldrarnas utbildningsnivå. Elever med högutbildade föräldrar löper större möjlighet att få hjälp och stöttning med skolarbete jämfört med elever som har lågutbildade föräldrar. Kravet hemifrån på elevernas skolprestation kan också påverka resultatet i skolan. En förälder som är högutbildad har mer förståelse för skolans och lärarnas krav därmed ställer högre förväntningar på sitt barns skolprestation jämfört med en högutbildad förälder.
Synen på detta samband kan även tas del av i SOU (2001) som hävdar att det finns en tydlig koppling till elevernas prestation i skolan kontra föräldrarnas utbildningsnivå. Elever med högutbildade föräldrar löper större möjlighet att få hjälp och stöttning med skolarbete jämfört med elever som har lågutbildade föräldrar. Kravet hemifrån på
högutbildad har mer förståelse för skolans och lärarnas krav därmed ställer högre förväntningar på sitt barns skolprestation jämfört med en lågutbildad förälder.
Detta samband tas även upp av forskaren Anna Jobèr (2015) som hävdar att det finns en tydlig koppling mellan elevernas skolprestation och deras föräldrarnas utbildningsnivå samt ekonomiska status. Precis som skolverkets analysrapport betonar Jobér att för de eleverna med högutbildade föräldrar ges större möjlighet att prestera bättre i skolan eftersom de redan vid tidig ålder har möjligheten att få stöd och betydelsefull
vägledning gällande uppgifter i skolan. I sin bok ‘’ Social klass i skolan ‘’ lyfter Jobér (2015) fram att det kompensatoriska uppdraget är en väsentlig del av läraruppdraget, där skolans skyldighet är att alla barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund ska ges samma möjlighet till en likvärdig skola vilket i resultatet visar att detta uppdrag är något skolorna i Sverige har blivit sämre på att fullfölja. Jobér (2015) hänvisar även till
Socialstyrelsen (2013) som har redovisat att barn med låga betyg löper 8–10 gånger större risk att hamna i allvarlig kriminalitet som ung vuxen jämfört med de barn som har medel- eller höga betyg. Jobér menar att utifrån Socialstyrelsens statistik är det viktigt att skolorna når upp till det kompensatoriska uppdraget för att skapa ett så likvärdig skola som möjligt för dessa elever.
Forskarna Ring och Svensson (2007) har i sin analysrapport forskat kring sambandet mellan klass, betyg och kriminalitet hos barn. I analysen redovisas det om olika faktorer som har en påverkande roll i hur elever presterar i skolan. Dessa faktorer är framförallt vilken ekonomisk status föräldrarna har, föräldrarnas utbildningsnivå, vilken
bostadsmiljö eleverna bor i och vilken etnisk bakgrund eleverna har. Samma faktorer och anledningar som ovanstående studier har redovisat har även Ring och Svensson (2007) kommit fram till i sin analysrapport. Det Ring och Svensson (2007) dessutom kommit fram till är att den socioekonomiska bakgrunden inte enbart har en negativ påverkan på elevernas skolprestation utan dessutom riskerar i framtiden att leda till att eleverna hamnar i kriminalitet. De menar att en professionell lärare som ser alla elever i klassrummet, kan med största sannolikhet redan vid tidig ålder peka ut vilka elever som riskerar att hamna i kriminalitet. Ring och Svensson (2007) menar att utifrån ett
organisationsperspektiv (skolverket) är det extremt viktigt att upplysa om hur dessa faktorer är kopplade till varandra för att resterande samhället ska förstå gynnsamheten i
4.2 Internationellt perspektiv
Precis som i Sverige ser man tydliga samband på hur den socioekonomiska bakgrunden har en påverkan på elevernas skolresultat. En forskning från USA visar att elevernas socioekonomiska status, kön, etnicitet, ras och invandrarstatus har en påverkan på elevernas läskunnighet i skolan. Denna forskning har fördjupat sig i elevernas läskunnighet eftersom de hävdar att läskunnigheten är grunden till elevernas
skolprestation. Med detta menar de att läskunnigheten är viktig för förståelsen av en skoluppgift. En elev som har svag läskunnighet kommer automatiskt att prestera sämre jämfört med en elev som har högre läskunnighet då eleven har en större förståelse för skoluppgiften.
Forskningen (Waldfogel 2012) betonar att miljön utanför skolan har en påverkan på elevernas prestation. Med detta hävdar forskningen att vad eleverna kan innan de börjar skolan speglas av miljön utanför skolan såsom föräldrarnas utbildningsnivå och
inkomster. En jämförelse som redovisas i forskningen är läskunnigheten mellan elever som har asiatiska föräldrar och elever som har latinamerikanska föräldrar. Resultatet visar att generellt sätt är läskunnighet starkare hos elever med asiatisk bakgrund, då föräldrarna har en högre socioekonomisk bakgrund än elever som har en
latinamerikansk bakgrund. Forskningen visar att många barn som har antingen
latinamerikansk eller/och afroamerikansk bakgrund får sämre resultat i skolan på grund av att deras bostad är lokaliserad i ett segregerad område där vuxna är lågutbildade och i många fall bidragstagande. Ett tydligt samband visas mellan barns läskunnighet och föräldrarnas utbildningsnivå, etnicitet, inkomst och bostadsmiljö.
