Kameraövervakningen i Rosengård, Malmö : En kvalitativ studie av kameraövervakningens makt och självreglerande effekt i Rosengård

Kameraövervakningen i Rosengård, Malmö

- En kvalitativ studie av kameraövervakningens makt och självreglerande effekt i Rosengård

Camera surveillance in Rosengård, Malmö

- A qualitative study of the power and self-regulating effects of camera surveillance in Rosengård

Ermal Sinani

Statsvetenskap: Politik, Organisation och Ledning, 180 hp program Kandidatuppsats

15 hp

Kapitel 1 Inledning 4

1.0 Föregående studie 4

1.1 Utveckling från förra studien 4

1.2 Bakgrund 5

1.3 Kameraövervakningen i Rosengård 6

1.4 Syfte & Frågeställning 7

1.5 Avgränsningar 7

1.6 Begrepp 8

1.7 Disposition 8

Kapitel 2 Material & metod 9

2.1 Kvalitativ metod 9 2.2 Urval 9 2.3 Genomförande av intervjuer 11 2.4 Intervjuguide 12 2.5 Intervju 13 2.6 Bearbetning av intervjun 13 2.7 Transkribering av intervjuer 14 2.8 Metodkritik 14

2.8.1 Validitet, tillförlitlighet och generalisering 14

2.9 Etiska överväganden 15

Kapitel 3 Forskningsöversikt och teori 16

3.1 Tidigare forskning 16

3.2 Teori 18

3.3 Governmentality (Michel Foucault) 18

3.4 Panoptismen 20

3.5 Lateral surveillance 21

Kapitel 4 Intervjuresultat 22

4.1 Intervjuernas huvudteman 22

4.1.1 Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden 23

4.1.2 Medvetandet om kamerornas placering 25

4.1.3 Olika typer av kameror 26

4.1.4 Inställning till mer omfattande kameraövervakning 28 4.1.5 Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning 29

Kapitel 5 Analys 32

5.1 Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden 32

5.2 Medvetandet om kamerornas placering 35

5.3 Olika typer av kameror 36

5.4 Inställning till mer omfattande kameraövervakning 37 5.5 Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning 37

Kapitel 6 Sammanfattning 39

6.1 Slutsats 39

6.2 Diskussion 40

Kapitel 7 Källförteckning 42

Förord

I den här studien har flera individer varit involverade och varit till stor hjälp för resultatet. Jag vill till en början tacka min handledare Peter Hallberg som har rådgivit mig under mitt arbete. Utöver detta vill jag även tacka kommunpolisen Glen Sjögren och resterande informanter som har ställt upp till väldigt givande intervjuer!

Summary

In the last couple of years there has been an increase in camera surveillance in Malmö, Rosengård. The purpose of this study is to examine what effect the increase of camera surveillance has on the behaviour of the inhabitants of Rosengård. When talking about camera surveillance this includes every aspect of cameras. There are settled cameras as well as body cameras on police and lastly drones used to monitor. In an earlier study made by me, the aim was to interview police in Malmö to understand the underlying causes for the

increase of camera surveillance and to understand in what way the cameras affect human behaviour. Unlike the previous study this one focuses on the inhabitants of Rosengård. The main focus is to see how these people perceive the increase in camera surveillance and to understand what effect they consider the camera surveillance has on mainly the criminal behaviour but also the residents daily behaviour.

The reasoning and thoughts that the residents of Rosengård share with us about camera surveillance in their area will all be analyzed through Michel Foucault's based theories: governmentality and panopticism. These theories are essential since they both concern power relations and the government's effect on self-discipline. Besides these two theories the study will also be supported by Mark Andrejevics theory lateral surveillance as the third theory. The main focus of the third theory is to analyze whether the residents in Rosengård feel like they are obligated to report crime in their area and in what way they monitor their area. The presentation of the theories is followed by an analysis section where the theoretical starting points are applied to the informants' reasoning about the effect of camera surveillance. Finally, the analysis leads on to a conclusion where what is written in the analysis is summarized and reflected upon.

Keywords: Camera surveillance, Rosengård, governmentality, panopticism, panopticon, conduct of conduct, self-regulation, lateral surveillance

Kapitel 1 Inledning

1.0 Föregående studie

I vårt program “Statsvetenskap- Politik, organisation och ledning” ingår det i andra året en kurs på 7,5 hp där man i par får skriva en studie avgränsat inom ämnet statsvetenskap. I den här studien skrev jag om kameraövervakningens inverkan på det mänskliga beteendet. Syftet var att ta reda på hur människors beteende påverkas i relation till kameraövervakningen utifrån att genomföra semistrukturerade intervjuer med polisen för att ta reda på hur de resonerar kring kameraövervakning. De här resonemangen som polisen framförde

analyserades därefter med hjälp av teoretiska utgångspunkter i Foucaults reflektioner kring governmentality och panoptismen. Utöver detta utgjorde teorin situationell brottsprevention en del av teoriavsnittet.

Resultatet av studien visade att polisens resonemang om att människors beteende påverkas av kameraövervakning, stämde överens med teorierna på så sätt att övervakningen tolkades ha en självdisciplinerande effekt på främst kriminella men även på det vardagliga beteendet (Sinani & Sirriyeh 2018:31). I avsnittet där vi gav våra egna reflektioner nämnde vi att ett intressant ämne till vidare forskning skulle vara att se på invånarnas uppfattning och

inställning gentemot kameraövervakningen då det ger oss en annan dimension (Ibid:32-33). Det är just det som som den här studien kommer att fokusera på. Huvudsyftet är alltså att numera inkludera invånarnas uppfattning om kameraövervakningen istället för att studera Malmöpolisens uppfattning. Detta för att se om invånarna anser att kameraövervakningen har den effekt som polisen berörde.

1.1 Utveckling från förra studien

När man läser inledningen till den här studien kan man ställa sig frågan om vilka aspekter av studien som kommer skilja på föregående studie och följande studie. Nedan kommer jag beskriva på vilket sätt det här är en mer utvecklad studie.

Den uppenbara skillnaden mellan studierna är att jag i den här studien riktar mig in på att förstå uppfattningar kring kameraövervakning från invånare i Rosengård och rör mig bort från Malmöpolisens resonemang kring detta. Polisen var som sagt inne i förra studien på vilka effekter de anser att kameraövervakningen har, och syftet blir att se om de resonemang

Förutom att det är två olika grupper av människor som intervjuas och studeras så är den här studien avgränsad till brottsutsatta områden i Rosengård där respondenterna som deltagit i intervjuerna har alla varit från de delar av Rosengård som är mest övervakade. I förra studien intervjuade vi poliser från Malmö med ingen avgränsning till ett specifikt område.

I föregående studie var vår kompletterande fråga “används kameraövervakningen i

brottsutredande eller brottspreventivt syfte?”. Förutom att den här frågan analyserades utifrån Michel Foucaults teorier governmentality och panoptismen, gav den här frågan utrymme till ännu en teori vilket var Ronald V. Clarkes teori situationell brottsprevention. Den

kompletterande frågans huvudsakliga syfte i den här studien däremot är att ta reda på om invånarna i Rosengård känner sig skyldiga till att övervaka deras område och på vilket sätt de gör detta. Med tanke på att det här är en ny fråga behövs givetvis en ny teori och därför kommer jag använda mig av Mark Andrejevics teori lateral övervakning. Detta innebär alltså att följande studie kommer att ta upp en dimension av övervakning som inte togs upp i föregående studie.

1.2 Bakgrund

Uppsättning av kameraövervakning från polisens sida är en insats med syftet att uppfylla en brottsförebyggande funktion och öka trygghet. Det kan finnas temporär uppsättning av kameror i exempelvis olika festivaler och fotbollsmatcher samtidigt som det kan finnas regelbunden kameraövervakning i exempelvis brottsutsatta områden. I begreppet kameraövervakning ingår olika typer av kameror. Det kan handla om fasta stationära kameror, drönare och kroppskameror. Alla dessa typer av kameror har olika styrkor och syften. Fasta kameror som nämnt ovan har ett brottsförebyggande och trygghetsskapande ändamål. Kroppskamerors huvudsakliga syfte däremot är att minska våld och öka tryggheten för polisen samtidigt som det ska vara en trygghetsinsats för de individer som står framför kameran (Polisen 2020) . Drönare är till skillnad från vanliga fasta kameror, rörliga vilket innebär att det erbjuder andra typer av möjligheter också. Drönare kan skickas till platser som behöver bevakas för att förebygga brott, skydda personal och även underlätta arbete när det kommer till eftersökande av försvunna personer (Polisen 2020).

