Hur eleverna resonerar kring sin språkinlärning

0

Examensarbete

Hur eleverna resonerar kring sin

språkinlärning

An outline on what the students have to say about their language

learning

Ana Majstorović

Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90hp (Engelska och franska) 2010-11-05

Examinator: Anna Henningson-Yousif

Handledare: Jan Härdig Lärarutbildningen

2

Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över åsikter kring språkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera på att hitta svar på möjliga lösningar. Slutsatsen är att eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras språkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. Språkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förväntningar eleverna har. Dock finns det vissa områden i språkundervisningen som bör utvecklas så att eleverna trivs bättre i skolan. Olika teorier om både förstaspråks- och andraspråksinlärningen utgör grunden för denna undersökning. Den valda metoden är den kvalitativa forskningsintervjun. För en blivande lärare i språk har det varit av en oerhört stor betydelse att försöka få fram åtminstone några av svaren på de grundläggande pedagogiska frågorna: vad, hur, varför, som varje pedagogiskt arbete börjar med.

Nyckelorden: CLA, kod-växling, den kommunikativa språksynen, motivation, språkinlärning, variation i undervisning, språkundervisning

4 Innehållsförteckning 1.1 Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 7 1.2 Problemformulering ... 7 1.3 Några begrepp ... 8 2. Teoretisk bakgrund ... 9 2.1 Språkteorier ... 9 2.1.1 Behaviorismen ... 9 2.1.2 Nativistisk teori... 10 2.1.3 Kognitiva teorier ... 10 2.2 Om andraspråkinlärning ... 11 2.2.1 Input Hypothesis ... 11 2.2.2 Färdighetsteori ... 12

2.2.3 Om den goda språkinläraren ... 13

2.2.4 Teachability hypothesis ... 13

2.2.5 Selinkers interlanguage teori... 14

2.2.6 Cross-linguistic awareness ... 14

2.2.7 Dual-language system ... 15

2.2.8 Kod – växling ... 15

3. Metodval ... 16

3.1 Den kvalitativa forskningsintervjun ... 16

3.2 Genomförande av intervju ... 17 3.3 Urval ... 17 3.4 Etik ... 18 3.5 Arbetets upplägg ... 18 4. Resultat ... 19 4.1 Om språkinlärningen ... 19 4.2 Om läraren ... 19 4.3 Om grammatiken ... 20 4.4 Om språkutvecklingen... 21

4.5 Om CLA, Dual-Language System och kod-växling ... 23

5

5. Analys av resultatet ... 25

6. Diskussion ... 29

6.1 Nackdelar med denna forskning ... 31

7. Slutord ... 32

Referenser: ... 33

Bilaga 1: ... 34

6

1.1 Inledning

Undervisningen har länge varit traditionsbunden, dock har forskningen sedan 80-talet givit en bra grund för omfattande ändringar i språkundervisningen. Vi bevittnar ständigt en pendling mellan extremerna: från grammatiska till funktionella kunskaper, från lärarcentrerad till elevcentrerad undervisning, från de kognitiva till de mer experimentella inlärningarna, i ett ord från en inlärningsorienterad till en tillägnandeorienterad pedagogik.

Idag talar man mycket om begrepp som strategisk kompetens och pragmatisk kompetens i språkbehärskning. De syftar ju på ett större begrepp: kommunikativ språkförmåga, som består av de ovan nämnda. I sin bedömning av elevers kunskap betonar språklärarna flyt, bra kontroll över redan inhämtade kunskaper och strategier eleven använder sig av, bara för att nämna några få. Dagens undervisning i språk har förskjutits från undervisning mot inlärning. Språklärarna utgår från det faktum att den inventering som eleverna behöver är det första steget i språkundervisningen (Tornberg, 2009).

Utifrån kursplanerna för engelska kan det påstås att lärarens frihet att planera sin undervisning i dagens skola nästan inte känner några gränser. Fokus och målet för varje elev är att uppnå behärskning av den kommunikativa språkförmågan. Det vill säga att på ett varierat sätt bygga upp sitt språkinlärande och kunna anpassa sig till olika språksituationer och olika mottagare. Skickliga lärare har kanske inte så stora bekymmer med att skapa en varierande undervisning rik på språkbad, ett begrepp som många språklärare brukar använda. Möjligheterna är oändliga och god vilja möter vi ständigt. Dock uppstår vissa problem och begränsningar, dessa gäller oftast den pedagogiska frågan: hur? I nuläget har kanske inte varje skola så stora materiella resurser för att skapa en miljö där olika tekniska och finansiella kapaciteter utnyttjas. Det representerar den centrala frågan denna uppsats försöker hitta en lösning till: hur kan vi göra vardagsgrå undervisning till ett mer inspirerande och fruktbart lärande och inte ta det för givet att skolmiljön är en fastställd struktur. Hur kan vi alltså utveckla denna domän?

7

1.1 Syfte

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka uppfattningar gymnasieelever har gällande språkinlärning och språkundervisning. Dessutom var syftet också att visa vilken inställning de har gentemot relation mellan modersmålet och främmande språk. Detta tycks vara en sak av synnerlig vikt för oss blivande lärare. Att redan nu på studentstadiet kunna få insikt i vad som gymnasieelever har att säga om språkundervisningen känns som ett utomordentligt privilegium. Detta kan ge en bra utgångspunkt för utvecklingen av egna arbetstillvägagångssätt. Under min praktiks gång träffade jag många elever som inte har svenska som modersmål. Detta faktum ledde till att börja undra om det finns någon skillnad mellan de elever som har svenska som modersmål och de elever som inte har svenska som modersmål när de lär sig något nytt språk.

1.2 Problemformulering

 Vilka uppfattningar har elever kring sin språkundervisning?

 Vilka områden i språkundervisningen måste vi utveckla vidare för att skapa en trivsam språkinlärningsmiljö?

 Finns särskilda skillnader mellan elever med svenska som modersmål och elever med något annat modersmål när det rör sig om hur de lär sig ett nytt främmande språk?

8

1.3 Några begrepp

I följande avsnitt kommer det att användas några begrepp som det är lätt att blanda ihop och därför krävs det en förklaring innan analysen börjar.

 Målspråket användas i sammanhang där jag pratar om alla främmande språk som undervisas i det svenska gymnasiet nuförtiden, dvs. i detta fall engelska, franska, tyska och spanska. Vanligen i vetenskapliga kretsar använder man L2 för målspråket.

 Med modersmål menas det svenska, arabiska, albanska, ryska och makedonska som respondenterna har som sina modersmål. I litteraturen kan det också hittas benämning L1 för modersmål.

 Moderna språk syftar på så kallade tredje språk som eleverna har som ett obligatoriskt ämne på de teoretiska programmen och de är franska, tyska, spanska och italienska.

9

2. Teoretisk bakgrund

I följande avsnitt kommer de teoretiska forskningsrönen att skisseras kort. Först kommer de språkteorier som förklarar språktillägnande generellt och sedan de som är förknippade med andraspråksinlärningen.

2.1 Språkteorier

För tydlighets skull beskrivs kortfattat förstaspråkinlärnings teorier som i sin tur inspirerat en vidare forskning inom det andraspråkinlärningsfältet (Sigurd och Håkansson, 2007). Dessutom påstås det att den andraspråksinlärningen liknar i stort sett den förstaspråksinlärningen (Lightbown och Spada, 1993).

