Projektering av platsbyggd villa

(1)

Projektering av platsbyggd villa

Planning of on-site detached house

Växjö 29 05 2008 Examensarbete nr: TD 079/2008 Jaafar Al Jaafar Avdelningen för Byggteknik Institutionen för teknik och design, TD

(2)

Institutionen för teknik och design 2008-05-16 Examensarbete BY9903, 15p

Projektering av platsbyggd villa Jaafar Al Jaafar

Organisation/ Organization Författare/Author(s)

VÄXJÖ UNIVERSITET Jaafar Al Jaafar

Institutionen för teknik och design Växjö University

School of Technology and Design

Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner

Examensarbete/ Diplomawork Sara Lundin, Mats Elgström, Benny Fransson Bertil Bredmar

Titel och undertitel/Titel and subtile

Projektering av platsbyggd villa – Planning of placebuild detached house

Sammanfattning (på svenska)

Detta examensarbete är ett utformningsprojekt av en platsbyggd villa. Frågeställningen till projektet var hur man kan utforma en villa.

Jag har undersökt vilka A-ritningar, K-ritningar samt statiska beräkningar som behövs för att producera en platsbyggd villa.

Resultatet visar färdiga ritningar till bygghandlingar vilket betyder enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad. Villan är handikappanpassad.

Yta: 153 kvm

Antal rum: 6, varav sovrum: 3

Nyckelord

Dimensionering, beräkningar, planlösning, villa, projektering, konstruktionsdetaljer.

Abstract (in English)

"This thesis work is a design project of an on-site construcktions. The issue addressed by the project was how to devise and design an detached house

I have examined which architecture-drawings, construcktion-drawings and static calculations are needed to produce an on-site construcktions detached house.

The result is presented in the finished drawings for the construction documents, which show a one-storey detached house with an attractive/accessible construction plan. It uses the combination of a strong style of architecture and a clear influence of functional design. This is clarified by the bench ceilings, and the facade, which is partly laying panel, partly white trimmed.

Size: 153 square meters

Number of rooms: 6, where of 3 are bedrooms."

Key Words

(3)

Förord

Detta examensarbete på 15 poäng ingår som avslutande del i utbildningen

Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik vid Växjö universitet. Ett stort tack riktas till det företag som har hjälpt till med detta examensarbete LBE ARKITEKT.

Jag vill även tacka de personer som har hjälp mig med detta arbete.

Jag vill tacka mina tre handledare, Benny Fransson på Växjö Universitet, Sara Lundin på Ingenjörskompaniet och Mats Elgström på LBE arkitekt, för all hjälp jag fått samt för ett glatt mötande och engagemang under hela förloppet. Tusen tack för att ni har ställt upp och avsatt tid till att hjälpa till med det här arbetet.

Ett slutligt tack riktas till min familj och mina vänner.

Växjö den 29 maj 2008

______________________ Jaafar Al Jaafar

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete är ett utformningsprojekt av en platsbyggd villa. Frågeställningen till projektet var hur man kan utforma en villa.

Jag har undersökt vilka A-ritningar, K-ritningar samt statiska beräkningar som behövs för att producera en platsbyggd villa.

Resultatet visar färdiga ritningar till bygghandlingar vilket betyder enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad.

Yta: 153 kvm

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning……… 5

1.1 Bakgrund ………. 5

1.2 Syfte…..……….. 5

1.3 Metod och metodik……….. 5

1.4 Avgränsningar……….. 5 2 Förutsättningar………...……….. 6 2.1 Normer……… 6 2.2 Säkerhetsklasser……… 6 2.3 Laster……….. 6 2.3.1 Vindlast……….. 6 2.3.2 Snölast………. 7 2.3.3 Nyttig last………. 8 2.3.4 Egenvikter………. 8 2.4 Övrigt……….………. 8 3 Projektering……… 8 3.1 Utformning av villan………. 8 3.2 Beskrivning av planlösningen………. 8 3.2.1 Hall………. 9 3.2.2 Kök………. 9 3.2.3 Allrum………. 9 3.2.4 Vardagsrum………. 9 3.2.5 Badrum/Dusch/WC………. 9 3.2.6 Tre Sovrum………. 10 3.3 Altan……….. 10 3.4 Fasader……….. 11 3.5 Material…….…..……… 12 3.5.1 Material i ytterväggar..………... 12 3.5.2 Material i innerväggar……….. 14 4 Beräkningar..……..……… 16

