"Fritidshemmet" - och våra barns framtid

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

”Fritidshemmet”

-

_{Och våra barns framtid}

“Recreation centre”

-

_{And our children’s future}

Klas Olsson

Barn - och ungdomsvetenskap Höstterminen 2008

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Fredrik Nilsson

Abstract

Olsson Klas (2009) Fritidshemmet – Och våra barns framtid. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Disposition ... 9

1.3 Avgränsningar ... 10

2. Utgångspunkter och forskning ... 11

2.1 Tidigare forskning ... 11

2.2 Fritidshemmets historia ... 12

2.3 Den goda tiden ... 14

2.4 Vad är ett fritidshem? ... 15

2.5 Vilka barn går i fritidshem? ... 16

2.6 Fritidshemmets uppdrag ... 16 2.7 Allmänna råd för fritidshemmet ... 17 2.8 Vad är fritid? ... 18 2.9 Föräldraperspektiv ... 18 3. Metod ... 20 3.1 Forskningsetiska överväganden ... 20 3.2 Kvalitativa intervjuer ... 21 3.3 Urval ... 22 3.4 Genomförande ... 23 3.5 Validitet ... 24 3.6 Analysbeskrivning ... 25 4. Resultat ... 26 4.1 Bakgrundsbeskrivning av informanterna. ... 26 4.2 Fritidshemmets uppdrag ... 26 4.4 Fritidspedagogen ... 28 4.5 Maxtaxa ... 29 4.6 Barns fritid ... 29 5. Analys ... 31 5.1 Generellt ... 31 5.2 Engagemang ... 31 5.3 Kvalitén ... 32 5.4 Fostran ... 32

5.5 Ekonomi ... 33

5.6 Fritid ... 33

6. Sammanfattning och slutsatser ... 34

6.2 Diskussion och kritisk reflektion ... 35

7

1. Inledning

I Annika Hameruds artikel ”Fritids kritiseras hårt av skolverket” publicerad av Dagens nyheter (20070107 s A08) kan vi läsa att:

– Fritidshemmen får alltmer karaktär av förvaring. Verksamheten är torftig och ensidig, konstaterar Skolverket i en ny rapport.

– Allt fler barn väljer att gå hem efter skolan och vara ensamma i stället för att stanna på fritids, säger filosofie doktor Maud Ihrskog.

– Kommunerna ska redovisa all verksamhet men endast tre av tio kommuner redovisar fritidshemmen.

[…]

– Skolverket har under flera år pekat på brister i fritidshemmens verksamhet. – Problemet enligt Skolverket är att många kommuner inte ser fritids som en pedagogisk verksamhet. Samtidigt påpekar verket att det finns en hel del fritidshem som fungerar bra.

[…]

– Den goda verksamhet som fanns på 70- och 80-talet existerar inte längre, säger fil dr Maud Ihrskog, som är universitetslektor vid Växjö universitet – Skolan har inte tid att arbeta med viktiga frågor om etik och moral. Det är just under den frivilliga tiden i skolan som man bäst kan lära barnen social kompetens, anser Maud Ihrskog.”

Fritidshemmen har ofta kommit i skymundan men har på senare tid, såsom i citatet ovan kommit att bli ett tema i den allmänna samhällsdebatten. Skolklasserna blir allt större och behovet av mer personal i form av pedagoger har ökat, vilket har lett till att fritidspedagogerna kommit att uppmärksammas. I media har jag kunnat följa skolministern Björklund och hans uttalanden om att lärarna behöver mer makt för att kunna skapa ordning och reda för de elever som har kommit till skolan för att lära sig något. Det är viktigt att elever får lära sig etik och moral, hävdar skolminister Bjöklund i en debatt sänd i svt (svt 2008) vilket Ihrskog också påpekar i artikeln. Jag vill med denna inledning visa på att fritidshemmen kritiseras hårt för hur de sköter sitt uppdrag. Kan det vara anledningen till att barn slutar på fritids? Vidare i arbetet undersöker jag om olika tidigare studier stämmer överens med varandra och om det med hjälp av dessa

8 går att få svar på frågan, varför allt fler barn väljer att gå hem istället för att stanna på fritids.

Skolministern Björklund som har ett förflutet som militär har kritiserats en hel del för att han ansett att hemmet ska stå för uppfostran och lära barnen etik och moral. Skolan är en plats där det ska ske lärande och inhämtning av kunskap, menar han. Skolan har inte tid att syssla med uppfostran utan detta ligger hos var och en att sköta hemma. Är det egentligen hemma han menar eller är det som det står i artikeln (Hamerud, 2007) under den fria tiden i skolan som det bäst sker? Den fria tiden tolkar jag då som den tid då barnet är på fritidshemmet men detta är då inte sagt att det är fritid för barnet.

På senare tid har Ihrskog forskat om barnens sociala kompetens och kommit fram till att den bäst lärs in på barnens lediga tid. Skolan har inte längre tid att arbeta med så viktiga frågor hävdar hon och håller därmed med skolministern Björklund i sina uttalanden om vad som bör ske på skolans tid. Ihrskog hävdar att den bör ske på den fria tiden i skolan, den tid då barnen är på fritidshemmet. Björklund menar att det bör ske i hemmet. Jag kommer längre fram i texten att presentera Ihrskog.

När fritidshemmet inte fått någon uppmärksamhet under en tid så är det allmänt vedertaget att kommunerna inte fokuserar på fritidshemmet och ger därför inte några anslag till att förbättra verksamheten. Detta visar sig i skolverkets rapport om lägesbedömning (Skolverket, 2006: 1641) i vilken man undrar vad som sker med verksamheten. Skolorna sköter inte sin kvalitetsredovisning som de ska och därmed är det svårt att uppmärksamma vad som sker, hävdar skolverket i sin rapport. Det är kanske inte så konstigt att verksamheten fått en karaktär av förvaring som omnämns i artikeln inledningsvis (Hamerud, 2007).

På senare tid har det också visat sig i skolverkets granskning att antalet barn ökat kraftigt under den senaste tiden på fritidshemmet. I skolverkets rapport (Skolverket, 2006:1 641) nämns att pedagogerna omöjligt kan hinna med att se till så många barn som de har. Barnen får då klara sig på egen hand och mycket av den verksamhet fritids har i uppdrag att erbjuda går förlorad och därmed bli det mer en fråga om förvaring.

9

1.1

Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är att belysa varför fritids väljs bort. Jag har under min praktik tid observerat att en del barn som börjar fjärde klass väljer att gå hem efter skolans slut. För att få svar på frågorna har jag valt att intervjua föräldrar till barn som slutat på fritids, för att se hur deras tankar kring fritids påverkat deras beslut att låta barnen vara hemma i stället för på fritids.

För att uppnå syftet kommer jag att utgå från följande frågor:

• Vilka barn är det som går på fritids och varför? • Hur ser fritidshemmets uppdrag ut?

• På vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val? • Vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet?

• Hur tolkar vuxna vad fritid är?