2.1.1 Behaviorismen

Denna inlärningsteori bygger på förmodan att inlärning äger rum då vi bildar nya vanor. Imitation är enligt Behavioristerna det enda sättet att lära sig ett språk. Genom kedjor av stimuli och respons bildar människor ett visst beteende utifrån våra medfödda reflexer. Vidare skiljer de positiv förstärkning från negativ förstärkning som syftar på att ett önskade beteende blir belönat och tvärtom (Svensson, 1998). I enlighet med denna forskningsposition är både kvalitet och kvantitet av det språk som barnet får från sin omgivning avgörande för dess framsteg i språktillägnandet (Lightbown och Spada, 1993). Sammanfattningsvis är barnet en produkt av sin miljö.

10

2.1.2 Nativistisk teori

Nativisterna med Chomsky som föregångare hävdar att människor föds med en inbyggd modul, LAD (Language Acquisition Device), som möjliggör att språket utvecklas precis som andra biologiska funktioner (Lightbown och Spada, 1993). Denna teori skiljer sig kolossalt från behavioristernas i detta att den fullständigt avfärdar läran grundad på imitation och vanebildning. Nativisterna understryker betydelse av arv och mognad hos barnet för en lyckosam språkinlärning. Chomsky yttrar att språkets struktur är alldeles för komplex för att vara inlärd. Argumenten för sina påståenden hittar han i att endast människor har språk, att alla mänskliga språk har en grammatisk struktur, att inlärningen händer lättare innan puberteten och utan någon formell undervisning och på ett och samma sätt hos alla barn (Arnqvist, 1993). Chomsky har postulerat att det finns en Universal Grammatik som är gemensam för alla språk. Detta abstrakta system är medfött och mest uppenbart hos små barn. Det representerar ett system av regler som uppenbarar sig genom att visa vilka principer som gäller för precis det specifika språket som ett barn tillägnar sig (Tornberg, 1997). Nativisterna hävdar till skillnad från Behavioristerna att barnet inte kan ses som en passiv mottagare av stimuli, utan hellre som någon som är en oerhört aktiv och kreativ inlärare. Barnen brukar nämligen hitta på nya ord, prova på olika och nya uttryck som tyder på en medfödd språklig färdighet hos alla människor (Arnqvist, 1993).

2.1.3 Kognitiva teorier

”Vygotskij intar en central plats i nyare pedagogisk psykologi just därför att hans teori fäster så stor vikt vid det sociala samspelets och språkets betydelse för inlärnings- och utvecklingsprocessen (Imsen, 2006, s.50).

Språket är ett nyckelverktyg för utveckling av tänkandet. Alltså går utvecklingen i ett socialt sammanhang och genom olika aktiviteter går utvecklingen från de yttre till de inre erfarenheterna (Arnqvist, 1993). Bärande princip för Vygotskijs teori är att med hjälp av språket går utvecklingen från det individuella till det sociala. ”Språket är tankens finaste instrument” (Lindqvist, 1999, s.175). Den punkt som skiljer Vygotskijs synsätt från den andre utvecklingspsykologen Piaget är att den förste uppfattade språket som ett verktyg för tankandet,

11

medan den andre var övertygad om att tänkandet är en förutsättning för språket. Piagets teori pekar på att språk hos barnet är en evidens på att tänkandet redan skett. Han trodde att både språket och tänkandet hade samma rutiner och de utvecklades enligt samma mönster: från lättare till svårare kategorier. Barnet kan endast uttrycka det hon kan förstå eller föreställa sig. Sammanfattningsvis understryker både Vygotskij och Piaget att för att ett barn ska utvecklas socialt och kommunikativt behöver hon en interaktion med sin omgivning. (Tornberg, 1997)

2.2 Om andraspråkinlärning

För vissa forskare finns inga skillnader mellan tillägnandet av modersmål och inlärningen av främmande språk. Dock finns det de som påpekar att det inte bara handlar om likheter mellan tillägnande och inlärning, utan också om stora skillnader. Det är ett skäl till varför teorierna är uppdelade i olika inriktningar: den interaktiva (Krashen Hypotes), den kognitiva (Färdighetsteori) och den generativa (Chomskys hypotes om Universal Grammatik) (Sigurd och Håkansson, 2007).

2.2.1 Input Hypothesis

Sedan Krashen fastställde Input Hypothesis har den haft en viktig roll i språkundervisningen. Denna hypotes består av fem olika moment som kommer att beskrivas kort här. Hans hypotes utgår från skillnaden mellan begreppen inlärning och tillägnande. Den första syftar på en omedveten process som liknar hur barn lär sig sitt modersmål, medan den andra processen får en medveten kunskap som resultat. Krashen hävdar att det finns en förutsägbar ordning för hur man tillägnar sig ett språk. Vad som är särskilt intressant är att vissa regler alltid kommer först och denna företeelse tycks vara helt oberoende av hur reglerna är undervisade i klassrummet. Detta antagande är känt som Natural Order Hypothesis. När det rör sig om Monitor Hypothesis förklarar den hur tillägnande och inlärning visar sig i språkproduktion. Det är vår omedvetna kunskap som gör att vi kan uttrycka oss på något främmande språk. Inlärningen representerar då

12

en medveten språkkompetens vars uppgift är att fungera som editor eller monitor. Mer konkret innebär detta att inlärning endast kan användas då inlärare har tillräckligt med tid att kontrollera korrekthet av vad han säger. Monitor är således ett slags rättare som är mest i gång då man skriver (föreläsning i språkdidaktik, Malmö högskola, vt 2010). Enligt Krashen lär vi oss ett språk bara genom att få comprehensible (förståelig) input: genom att förstå input som ligger lite över den nivå vi är på. Han påstår också att ’att prata’ kommer som en naturlig följd av vad vi har fått genom comprehensible input. Vi är alla utrustade med LAD (Language Acquisition

Device), som Chomsky kallar för mentalt organ, en ansvarig processor vilket egentligen syftar på

barnens infödda kapacitet att tillägna sig något språk. En inlärare kan bli påverkad av Affective

Filter och som resultat blir han/hon omotiverad och denna input kommer inte fram till LAD i

detta fall. Om en inlärare uppfattar sitt klassrum som en plats där hans svaga punkter och svårigheter kommer att visas då saknar han/hon självförtroende och motivation att delta i klassrummets interaktion. I den motsatta situationen blir han/hon en aktiv talare av målspråket. Sammanfattningsvis kan det sägas att varje människa kan tillägna sig ett språk förutsatt att det finns tillräcklig med förstålig input som inte är förhindrad av det affektiva filtret (Krashen, 1987).

Krashen konstaterar att undervisningen i språk får erbjuda en begriplig input och det är därför ovillkorligen väsentligt att ha undervisningen i något främmande språk. Förutom detta är det viktigt för de som befinner sig i målspråkets miljö, även om de inte talar med de infödda och för de som är inlärare på acquisition nivå att bli mer exponerade till själva undervisningen (Viberg, 1987).

2.2.2 Färdighetsteori

Språket består av en rad komplexa färdigheter som måste brytas ner för att bli inlärda. Enligt Levelt (Viberg, 1987) kräver de mycket tid för att bli utarbetade. Automatiseringen kommer först när ett delmoment har använts många gånger. Sedan lagras det i långminnet och tas fram vid behov. Denna modell brukar man koppla till inlärarspråkets variabilitet som visar sig när en regel

13

som inläraren brukar på ett korrekt sätt i någon relativt okomplicerad mening blir fullständigt fel i någon annan mer komplicerad mening.

