Kapitel 4 Intervjuresultat 4.1 Intervjuernas huvudteman
5.1 Kameraövervakningens inverkan på människors beteenden
Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att kameraövervakningen i Rosengård faktiskt påverkar det mänskliga beteendet både när det kommer till kriminella individer men även icke
kriminella. Nedan, kommer jag utifrån de exempel och resonemang som togs upp under intervjuerna, dra paralleller till de Michel Foucault baserade teorierna med inriktning på makt,styrning och disciplinering.
I avsnittet “intervjuresultat” nämndes flera olika exempel på kameraövervakningens inverkan på det mänskliga beteendet. Den effekt som alla informanter var inne på under intervjuernas gång var hur det har minskat på den öppna drogförsäljningen och flyttat på kriminella verksamheter till platser som inte är övervakade. Detta var en effekt som även polisen var inne på i föregående studie (Sinani & Sirriyeh 2020 s.22) och har tydliga kopplingar till teorierna governmentality och panoptismen. Utifrån att avläsa de teoretiska utgångspunkterna förstår vi för det första utifrån governmentality att begreppet government utifrån frasen “conduct of conduct” förstås som regleringen och formandet av våra beteenden genom rationella och lämpliga tekniker för maktutövning som skapas utifrån olika intressen och mål av olika aktörer. Genom den här definitionen kan vi utifrån det ovanstående exemplet om minskningen av öppen drogförsäljning dra slutsatsen att polisen genom rationalitet och val av lämpliga tekniker placerat kameror på brottsutsatta områden i Rosengård med målet att minska på brottsligheten. Detta syfte med kameraövervakningen är informanterna eniga om i deras intervjuer men även polisen i deras resonemang under intervjuerna i min förra studie. Som tidigare nämnt har rationaliteten i governmentality en koppling till moralisk aktivitet. De tekniker som används med målet att styra,leda och reglera människors beteenden är tekniker som är moraliskt acceptabla. Kameraövervakningen har som mål att reglera människors beteenden mot det bättre. Förebygga brott och minska på kriminaliteten är det som
informanterna anser är huvudsyftet med kameraövervakningen och analyserar vi detta från ett moraliskt perspektiv som ingår inom studier av governmentality kan vi dra slutsatsen att det moraliska i den här tekniken märks av. Dessutom framgick i intervjuerna att informanterna inte uppfattar den nuvarande kameraövervakning i Rosengård som allt för omfattande vilket innebär att även detta har tagits hänsyn till. I beskrivningen av governmentality teorin framgick det hur ändamålet med hjälp av olika tekniker har i syfte att inkorporera i deras tankesätt att sätta deras tidigare handlingar, deras nuvarande tillstånd och vad de strävar efter att vara, i jämförelse med vad de kan eller borde vara. Utifrån informanternas svar förstår vi att de tolkar kameraövervakningen som ett sätt att minska på brottsligheten och göra Rosengård tryggare. Detta är kopplingsbart till det ovanstående citatet på så sätt att man tolka det som att polisen har i syfte med kameran att få medborgarna att inse det optimala tillståndet och inkorporera ett mer acceptabelt tankesätt.