4.1 Dimensionering av takstol typ:1…..……….... 16

4.1.1 Indata Geometri ………... 16

4.1.2 Indata Laster ……….…….. 17

4.1.3 Resultat……….…… 18

4.1.4 Kontroll………... 19

4.2 Dimensionering av takstol typ:2…..………... 22

4.2.1 Indata Geometri ……….. 22

4.2.2 Indata Laster ……… 23

4.2.3 Resultat……….. 23

(6)

4.3 Dimensionering av stålbalk och stålpelaren………. 27

4.2.1 Indata Geometri ……….. 27 4.2.3 Resultat………. 28 5 Resultat……… 29 5.1 Resultat diskussion……….. 29 Referensförteckning……….. 30 Bilagor……… 31 Bilaga 1: Ramanlys …..……...….………...………...………..……... 32 1.1 Takstol typ 1...………...………. 32 1.2 Takstol typ 2...………...……….……. 33 1.3 Stålbalken + Stålpelaren...……….. 34 Bilaga 2: Ritningsförteckning………...………...…………. 35 2:1 A-ritningar………...………...……….…... 36 2:2 K-ritningar………... 37

(7)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Uppgiften har bestått i att göra A-ritningar samt K-ritningar till en villa som jag själv väljer, samt att göra konstruktionsberäkningar som ligger till grund för detalj ritningar.

1.2 Syftet

Syftet med examensarbetet är att konstruera en villa samt att använda och öka mina kunskaper inom beräkning, konstruktion, ritande i AutoCAD samt Ramanalys programmet.

1.3 Metod och metodik

De nödvändiga kunskaper som behövs för arbetets utförande har inhämtats genom muntliga källor samt bygghandlingar i form av ritningar från Ingenjörskompaniet. Genomförande av arbetet har gjort med följande program.

Ritningar ritades i: AutoCAD 2007 Rapporten skrivs i: Microsoft Word 2007 Ritningsförteckning gjordes i: Microsoft Excel 2007 Dimensioneringar utfördes med:

Ramanalys 5.3 med tillhörande trämodul samt stålmodul

1.4 Avgränsningar

På grund av examensarbetets tidsbegränsning valde jag enbart att rikta på att ta fram bygghandlingar, konstruktionsritningar och beräkningar. .

(8)

2. Förutsättningar

För att kunna utföra de olika hållfasthetsberäkningarna krävs att olika förutsättningar för material och laster finns.

2.1 Normer

Trä har ingen ”egen” norm som stål (BSK) och betong (BBK). Boverkets konstruktionsregler (BKR 03) handlar om konstruktioner. Ett avsnitt, nr 5 är om trä.

BKR 03 - Boverkets konstruktionsregler

BBK 04 - Boverkets handbok om betongkonstruktioner BSK 07 – Boverkets handbok om stålkonstruktioner

2.2 Säkerhetsklasser

Takstol, spännvidd ‹ 15 m SK2 Balkar, spännvidd ‹ 15 m SK2 Stålpelare inspända i grunden SK2

2.3 Laster 2.3.1 Vindlast

Vref = 22 m/s qk= 0,50 KN/m2 för vägg

Terrängtyp = 2 qk= 0,56 KN/m2 för tak

Hushöjd = 6,0 m Väljer qk= 0,56 KN/m2 genomgående för att

vara på säkra sidan. Ψ = 0,25

Formfaktorer vägg:

μtryck = 0,85

μsug = 0,30

Formfaktorer tak:

μtryck = 0,35 (viktat värde)

(9)

2.3.2 Snölast Snözon 2, q=2,0 KN/m2, Ψ=0,7 µ1=0,8 µ2=1,05 Sk1 = 0,8x2,0 = 1,6 KN/m2 Sk2 = 1,05x2,0 = 2,1 KN/m2 2.3.3 Nyttig last qk= 0,5 KN/m2 ,Ψ = 0,5 (fri del) 2.3.4 Egenvikter

Enligt respektive material. Se Kap 3, 3.5 Material

2.4 övrigt

Övriga formfaktorer, konstanter och materialparametrar är hämtade ur Boverkets

konstruktionsregler, Boverkets handbok snö- och vindlast samt handboken Byggformler och tabeller.