2.2.3 Om den goda språkinläraren

Tornberg (1997) har sammanställt en diger lista över drag som en god språkinlärare är karakteriserad av. Denna lista består av de beskrivningar som Lightbown och Spada (1993) har kommit fram, samt några av Ellis (1986) faktorer. Denne gissar gärna och gissar ofta rätt med hjälp av tidigare kunskaper. En god språkinlärare försöker få fram sitt budskap även om hans/hennes språkkunskaper är bristfälliga. Dessutom är en god språkinlärare inte rädd att göra fel och försöker att hitta mönster i språket. Vidare kontrollerar denne om språket är korrekt. Vid varje tillfälle ser en god inlärare en möjlighet att öva och analysera sitt och andras tal. Grammatiska övningar välkomnar inläraren gärna och börjar med inlärningen redan i tidig ålder. IQ faktorn av den språkläraren är genomsnittlig. Självförtroende och positiv inställning till inlärningen i en trygg inlärningsmiljö är synnerligen av betydelse.

2.2.4 Teachability hypothesis

För närvarande representerar denna teori en av de mäktigaste i L2 forskning. Med denna teori föreslås samma modell för undervisningen som kan hittas i Vygotskijs proximala utvecklingszonen. Det är uppenbart att denna teori är ett resultat av praktisk forskning och pedagogisk erfarenhet.

The teachability hypothesis predicts that instruction can only promote language acquisition if the interlanguage is close to the point when the structure to be taught is acquired in the natural setting (so that sufficient processing prerequisite are developed) (Ellis, 2000, s.634).

Det vill säga att om vi vill ha en effektiv undervisning av grammatiska regler då måste inläraren vara redo för att ta in dem. Varje elev är på olika utvecklingsstadier och läraren bör anpassa sin undervisning till dessa. Om eleven inte är mogen för vissa regler då bör läraren helst undvika dem. Läraren skall hellre lägga fokus på formen än på de komplexa grammatiska strukturer som varje språk består av.

14

2.2.5 Selinkers interlanguage teori

Selinkers teori talar om en etapp av L2 inlärningen som utvecklas på ett visst stadium hos alla andraspråkinlärare. Det är språket som i stor sett liknar barnspråket. Barnen brukar göra fel när de lär sig sitt modersmål och denna företeelse liknar oerhört mycket interlanguge som andraspråksinläraren uppvisar. Båda fenomen följer samma ordningsföljd och en inlärare av antingen barnspråket eller av interlanguage visar en tendens att analysera och ” […]omstrukturera[…] sina hypoteser om hur språket fungerar” (Tornberg, 1997, s.64) Selinker har även myntat två begrepp: transfer och interferens. Båda är relaterade till processerna då överförs strukturerna från modersmålet till målspråket. Med en skillnad att det första syftar på överförandet av strukturerna som är korrekta på målspråket, medan den andra till de som inte är korrekta.

2.2.6 Cross-linguistic awareness

Med Cross-linguistic awareness menas att en tvärspråkig pedagogik kan tillämpas i klassrummet på ett väldigt lyckosamt sätt. Detta gäller särskilt vid vissa grammatiska regler som har likheter i andra språk. Förutom detta kan det omfatta fonetiska, syntaktiska och semantiska nivåer i språkundervisningen. Möjligheten att ge stöd till elever med att koppla nya informationer till den kunskap de redan har kan räknas som en effektiv undervisning. Den pedagogiska tanken som ligger bakom CLA är väl grundad i Krashens studie. Det finns förstås situationer där möjligheter för en CLA pedagogik är få, men i praktiken tenderar enskilda inlärare att använda sig av L1 resurser då de lär sig ett nytt språk (L2). Undersökningen inkluderade kopplingar mellan franska och engelska och var genomförd i Quebec, Kanada. Den är fortfarande på en experimentell nivå, dock är de fördelaktiga effekter tydliga och genomförbara. Vi kan själva se att det presenterar en oerhört krävande insats från lärarsidan när det gäller lektionsförberedning och varietet i kunskap (Horst et el, 2010).

15

2.2.7 Dual-language system

Mihaljević-Djigunović (2010) har nyligen undersökt hur L1-L2 interaktioner äger rum. Den första premissen är att L2 tillägnande karakteriseras av L1 och att det även finns transfer från L2 till L1. Dock påstod denna studie att det existerar en mångfasetterad kompetens hos inlärare som präglas av att han/hon har en dubbel språklig kanal där transfer går åt båda håll, dvs. att båda språken påverkar varandra.

2.2.8 Kod – växling

Det som också återstår att nämna här är en vanlig företeelse när de flerspråkiga växlar mellan två språk även inom en enda mening. Detta fenomen tydliggör att talarens grammatik av båda språk fungerar samtidigt och att det inte talar om språkliga fel av något slag eller bristfälliga kunskaper (Tornberg, 1997).

16

3. Metodval

Nu har vi iordningställt hela den teoretiska ramen och kommer att klargöra skälen att välja just den kvalitativa forskningsintervjun som tillvägagångssättet av det här arbetet.

3.1 Den kvalitativa forskningsintervjun

Den kvalitativa forskningsintervjun skiljer sig från den kvantitativa i följande drag. För det första handlar det om att forskaren har en oavbruten relation till sin datainsamling vilket i sin tur leder till att detta ger en utmärkt möjlighet att komma tillbaka för fortsatta reflektioner kring temat. Själva intentionen med denna undersökning bestämmer urvalet av metod. För att kunna fördjupa förståelsen kring ämnet krävs en kvalitativ forskning. Forskaren kan då ha en välgrundad tolkningspotential för att jämföra informanternas tankar med den teoretiska bakgrunden.

En intervju är en sätt att kommunicera mellan två parter med ett bestämt syfte. Denna intervju syftar till att komma närmare elevernas egna uppfattningar om sitt lärande och deras infallsvinklar om hur språkundervisningen ser ut i dagens skola. Intervju som forskningsmetod ger en möjlighet att lägga till ytterligare frågor som kommer naturligt under intervjuns gång så att respondenterna kan fylla på sina svar. Kvale (2009) karakteriserar forskningsintervju som ett professionellt samtal vars mål är att införskaffa en mångskiftande skildring av olika ståndpunkter. Strukturen av en kvalitativ intervju där frågorna är organiserade så att de inte begränsar informanter i att ge uttömmande svar. Det som den forskningsintervjun är mest präglad av är en jämlik och tillitsfull relation mellan den intervjuade och intervjuare.

”I en postmodern tid konstrueras sanningen genom dialog; kunskapsanspråken vinner validitet när konkurrerande tolkningar och handlingsmöjligheter blir föremål för diskussion och förhandlingar bland medlemmarna av en gemenskap” (Kvale, 2009, s.265).

Intervjuforskning innebär en fara för ”expertifiering” av meningen, där intervjuaren som den ”store uttolkaren” lägger beslag på meningarna från informanternas synpunkter och ”[…]förtingligar den i enlighet med sina teoretiska scheman som uttryck för en mer

17

grundläggande verklighet ”(Kvale, 2009, s.235). Denna fälla måste kringgås så att vi kan vaska fram de verkliga sanningarna om språkinlärningen. Resultatet bör gagna utformningen av undervisningsstil i det framtida läraryrket hos författaren av denna uppsats och förhoppningsvis hjälpa dem som redan är verksamma i skolan.