1.2 Disposition

Examensarbetet är uppbyggt på sex huvudrubriker. Ni har nu läst inledningen, mitt syfte och mina frågeställningar. I kapitel två presenterar jag den tidigare forskning som jag anser vara relevant för arbetet. I tredje kapitlet tar jag upp den metod jag använt mig av för att få svar på mina frågor. Resultatet har jag valt att redogöra för i kapitel fyra där jag kopplar samman olika teorier med mina frågeställningar. I kapitel fem har jag gjort en analys där jag kopplar det insamlade materialet med tidigare forskning och slutligen i kapitel sex har jag gjort en sammanfattning och en slutsats där jag reflekterar över mitt arbete.

10

1.3 Avgränsningar

I examensarbetet har jag valt att belysa vilka barn som väljer bort fritids. För att avgränsa arbetets storlek har jag valt att betona föräldrarnas perspektiv på fritidshemmet för att se om föräldrarnas tankar om fritidshemmet kan vara avgörande i beslutet att låta barnen sluta på fritids. Fritid är ett stort begrepp, Jag har dock valt att inte fördjupa mig i detta utan redogör kortfattat för detta begrepp.

11

2. Utgångspunkter och forskning

I detta kapitel redogör jag för fritidshemmets utveckling utifrån litteratur som jag anser vara relevant.

2.1 Tidigare forskning

I artikeln (Hamerud, 2007) inledningsvis går det att läsa att den goda fritidsverksamhet som bedrevs på 70- talet inte existerar längre idag, utan det är på den fria tiden som barnen bäst kan lära sig den sociala kompetensen som behövs. Kan det vara så att föräldrarna inte ser den pedagogiska verksamheten som barnen får på fritidshemmet eller är det den politiska samhällssynen på barnen som förändrats? Vilka barn är det som går på fritids? Är det barn med samma förutsättningar som på den tiden då arbetsstugorna bedrevs?

1905 pekade Anna Hierta-Retzius (Rohlin, 1996) på betydelsen av balansen mellan praktiskt arbete och teoretiska studier när barn börjar lära sig läsa. Hon hänvisar till de grekiska filosoferna som hävdar betydelsen av kroppsrörelse för förmågan att tillägna sig kunskaper. Med denna bakgrund argumenterar hon för att under uppväxttiden låta kroppsrörelser i fria luften omväxlas med det intellektuella arbetet. Allt eftersom samhället utvecklades fick också arbetsstugans verksamhet en ny innebörd. Teorier träder fram och möjliggörs genom sin historiska kontext. När dess kontext ändras, förändras även teorierna (Rohlin, 1996).

Vidare har Rohlin forskat kring konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Den tid då hon själv jobbade som fritidspedagog ansågs det område ha en låg status. Det allmänna intresset för fritidshemmet som förvaltare av många barns fritid verkade primärt handla om tillsyn i sig. Det var oklart vad auktoriteter som staten och de fackliga organisationerna eller kommunerna ville med en organiserade tillsynen över barnen (Rohlin, 1996).

12 Tidigare i texten nämnde jag Ihrskog. Ihrskog har likt Rohlin ett förflutet som fritidspedagog och har även jobbat som metodiklärare. Ihrskog har skrivit en avhandling om kompisar och deras relationsskapande (Ihrskog, 2006), där hon berättar om hur viktigt det är att barn får tid på sig att lära sig läsa och skriva. Detsamma gäller med relationsskapandet människor i mellan menar Ihrskog. Den tid då det mesta av relationsskapande ska ske är på den fria tiden. Barnen går i skolan hela dagarna och efter skolan har de olika fritidssysselsättningar så de har inte tid för relationsskapande. Vuxna måste börja ta detta på allvar, för relationsskapande sker inte av sig själv. Vuxna måste gå in i processen och vara aktiva, hävdar Ihrskog (Ihrskog, 2006). Precis som Ihrskog skrivit i inledande artikel (Hamerud, 2007 s.?) ”skolan inte har tid för så viktiga frågor som etik och moral”.

2.2 Fritidshemmets historia

För att förstå vad som händer med fritidshemmet måste man sätta in det i tid och rum för att se hur samhället fungerar och hur fritidshemmet utvecklats historiskt. Utifrån tidigare forskning som jag hittat vill jag nu lyfta fram historiken kring fritidshemmet.

Rohlin skriver att fritidshem och fritidspedagoger är något som inte funnits så länge. Sekelskiftets Sverige var i en stark industriell expansion. Ett nytt storstadssamhälle tog form och detta gjorde att behovet av rörlig arbetskraft var större än det någonsin varit. Bönder och statare sökte sig till städerna, för att skaffa sig en inkomst i stadens fabriker och detta förde med sig en förändrad syn på hur gamla och barn borde tas om hand. Detta handlade främst om arbetarklassens barn. Syftet var att tidigt försöka forma just denna kategori barn till arbetsglada, ordningsamma, flitiga och sparsamma och därmed, ansågs man, kunna undvika kriminalitet och asocialitet i framtiden.

Allting har en baksida och familjens roll som fostrare och omhändertagare avtog allt mer eftersom kvinnorna klev ut i yrkeslivet. Följderna av detta blev att barnen lämnades åt sig själva. Kamrater och gatan blev då de nya fostrarna. En del barn fick ta på sig ett stort ansvar och fick då börja arbeta på eftermiddagarna medan andra drev omkring på

13 gator och torg. Det var nu som många barn hamnade i brottslighetens klor när de utövade snatteri och tiggeri. Svårigheterna ökade och oron för barnens utveckling delades av många. Familjens upplösning ansågs vara svaret på varför det blivit så här. Utvägen blev filantropiska sammanslutningar, så kallade frivilliga som ville se till att det skedde en moralisk upprustning. Barnen skulle räddas från fattigdom och fördärv genom råd om hur livet kunde eller borde levas. Med denna bakgrund kom nu arbetarstugorna att bli en del av den nya strategin, för att hjälpa barnen från brottlighet och deras fördärv (Rohlin, 1996). Bilden av den nu ”goda” barndomen sett ur ett filantropiskt perspektiv kom att bli en form av mall för formandet av barndomen. Filantropins bärande tanke var att bidra till nyttiga och samhällsnödvändiga kunskaper och färdigheter. Arbetsstugorna var ett bra exempel på denna verksamhet (Rohlin, 1996).

Den första arbetsstugan som startades i Sverige var 1887 av Anna Hierta-Retzius (Rohlin, 1996). Den pedagogiska synen var att man ville förena det praktiska med den sociala uppgiften. Det handlade om att förena samspelet mellan känslan, tanken och kärlekens förmågor. Det var i formandet av denna strategin som man ville att arbetet skulle ske både från ett skolperspektiv såväl som från socialt utvecklingperspektiv. Det fanns en tanke om att arbetsstugorna kunde gynna skolan. Ur detta och via kontakten med filosofen John Dewey kom också begreppet ”Learning by doing” att få betydelse. Detta begrepp bygger på att eleven får pröva och experimentera för att på så sätt skaffa sig kunskaper (Rohlin, 1996).