(10)

3. Projektering

3.1 Utformning av villan

Att rita hus är som att regissera, hur väggar, dörrar och fönster placeras styr hur de boende kommer att röra sig i huset. Det är viktigt att skapa både sociala och privata miljöer i ett hem. Jag tycker till exempel att det är viktigt att rita öppet kök där flera personer får plats att arbeta samtidigt, annars blir avskild kök. Det ska vara lätt att laga middag samtidigt som man pratar med barnen som gör läxorna vid köksbordet. Öppen planlösning.

3.2 Beskrivning av planlösningen

Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritnings nr: A1-11

Enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och ett ljust och rymligt vardagsrum med utgång till härlig altan i direkt söderläge. Villan är handikappanpassad. Ett stor tvättrum med egen utgångs dörr nära köket.

Yta: 153 kvm

Antal rum: 6, varav sovrum: 3

(11)

3.2.1 Hall

Välkomnande ljus hall med gott om förvaringsmöjligheter både genom garderober och hatthylla. Snygg ytterdörr med rektangulära fönster som släpper in härligt med ljus. Hallen har skapas så att vändning med rullstol möjliggörs. Vänddiametern ska vara minst 1,30 m.

3.2.2 Kök

Köket har utformas så att det upplevs som luftigt och öppen. Stort och fräscht kök med matplats för 4-6 personer vid fönster samt härlig öppning mot allrummet vilket ger ännu mer öppen och ljus känsla. Bra ytor med arbetsbänkar samt gott om skåp och lådor för förvaring. En plats för handikapp finns vid matbordet, enligt reglarna bör avståndet vara 1,10 hög, och 1,20 bred, se

figur 3.1.2. Detta för att rullstolsburna ska kunna ta sig

intill och sitta vid bordet.

Figur 3.3.1- Minsta mått vid matplats för rullstolsburen.

Källa: Bygg ikapp handikapp

3.2.3 Allrum

Allrummet 35 m2 _{har jag ritat nära sovrummen för att få familjnära atmosfär. Ljust och}

välplanerat allrum med god plats för både soffgrupp samt matsalsdel med matbord för 8-10 personer. Bra ytor med stora fönster för ett gott ljusinsläpp. För ökad trivsel kan en öppen spis installeras här.

3.2.4 Vardagsrum

Väl tilltagna fönster ger ett fint ljus samt utgång till underbar i terrass i direkt söderläge. Stor öppning mot köket.

3.2.5 Badrum/Dusch/WC

Två stycken fräscha badrum. Den ena stort och ljust badrum med badkar, WC, handfat, badrumsskåp samt fönster. Den andra mindre badrum med dusch mera för gästerna.

(12)

3.2.6 Tre stycken Sovrum

Stora och härliga sovrum med plats för dubbelsäng och arbetshörna.

Trivsamma med mycket sol insläpp och gott om plats för säng och t.ex. bokhylla, garderob samt byrå.

3.2.7 Altan

Det är viktigt att ta hänsyn till väderstrecken, och ta tillvara på ljus och värme. Sett på ett år så släpper ett söder fönster in mer värme än det förlorar, med norrfönster är det tvärtom.

För mig är det också väldigt viktigt att jobba med naturen. Man kan se det som att platsen, tomten och huset ska vara lyckligt gifta med varandra; de ska trivas ihop, forma sig efter varandra och komplettera varandra.

(13)

3.3 Fasader

Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A2-12, A3-13

Villan har en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad.