3.2 Genomförande av intervju

Intervjun genomfördes på en gymnasieskola i Mellersta Skåne med en grupp frivilliga elever som går andra året på Naturvetenskapsprogrammet, ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Deras mentor var kontaktad tidigare då syftet och upplägget förklarades. Det var viktigt att respondenterna fick information om intervjun i förväg för att kunna förberedas för frågeställningarna och syftet med en sådan intervju var också presenterade för dem. Bara efter det var klart för intervjuaren att eleverna var redo för intervjun började vi (informanterna och intervjuaren) med intervjun. Intervjun genomfördes vid två tillfällen, båda gånger under samma omständigheter och under sextio minuters tid. Eftersom den intervjuande personen och respondenterna redan har träffats tidigare kan det sägas att stämningen var avslappnad och liknande ett vanligt samtal. Detta resulterade i ett rikt datamaterial. Intervjuerna inspelades med en diktafon för att kunna bli transkriberade så noggrant som möjligt för en vidare analys. Hela inspelningen är drygt tvåtimmar lång.

3.3 Urval

Informanterna i denna undersökning läser ett av de teoretiska programmen och detta faktum är viktigt eftersom sådana elever vanligen vill ge uttryck åt allt som berör dem enligt språklärarna jag har varit i kontakt med på min partner skola. Deras deltagande i denna intervju var helt friviligt. När tiden var bestämd var eleverna indelade i två grupper enligt principen att en grupp

18

elever var de med svenska som modersmål, medan den andra gruppen bestod av flerspråkiga elever. Sammanlagt var det elva elever som deltog i denna undersökning. För att precisera var mellan de eleverna tre flickor och åtta pojkar. Enligt överkommelse med deras lärare fattade vi beslutet att genomföra intervjun i två grupper. Dels var det på grund av brist på elevernas tid och dels att det av tekniska och praktiska skäl var lättare att få kvalitet på inspelningen. Att intervjua elva elever samtidigt skulle försvåra process av transkriberingen också.

3.4 Etik

Utifrån etiska principer behandlas deltagarnas rättigheter enligt särskilda krav. Det börjar med att deltagarna får all nödvändig information så att de kan ge sitt samtycke, i detta fall föräldrarnas samtycke. Eleverna fick information i skriftlig form för att deras föräldrar skulle kunna ge tillåtelse till elevernas deltagande i intervjun. För att intervjuns innehåll skulle vara konfidentiellt fick deltagarnas anonymitet garanteras. Eleverna informerades även om att intervjuns uppgifter inte får användas i andra sammanhang.

3.5 Arbetets upplägg

Detta arbete kommer först att presenteras genom resultatet, som följs av analys och diskussion. Resultatet visar bara deltagarnas yttrande om frågorna som de var presenterade. Analysen försöker förklara resultatet med kopplingar till litteraturen, medan diskussion ger en mer personlig bild av de moment som författaren av denna uppsats har lagt märke till under sin utbildning och praktik och som står i direkt relation till ämnet. Frågorna var uppdelade i följande områden: allmänna frågor om språkinlärning, om målspråkets användning, om grammatiken, om språkutveckling och självmedvetenhet, om CLA och Dual-language system, om metoden och till sist om motivationen. Frågorna var formulerade på så sätt att vara öppna för att eleverna skulle uttrycka allt de kände som viktigt.

19

4. Resultat

Av praktiska skäl kommer följande avsnitt att vara presenterat i en berättelseliknande form, där alla åsikter kring mina frågeställningar kommer i samma ordning som det var vid intervjutillfällena. När det finns skillnader i svaren mellan två grupperna som intervjuades kommer det att påpekas tydligt. I andra fall när de är eniga kring ämnet kommer deras svar att ges sammanfattningsvis.

4.1 Om språkinlärningen

Alla elever var eniga om att kunna prata flera språk bara har sina fördelar. Att träffa andra kulturer och att förstå dem är inte bara intressant och spännande utan en sak som det mångkulturella samhället vi lever i kräver av oss alla, hävdar informanterna. Det kan också vara roligt när man hittar samma ord på olika språk och då får man fler ord på köpet.

4.2 Om läraren

För våra respondenter är det viktigt att läraren pratar på målspråket så mycket som möjligt, men kanske inte nödvändigtvis hela lektionen. En elev berättade att eftersom de bara brukar ha tre timmar tyska per vecka känns det oerhört viktigt att läraren pratar mycket på tyska. Samtidigt ger det en möjlighet att eleverna använder språket abundant för att de nästan inte har några möjligheter för det utanför skolan. Innan de fick chans att välja sitt andra främmande språk i skolan (det finns också benämning tredje språk för de moderna språken) hade de haft vissa föreställningar om hur det skulle bli att lära sig tyska, franska eller spanska. Nu ångrar vissa av de intervjuade eleverna att de inte tog spanska i stället för tyska. Argumentet hittar de i tanken att spanska är mer användbart på semesterresor. Några elever trodde att det skulle bli lättare att lära sig tyska, eftersom det tillhör samma germanska språkgrupp som svenska. Tysk grammatik är svårare än engelsk hävdar de.

20

Enligt egna utsagor tycker de att elevinflytande ska vara med i lektionsplaneringen så att deras intresse och fritidsaktiviteter blir inkluderade. På detta sätt ökar motivationen till inlärning och fler önskemål är tillfredställda tycker de.

4.3 Om grammatiken

Grammatiska regler tillhör den omedvetna kunskapen som informanterna har. På frågan om att lärare ska ta hänsyn till elevers modersmål svarade de flerspråkiga eleverna att det skulle bli en väsentlig beståndsdel vid bedömningen. Orsaken är att ibland händer det att de har större ordförråd på sitt modersmål än på målspråket eller på svenska. Detta är också viktigt att lärare använder svenska vid de tillfällen då grammatiska förklaringar kommer eftersom det underlättar för att ta till sig nya begrepp och nya informationer. Eftersom grammatiken inte tar upp mycket tid på lektionerna kan man även använda svenska i förklaringar av grammatiska regler. De tillägger att alla elever inte är på samma kunskapsnivå vilket gör att de inte kan följa grammatiska förklaringar på målspråket lika bra.

I frågan om grammatiken tycker alla förutom en flerspråkig elev att det skulle undervisas på ett mer implicit sätt än som det är nu. På frågan om man skulle införa mer grammatik i undervisningen uttryckte de sig så att det är bra som det är nu. Grammatiska begrepp ses som svåra begrepp för dem att förstå, men om läraren väver ihop dem under lektionerna blir det mindre stressande för de flesta.

Eleverna blev även tillfrågade om de brukar jämföra sina modersmål med målspråket. De svarade att när det gäller svenska och engelska gör de aldrig något sådant. En flerspråkig elev sade att hans kunskap om grammatiken är omedveten och att han inte tenderar att jämföra olika språk.

Det var intressant för denna undersökning att ta fram information om de tänker på modersmål när de pratar på något av de främmande språken de kan. När det rör sig om engelska tänker de på engelska, eftersom det handlar om elever med en så pass hög kunskapsnivå i ämnet, enligt deras lärare i engelska. Dock är situationen helt olik när jag pratade med dem om moderna språk – då finns det en tydlig transfer och ibland till och med interferens från modersmålet som uppstår när eleverna försöker överföra sina kunskaper från det modersmålet till det nya språket

21

de lär sig (i detta fal engelska och andra moderna språk). Detta är ett tydligt bevis på att Selinkers teori om Interlanguage är operativ i praktiken.

Från elevhåll förstår intervjudeltagarna att felrättning är en oundviklig del av lärarjobbet, men de vill att den äger rum sparsamt och försiktigt. Det viktigaste är enligt deras synsätt att konversationen går flytande och obehindrat. Vissa tål att bli rättade vissa tål det dock inte. Om man blir rättad medan man läser högt då blir det ett avbrott och eleven tappar bort sig. Det känns helt onödigt enligt en elev. En annan elev sade att man tappar till och med lusten att lära sig.