Vidare kom arbetsstugorna att formas till institutioner som hade i syfte att fostra barnen både själsligt och moraliskt. Arbetsstugan kom också att komplettera sin uppgift främst med inriktning på föräldrarna. När arbetsmarknadspolitiken introducerades väcktes det många frågor kring mål och innehåll i arbetsstugornas verksamhet vilket ledde till att det togs fram en plan, Generalplan för Stockholms barnstugor för barnstugor (Rohlin, 1996). Det kom bland annat att handla om olika former av fritidsysselsättningar. Barn fick komma och gå fritt som de ville, till de olika aktiviteterna och lekledarnas uppgift blev att se till ordningen, fördela lekmaterial och lekutrymmen samt försöka inspirera barnen till självverksamhet (Rohlin, 1996).

14 Utvecklingen gick framåt och samhällsomständigheterna krävde att daghemsvistelsen förändrades i takt med synen på familjen. Det var inte längre de långa arbetsdagarna som var grunden till barnens daghemsvistelse utan unga familjers okunnighet om fostran eller ensamma mammors behov av stöd eller hjälp. Psykologin och pedagogiken blev redskap för att föra samman hela familjen och inte bara ett sätt att fostra barnen. Det var 1958 som man kom att titta på fritidshemmets teknik. Fritidshem var ett annat namn för det som tidigare kallades arbetsstuga (Rohlin, 1996).

I och med denna förändring krävdes det att personalen som arbetade på fritidshemmet skaffade sig utbildning och på så sätt utvecklades fritidspedagogen. Den pedagogiska tanken växte fram och förespråkare för fritidshemmet ville ha en utbildning för ledare inom fritidshem. Men vad var då den goda pedagogiska tanken? I artikeln (Hamerud, 2007) inledningsvis kommenterar Ihrskog att den goda verksamheten inte existerar längre, kan det vara därför som barnen inte vill stanna kvar på fritids? Men vad är ett fritidshem, undrar jag? Det är kanske bra att veta vilka utgångspunkter fritidshemmet har för att kunna besvara min frågeställning.

2.3 Den goda tiden

Samhället på 50- och 60- talen krävde allt fler kvinnor på arbetsmarknaden och ett nytt begrepp växte fram ”nyckelbarnen”, vilka sågs som ett problem (Rohlin, 1996).

Barnen kom under 70- och 80- talet att stå i centrum för samhällets intresse, skriver Rohlin. Skolan var av tradition bärare av den teoretiska kunskapen och skulle förmedla detta inom skoltiden. Den sociala utvecklingen förväntades ske i hemmet i första hand (Rohlin, 1996). Fram till 1994 var fritidshemmets huvuduppgift att utgöra ett komplement till hemmet då föräldrarna fortfarande var på jobbet. Fritidhemmets uppgift har förändrats och genom decentraliseringen så är det numera skolan som är den styrande enheten. Fritidshemmet har alltmer blivit ett komplement till skolan, vilket gjort att verksamhet också ändrats och kommit att styras av Lpo 94 (Läroplanen för det

15 obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) med tillägg för Allmänna råd för fritidshemmet (Lärarens handbok, 2004).

2.4 Vad är ett fritidshem?

Fritidshemmets roll har skiftat otaliga gånger. Här i detta arbete syftar jag till den verksamhet som har bedrivits sedan 1992 då allmänna råd för fritidshemmet (Skolverket, 2007: 1727) skrevs, fram till idag 2007 då en reviderad utgåva av Allmänna råd blivit till Allmänna råd för kvalitet i fritidshem. Jag har tidigare skrivit om fritidshemmets utveckling. Enligt de allmänna råden ovan, är fritidshem en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn t.o.m. tolv års ålder. Verksamheten bör vara rolig och stimulerande för barnen. För att ta tillvara deras nyfikenhet och lust att lära bör man utgå från deras intressen och erfarenheter. Fritidshemmet är en offentlig verksamhet och vilar därför på demokratisk grund. Vilka är då de demokratiska värdena? Jo, de som uttrycks i FN:s (Förenta nationen) konventioner om barns rättigheter, förståelse, medmänsklighet, saklighet och allsidighet (Lärarens handbok, 2004). Fritidshemmets främsta uppgift är bland annat att uppmuntra barnen i samspel med kamrater och vuxna för det är då de utvecklar sin sociala kompetens, står det i de Allmänna råden för fritidshemmet (Skolverket, 2007: 1727). Fritidshemmet ska vara en plats där lärande sker och barnen erbjuds en meningsfull fritid och stöd i sin sociala utveckling.

Säljö skriver i sin bok Lärande i praktiken (Säljö, 2005) att lärandet har en viktig position i vår kultur. En välutbildad befolkning kan konkurrera om kvalificerade arbeten vilket uppfattas av beslutsfattare som välstånd och höjd livskvalitet. I de allmänna råden (Skolverket, 2007: 1727) står det att barnen ska stödjas i sin sociala utveckling. Säljö menar att vi är kommunicerande varelser och har därför valt att säga att lärandet sker i ett sociokulturellt perspektiv. Enligt de allmänna råden (Skolverket, 2007: 1727) ska fritids anpassa sig efter barnens behov för att ta till vara deras nyfikenhet. För att detta ska kunna ske måste pedagogen och fritids också skapa miljöer så de uppfyller kraven.

16 Det är när skolan är slut som barnen ska klara de krav som ställs på dem i ett socialt möte med andra människor.

Var sker då lärandet bäst? Som jag nämnt tidigare så ansåg Ihrskog att skolan inte har tid för viktiga frågor som etik och moral utan det är på den frivilliga skoltiden man lär barnen social kompetens. Institutionaliseringen av lärandet som en sociokulturell process menar Säljö är svaret på den stora förändring som skedde under 1800-talet. Barnen som levde i bondesamhället kunde inte längre vara med sina föräldrar under dagarna. Genom institutionaliseringen av lärandet skapades speciella kommunikativa mönster.

2.5 Vilka barn går i fritidshem?

Kommunerna är skyldiga att erbjuda fritidshem eller familjedaghem till skolbarn t.o.m. tolv års ålder vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar. Platsen skall kunna erbjudas utan något onödigt dröjsmål (Skolverket, 2007: 1727). Det står också i skolverkets stadgar att kommunen ska ta skälig hänsyn till vilken omsorgsform föräldrarna vill ha och platsen skall finnas i barnets närhet till skolan eller hemmet.

2.6 Fritidshemmets uppdrag

Vad är ett fritidshem och varför är det viktigt att veta vad som reglerar fritidshemmet? För att kunna ge svar på min frågeställning är det viktigt att känna till vad som styr den verksamhet som barnen vistas i när de är på fritidshemmet.

I den decentralisering som jag berättade om i avsnittet om den goda tiden beskrev jag att det numera är skolan som är huvudaktören för fritidshemmet och att fritids blivit ett komplement till skolan och därför lyder under Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004). Det finns också Allmänna råd för fritidshemmet som jag ska ta upp längre fram i texten. Vad innebär det då att huvudaktören, skolan kommit att vara den styrande aktören? Jag har

17 tidigare beskrivit fritidshemmet som en verksamhet med egna lokaler. 1995 införde man ett nytt begrepp igen, då det kom att heta integrerad skolbarnomsorg. Detta begrepp stod sig inte så länge förrän det ändrades igen och fick tillbaka sin gamla betydelse eftersom det nu är lokalintegrerat med skolan och betraktas som ett komplement till skolan. (Skolverket, 2000:597). Begreppet skolbarnomsorg har man behållit som samlingsbeteckning på fritidshem.. Det är viktigt att betona att vistelse på fritids är frivilligt jämfört med skolan som är obligatorisk.