(14)

3.5 Material

3.5.1 Material i ytterväggar

Väggarna består av stående träreglar, K24 virke med dimensionen 45x170 och cc- avståndet 600 mm.

Material i yttervägg typ 1

Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A5-15

Material in → ut Egentyngd Värmekonduktivitet

(se Fig. YV1) (kN/m²) (W/m, ºC)

13 Gips 0,09 0,22 12 OSB 0.085 0,22 45x45 H.regel s.600 0,017 0,14 45 Min.ull 0,02 0,03 170 V.regel s.600 0,097 0,16 170 Min.ull 0,09 0,038 Vindpapp 45x70 Spikläkt 22 Panel

(15)

Material i yttervägg typ 2

(se Fig. YV2) (kN/m²) (W/m, ºC)

13 Gips 0,09 0,22 12 OSB 0.085 0,22 45x45 H.regel s.600 0,017 0,14 45 Min.ull 0,02 0,03 170 V.regel s.600 0,097 0,16 170 Min.ull 0,09 0,038 22x70 V.regel 12 STO VENTEC 6 kg/m² 0,09 22 Luftspalt Grundputs Armeringsväv Ytputs

(16)

3.5.2 Material i innerväggar Material i innervägg typ 1

(se Fig. IV1) (kN/m²) (W/m, ºC)

13 Gips 0,09 0,22 12 OSB 0.085 0,22 70 Min.ull 0,03 0,04 45X70 Träregel 0,047 0,07 12 OSB 0.085 0,22 13 Gips 0,09 0,22

(17)

Material i innervägg typ 2

(se Fig. IV2) (kN/m²) (W/m, ºC)

13 Gips 0,09 0,22 12 OSB 0.085 0,22 90 Min.ull 0,04 0,06 45X95 Träregel 0,0485 0,08 12 OSB 0.085 0,22 13 Gips 0,09 0,22

(18)

4. Beräkningar

4.1 Dimensionering av takstol typ: 1

Se bilaga nr: 1:1 Ramanalys

Takstolarna står på c/c 1200 mm. Pulpettak

Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilaga. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1:1.

4.1.1 Indata Geometri

Fig. T1: takstol geometri

Längd 8,6 m (nod 1-9) Taklutning 15˚ Cc-avstånd 1200 mm Kommun Växjö kommun Taktyp bandplåt Snözon 2.0 Vindhastighet 22 m/s Terrängtyp 3 Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90 % Ja

(19)

4.1.2 Indata Laster

Fig. T2: takstol laster

Baslastfall Namn Typ B1 Egentyngd P B2 Snölast (vanlig) A B3 Snölast (huvud) B B4 Vind (vanlig) B B5 Vind (huvud) C B6 Nyttig last (vanlig) B

(20)

Laster

Baslastfall Lasttyp Element Riktning q(kN/m)

Egentyngd Utbredd last 1-8 Y 3

Snölast (vanlig) Utbredd last 1-5 V 8,5 Snölast (huvud) Utbredd last 1-5 V 8,5 Vind (vanlig) Utbredd last 1-5 L 1,5

Vind (huvud) Utbredd last 1-5 L 1,5

Nyttig last (vanlig) Utbredd last 7-8 Y 1,2

Lastfall

Namn Komb. Av baslastfall Gränstillstånd

LF1 B1+1.3*B3+0.25*B4+0.5*B6 Brott LF2 B1+0.7*B2+1.3*B5+0.5*B6 Brott LF3 B1+0.7*B2+0.25*B4+1.3*B6 Brott LKAR1 B1 Brott LKAR2 B2 Brott LKAR3 B4 Brott LKAR4 B6 Brott 4.1.3 Resultat

Dimensioner på reglar, hyvlat konstruktionsvirke.

