Fakulteten för lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet - Svenska och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Framgångsfaktorer för en likvärdig
undervisning för elever med läs- och
skrivsvårigheter
Success factors for an equivalent education for students with reading and writings difficulties
Ida Frank
Pernilla Kamph
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet svenska, 15 hp
Examinator: Karin Jönsson Handledare: Fredrik Hansson
Förord
Denna kunskapsöversikt utgör vårt självständiga arbete inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet svenska. En av skolans uppgifter är att ge elever möjlighet att utveckla sina läs- och skrivförmågor (Skolverket, 2019). Trots detta har, enligt Svenska dyslexiföreningen (u.å.), en av fem elever någon form av läs- och skrivsvårigheter. Det anser vi vara ett för yrket relevant problem att fördjupa oss i.
Det självständiga arbetet har utförts i par med en rättvis fördelning och en lika stor delaktighet genom hela arbetet. På ett produktivt sätt har uppgifter delats upp för att sedan sammanställas för att undvika upprepningar, missförstånd eller att missa den röda tråden. Främst delades arbetet upp vid sökningen av vetenskapliga källor, därefter utfördes uppdraget tillsammans.
Sammandrag
Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesområde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materialets resul-tat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läs-ning och skrivläs-ning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profess-ion. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.
Nyckelord: klassrumsklimat, likvärdig undervisning, lärarkompetens, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivundervisning.
Innehåll
1. Inledning ... 5
1.1 Begreppsdefinition ... 6
1.1.1 Läs- och skrivsvårigheter ... 6
1.1.2 Likvärdig undervisning ... 6
2. Syfte och frågeställning ... 7
3. Metod... 8
3.1 Sökprocess och urval ... 8
3.2 Metoddiskussion ... 10 4. Resultat ... 12 4.1 Material ... 12 4.2 Källornas resultat ... 14 4.2.1 Klassrumsklimat ... 14 4.2.2 Lärarens kompetens ... 15 4.2.3 Undervisning ... 16
5. Slutsats och diskussion ... 18
5.1 Slutsats... 18
5.2 Diskussion ... 18
6. Avslutning och framtida forskning ... 20
1. Inledning
Sverige har, enligt Martin Hugo (2011), förmodligen de bästa skolorna i hela världen. På skolorna verkar det många kompetenta lärare som har en av de viktigaste uppgifterna i samhället, att förbereda elever att verka i vårt demokratiska samhälle. För att kunna verka och orientera sig som medborgare i dagens informationssamhälle krävs det tillräckliga fär-digheter och kunskaper om läsning och skrivning. Alla elever ska, enligt Skolverket (2019), erbjudas en likvärdig undervisning. Likvärdig undervisning är inte liktydigt med att undervisningen ska formas på samma sätt för alla, utan det handlar om att anpassa under-visningen efter den enskilda elevens behov, förutsättningar och svårigheter (Runström Nilsson, 2011).
I Sverige har alla barn skolplikt vilket betyder att skolan är en plats där man får möta en stor variation av elever. För att kunna ge alla elever en likvärdig utbildning måste man sträva efter att undervisa samtliga elever (Runström Nilsson, 2011). Läroplanen för
grundsko-lan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2019) anger att det är skolans uppdrag att
främja och utveckla läs- och skrivfärdigheter hos elever och ge dem det stöd de behöver utifrån deras olika förutsättningar och behov. Trots detta har, enligt Svenska dyslexiföre-ningen (u.å.), en av fem elever någon form av läs- och skrivsvårigheter. Lässvårigheter och skrivsvårigheter uppträder oftast tillsammans, det vill säga att elever som upplever svårig-heter med läsning brukar även göra det med skrivning. Specialpedagogiska skolmyndighet-en (2012) mskolmyndighet-enar att det finns skolmyndighet-en rad olika orsaker till att elever kan ha läs- och skrivsvårig-heter, exempelvis bristfällig undervisning, för lite övning, sociala och språkliga faktorer. Elevers svårigheter kan enligt Hugo (2011) beskrivas och förklaras från två olika perspek-tiv, kategoriska och relationella. I det förstnämnda perspektivet ses elever som bärare av sina svårigheter medan i det andra perspektivet ses elevernas svårigheter som något som sker i elevers möte och interaktion med skolmiljön. Vidare redogör Hugo (2011) för det relationella perspektivet och hur begreppet inkludering är framträdande i detta perspektiv. Inkludering har sedan senare hälften på 1900-talet varit ett av skolans mål som handlar om att skolan ska anpassa undervisningen för elevernas olika behov och förutsättningar och att alla elever har rätt att ingå i samma skolsystem, en skola för alla. Varje elev har rätt att övervinna sina svårigheter och de har rätt att kräva en god och anpassningsbar utbildning
(Skolverket, 2019). Hugo (2011) är fast beslutad om att alla elever ärbildbara och har möj-lighet att lyckas i skolan.