2.7 Allmänna råd för fritidshemmet

Vad är då fritidshemmets syfte förutom att komplettera skolan? Jo, att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling (Lärarförbundet, 2004). Lpo 94 är läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Där kan man läsa att det offentliga skolväsendet vilar på demokratisk grund. Med detta menas att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. De grundläggande värdena är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Det är också skolans uppgift att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kan individen delta i samhällslivet genom frihet under eget ansvar.

Allmänna råd för kvalitet i fritidshem (Skolverket, 2007: 1227) är ett komplement till Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004) och riktar sig främst till kommunen och den personal som jobbar inom verksamheten eller på något sätt samverkar med den. Det är skolverkets förhoppning att de allmänna råden skall ligga till grund för diskussioner om hur verksamheten bedrivs och utgöra stöd för de vårdnadshavare som vill utöka sitt inflytande. De allmänna råden ska även vara vägledande för kommunens bedömning av fritidshemmens kvalitet vid tillståndsgivning och tillsyn av de enskilt drivna fritidshemmen. De ska också utgöra stöd för kvalitetsarbetet i fritidshem. Skolverket skriver i sin rapport (Skolverket, 2000: 597) att många reformer och definitioner lever kvar parallellt i verkligheten eller i människors föreställningsvärld, på grund av den snabba omvandling som skett och sker.

18

2.8 Vad är fritid?

Filosofer och vetenskapsmän har under århundraden försökt lösa tidens gåta (Balldin, 2003). Begreppet fritid sätts ofta samman med frihet, livskvalitet och frivillighet. Andra sammanhang kan också vara arbetstid och fritid då man använder begreppet tid för att göra en indelning mellan bestämda tider. Balldin hävdar att utifrån vilken kontext ordet fritid används har det många betydelser. Begreppet fritid kan ur ett barns perspektiv vara annorlunda i förhållande till den vuxnes perspektiv. Ålder kan också vara en avgörande faktor för hur man ser på fritid. Forskning på ungas tid visar ofta hur den organiseras och struktureras med utgångspunkt oftast från de vuxnas perspektiv (Balldin, 2003). Tid kan som begrepp innebära många saker beroende på i vilken kontext det används (Balldin, 2003).

Hur ser man på fritid om fritid ses som en aktivitet? Det finns problem i begreppsformuleringen fritid, vad är tvång respektive frihet? Fritid kan ses som en upplevelse och kopplas då samman med att den skall vara positiv (Lindar, 2001).

Begreppsförvirringen är stor och det har forskats i många århundraden kring fritid. Ursprunget kan anses komma från romartiden, Aristoteles menade att fritid var det yttersta idealet av tillvaro. Det var genom fritiden själen kunde utvecklas och kultiveras. Fritiden var ett mål i sig och utgjorde själva kärnan i betydelsen av att vara en fri människa (Lindar, 2001).

2.9

Föräldraperspektiv

Jag har tidigare nämnt samhällets perspektiv på fritidshemmet och barnen. Jag vill i kommande text visa lite av de undersökningar som gjorts ur ett föräldraperspektiv på skolan.

I forskning gjord av Skolverket (Skolverket, 2004: 1287) ser vi att de flesta är gjorda med inriktning mot skolan. I Skolverkets rapport attityder till skolan 2003 (Skolverket,

19 2004: 1287) har en undersökning gjorts om bland annat föräldrars attityder till skolan. Syftet med attitydundersökningen var att komplettera skolverkets nationella uppföljning och utvärdering av den svenska grundskolan och dess resultat med information om olika intressegruppers attityder till skolan.

I skolverkets undersökning (Skolverket, 2004: 1287) framgår det att föräldrar tar ganska liten aktiv del i utvecklandet av skolans verksamhet. För många koncentreras intresset till det egna barnets situation och föräldrarna vill inte ha så mycket inflytande över undervisningen. Däremot tycker föräldrarna att de anställda i skolan har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställda mål och riktlinjer. Misstron som riktas mot kommunpolitiker och skolplan är förmodligen delvis ett uttryck för missnöje över att många kommuner har tvingats till ekonomiska nedskärningar i skolverksamheten. Förklaringen till att skolplanen betyder relativt lite för föräldrarna kan också vara de brister i många skolplaner som bland annat Skolverket uppmärksammat. Många skolplaner är inte tillräckligt konkreta, aktuella och tydligt kopplade till skolverksamheten för att kunna fungera som styrdokument. Ytterligare en förklaring kan vara att de lokala politikerna inte anses ha tillräcklig kompetens i skolfrågor. Föräldrar och allmänheten är positiva till att fler beslut gällande skolan fattas av lokala politiker (Skolverket, 2004: 1287).

20

3. Metod

Detta kapitel innehåller allt som har med undersökningens genomförande att göra. Inledningsvis vill jag börja med att presentera de forskningsetiska övervägandena och vilken betydelse de har i studien.

3.1 Forskningsetiska överväganden

Forskning är viktig för både individen och samhällets utveckling. Både individen och samhället kräver att forskningen berör väsentliga frågor och att de håller hög kvalitet. Detta här kallas forskningskravet och innebär att kunskaper utvecklas och metoder förbättras. Samhällets medlemmar har samtidigt krav på skydd för insyn i deras t.ex. levnadsförhållanden. Individer får inte utsättas för psykisk eller fysik skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav kallas individskyddskravet och är

utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Det grundläggande

individskyddskravet har åskådliggjorts i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa fyra krav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa går det att läsa ytterligare om på vetenskapsrådets hemsida (se www.vr.se).

De etiska övervägandena är viktiga och har därför fått spela en stor roll i undersökningen.

Jag ville i början av undersökningen att pedagogen skulle ge mig telefonnumren till de föräldrar vars barn slutat på fritids men pedagogen ville att föräldrarna först skulle samtycka till detta. Jag skickade ett brev med barnen som slutat på fritids hem till sina föräldrar för att föräldrarna skulle svara på om det var ok för mig att ta kontakt med dem via telefon senare. Jag har på detta sätt uppfyllt några av de krav som ställs i samtyckeskravet enligt de forskningsetiska överväganden (Vetenskapsrådet, 2002).

21 Enligt konfidentialitetskravet ska enskilda personer inte gå att identifiera. Vid avidentifieringen har jag därför valt att kalla den intervjuade informant 1 och den andra personen har jag valt kalla informant 2.

De föräldrar som jag fick kontakt med var positiva till att hjälpa till med den lilla kunskap de hade som de själva uttryckte det. Jag berättade att jag var tacksam för deras hjälp och erbjöd dem fika för sin insats för att betona min tacksamhet. Jag tycker det är viktigt med att visa respekt till föräldrarna för att en god kommunikation ska ske.