Element (se Fig. T1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material)

6,7,8 Underram 45x170 K24

1,2,3,4,5 Överram 45x220 K24

9,11,12 Diagonaler 45x145 K24

(21)

4.1.4 Kontroll

Kontroll gör jag för tryck, böjning, drag samt skjuvning, med följande formel:

Smxd + Smyd = ≤ 1

Rmxd + Rmyd

Element: 1 - 45×220 / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1)

Std/Rntd + Smyd/Rmycd = 0.41/106.43 + 0.54/5.85 = 0.097 < 1

Böjning (vippning) (Lastfall: LKAR3) Smyd/Rmycd = 0.07/5.85 = 0.011 < 1

Skjuvning (Lastfall: LF1)

Svzd/Rvzd = 1.62/11.74 = 0.138 < 1

→

ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: 2 - 45×220 / K 24

Tryck och böjning (Lastfall: LF1)

Scd/Rnzcd + 1.1*Smyd/Rmycd = 36.84/75.95 + 1.1*2.00/5.39 = 0.893 < 1

Svzd/Rvzd = 3.67/11.74 = 0.313 < 1

→

Scd/Rnzcd + 1.1*Smyd/Rmycd = 35.86/75.95 + 1.1*2.03/4.12 = 0.914 < 1 !!

Svzd/Rvzd = 4.01/11.74 = 0.342 < 1

→

ok, Överramen håller för den aktuella lasten.

Element: 4 - 45×220 / K 24

Svzd/Rvzd = 4.10/11.74 = 0.349 < 1

(22)

Element: 5 - 45×220 / K 24

Svzd/Rvzd = 1.63/11.74 = 0.139 < 1

→

Drag och böjning (Lastfall: LF1)

Std/Rntd + *Smyd/Rmycd = 35.76/82.25 + 0.58/3.50 = 0.602 < 1

Skjuvning (Lastfall: LKAR1) Svzd/Rvzd = 0.86/7.26 = 0.118 < 1

→

ok, Underramen håller för den aktuella lasten. Element: 7 - 45×170 / K 24

Svzd/Rvzd = 2.22/9.07 = 0.245 < 1

→

Kontroll Element: 8

Böjning (vippning) (Lastfall: LF3) Smyd/Rmycd = 1.17/2.82 = 0.416 < 1

Svzd/Rvzd = 2.29/9.07 = 0.252 < 1

→

Tryck (Lastfall: LF1)

Scd/Rnzcd = 7.04/66.36 = 0.106 < 1

(23)

Element: 10 - 45×145 / K 24 Drag (Lastfall: LF1)

Std/Rntd = 18.39/70.15 = 0.262 < 1

→

ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. Element: 11 45×145 / K 24

Scd/Rnzcd = 12.79/19.78 = 0.647 < 1

→

Drag (Lastfall: LF1)

Std/Rntd = 25.07/70.15 = 0.357 < 1

→

Scd/Rnzcd = 15.33/39.60 = 0.387 < 1

(24)

4.2 Dimensionering av takstol typ: 2

Se bilaga 1:2 Ramanalys

Takstolarna står på c/c 1200 mm. Pulpettak

Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilaga. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1:2.

4.2.1 Indata Geometri

Fig. T2: takstol geometri

Längd 7,4 m (nod 1-9) Taklutning 11˚ Cc-avstånd 1200 mm Kommun Växjö kommun Taktyp bandplåt Snözon 2.0 Vindhastighet 22 m/s Terrängtyp 2 Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90% Ja

γm 1,15 Initialkrokighet Ja, alla element

(25)

Laster

Baslastfall Lasttyp Element Riktning q(kN/m)

Egentyngd Utbredd last 1-7 Y 2,7

Snölast (vanlig) Utbredd last 1-4 V 6,8 Snölast (huvud) Utbredd last 1-4 V 6,8 Vind (vanlig) Utbredd last 1-4 L 1,2

Vind (huvud) Utbredd last 1-4 L 1,2

Nyttig last (vanlig) Utbredd last 6-7 Y 1,2

Lastfall

Namn Komb. Av baslastfall Gränstillstånd

LF1 B1+1.3*B3+0.25*B4+0.5*B6 Brott LF2 B1+0.7*B2+1.3*B5+0.5*B6 Brott LF3 B1+0.7*B2+0.25*B4+1.3*B6 Brott LKAR1 B1 Brott LKAR2 B2 Brott LKAR3 B4 Brott LKAR4 B6 Brott 4.2.2 Resultat

Dimensioner på reglar, hyvlat konstruktionsvirke.