Utifrån intervjuerna får vi likt det polisen var inne på förra studien, uppfattningen om att invånarna i Rosengård är accepterande till kameraövervakningen och uppskattar
uppsättningen av kameror. Att invånarna i Rosengård är accepterande till
kameraövervakningen ger även det uttryck för teorin governmentality. Detta med tanke på att i teoriavsnittet så beskrivs det i definitionen utav government i förhållande till the conduct of conduct att den här styrningen över beteenden inte endast sker från en aktör på en annan utan det utövas även av individer över sig själva. Att invånarna i Rosengård har en bra inställning gentemot den nuvarande kameraövervakningen i deras område innebär att de formar sitt beteende utifrån detta. Som resultat av att invånarna i Rosengård uppskattar övervakningen så följer en självreglering och anpassning i ens egna beteende utifrån detta. Panoptismen enligt vårt teoriavsnitt ger oss en förståelse på kameraövervakningens inverkan på det mänskliga beteendet. Utifrån informanternas resonemang kring kameraövervakningen i Rosengård kunde man under flertal tillfällen tolka hur övervakningen i Rosengård faktiskt har en inverkan på det mänskliga beteendet. Förutom det ovannämnda exemplet som samtliga informanter var inne på där de menade att den öppna drogförsäljningen har minskat, så påpekade även ett antal informanter på kameraövervakningens inverkan på de minskade skjutningarna i Rosengård. Informant 5 nämnde exempelvis att han tror att det inte sker så många skjutningar längre på grund av att man är rädd för kameror vilket även informant 1 och 4 var inne på. Just detta är en direkt koppling till panoptismen. Foucaults resonemang kring fängelsebyggnaden panopticon strävade efter att förklara hur en individ
självdisciplineras och regleras som ett resultat av kontinuerlig övervakning. När individer vet att de blir övervakade disciplinerar de sig själva och ändrar sitt beteende till ett mer passande sådant framför kameran. Informant 4 var inne på att vid skjutningar så tänker man efter mer noggrant när man vet att man blir övervakad vilket kan ha lett till minskningen av skjutningar på senare tid i Rosengård. Detta resonemang var även polisen inne på i intervjuerna som utfördes i min studie (Sinani & Sirriyeh 2020, s.27) förra året där polisen menade att kameran ger brottslingar tid att fundera över brottet som de tänkt utföra. För att koppla vidare på minskningen av skjutningar som informanterna resonerade kring, så kan man dra slutsatsen att den effekt Foucault diskuterar i sin teori panoptismen, d.v.s att den konstanta
övervakningen strävar att efter ett tag få ut det bästa av individer snarare än att bara få dem att lyda, faktiskt har visat sig i Rosengård.
Rent generellt pratade informanterna om att kameraövervakningen har en effekt på alla människors beteende och inte bara på de kriminellt aktiva. Det som informanterna påpekade
till panoptismen. Informanterna menade att när man vet att man blir övervakad oavsett om det är av kameror eller inte så beter man sig alltid på ett mer acceptabelt sätt. Detta har en direkt koppling till panoptismen då Foucault som nämnt menar att övervakningen har effekten att människorna reglerar sitt beteende och beter sig bättre. I resonemangen kring panoptismen menade Foucault att vakttornet i praktiken kunde stå tomt och trots allt ha en självreglerande effekt på individerna som övervakas.
5.2 Medvetandet om kamerornas placering
I samtliga intervjuer framgick det att invånarna i Rosengård är medvetna om vart kamerorna är placerade i deras område. Frågor och svar beträffande kamerornas placering är
kopplingsbart till Michel Foucaults teorier främst. Just de här kopplingarna kommer att tydliggöras nedan.
Som nämnt var alla informanterna medvetna om kamerornas placering i Rosengård och menade att majoriteten av invånarna är medvetna om detta. Detta var likt polisens
resonemang i föregående studie där de var inne på samma diskussion. Det som är teoretiskt anknytningsbart till just medvetandet om kamerornas placering är hur målet och planen är att just detta ska vara syftet med kamerorna. Tittar vi på panoptismen resonerade Michel
Foucault att målet med panopticon är att fångarna ska känna sig ständigt övervakade. Just den här effekten får även kameraövervakningen i Rosengård. När individer är medvetna om kamerornas placering beter de sig annorlunda där de vet att de är övervakade. Detta innebär att just medvetandet om kamerornas placering är en stor faktor av självdisciplinering och självreglering.