1.3 Kameraövervakningen i Rosengård

År 2018 ansökte polisen om kameraövervakning av Rosengård söder om Amiralsgatan på 14 olika punkter med 24 kameror. Ansökan motiverades som ett sätt att förebygga brott och skapa trygghet i Rosengård. Den personliga integriteten vägs mot den personliga säkerheten i ansökan där man menar att en utav de största intrången på den personliga integriteten är om en person utsätts för brott i sitt egna bostadsområde. I ansökan tas även olika fall upp på det brottsliga aktiviteter som skett de senaste åren i Rosengård för att påpeka att

kameraövervakning skulle underlätta att förebygga och utreda dessa brott där det dessutom har förekommit att tredjemän som drabbats (Ansökan till länsstyrelsen 2018). Den här ansökan som gick till länsstyrelsen som då var en beslutande instans gick igenom med tanke på hur brottsutsatt området är. Ansökan innebar alltså att det skedde en ökning av

kameraövervakning i Rosengård med syftet att motverka brottsligheten i området (Svenska Dagbladet 2018). Numera behöver inte Polisen skicka in deras ansökan till länsstyrelsen utan det skickas till datainspektionen. Polisen kan sätta upp kameror i högst 90 dagar utan någon ansökan men om det ska vara fasta kameror som ska sitta under en längre period ska detta skickas till datainspektionen (Glen Sjögren 2021).

Ansökan som gick genom maj 2018 var Rosengårds introduktion till kameraövervakning. Innan det här hade Rosengård inte haft fasta kameror som suttit i över 90 dagar utan allt har varit temporärt. Genom en intervju med Glen Sjögren som är ansvarig för

kameraövervakningen i Rosengård fick jag reda på hur omfattande kameraövervakningen egentligen är. Sjögren förklarade att Rosengård idag har övervakningskameror i totalt 14 olika punkter där varje punkt består av fem kameror. Kamerorna är placerade i de särskilt utsatta områdena söder om Amiralsgatan. De börjar i vändzonen i Bennets väg där det befinner sig fyra kameror och övervakningen sträcker sig förbi Västra Kattarpsvägen till där man når det så kallade Örtagårdstorget eller bokalerna. Kamerorna kan vridas i 360 grader och kan fokuseras på det som polisen är ute efter att övervaka. I örtagårdstorget finns tre kameror och sedan finns kameror som följer cykelstigen på von rosens väg där man finner en kamera som täcker en stor del av Von rosens väg och den så kallade “rosens röda

matta”. Nästa kamera sitter på idrottshallen och tar hela cykelbanan ner mot rosens röda matta och parkeringsplatsen på Rosengård centrum. De två sista kamerorna sitter på Ramels väg.

Glen Sjögren påpekade att han hade önskat fler kameror i Herrgården men det blev

bortprioriterat för att övervaka andra områden. Dessutom menade Sjögren att planen är att det sätts upp kameror i Cronmans väg och Hårds väg näst. Det är främst den ekonomiska aspekten som sätter stopp för ett ytterligare övervakat Rosengård. Den omfattande

kameraövervakningen som infördes i Rosengård år 2018 menar Sjögren har hjälpt betydligt mycket i utredningar av brott samtidigt som det med hjälp av andra insatser som exempelvis sluta skjut projektet har minskat på brottsligheten i Rosengård.

1.4 Syfte & Frågeställning

Syftet med den här studien är att, utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer, ta reda på hur invånare i Rosengård upplever kameraövervakningens inflytande över främst det kriminella beteendet i Rosengård men även över det vardagliga mänskliga beteendet. Dessa intervjuer kommer vidare analyseras utifrån teoretiska utgångspunkter från Michel Foucaults och Mark Andrejevics reflektioner kring makt och övervakning. Som nämnt tidigare har den här aspekten av kameraövervakning studerats i ett tidigare arbete utifrån polisens synvinkel på kameraövervakningens funktioner. Den här studien är viktig eftersom att den markerar en annan aspekt av samma fråga vilket bidrar till en mer helhetlig bild av kameraövervakningens maktutövning.

a) Vad har Rosengårdborna för uppfattningar om kameraövervakningen i deras område och hur kan deras resonemang om kameraövervakningens effekter på kriminellas men även icke-kriminellas beteende tolkas utifrån Michel Foucaults teorier

governmentality och panoptismen?

b) Upplever invånarna i Rosengård att de har någon skyldighet att övervaka individer i deras område och på vilket sätt sker denna typ av övervakning? Hur kan deras upplevelser förstås med hjälp av till Mark Andrejevics teori “lateral surveillance”?

1.5 Avgränsningar

Trots att det skett en ökning av kameror i hela Malmö de senaste åren blir studien alltför omfattande och komplex genom att inkludera alla delar av Malmö. Anledningen till detta är att det skulle krävas en stor mängd intervjuer med personer runt hela Malmö för att få en helhetlig bild av hur kameraövervakningen uppfattas bland Malmöbor. De individer som mest påverkas av kameraövervakningen är de individer som bor i områden där det finns många

kameror eller i områden där brott och kriminella handlingar är mer förekommande. Jag har som resultat av detta valt i den här studie att avgränsa mig till att intervjua invånare i Rosengård där kameror finns i större utsträckning och brott är mer förekommande. Trots att Rosengård har en omfattande kameraövervakning har jag avgränsat mig till de områden som är mest övervakade i Rosengård som Glen Sjögren berättade om. Utöver detta har jag

avgränsat mig till att intervjua personer som bott i Rosengård i över fem år då dessa individer är mer sannolika att se effekten av den utökade kameraövervakningen de senaste åren. Detta är gynnsamt för min studie med tanke på att dessa individer hunnit skapa en bredare

uppfattning om den utökade kameraövervakningen.

1.6 Begrepp

UAS-drönare: UAS som står kort för Unmanned Aircraft System, är drönare som används av polisen som brottsförebyggande och utredande insats (Polisen 2020).

Kroppskamera: Kameror som Polisen bär med syftet att minska våld mot polisen samtidigt som det ska vara trygghetsskapande för personen framför kameran (Polisen 2020).

Bennets Bazaar: Ett torg i Rosengård som även kallas för bokalerna och örtagårdstorget (Mkb 2010).

1.7 Disposition

Kapitel 1 innehåller en inledning, en förklaring till hur denna studie skiljer sig från den föregående studien , bakgrundsinformation om kameraövervakning, fakta om

kameraövervakningen i Rosengård utifrån intervju med kommunpolisen Glen Sjögren, samt framställning av syfte, frågeställning, avgränsningar och begreppsdefinitioner. I Kapitel 2 finner vi metodavsnittet där det framgår hur de semistrukturerade intervjuerna har utförts och hur arbetet kring intervjuerna har sett ut. Kapitel 3 handlar om tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna: Governmentality, panoptismen och lateral surveillance. Detta följs av kapitel 4 som beskriver de utförda intervjuerna och som tar upp de viktigaste aspekterna av informanternas resonemang inför analysavsnittet. Just analysavsnittet följer i kapitel 5 där intervjuerna analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Slutligen finner vi kapitel 6 där studiens resultat sammanfattas och reflekteras över.

Kapitel 2 Material & metod

I det här avsnittet presenteras tillvägagångssättet i arbetet. Det som kommer framgå är hur insamlingen av material har skett och vilken metod som använts. Utöver detta kommer det förklaras varför de här tillvägagångssättet är det mest gynnsamma för just den här studien.

2.1 Kvalitativ metod

Utifrån förra arbetet som gett upphov till den här studien så kan vi konstatera att intervjuer var en insamlingsmetod som visade sig vara väldigt gynnsam för analysavsnittet. Som resultat av detta har jag i denna studien valt att vända mig till kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med invånare i Rosengård för att sedan göra en teoretisk anknytning i analysavsnittet. Förutom att semistrukturerade intervjuer fungerade bra i förra arbetet så är det även passande till den här studien då vi är ute efter invånarnas uppfattning om kameraövervakningen i Rosengård.