Genom att sammanställa tidigare forskning om ämnet är avsikten att utforska och samman-ställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter.
1.1 Begreppsdefinition
Begrepp som kommer att vara framträdande i kunskapsöversikten redogörs i följande avsnitt.
1.1.1 Läs- och skrivsvårigheter
Den specialpedagogiska myndigheten (2012) definierar läs- och skrivsvårigheter som ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva och att en gemensam faktor är svårigheten att ta sig an en skriven text. Vidare beskriver Skolinspektionen (2011) att ett vanligt problem vid svårigheter med läsning och skrivning är fonologiska svårigheter, det vill säga att koppla bokstavstecknet till språkljudet. Som en följd kan detta medföra problem med ordavkodning och ordigenkänning vilket kan ge svårigheter att läsa och stava.
1.1.2 Likvärdig undervisning
Oavsett var i landet, utbildningen anordnas ska den vara likvärdig. I kunskapsöversikten syftar likvärdig undervisning till att skolans undervisning ska anpassas och ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Skolan ska därför organisera undervisningen utifrån varje enskild elev och kan då inte utformas lika för alla (Skolverket, 2019).
2. Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter.
Översikten utgår från följande överordnade frågeställning:
• Vilka framgångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3?
3. Metod
I följande kapitel redogörs metod för insamlat material. Första delen behandlar metodens sökprocess och urval med en tillhörande tabell. I den andra delen förs en metoddiskussion.
3.1 Sökprocess och urval
För att besvara kunskapsöversiktens frågeställning påbörjades en sökningsprocess av ve-tenskapliga artiklar. För att hitta informationskällor med relevans för det aktuella problem-området sammanställdes ord som ansågs vara relevanta i sökblock utifrån syfte och fråge-ställning. I sökblocken identifierades två olika huvudaspekter, läs- och skrivsvårigheter och inkludering. Vidare i sökblocken samlades även alternativa sökord, synonymer och uppdel-ningar av ord. De olika publiceringstyperna, vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar användes för att avgränsa till studier som är vetenskapligt granskade. Kunskapsöversikten behandlar yngre elever och därför valdes artiklar med fokus på äldre elever bort.
En sökning på databasen SwePub, där forskning publiceras vid svenska lärosäten och myn-digheter, påbörjades. Sökorden testades i databasen och första sökningen blev på nyckelor-det “läs- och skrivsvårigheter”. Frassökningen inom citattecken användes för att hålla ihop orden för att på så sätt slippa irrelevanta träffar. För att göra sökningen så effektiv som möjlig avgränsades artiklarna till refereegranskade och resultatet blev 12 vetenskapliga artik-lar. Artiklarna granskades utifrån titel och abstract för att finna adekvat material. Endast en av de tolv vetenskapliga artiklarna sparades och resten föll bort då de behandlade fel ålder. Doktorsavhandlingar är inte samlade under refereegranskade artiklar på databasen Swepub, utan de är samlade i en egen avgränsningskategori då de presenteras med en annan form än vad refereegranskade artiklar gör. Därför granskades även doktorsavhandlingarna med samma sökfras som tidigare, ”läs- och skrivsvårigheter”. Avhandlingarna studerades utifrån titel och abstract för att på så sätt finna en relevant doktorsavhandling till det aktuella pro-blemområdet. En sparades och ansågs relevant för ämnet, resten exkluderades dels på grund av att de fokuserade på äldre elever, dels då de saknade relevans för kunskapsöver-sikten. Däremot fanns det en doktorsavhandling av Tarja Alatalo som först sparades men som senare föll bort då det hittades två andra väsentliga vetenskapliga artiklar som var grundade i Alatalos avhandling.
Det visade sig inte bli lika många och relevanta träffar som väntat på första sökningsfrasen. För att expandera sökresultatet trunkerade vi sökordet för att få träffar på ordets olika böj-ningar och ändelser, läs- och skrivsvårighet*. Denna sökningsform gav exakt lika många vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som tidigare. Sökningsprocessen fortsatte med sökorden lässvårighet* och skrivsvårighet*, även här användes trunkering av ordet för att bredda sökningsorden istället för att använda den mer specifika formen lässvårigheter och skrivsvårigheter. Det var enbart lässvårighet* som gav en intressant artikel kopplat till kunskapsöversiktens syfte och frågeställning, men den visade sig senare vara irrelevant då det var för stort fokus på språklig förmåga.