4.4 Om språkutvecklingen

Om de vågar prata var också frågan. Alla gör det på engelsk timmarna, men inte på lektionerna i moderna språk. Egentligen vill de alla att ha fler möjligheter att prata målspråket oftare, men ibland tappar de den röda tråden medan de pratar på till exempel tyska eller franska framför hela klassen, och då känns det lite pinsamt för dem. Så som de ser det beror det på att de behöver tänka vad de ska säga först vilket tar för mycket tid. Emellertid känns det helt annorlunda om de pratar i mindre grupper. Det är därför de tycker att grupparbete eller diskussioner förs bäst gruppvis.

De har inte tillfällen att kommunicera på främmande språk utanför skola. Alla har inte möjlighet att skapa kontakter med de som talar målspråket. Gällande engelska har man det mycket runt omkring sig: på internet, i spel och filmer. Beträffande moderna språk har de knappast något tillfälle att uttrycka sig på dessa språk eller att ha kontakt med någon som kommer från dessa länder.

När de flerspråkiga fick frågan om det behövs att deras modersmål var med i skolan mer än det är nu svarade de att det inte spelade någon stor roll för dem. Till skillnad från denna grupp svarade eleverna med svenska som modersmål att det var viktigt för dem att använda sitt språk av den orsaken att då är det lättare för dem att ta sig till kunskapen. Alla flerspråkiga eleverna förutom en har haft modersmålsundervisning. Där har de fått olika slags

22

informationer om modersmåls lands kultur, historia och geografi. Undervisningen på modersmålet inom de lingvistiska ramarna är ganska traditionellt upplagd enligt deras utsagor.

På frågan vad som är det viktigaste i språkundervisningen svarar de att kunna vara ”immersed” (Krashens uttryck) i det verkliga språket tycks vara avgörande. En elev påpekar att när hon var tvungen att anstränga sig i att använda språket var hon mest produktiv och då kände hon ett nöje att kunna prata på främmande språket. En verklighetsknuten språkundervisning är viktigt för dem. De ser inte någon mening med att läsa gamla engelska texter till exempel.

När de fick uttala sig om hur bra de trodde att de var i främmande språk hade alla samma uppfattningar att i engelska hade de mindre bekymmer än i moderna språk. Och detta var tack vare en så kallad ”exposure” till engelska under en längre tid och tack vare ett otroligt stort utbud av engelska innehåll överallt. En fråga var när de trodde att man lär sig mest på något främmande språk. De svarade att läsa böcker representerar det ultimata sättet att lära sig. En elev påstod att han lärde sig mest när han läste böcker i grundskolan tack vare läraren som satsade stort på att hans elever läste i stor omfattning. Att titta på filmer utan någon svensk textning eller att ha textning på samma språk som filmerna är på ett nyttigt tips för inlärning. En annan elev sa att i grundskolan var det bara grammatik och då var det tråkigt att läsa språk.

De intervjuade eleverna tycker att färdigheter såsom att läsa och att lyssna är lättare än att tala och att skriva. De vill gärna ha lite mer hjälp med att skriva bättre på främmande språk. Det svåraste för de intervjuade är grammatiska moment såsom tempus eller verbtema och liknande. Uttalet kan ofta vara en svårighet när man känner sig osäker på hur man ska uttala något svårt ord.

De flesta tycker om att diskutera på målspråket och att ha uppgifter där de kan leta efter information eller lösa uppgiftsbaserade problem.

En del elever tillhör den kategori som anser att bra hjälpmedel hittar man i datorprogram t.ex. Glosboken eller Glosmaskinen. De hjälper till en hel del med att komma ihåg alla nya ord de lär sig. Däremot har vissa elever några andra inlärningsknep. Till exempel försöker de hitta något mönster i nya ord och koppla till de ord de redan kan. En elev berättade att ha delat varje nytt ord i små segment, dvs. morfem till vilka han hittar mening. Att klappa rytmer eller koppla musik till nya ord kan också bli en bidragande faktor till långminnet och byggandet av ett rikt ordförråd.

23

4.5 Om CLA, Dual-Language System och kod-växling

Respondenterna presenterades för två för dem nya begrepp: CLA (Cross-linguistic awareness) och Dual-language system. Beträffande det förstnämnda var de lite osäkra på om det alltid kunde hjälpa dem. De kände att på engelska lektioner när de är blandade (de har olika moderna språk) är det inte lönt att göra sådana kopplingar till olika språk. Dock har de generellt sett samma övertygelse om att likheter mellan olika språk hjälper för att komma ihåg språkliga detaljer. Dual-language system är något de använder sig av ständigt. Det är en självklarhet för unga att slang och diverse uttryck från andra språk blir en beståndsdel i det vardagliga livet. Att blanda flera språk är nödvändigt och det kommer oftast från spel och andra medier. Fenomenet svengelska är ingenting okänt för respondenterna. De är regelbundna ”missbrukare” av svengelska, som ett trendord och ett tecken på ungdomarnas kultur. När de flerspråkiga talar med sina nära brukar de ofta kod-växling. Det uppfattar de som ett oundvikligt scenario när man bor i ett annat land än modersmålsland. De bevisar detta med det faktum att vissa begrepp är kopplade till deras modersmål, medan vissa är kopplade till svenska. T.ex. är ”köttbullar med lingonsylt” ett uttryck sam aldrig översatts till modersmålet.

4.6 Om motivationen

Som framgår av deras svar på frågan om motivationen att lära sig främmande språk tycker de att betyget och meritpoäng är det viktigaste. Dessutom vill de gärna kunna klara sig på resor och prata med lokalbefolkningen. Det är roligt att lära sig ett språk och om de skulle jämföra undervisningen i engelska med undervisningen i moderna språk har engelska bättre ställning.

Avslutningsvis hade de en chans att framföra sina egna åsikter kring frågorna som inte diskuterades under intervjuns gång. Det mest intressanta var att de flesta ville ha klassgrupper på samma kunskapsnivå. Detta skulle möjliggöra för de alla att utvecklas enligt sina egna förmågor. När de har sammanslagna klasser på moderna språklektioner verkar det som att

24

de som är på lite högre nivå tappar mycket på grund av det. Ledorden för en lyckosam inlärning är enligt deras synsätt variation i undervisningen.

Som slutorden fick eleverna beskrivningen av den idealla språkinläraren för att kunna identifiera sig med den och för att kunna justera sina positioner i språkinlärningen. Enligt deras egna utsagor är det viktigt att vid varje möte med det nya språket blir de medvetna var de ligger i sin kunskap. En positiv företeelse är att eleverna var väl medvetna om vad som fattas i språkundervisningen och vilka hinder brukar uppstå under inlärningen av ett främmande språk.

25

5. Analys av resultatet

Precis som Kvale påpekar är intervjutexten en färdig text först efter att den är tolkad (2009, s. 67). Det är således av väsentlig betydelse att bearbeta de resultat som jag fått med min forskningsintervju. Om man kortfattat skulle försöka att formulera resultaten skulle det sägas att elevernas språkmedvetenhet är oerhört bra utvecklad.

Det mest framträdande som framgår ur denna intervju är att eleverna själva gör en stor skillnad mellan engelska och andra språk. Detta kan bero på att engelska börjar de läsa tidigare än de andra främmande språken, och att det finns ett enormt stort flöde av det engelska språket i våra vardagliga liv. Detta bestyrker riktigheten av hypotesen att mängden av exponering är betydande i språkinlärningen. Denna tes för oss vidare till att dra en slutsats att fler situationer och kontakter med moderna språken utanför undervisningen framkallar mer flytande och mer korrekt talare som är i enighet med Krashens hypotes (Viberg, 1987).