Till skillnad från en kvantitativ insamlingsmetod så är kvalitativ metod mer fokuserad på att få mer djupgående resonemang kring ämnet som tas upp. Kvantitativ metod är exempelvis enkäter som består av frågor som inte eftersöker ingående resonemang. Enkäter har mer i syfte att samla snabba svar som är enkla att analysera som exempelvis Ja/Nej svar eller svar i form av siffror. I kvalitativ forskning ingår olika typer av intervjuformer. Det finns skillnader mellan strukturerade intervjuer och semistrukturerade intervjuer. Med strukturerade intervjuer innebär att alla intervjufrågor är bestämda innan intervjumomentet och man följer sina

intervjufrågor noggrant i den ordning man har skrivit ner dem. Som även benämningen påpekar så är dessa typer av intervjuer väldigt strukturerade. Emellertid är semistrukturerade ute efter mer fullständiga svar och resonemang genom bestämda intervjufrågor. Skillnaden är att man i en semistrukturerad intervju ställer följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden beroende på intervjupersonens svar. Intervjun formas beroende på hur intervjupersonen svarar på frågorna då olika svar leder till olika följdfrågor (Bryman 2018, s.562-564).

2.2 Urval

Det är mycket arbete som ingår i valet av en kvalitativ studie. Om man vänder sig till intervjuer som metod är nästa steg att bestämma vilka som ska vara informanterna. Urvalet blir då en aspekt att ta hänsyn till. Som tidigare Rosengårdbo underlättade det för min del att komma i kontakt med intervjupersoner. Däremot har jag har hållt mig borta från att intervjua

personer som jag har en personlig koppling till. Urvalet av de informanter som ingår i min studie bestämdes genom urvalskriterium. De kriterier som jag utgick ifrån när jag valde mina informanter var följande:

1. Unga vuxna mellan 18-25 2. Bott i Rosengård i 5+ år

3. Bor i de mer övervakade områdena i Rosengård

När man utgår ifrån ett urvalskriterium som är ganska omfattande är det mindre komplicerat att hitta personer att intervjua vilket gör det lätt att hitta ersättare ifall det finns individer som inte vill ställa upp på intervju. Syftet med intervjuer är inte att vara källkritisk och söka information om informanterna i sig utan det är deras uppfattningar tankegångar man vill komma åt (Esaiasson 2012, s.259-262). I min studie är jag ute efter att få fram

Rosengårdbornas uppfattningar om kameraövervakningen som är relevant för min studie. Som resultat av mitt urvalskriterium som omfattar en stor del av Rosengård underlättar detta att anordna intervjuer.

En annan viktig sak att ta hänsyn till med koppling till urvalet är hur stort urvalet behöver vara. När det kommer till informantintervjuer där man ute efter informanternas uppfattningar och föreställningar om olika ämnen försöker man hålla sig till ett mindre antal informanter. Det finns inte direkt någon matris på hur många informanter man ska intervjua utan man strävar efter att göra intervjuer fram tills att man når mättnad vilket innebär att det inte framkommer några nya relevanta infallsvinklar av det som undersöks (Esaiasson 2012, s.258-259). I min studie insåg jag under genomförandet av mina intervjuer att det framkom återkommande diskussioner och inte många nya infallsvinklar. För den här anledningen valde jag att stanna av vid sex intervjuer då jag ansåg att det räckte med de resonemang och

diskussioner jag tagit del av. Med tanke på att alla respondenter bor i Rosengård och bott där under en längre tid är det förståeligt att resonemang kan bli lite återkommande då dessa individer delar en liknande vardag och är uppvuxna i samma miljö

Informanter

Informant Titel Intervju plats

Glen Sjögren -Kommunpolis

-Ansvarig för

kameraövervakningen i Rosengård

Telefonintervju

Informant (I) Boende Kön/Ålder Intervjuplats

Informant 1 (I1) I närheten av vändzonen (Bennets väg)

Man 20-års åldern

På plats i Rosengård Informant 2 (I2) I närheten av vändzonen

(Bennets väg)

Man 20-års åldern

På plats i Rosengård Informant 3 (I3) I närheten av vändzonen

(Bennets väg)

Man 20-års åldern

På plats i Rosengård Informant 4 (I4) Nära örtagårdstorget/

bokalerna

Kvinna 20-års åldern

På plats i Rosengård Informant 5 (I5) Nära Örtagårdstorget/

bokalerna

Kvinna 20-års åldern

På plats i Rosengård Informant 6 (I6) Von rosens väg Man 20-års

åldern

På plats i Rosengård

2.3 Genomförande av intervjuer

Antalet intervjuer som har utförts och som kommer utgöra en väsentlig del av den här studien är sex intervjuer. Däremot utfördes en intervju utöver de sex intervjuer, med kommunpolisen Glen Sjögren i tidigt stadie av studien för att ta reda på hur omfattande övervakningen i Rosengård är. Alla intervjuer utfördes i Rosengård och varade mellan 10 till 15 minuter. Intervjuerna spelades in och utfördes i spannet av en vecka. Individerna som intervjuades var alla runt 20 årsåldern. De reflektioner som intervjupersonerna delade med sig kommer vara

viktigt material för analysen i studien där intervjuerna kommer att analyseras utifrån vårt teoretiska ramverk.

2.4 Intervjuguide

Som informanter till B-uppsatsen valde vi Polisen där vi intervjuade fyra olika poliser kring den ökade kameraövervakningen i Malmö. I denna studie däremot är fokuset på att få en inblick om Rosengårdbornas uppfattningar kring samma ämne. Efter att ha tagit reda på vilka områden i Rosengård som är mer övervakade och brottsutsatta så begav jag mig till just dessa områden och letade efter personer som uppfyllde mitt urvalskriterium och var villiga att ställa upp på intervju.

Det är många viktiga aspekter man ska ta hänsyn till när man skapar sina intervjufrågor till semistrukturerade intervjuer. Vid skapandet av intervjuguiden är det viktigt att beröra de teman som man vill ska tas upp under intervjun. Frågorna som ingår i intervjuguiden behöver inte följas i den ordning de är nedskrivna då semistrukturerade intervjuer karaktäriseras av följdfrågor och flexibilitet (Bryman 2018:564-565). Dessutom ska frågorna vara bra

formulerade och lättbegripliga. Samtidigt ska man som intervjuperson undvika ledande och specifika frågor trots att man är ute efter sådant som är viktigt för ens frågeställning.

Anledningen till detta är att man inte ska förhindra informanterna från att dela med sig av andra infallsvinklar kring ämnet (Ibid 566-567).

De aspekter som nämns ovan har tagits hänsyn till vid formuleringen av min intervjuguide. Frågorna som ingår i intervjuguiden är lättbegripliga och bra formulerade. Dessutom ger de utrymme till informanterna att tala utifrån många olika aspekter samtidigt som det är fokuserat på att få ut väsentlig information för min frågeställning. Under intervjuns gång följdes intervjuguiden till den utsträckning det gick. Det fanns flera olika tillfällen där

informanterna besvarade andra frågor i deras resonemang men det var inte ett problem då jag var anpassningsbar under intervjun. Utöver frågorna från intervjuguiden ställdes även en hel del följdfrågor som formulerades utifrån informanternas resonemang under intervjuerna och de visade sig vara gynnsamma.

Nedan följer de genomförda intervjuernas tolv grundfrågor exklusive följdfrågor som ställdes under intervjuerna.

2.5 Intervju

Under intervjuerna var första frågan alltid om det var möjligt att spela in intervjun. Med godkännande av alla respondenter spelades alla intervjuer in men trots detta gjordes anteckningar under intervjuns gång. Den bakomliggande tanken till att anteckna trots att intervjun spelas in var nämligen att det underlättade för mig som intervjuare att komma upp med följdfrågor och hänvisa till teman som togs upp under intervjun.

Med tanke på att det inte finns någon relevans i vem personerna som intervjuas är så hölls namn och ålder anonyma under intervjuns gång. Det som är relevant för arbetet är att alla respondenter uppfyller de urvalskriterier som formulerats i urvalsavsnittet. Anonymitet är något som talas för när det kommer till intervjuer som inte är relaterade till informantens expertis. När informanter vars expertis är relevant för studien intervjuas så framgår oftast deras namn i studien då de delar med sig av sin roll inom ett visst område (Bengtsson et.al 1998. s.25).