Avgränsningen ”svårighet” åsidosattes för att expandera sökresultatet och nästa sökning blev “läs- och skrivlärande”. Vid denna sökning fanns det en doktorsavhandling och denna avhandling blev ett underlag för kunskapsöversikten. Vid nästa sökning användes orden läs* AND skriv* AND lärande*. För att avgränsa och få systematiska sökningar tillfördes ordet lärande*, även detta ord i expanderad form. För att kombinera de tre valda orden an-vände vi AND med versaler mellan sökorden för att få mer relevanta träffar. Sökningen avgränsades till refereegranskat och fritt online. Fritt online valdes för att avgränsa ytterli-gare och för att få fram de artiklar som kan läsas online. Vid denna sökning påträffades en väsentlig artikel då övriga artiklar handlade om bland annat språkanvändningens funktion och tvåspråkiga klassrum.
Artikelsökningens fokus övergick nu till att fokusera på sökordet inkludering. Detta kom att bli den första sökningen inom detta fokus. Sökningen med avgränsningen refereegrans-kat, samhällsvetenskap och fritt online gav 16 träffar varav 1 artikel ansågs relevant. Resten föll bort då fokus inte låg på läs- och skrivundervisning. På databasen ERIC fortsatte sök-ningen för att nå internationell forskning inom ämnet. Kommande artikel som först ansågs vara relevant hittades genom att på ERIC kombinera sökorden ”inclusion in the classroom” AND reading AND writing. Långt fram i kunskapsöversiktens arbete plockades denna artikel bort då den inte ansågs uppfylla samtliga kriterier för detta arbete, trots att den hittades på ERIC med begränsningen Peer reviewed. Detta krävde en ny sök-ning av artikel. Efter många söksök-ningar och kombinationer av ord på ERIC visade det sig att artiklarna på SwePub matchade det aktuella problemområdet bättre.
Söksträngen reading AND writing AND primary school med avgränsningarna referee-granskat och fritt online på Swepub gav tio träffar. Eftersom det behövdes en artikel för att ersätta den tidigare påbörjades letandet uppifrån och ner, det visade sig att den andra arti-keln matchade kunskapsöversiktens ämne bra. Processen med att söka upp vetenskapliga artiklar till kunskapsöversikten avslutades med att söka på namn på personer som skrivit doktorsavhandlingar relevanta till ämnet, därav Kerstin Bergöö och Catharina Tjernberg.
Datum Databas Söksträng Avgränsningar,
Begränsningar Antal resultat Valda artik-lar utifrån titel och nyckelord
2019-11-25 Swepub “Läs- och skrivsvårigheter” Refereegranskat
12 1
2019-11-25 Swepub “Läs- och skrivsvårigheter” Doktorsavhandling 16
1
2019-11-25 Swepub Lässvårighet* Refereegranskat 12 1
2019-11-25 Swepub “Läs- och skrivlärande” Doktorsavhandling 1 1
2019-11-25 Swepub Läs* AND skriv* AND lärande*
Refereegranskad, fritt
online 25 1
2019-11-25 Swepub Inkludering
Refreegranskat,
samhälls-vetenskap, fritt online 16 1
2019-11-27 ERIC Inclusion in the classroom AND reading AND writing
Peer reviewed
18 1
2019-12-03 Swepub Kerstin Bergöö Refreegranskat
2 1
2019-12-03 Swepub Catharina Tjernberg Refereegranskat 4 1
2019-12-19 Swepub Reading AND writing AND primary school Refreegranskat, fritt on-line 10 1
Tabell 1
3.2 Metoddiskussion
Merparten av sökningarna gjordes i den svenska databasen Swepub, därav är majoriteten av artiklarna på svenska ur en svenskspråkig kontext. För att få ett bredare resultat hade det varit relevant att utföra fler sökningar i databasen ERIC för att överblicka det internation-ella forskningsfältet. Att få med internationinternation-ella studier i denna kunskapsöversikt hade möj-liggjort en jämförelse med andra länders läs- och skrivundervisning.
Under artikelinsamlingarna gjordes upptäckten att tre av artiklarna utgår från två olika stu-dier. Vid början av sökningsprocessen hittades många doktorsavhandlingar relevanta till ämnet som sparades, men för att smalna av och få fram vetenskapliga artiklar med lite färre
sidor valde vi istället att utgå från Tarja Alatalo (2012) och Tarja Alatalo (2014) som utgår från samma doktorsavhandling. Catharina Tjernbergs (2013) doktorsavhandling ansågs vara så pass relevant för det aktuella problemområdet att den fick behållas. Catharina Tjernbergs och Eva Heimdahl Mattsons (2014) vetenskapliga artikel utgår från doktorsavhandlingen. Trots att artiklarna utgår från samma studie anses samtliga artiklar och doktorsavhandlingar relevanta för det aktuella problemområdet då de behandlar olika frågor.
En annan upptäckt som gjordes under artikelinsamlingen var att det inte hittades tillräckligt med adekvat resultat på inkludering som förväntat. Syftet med kunskapsöversikten från början var att ta reda på hur inkludering gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter men kom sedan att ändras till faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig läs- och skriv-undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Trots detta ansågs ändå en av artiklarna vara relevant för kunskapsöversiktens nuvarande syfte.