Element (se Fig. T1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material)

5,6,7 Underram 45x170 K24

1,2,3,4 Överram 45x220 K24

8,9,10,11 Diagonaler 45x145 K24

(26)

4.2.3 Kontroll

Element: 1- 45×220 / K 24

Svzd/Rvzd = 1.62/11.74 = 0.138 < 1

→

Svzd/Rvzd = 3.59/11.74 = 0.306 < 1

→

Svzd/Rvzd = 4.01/11.74 = 0.341 < 1

→

Svzd/Rvzd = 3.78/11.74 = 0.322 < 1

→

Svzd/Rvzd = 0.89/9.07 = 0.098 < 1

(27)

Element: 6 - 45×170 / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1)

Svzd/Rvzd = 2.07/9.07 = 0.228 < 1

→

ok, Underrramen håller för den aktuella lasten. Element: 7 - 45×170 / K 24

Böjning (vippning) (Lastfall: LF3) Smyd/Rmycd = 0.86/2.96 = 0.290 < 1

Svzd/Rvzd = 1.97/9.07 = 0.217 < 1

→

ok, Underrramen håller för den aktuella lasten. Element: 8 - 45×145 / K 24

Scd/Rnzcd = 5.07/94.84 = 0.053 < 1

→

ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten Element: 9 - 45×145 / K 24

Std/Rntd = 16.77/70.15 = 0.239 < 1

→

Scd/Rnzcd = 10.97/46.61 = 0.235 < 1

→

Std/Rntd = 27.17/70.15 = 0.387 < 1

→

Scd/Rnzcd = 11.68/26.02 = 0.449 < 1

(28)

4.3 Dimensionering av Stålramen

Se ritning AutoCAD nr: K8-18 eller bilaga nr: 1:3, Ramanalys

Eftersom spännvidden är så stor 4.3 m mellan bärande innervägg (B) och takstolarna typ 1,2 ligger fritt mellan väggarna, då krävs en stålbalk och pelare i villan. Detta ger till resultat en stålram som är fast i grunden och är inte synlig. Dimension enligt nedan.

Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilagorna. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1:3.

4.3.1 Indata Geometri Fig. 1: Stålramen Längd element 1 4,6 m Längd element 2 2,8 m Längd element 3 2,8 m Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90% Ja

(29)

4.2.2 Resultat

Element (se Fig. 1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material)

1 KKR 150x150-10 S355N

2 KKR 70x70-5 S355N

(30)

5. Resultat

5.1 Resultat diskussion

Oavsett om man väljer att bygga platsbyggd eller prefabricerat hus så ska man bygga med bra konstruktion och bra material! På grund av klimatet i Sverige måste vi vistas mycket inne, och utsättas för de material som omger oss.

Jag anser att prefabricerade hus ofta har bättre material och lösningar. Eftersom man tillverkar dessa på fabrik.

Enligt min åsikt så tycker jag nog att är rimligt att fabriksbyggda hus har många fördelar t.ex., att arbetsmiljön och ergonomin är bättre i en fabrik än utomhus när man platsbygger. Detta medför att prefabricerade hus ofta har bättre material och lösningar.

Jämför man byggtiden så är det betydligt snabbare att bygga med Prefab, så kallad modulbyggt. Med modulbyggt hus så är det monterat på ett kick (typ 2 dagar), inga problem med inbyggd fukt eller liknade.

Den extremt korta byggtiden är ju faktiskt den främsta förtjänsten med modulbyggen. Den tid det tar från att man börja utnyttja byggkreditivet tills huset är färdigt är extremt mycket kortare än vid ett platsbygge och i detta fall så är TID PENGAR!

Jag frågade Sara Lundin på Ingenjörskompaniet om hur monteringen sker om det regnar under tiden. Svaret jag fick var att alla block är inplastade vid leverans. Regnar det vid monteringen så tar man inte av inplastningen förrän efter att blocken är monterade. Således så är alltså fasaden fuktskyddad tills taket är på plats och träet kan inte bli blött. Om vädret däremot är fint så tar man av inplastningen innan monteringen (det är ju enklare då).