2.6 Bearbetning av intervjun

Bearbetningen av intervjuerna utgjorde även det en stor del av arbetet. Alla intervjuer som utfördes transkriberades samma dag som utförandet. Det finns många fördelar med

transkribering av material. Under transkriberingstiden ges möjligheten att reflektera över det som sades under intervjun och komma med nya tankar och idéer. Transkribering är en väldigt givande metod för bearbetning av intervjuer eftersom att det hjälper en att förstå

diskussionerna mer djupgående och förstå sådant som kanske verkade vara obegripligt under intervjuns gång. Utöver detta hjälper det oss att komma ihåg sådant som blir bortglömt efter intervjun (Bryman, 2018:577). Transkribering leder även till större förståelse för sitt material vilket förtydligar teoretiska kopplingar (Bryman 2018:460)

2.7 Transkribering av intervjuer

Transkriberingen som gjordes efter varje intervju gick ut på att lyssna på intervjuerna och skriva ner allt som sades. I slutet av varje transkribering la jag till reflektioner och idéer som intervjun bidrog med som potentiella resonemang i analysavsnittet. När alla sex intervjuerna till slut hade transkriberats analyserade jag dessa för att kolla på vilka likheter och skillnader som fanns. Utöver detta tolkade jag även de reflektioner och idéer som intervjuerna hade tillfört för att se dess koppling till mina teoretiska utgångspunkter. Tolkningarna och bearbetningen av intervjuerna ledde vidare till en mer konkretiserad frågeställning med tydliga kopplingar till det teoretiska ramverket.

2.8 Metodkritik

Ovan nämns vilka fördelar som finns med kvalitativ metod som exempelvis att man får ta del av mer genomgående resonemang samtidigt som transkriberingen av intervjuerna bidrar med många fördelar till studien. Däremot finns det även svårigheter med kvalitativ metod och nedan kommer några av dessa svårigheter att presenteras. I förhållande till detta kommer det framgå hur jag i den här studien har försökt att undvika de här svårigheterna.

2.8.1 Validitet, tillförlitlighet och generalisering

Validiteten i informanternas svar är svårbedömt när det kommer till intervjuer. Utmaningen som följer med just detta är att det är svårt som intervjuperson att veta ifall det som

informanterna svarar på frågorna faktiskt är verklighet. Informanterna kan alltså välja att svara på frågor på sådant sätt som inte speglar verkligheten (Denscombe 2018, s.294). Det finns inte direkt någon teknik för att kringgå den här svårigheten men däremot kan man underlätta det en aning. Genom att vara transparent genom studien och framställa intervjumetod och andra viktiga delar av studien korrekt, kan man undvika det en aning. Följdfrågor som ställs under intervjuernas gång kan även det hjälpa mig som intervjuperson att fastställa och tolka personens resonemang på rätt sätt. Det minskar chanserna till att det

blir tolkningsfel där jag drar slutsater om något som informanten egentligen inte avsåg med sina resonemang.

Ännu en svaghet när det kommer till kvalitativ metod i form av intervjuer är att

tillförlitligheten påverkas då det är svårare att nå konsistens. Anledningen till detta är att resultatet styrs beroende på informanterna som intervjuas och det kan skilja sig åt beroende på vem som utför studien (Denscombe 2018, s.294). Däremot är sättet för andra forskare som vill utföra en liknande studie att utgå från de avgränsningar och specifika urval som har formulerats då det leder till högre sannolikhet att en röd tråd existerar mellan informanternas resonemang.

Generalisering är ännu en svaghet som har koppling till det som diskuterades ovan kring tillförlitlighet. Den svaghet som anses följa med intervjumetoden är att det inte går att generalisera en större befolknings uppfattningar utifrån en andel intervjuer. Motargumentet till detta är att man nämligen kan göra något som kallas för analytiska generaliseringar. Med analytiska generaliseringar menas att man generaliserar en studies resultat genom teoretiska utgångspunkter och prövningar (Ahrne & Svensson, s.29-30) . I denna studie har teoretiska utgångspunkter använts för att tolka informanternas resonemang samtidigt som det är en utveckling av en tidigare studie som gjorts av mig. I föregående studie tog vi del av många resonemang kring invånarnas uppfattning av kameraövervakning och med hjälp av den här studie kan jag i viss mån studera huruvida det stämmer överens med verkligheten genom att intervjua en andel invånare. På samma sätt kan en framtida studie gå djupare och försöka bekräfta och utveckla det som har dragits slutsatser kring i den här studien.

2.9 Etiska överväganden

I den här studien har jag som nämnt använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer. Med valet av den här metoden är det viktig att ta hänsyn till personuppgifter. Det viktigaste att tänka på är att känsliga personuppgifter inte delas med obehöriga personer. Detta har tagits hänsyn till då informanternas personuppgifter har förvarats i en säker plats och inte delats med en utomstående person. Jag har, i samråd med ansvarig för kursen Kandidatuppsats (ST160L), gjort bedömningen att uppsatsen inte har ett etiskt känsligt innehåll och inte heller innehåller känsliga personuppgifter.

Kapitel 3 Forskningsöversikt och teori

3.1 Tidigare forskning

Den här studien har inspirerats från flera olika håll. Förutom den huvudsakliga litteratur som står för de teoretiska utgångspunkterna som kommer presenteras i nästa avsnitt, har även studier och forskning med liknande ämnesområden varit en inspiration och lärdom för min studie. Kameraövervakning är ett aktuellt ämne med många studier som tar sig an ämnet utifrån olika infallsvinklar. Nedan kommer relevanta studier och forskning förklara och relateras till min studie.

Som nämnt ovan är det flera olika infallsvinklar som man kan se på kameraövervakning utifrån. En vanlig sådan är att man utgår från ett etiskt perspektiv likt Jonathan West och James Bowman i studien “The domestic use of drones: An ethical analysis of Surveillance Issues” (2016). Författarna i den här studien resonerar kring det etiska dilemmat som kameraövervakning för med sig. Den typen av övervakning som studien är inriktad på är UAS-drönare som även min studie berör. Sättet som studien är strukturerad på är att

argumentation för och emot övervakningsdrönare tas upp i förhållande till olika etiska teorier som bidrar med analyser och reflektioner kring drönarnas funktion. Det som man främst försöker göra är att väga drönarnas fördelar mot nackdelar utifrån ett etiskt perspektiv för att bedöma om övervakningsdrönare är en bra insats. Studien från West och Bowman berör på liknande sätt som min studie ämnet kameraövervakning men däremot specifikt en typ av kamera i form av drönare. Studien tar upp argumentation för och emot drönare utifrån etiska teorier vilket är en intressant utgångspunkt men skiljer sig från min studie. Istället för att ta upp egen argumentation och analysera detta så analyserar jag informanternas resonemang kring kameraövervakningen i deras område. Dessutom görs detta utifrån teorier med fokus på maktrelationer, styrning och disciplinering.

“Signs of the surveillant assemblage: privacy regulation, urban cctv and governmentality” av Randy Lippert (2009) är ytterligare en studie med samband till min studie. Lippert försöker studera kameraövervakningen som en statlig teknologi vilket görs genom att analysera empirisk material från fyra olika kanadensiska städer. Likt min studie är även här huvudämnet kameraövervakning och dessutom analyseras detta med hjälp av governmentality vilket även kommer användas i min studie. Däremot finns det även

skiljer metoderna sig också. Lippert har genom analys av empiriskt material utifrån

governmentality teorin försökt konstatera kameraövervakning som en statlig teknologi med syftet att reglera. I min studie däremot har intervjuer utförts för att få reda på

Rosengårdbornas resonemang kring kameraövervakning för att sedan analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter. Det vill säga att metoden skiljer sig samtidigt som min studie är mer ingående då kameraövervakningen analyseras utifrån fler teoretiska utgångspunkter.