3.2 Kvalitativa intervjuer

Undersökningen syftar bland annat till att belysa föräldrars attityder till fritidshemmet. I arbetet har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna kommer sedan att ligga till grund för hur arbetet ska se ut. Anledningen till att jag valt att använda mig av intervjuer är att på så sätt få informantens egna uppfattningar. I kvalitativa intervjuer ligger oftast vikten vid orden skriver Bryman (Bryman, 1997). För att kunna använda mig av detta tillvägagångssätt har jag därför valt att använda mig av en kvalitativ intervju.

Vad är det då för fördelar med intervjuer och finns det något negativt med dem?

Fördelen med intervjuer jämfört med enkäter är att borfallet blir mindre, eftersom intervjuaren står ansikte mot ansikte mot den som ska intervjuas. Den personliga närvaron gör att det blir lättare att förstå vissa frågor och därmed kan missförstånd redas ut med en gång och man kan gå djupare i intervjun. En annan fördel kan vara att den som intervjuas inte vet frågorna i förväg för att senare inte påverkas i kommande frågor menar Halvorsén (Halvorsén, 1992).

Nackdelen med intervjuerna kan vara att intervjuarens personlighet och arbetssätt kan påverka intervjuresultatet. Intervjun kan också påverkas negativt om informanten står i nära kontakt med den intervjuade för på så sätt tappar man den distans man vill ha till den intervjuade (Halvorsén, 1992).

22 Den teoretiska grunden för kvalitativ forskning kan sägas härstamma från en naturvetenskaplig syn om den sociala verkligheten. Förståelsen för den sociala verkligheten måste grundas på människors upplevelse av denna verklighet som redan tolkats av dem. Forskare måste förstå sig på individens tolkningsredskap och se vad det är som fungerar som drivkraft bakom deras beteenden. Om man inte lyckas fånga meningsfullheten i vardagserfarenheterna löper man risk i att förlora kontakten med den sociala verkligheten och i stället ersätter den med fiktiv icke existerande värld som den vetenskapliga forskaren konstruerat, hävdar Halvorsen (Halvorsén, 1992).

3.3 Urval

Inför valet av undersökningsgrupp bestämde jag mig för att göra en förfrågan på den skola där en kollega till mig gjort sin vft (versamhetsförlagda tiden). Jag ansåg att det kan vara till fördel att vara bekanta med den personal som jobbar eftersom kontakterna redan då är etablerade och det går fortare att komma till stånd med sökandet efter informanter. En annan fördel var också att det blir öppnare dialoger med personalen och därmed uppstår det ett större förtroende.

De informanter som ingår i undersökningen är föräldrarna till de barn som slutat på fritidshemmet av någon anledning. Jag vet inte i förväg vilken ålder barnen kommer att vara i men har hypoteser som grundar sig på pedagogers uttalanden om vilken åldersgrupp det kan röra sig om. Senare i analysen kommer det att framgå i vilka åldrar barnen är.

För att få tillgång till namnen på barnens föräldrar behövs tillgång till fritidshemmets logga över vilka barn som är och har varit inskrivna på fritids. Eftersom jag nu vet vem som har ansvaret för denna information gick jag till honom direkt och berättade om den planerade undersökning och undrade om det gick att få namnen på de föräldrar jag tänkt göra undersökningen med. Problem uppstod genast för han ville inte ge ut dessa namn utan rektorns medgivande. Detta för att skolan är skyldiga att hantera all information med största konfidentialitet och med respekt för föräldrarna. Nästa problem var att

23 rektorn hade semester den veckan jag sökte kontakt med informanter. Det löste sig dock genom att jag skrev ett brev till föräldrarna och frågade efter vederbörandes samtycke till att delta i en intervju och om det var ok att fritidshemmets pedagog gav ut namnet och telefonnummer så jag kunde ringa upp för vidare kontakt.

Pedagogen delade dagen därpå ut tio brev till de barn som slutat på fritidshemmet och bad dem ta med det hem till sina föräldrar. Allt löpte bra men tid gick förlorad. Jag var beredd på att alla inte skulle svara men hade goda förhoppningar. Efter fem dagars väntan på svar från föräldrarna hade det kommit in två intresseanmälningar och jag valde då att nöja mig med dessa.

3.4 Genomförande

Genomförandet av första intervjun kom att ske på skolan där eleven går. Jag började med att berätta syftet och den frågeställning jag sökte svar på och gav samtidigt informanten möjlighet att fråga om det var något han undrade över. Jag påminde också informanten om de etiska övervägandena och att dennes identitet kom att förbli anonym hela tiden. Jag talade också om att allt inspelat material kom att förstöras efter examensarbetets slut för att på så sätt skydda integriteten

Därefter startade jag bandpelaren och lade den på ett sådant vis att den nästan försvann ibland papperna för att den inte skulle störa den intervjuade. Jag visste på förhand att diktafonen var av sådan kvalitet att det gick bra att spela in trots att ett papper kom över den. Samtalet löpte bra och jag fick alla frågor besvarade och informanten var tillmötesgående. Hela intervjun inklusive inledningen tog ca 45 minuter.

Genomförandet av intervju nr två kom att genomföras på ett café. Hela samtalet löpte likt det första bra med.

24

3.5 Validitet

Den forskningsmetod jag valt för att samla in information måste kritiskt granskas utifrån hur tillförlitlig och giltig metoden är. Tillförlitligheten är den reliabilitet i vilken utsträckning samma resultat uppnås om studien upprepas av en annan forskare hävdar Repstad (Repstad, 1999). För att reliabiliteten ska vara möjlig att avgöra beskriver jag tillvägagångssättena och hur jag har kommit fram till de olika kategorierna i arbetet. Trots det som står skrivit i ovanstående stycke anser jag att det är svårt att uppfylla reliabilitetskravet eftersom intervjuerna bygger på ett ömsesidigt samspel mellan oss och dem jag intervjuar. Det innebär att båda parter påverkar och blir påverkade av varandra under intervjuns gång.

Validitet, som vi kan förklara med ordet giltighet, måste ses som en kvalitetskontroll av arbetet, vilket ska ske under hela arbetets gång. Har jag undersökt det som avsågs att undersökas? Det är viktigt att vara medveten om att det är informanternas konstruktion av verkligheten vi får ta del av. Under intervjuns gång kontrollerar jag om informanternas svar uppfattats korrekt och gör dessutom en sammanfattning i slutet av intervjun. Detta behövs för att utesluta feltolkningar av intervjusvaren (Repstad, 1999). Validiteten bygger mycket på intervjuarens hantverksskicklighet. Att vara lyhörd, ställa följdfrågor och omformulera frågor men också att avläsa kroppsspråket, skriver Repstad (Repstad, 1999). Eftersom jag använder en del öppna frågor kan följdfrågorna ibland bli av ledande karaktär.

Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin kom att ske med hjälp av en diktafon för att samtalet ska flyta så bra som möjligt. Efter att samlat in all empirin kommer sedan undersökningen att brytas ner i olika teman, den hermeneutiska processen. Jag kommer längre fram i arbetet under analysbeskrivningen att redogöra för den hermeneutiska processen .

25

3.6 Analysbeskrivning

Den analys jag använt mig av kallas hermeneutisk eftersom det handlar om att försöka förstå och söka mening.