5. Slutsats och diskussion
5.1 Slutsats
5.1.1 Socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevens lärande
Utifrån de forskning som gjorts inom detta område kan det konstateras att den
socioekonomiska bakgrunden har en stor betydelse och påverkan på elevernas prestation i skolan. Tidigare forskning visar att föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst alltid har spelat en roll på elevernas skolresultat men den nuvarande forskning visar att på senare år har den socioekonomiska bakgrunden fått en större betydelse på elevens lärande. I samband med detta har även skolsegregationen i Sverige ökat vilket har bidragit till att klyftorna mellan elever med god socioekonomiska bakgrund och elever med sämre socioekonomiska bakgrund har blivit större. För de elever med lågutbildade föräldrar som har sämre ekonomiska och sociala förutsättningar är risken större att misslyckas i skolan.
Det kan även konstateras att synen på skolan och utbildning hemifrån har en betydande roll på hur eleverna presterar i skolan. Generellt är det enklare för föräldrar med hög utbildning att hjälpa och stötta sitt barn i skoluppgifter jämfört med en förälder som har låg utbildningsnivå. Skolverkets analysrapport visar även att barn som har
ensamstående föräldrar löper större risk att få sämre resultat i skolan. Därav visar forskning att den mängd stöttning och hjälp som eleverna får hemma har en betydelse för elevernas prestation och lärande i skolan.
5.1.2 Faktorernas påverkan på elevernas skolresultat
Utifrån den forskning som har behandlats finns det många faktorer som påverkar elevernas skolresultat. Det främsta och viktigaste faktorerna är:
- Migrationsbakgrund - Skolsegregation
- Klasskamraternas föräldrars utbildningsnivå - Skolnivåeffekten
Dessa faktorer har visat sig vara de främst bidragande faktorerna till hur elever presterar i skolan. Elever som har någon eller några av ovanstående punkter löper följaktligen större risk att få sämre skolresultat. Skolan har enligt skollagen 1 kap. 8§ och. 9§ en skyldighet att ge alla elever goda förutsättningar för en lyckad skolgång. Trots att skollagen påpekar skolans skyldighet att ge alla elever goda förutsättningar för en lyckad skolgång visar å andra sidan forskningen att de elever som har antingen en eller flera av de ovanstående faktorer redan vid skolstart är underlägsna och inte har samma möjligheter att nå goda skolresultat.
5.2 Diskussion
Elevernas socioekonomiska betydelse på deras skolprestation har visat sig vara stor trots skollagens formulering om att skolan har en skyldighet att skapa både goda
förutsättningar och möjlighet oavsett geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. Forskning har visat att eleverna som har föräldrar med låg inkomst, utbildning och bor i segregerade områden löper större risk att inte klara skolan och få sämre skolresultat. Motsägelserna i forskningens resultat och skollagen är intressant att diskutera. Enligt min mening är det viktigt att skolan uppfyller kravet att skapa goda möjligheter för elever att lyckas i skolan. För de elever som inte har bra förutsättningar hemifrån, blir ansvaret betydligt större och viktigare att hjälpa och stötta dessa individer i skolan för att de ska lyckas. Däremot har skolan inte befogenheten att påverka vad som sker i elevernas hem exempelvis vilken utbildning föräldrarna har/ska ha eller familjens inkomst. Däremot kan skolan påverka skolmiljön, vad och hur undervisningen ska bedrivas för att hjälpa, stötta och skapa goda möjligheter för att elever ska lyckas. Enligt min åsikt är det dystert att forskningen visar hur stor påverkan elevernas föräldrars utbildning och inkomst har på deras skolresultat men även att detta har ökat på senare år. Man diskuterade om att det fria skolvalet skulle vara en bidragande effekt på
minskad skolsegregation dock finns det splittrade åsikter kring om det istället har blivit en bidragande faktor till den ökade skolsegregationen. Man menar att, de föräldrar som använder sig av det fria skolvalet är oftast föräldrar med god inkomst och hög
utbildning, dessa föräldrar placerar sina barn på skolor med bra rykte och där barnen går tillsammans med andra barn som har liknande bakgrund, det vill säga det skapas en homogen grupp. Varje förälder har rätt till att placera sitt barn på den skolan man känner är rätt och passande för just sitt barn, det är vad det fria skolvalet är till för, vilket jag inte kritiserar utan snarare menar att det skapas en ond cirkel. Detta för att resultatet från skolverkets analysrapport visar att om en elev med sämre
socioekonomiska förutsättningar blir placerad i ett klassrum med elever som har goda förutsättningar är chansen betydligt att den eleven presterar bättre i skolan.