Människans integritet är alltid omdebatterad när ämnet kameraövervakning diskuteras och studeras. Fredrika Björklund (2013) tar upp den här debatten i sin statsvetenskapliga tidskrift “Hur kan kameraövervakning på allmän plats vara ett hot mot den personliga integriteten”. Integriteten diskuteras utifrån en politisk-filosofisk kontext där begreppet integritet

analyseras utifrån lag och definition. I den svenska lagen står det att integritet tas hänsyn till när det kommer till kameraövervakning. Däremot om behovet av kameraövervakning är större så får detta överskridas. Det är just den här debatten som Björklund tar upp där hon menar att problematiken uppstår i själva distinktionen mella integritet och andra faktorer. Det vill säga när ska integriteten vägas över det andra. Integritetsdilemmat av Benjamin Goold (2010) i artikeln “How Much Surveillance is Too Much? Some Thoughts on Surveillance, Democracy, and the Political Value of Privacy”. Det som Goold nämner i sin artikel är hur invånarna är mätverktyget när det kommer till integritetskränkning. Invånarna är medvetna om deras rättigheter till privatliv och vet att det är något som ska tas hänsyn till. Det som Goold är inne på är nämligen att som resultat av invånarnas medvetande om deras rättigheter så är det just dem som man ska utgå ifrån när slutsatser kring integritetskränkning ska dras. När invånarna känner att övervakningen är odemokratisk, integritetskränkande och

kontrollerande så kan staten konstatera att övervakningen kränker den mänskliga integriteten. Integritetsfrågan är mycket omdebatterad och det finns flertal studier som undersöker

kameraövervakningens effekt och inverkan på den personliga integriteten. Med tanke på att det är mycket som cirkulerar kring integritet i förhållande till kameraövervakning så har min studie inte fokus på detta utan fokus på kameraövervakningens effekter på mänskligt

beteende. Integriteten är en arena med många bidragande studier och utifrån mitt sökande anser jag att färre studier berör det ämnesområde som min studie är inriktad på. Däremot är integritet en stor dimension som bör inkluderas på något vis i alla studier om

Goolds resonemang kring integriteten, samtidigt som ämnet även har diskuterats under de genomförda intervjuerna.

3.2 Teori

I det här avsnittet kommer teoretiska utgångspunkter beskrivas utförligt för att sedan utgöra en väsentlig del i analysavsnittet där materialet kommer anknytas till de teoretiska

utgångspunkterna. De teorier som kommer att presenteras i följande avsnitt är: Governmentality, panoptismen och lateral övervakning.

3.3 Governmentality (Michel Foucault)

Som nämnt ovan är en av de teoretiska utgångspunkterna Michel Foucaults diskussioner om governmentality. De diskussioner som ingår i Michel Foucaults beskrivning av

Governmentality kommer att vara väsentliga för analysavsnittet där teorin kommer att appliceras på intervjupersonernas resonemang kring kameraövervakning i Rosengård. Syftet blir då att försöka ta reda på om det som Foucault diskuterar hänger ihop med

intervjupersonernas uppfattning av kameraövervakning.

Governmentality är ett begrepp som kan ses utifrån flera olika infallsvinklar då det är en väldigt bred dimension. Däremot fokuserar diskussionerna om governmentality oftast på maktrelationer, utövandet av makt och nyttjande av resurser (Dean 2011 s.16). Foucault menade att frasen “conduct of conduct” är en viktig aspekt för att förstå teorin

governmentality och dess huvudsakliga syfte. I frasen finner man begreppet conduct två gånger och de två olika “conduct” har två olika betydelser. Det är då viktigt att förstå dessa begreppens djupare innebörd för att sedan få en inblick av vad hela frasen betyder.

Innebörden av begreppet “conduct” skiljer sig beroende på hur det läggs fram. Exempelvis om man väljer att lägga fram begreppet som ett verb: to conduct, så innebär det att man styr, leder och har någon slags uppfattning/beräkning av hur detta görs. När verbet läggs i

förhållande till människor som dess objektsposition så kan man förstå begreppet ännu mer ingående.“To conduct oneself”. Här framhävs att det finns någon typ av självledning och styrning beroende på vilken situation man befinner sig i. Det första conduct i frasen “conduct of conduct” ska just tolkas som ett verb utifrån definitionen ovan. Om man däremot tolkar

hänvisar man till olika mänskliga beteenden och handlingar. Även detta har en koppling till självstyrning då individers beteenden väljs och regleras beroende på vilken situation man befinner sig i (Dean 2011, s.16-18).

När man förstått betydelsen av de olika conduct i frasen “conduct och conduct”, det vill säga det första som ett verb och det andra som ett substantiv så förstår man innebörden av

government. Med government menar Foucault regleringen och formandet av våra beteenden genom rationella och lämpliga tekniker för maktutövning som skapas utifrån olika intressen och mål av olika statliga aktörer (Dean 2011, s.18). The governments roll går ut på att genom reglering av individens frihet inkorporera i deras tankesätt att sätta deras tidigare handlingar, deras nuvarande tillstånd och vad de strävar efter att vara, i jämförelse med vad de kan eller borde vara (Miller et.al 2008. s.8-9). Som Malin Mc Glinn beskriver det har Foucaults i flera verk försökt förklara hur normalisering och individualisering sker genom disciplin. Hon sammanfattar utifrån Foucaults verk att sättet som disciplinen sker på är att disciplineringen blir en form utav makt. Den statliga disciplinära makten tar sin form i olika tekniker. För att översätta det som Mc Glinn nämner i sin bok “Translating Neoliberalism” är syftet med de olika teknikerna att utöva makt som leder till disciplinering genom att sätta ett subjekt synligt med hjälp av en specifik teknik, under en specifik tid och utrymme för att uppnå en

individualiserad/normaliserad effekt (Mc Glinn 2018 s.39).

Utifrån definitionen av government utifrån frasen “conduct of conduct” kan man tolka government som styrning som går ut på att människor ska lyda. Däremot refererar

government även till själva styrningen som leder till en reglering av det mänskliga beteendet. Det mänskliga beteendet tolkas som ett subjekt som kan bli reglerad, formad och kontrollerad med olika ändamål. En annan viktig aspekt av “government” är rationalitetens länk till moral när det kommer till reglering av beteende. Rationalitet kan tolkas som olika tankesätt med tydlig struktur och plan för att begripa framtid eller nuvarande existens. Att rationellt försöka reglera beteende innebär att government även får en moralisk anknytning. Om moral tolkas som ett försök från en individ att hålla sig själv ansvarig för ens egna handlingar så kan government tolkas som en moralisk aktivitet. Anledningen till detta är att staten försöker att styra ens beteende genom tekniker och metoder som uppfattas som acceptabelt i enlighet med moralens krav. Däremot handlar inte government endast om styrningen från en specifik aktör gentemot människorna utan styrningen kan vara en individs styrning över sig själv (Dean 2011, s.19-21).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att “conduct of conduct” är viktig att förstå utifrån en uppdelning som förklarar skillnaden i de två olika “conduct”. När frasen är uppfattad förstår man governments egentliga betydelse vilket är olika tekniker av styrning från en aktör på en annan men även över sig själv.

3.4 Panoptismen

Panoptismen är Michel Foucaults tolkning av den fängelsebyggnad som Jeremy Bentham benämnde panopticon. I Foucaults infallsvinklar på makt och styrning när han diskuterar governmentality framgår det att existerar olika statliga tekniker som har i huvudsyfte att påverka människors beteenden på så sätt att individer påverkas av staten och reglerar sitt beteende utifrån detta. Foucaults tolkning av panopticon eller panoptismen, beskriver hur övervakning har en självdisciplinerande effekt på individer. Övervakningen kan då tolkas som en utav de teknikerna för maktutövning av olika statliga aktörer som nämndes ovan. Modellen panopticon som betyder “det allseende ögat” fick stort intresse från flera olika håll. En utav dessa var då Michel Foucault som relaterade fängelsebyggnaden till övervakning och resonerade kring dess disciplinerande effekt. I sitt verk “övervakning och straff, fängelsets födelse” beskriver Foucault maktrelationers inverkan på disciplin. Panopticon beskrivs som en politisk makt och teknik. Med tiden har panopticon använts i flera olika studier och

forskning i relation till konceptet om ett övervakningssamhälle (Bentham 2002, s. 10-12). För att förstå panoptismen krävs först en ingående beskrivning av Jeremy Benthams

fängelsebyggnad. Panopticon kommer nedan att beskrivas för att sedan leda vidare in till Foucaults tolkning av den.