Detta kan även kopplas till governmentality. Som vi vet definierades government som formandet av våra beteenden genom olika tekniker för maktutövning med olika mål och intressen. Den teknik som kan avläsas från informanternas resonemang kring medvetandet om kamerornas placering är att polisen medvetet har placerat kamerorna synligt för att just få en självdisciplierings effekt på Rosengårds invånare. För att koppla vidare inom
governmentality så vet vi att det finns två olika typer av styrning. Den första går ut på att en aktör utövar makt i syfte att reglera och leda en annan aktörs beteende. Den andra däremot går ut på själva styrningen över sig själv. När individer är medvetna om just kamerornas
placering ger detta upphov till en styrning över sig själv i övervakade områden som resulterar i självdisciplinering och -reglering.
5.3 Olika typer av kameror
Under studiens gång har det framgått att det finns två andra typer av kameror bortsett från fasta kameror som används för övervakning från polisens sida. Dessa kameror är UAS drönare och kroppsburna kameror. Under intervjuerna med de olika informanterna ställdes frågor kring båda dessa typer av kameror för att se om de utövar samma makt och har samma inverkan på det mänskliga beteendet. Nedan följer exemplifieringar av de olika kamerornas makt genom kopplingar mellan de Foucaultbaserade resonemangen och informanternas resonemang under de olika intervjuerna.
När det kommer till UAS drönare cirkulerade resonemangen från informanternas sida kring drönarnas rörlighet och dess funktionalitet. Informanterna var inne på hur drönare ger
möjligheten att sända polis direkt till en plats med tanke på att drönare styrs vilket innebär att polisen ser vad drönaren ser. Just drönarnas funktion kan inte kopplas till panoptismen och governmentality på samma sätt som fasta kameror kan. Detta med tanke på att drönare, som även kan avläsas från intervjuerna, inte har i syfte att disciplinera och inkorporera ett nytt tankesätt i individer. Polisen använder inte drönarövervakning på samma sätt som fasta kameror som filmar ett område konstant vilket leder till att invånarna inte tänker på drönare i samma utsträckning som de tänker på de fasta kamerorna. Detta i sin tur leder till att det inte sker en reglering av beteendet i förhållande till övervakning genom drönare i samma
utsträckning.
Kroppsburna kameror var samtliga informanter ense om att det är en väldigt positiv och gynnsam insats från polisens sida. Det som framgick i alla intervjuer var nämligen att kroppskamerorna var ett bra skydd både för polisen då människor beter sig på ett mer
acceptabelt sätt och ändrar sitt beteende när de är medvetna om att de blir filmade, men även bra för civilpersoner då det är lägre risk för övervåld. Kopplingen till panoptismen när det kommer till kroppsburna kameror framgår tydligt i informanternas svar. Det som alla informanter resonerar kring är hur kroppskameror resulterar i en ändring av beteende bland civilpersoner när de konfronteras av poliser. Övervakningen resulterar alltså i en
självdisciplinering vilket även Foucault förklarar i sin tolkning av fängelsebyggnaden panopticon
5.4 Inställning till mer omfattande kameraövervakning
Utifrån intervjuerna framstod hur en ytterligare utökning av kameraövervakningen skulle uppfattas som integritetskränkande och alltför omfattande. Samtliga informanter påpekade att en ökning skulle kännas kontrollerande och att den nuvarande kameraövervakningen är acceptabel som en kortsiktig lösning. I avsnittet “tidigare forskning” framgick det hur integritetsdilemmat är en stor aspekt av övervakning. Individerna är medvetna om deras rätt till privatliv och integritet. Trots att min studie inte har i syfte att undersöka
kameraövervakningens effekt på människors integritet så är det viktigt att ta upp aspekten med tanke på hur stora diskussionerna kring integritetsfrågor i förhållande till
kameraövervakning faktiskt är. I Benjamin Goolds studie om vad en alltför omfattande övervakning är, framgick att man kan dra slutsatsen, att när invånarna känner att
övervakningen börjar bli alltför kontrollerande, integritetskränkande och odemokratisk så är kameraövervakningen för omfattande. I informanternas resonemang kunde man läsa av att de är medvetna om att det ska tas hänsyn till deras privatliv och som resultat av detta stod samtliga informanter emot en ökning av kameraövervakning.