Det finns ett tydligt samband mellan de olika faktorerna. Ett barn som har lågutbildade föräldrar därav är låginkomsttagare eller bidragstagare och bor i ett segregerad område. Det innebär i sin tur att eleverna kommer att gå på en skola där andra elever har
liknande bakgrund och förutsättningar- skolnivåeffekten. Resultatet av forskningen pekar på att dessa faktorer hänger samman eftersom eleverna oftast innehar mer än en av de nämnda faktorerna.
Något som är intressant är att det inte finns andra undersökningar och analyser som berör arbetsområdet utöver Skolverkets analysrapporter. En hypotes till detta kan vara att det dels har blivit mer aktuellt på senare år men även att det kan anses som ett känsligt ämne att belysa. Med detta menar jag vi i Sverige är försiktiga med att inte inkräkta medborgarnas privatliv såsom ekonomi och andra personliga förutsättningar.
Utifrån den forskning och statistik jag har tagit del av under denna kunskapsöversikt gällande min frågeställning, är det intressant att se att flertal forskare dragit tydliga samband mellan barn med låga skolresultat och ungdomskriminalitet eller kriminalitet överhuvudtaget. Det betonar vikten i att ha en fungerande skolan för exakt alla elever, men framförallt att det finns en investering gällande resurser, pedagoger och en bra skolmiljö i de områdena runt om i Sverige som redan befinner sig i utsatta områden framförallt eftersom konsekvenserna utav en olikvärdig skola och dåliga skolresultat påverkar samhället väldigt negativt.
5.3 Framtida forskning
Under arbetets gång kan det konstateras att det finns en viss kunskapslucka kring arbetets frågeställningar. Detta började inte bli aktuellt förens i början av 2000-talet vilket påverkar den mängd forskning som berör detta arbetsområde. Forskning har visat att socioekonomiska förutsättningar har fått en större betydelse för elevernas
skolprestation i samband med detta har skolsegregationen ökat. Fortsätter skolsegregationen att öka kan denna utvecklingsriktning ge upphov till fler
undersökningar och analysrapporter för att belysa ämnet, där det finns förklaringar och skapa metoder för att begränsa segregationen. Ett förslag till framtida forskning kan vara att jämföra olika skolor, där en del skolor har bra socioekonomiska förutsättningar och andra skolor som har sämre socioekonomiska förutsättningar. Trots att det redan finns ett resultat som tyder på att socioekonomiska förutsättningar påverkar elevernas resultat i skolan, så behövs det fler undersökningar som visar samma resultat för att stärka trovärdigheten i analysrapporterna. Dessutom kan ett förslag till framtida forskning vara att undersöka om det finns skolor i Sverige, som har elever med sämre socioekonomiska förutsättningar men där majoriteten av elevernas skolresultat har varit positiva. Där hade en undersökning varit aktuell för att visa hur skolledningen har arbetat för att inte låta elevernas socioekonomiska förutsättningar påverka skolresultat allt för mycket. Denna undersökning skulle visa på de metoder som andra skolor skulle använda sig utav för att minska skillnaderna på elever som kommer från olika
socioekonomiska bakgrunder.
5.4 Begränsningar i kunskapsöversikten
Det råder begränsningar i denna kunskapsöversikt eftersom detta arbetet innehåller få källor och det finns fåtal forskning som belyser ämnet. Detta kan bidra till
begränsningar för vilka slutsatser som kan dras. De få antal källorna som arbetet innehåller kan även bidra till att tillförligheten inte är lika stark som den skulle kunna vara om arbetet bestod av fler källor att utgå ifrån. Ytterligare begränsning i arbetet är
att det är främst Skolverket som har gjort analysrapporter i olika tidsperioder och därmed belyst utvecklingen kring ämnet.
6. Referenslista
Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Ring, J. och Svensson, R. (2007), Social Class and Criminality among Young
People: A Study Considering the Effects of School Achievement as a Mediating Factor on the Basis of Swedish Register and Self‐Report Data. Hämtad: 2020-01-03.
Tillgänglig:
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/14043850701610451?needAccess=true
Sverige. Skolverket (2010). Morgondagens medborgare: ICCS 2009: svenska 14
-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Stockholm:
Skolverket. Hämtad: 2020-01-03. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/getFile?file=2397
Socialstyrelsen (2013) Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till
Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 201. Hämtad: 2020-01-02. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-37.pdf
SOU. (2001). Barns och ungdomars välfärd. Betänkande givet av Kommittén Välfärdsbokslut. Statens offentliga utredningar, 2001:55. Stockholm:
Socialdepartementet.
Sverige. Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för
skolresultaten och skillnader mellan skolor. Stockholm: Skolverket. Hämtad:
2020-01-03 Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2018/analyser-
av-familjebakgrundens-betydelse-for-skolresultaten-och-skillnader-mellan-skolor?id=3927
Waldfogel, J. (2012). The role of Out-of-School Factors in the Literacy Problem. The