Panopticon är som nämnt ovan en fängelsebyggnad som utformats av Jeremy Bentham. Det huvudsakliga syftet med fängelset var att fångarna alltid ska ha känslan av att de är konstant övervakade. Hela uppbyggnaden av fängelset cirkulerar runt just syftet av konstant

övervakning. Panopticons uppbyggnad är följande: Ett högt torn i mitten, omringad av en rund byggnad bestående av celler är fundamentet av panopticon. Tornet som är placerat i mitten av byggnaden utgörs av stora fönster som möjliggör för väktare som är inuti tornet att se in mot cellerna som omringar dem. Cellerna som finns runt tornet består även de fönster.

Ett fönster inåt mot tornet och ett utåt. Väktarna som finns i insidan av det höga tornet kan genom de stora fönstrena som är placerade i tornet se in i cellerna där fångarna befinner sig. Däremot är det inte möjligt för brottslingarna att se in i tornet och uppfatta när de blir övervakade av väktarna. Utöver detta kan fångarna inte kommunicera med varandra. Väktarna i tornet har full kontroll i fängelset där de kontrollerar fångarna utan att fångarna har möjligheten att se väktarna i tornet. Det är just denna funktion som panopticon ska uppfylla. Fångarnas medvetande om att de kan bli övervakade leder till att makten blir självverkande och inte behöver utövas. Vakttornet kan i praktiken stå tomt (Foucault 2003, s.201-202).

Makten som panopticon utövar kopplar Foucault vidare till panoptismen. Den här typen av makt menar Foucault bidrar till ett disciplinärt samhälle där makten som staten utövar över samhällets individer bidrar till en reglering och reformering av deras beteenden. Utöver detta förhindrar den här typen av makt avvikande beteenden bland individer som saknar

tillhörighet till mer anpassade samhällsgrupper (Foucault 2003, s.206-208). Foucault

beskriver panoptismen som en typ av disciplin som har i syfte att förbättra maktutövande på individer för att gynna samhället. Disciplinering under en längre tid menar Foucault har i uppdrag att få ut det bästa av en individ och nyttja samhället i stort snarare än att endast sätta stopp för avvikande beteenden (Foucault 2003 s.211).

3.5 Lateral surveillance

Lateral surveillance är en dimension av övervakning som undersökts noga av Mark

Andrejevic. Den typ av övervakning som Andrejevic är ute efter redogöra för med sin teori lateral surveillance är inte övervakningen uppifrån ner. Med uppifrån-ner-övervakningen menar Andrejevic exempelvis statliga myndigheters övervakning på medborgarna. Den övervakning som Andrejevic istället fokuserar på att examinera är den laterala övervakningen mellan individer (Andrejevic 2004, s.480-481). Andrejevic (2004) redogör i artikeln “The work of watching one another: Lateral Surveillence, Risk and Governance” för olika strategier och tekniker som individer använder för lateral övervakning vilket kommer att presenteras nedan.

Andrejevic nämner de ovannämnda teorierna Governmentality och panopticon som exempel på teorier som fokuserar på top-down övervakningen (Andrejevic 2004, s. 485). Däremot

lägger han tyngd vid hur stor roll civilpersoner har när det kommer till övervakning som inte är statlig. Hans syfte är att redogöra för den parallella typen av övervakning där

övervakningen går i sidled och skyldigheten av övervakning faller på invånarna för att förstärka säkerheten och produktiviteten (Ibid s.487). Den laterala övervakningen inkluderar också en rad olika typer av övervakning. Det kan variera från en google sökning, hålla koll på grannar i området och slutligen även privata kameror (Ibid s.488). I förhållande till

användningen av sociala medier för övervakning så nämner Andrejevic hur relationen mellan “professionella” och online-observatörerna sker. Vad som han menar är att det inte krävs professionella för övervakning utan det kan ske genom involvering av civilpersoner. När civilpersonerna lägger märke till avvikande beteenden och kriminalitet online menar Andrejevic att ansvaret förflyttas till de professionella för att fullfölja arbetet (Ibid s.486). I artikeln nämner Andrejevic en typ av viktig lateral övervakning i förhållande till senatens majoritetsledare Bill Frists yttrande i hans bok “Bioterrorism” (2002). Frist uppmuntrade befolkningen genom uttrycket “become the eyes and ears of our law enforcement agencies” (Andrejevic 2004, s.486) att som civilpersoner hålla ögonen öppna för konstigheter i deras område då han menade att just civilpersonerna är mer bekanta och mer kunniga om det som pågår i deras område och är därför mest lämpade till att lägga märke till avvikande beteenden. Andrejevic betonar att det ska finnas ett samspel mellan civilpersoner och staten där

civilpersoner ska finnas som ett stöd i investeringar och brottsförebyggande arbete snarare än att ha förväntningar om att polisen och staten ska lösa alla problem på egen hand. Med den här typen av övervakning menar inte Andrejevic att det ska vara en ersättande typ av övervakning till den staten utövar utan det ska vara en kompletterande sådan som ska flytta över en andel av ansvaret på civilpersoner och underlätta statens arbete (Andrejevic 2004 s.486-487).

Kapitel 4 Intervjuresultat

4.1 Intervjuernas huvudteman

För att klargöra resonemang under intervjuernas gång så har intervjuerna delats upp inom olika teman. Detta bidrar med en tydligare sammanfattning av de mest väsentliga

resonemangen som kommer att analyseras i analysavsnittet med hjälp av det teoretiska ramverket. De teman som intervjuerna har delats upp i är följande:

2. Medvetandet om kamerornas placering 3. Olika typer av kameror

4. Inställning till mer omfattande kameraövervakning 5. Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning

4.1.1 Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden

kameraövervakningen i Rosengård påverkar invånarnas beteenden. De svar som har direkt koppling till kameraövervakningens inverkan på det mänskliga beteendet kommer att sammanställas nedan och även exemplifieras med hjälp av olika citat från intervjuerna. Samtliga informanter i den här studien är överens om att kameraövervakningen har haft någon slags effekt på människors beteenden. Den effekt som alla informanter lagt märke till är hur den öppna narkotika försäljningen har minskat i platser som är övervakade och det skett en förflyttning av kriminell verksamhet. Nedan följer svar från vissa av informanterna som berör just detta:

I1:

“

I3: “Jag kan tänka mig att de är medvetna om att kamerorna är där och att det påverkar de på nåt sätt att man inte kan vara lika öppen med sin försäljning.

I6: “Jag tycker de har blivit bättre på sistone inte helt bra men till exempel drogförsäljning jag har märkt att jag inte ser det lika mycket där vid centrum men de har säkert inte slutat med det men de gör det inte synligt längre”

Informant 1, 4 och 5 nämner även andra effekter på kriminellas beteende som

kameraövervakningens har. Det som nämns då är exempelvis hur skottlossningar har minskat i Rosengård som resultat av kameraövervakningen.

I1: “Men såklart tror jag hela anledningen är skjutningarna i rg som har minskat sen kamerorna har kommit upp”

I4: “Tex skjutningar också jag tror med kameror att om man vet att kameror finns så kanske man tänker efter mer på om man verkligen ska skjuta någon”

I5: “Det sker ej så många skjutningar här längre som innan och det är säkert för man är rädd för kameror.

Förutom inverkan på kriminellas beteende påpekar informanterna även att

kameraövervakningen har en effekt på icke kriminellas beteende då de påpekar att alla beter sig bättre framför kamerorna.

I1: “Såklart. När du ser kameror så känns det som att det alltid är någon som kollar på dig och då är det vissa grejer man själv vill undvika att göra även om det inte är något jätte kriminellt eller kanske inte är att sälja droger men bara något man inte känner sig bekväm i. Sen kan det också påverka om man kör bil i ett mer övervakat område då kanske jag håller hastigheten bättre.”