Repstad (Repstad, 1999) beskriver den hermeneutiska processen genom att man först skapar en helhetsbild av intervjutexten som man sedan bryter ner i enskilda teman som olika innebörd och betydelser. I texten har jag valt ut delar som föräldrarna betonar och tolkar denna med hjälp av kapitlet kring tidigare forskning. Repstad hävdar att risken när vi väljer utvalda delar är att författarnas egna tankar och värderingar kan tränga igenom. Detta är att ta i aktning när jag analyserar för att skapa en bild av föräldrarnas attityder angående fritidshemmet. Genom att övertolka materialet kan vi även skapa en skev bild av verkligheten (Repstad, 1999).

En fallgrop är om berättarlusten tar över och att vi vill beskriva outforskade ämnen och åsikter som är revolutionerande och det är därför viktigt att vi håller oss till sanningen. Repstad (Repstad, 1999).

När vi tolkar är vi medvetna om att saker och ting som lyfts ur texten har en kontext, viktigt är att tolkningen av ett stycke som lyfts ut bör ske utifrån helheten och inte enbart från stycket (Repstad, 1999). Genom ett grundligt och trivialt arbete och intuition får vi den fingertoppskänsla som behövs för att skapa en god analys av resultat vi fått in genom intervjuer. Repstad skriver att detta är av godo för att skapa en god situation för läsaren av forskningsrapporten, ett bekvämt läsande skulle jag vilja säga.

26

4. Resultat

Jag har jag sammanställt svaren och delat in dem i olika teman för att kunna skaffa en överblick över svaren och därefter ska jag göra en analys utifrån den bakgrundsfakta jag har. I de olika teman jag skapat framgår de delar som föräldrarna framför allt betonat och jag tolkat som viktiga för att komma fram till ett resultat där mina förhoppningar är att kunna besvara syftet med undersökningen.

4.1 Bakgrundsbeskrivning av informanterna.

I detta kapitel kommer jag att presentera empirin i vilken två informanter deltagit. Informant ett är en man i medelåldern vars barn slutat fritids och går nu i fjärdeklass. Han arbetar borta och är hemma varannan vecka och i helgerna. Han är frånskild men har nu ett nytt förhållande där hans dotter valt att bo hos honom. Utifrån vad han själv berättar verkar han ha ett bra förhållande till sin dotter och vill att hon har det bra både i skolan och på sin fritid. Informant två är en kvinna runt trettio år och har ett barn som nu går i fjärde klass. Hon har även ett yngre barn som är i sex års ålder.

4.2 Fritidshemmets uppdrag

Vad är fritidshemmets uppdrag och känner föräldrarna till detta? I intervjuerna bekräftas skolverkets undersökning att föräldrarna helst ser till barnets situation och vill inte ha något inflytande över verksamheten. Huvudsakligen ställde dock föräldrarna sig positiva till fritidshemmet och var nöjda så som det var. Men jag var nyfiken på att se hur mycket föräldrarna visste om de styrdokument som styr fritidshemmets verksamhet för att se om det finns någon koppling till varför deras barn slutat på fritids.

Föräldrarna svarade att de inte visste så mycket om fritidshemmets styrdokument vilket i och för sig inte är så konstigt. Förtroendet för skolan minskar ju längre bort

27 verksamheten är från den tillfrågades vardag desto mindre förtroende har man för verksamheten visar det sig i skolverkets rapport. (Skolverket 2003: 1287).

Det är kanske inte så lätt att följa med alla förändringar som sker i vårt moderna samhälle. Det tillkommer och utvecklas hela tiden nya informationskällor, hävdar Maltén (Maltén, 2003). Både skolan och fritidshemmet matas med nya direktiv från politiker och de gamla hinner knappt sjunka in förrän det kommer nya. Skolan och fritids har ett stort ansvar och ska trots svårigheterna se till att barnen är aktiva och blir goda samhällsmedborgare vilket är grundtankarna med Lpo 94.

I de allmänna råden för fritidshemmet står det dock att styrdokumenten riktar sig till verksamma pedagoger inom fritidshemmet och i viss mån till de föräldrar som väljer att engagera sig mer i sitt barns skolgång. Det står också att det är viktigt att föräldrarna utövar så mycket inflytande som möjligt för att tillsammans med skolan förbereda barnen (Skolverket, 2007: 1227).

Men om det nu är fritt att engagera sig och föräldrarna väljer att inte göra det kan man säga att de brister i sitt engagemang? Svaret på detta kan endast bli hypotetiskt utifrån den undersökning jag gjort men det finns fler sätt att engagera sig på går det att läsa på hem och skolas hemsida. Riksförbundet hem och skola föreningen (rhs, 2009) är en organisation som arbetar över hela riket vars uppgift är att vara med och forma framtidens skola. Även om det är kommunerna som har ansvaret för skolan idag är det ändå riksdag och regering som beslutar om vilka riktlinjer som ska gälla. Så jag undrar fortfarande om föräldrarnas inflytande i fritidshemmet inte borde vara mer?

Kunde det inte finnas möjlighet att förbättra kommunikationen mellan fritids och föräldrarna på föräldrasamtalen? Jag har själva upplevt på min vft att under föräldrasamtalen går man först igenom skolans mål och efter det barnets prestationer och sedan frågar läraren om det är något föräldern undrar över när det gäller fritids. I de samtal jag suttit med svarar de flesta entydigt att de har inget de undrar över. Hur skulle det fungera om pedagogen här framförde fritidshemmets mål och redogjorde för hur den sociala utvecklingen framskrider?

28

4.4 Fritidspedagogen

På frågan om hur viktigt det var att pedagogerna hade rätt utbildning på fritidshemmet svarade informanterna att det var viktigt att klara av konflikthantering. Men varför är det då så viktigt att pedagogerna har rätt utbildning? Jo för precis som en av

informanterna svarade kan man väl inte ta en vuxen direkt från gatan och sätta denne att ta hand om barnen på fritidshemmet. För att instämma med föräldrarna berättade jag om den föreläsning som Lärarförbundet gjorde på Malmö högskola där föreläsaren

berättade att oftast gick man inte till en doktor om man inte visste att denne var

legitimerad, men föräldrar idag lämnar sina barn till skolan utan att veta om de har rätt behörighet. Så varför är det viktigt att fritidshemmets personal är rätt utbildade?

Jag har tidigare nämnt att i det moderna samhället är informationsflödet stort och varje pedagog måste vara engagerad och besitta kunskapen att se varje individ. I mångt och mycket går fritidshemmets verksamhet ut på att se människan (Maltén, 2003). Maltén skriver att den sociala människosynen går att knyta an i läroplanen. En rad sociala färdigheter, som förmåga till samarbete, solidaritet, inlevelse i andras situation, relationsbearbetning och konflikthantering har kommit att känneteckna dagens skola (Maltén, 2003).

I allmänna råd (Skolverket, 2007: 1727) står det att fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. Kraven är stora på pedagogen men den utbildade pedagogen klarar av detta. Konflikthantering handlar till större delen om att kunna umgås socialt med andra människor och därför anser jag att det är viktigt att läsa historikkapitlet för att kunna bilda sig en uppfattning om fritidshemmets utveckling och vad den stora uppgiften är i verksamheten.