Detta innebär att isolering, gipsskivor och liknande faktiskt är fuktskyddade under hela tiden, jämfört med platsbyggt där material står ute och utsätts för fukt.

Arbetet har gett mig fördjupade kunskaper i beräkning, konstruktion, ritning, normer, och en insyn i hur projektering utförs på en firma. Utan handledning hade jag inte klarat av att genomföra projektet på ett korrekt sätt. Det behövs erfarenhet för att garantera ett gott resultat, det går inte med bara teoretisk kunnande.

(31)

6. Referensförteckning

Litteratur

Boverket. (1998), Boverkets konstruktionsregler, BKR, upplaga 3:1, Boverket Boverket. (1997), Snö och vindlast, utgåva 2. Boverket.

Johannesson, Paul och Vretblad, Bengt. (2002), Byggformler och tabeller. Nionde upplagan. Liber förlag

Rehnström, Börje. (2001), Formler och tabeller för byggkonstruktioner. Femte upplagan. Rehnströms bokförlag. Elektroniska källor/Internet: Limträ Guide http://www.svensktlimtra.se/ Isolerprodukter http://www.isover.se/ Beijer Byggmaterial http://www.beijerbygg.se/

Svensk - Engelsk – lexikon

http://lexin.nada.kth.se/sve-eng.html Putsade fasadsystem

http://www.sto.se/home/home_pro.htm

Övrigt material

(32)

Bilagor

Bilaga 1: Ramanlys

1.1 Takstol typ 1

1.2 Takstol typ 2

1.3 Stålbalken + Stålpelaren

Bilaga 2: Ritningsförteckning

2:1

A-ritningar

2:2

K-ritningar

(33)

Bilaga 1

Dimensioneringar utfördes med Ramanalys 5.3 med tillhörande trämodul samt stålmodul

(34)

Bilaga 1:2

(35)

Bilaga 1:3

(36)

ANTAL BLAD BLAD NR

UPPDRAGS NR

SIGN

JAAFAR AL-JAAFAR

DATUM SENASTE ÄNDRIN

LBE arkitekt AB

Lindstam Broman Elgström

Bilaga: 2

RITNINGSFÖRTECKNING

Projektering av en platsbyggd

villa

Typ av handling: SYSTEMHANDLIG 080529

RITN.NR BET RITNINGENS INNEHÅLL SKALA RITNINGS

DATUM ÄNDRINGS DATUM

A1-11 BOTTENPLAN, A-SEKTION 1:100 080529

A2-12 ENTRÉ FASAD, BAKSIDAN 1:100 080529

A3-13 FASAD MOT VÄSTER, ÖSTER 1:100 080529

A4-14 MÅTTSÄTTNING LITTRERING 1:50 1:100 080529

A5-15 INNERVÄGGAR, YTTERVÄGGAR 1:20 080529

A6-16 HÖRNANSLUTNINGAR 1:100 1:200 080529 K1-11 K-SEKTION 1:50 1:100 080529 K2-12 TAKSTOLSPLAN 1:50 1:100 080529 K3-13 REGELVERK, STOMPLAN 1:50 1:100 080529 K4-14 KONSTRUKTIONSDETALJER 1:10 1:20 080529 K5-15 KONSTRUKTIONSDETALJER, GRUND 1:10 1:20 080529 K6-16 TILLVERKNINGSRITNING - STÅLRAMEN 1:20 080529 K7-17 TILLVERKNINGSRITNING - STÅLBALK 1:20 080529 K8.18 GRUNDPLAN 1:50 1:100 080529 K9-19 KONSTRUKTIONSDETALJER 1:10 1:20 080529

(37)

Bilaga 2:1

(38)

Bilaga 2:2

(39)

Institutionen för teknik och design

351 95 Växjö

tel 0470-70 80 00, fax 0470-76 85 40 www.vxu.se/td