I3: “Om man inte gör något speciellt så tror jag inte man tänker på det men jag tror säkert också att det påverkar dig på något sätt liksom om du väl skulle tänka dig göra något annat än vad som du tror är lagligt så kommer du tänka att här finns en kamera”

I4: “Ja jag tror det iallafall jag själv tänker på hur jag beter mig framför kameror. Tanken om att göra något olagligt slår inte en ens i områden där det finns kameror man beter sig bättre”

Sammanfattningsvis kan vi inom det här temat konstatera att informanterna anser att kameraövervakningen har en inverkan på det mänskliga beteendet. En minskning av öppen

kriminellas beteenden påverkas. Däremot tas även exempel upp på hur kameraövervakningen påverkar icke kriminellas beteende där informanterna påpekar att man som individ beter sig på ett bättre och mer acceptabelt sätt framför kamerorna.

4.1.2 Medvetandet om kamerornas placering

Medvetandet om kamerornas placering spelar stor roll. Ifall invånarna inte är medvetna om vart kamerorna är placerade är det svårare att dra slutsatsen att deras beteende förändras som resultat av kameraövervakningen. Därför syftade en del av frågorna till att ta reda på just hur synliga kamerorna är och hur medvetna invånarna är om deras placering.

I samtliga intervjuer visade det sig att informanterna är medvetna om vart kamerorna är placerade och de mesta pekade på att majoriteten av alla rosengårdsbor är medvetna om deras placering. Nedan följer några exempel på svar från informanterna som visar att de är

medvetna om vart kamerorna är placerade.

I2: “Ja jag vet i princip var alla kameror är uppsatta eftersom jag bor här och går ut väldigt ofta har jag fått se dem en del gånger så jag vet i princip var alla är”

I4: “Jag tror att jag vet var de flesta ligger iallafall, till exempel här nära mig vid Bennets bazaar (Bokalerna/örtagårdstorget) så finns det ju och det fortsätter upp mot rosengård centrum. Jag tror att de flesta vet var de ligger”

I5: “Ja jag vet var de flesta ligger. Jag bor här i Bennets väg och det finns ganska många kameror till exempel där framme vid bazaar. Sen finns det tex vid ica där vid återvänd zonen och lite överallt men jag tror iallafall jag vet var alla är”

I6: “I rosengård ja, de sträcker sig här lite överallt jag tror jag har koll på var alla ligger”

När det kommer till medvetandet om kamerornas placering kan vi utifrån intervjuerna dra slutsats att alla informanter och majoriteten av Rosengårdsborna är medvetna om vart kamerorna är placerade. Detta kommer att vara en väsentlig punkt i analysavsnittet med anknytningar till panoptismen.

4.1.3 Olika typer av kameror

Som nämnt tidigare i studien så finns det olika typer av kameraövervakning. Det finns fasta kameror, UAS-drönare och kroppskameror. För att förstå vilken effekt som

kameraövervakningen har, är det viktigt att ta reda på vilka uppfattningar som informanterna har om de olika typerna av kameror. Det viktigaste att ta med sig från de här resonemangen är hur detta har koppling till frågeställningen om människors beteenden. Det blir då väsentligt att kolla på om olika typer av kameror har liknande effekt på människors beteenden.

Fasta kameror var den huvudsakliga typen av övervakning som diskuterades under intervjuerna. Däremot ställdes frågor om UAS drönare och kroppskameror också. Det var väldigt delade attityder gentemot UAS drönare. Där informant 3,4, och 6 hade en bra

inställning till dessa då de menade att UAS drönare är mer dynamiska och kan hjälpa till med sådant som fasta kameror inte kan:

I3: “Jag har själv inte sett dem men jag har läst på facebook kan de lägga ut ibland ´nu är vi ute och filmar är´ men det tycker jag är bra för med den kan man vara mer dynamisk då det inte är en fast kamera som är där hela tiden. Där man känner att de börjar röra sig för mycket så kan polisen vara där med UAS drönare.”

I4: “Jag tycker det är bra man kan följa mer istället för att kameran bara ska finnas på en plats som brottslingar vet om. Man kan fånga de på andra ställen också“

I6: “De (UAS drönare) är bra för de kan följa efter och är inte fasta som de här i området”

Däremot hade resterande informanter en mer negativ inställning gentemot UAS drönare då de anser det som integritetskränkande.

I1: “Mycket mer negativt för där vet jag inte vem och när de filmar. Även om de kommer ut med det så är det inte fasta i ett område som man är medveten om utan det kan vara när som helst var som helst och det är inte alltid man är ute och kollar på polisens hemsida för att veta när de filmar med drönare utan det kan vara när man inte är medveten vilket är integritetskränkande”

I2: “Om vi snackar om integritetskränkning så anser jag att drönarna är

integritetskränkande. Den följer efter dig. Den är inte fast utan den är rörlig och det känns mer som kränkning att ha något som följer efter dig”

Trots skilda attityder gentemot UAS drönare så hade alla informanter samma tankar kring vilken funktion som UAS drönare ska uppfylla. Utifrån deras resonemang uppfattas UAS drönare mer som en mer brottspreventiv typ av kameraövervakning än fasta kameror. Informant 1 nämner att kameraövervakningen i form av fasta kameror kanske har i syfte att uppfylla en brottspreventiv effekt men det slutar upp med en utredande. Detta läggs sedan i kontrast till UAS drönare där I1 menar att när det kommer till drönare så är den mer

brottspreventiv.

I1: “Jag tror tanken är att det ska stoppa brottet men verkligheten är att det blir utredande [...] När det kommer till UAS drönare skiljer det för det är en aktiv polis som styr dem då tror jag att han kan skicka en polispatrull dit direkt så där tror jag de kan fånga kriminella direkt”

Informant 5 var inne i samma spår då han påpekade att UAS drönare styrs av en viss person och den här personen kan därför skicka polis till den plats han uppfattar att brott sker.

I5: Jag tycker det är bra man kan kolla på platser som det inte finns kameror och följa efter

personer och sen skicka polis dit då det är någon som styr drönare så man håller koll och kan stoppa brott när man ser det hända”

När kroppskameror kom på tal var samtliga informanter väldigt positivt inställda till just den här typen av kameror. De positiva aspekter som informanterna såg var att det ökar tryggheten för polisen på så sätt att individer beter sig på ett bättre sätt när de vet att de blir inspelade, samtidigt som det ökar tryggheten för civilpersoner då man är mindre rädd för övervåld på grund av att kameran spelar in.

I2: “Väldigt bra grej. Både för mig som civilperson och för polisen. Det spelar in allt och jag som civil känner mig mer trygg vid att det spelas in och om något händer så är det inspelat. Men jag beter mig också bättre vilket är bra för polisen. Så jag är positiv till det”

I3: “Jag tror de är ganska bra. Det är lite mer för polisens säkerhet så om de får någon lite aggressiv person så vet de hur de ska bete sig. De (polisen) kanske använder dem i utredande syfte men det är mer för att brottslingen som kanske är lite aggressiv dämpar ner och beter sig bättre för att de är medveten om att det finns en kamera just nu.”

I5: “De är bra för polisen för de kan känna sig säkra att personer beter sig bra när de pratar med dem. Det kan vara bra för oss också så det spelas in om polisen gör något dåligt” Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är lite skilda opinioner när det kommer till UAS drönare med koppling integritetsfrågor där vissa av informanterna menar att det är

integritetskränkande medan andra ser över detta och väger den positiva dimension UAS drönare erbjuder. Däremot var samtliga informanter ense om fördelen med den här typen av övervakning där de menade att det funkar mer i brottspreventivt syfte där man kan sätta stopp för brott snarare än att använda det i utredande syfte där man utreder brott i efterhand.

Kroppskameror däremot var samtliga informanter positivt inställda till och nämnde att det bidrar med bra effekter. Det viktigaste att ta med sig från de här resonemangen är hur detta har koppling till frågeställningen om människors beteenden. Det blir då väsentligt att kolla på om olika typer av kameror har samma effekt på människors beteenden.

4.1.4 Inställning till mer omfattande kameraövervakning

Inställningen till kameraövervakningen bland Rosnegårdsborna är en viktig aspekt att förstå främst för att resonemangen kring deras inställning hjälper oss att förstå deras tankar om kameraövervakningen i förhållande till integriteten. Samtliga informanter hade en positiv inställning till kameraövervakningens effekt på kriminalitet. I frågan om de skulle föredra en ännu mer omfattande kameraövervakning i Rosengård ansåg samtliga informanter att fler kameror skulle vara alltför omfattande. Alla informanter ansåg att en mer omfattande kameraövervakning är alltför integritetskränkande och kontrollerande. Där de påpekade att kameraövervakningen är en bra tillfällig lösning men inte en bra långsiktig sådan.