4. Resultat
I följande kapitel presenteras först de valda artiklarna och avhandlingarna som valts ut till denna kunskapsöversikt. Det som är i fokus för presentationen är vilken typ av studie det är, studiens syfte, vilket objekt och den metod som studien använt. Efter materialpresentationen redogörs källornas resultat utifrån tre olika utgångspunkter, alla med koppling till frågeställningen om vilka framgångsfaktorer som möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3.
4.1 Material
Den vetenskapliga artikeln Har lärare i åk 1–3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och
skrivundervisning? är skriven av Tarja Alatalo, publicerad 2012. Syftet med studien är att lyfta
de krav som ställs på en lärare för en god läsundervisning. Den tar även upp vilka kunskaper lärarna besitter kring ämnet. Artikeln bygger på en avhandlingsstudie, där lärares möjligheter och svårigheter att bedriva skicklig läs- och skrivundervisning undersöktes. Genom en intervjustudie med åtta lärare får Alatalo fram lärares olika möjligheter och svårigheter för att bedriva läs- och skrivundervisning. Det utfördes även en enkätundersökning på 249 lärare som fick fram information om lärares kompetens och inställning till läs- och skrivundervisning. Det utfördes även ett kunskapstest på 269 lärare och 31 specialpedagoger.
Artikeln Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya perspektiv på lärande ges
allt större utrymme i lärarutbildning och skola? är skriven av Tarja Alatalo, publicerad 2014. Syftet
med denna debattartikel är att läs- och skrivundervisningen i skolans första år diskuteras utifrån det nya perspektivet på lärandet, sociokulturellt perspektiv, som idag har allt större inverkan på skolan. Artikeln bygger på en avhandlingsstudie där lärares möjligheter och svårigheter att bedriva skicklig läs- och skrivundervisning undersöktes. Genom en intervjustudie med åtta lärare får Alatalo fram lärares olika möjligheter och svårigheter för att bedriva läs- och skrivundervisning. Det utfördes även en enkätundersökning på 249 lärare som fick fram information om lärares kompetens och inställning till läs- och skrivundervisning. Det utfördes även ett kunskapstest på 269 lärare och 31 specialpedagoger.
Artikeln Liv, identitet, kultur. Om utredningen att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett
demokratiämne, är skriven av Kerstin Bergöö och Annette Ewald, publicerad 2003. Syftet
med artikeln är att belysa den politiska aspekten vid läsutvecklingens roll i undervisningen och i svenskämnet i den svenska grundskolan med stöd i forskning och utredningar.
Avhandlingen Mellan fakticitet och projekt: Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem, är skriven av Cecilia Nielsen, publicerad 2005. Syftet med avhandlingen är att skola och samhälle ska få en utökad förståelse för hur människor kommer över sina svårigheter inom läsning och skrivning. Studien kan karaktäriseras som en empirisk undersökning på filosofisk grund baserad på intervjuer med nio personer, barn och vuxna som försöker bemästra sina läs- och skrivsvårigheter.
Artikeln Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet – en modell för analys av möjligheter att erbjuda
varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag, är skriven av Helena Roos och Ulla Gadler,
publicerad 2018. Syftet med studien är att producera fram en modell för att möjliggöra en analys av kvaliteten på det didaktiska mötet. Roos och Gadler utgår från två olika fiktiva didaktiska möten, med utgångspunkt i ämnet matematik, för att synliggöra behovet av att kunna undersöka professionell kompetens som ska motsvara elevers olika förutsättningar. Artikeln Teacher´s perspecitve on how to promote children´s learning in reading and writing, är skriven av Gunilla Sandberg, Tina Hellbom-Thibblin och Anders Garpelin, är publicerad 2015. Syftet med studien är att ur lärarens perspektiv, fördjupa förståelsen för hur barns lärande i klass 1 i grundskolan kan främja läsning och skrivning. Studien grundar sig i 18 kvalitativa intervjuer med grundskollärare som verkar i klass 1–3.
Doktorsavhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisordienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken, är skriven av Catharina Tjernberg, publicerad 2013. Syftet med
avhandlingen är att fokusera på elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter för att analysera framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Syftet är även att göra sig underrättad om vilka förutsättningar den pedagogiska miljön erbjuder samt att systematiskt redogöra hur läraren arbetar för att utveckla sin yrkesskicklighet. Studien är baserad på en kvalitativ forskning, med fallstudie som den vetenskapliga metoden. Den har en praxisorienterad ansats då syftet är att synliggöra och identifiera positiva synvinklar inom läs- och
skrivlärande. Studien varade under sju år med sex lärare och två speciallärare i klass 1 till 5 deltog.