29

4.5 Maxtaxa

Har ekonomin med att göra om barnet får fortsätta på fritids? Båda informanterna tyckte att den summan de betalade var rimlig. Vidare undrade jag om de var villiga att betala mer för barnets fritidshemsvistelse. Informant ett kunde tänka sig en liten höjning medans den andra inte ville detta. Den informant som kunde tänka sig en liten höjning var också den som arbetade heltid men motiverade höjningen med att det skulle vara om barnet fick bättre mellanmål än den som erbjöds idag. Han svarade också att han var medveten om den strama ekonomi kommunen hade men tyckte ändå att det var viktigt att barnet fick mat för det är trots allt många timmar de är på fritids, i detta fall då från skolans slut fram till sjutton tiden. Men från och med januari 2002 är kommunerna skyldiga att erbjuda barnen till arbetslösa och studerande föräldrar minst tre timmar per dag eller femton timmar i veckan förskola. Detta har lett till att ett stort antal barn skrivits in på förskolan. Närvarotiden för barn på fritidshemmet har dock inte ökat. Skolverkets rapport (Skolverket 2003: 1087) visar också att den genomsnittliga närvarotiden i fritidshem minskar. År 1999 var den genomsnittliga närvarotiden i fritidshem för barn i åldern sju till nio år sjutton timmar i veckan, den siffran har gått ned till tretton timmar i veckan år 2005. Anledningen till att närvarotiderna i fritidshem minskar är inte klarlagd (Skolverket 2003: 1087).

4.6 Barns fritid

Vad är fritid, vem styr över fritiden och varför tar jag upp det i min undersökning? Barnens fritid styrs av de vuxna, svarade båda informanterna i min undersökning. Men de kände sig tvingade att bestämma över barnens fritid för de var själva styrda av sina arbetstider, till att barnen anser sig berövade sin fritid när de tvingas gå till fritids svarade båda informanterna

För att veta var det är barnens vistas och under vilka omständigheter de är där, är det bra om man känner till omständigheterna kring begreppet fritid anser jag. När vi vuxna menar fritid är det kanske inte den fritid barnen menar utan det är viktigt att se i vilken

30 kontext begreppet fritid används. Barnen till de informanter jag intervjuat svarar att de vill vara hemma på sin fritid och umgås med sina jämnåriga kompisar för på fritids är det bara mindre barn. Den sociala arenan där barnen vill vistas är kanske inte samma som den skolan erbjuder (Balldin, 2003). Fritidshemmen behöver förbättras, de behöver bli bättre på att redovisa sitt arbete skriver skolverket i sin rapport (Skolverket 2003: 1087). Vi behöver bli bättre på att söka upp barnen på deras arena och därifrån hjälpa dem skriver Danielsson i en artikel i Fritidspedagogen (Fritidspedagogen, 2008: 1) Ordet fritidshem kan också delas och få en annan betydelse. Fritid har jag berättat om tidigare men det är sammansatt med ordet hem. Hem är kanske för barnet där det vistas efter skolan slut, där övriga familjen befinner sig. Kan det vara så att barnet anser sin fritid är då de är hemma och inte gör något mer än är med kompisar? Kan det vara därför de väljer att gå hem efter skolans slut?

31

5. Analys

I detta kapitel gör jag en analys där jag kopplar det insamlade materialet med tidigare forskning.

5.1 Generellt

Båda informanterna är i helhet nöjda med fritidshemmet och har inget direkt att klaga på enligt dem själva. Barnen har tyckt att det varit ok att vara på fritids den tid då föräldrarna arbetat men har längtat hem för att vara med kompisarna, enligt föräldrarna. Likt många andra föräldrar måste de förvärvsarbeta för att få det att gå ihop rent ekonomiskt. Synen på fritid såg de som svår att definiera beroende på i vilket sammanhang man menade.

Till att börja med får jag det bekräftat om hur svårt det kan vara att få informanter att ställa upp. Jag erbjud kaffe med tilltugg för att visa på tacksamhet men intresset var trots det lågt. Intresset för barnens fritid är svagt och därmed tycker jag man ser ett samband med att kraven på fritidshemmet inte heller är så stort. Det finns undersökningar gjorda av Skolverket (Skolverket, 2006: 1641) där det påvisas att det måste till engagemang från föräldrarnas sida.

5.2 Engagemang

Det är lätt att skuldbelägga föräldrarna för deras svaga intresse att informera sig om vad som sker på fritidshemmet men jag tycker att det bör ligga i fritidshemmets intresse att visa vad de gör och försöka lyfta fram sin kompetens och visa vad som sker när barnen möts på den sociala arenan barn emellan. Intressant var att i båda fallen valde föräldrarna att lyssna till vad barnet ville, och detta är ju bra sett ur barnets perspektiv för på så sätt stärker de barnen i deras självkänsla om vad de tycker är viktigt.

32 Vi har tidigare tagit del av att begreppet fritid är stort och barnens fritid är inte alltid den fritid de vuxna ser. Sett ur ett demokratiskt perspektiv såsom regeringen bland annat vill, får vi starka och kreativa barn. Hur ser det då ut med barnens fritidsaktiviteter? I undersökningen utgick jag från föräldrarnas perspektiv men det framkom dock i samtalen att barnen hade andra aktiviteter efter skolans slut. Sammanfattningsvis tolkar jag det som att den största anledningen till att de inte vill vara på fritids är behovet av att vilja vara med kompisar och då framför allt jämnåriga.

5.3 Kvalitén

Jag undrade inledningsvis om kvalitén på fritids kunde vara en av orsakerna till att barnen slutar. Jag kan summera att jag inte kunnat se några brister utifrån föräldrarnas perspektiv mer än att fritidshemmen är dåliga på att visa sig. Detta kan vi också knyta samman med den hårda kritik fritids fick i artikeln inledningsvis. Sammanfattningsvis med det som Skolverket skriver om i sina rapporter och den fakta jag kunnat få fram så är föräldrarna nöjda och tycks endast vilja se till barnets egen situation och föräldrarna vill inte ha så mycket inflytande över verksamheten.

5.4 Fostran

Om jag tittar till kapitlet om tidigare forskning ser vi att barnets fostran var något som hemmet först och främst skulle sköta men senare kom det att bli arbetsstugornas uppgift. I detta att fostra barnen låg att de hade utbildning för detta, för uppgiften var att hjälpa hemmet. Det jag undrar över är om föräldrarna överför sin bild av skolan till sina barn och detta sedan förs vidare i föräldrarnas bild av fritidshemmet. Jag menar att föräldrarna idag kanske inte ser sig som de verkligt kunniga fostrarna.

33

5.5 Ekonomi

Varför finns fritidshemmet till undrar jag? Idag är det frivilligt och föräldrarna får betala för barnomsorgen. Eftersom de vuxna tvingas jobba för att få ekonomin att gå ihop måste någon ta hand om barnen som de själva svarar i undersökningen. Är det en produkt av det postmoderna samhället vi möter idag där båda föräldrarna förväntas arbeta och göra karriär samtidigt. Undertiden ska de också hinna med fritiden som innebär att vara med barnen och hjälpa dem med sina aktiviteter? Om man tittar till barnets situation är det kanske inte så konstigt att han eller hon vill ha tid att vara med sina jämnåriga kompisar efter skolan slut för att känna att de själva har någon fritid.