I1: “Jag föredrar mindre övervakning då jag inte vill tänka på att kamerorna övervakar mig då jag tänker på det när jag rör mig i Rosengård. Men jag ser hellre det än att se öppen drogförsäljning eller att barn ska se det. Det är bättre alternativ. Det är två dåliga alternativ men ett är bättre än andra. Med tiden hoppas vi att det slutas filmar för det handlar om

integritet och allt man gör övervakas och det ska inte göras och det ska man inte göra bara för att man bor i ett visst område ska man inte övervakas mer än andra”

I2: “Som det är just nu anser jag att det inte är så integritetskränkande. Det hjälper och har minskat på brottsligheten i dessa områden. Iallafall just nu är det rätt att de finns. Såklart om de ökar med fler kameror och annat så blir det lite mer kränkande. Just nu känns det inte som att det är integritetskränkande”

I3: “Jag tycker inte att det borde bli mer såklart om det inte behövs som jag sa innan men jag tycker att om det skulle behövas mer så har vi ett helt annat problem så jag tycker att det borde vara en tillfällig lösning i kritiska områden där det är väldigt svårt att få bort de och de återkommer hela tiden så kan man sätta dit en kamera för att få någon slags kontroll för det är polisen som ska ha kontroll och inte kriminella.”

För att sammanfatta informanternas svar på frågan om de hade föredragit en mer omfattande kameraövervakning i Rosengård, kan vi konstatera att informanterna inte hade uppskattat detta. Den bakomliggande orsaken till detta är som även citaten framför, att en mer

omfattande övervakning skulle kännas alltför integritetskränkande och kontrollerande. Därför anser informanterna att andra insatser hade varit mer gynnsamma än en ökning av

kameraövervakning.

4.1.5 Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning

Den kompletterande frågan i det här arbetet är “Känner invånarna i Rosengård att de har någon skyldighet att övervaka individer i deras område och på vilket sätt sker denna typ av övervakning? Hur är detta kopplingsbart till Mark Andrejevics teori lateral surveillance?” För att besvara den här frågan intervjuades informanterna om deras eventuella involvering i brottsförebyggande arbete för att ta reda på hur skyldiga informanterna känner sig som civilpersoner att vara med och uppfylla en kompletterande funktion till kameraövervakningen I frågan om informanterna som civilpersoner känner skyldighet att rapportera och tipsa polisen ifall de ser brottsliga aktiviteter, svarade alla informanter att de känner sig skyldiga till detta men att det finns rädsla till att rapportera vid vissa tillfällen.

I1: “Man rapporterar in det som påverkar en eller de andra. Om det påverkar området så rapporterar man in. Men mindre saker som fortkörning eller ja till och med öppna

droghandeln den var ju öppen där för man var rädd att rapportera in det så det är sånt man inte ringer in för.”

I2: “Det är en skyldighet som civilperson i Sverige men såklart beror det också på vad det är som händer för det kan vara så att man är rädd att rapportera om det är en grov grej. Men såklart är jag skyldig att rapportera och detta hade jag gjort de flesta gångerna”

I5: “Ja det känner jag [...] jag tror de flesta känner så men kanske vissa är rädda att rapportera för de tror något kan hända dem. Men jag tror de flesta gör det”

I6: “Ja oftast känner jag det [...] jag vet inte för många är rädda också att om de rapporterar att de ska råka illa ut”.

I intervjun förekom frågor med syftet att försöka förstå hur övervakning från civilpersoner på individer i deras område sker och vilka olika tekniker som används av informanterna och Rosengårdbor för att “övervaka” sitt område. I de här frågorna framgick flera olika sätt som Rosengårdborna håller koll på individer i sitt område. En typ av teknik som framgick i majoriteten av intervjuerna var nämligen väsentligheten av att hålla koll på sitt område som granne. Informant 3,4 och 5 var inne på detta bland annat.

I3: “Det var på nyheter jag såg att, ja det kanske var en kamera då men, någon hade stått och sålt en massa och så var det flera som ringde in men de hade förmodligen span på honom också och de fånga honom. Så ja, något grannväktarskap på något sätt är bra” I4: “Ja det känns iallafall som det är många som håller koll från deras fönster och

balkonger. Bara för att vara säkra att inget händer till exempel kollar de på deras barn från balkongen”

I5: “De vanligt alla kollar ut från deras balkonger och ser hur läget är och det händer också att man blir varnad av sina grannar de säger bara så du vet längre fram jag såg några killar som höll på med något håll dig borta”

Informant 2 nämnde även hur sociala medier erbjuder en ny dimension att hålla koll på sitt område. Informanten pratade generellt om att sociala medier gör det enkelt att hålla koll på andra människor

I2: “Jag hade inte kallat det för övervakning men kanske på sociala medier osv så har folk mer koll på vad man gör. Man kan lägga ut nu är jag i denna staden så vet man att den personen är i den staden. Nu har den personen gått och ätit där och så står det vilken tid personen har lagt ut det”

Informant 4 och 5 och 6 byggde vidare på just sociala mediers inflytande och hur det hjälper dem att hålla koll på sitt område. Webbsidan “Flashback” menade informanterna stor del av Rosengård använder som ett sätt att hålla koll på brottslingar i sitt område och på så sätt veta vad man ska hålla sig borta ifrån.

I4: “Asså jag och många jag känner iallafall vet jag kollar på en sida som heter Flashback där det brukas tas upp fall som skett och folk skriver om vem som kan ha gjort det så jag håller koll där ofta för att veta vad jag ska vara rädd eller passa mig för. Jag tror också polisen använder det mycket för det kan ge de viktig information om olika brott”

I5: “Många brukar kolla på den hemsidan flashback där folk brukar skriva när något har hänt om vem det kan vara så då kan man hålla sig borta från de personerna”

I6: “Man håller alltid koll på nyheter. Om man ser att något har hänt och ingen är gripen än jag brukar gå in i flashback för ibland får folk reda på vem det var innan polisen och de brukar skriva om det där. Så kanske på det sättet håller jag koll genom sociala medier” Det visar sig att det finns olika sätt som Rosengårdsbor håller koll på sitt område. Det vanligaste sättet som förekom i alla intervjuer var att man håller koll på sina grannar genom att kolla ut från balkongen och fönstret för att se läget. Sociala mediers betydelse tas också upp då informanterna nämnde hur webbsidan “flashback” hjälper de att hålla koll på kriminaliteten i Rosengård.

Kapitel 5 Analys

Analysdelen kommer att bestå av anknytningar mellan intervjuernas huvudsakliga innehåll och det ovanpresenterade teoretiska ramverket. Syftet blir således att analysera hur

informanternas resonemang kring kameraövervakningens effekt ger uttryck för teorierna, governmentality och panoptismen, samtidigt som informanternas resonemang kring annan typ av övervakning ska kopplas vidare till Andrejevics teori: Lateral surveillance.

Analysen kommer att vara uppdelad på så sätt att varje intervjutema kommer att analyseras för sig själv. Utav de fem olika teman som presenterades i avsnittet ovan har den sista koppling till vår kompletterande fråga i studien vilket innebär att den kommer att analyseras med hjälp av teorin “lateral surveillance”, den näst sista har koppling till den personliga integriteten medan resterande kommer analyseras med hjälp av governmentality och panoptismen. Nedan följer en tabell som klargör detta.

Tema Teorianknytning

Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden

Governmentality och panoptismen

Medvetandet om kamerornas placering Governmentality och panoptismen Olika typer av kameror Governmentality och panoptismen Inställning till mer omfattande

kameraövervakning

Personlig integritet

Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning

Lateral Surveillance

5.1 Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden

Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att kameraövervakningen i Rosengård faktiskt påverkar det mänskliga beteendet både när det kommer till kriminella individer men även icke

kriminella. Nedan, kommer jag utifrån de exempel och resonemang som togs upp under intervjuerna, dra paralleller till de Michel Foucault baserade teorierna med inriktning på makt,styrning och disciplinering.