Artikeln Inclusion in practice: a matter of school culture, är skriven av Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson, publicerad 2014. Studiens syfte är att göra sig underrättad om hur läs- och skrivundervisning kan verka på ett framgångsrikt sätt, utan att vara exkluderande. Studien tar även upp relationen mellan teori och praktik och dess effekt med fokus på lärares professionella utveckling kring inkludering. Studien är baserad på en kvalitativ forskning, med fallstudie som den vetenskapliga metoden. Den har en praxisorienterad ansats då syftet är att synliggöra och identifiera positiva synvinklar inom läs- och skrivlärande. Studien varade under sju år med sex lärare och två speciallärare i klass 1 till 5 deltog.
4.2 Källornas resultat
I följande del presenteras det sammanställda resultatet från artiklarna. Utifrån det granskade materialet har olika möjligheter och framgångsfaktorer för en likvärdig undervisning varit framträdande. Här presenteras och analyseras tre olika huvudteman som besvarar kunskapsöversiktens frågeställning om vilka framgångsfaktorer som möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F3. Översiktens resultat skapades genom en analys av det valda materialet. För att på ett effektivt sätt identifiera samband och bilda teman till arbetets resultat användes tankekartor. Det blev en logisk metod för att behandla det lästa och för att få en helhetsbild.
4.2.1 Klassrumsklimat
I fyra av artiklarna redovisar författarna hur klassrumsklimatet påverkar eleven och dess möjlighet att kunna utveckla sitt lärande (Nielsen, 2005; Tjernberg, 2013; Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014). Tjernberg (2013) redogör för hur deltagarna i studien menar att det är av stor vikt att klassrumklimatet präglas av en positiv och tillåtande anda genom att läraren lyfter fram styrkor och förmågor i klassrummet. Elever ska känna att olikheter är en del av klassrummet och som följd av det ska alla elever känna att de är en del av gemenskapen. Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) betonar att klassrummen ska
genomsyras av naturlig acceptans av olikheter. En samarbetsanda utvecklas med hjälp av en god pedagogisk miljö och en god social stämning, där alla elever känner sig involverade genom att först göra uppgifter tillsammans för att sedan utföra kommande uppgift på individnivå.
Deltagarna i studien från Nielsen (2005) menar att de skapar ett eget rum kring sin skriv-ning och lässkriv-ning i syfte att isolera sig från omgivskriv-ningens störande moment och för att lät-tare hamna i läsandets och skrivandets värld. För elever med läs- och skrivsvårigheter har den yttre miljön en mycket större betydelse än för vana och goda läsare. Genom att skapa en god yttre miljö och skapa rum runt sin läsning och skrivning upplever Nielsen (2005) att elever med läs- och skrivsvårigheter nästan förbiser sina hinder. Något som Nielsen (2005) också indikerade var konflikten mellan tiden i klassrummet och den egna tiden. Vid läs- och skrivsvårigheter tar det längre tid att läsa, skriva och lära. Det är något som deltagarna känner en stress över i klassrummet. Även klasskamraternas stress leder till att eleverna inte får visa vad de kan vid till exempel högläsning men det är samtidigt viktigt för deltagarna att känna samhörighet med resten av klassen (Nielsen, 2005).
4.2.2 Lärarens kompetens
I fyra av artiklarna konstaterar och redogör författarna för hur lärarens kompetens och kunskap kan påverka undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter (Alatalo, 2012; Roos & Gadler, 2018; Tjernberg, 2013; Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014). Tjernberg (2013) redogör i sitt resultat om vikten av lärarens kompetens och kunskap för att kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna samt arbeta utifrån var ele-verna befinner sig i sin kunskapsutveckling. Tjernberg (2013) framhåller hur deltagarna i studien anser att arbetet med språkets form och dess funktion är av betydelse. Vidare redo-gör deltagarna för hur viktigt det är med tillgång till personer med specialkompetens inom läsning och skrivning för att få djupare förståelse och kunna omsätta kunskapen i pedago-gisk handling. Även Alatalo (2012) redogör i sitt resultat från enkätstudien om lärarnas bristfälliga kunskaper om läsinlärning och hur deras kunskaper hänger samman med erfa-renhet. Resultatet visade att bristfälliga kunskaper i utvecklingen av skriftspråk kan det göra det svårt för lärarna att utöva professionell läs- och skrivundervisning. Ett annat resultat som delgavs var att nyexaminerade lärare saknade kunskap om nyttan av att känna till grundordet. Det kan, enligt Alatalo (2012), tolkas som att lärarna inte vet vad det kan vara
för nytta med att känna till grundordet trots att det är en viktig grund och av stor betydelse för en skicklig läs- och skrivundervisning.
Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) menar att det har visat sig ha en avgörande bety-delse för lärare att ha en teoretisk bakgrund för att se pedagogiska möjligheter och för att skapa en gynnsam undervisning. Hur lärarens kompetens påverkar elevernas inlärning och utveckling redogör även Roos och Gadler (2018) för. De talar om hur viktigt det är att lära-ren har kompetens för att kunna möta varje elev samt om skolans uppdrag att erbjuda en likvärdig utbildning med utgångspunkt från elevers varierande behov och förutsättningar. Vidare diskuterar de om att denna uppgift även kan ses som ett dubbelt uppdrag som om-fattar såväl kunskapsuppdrag som socialisationsuppdrag. För att på ett så professionellt sätt som möjligt kunna möta den stora variationen av elever krävs en mångfald i det didaktiska kunnandet. Roos och Gadler (2018) har konstruerat en modell som kan ses som ett redskap för att kunna analysera och genomföra det dubbla uppdrag skolan har samt för att skapa didaktiska möten av god kvalitet. De tre komponenterna, tolkning och genomförande av skolans dubbla uppdrag, professionell kompetens att genomföra innehållsdynamisk och deltagande inkludering och elevers varierande förutsättningar i relation till likvärdig utbild-ning samverkar och är beroende av enskilda lärares kunskap och kompetens.
Roos och Gadler (2018) beskriver även hur viktigt det är att man arbetar tillsammans på en individ- grupp- och organisationsnivå då den enskilda människan inte rymmer all kunskap. Elever ska möta en organisation med kompetens och därför är det viktigt med samarbete. Sandberg et al. (2015) redogör för hur lärarna upplever det svårt att tillgodose alla elevers behov och förutsättningar då de ofta känner sig väldigt ensamma och saknar förutsättning-ar för ett kollegialt samförutsättning-arbete. Det kollegiala samförutsättning-arbetets betydelse redogör Tjernberg (2013) vidare för och beskriver hur lärarna i studien ser det som en viktig del inom läs- och skrivutvecklingen för att dela med sig av erfarenheter och uppmärksamma viktiga didak-tiska frågor.
4.2.3 Anpassa undervisningen
Elever har olika förutsättningar, behov och erfarenheter därför är det av stor vikt att undervisningen är anpassad till varje elev. I sex av studierna har undervisningen nämnts som en viktig del vid läs- och skrivsvårigheter (Alatalo, 2014; Bergöö & Ewald, 2003; Niel-sen, 2005; Sandberg et al., 2015; Tjernberg, 2013; Tjernberg & Heimdahl Mattson,
2014). Tjernberg (2013) lyfter fram i sin studie vikten av att bygga upp ordförråd, lära ele-ver läs- och skrivstrategier och utveckla eleele-vers läsförståelse genom textsamtal, högläsning och processkrivning. Deltagarna i studien betonar att det primära om en elev upplever läs-ning och skrivläs-ning problematiskt, är att eleven måste utredas noggrant samt få adekvata verktyg och kompensatoriska hjälpmedel. Scaffolding är även en del av resultatet i studien, då lärarna alltid strävar efter att utmana eleverna utifrån deras olika nivåer. Även Sandberg et al. (2015) lyfter fram vikten av att elever ska utmana lärandet och utvecklas med hjälp av lärare och med skickliga klasskamrater. Det är ett sätt för lärarna att kunna hantera den stora variationen bland eleverna och för att individualisera läs- och skrivinstruktioner-na. Tjernberg och Heimdahl Matsson (2014) redogör för vikten av att skapa heterogena grupper med syfte att eleverna skulle hjälpa och komplettera varandra. Elever med läs- och skrivproblematik fick möjligheten att uttrycka sina idéer genom att kamrater hjälpte dem att skriva ner dem.
Tjernberg och Heimdahl Mattsons (2014) resultat av studien är att lärarna arbetar mycket med elevers muntliga framställning, något som lärarna lyfter. De muntliga presentationerna skedde i olika stadier på skolan, olika ämnen, olika typer av texter och presentationer,och detta resulterade i att elever med läs- och skrivsvårigheter fick möjlighet att känna att de lyckas. Den muntliga presentationen medför även en del sociala aspekter såsom rättvisa och makt då eleverna ska visa respekt för kamraten som redovisar genom att lyssna noga och inte ha uppmärksamheten på andra saker. Även Sandberg et al. (2015) menar att den muntliga delen har en viktig betydelse vid introduktion av läsning, i form av högläsning då samtalet har en betydande roll vid utvecklingen av elevernas ordförråd.