5.5 Skyldighet att rapportera och andra typer av övervakning
I intervjuerna framgick det att informanterna alltid känner sig skyldiga till att rapportera och att det finns flera olika sätt som man håller koll på brottsligheten i Rosengård. Förutom det vardagliga sättet, att kolla ut från balkong och fönster för att känna av läget, så nämndes även involvering av sociala medier. De exempel som informanterna tog upp på civilpersoners övervakning är direkt kopplingsbara till “lateral surveillance” och kommer att klargöras nedan.
Som sagt framgick det i intervjuerna att ett väldigt vanligt sätt att hålla koll på brottsligheten i sitt område och vara involverade i polisens brottsförebyggande arbete är att man håller koll på grannar och individer som rör sig i närheten av det område man bor i. Detta gör man genom att kolla ut från balkonger och fönster. Informant 3 ger detta benämningen “grannväktarskap” vilket är något som även Andrejevic berör i sin teori. I artikeln som beskrevs i teoriavsnittet nämns senatens majoritetsledare Bill Frist yttrande om grannskapets
betydelse i brottsförebyggande arbete där han menade att de spelar en väsentlig roll. I ett område är de personer som bor där mest kunniga och förstående till att avläsa avvikande beteenden och lägga märke till aktiviteter som är ovanliga. För just den anledningen menade Frist att grannar spelar en stor roll i övervakningsarbete då det underlättar arbetet om de håller koll på deras område och rapporterar brottsliga aktiviteter. Detta tolkar Andrejevic då som en dimension av lateral surveillance och informanterna i den här studien ger uttryck för detta. När informanterna betonar grannarnas väsentlighet i brottsförebyggande arbete genom att exemplifiera detta framgår det att just lateral surveillance är något som genomsyrar Rosengård.
I teorin nämner Andrejevic även väsentligheten av sociala medier när det kommer till just “lateral surveillance”. I intervjuerna som genomfördes var alla informanter inne på hur sociala medier är ett verktyg som underlättar övervakningen i deras område. Informant 2 menar att det är enkelt att allmänt genom sociala medier kunna hålla koll på vad individer gör och vart de är för det mesta. Däremot nämner många utav resterande informanter specifikt webbsidan “flashback” som ett av de mest använda och fördelaktiga verktygen för att övervaka sitt område och hålla koll på det som sker. Det väsentliga att ta med sig härifrån är just hur informanternas användning av sociala medier i övervakande syfte ger uttryck för Andrejevics teori.
För att koppla vidare på sociala mediers inverkan i just övervakning från civilpersoners sida finner vi även en koppling till Andrejevics resonemang om samspelet mellan civilpersoner som “online observatörer” och de professionella. Andrejevic menade att civilpersoner kan fungera som online observatörer för att underlätta de professionellas arbete på så sätt att när civilpersoner väl har lagt märke till brottsliga aktiviteter online så kan ansvaret förflyttas till de professionella vilket exempelvis inkluderar polisen. Vi finner en koppling till just detta när informanterna talar om webbsidan “flashback”. Det som framkommer i deras resonemang är att enligt informanterna så kommer flashback oftast ut med information tidigt om kriminella aktiviteter och informant 4 nämner även att han tror att polisen använder sig av sidan för att läsa och få information av olika brott. Detta är en tydlig koppling till just samspelet mellan “online observatörerna” och de professionella. I exemplet som informant 4 tar upp nämner han att vanliga personer skriver i flashback och delar med sig av den information de fått reda på om ett visst brott vilket även kan vara gynnsamt för polisen. I det här exemplet kan
och polisen som de professionella som tar över ansvaret och arbetar utifrån den information som de civila erbjuder.
Utifrån ovanstående analys kan vi dra slutsatsen att det finns många kopplingar mellan teorin “lateral surveillance” och informanternas resonemang kring övervakning i Rosengård. Det framgår i informanternas svar att även civilpersonerna är involverade och meningsfulla i brottsförebyggande arbete.