I sin uppsats Modersmålets betydelse för lärandet skriver Spångberg att lärarens plikt bland annat är att veta sina elevers modersmål för att kunna hjälpa dem att se hur olika språk är uppbyggda. Det krävs ju att läraren beaktar alla möjligheter och förfogar över dessa. Huvudsakligen handlar det om hypotesen att hos de flerspråkiga utvecklas olika språk samtidigt som de i sin tur kompletterar varandra. Informanterna i denna intervju hade inte några särskilda uppfattningar om detta men generellt sett kunde de hitta meningen i denna hypotes. Svenskan är deras huvudreferens språk i skolan och nya kunskaper är alltid relaterade till svenska. Däremot framhäver Tornberg att målspråket skall vara ett arbetsspråk i det svenska klassrummet (1997).

Felrättning är ett känsligt område i undervisningen och på detta sätt förtjänar den att bli diskuterad. När det rör sig om felrättning är de flesta av informanterna eniga kring påståendet att rättning kan vara en faktor som hämmar elevernas produktion, vilket understryks av The Affective Filter Hypothesis. En elev konstaterade att en trygg klass där man trivs är av hög grad viktig för honom. Det är ett argument som inte bör bortses ifrån.

Det som en lärare måste veta är när felrättning är lämpigt och när det blir överdrivet. Inte alla fel och inte hela tiden betonar informanterna. I själva verket måste eleverna ges tillfälle att prova regler i egen kommunikation innan de blir automatiserade i en integral del av deras kunskap. Språkliga missförstånd som en konsekvens av bristfälliga kunskaper kan komma även om elever uppnått den högre nivån av färdigheten (Tornberg, 1997).

26

Lärande är inte en konsekvens av undervisningen utan ett mål. Lärande sker i första hand genom att elever är delaktiga i olika aktiviteter. Inom den kommunikativa språksynen tillåter läraren att eleverna får lösa problem utan ett givet svar och det händer i diskussioner där elever kan diskutera sina värderingar eller vad som står inom ramen för deras intresse och kommande vuxenliv. Informanterna yttrade att de oftare vill ha uppgifter som ökar deras kritiska tänkande och analyserings förmåga och synnerligen det som väcker nyfikenhet.

När det rör sig om skrivandet som teknik är denna enligt Vygotskijs teori om lärandet den mest befordrande för utvecklingen av tänkande. För språklärare är det mest ultimata målet i undervisningen att hjälpa elever att kunna uttrycka sina tankar i både tal och skrift. Det tycks också mest relevant för alla framtida jobbsökande på arbetsmarknaden där dessa förmågor prioriteras i de flesta yrken i dagens samhälle. Den bärande principen är att alla ska utveckla sina förmågor så mycket som möjligt och inse att skolans uppgifter har en direkt koppling till det verkliga livet.

Enligt Bergman (2001) är språkbehärskningens viktiga beståndsdel ett rikt och välfungerande ordförråd. Hon betonar att dess storlek inte bara är väsentlig för språkbehärskning utan också för övrig skolframgång. Den grammatiska korrektheten räknas inte som avgörande i skolframgången i övriga skolämnen till skillnad från det rika ordförrådet. Respondenterna har känt att ett ökat ordförråd gör anspråk på att få ett lyckat lärande och en rik språkproduktion. Eleverna har även påpekat att det finns en fördel med att de indoeuropeiska språken liknar varandra då de upptäcker ord med samma etymologi. Det är förstås både ekonomiskt och praktiskt att språkinlärarna använder sig av transfer: att ”länsa” tidigare språkkunskaper när de löser nya uppgifter i målspråket. Forskningen har visat att modersmål eller L1 brukar vara en rik källa av olika hypoteser som är användbara i målspråkets inlärning (Littlewood, 1985). Det har alltså en bidragande effekt att läraren hjälper sina elever att utnyttja alla möjliga resurser.

Talspråket utvecklas om skriftspråket utvecklas parallellt och skapandeprocessens betydelse ges sin förtjänade plats. Skapandeprocesser i form av skrivande har sina kognitiva sidor i inlärningsprocessen, då de på ett indirekt sätt påverkar elevernas tankebanor. För en blivande lärare råder det inget tvivel om att lärarrollen handlar om att utveckla diskursiva förmågor, berättarteknik, att möta och analysera olika slags texter även i en även ämnesövergripande situation. I interaktionen med andra kan förståelse och motivation ökas. I en ämnesintegrerad läromiljö kan man skapa förutsättningar för fortsatt framgång i lärandet genom

27

reflektion och utbyte av andras erfarenheter. I den aktuella skolan finns inte så många konkreta möjligheter för att skrivandet utvecklas på önskat sätt. Den traditionella schemalagda undervisning kan förbättras då kraven på nya möjligheter ökas. Frågan är bara hur vi, lärare, kan skapa en givande och lärorik skolatmosfär för att vidare bygga upp rutiner hos lärare som ”[…] fått ett utvidgat samhällsorienterat mandat [vilket] innebär att de unga ska påverkas att tänka och handla aktivt och kritiskt”(Tiller, 1986 i Imsen 1999, s.398).

Variationen i undervisningen har också sina positiva sidor när det handlar om inlärningen av olika regler. Även Färdighetsteori motiverar behovet av att ha ett varierat förråd av olika frasövningar, uttryck eller drillövningar för att kunna öva långminnets processer och för att kunna skapa en funktionell kunskap av det främmande språket.

Motivationen hos inläraren har en framträdande roll för språkinlärningsprocessen. Lärarens roll är bland annat att hitta alla tänkbara resurser att motivera sina elever på deras väg mot målen. Den varierande undervisningen uppskattas mest av eleverna som informanterna i denna undersökning visar tydligt. Elevernas olika behov och olika intresse blir respekterade på detta sätt. Dessutom upplever de själva lektionerna som mer tilltalande. En mer varierad undervisning gynnar alla elever. Lektionsplaneringen som tar hänsyn till elevernas intresse är ingenting nytt, dock är det ett pedagogiskt tips som inte tillämpas regelbundet och av varje lärare. Det är således inte bara elevens vilja att lära utan också lärarens vilja att inkludera eleven i planeringen.

Inläraren behöver tillägna sig målspråkets tankesätt. För en resultatrik språkinlärning måste tonvikten läggas på behärskning av tankeutvecklingen på målspråket (Bergman, 2001). Dessa specifika tankesätt är reflekterade i hur målspråkets talare uttrycker sig och hur de uppfattar saker. Detta kan tydligast visas med exempel där en av de intervjuade betonade att han har uppnått en viss nivå i färdigheten som möjliggör för honom att prata flytande på engelska utan att tänka på sitt modersmål. Språkliga missförstånd som en konsekvens av bristfälliga kunskaper kan däremot komma även om elever uppnått den högre nivån av färdigheten (Tornberg, 1997). Jag har avsiktligt uppehållit mig vid denna punkt precis för att påpeka att inlärningen av språket är en komplex och tidskrävande utvecklingsgång. Syftet med att presentera informanterna med alla drag som karakteriserar en god språkinlärare var att de få en helhetsbild av vilka segment är oundvikliga för att uppnå goda kunskaper av språket.

28

Mindre direkt, men däremot ännu mer reliefartat, framträder den bristande kopplingen mellan elevernas språkkunskaper från skolan och de som är av funktionell betydelse för deras liv som tonåringar.