Bergöö och Ewald (2003) lyfter fram svenskämnet som ett mer erfarenhetsbaserat ämne där eleverna får möjlighet att arbeta med olika litterära och språkliga genrer för att utveckla ett förhållningssätt till dessa genom att diskutera, utveckla och pröva. Nielsen (2005) redo-gör för olika dimensioner av meningsfullt lärande. Med meningsfullt lärande menar Nielsen (2005) hur elever lär sig i en meningsfull situation då lärandet framstår som äkta och har en inverkan på hela personen och hens värld. En av dimensionerna handlar om meningsfull-heten i vad eleven skriver eller läser. Deltagarna i studien markerar att innehållet i en text måste beröra läsaren, oavsett vilken genre man är intresserad av. Vad gäller skrivandet me-nar deltagarna att skriva texter om ämnen som intresserar och berör dem är lättare än vad
ska upplevas som meningsfull för eleverna. Eleverna ska kunna relatera till undervisningens utformande för att främja lärandet samtidigt som elever ska utveckla läsprocessen, det pri-mära är att läraren är medveten om vilket lärande som sker. Sandberg et al. (2015) beskriver hur lärarna i studien ger eleverna möjligheter att själv välja sina texter för att skapa rika möjligheter för att utvecklas. Vidare poängterar Sandberg et al. (2015) hur viktigt det är att eleverna känner glädje i det de läser och skriver för att på så sätt ge möjlighet att utveckla sina läs- och skrivförmågor.
5. Slutsats och diskussion
I detta kapitel presenteras slutsatsen utifrån källornas resultat. Därefter diskuteras och redogörs resultatens olika framgångsfaktorer kopplat till vår framtida profession.
5.1 Slutsats
Källornas resultat visar sammanfattningsvis vilka framgångsfaktorer som möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3. Forskningsresultaten åskådliggör tre element som genomsyrar en framgångsrik och likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Den huvudsakliga slutsatsen är att klassrumsklimatet ska kännetecknas av positivitet och acceptans samt att undervisningen ska präglas av ett meningsfullt lärande, muntlighet och en gemenskap. För en framgångsrik undervisning som främjar alla elevers lärande krävs det även att läraren har en god kompetens för att kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna samt arbeta utifrån var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. De olika framgångsfaktorerna är beroende av varandra och bildar en helhet för att alla elever ska få en likvärdig undervisning i skolan.
5.2 Diskussion
Ett resultat som författarna beskriver som en avgörande del i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter, är det klassrumsklimat de befinner sig i. Att klimatet i klass-rummet är viktigt och betydelsefullt är något vi haft kännedom om, däremot har vi inte va-rit riktigt införstådda i att det är en så betydelsefull faktor för elever med läs- och skrivsvå-righeter. Hugo (2011) poängterar att elevers svårigheter kan beskrivas utifrån olika perspek-tiv och det relationella perspekperspek-tivet utgår från att problematiken ligger i miljön runt eleven. Utifrån detta kan vi se ett samband mellan det relationella perspektivet och det vi uppmärk-sammat och som Tjernberg (2013) och Tjernberg och Heimdahl Matsson (2014) redogör för, nämligen att läraren måste skapa en god pedagogisk miljö som präglas av ett socialt klimat och där elevers lärande gynnas. Vidare beskriver Tjernberg (2013) att det är under-visningen som måste anpassas efter elevers olika förutsättningar. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna kan vara avgörande för deras läs- och skrivutveckling, därför anser vi att
I Nielsens (2005) avhandling får vi ta del av elevers upplevelser kring läs- och skrivsvårig-heter som visar att de skapar ett eget rum kring läsning och skrivning för att isolera sig från omgivningens störmoment. Frågan man kan ställa sig då är om deltagarna i studien inte har fått uppleva en god pedagogisk miljö eller om det är något annat som krävs för att de inte ska känna att de måste isolera sig eller kämpa med sin egen tid i relation till klassrummets. För att elever ska känna framgång inom läsning och skrivning måste man, enligt Tjernberg (2013), se till så att de involveras i klassrummet utan de ska känna att de måste isolera sig. Att miljön i klassrummet spelar stor roll för elever med läs- och skrivsvårigheter har vi nu kommit fram till och därför är det av stor vikt att lärare lär känna alla elever utifrån förut-sättningar och erfarenheter för att sedan utforma ett klassrumsklimat som gynnar alla ele-vers läs- och skrivutveckling. Klassrumsklimatet ska kännetecknas av positivitet och accep-tans samt att undervisningen ska präglas av ett meningsfullt lärande, muntlighet och en ge-menskap.
Roos och Gadler (2018) menar att det krävs en viss kompetens för att bemöta varje elev och att en lärare inte kan besitta all kunskap själv utan är beroende av det kollegiala i sko-lan. Som student känns det kollegiala arbetet som en trygg grund att stå på inför den kom-mande professionen. Trots att en nyexaminerad lärare besitter den mest färska forskningen efter fyra års utbildning, krävs det erfarenhet för att utveckla en god lärarkompetens. Ala-talo (2012) redogör för sambandet mellan kunskap och erfarenhet. För oss är det en själv-klar konklusion men för att bedriva den skickliga läs- och skrivutvecklingen kan nyexami-nerade lärare inte vänta på att erfarenheten ska växa och så också kunskapen. Vad händer med våra första klasser som kräver att vi besitter en kompetens för att arbeta så att alla ele-ver kan utveckla sitt läsande och skrivande? Däremot är vi förtrogna med en mängd teori som Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) anser är en nödvändighet för att se olika pe-dagogiska möjligheter som gynnar undervisningen. Det är något som vi kan känna under den verksamhetsförlagda utbildningen, eftersom vi saknar erfarenhet så är vår teoretiska bakgrund det enda som vi kan falla tillbaka på. Att lärarens kompetens spelar stor roll för läs- och skrivutvecklingen hos elever var ingen överraskning men att nyexaminerade lärare inte är redo för den utmaningen var för oss skrämmande.