5.6 Fritid

På frågan om föräldrarna ansåg att de styrde över barnens fritid svarade båda att det var deras arbetstider som styrde detta. Kan vi tolka detta som att det håller på och sker en förändring i vårt samhälle. Jag tror det är viktigt att öppna synen för det postindustriella samhället som vi lever idag anser jag efter att läst Malténs bok Att undervisa (Maltén, 2003). Jag har tidigare i historikkapitlet nämnt att de tidigare samhällsomständigheterna då de vuxna var tvungna att jobba och därför tvingades barnen till daghemsvistelse. Jag ser ett mönster i detta för såväl som på 50-talet som idag har samhället gått igenom en reform och fokus har kommit att hamna på individen. Samhället kräver idag mer ansvar av individen och vem är det då som ska se till att det börjar hos de unga. De vuxna är fullt upptagna med sitt arbete och sin karriär så vem ska då ta hand om de unga? I början av mitt arbete gick det att läsa att skolan inte hade tid med så viktiga frågor som etik och moral, så vem återstår det då att lära ut samhällets värdegrund?

34

6. Sammanfattning och slutsatser

Inledningsvis citerade jag Hameruds artikel där fritids kritiseras hårt av Skolverket. Utifrån de brister som skolverket funnit tycker jag mig kunna ana oro för barnen som går på fritids. Syftet med att ta hand om barnen och fostra dem till goda samhällsmedborgare verkar inte fungera så bra i vårt moderna samhälle, frågan är då vad som måste göras åt problemet. Mina tankegångar har från början varit att föräldrarna är de som slutligen bestämmer över barnen angående deras vistelse efter skolan. I detta har jag också undrat över föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och om deras kunskap kring fritids kan vara en orsak till att de låter barnen gå hem efter skolan. Jag kan dock nu summera att föräldrarnas kunskap om fritids är begränsad och deras beslut om att låta barnen gå hem efter skolan, grundar sig i att barnen själva vill detta och föräldrarna rättar sig därför efter deras val.

Den kategori barn som väljer att stanna hemma har jag kommit fram till är de barn som börjar mellanstadiet. Som jag ser det rent fysiskt lämnar barnen lågstadiet och blir stora jämfört med dem som går kvar där och samma blir det då på fritids där de möter sina gamla kompisar från lågstadiet och då känner sig äldre än dem vilket leder till att de inte har några kompisar som är jämnåriga att vara med.

Många gånger träffar barnen på fritids samma lärare som de träffat under dagen och känner därför inte det som ett avbrott att vara på fritids utan det blir ytterligare en förlängning av skoldagen. Jag ser att det skulle behövas en radikal förändring på fritids. Personalen som jobbar på fritids ska inte behöva fylla ut sin arbetstid med att jobba som extraresurs i klassrummet utan de ska vara proffsen på fritids. Barnen ska möta en ny miljö samtidigt som det ska vara annan personal än den de mött innan på dagen. Barnens sociala arena har också förändrats vilket innebär att fritidspersonal hela tiden måste lyssna till barnen och hjälpa dem med de nya konflikter som uppstår. I att samhället förändras ligger också att föräldrarna måste lyssna till barnen och inte bara ignorera dem utan försöka engagera sig i deras sociala utveckling. Samspelet mellan fritids, föräldrarna och barnen måste bli bättre anser jag.

35

6.2 Diskussion och kritisk reflektion

Jag tycker jag uppnått syftet med att undersöka föräldrars tankar kring fritidshemmet och tycker mig fått fördjupade kunskaper om varför barn slutar på fritids. I tidigare kapitel skrev jag att antalet barn ökar inom skolbarnomsorgen men detta kan vara motsägelsefullt för de uppgifter jag fann berättade motsatsen. När man ser till validiteten, just det som ska undersökas har jag upptäckt att man inte skiljer fritids i detta avseende från förskolan vilket lätt leder till missvisningar när media skriver. Skolverket har inte kunnat klargöra varför närvarotiden minskar för barn i sju till tolv år och menar att det behövs forskas mer på detta. Det jag kommit fram till i undersökningen är att fritidshemmet måste bli bättre på att söka upp de arenor där barnen vistas för att kunna hjälpa dem i sina sociala förberedelser för samhället och på så sett få barnen att stanna kvar på fritids fram tills de slutar årskurs sex. I den undran jag framfört i arbetet ligger vad som händer med de barnen som väljer att sluta på fritids, för historiskt sett är det de barnen som utsätts för störst risk att hamna fel i samhället. I min profession som blivande pedagog tycker jag det är viktigt att titta till detta problem och på bästa vis söka just de arenor där barnen vistas och där försöka hjälpa dem i deras relationsskapande sett ur ett sociokulturellt perspektiv.

Jag är nöjd med mitt resultat och det val av metod som använts. Tidsramen har känts kort men har lyckats bra ändå. Om jag fick ändra på något skulle det vara sättet att skaffa informanter på, då detta blev en utdragen process. Efter att ha gjort denna undersökning skulle det vara intressant att se det ur barnens perspektiv för att då kunna bilda en uppfattning om deras syn på problemet och på så sätt triangulera problemet.

36

7. Referenser

Balldin, Jutta (2003). ”Fri tid men ingen fritid”. Banér, Anne (red). Barns fritid. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Danielsen, Stefan (2008). ”Klassisk fritidspedagogik: omsorg och meningsfull fritid” . I Fritidspedagogen nr 2008/1 . Stockholm: Lärarförbundet.

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Hamerud, Annika (2007). ”Fritids kritiseras hårt av Skolverket”. I Dagens Nyheter 2007-01-07 s A08. Stockholm: Dagens Nyheter

Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater. Barn och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Växjö: Växjö University Press

Lindar, Per (1999). Fritidsboken. Stockholm: Bonnier utbildning AB. Lärarförbundet, (2004). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet Maltén, Arne (2003) Att undervisa. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa& Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Rohlin, Malin (1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga. Stockholm: HLS förlag. Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid. Stockholm: HLS förlag

37 Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag. Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer Inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm.

Skolverket (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. Stockholm: Liber http://www.skolverket.se/publikationer?id=597

Skolverket (2003). Information om allmän förskola. Gotab: Ordförrådet AB. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1087

Skolverket (2004). Information om allmän förskola. Stockholm: Fritzes kundservice. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1287

Skolverket (2006). Uppföljning av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. 2006. Stockholm: Elanders Gotab.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1595

Skolverket (2006). Skolverkets lägesbedömning 2006. Stockholm: Elanders Östervåla. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1641

Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes kundservice.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727

Svensk Television Debatt.(2008). Stor skolspecial med utbildningsminister Jan

Björklund (fp) i centrum. ”Hur mår den svenska skolan egentligen”? Tillgänglig 2008-10-24

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1289414 Rhs (Elektronisk). Tillgänglig 2008-12-15.