Poängen med att bekanta sig med litteraturen, kulturen och samhällsfrågor i länderna där målspråket pratas är inte helt tydlig för eleverna. Det finns ett utrymme att synliggöra denna problematik hur de ackumulerade kunskaperna genom generationer påverkar våra liv på ett eller annat sätt. Här uppstår ett slags hinder för eleverna och läraren eftersom eleverna inte kan förstå syftet med att läsa ”gamla texter” (en elev yttrade sig så här). Det syftar förstås på de klassiska skönlitterära texterna. Då måste läraren väga mellan det intressanta innehållet som förhoppningsvis ger respons från elevs sida och det innehållet som är fastställt i kursplanerna.

Saken är den att denna intervju inte har kommit till något konkret svar i vilken utsträckning eleverna med annat modersmål än svenska skiljer sig i språkinlärningen från sina klasskamrater med svenska som modersmål. Lösningen på denna fråga återstår att undersökas vidare och kanske med någon annan metod. Ett intryck som intervjun åskådliggjort är att eleverna med annat modersmål än svenska inte ville uttrycka sina åsikter gällande skillnader mellan dem och deras klasskamrater. Det råder inget dilemma om att mellan tonåringar gäller sådana regler om solidaritet och känsla om tillhörighet. Man bör inte bortse från att särskilda skillnader skulle påverka självförtroende och kanske bidra till något slags utanförskap.

29

6. Diskussion

Den kvalitativa metoden tillåter forskaren att skaffa sig en bredare bild av ämnet som undersöks. Reflektioner och analyser medföljer en sådan metod som sig är i en naturlig process. Detta leder i sin tur till att samma ämne kan forskas vidare i.

Min problemformulering är också relaterad till frågeställningen om skolan är en miljö där man verkligen lär sig mest eller inte. Enligt Vygoskijs rön ”kommer varje konstlad social miljö alltid att i vis mån skilja sig från verklighetens och kommer följaktligen alltid att ha en viss olikhet med livet” (Lindquist, 1999, s.22). Verklighetsknuten kunskap anskaffad i skolan gör anspråk på att kunna klara sig i livet utanför skolan.

Skolans viktigaste uppgift är att skapa goda möjligheter för språkutveckling. Elever måste således ha möjligheter att använda språket och att utveckla sina färdigheter dvs. att tala, att lyssna, att läsa, att skriva. (Skolverket) Tyvärr har det visat sig att eleverna inte förfogar över möjligheterna att få ett rikligt ”språkbad” både under skoltid och utanför skolan.

Många är eniga om att mångkultur berikar skolan och utvecklar språkutvecklingen. Samspel mellan de olika kulturerna gör skolan till en rikare plats. Eleverna förväntar sig att läraren i det mångkulturella samhället skaffa sig en mångsidig kunskap. Vanligen har olika lärare olika undervisningsstilar. Att kunna ha en varierad undervisning välkomnas mest av eleverna. Transfer och interferensfel kan minskas genom till exempel kontrastiv analys mellan olika språk. Det är krävande både för läraren – förberedelsen för lektioner är omfattande och för eleverna – alla elever har inte samma möjlighet att hänga med. Det är ett faktum som eleverna själva har lagt märke till i denna intervju, vilket understyrker argumentets validitet.

Lärare bör ta hänsyn till elevens begåvning, hans/hennes förutsättningar och inlärningsstrategier. Enligt Tornberg (1997) ska undervisningen gestaltas meningsfullt och på detta sätt bli verklighetsrelaterad. Mekaniska grammatikövningar finner ingen plats i dagens språkundervisning eftersom det har visats sig att de har minimal effekt på långtidsminnet hos eleverna. I de fall de hittar sina egna exempel fastnar dock grammatiska regler lättare och förblir verklighetsknutna.

Språklärare behöver skapa vardagliga kontakter med de som har målspråket som sitt modersmål. Att praktiskt kunna använda målspråket i de konkreta situationerna såsom på

30

banken, i affärer, på järnvägsstation ger ett optimalt tillfälle att utöva kommunikation. Att förstå och att bli förstådd är ett motto som håller kommunikationen i gång enligt de intervjuade. Dessutom är till exempel brevväxling med en jämnårig i utlandet eller studieresor områden som skolan måste satsa lite mer resurser på.

I lärarfiguren behöver eleverna inte bara en förebild att härma utan någon som ska gynna deras språkutveckling och skapa en bra inlärningsmiljö. Det betyder att klassrummet bör vara en plats där stämningen är främjande och trivsam, där eleverna känner sig obehindrade och undervisningen är individanpassad. Detta innebär också att undervisningen är i gehör med all forskning som utövas i den västerländska världen. De teorierna såsom Teachability Hypothesis,

Färdighetsteorin och Input Hypothesis är utgångspunkterna i utformningen av en modern

språkundervisningsmetod.

Det framstår som viktigt att klargöra tankar om språket som kommunikationsverktyg. Det syftar på att initieringen av elevernas deltagande i samtalet på främmande språk ska ske på ett spontant sätt. Då de inte tänker på om det är rätt eller fel form eftersom att säga fel form är oundvikligt. Ofta brukar vi glömma att språkinlärningen är en tidskrävande process. Alla elever har inte samma potential att lära sig ett språk lika snabbt och därför bör individanpassad undervisning föras i så stor utsträckning som möjligt. Det är lärare som måste skapa den iver som gör att elever använder främmande språk fritt.

Bedömningen i undervisningen bör baseras på elevens språkliga utveckling snarare än på förutbestämda kriterier eller årskursnivåer (Spångberg, 2007). Individanpassad undervisning leder till att läraren tar hänsyn till olika kunskapsnivåer i bedömningen.

Läraren är den som inspirerar eleverna till utveckling, den som ger behövande motivation och den som visar intresse för sina elever. Eleverna vill ha engagerad lärare som inte lider av idétorka. Lärarens kreativitet är det som motiverar elevernas delaktighet. Generellt sett är mina respondenter tämligen nöjda med den undervisning de har.

Med utgångspunkt i Tornbergs Språkdidaktik (1997) kan jag dra slutsatsen att läraren måste ta risker ibland för att kunna utveckla bra språkdidaktik. Och den är i sin tur relaterad till olika kompetenser som en elev måste adoptera till sin användning. Detta är något som inte bara rör kunskap om språksystemet utan också de pragmatiska kompetenserna såsom att kunna konkreta saker med språket - argumentera, berätta, informera, etc. och att anpassa sig efter sin omgivning och mottagare. (föreläsning i språkdidaktik, Malmö högskola, vt 2010)

31

6.1 Nackdelar med denna forskning

Om en sådan undersökning skulle upprepas skulle vissa ändringar ske. Först och främst tycks det att om språkundersökningar ska ge en bättre insikt i hur språkinlärning och språkundervisning fungerar i praktiken en longitudinell forskning passar bättre. Det är en sådan som sträcker sig under en längre tid vilket i sin tur ger en mer kompletterande bild av fenomenet. Då kunde man jämföra om två distinkta elevgrupper från denna undersökning lär sig vissa grammatiska strukturer i en förutsägbar ordningsföljd till exempel. Från början fanns idén att utföra en sådan studie och kartlägga i vilken ordning de två grupperna tillägnar sig vissa språkliga regler. Denna hypotes, som grundar sig på Pienemanns forskning har en ökad aktualitet (Schlyter, 2003). Dessutom finns det en hel del forskning kring detta ämne som genomförs både på svenska och engelska elever då de lär sig franska. Longitudinella studier ställer höga krav, dock mäter de parameter som är i fokus på ett mera noggrant sätt. Sådana longitudinella undersökningar kräver användning av korpus, som i detta fall inte var disponibelt.