6. Avslutning och framtida forskning
Kunskapsöversiktens syfte var att utifrån forskning sammanfatta kunskap om vilka framgångsfaktorer som möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta för att alla elever, enligt Skolverket (2019), ska erhålla en likvärdig undervisning. Antalet artiklar i kunskapsöversikten är få vilket resulterar i begränsningar om ämnesområdet, men utifrån de åtta valda artiklarnas resultat visade det sig att genom olika framgångsfaktorer kan man möjliggöra en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. Framgångsfaktorerna är beroende av varandra och för att eleverna ska utveckla läs- och skrivfärdigheterna krävs en undervisning där eleverna ges möjlighet för lärande. Utformningen av denna undervisning kräver en lärare och organisation med tillräcklig kompetens som kan uppmärksamma och arbeta utifrån var eleverna befinner sig. Vi, i enlighet med Hugo (2011), är övertygade om att alla elever kan lyckas i skolan.
Denna kunskapsöversikt har medfört en del frågor om läs- och skrivundervisningen och det klassrumsklimat som vi i kommande profession ska vistas i. Läs- och skrivsvårigheter är, som framgått i vår text, ett vanligt förekommande problem (Svenska dyslexiföreningen, u.å.) Det vore intressant att fortsätta undersöka faktorer som gynnar elevers läs- och skrivutveckling men med större fokus på metoder och olika arbetssätt. Dessutom vore det intressant att utföra fältstudier för att undersöka framgångsfaktorer för elever med läs- och skrivsvårigheter. En möjlighet att få fördjupad kunskap om kunskapsöversiktens ämne hade kunnat vara att ta del av fler internationella studier.
Vidare hade det varit intressant att undersöka undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i relation till det sociokulturella perspektivet då våra källor ganska tydligt förespråkat en kognitiv syn på undervisning. Vidare forskning kan problematisera det sociokulturella perspektivet och utforska de metoder som finns i dagens klassrum vad gäller läs- och skrivundervisning. Genom att utföra fältundersökningar kan vi få ta del av skolans vardag, olika metoder och tillvägagångssätt inom undervisningen. Det skulle kunna ge oss svar på hur man på hur man kan nå ut till alla elever oavsett förutsättningar, erfarenheter och behov kopplat till det sociokulturella perspektivet.
Referenser
Alatalo, T. (2012). Har lärare i åk 1-3 möjlighet att genomföra skicklig läs- och skrivunder-visning?. [Elektronisk resurs]. Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm : Svenska Dyslexiföreningen. (1:1, 11–13). Hämtad från
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:520605/FULLTEXT01.pdf
Alatalo, T. (2014). Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya per-spektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola?. [Elektronisk resurs].
Pedagogisk forskning i Sverige. (19:1, 56–65). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12966
Bergöö, K. & Ewald, A. (2003). Liv, identitet, kultur om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne. [Elektronisk resurs]. Utbildning och Demokrati. (12:2, 31–46). Hämtad frånhttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5820 Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Nielsen, C. (2005). Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna
dem. [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/8472/1/gupea_2077_8472_1.pdf
Roos, H. & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans upp-drag. [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. (23:3–4, 290–307). Hämtad från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1740/1566
Runström Nilsson, P. (2011). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av
särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
Sandberg, G, Hellblom-Thibblin, T & Garpelin, A.
(2015). Teacher´s perspective on how to promote children´s learning in reading and writing . [Elektronisk resurs]. European Journal of Special Needs Education. (30:4, 505-517). Hämtad från https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2015.1046738
Svenska dyslexiföreningen. (u.å). Hur vanligt är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?. [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.dyslexiforeningen.se/Stockholm: Svenska dyslexiföre-ningen.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi-derad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Hämtad
från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolinspektionen. (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan [Elektronisk
re-surs]. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2019-11-12 Hämtad från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande en praxisorienterad studie med
ut-gångspunkt i skolpraktiken. [Elektronisk resurs]. Diss. Stockholm: Stockholms universitet,
2013. Stockholm. Hämtad från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf
Tjernberg, C & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: a matter of school culture [Elektronisk resurs].
Euro-pan Journal of Special Needs Education (29:2, 247–256.). Hämtad från