Detta som tycks vara ett obetydligt faktum har i själva verket en principiell betydelse för transkribering av intervjun. Det är alltså faktum att i vissa ögonblick börjar intervjuns deltagare pratar samtidigt. Detta bidrar till att någon information av nyttointresse tappas bort i det buller som uppstår.

För övrigt skulle frågor om läromedel och läromaterial, bedömning och kursplanerna också undersökas.

32

7. Slutord

Det råder inget tvivel om att jag har fått en tydlig bild om vad eleverna ser som för- och nackdelar med sin språkinlärning. Syftet har också varit att ta reda på elevernas attityder till inlärningen av främmande språk. Argumentationen som denna studie har kommit fram är väl förenlig med tidigare forskningsresultat.

Jag har sett att Krashens Affektiv Filter är operativ i de situationer där eleverna känner sig otrygga och omotiverade på grund av det bristande självförtroendet. Genom att hitta på olika strategier underlättar de själva svåra delmoment i sin språkinlärning. De har en bra förståelse vad den kommunikativa metoden innebär. Det tycks att de intervjuade eleverna inte har någon särskild åsikt om de behöver att modersmålet används under undervisningslektionerna i målspråket. Dessutom verkar det bli lite krångligt eftersom de har ju olika språk som modersmål.

Jag har kommit fram till att eleverna vet hur man ska ha en bra gruppdynamik. Varje elev har vanligen skilda strategier att lära sig. De har också visat att de har ett starkt självförtroende och en positiv inställning till sitt lärande. Områdena som vidare bör utvecklas är att skriva på målspråket och att låta eleverna bli mer utsatta för de situationer där det autentiska språket används. Dessutom måste skolan engagera sig mer i att ordna språkresor och utbytte med tonåringar i målspråkens länder.

Resultatet av detta arbete har inte givit något svar till frågeställningen om hur pass mycket modersmålen hos de flerspråkiga eleverna påverkar inlärningen av målspråken.

Såsom Hargreaves and Fink (2008, p.29) påpekar behöver vi inte alltid ha en detaljstyrd standardisering och fixering vid att nå allt högre prestationer utan kan skapa en miljö där riktiga förbättringar ger konkreta och tydliga resultat. En bärande princip för språkundervisningen är att eleverna behöver rikliga stimulanser, input av olika slag, ett positiv klassrumsklimat och starkt stöd för att kunna utveckla sina språkliga förmågor.

33

Referenser:

Arnqvist, Anders (199). Barns språkutveckling, Studentlitteratur, Lund

Bergman, Pirkko (2001). Andraspråkselever och deras förutsättningar. I Skolverkets Att

undervisa

elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (2:a upplagan) (s. 22-30).

Ellis, Rod (2000). The study of Second Language Acquisition, Oxford University Press Imsen, Gunn (2006). Elevens värld, Studentlitteratur, Lund

Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld, Studentlitteratur, Lund

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund

Krashen, Stephen D. (1987). The input hypothesis, Longman

Lightbown, Patsy och Spada, Nina (1993). How languages are learned, Oxford University Press Lindqvist, Gunilla (red.), (2006). Vygotskij och skolan, Studentlitteratur, Lund

Littlewood, William (1985). Foreign and second language learning, Cambidge University Press Sigurd, Bengt och Håkansson, Gisela. (2007). Språk, språkinlärning & språkforskning, Studentlitteratur, Lund

Tornberg, Ulrika, (1997). Språkdidaktik, Gleerups Förlaget Viberg, Åke (1987). Vägen till ett nytt språk, Natur och Kultur

Horst, Marlise, White, Joanna och Bell, Philippa (2010). First and second language knowledge

in the language classroom, http://ijb.sagepub.com/content/14/3/331

Mihaljević Djigunović, Jelena, (2010). Starting age and L1 andL2 interaction, http://ijb.sagepub.com/content/14/3/303

Schlyter, Susan, 2003, Stades de développment en français L2 – Exemples d’apprenants

suédophones, guidé et non-guidés, du Corpus Lund, Lunds Universitet, Romanska Institutionen

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=526759&fileOId=624010

Spångberg, Elin (2007). Modersmålets betydelse för lärandet - En studie om hur man arbetar för

att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:120740/FULLTEXT01

34

Bilaga 1:

Flerspråkiga elever:

 Vilket språk talar ni hemma?

 Hur upplever ni er flerspråkighet?

 Anser ni att ni har fler nack-/fördelar med er flerspråkighet?

 Har ni haft modersmålsundervisning?

 Finns det några likheter eller skillnader mellan er modersmålsundervisning och undervisning i svenska, engelska, moderna språk?

Allmänt om språkinlärning:

 Vad tycker ni om att lära sig ett eller flera nya språk?

 Är det roligt, viktigt, lätt, nödvändigt?

Om läraren:

 Är det viktigt för er att läraren är trevlig och en bra förebild för er?

 Är det viktigt att läraren pratar målspråket hela lektionen?

 Hur viktigt är det att läraren inkluderar er i lektionsplanering?

 Skulle lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Om grammatiken:

 Är ni duktiga på svensk, på eng-/fra-/tysk/spansk och på modersmålsgrammatik?

 Brukar ni jämföra era modersmåls grammatik med främmande språks grammatik?

 Brukar ni tänka på modersmål när ni pratar eng- etc.?

 Hur upplever ni när ni är rättade?

 Är det viktigt att språkläraren rättar era fel?

 Finns grammatiken tillräckligt nog på lektionerna? Borde det undervisas mer? Om er egen språkutveckling:

 Vågar ni prata målspråket på lektionerna?

 Har ni möjlighet att pratar mycket på eng-/fra- etc.?

 Har ni möjlighet att pratar på eng-/fra- etc. utanför skolan?

 När lär ni er mest? När ni jobbar med texten, när ni lyssnar, när ni arbetar med grammatiken, när ni diskuterar eller när ni skriver?

 Vad tror ni om modersmåls betydelse i kunskaps tillägnande?

35

Om cross-linguistic awareness: (när läraren gör kopplingar till andra språk i sin undervisning)

 Vad tycker ni om det?

 Skulle det hjälpa i er språkinlärning?

 Tycker ni att ert modersmål påverkar språkinlärningen av det främmande språket eller tvärtom?

Om metoden:

 Är ni nöjda med hur man jobbar i skolan när det gäller språkundervisning?

 Har ni några förslag?

 Skulle ni lära något annat än främmande språk istället? Om motivationen:

 Vad är er motivation för att lära er främmande språk?

 Hur upplever ni lektionerna på engelska?

36

Bilaga 2

:

Hej föräldrar!

Mitt namn är Ana Majstorović och är lärarstuderande från Malmö Högskola. Jag är inne på min allra sista termin, d.v.s. att jag nu har mitt examensarbete kvar.

Jag har valt att skriva om flerspråkighet bland barn i skolan. Jag är således intresserad av att få en insyn i barnens erfarenheter kring just flerspråkighet och hur de upplever språkinlärning. För att jag ska kunna utföra arbetet behöver jag intervjua ett antal elever som talar mer än bara svenska hemma och ett antal elever som har svenska som modersmål. För det här behöver jag ert medgivande för att jag ska kunna intervjua just ert barn.

Era barn kommer att vara anonyma i min undersökning. Vid frågor kan ni mejla mig på följande adress:

if0750@stud.mah.se

eller ringa på följande telefonnummer: 0451 121 43.

Jag är tacksam för all hjälp jag kan få. Hälsningar, Ana Majstorovic